Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

1

N:o 45.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1886.
__ — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:ris 12 och 12 a samt Memorial N:o 56).

Till Konungen.

Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, som omfattar anslagen under Ecklesiastikdepartementet, har
Riksdagen vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan
omförmälas.

Kleresistaten.

l:o). Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att de till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i Skaraborgs län, såsom
ersättning för jordförluster genom Göta kanals anläggning beviljade,
med lösen efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående
anslag af 315 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, till den
förra och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare måtte från
och med år 1887 utbytas mot bestämda årliga penninganslag till belopp
af 825 kronor för Lyrestads och 82 kronor för Fägreds prestgård;

Bill. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning
i kontant måtte höjas med 907 kronor;

och att det under samma stat förekommande förslagsanslag till
»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»
måtte nedsättas med ett jemnadt belopp af 900 kronor, till följd hvaraf
anslaget till kleresistaten komme att ökas med 7 kronor.

Denna Eders Kong], Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Lappmarks ecklesiastikverk.

2:o). 1 förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, som nu

utgör 22,700 kronor, har Eders Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med
37,300 kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra 60,000
kronor.

Denna framställning är, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver
vid handen, föranledd af den starka stegring i utgifterna från anslaget,
som under de senare åren egt rum, och i hvilka utgifter det icke finnes
anledning antaga att minskning kan ske.

Vid granskning af Statskontorets liggare för 1885 har befunnits,
beträffande detta anslag, att detsamma, hvilket. uppförts å stat första
gången af 1834—35 årens Riksdag, afser främjandet af följande särskilda
ändamål:

a) Aflöning åt en del af ecklesiastikstaten inom Vesternorrlands,
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, under hvilken rubrik
anvisats flere särskilda arfvodes- eller lönebelopp åt vissa prester eller
andra ecklesiastika tjenstemän, vexlande mellan kronor 7: 50 (åt klockaren
i Qvickjock) och kronor 1,700 (åt pastor i Jockmock);

b) Undervisningsväsendet, afseende dels stipendier åt teologie
studerande, som vilja lära lappska språket (2 st. å 300 kronor), dels
ett seminarium vid Mattisudden i Jockmock för bildande af lappska
småskolelärare och lärarinnor samt åtskilliga skolor för lappungdom,
vid hvilka ett visst antal frielever underhålles, dels aflönande af ett
antal kateketer, som skola undervisa den vandrande • lappallmogens
barn, dels ^pensionering af ett visst antal lappbarn och dels bidrag
till inackorderingskostnad åt sådana barn, som i öfrigt af egna medel
kunna uppehålla sig; samt

c) Pensioner, åt kateketer, kapellpredikanters enkor och döttrar
m. fl. till olika belopp.

Sammanlagda beloppet af alla enligt liggaren å anslaget anvisade
utgifter utgör 38,158 kronor 88 öre, hvadan alltså en brist å 15,458

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

kronor 88 öre förefinnes, en brist som dock, enligt hvad af statsrådsprotokollet
framgår, för åren 1883 och 1884 uppgått till vida större
belopp. Utgifterna hafva nemligen utgjort, år 1883 50,823 kronor 78
öre och år 1884 59,425 kronor 5 öre, eller i medeltal för dessa två
år 55,124 kronor 42 öre.

Riksdagen, som saknat tillfälle att ingå i någon närmare undersökning
om orsakerna till den starka stegring af utgifterna från detta
anslag, som, enligt hvad föredragande departementschefen anfört, under
de senare åren egt rum, finner visserligen, att anslaget bör från
sitt nuvarande belopp af 22,700 kronor höjas till en siffra, som något
mer än den nämnda motsvarar utgiftssumman; och anser Riksdagen
denna höjning böra stanna vid 32,300 kronor, då anslaget således
skulle komma att uppgå till 55,000 kronor.

Skulle detta anslagsbelopp visa sig otillräckligt samt utgifter utöfver
detsamma ifrågakomma och anslaget derför öfverskridas och erfordra
ytterligare höjning, lärer det blifva nödvändigt, att en fullständig
utbredning föregår, så att Riksdagen sättes i tillfälle att säkrare
än nu bedöma och pröfva behofven. Det kan icke nekas, att under
nuvarande förhållanden det ovanliga eger rum, att Eders Kongl. Maj:t
kan bestämma aflönings- och pensionsbelopp för en hel kategori af
ecklesiastika tjenstemän samt deras enkor och barn, utan att — emot
hvad eljest är vanligt — Riksdagen dervid kan utöfva något inflytande.
Någon annan begränsning af denna Eders Kongl. Maj:ts befogenhet
synes icke förefinnas än den, som kan anses ligga i hvad Rikets Ständer
i sin den 30 Oktober 1834 aflåtna skrifvelse (N:o 177) angående
regleringen af utgifterna under riksstatens dåvarande 10:de hufvudtitel
anfört. Ständerna, som till Lappmarks ecklesiastikverk beviljade ett
förslagsanslag af 7,000 Rdr B:co, anhöllo nemligen då, att Kongl. Maj:t
täcktes i nåder vidtaga sådana åtgärder, som i möjligaste måtto förminskade
berörda utgiftssumma medelst besparing så väl af aflöning
eller arfvoden till de personer, hvilka icke vidare vore för Lappmarks
ecklesiastikverk behöfliga, som ock af andra icke erforderliga utgifter.

Riksdagen vill visserligen icke med hvad nu blifvit anfördt hafva
antydt, att icke vid gjorda dispositioner af anslaget all nödig hänsyn
tagits till nödvändigheten att så mycket som möjligt hushålla med statens
medel, men det torde i alla fall få medgifvas, att utgifternas starka
tillväxt är egnad att framkalla betänkligheter och åtminstone ett försök
att begränsa dem, om detta är möjligt utan att uppoffra det vigtiga
ändamål, som med anslaget skall främjas.

Under antagande således, att om, oaktadt iakttagandet af nödig
sparsamhet, den förhöjda anslagssumman af 55,000 kronor visar sig

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

icke förslå, utan utgifterna komma att öfverstiga densamma, — och
anslaget således i enlighet med grundsatsen, att förslagsanslagen böra
upptagas till belopp, som så nära som möjligt sammanfalla med utgifternas,
behöfver ytterligare höjas — utredning varder, så vidt möjligt,
meddelad om orsakerna till de ökade behofven, har Riksdagen på det
sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
bestämt förslagsanslaget till »Lappmarks ecklesiastikverk» från och
med 1887 till 55,000 kronor och således höjt detta anslag från nu i
riksstaten uppförda 22,700 kronor med 32,300 kronor.

Universiteten.

3:o. Till aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid
universitetet i Upsala har Eders Kongl. Maj: t äskat, att på ordinarie
stat måtte uppföras 4,500 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
och då de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts
till stöd för detta anslagsbehof, synts Riksdagen till fullo ådagalägga,
att den nya lärarebefattningen är oundgängligen nödig för undervisningens
behöriga gång, samt anledning icke är för handen att antaga,
att den nya befattningens inrättande skall kräfva några särskilda, nu
ej uppgifna kostnader, såsom för nya lokaler, biträden, vaktmästare
o. s. v., har Riksdagen icke hyst någon betänklighet bifalla Eders Kong].
Maj:ts förslag; och har Riksdagen derför till aflöning åt en extra ordinarie
professor i anatomi vid Upsala universitet uppfört å ordinarie
stat 4,500 kronor, hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

4:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen medgifvit, det 1876 års Riksdags beslut angående
lönereglering för professorer med flere tjenstemän vid Lunds universitet
må så förstås, att den rätt till ängslott eller ersättning derför, som
enligt hittills gällande ordning tillkommer innehafvare af vissa spanmålslöner,
må af dem åtnjutas utan minskning i de faststälda aflöningsbeloppen.

5:o. Beträffande den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet
i Lund har Eders Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:

dels att en förhöjning måtte beviljas i årsanslaget till institutionen
till belopp af 1,600 kronor; hvaraf 1,000 kronor såsom anslag till
materielen och 600 kronor såsom arfvode åt eu vaktmästare;

dels ock att till inredning af den nya byggnaden för institutionen
samt anskaffande af vetenskaplig materiel för densamma måtte på extra
stat för år 1887 anvisas 5,000 kronor.

0

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Det nuvarande årsanslaget till patologiska institutionen utgör 1,200
kronor ock skulle således ökas till 2,800 kronor; ock kade Riksdagen
icke funnit anledning till erinran mot denna anslagstillökning.

Hvad derefter angår det af Eders Kongl. Maj:t äskade extra anslaget
å 5,000 kronor till inredning m. m. vid ifrågavarande institution,
så får Riksdagen erinra, kurusom Riksdagen — vid besvarandet af
Eders Kongl. Maj:ts till 1885 års Riksdag gjorda framställning derom,
att till inredning af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen
i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma
institution måtte å extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 10,000
kronor med rätt för det akademiska konsistoriet att vid användandet
af detta anslag vidtaga sådana ändringar i det ingifna förslaget, som
kunde befinnas nödiga och lämpliga — i skrifvelse den 20 Maj 1885
(N:o 60) yttrat, att då en stor del af anslaget till ifrågavarande byggnad
först under år 1886 komme att utgå och byggnaden fullbordas,
samt tillförlitlig beräkning af inredningskostnaden m. in., som för äskade

10,000 kronor skulle bestridas, först då torde kunna verkställas, Riksdagen
ansett skäl saknas att, innan fullständig ock detaljerad kostnadsberäkning
förelåge, bevilja ifrågavarande anslag till kela det belopp,
som begärts; utan hade Riksdagen för det dåvarande ansett beloppet
kunna nedsättas till 5,000 kronor, för att lemna vederbörande tillfälle
att, derest ytterligare anslag skulle finnas nödigt, då framlägga detaljerad
kostnadsberäkning, som för arbetets fullbordande kunde blifva tillämplig,
utan att förändringar deri behöfde ske.

Af nu anförda skäl biföll Riksdagen Eders Kongl. Maj:ts framställning
endast på det sätt, att på extra stat för år 1886 anvisades
för de uppgifna ändamålen 5,000 kronor, motsvarande hälften af hvad
som vid 1885 års riksdag äskats.

Något nytt kostnadsförslag har icke blifvit upprättadt, utan det
akademiska konsistoriet har endast åberopat det ursprungligen afgifna.
Och då det nu icke blifvit ifrågasatt, att ändringar skulle deri få.göras,
samt ett afslag å framställningen om ifrågavarande medels beviljande
skulle föranleda ett menligt uppskof med byggnadens fullbordan, så
har Riksdagen ansett de begärda medlen icke böra förvägras.

Riksdagen har alltså dels förhöjt årsanslaget till den patologisktanatomiska
institutionen vid universitetet i Lund med 1,600 kronor,
deraf 1,000 kronor såsom anslag till materielen och 600 kronor såsom
arfvode åt en vaktmästare ; dels ock bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning
om beviljande på extra stat för 1887 af 5,000 kronor till inredning
af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen
i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för institutionen.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

6:o. Till materielen vid deri fysiologiska institutionen vid universitetet
i Lund har Eders Kongl. Maj:t äskat ett årligt anslag af 2,500.
kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t till uppsättning af undervisningsmateriel
för den fysiologiska institutionen i Lund äskat ett extra anslag
af 10,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, stå dessa framställningar
i sammanhang med besättandet af den ordinarie professur i fysiologi
och embryologi vid universitetet i Lund, hvartill 1884 års Riksdag beviljat
medel. Någon antydan lemnades likväl icke då derom, att inrättandet
af den nya befattningen skulle medföra nödvändigheten att
bevilja större eller mindre särskilda anslag till anskaffande af materiel
och apparater för undervisningen, ehuru, att döma af hvad till statsrådsprotokollet
nu blifvit anfördt, uppenbarligen framgår, att de akademiska
myndigheterna redan vid framställningen om professurens inrättande
förutsett, att densamma icke skulle kunna medföra tillräckligt
gagn, om ej de materiella hjelpmedel, för hvilka anslag blifvit vid
denna riksdag begärda, kunde erhållas.

Då det vid bedömandet af anslagsfordringar för nya tjenstbefattningar
är i hög grad önskligt att, så vidt möjligt, tillfälle beredes att
öfverskåda de utgifter, som utöfver sjelfva afföningsbeloppen ungefärligen
erfordras för att de nya befattningarna skola verka tillräckligt
gagnande, så har Riksdagen här velat fästa Eders Kongl. Majrts uppmärksamhet
å nu antydda förhållande.

Hvad sjelfva de begär-da anslagsbeloppen angår, så bär det synts
Riksdagen böra vara tillräckligt, att det årliga anslaget bestämmes till
1,500 kronor. Det extra anslaget åter torde icke kunna anses vara för
högt tilltaget, och Riksdagen har derför beviljat;

dels till bestridande af utgifter för materielen vid den fysiologiska
institutionen i Lund ett årligt anslag på ordinarie stat af 1,500 kronor;

dels ock till uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska
institutionen i Lund på extra stat för år 1887 ett anslag af

10,000 kronor.

7:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning'';
har Riksdagen beviljat förhöjning med 1,000 kronor i årsanslaget
till materielen för botaniska institutionen vid universitetet i Lund.

8:o. Likaledes med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning, har Riksdagen höjt anslaget till materielen för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund med äskade 1,400 kronor, eller från
1,100 kronor till 2,500 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

7

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

9:o. Till aflöning åt en delare och maskinist vid Karolinska medikokirurgiska
institutet har, enligt derom af Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning, Riksdagen å ordinarie stat uppfört ett årligt anslag af

1,000 kronor.

10:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under förevarande
anslagstitel äskat och föreslagit, har Riksdagen dels till inköp af
nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska institutionen vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet beviljat ett ordinarie årligt anslag af 500
kronor; dels ock till instrument, apparater och åskådningsmateriel för
den hygieniska institutionen vid samma institut beviljat på extra stat
för år 1887 ett anslag af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken.

ll:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit;

att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara nu
efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön tillkommande ersättning
för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika mycket korn måtte
kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas, det för allmänna
läroverken uppförda fasta penninganslag måtte höjas med de till fyllnad
i bibliotekariens arfvode intill faststäldt belopp erforderliga medel,
145 kronor 74 öre;

samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekariebefattning
måtte, såsom godtgörelse för den genom indelningsersättningens
indragande föranledda minskning i de honom hittills tillkommande
löneförmåner, årligen från och med år 1887, så länge han vid
befattningen qvarstode, af reservationerna å anslagen till allmänna läroverken
utgå ett belopp af 45 kronor 19 öre.

Denna framställning är af Riksdagen bifallen.

12:o. Vidare bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit:

att, på det den till Visingsborgs skolstat utgående ersättning från
Jönköpings och Kronobergs län för indragna indelningar måtte kunna
med år 1886 upphöra, Visingsöfonden måtte befrias från utgifvande
efter samma tid af till statsverket ingående andel, 497 kronor 11 öre,
af skolgodsets räntor och tillerkännas från och med år 1887 ett årligt
belopp af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden redan nu tillkommande
ersättning för minskning i salpeterhjelpen; samt

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna läroverken
måtte ökas med sistnämnda belopp, 488 kronor 36 öre.

Jemväl denna framställning har Riksdagen bifallit.

13:o. Under anslagstiteln »allmänna läroverken» har vidare af
Eders Kongl. Maj:t föreslagits, att, på det de till allmänna läroverken
i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad och Halmstad från
förslagsanslaget till indelningsersättuingar utgående belopp måtte kunna
vid 1886 års utgång till statsverket indragas, anvisningen i kontant
för de allmänna läroverken måtte höjas med ett belopp, som för anslagets
beräkning i jemnt krontal borde utföras med 737 kronor 90
öre, hvaraf såsom lönefyllnad till rektorn vid allmänna läroverket i
Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning för indragna landgillen
och klockarepensioner: till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa
80 kronor 57 öre, till Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och vedkassa
394 kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premie- och
fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna läroverks
äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda läroverks stipendiefonder
1 krona 50 öre samt till Halmstads allmänna läroverkspremie-
och fattigkassa 3 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är äfven af Riksdagen
bifallen.

14:o. Sedan Riksdagen, på sätt här ofvan i punkterna ll:o, 12:o
och 13:o anmälts, bifallit Eders Kongl. Maj:ts i dessa punkter omförmälda
framställningar, har Riksdagen, jemväl i öfverensstämmelse med
hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, från riksstaten uteslutit det å anslagstiteln
»allmänna läroverken» under rubriken »indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda förslagsanslaget
å 1,080 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

l5:o). Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för eu lektors och en lärarinnas uppflyttning
i högre lönegrad höjt anslaget till Högre lärarinneseminariet med 1,000
kronor, eller från 42,500 kronor till 43,500 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

16:o). Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att de från detta anslag’ hittills utgående indelningsersättningar
till Sigtuna och Munktorps skolor samt Östhammars och Torshälla
pedagogier äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade belopp:
4 kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor till Vaxholms pedagogi,
11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi och 15 kronor 62 öre till
Eskilstuna pedagogi, måtte ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: ersättningar» måtte minskas med ett jemnadt belopp
af 1,100 kronor, och anvisningen i kontant nedsättas med jemn! 55
kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Folkundervisningen.

17:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande bestämmelser,
ökat anslaget till samma seminarier med 6,200 kronor, eller från
273,525 kronor till 279,725 kronor.

18:o. Inom Riksdagen har af enskild motionär framstälts det förslag,
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att till småskolelärares
eller lärarinnas aflöning, derest denna ej öfverstiger 300 kronor, staten
skall bidraga med två tredjedelar, samt att för detta ändamål erforderliga
medel ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Detta förslag innefattar endast en utsträckning af en redan tilllämpad
grundsats i fråga om proportionen mellan statens och kommunernas
andelar i den kontanta aflöningen åt folkskolans lärare och
lärarinnor. Mot förslaget kan derför icke invändas, att detsamma skulle
åstadkomma en förändring af de lärares ställning såsom kommunernas
tjenstemän, hvilka förslaget afser. Deremot skulle en ingalunda oväsentlig
lättnad i de kommunala skattebördorna ernås genom förslagets antagande.
Lägges härtill, att en lindring i kommunernas utgifter för
småskolor och mindre folkskolor utan tvifvel skulle mångenstädes, till
båtnad för undervisningen i folkskolorna, uppmuntra till inrättandet af
flera småskolor, så att barn, hvilka icke kunna draga full nytta af
undervisningen i folkskolorna, ej, i saknad af småskolor, behöfva skickas
till folkskolorna och der upptaga lärarens tid samt derigenom hindra
undervisningen af de mera försigkomna lärjungarne, så synas fullt gilBih.
till Riksd. Prot. 1SS6. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 10 Huft. 2

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

tiga skäl förefinnas för bifall till den förändring, som af motionären
åsyftas.

Efter uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med
bifall till ofvan omförmälda motion, beslutit, att, utan rubbning i öfrigt
af nu gällande,bestämmelser rörande vid småskolor anstälde lärares och
lärarinnors aflöning, staten skall från och med 1887 års början till
dessa lärares och lärarinnors aflöning bidraga med . två tredjedelar af
den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst 300 kronor, och
för tillämpning af detta beslut från och med år 1887 höjt förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och. småskolor med

265,000 kronor, eller från 2,880,000 kronor till 3,145,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

19:o). Eders Kongl. Maj:ts framställning om anvisande på extra
stat för år 1887 af 12,900 kronor till uppehållande af undervisningen
vid veterinärinrättningen i Skara har blifvit behandlad i sammanhang
med ett inom Riksdagens Andra Kammare (i motion N:r 25) framstäldt
förslag angående samma inrättning; och har Riksdagen dels beslutit:

att, då de nuvarande eleverne vid veterinärinrättningen i Skara
afslutat den för dem bestämda lärokurs, inrättningen skall ombildas till
en fullständig hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära hofslagare
;

att der fortfarande må underhållas en sjukvårdsanstalt för husdjur,
hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare
åkommor hos husdjuren lemnas åt dem, som vilja sig deraf begagna;

att till underhåll af inrättningen med nämnda omfattning må få
användas inkomsten af Hernqvistska donationen och det af C. U. Uggla,
A. Hellstadius och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrendemedlen
af statens egendom Brogården och hvad af nu utgående ordinarie
statsanslag kan befinnas erforderligt;

dels ock, under vilkor att ofvanberörda beslut vinner Eders Kong].
Maj:ts godkännande, till veterinärinrättningen i Skara på extra stat för
år 1887 beviljat ett anslag af 12,400 kronor;

hvarjemte Riksdagen får hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke,
efter veterinärinrättningens i Skara ombildande på sätt här ofvan omförmälts,
de nu för inträde i statens veterinärinstitut i Stockholm faststälda
inträdesfordringar må kunna sättas lägre än till aflagd fullständig
mogenhetsexamen.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

11

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

20:o. Under anslagstiteln »farsoters och smittosamma sjukdomars
botande» är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag af 45,000 kronor,
hvilket är stäldt till Medicinalstyrelsens disposition; och har Eders Kongl.
Maj:t, då, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, under de senare
åren utgifterna betydligt öfverskridit anslagssumman, nu föreslagit,
att ifrågavarande förslagsanslag måtte höjas med 55,000 kronor. Anslaget
skulle således i 1887 års riksstat upptagas med 100,000 kronor.

Den betydliga stegring af utgifterna, som egt rum, är egnad att
framkalla åtskilliga betänkligheter. Då nemligen med anslaget skola
bestridas kostnaderna för läkares resor till och från ställen, der farsot
eller smittosam sjukdom utbrutit, samt medicin och läkarevård åt fattige,
som af dylik sjukdom angripits, så är det gifvet, att ett visst intresse
stundom kan komma att göra sig gällande att få förekommande sjukdomsfall
hänförda till farsoter elle^r smittosamma sjukdomar. För myndigheterna
måste det alltid blifva svårt att härutinnan kunna utöfva
någon verksammare kontroll, utan de måste väl i allmänhet taga inkommande
uppgifter för goda. Vigtigt vore emellertid, att utväg kunde
utfinnas, hvarigenom man kunde vinna större trygghet, att de.utgifter,
som från detta anslag göras, alltid ske endast i fall af verkligt pröfvade
behof; och Riksdagen tillåter sig derför uttala den önskan, att
den komité, som nu är i verksamhet för att utarbeta förslag till ny
instruktion för provinsialläkarne m. m., i sammanhang dermed kunde
egna denna fråga uppmärksamhet och utredning.

För närvarande, och då det måste erkännas vara en rigtig grandsats,
att förslagsanslagen upptagas till belopp, som så nära som möjligt
motsvara utgifterna, har Riksdagen icke anledning till annat beslut än
att Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, höjt förslagsanslaget
till farsoters och smittosamma sjukdomars botande från 45,000
kronor med 55,000 kronor till 100,000 kronor.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.

2 Do. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit,

att följande, för akademien på ordinarie stat uppförda anslag
måtie höjas, nemligen:

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars
vård, lyshållning in. m. till 2,300 kronor,

eller med ..............................................................................

och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor,

eller med ............................................................................

samt att följande, hittills på extra stat uppförda
anslag måtte beviljas på akademiens ordinarie stat,
nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt betjening

...............................................................................

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar in. in.............................................

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m..........................................................

kronor 1,000:

300:

4,000:

3,200:

2,000:

Vid pröfning af dessa Eders Kongl. Maj:ts framställningar har
det synts Riksdagen, att fullgiltiga skäl förefinnas för höjningen med

1,000 kronor i anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars
vård, lyshållning in. m., hvaremot Riksdagen icke ansett den begärda
tillökningen i eu vaktmästarelön vara oundgängligen nödig samt
att de ofvan nämnda extra anslagens uppflyttande på ordinarie stat
tills vidare åtminstone kan anstå.

Riksdagen har derför, beträffande anslagen till Vitterhets-, Historie-
och Antiqvitetsakademien beslutit,

dels att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, höja anslaget till
rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, lyshållning in. in.
till 2,300 kronor, eller med 1,000 kronor;

dels att icke bifalla den af Eders Kongl. Maj:t äskade förhöjning
till 900 kronor, eller med 300 kronor, i den ene vaktmästarens lön;

dels ock att — med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning
om nedannämnda, nu på extra stat uppförda anslags beviljande på ordinarie
stat — bevilja på extra stat för år 1887:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården
af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. in.
3,200 kronor-; samt

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum in. m. 2,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

13

Naturhistoriska riksmuseum.

22:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att, med hänsyn till behof af vetenskapligt biträde åt intendenten
vid riksmuseets mineralogiska afdelning, förhöjning i anslaget till
materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande måtte beviljas med 1,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, afses med denna
framställning att bereda tillgång för höjning af ett årligt arfvode å
1,500 kronor, som under en längre tid utgått till en vid riksmuseets
mineralogiska afdelning anstäld amanuens, och får med anledning häraf
Riksdagen anföra, att någon förhöjning i förenämnda arfvode väl synes
böra beviljas, men att beloppet lämpligen torde kunna till 500 kronor
inskränkas; i hvilket fall arfvodet skulle komma att utgöra 2,000 kronor.

Derjemte, och då arfvodesförhöjningen närmast synes hafva begärts
med hänsyn till den nuvarande amanuensens långvariga och förtjenstfulla
verksamhet, samt samma skäl, som nu tala för att denne må
komma i åtnjutande af förhöjdt arfvode, möjligen icke komma att förefinnas,
när han från befattningen afgått och annan öfvertagit tjensten,
har Riksdagen föranlåtits besluta att förhöjningen, till nyss angifna
belopp, skall beviljas endast åt den nuvarande amanuensen och således
upphöra att utgå, när denne lemnat sysslan.

Riksdagen har derför, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, beslutit att höja naturhistoriska riksmuseets anslag
till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande med 500 kronor, att användas till
förhöjning af det årliga arfvode å 1,500 kronor, som för närvarande
utgår till den å riksmuseets mineralogiska afdelning anstälde amanuensen
G. Lindström, så länge han innehar amanuensbefattningen; skolande
denna anslagsförhöjning å 500 kronor upphöra att utgå, när bemälde
amanuens afgått från befattningen.

23:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att, för inköp och insamling af naturalier vid riksmuseets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes
och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade
utgifter, förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål
samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande måtte
beviljas med 2,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, skulle beloppet komma

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att användas vid den nya afdelning af naturhistoriska riksmuseum, som
omfattar arkegoniater och fossila växter, på följande sätt, nemligen:

till inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila
växter) 1,000 kronor;

till arbetsbiträden m. m. 600 kronor; och

till diverse utgifter (glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper,
kataloger, preparatglas, kemikalier o. s. v.) 400 kronor.

Till en början får Riksdagen anmärka, att då den afdelning af
riksmuseum, om hvilken här är fråga, är af en mera tillfällig beskaffenhet,
enär aflöning åt intendenten vid densamma (professoren A. G.
Nathorst) endast beviljats åt denne personligen, alla anslag till afdeluingen
endast böra beviljas på extra stat.

Hvad derefter angår det äskade beoppet, så synes en nedsättning
i detsamma utan olägenhet kunna ske med 1,000 kronor, och således
endast 1,000 kronor behöfva beviljas. Om utöfver detta belopp medel
för den nya afdelningen erfordras, så synas dessa böra beredas från
riksmuseets botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid
riksmuseum anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare, å 19,450
kronor, af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen
närmast är att anse såsom en för tillfället utbruten del. Riksdagen
föreställer sig derför, att det nyssnämnda beloppet bör anvisas på extra
stat och såsom en tillfällig förhöjning i riksmuseets anslag till materielen,
till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande, samt har, i enlighet
härmed, på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 1,000 kronor
såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska riksmuseets anslag till materielen,
till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande.

24:o. Med anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 96) har Riksdagen till ritningars utförande vid naturhistoriska
riksmuseet, på extra stat för år 1887 beviljat ett anslag af 1,000 kronor

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

25:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att af det till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
för medellösa döfstumma och blinda barn uppförda anslag
måtte från och med år 1886 till understöd för beredande af vård och
undervisning för sådana personer, som vore både döfstumma och blinda,

15

Riksdagens SIcrifvelse N:o 45.

användas, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde
finna lämpligt meddela, ett årligt belopp af högst 2,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

26:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit:
att det till Södertelge stadsförsamlings fattigvård såsom ersättning
för jordförlust genom Södertelge kanals ledning nu med lösen efter
årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående ränteanslag af 1
centner 74,82 skålpund smör måtte från och med år 1887 utbytas motett
Södertelge stad tillkommande årligt belopp af 127 kronor 71 öre; samt
att i anledning häraf anvisningen i kontant till fattigvården i
Stockholm och landsorten måtte höjas med ett jemnadt belopp af 128
kronor, samt anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: ersättningar» nedsättas med jemnt 120 kronor, i följd hvaraf
anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten skulle ökas med
8 kronor.

Jemväl denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är af Riksdagen
bifallen.

Fattigvården i allmänhet.

27:o. I förslagsanslaget till “fattigvården i allmänhet" har Eders
Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med 40,000 kronor. Detta anslag utgör
nu 35,000 kronor och skulle således ökas till 75,000 kronor.

I statsrådsprotokollet redogöres för beloppet af de utgifter, som
under åren 1882—1884 blifvit gjorda från detta anslag och hvilka varit
så stora, att anslaget måst under hvart och ett af dessa år öfverskridas
högst betydligt.

Det hade varit önskligt, att redogörelsen jemväl kommit att omfatta
sådana upplysningar, att deraf kunnat inhemtas, hvilka orsakerna
kunna antagas vara till utgifternas betydliga tillväxt; och då Riksdagen
saknat tillfälle att sjelf verkställa en undersökning härutinnan, får
Riksdagen, som finner det vara af vigt, att förslagsanslaget höjes till
ett belopp, som mera än det nuvarande motsvarar de motsedda utgifternas,
anmäla, att Riksdagen bifallit framställningen om anslagets uppförande
med 75,000 kronor, under antagande, att, om utgifterna visa

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

sig komma att öfverskjuta äfven denna summa och ytterligare höjning
af anslaget sålunda erfordras, utredning i nyss angifvet syfte då måtte
varda Riksdagen förelagd.

Hospitals underhåll.

28:o. I detta förslagsanslag, som nu utgör 450,000 kronor, har
Eders Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 150,000 kronor. Anslaget
skulle alltså komma att utgöra 600,000 kronor.

I statsrådsprotokollet uppgifvas de utgiftsbelopp, som af anslaget
bestridts under åren 1882—1884, nemligen:

år 1882 ....................................................................... kronor 592,329:41

„ 1883 ........................................................................ „ 591,443:37

„ 1884 ........................................................... „ 602,576:70.

Med anledning af den betydliga stegring af statens utgifter för
hospitalsvården, som egt rum, får Riksdagen uttala följande.

I Ofverstyrelsens för hospitalen berättelse för år 1884 lemnas en
redogörelse för antalet vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes
behandling under 1884, ur hvilken redogörelse Riksdagen velat här intaga
följande utdrag:

Anstalt.

Antal sjuk-platser.

Summa

vårdade un-der 1884.

Qvar-liggande
till 1885.

Stockholms...................................................

265

351

260

Upsala...............................................................

270

411

298

Nyköpings ...................................................

70

88

71

Vadstena .......................................................

360

419

357

Vexiö ............................................................

220

275

218

Visby ..............................................................

30

37

30

Malmö..............................................................

175

192

166

Lunds ............................................................

354

489

337

Göteborgs ...................................................

170

237

170

Hernösands....................................................

221

260

221

Holmehus privatanstalt ..............................

10

14

9

Summa

2,145

2,773

2,137

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Beträffande patienternas indelning i klasser innehåller stadgan
angående sinnessjuke den 2 November 1883 i § 32, att till lista klassen
höra de, som å särskild afdelning hafva enskildt rum samt kost efter
särskild utspisningsstat och för hvilka betalas hela kostnaden för vård
och underhåll;

till 2:dra klassen de, som vårdas å allmän afdelning och för
hvilka betalas kostnaden för föda, gång- och sängkläder samt bevakning;
samt

till 3:dje klassen de, som i afseende å förmånerna äro likstälda
med sjuke af 2:dra klassen, men sakna tillgång att erlägga afgift i
samma klass och för hvilka betalas kostnaden endast för föda.

Fördelade på dessa klasser, voro år 1884 patienterna:

betalande i lista klass ............................................................. 103

„ „ 2 ni ra „ 345

i? ii 3;dje ,, 1,537

Summa 1,985.

Återstoden, 152 patienter, af hvilka de fleste kriminalpatienter, qvarlåg
till år 1885 utan afgift.

Enligt Medicinalstyrelsens kungörelse den 3 December 1884, har
Eders Kongl. Majit för femårsperioden 1885 till och med 1889 faststält
afgifterna vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:
för lista klassen pr dag kronor 2: 25, eller, om rum delas med en eller

flere andra, kronor 1: 7o,

,, 2.dia ,, ,, ,, ,, 0: 85,

ii 3:dje „ „ „ „ 0: 55..

Under den närmast föregående tiden voro afgifterna något lägre,
nemligen för lista klassen kronor 2: —, för 2:dra klassen kronor 0,75
och för 3idje klassen kronor 0: 50, samt lemnade under nämnda år en
inkomst af 435,561 kronor 9 öre. Med denna i förening med de öfriga
inkomsterna, 691,601 kronor 41 öre, hvaraf statsanslag till belopp
af 650,000 kronor, eller tillhopa 1,127,162 kronor 50 öre, hafva utgifterna
för året, 1,081,618 kronor 95 öre, blifvit bestridda. Totalkostnaden
för hela sjukvården utgjorde 938,116 kronor 76 öre, häri
dock ej inberäknad kostnaden för byggnader och deras reparationer,
icke heller för onera och utskylder. Vid fördelning på underhållsdagarne
har såsom totalmedelkostnad för hvarje vårdad erhållits för
dag 1 krona 20,57 öre och för år 439 kronor 8 öre. För år 1883 utgjorde
motsvarande kostnad 1 krona 23,28 öre och 449,97 kronor, samt
har alltså något nedgått för år 1884.

Riksdagen har tagit del af denna redogörelse i syfte att utröna,
Bih. till Rilcsd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 4ö.

huru vida icke derur skulle kunna erhållas ledning vid bedömande af
frågan, huru statens utgifter för hospitals underhåll skulle kunna begränsas.
Anledning att antaga, det icke vid hospitalen iakttages all
den sparsamhet, som är möjlig utan uppoffringar af hospitalsvårdens
ändamål, saknas, hvadan Riksdagens uppmärksamhet hufvudsakligen
måst rigtas å afgifterna. Dessas belopp bestämmes af Eders Kongl. Maj:t,
som nu senast, på sätt ofvan anförts, faststält dem föl- åren 1885—1889
till ett i allmänhet något högre belopp än förut, och till följd af denna
förhöjning bör det väl kunna antagas, att inkomsten skall något ökas.
Fråga torde dock kunna uppstå, om icke det med hänsyn till de stora
anslag, som från statens sida erfordras för hospitalsvården, kan blifva
nödigt att utreda, huru vida icke de förmåner, som nu lemnas de båda
högsta klasserna af hospitalspatienter, äro så stora, att en ytterligare
höjning af afgifterna för dessa klasser kan anses vara billig. Huru stor
kostnaden per dag och år varit för hvarje patient inom dessa klasser
kan icke med nu tillgängligt material af Riksdagen uppgifvas, utan
torde besvarandet af denna fråga kräfva en särskild utredning, hvilken
endast genom Eders Kongl. Maj:t lärer kunna åstadkommas. Ett lämpligt
tillfälle dertill erbjuder sig, då Eders Kongl. Maj:t i allt fall inom
några få år, d. v. s. före förloppet af femårsperioden 1885—1889, måste
taga i öfvervägande, om då någon ändring i afgifternas belopp bör beslutas.

För närvarande och då, enligt hvad till statsrådsprotokollet anförts,
anledning icke finnes att antaga, att utgifterna till hospitals underhåll
komma att minskas, samt den nu såsom förslagsanslag beviljade anslagssumman
af 450,000 kronor således uppenbarligen är otillräcklig,
men förslagsanslagen böra uppföras med belopp, som så nära som möjligt
öfverensstämma med de motsedda utgifternas, har Riksdagen ansett
sig böra, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit — höja
förslagsanslaget till hospitals underhåll från 450,000 kronor till 600,000
kronor, eller med 150,000 kronor.

29:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »hospitals
underhåll» föreslagit:

att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet omförmälda
ailöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och syssloman
vid Kristinehamns hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte
godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjensteman
vid Stockholms med flera hospital meddelats om den kontanta
aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden samt om förbud
för öfverläkare att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven
skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Kristinehamns hospital;
samt

att Riksdagen måtte medgifva, dels att till arfvoden åt öfrige vid
Kristinehamns hospital erforderlig^ tjensteman Eders Kongl. Maj:t må
ega använda högst 1,300 kronor årligen, dels ock att de sålunda för
samtlige tjensteman vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola
utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Till statsrådsprotokollet har beträffande detta förslag blifvit af
Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet anfördt:

j>I skrifvelse den 28 September nästlidna år angående medicinalverkets
behof har Medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å hospitalsbyggnadén
vid Kristinehamn fortgått med större hastighet, än man
vågat förut beräkna, och redan framskridit så långt, att man kunde
emotse nämnda byggnads afslutande och öfverlemnande till afsyning
senast den 1 Juli 1887, Medicinalstyrelsen i betraktande af den stora
efterfrågan af plats på hospitalen, som för närvarande vore rådande,
ansett det vara af allra största vigt, att ifrågavarande hospital redan
under 1887 efter föregången afsyning kunde upplåtas för emottagning
af sjuke. Men, för att detta måtte kunna ske, fordrades emellertid,
att aflöningsstaten för hospitalets läkare och andra tjenstemän redan
under innevarande år vore af Eders Kongl. Maj:t bestämd.

Beträffande vilkoren för nämnda aflöningsstat har Medicinalstyrelsen
ansett samma grunder böra följas som de, hvilka enligt nådiga
brefvet den 5 Juni 1885 blifvit af Eders Kongl. Maj:t bestämda
för andra hospital, likasom ock att beloppen borde beräknas efter hvad
samma nådiga bref bestämde för läkare och andra tjenstemän vid öfriga
hospital af motsvarande omfång som Kristinehamns hospital.

Då vigteu af de skäl, som Medicinalstyrelsen sålunda andragit,
icke lärer kunna bestridas, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad bemälda styrelse föreslagit, ,3det Eders Kongl.
Maj:t täcktes göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare,
biträdande läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital:

öfverläkaren......................................................................... kronor 6,000: —

jemte boställsvåning och ved;

biträdande läkaren................................................................ „ 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse,

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

ved, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen
samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;

sysslomannen ......................................................................... „ 2,800: —

jemte boställsvåning och ved;

att i fråga om denna stats tillämpning---». (se ofvan).

Ledning för bedömandet af Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande
förslag har Riksdagen hemtat. ur förhandlingarna vid 1885 års riksdag
om aflöningsstater vid Stockholms m. fl. hospital. De aflöningsbelopp,
Eders Kongl. Maj:t då äskade och i hvilka Riksdagen gjorde
ändringar, voro:

enligt Eders Kongl. Maj:ts enligt Riksdagens
förslag. förslag.

vid Stockholms hospital (260 sjukplatser)

Öfverläkaren kronor

4,500: — kronor 4,000: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Upsala hospital (400 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Vadstena hospital (360 sjukplatser)

öfverläkaren ,,

7,000: —

„ 6,500: —

Sysslomannen „

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Vexiö hospital (220 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen „

3,000: —

„ 2,800: —

vid

Lunds hospital (350 sjukplatser)

öfverläkaren ,,

7,000: —

„ 6,500: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid Göteborgs hospital (170 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,000: _

„ 2,800: —

vid

Hernösands hospital (221 sjukplatser)
Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,000: —

„ 2,800: —

Kristinehamns hospital är afsedt att innehålla 236 sjukplatser,
och då detsamma till storleken är jemförligt med Vexiö och Hernösands
hospital, der aflöningen åt öfverläkaren och sysslomannen jemlikt Riksdagens
beslut skall utgöra 6,000 och 2,800 kronor samt de af Eders
Kongl. Maj:t äskade aflöningsbeloppen för desse tjenstemän vid Kristinehamns
hospital äro 6,000 och 2,800 kronor, så har ingen anledning

21

Riksdagens Skrifvelse ds:o 45.

funnits att nedsätta dessa belopp, Indika af 1885 års Riksdag ansetts
vara lämpliga vid hospital af samma storlek.

Aflöningen åt biträdande läkaren samt de för denne och öfriga i
förslaget till aflöningsstat upptagne tjenstemän är densamma, som vid
1885 års riksdag beviljades åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,
der aflöningarna då reglerades. Anledning att göra ändring i denna
del af Eders Kongl. Maj:ts förslag förekommer således ej, lika litet
som i fråga om vilkoren för lönestaten.

Deremot och då för de hospital, vid Indika aflöningarna vid 1885
års riksdag reglerades, bestämdes eu summa af högst 16,000 kronor
till arfvoden åt vissa tjenstemän, som ej upptagits å stat, så synes
hvad som vid Kristinehamns hospital kan vara behöfligt för motsvarande
ändamål icke heller böra särskildt bestämmas för detta hospital,
utan den nyssnämnda summan af 16,000 kronor i stället och med hänsyn
till behofven vid det nya hospitalet ökas med erforderligt belopp,
hvilket då lämpligen för anslagets jemnande torde kunna bestämmas
till 1,000 kronor.

I öfrigt har Riksdagen ej funnit Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande
förslag föranleda något Riksdagens särskilda uttalande; och får
Riksdagen derför anmäla, att Riksdagen

dels godkänt den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 11 Januari 1886 omförmälda aflöningsstat för öfverläkare, biträdande
läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital;

dels i fråga om denna stats tillämpning jemväl godkänt, att enahanda
föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjenstemän vid Stockholms
med flera hospital meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i
lön och tjenstgöringspenningar, om förändring i biträdande läkares aflöning
under vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkare att
utom hospital utöfva annan än viss praktik, äfven skola tillämpas för
bemälde tjenstemän vid Kristinehamns hospital;

dels — på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att bevilja
arfvoden åt öfrige vid Kristinehamns hospital erforderlige tjenstemän
— höjt det belopp af högst 16,000 kronor, som af 1885 års Riksdag
beviljades till arfvoden åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,
för indika aflöningsstater då faststäldes, till högst 17,000 kronor;

dels ock medgifvit, att de sålunda för samtlige tjenstemän vid
hospitalet i Kristinehamn afsedda aflöningar skola utgå af förslagsanslaget
till hospitals underhåll.

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Störa barnhuset i Stockholm.

30:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda belopp, 51,100 kronor,
anvisningen i kontant måtte höjas med 49,250 kronor, eller till 78,000
kronor, till följd hvaraf anslaget till nämnda barnhus komme att minskas
med 1,850 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Barnhusen i landsorterna.

31:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att med uteslutande af
det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar» upptagna belopp, 29,350 kronor, i stället måtte såsom
anvisning i kontant uppföras 28,380 kronor, deraf såsom indelningsersättning
till Malmö barnhusfond 26,750 kronor och till barnhuset i
Lidköping 1,630 kronor; och blefve i följd häraf anslaget till barnhusen
i landsorterna minskadt med 970 kronor.

Jemväl denna Eders Kongl. Majts framställning är af Riksdagen
bifallen.

32:o. Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning,
har åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålder stillägg, nu
utgörande 51,000 kronor, höjts till 80,000 kronor, eller med 29,000
kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

33:o. Det har ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att vid
verkstäld granskning af de för åren 1883 och 1884 utgifna kapitalkonton
till rikshufvudboken befinnes, att reservationsanslaget till allmänna
läroverken, hvilket, så vidt anvisningen i kontant angår, utgjort enligt
riksstaterna

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.5.

23

kronor 2,784,428:
„ 2,830,514:

12,161: 47
129,439: 16
264,642: 77.

för år 1883..........................................................

ock „ ,, 1884..........................................................

lemnat följande reservationer (besparingar):

till år 1883.......................................................

v „ 1884........................................................

» i, 1885........................................................ . V1

Dessa betydliga och årligen ökade reservationer synas gifva vid
handen, att anslaget är större än behofvet oundgängligen kräfver, och
att förty en nedsättning synes kunna ega rum. Härför innan är dock
nödigt, att utredningen varder verkstäld och Riksdagen meddelad om
anledningen till reservationernas stora och växande belopp, och då eu
sådan utredning icke kan af Riksdagen utan stora svårigheter och tidsutdrägt
åstadkommas, har Riksdagen ansett framställning i ämnet böra
göras hos Eders Kongl. Maj:t.

Riksdagen får derför hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om utredning
och framläggande deraf vid nästa riksdag om orsakerna dertill, att
reservationerna å anslaget till “allmänna läroverken“ under de senare
åren så väsentligt ökats äfvensom, om utredningen dertill föranleder,
förslag till anslagets nedsättande.

34:o. I öfriga under åttonde hufvudtiteln nu uppförda ordinarie
anslag, i hvilka ändring icke blifvit, enligt hvad här ofvan förmälts,
af Riksdagen beslutad, har annan förändring icke blifvit vidtagen, än
att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. ?n., minskats
med 2 kronor; och hafva alltså alla öfriga här ofvan icke särskild!
nämnda ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln blifvit till oförändrade
belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppförda.

Beträffande tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
har Riksdagen fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Riksarkivet.

35:o. Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl.
Maj it äskat samt Riksdagen beviljat för år 1887 ett extra anslag af

3,000 kronor.

36:o. Vidare har Riksdagen, jemväl i enlighet med af Eders
Kongl. Maj:t gjord framställning, till uppförande af en tillbyggnad för
riksarkivet af det dertill redan beviljade anslaget anvisat på extra stat
för år 1887 ett belopp af 250,000 kronor.

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Kong!. Biblioteket.

37:o. Till påskyndande af katalogiseringsarbeten bär Eders Kong!.
Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887 af 1,500 kronor.

Vigten af att de katalogiseringsarbeten, hvarom bär är fråga,
varda så snart som möjligt fullbordade, kan så mycket mindre förnekas,
som det tvärt om är påtagligt, att biblioteket svårligen kan
anses fullt motsvara sitt ändamål, förr än tillförlitliga och fullständiga
kataloger upprättats. Då likväl tjenstemännen vid Kong! Biblioteket
äro skyldige att förrätta det omnämnda katalogiseringsarbetet, och
Eders Kong!. Maj:t ej lärer sakna medel att med tillfälliga bidrag för
ett eller annat år understödja detsamma, i fall Eders Kongl. Maj:t skulle
finna detta af nöden, bar Riksdagen icke bifallit Eders Kong!. Maj:ts
förevarande framställning.

Nationalmuseum.

38:o. Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar har Riksdagen, i enlighet med derom af Eders Kongl.
Maj:t gjord framställning, anvisat på extra stat för år 1887 ett anslag
af 4,000 kronor.

Lifrustkammaren.

39:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens
samlingar rn. m., beviljat på extra stat för år 1887 ett belopp af 5,800
kronor.

Domkapitlens expeditioner.

40:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid
domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp
af 3,716 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Domkyrkorna.

41:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen af det till restauration af Upsala domkyrka redan
beviljade anslaget å 500,000 kronor på extra stat för år 1887 anvisat

70.000 kronor.

42:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen af det till restauration af Skara domkyrka redan
beviljade anslaget å 250,000 kronor på extra stat för år 1887 anvisat

35.000 kronor.

Universiteten.

43:o. Med anledning af derom af Eders Kongl. Maj:t gjorda
framställningar, har Rikdagen för år 1887 beviljat på extra stat följande
anslag, hvilka äfven förut under flera år utgått, nemligen:

a) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala 3,000 kronor;

b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund 2,950 kronor;

c) till det matematiska seminariet i Upsala 1,500 kronor; samt

d) till det matematiska seminariet i Lund 1,000 kronor.

44:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen af redan beviljade 36,000 kronor till ändringar
och reparationer af konsistoriehuset, kemiska byggnaden och f. d. länslasarettsliuset.
i Upsala på extra stat för år 1887 anvisat återstoden,
eller 18,000 kronor.

45:o. Till förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden
i Upsala har Eders Kongl. Maj:t begärt, att ett anslag å 59,000
kronor måtte beviljas, och att deraf måtte utgå under år 1887 ett belopp
af 30,000 kronor.

I statsrådsprotokollet framhålles såsom stöd för denna framställning
hufvudsakligen det trängande behofvet af ökadt utrymme för den
zoologiska institutionen och det dertill hörande zootomiska laboratoriet,
hvilket behof redan år 1876 af det akademiska konsistoriet framhållits
såsom ett vigtigt skäl för behöfligheten af en ny universitetsbyggnad.

Detta senare behof är afhjelpt och af de lokaler, som derigenom
blifvit lediga, är nu en del, nemligen den gustavianska byggnaden,
afsedd att efter nödiga ändringar användas för den zoologiska institutionen.

Biii. till Riksd. Vrot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Väft.

4

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, hafva två förslag blifvit
upprättade till verkställande af de förändringar, som äro nödiga för
byggnadens apterande för det nya ändamålet.

Det förra af dessa förslag slutar å en kostnadssumma af 32,000
kronor.

När detta förslag granskades af Öfverintendentsembetet, gjorde
embetet åtskilliga anmärkningar, kvilka äro i statsrådsprotokollet omförmälda;
och blef med anledning af samma anmärkningar ett nytt
kostnadsförslag i Augusti 1885 upprättadt, slutande å eu summa af

59,000 kronor, eller 27,000 kronor mer än det förra.

Vid pröfningen af föreliggande anslagsbehof har Riksdagen funnit,
å ena sidan, att hvad de akademiska myndigheterna anfört till stöd
för sin hemställan om statsmedels beviljande för ifrågavarande ändamål
innefattar utredning derom, att ökadt utrymme behöfves för den
zoologiska _ institutionen i Upsala, men å andra sidan, att det afgifna
förslaget till behofvets afhjelpande synes gå ut på en så stor tillökning
af lokalerna, att den ej oväsentligt öfverstiger det behof, som för närvarande
behöfver fyllas. Och i sammanhang härmed vill Riksdagen
framhålla, i hvilken stor och hastig tillväxt allehanda samlingar vid
olika vetenskapliga anstalter äro stadda samt huru anspråken på medel
till byggnader för alla dessa samlingar ökas. Utan att nu vilja närmare
inlåta sig på detta ämne, har Riksdagen dock velat antyda, att med
hänsyn härtill försigtighet är af nöden vid behandlingen af frågor af
sådan beskaffenhet som den nu föreliggande. Göres denna synpunkt
gällande i förevarande särskilda fall, så synas åtskilliga nu föreslagna
anordningar kunna umbäras samt vidare alla inredningsarbeten, som
icke afse de nu kända behofven af ökadt utrymme för zoologiska institutionen,
böra uppskjutas, så att ej andra eller flera lokaler nu iordningställas
och påkostas än sådana, som oundgängligen behöfvas för arbetenas
jemna gång, samt, hvad samlingarna angår, för uppställande af
dessa enligt den grundsats, att endast typer, men icke umbärliga
duplettexemplar o. s. v. behöfva hållas tillgängliga. Detta senare är
nemligen, enligt hvad under hand inhemtats, fullt tillräckligt.

Med hänsyn till det på detta sätt begränsade ändamålet med inredningsarbetena,
och då en central värmeledning, som af Öfverintendentsembetet
ifrågasatts samt i det senare kostnadsförslaget upptagits, lärer
kunna undvaras, synes det Riksdagen, att det ursprungligen framstälda
kostnadsförslaget, som slutar å 32,000 kronor, bör kunna hufvudsakligen
läggas till grund för beräkningen af det anslag, som bör af Riksdagen
beviljas. Till nyssnämnda summa skulle endast behöfva läggas
kostnaden för de oundgängligaste förändringar, som Öfverintendents -

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

erribetet till skydd mot eldfara föreslagit, nemligen i jemnt tal 3,000
kronor för inrättande af brandmurar och brandbottnar m. m. De ytterligare
åtgärder mot eldfara, som kunna behöfvas, samt i sammanhang
dermed nödig förstärkning af byggnaden torde kunna bekostas derigenom,
att inredningsarbetena m. m., enligt hvad ofvan antydts, inskränkas.

Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
endast på det sätt bifallit Eders Kongl. Ma_j:ts förevarande framställning,
att Riksdagen för år 1887 beviljat ett extra anslag af 35,000
kronor, att användas till förändrad inredning m. m. af den gustavianska
byggnaden i Upsala för den zoologiska institutionens behof och
med vilkor att dessa inrednings- m. fl. arbeten utföras i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de år 1884 dertill uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
med tillägg af de anordningar mot eldfara, som oundgängligen
erfordras, samt att inredningsarbetena endast komma att omfatta
sådana, som afse att afhjelpa institutionens nuvarande behof dels af
större arbetslokaler, dels af ökadt utrymme för institutionens samlingar,
dessa senare inskränkta så mycket som dessa samlingars ändamål
medgifver.

46:o. Eders Kong]. Maj:ts framställning om medel till inredning
af den nya byggnaden för patologislct-anatomiska institutionen i Lund
m. m. är redan här ofvan i punkten 5:o besvarad; hvarom här endast
skolat erinras.

47:o. Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om ett extra
anslag af 10,000 kronor till uppsättning af undervisningsmateriel för
den fysiologiska institutionen i Lund, har Riksdagen här ofvan i punkten
6ro meddelat sitt beslut; hvarom Riksdagen här skolat erinra.

48:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska
observatoriet i Lund utförda zon-observationer, anvisat på extra
stat för år 1887 ett belopp af 3,000 kronor; utgörande återstoden af
de 9,000 kronor, som för detta ändamål redan blifvit beviljade.

49:o. Till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i
Lund, har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det af Eders
Kongl. Maj:t för detta ändamål äskade beloppet, eller 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

50:o. Till arfvode åt eu amanuens vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik har Riksdagen på extra stat för

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

år 1887 anvisat samma belopp, som under flera år beviljats och af
Eders Kongl. Maj:t nu äfven äskats, eller 900 kronor.

51:o. Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af ett
anslag å 1,500 kronor till instrument m. m. för den hygieniska insti-''
tutionen vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har här ofvan i
punkten 10:o besvarats; hvarom här endast skolat erinras.

52:o. Till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har Eders Kongl. Maj:t för år 1887
begärt ett extra anslag af 1,800 kronor; och har Riksdagen bifallit
denna framställning.

Allmänna läroverken.

53:o. Med. anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de
allmänna läroverken enligt samma grunder, som för innevarande år
blifvit bestämda, på extra stat för år 1887 anvisat 336,975 kronor.

54:o. Vidare och med anledning af derom af Eders Kongl. Maj:t
gjord framställning har Riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande
lefvande språk på extra stat för år 1887 beviljat enahanda
belopp, som under flera år för ändamålet utgått, eller 6,000 kronor.

55-0. Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken
bär Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat det af Eders Kongl.
Maj:t för detta ändamål äskade belopp af 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminarium.

56:o. För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor ''vid
Högre lärarinneseminarium efter samma grunder som för innevarande
år ,.har Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat det af Eders Kong].
Maj:t äskade anslag af 4,000 kronor.

Pedagogierna.

57:o. Med bifall till Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat ett anslag
af 8,750 kronor för tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en-och tvåklassiga
pedagogierna.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

29

Folkundervisningen.

58:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj: t föreslagit, har
Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt till arfvoden åt teckningslärare för extra
tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,
efter samma grunder som för innevarande år, anvisat på extra stat för
år 1887 ett belopp af 33,300 kronor.

59:o. Likaledes med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen af det redan beviljade anslaget, 75,000 kronor, till
byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå, på extra stat för år 1887
anvisat återstående 35,000 kronor.

60:o. Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Eders Kongl.
Maj:t äskat samt Riksdagen anvisat på extra stat för år 1887 ett belopp
af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

61:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnader för deras inspektion har Eders Kongl. Maj:t
äskat ett extra anslag för år 1887 af 35,000 kronor.

Anslag för samma ändamål hafva förut, allt sedan 1877, årligen
anvisats, från och med 1882 till belopp af 25,000 kronor. Enligt hvad
af statsrådsprotokollet framgår, är en förhöjning i detta belopp nödig,
och Riksdagen har ej funnit anledning till erinran häremot. Dock
synes det Riksdagen, att, då upprätthållandet af ifrågavarande slags
skolor bör anses vara en kommunal angelägenhet, till hvars främjande
staten endast bör lemna ett visst bidrag, det bör uttryckligen stadgas,
att detta bidrag icke får öfverstiga hvad kommunerna, utan afdrag för
hvad de lemna in natura, såsom byggnader o. s. v., anslå i kontant
till skolorna.

Riksdagen har derför, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och
till bestridande af kostnader för deras inspektion, anvisat på extra
stat för år 1887 ett belopp af 35,000 kronor, dock med vilkor att det
bidrag, som af dessa medel utbetalas till understöd åt lägre teknisk
yrkesskola, icke må öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant
tillskjuter för skolan.

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 45,

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

62:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
tiar Riksdagen, för beredande af tillfällig löneförbättring såsom
tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare under år 1887, anvisat, på
extra stat för samma år samma belopp, som för innevarande år beviljats,
eller 20,000 kronor.

63:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bar Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp
åt 1,200 kronor till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

64:o. Till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar
har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det af
Eders Kongl. Maj:t äskade beloppet, 4,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

65:o. Eders Kongl. Maj:ts framställning om anvisande för år
1887 af 12,900 kronor till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen
i Skara har här ofvan i punkten 19:o besvarats; hvarom
här endast skolat erinras.

Vetenskapsakademien.

66:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,
har Riksdagen till aflönande af räknebiträden för numerisk
tillämpning af en utaf Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för
himlakropparnes rörelser anvisat på extra stat för år 1887 ett belopp
af 3,000 kronor, utgörande nu återstående fjerdedelen af förut beviljadt
anslag å 12,000 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

67:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har
Riksdagen på extra stat för år 1887, af det redan beviljade anslaget
å 415,600 kronor, anvisat till uppförande af byggnader åt institutet för
blinda 200,000 kronor.

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

68:o. Eders Kongl. Maj:t har dels äskat till uppehållande af institutets
för blinda verksamhet på extra stat för 1887 ett anslag å

21,000 kronor och dels föreslagit Riksdagen att medgifva, att institutets
föreståndare, lärare för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare
och lärarinnor måtte efter fem års för nit och skicklighet vitsordad
tjenstgöring, räknad från början af kalenderåret näst efter det,
under hvilket de tillträdde de i nu gällande stat upptagna aflöningar,
ega att under hvartdera af åren 1886 och 1887, i den mån institutets
medel lemnade tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarne
för den intellektuella undervisningen med 500 kronor hvar samt arbetsläraren
och lärarinnorna med 250 kronor hvar.

Riksdagen har i den mån bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit, att Riksdagen dels på extra stat för år 1887 anvisat
ett belopp af 21,000 kronor till uppehållande af institutets för blinda
verksamhet; dels ock medgifvit, att institutets föreståndare, lärare för
den intellektuella undervisningen samt arbetslärare och lärarinnor [må,
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknad
från början af kalenderåret näst efter det, under hvilket de tillträdde
de i nu gällande stat upptagna aflöningar, ega att under år 1887, i
den mån institutets medel lemna tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren
och lärarne för den intellektuella undervisningen med 500
kronor hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna med 250 kronor hval-.

Vid behandlingen åter af Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning
i hvad den rörer enahanda ålderstilläggs åtnjutande under år
1886 hafva Riksdagens Kamrar stannat i olika beslut af den beskaffenhet,
att, jemlikt 63 § Riksdagsordningen, frågan härom förfallit.

69:o. Vidare och på grund af hvad Eders Kongl. Maj:t ytterligare
föreslagit har Riksdagen, till tryckning af blindskrifter, på extra
stat för år 1887 anvisat 2,500 kronor, eller samma belopp, som för
innevarande år för samma ändamål beviljats.

70:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat 1,200
kronor till understöd åt blindlär ar eder er.

7Ko. Likaledes med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
har Riksdagen för år 1887 beviljat ett extra anslag af 11,000
kronor till en blindskola i Vexla.

72:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp
af 7,000 kronor till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda.

73:o. Enär till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena,
Skara och Bollnäs inrättade tillfälliga läroanstalter för öfver -

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

ånga döfstumma erfordras, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning,
för hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans
49,200 kronor, har Riksdagen, med bifall till derom af Eders Kongl.
Maj:t gjord framställning, på extra stat för år 1887 anvisat till uppehållande
af undervisningen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma
ett belopp af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

74:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,
har Riksdagen till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn på
extra stat för år 1887 anvisat återstoden af för denna anläggning förut
beviljade medel, eller 148,570 kronor.

75:o. Till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital har
Eders Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag för år 1887 af 52,300
kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har, beträffande ifrågavarande
nya byggnad, Medicinalstyrelsen — jemte öfverlemnande af
upprättade ritningar med tillhörande kostnadsförslag, utvisande att
kostnaden för sjelfva byggnaden med vattenledning belöpte sig till
48,064 kronor 34 öre samt för uppvärmning och ventilation till 4,240
kronor, eller tillsammans till 52,304 kronor 34 öre — anfört, att byggnaden
vore afsedd till lokal för en afdelning för lugna sjuke och
konvalescenter vid Nyköpings hospital samt beräknats att tillsammans
inrymma 24 sjuke; att med uppförande af densamma skulle i öfrig!
vinnas den fördelen, att ifrågavarande hospital kunde mottaga ett större
antal sjuke än hittills och derigenom i någon mån afhjelpa den stora
bristen på platser för sinnessjuke, livilka nu i stort antal nödgades
vänta på inträde å hospital; att omförmälda tillbyggnad så mycket
hellre borde komma till stånd, som Nyköpings hospital, äfven sedan
de nu under byggnad varande hospitalsbyggnaderna i andra delar af
landet blifvit fullbordade, likväl icke kunde undvaras; samt att tillökningen
af platser för sinnessjuke å rikets offentliga sjukvårdsanstalter
genom nu ifrågasatta förslag kunde genomföras för det synnerligen
billiga priset af 2,179 kronor 33 öre för hvarje sjukplats.

Efter granskning af de ritningar och kostnadsförslag, som blifvit
uppgjorda för ifrågavarande nya byggnad, har Riksdagens uppmärksamhet
fästs derå att, då behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalen
ingalunda kan anses blifva tillfredsstäldt ens efter fullbordande
af de hospitalsbyggnader, som dels redan äro under byggnad och dels

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 33

blifvit vid innevarande riksdag ifrågasatta, skäl synts vara för handen
att taga i öfvervägande, om icke lämpligt vore att uppföra den ifrågasatta
nya byggnaden i falla två våningar i stället för endast en våning
med frontespice. Riksdagen har för utredande af denna fråga tagit
del af en af samme arkitekt, som uppgjort ritningarna till den af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna byggnaden, upprättad promemoria i
ämnet, hvilken promemoria är af följande lydelse:

»Om sjukhuspaviljongen vid Nyköpings hospital bygges i fulla
tvenne våningar, kan inom densamma rymmas ytterligare 18 patienter,
hvadan hela paviljongen sålunda skulle komma att upptaga 24 + 18 =
42 patienter. Till dessa patienters vård finnes plats för 6 vaktare,
inlogerade i 4 vaktrum. Nödiga dagrum, diskrum, klosetter, bad,
skölj- och torkrum finnas äfven.

Kostnaden för husets uppförande i fulla två våningar samt med
anbringande af centralvarmapparat i stället för kakelugnar blifver:

Föregående kostnadsförslag för uppförande af huset med

frontespice utan värmapparat ........................................... 48,064: g*.

Tillkommer för påbyggnad af husets båda flyglar.............. 13,500: —

Central värmapparat efter Cederbloms system med ventilation
.......................................................................................... 10,000: —

Summa kronor 71,564: 34.

Byggnadskostnaden pro patient blifver sålunda 42 : 71,564: 34 =
1,703: 90.»

Då således, för en jemförelsevis ringa ökning i kostnaderna, utvidgadt
utrymme kan vinnas i den nya byggnaden, så att den, om
byggnaden uppföres i två våningar, kan mottaga 42 patienter i stället
för allenast 24, och då kostnaden, som fördelad på hvarje sjukplats,
enligt Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, utgör 2,179 kronor
33 öre, skulle med iakttagande af den ifrågasatta förändringen komma
att nedgå till 1,703 kronor 90 öre och således minskas med 475
kronor 43 öre, synas afsevärda skäl tala för nämnda förändrings vidtagande.

Att härom framställa särskild begäran hos Eders Kongl. Maj:t
synes vara obehöflig!, då, sedan uppmärksamheten å nu påpekade förhållande
fästs, det lärer kunna antagas, att Eders Kongl. Maj:t kommer
att föranstalta om den utredning, som ytterligare erfordras, innan
definitivt beslut härom fattas. Riksdagen anser sig derför, och då
anledning till tvifvel om behöfligheten af utvidgadt utrymme vid
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 5

34

Biksdagens Skrifvelse N:o 45.

Nyköpings hospital icke förefinnes, nu endast böra bifalla Eders
Kong! Maj:ts föreliggande framställning; och har Riksdagen derför
på extra stat för år 1887 anvisat och stält till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af 52,300 kronor till uppförande af en byggnad
vid Nyköpings hospital.

76:o. I eu till Riksdagen den 19 Mars 1886 aflåten proposition
(N:o 31) har Eders Kongl. Maj:t, med åberopande af hvad ett propositionen
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag innehölle, föreslagit Riksdagen

att dels bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt deraf på
extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 200,000 kronor till anordnande
af en asyl för sinnessjuke invid och i samband med Lunds
hospital, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar
uppföras å egendomen Hunnerup, dels ock medgifva, att de belopp,
hvilka, på sätt i ofvan åberopade protokollsutdrag närmare förmäldes,
erfordrades till årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse
med nuvararde arrendator!!, måtte få bestridas af förslagsanslaget
till hospitals underhåll.

De skäl, som angifvits för byggande af asyl för sinnessjuke, hafva
synts Riksdagen ådagalägga, att dylika anläggningar icke kunna umbäras.
Deremot, och då det icke kan ifrågasättas att på en gång afhjelpa
hela det för handen varande behofvet af asyler för sinnessjuke,
har Riksdagen vid pröfningen af Eders Kong], Majrts framställning
ansett det nödigt att närmare pröfva uppkommen fråga, huruvida den
plats, som valts för den nu ifrågasatta första asylen, är den lämpligaste
eller om icke, med hänsyn dertill, att nya asyler endast småningom
kunna komma till utförande, det icke varit önskligare, att den
nya, här i landet i sitt slag första, asylen förlagts till en centralt
belägen plats.

Upplysande i detta ämne är det i statsrådsprotokollet omförmälda
komitébetänkandet af den 15 Februari 1886, ur hvilket Riksdagen
derför här får intaga följande:

»Till Kongl. medicinalstyrelsen.

Sedan Kongl. medicinalstyrelsen på grund af föreskrifterna i
nådiga brefvet den 24 April 1885 uppdragit åt undertecknade att
utarbeta plan till en asyl för sinnessjuka i samband med Lunds
hospital, få nu komiterade, till fullgörande af det erhållna uppdraget,
härmed afgifva utlåtande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 35

Behofvet af ökad sinnessjukvård inom vårt land gör sig allt mer
och mer känbar!. Visserligen bär antalet sjukplatser å våra hospital
under de sista 25 åren mer än fördubblats, så att vi nu hafva 2,275
sådana platser, under det de år 1860 ej utgjorde mer än 1,048, men
de sinnessjukas antal har ock under de 20 åren från och med 1860
till 1880 — senare uppgift finnes ej — ökats från 7,542 till 11,456,
för så vidt man får döma af verkstälda beräkningar. Den stora förökningen
under de angifna 20 åren härrör antagligen mindre från en
verklig tillökning i de sinnessjukas antal än från en noggrannare insamling
af uppgifter i frågan. Under samma tid hafva ock de enskildas
anspråk på hospitals vård i hög grad tilltagit. Sinnessjuka, h vilka
förr vårdades i hemmen, lasaretten eller annorstädes utom hospitalen,
anmälas nu till intagning å dessa senare mer än förr. Liknande erfarenhet
har vunnits i alla civiliserade länder, och alla hafva de också
derför tvungits att mer och mer utvidga sina anstalter för sinnessjukas
vård. Ett hospital har knappt blifvit färdigt, innan detsamma befunnits
otillräckligt och måst utvidgas, eller har ännu ett Hytt måst byggas.

Frågar man, huru mycket våra anstalter för sinnessjuka behöfva
utvidgas för att någorlunda motsvara behofvet, erkännes villigt, att
svårigheter möta att med visshet besvara denna fråga, men säkerligen
måste en dylik utvidgning ega rum i större omfattning än man hittills
förestält sig. Förr har man antagit, att beredandet af plats å hospital
för 20—25 procent af inom vårt land befintliga sinnessjuka skulle tillfredsställa
behofvet. Emellertid har erfarenheten redan visat denna
proportion vara alltför liten.

Beträffande andra länder ställa sig fordringarne i berörda afseende
i allmänhet vida högre; sålunda finnes för vissa kantoner i Schweiz
och för staden Köpenhamn plats beredd å sjukvårdsanstalt för nästan
alla sinnessjuka inom de respektive områdena. I England är förhållandet
i viss mån liknande. Af detta lands sinnessjuka, som beräknats
till omkring 29 på 10,000, vistas ej mer än knappa 8 procent i
hemmen och hos anhöriga, under det återstående 92 procent vårdas i
offentliga och enskilda anstalter af olika slag.

I vårt land funnos vid senast verkstäld räkning den 31 December
1880, såsom redan förut är nämndt, 11,456 sinnessjuka, hvaraf
5,959 män och 5,497 qvinno!’. Bland de sinnessjuka äro inräknade
4,227 idioter, hvaraf 2,419 män och 1,808 qvinnor, hvadan alltså de i
egentlig mening sinnessjuka blifva 7,229, deraf 3,540 män och 3,689
qvinnor. Antages Sveriges folkmängd vara 4,600,000, och att hos oss
likasom i de flesta andra länder 26 sinnessjuka och idioter finnas på

10,000 invånare, skulle inom landet finnas 11,960 sinnessjuka och

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

idioter, h vilket föga afviker från 1880 års beräkning. Antagligen
kommer ej heller inom vårt land krafvet på offentlig vård för allt flera
och flera sinnessjuka att upphöra, förr än sådan erhållits för väl tre
fjerdedelar af dem, såväl sinnessjuka gom idioter, af hvilka senare ett
stort antal torde behöfva vård å offentlig anstalt, eller, efter nu kända
antal, omkring 9,000. Denna siffra är snarare för låg än för hög, ty
noggrannare räkning skulle säkerligen här likasom annorstädes visa,
att långt ifrån alla sjuka medräknats. Att häribland idioter inberäknats,
kan icke i väsentlig mån inverka på frågan, enär desse från synpunkten
af behöflig vård äro till stor del likställige med sinnessjuka,
och gällande Kongl. stadga angående sinnessjuka har ej heller uteslutit
dem från asylerna.

För att uppfylla nämnda önskningsmål eller beredandet af plats
för 9,000 sinnessjuka fordras, som nedan närmare angifves, upprättandet
af nya anstalter med omkring 6,500 platser. Det är uppenbart,
att eu dylik tillökning, som kräfver betydande kostnader, icke kan ernås
på en gång och svårligen ej heller utan medverkan af kommuner
eller landsting genom beredandet af erforderligt antal sjukplatser för
sinnessjuka inom lasaretten och andra kommunala anstalter.

Emellertid är den närvarande bristen på platser för sinnessjuka
å våra offentliga anstalter så stor, att man icke längre kan uppskjuta
med anordnandet af ett större antal dylika platser. För att i någon
nämnvärd grad kunna afhjelpa det mest trängande behofvet af plats
för sinnessjuka å offentlig anstalt fordras, enligt komiterades förmenande,
att plats derstädes beredes för åtminstone 35 procent af landets räknade
sinnessjuka. Detta motsvarar ett antal af omkring 4,000 platser.
För omkring 2,500 sjuka finnes inom kort tid, sedan Kristinehamns
hospital blifvit färdigt, plats å våra hospital, så att det sålunda felande
platsantalet belöper sig till omkring 1,500. Med antagande häraf uppstår
sedermera den frågan, på hvad sätt vård å anstalt lämpligen bör
beredas för nämnda 1,500 sjuka.

Erfarenheten har redan länge ådagalagt, att hufvudsakligen sjuka,
behäftade med kroniska, mestadels obotliga sinnessjukdomar, förorsaka
öfverfyllnaden af våra hospital, i följd hvaraf platserna derstädes blifva
otillräckliga för sjuka, lidande af akuta botliga sjukdomar. Den ifrågavarande
tillökningen bör alltså företrädesvis afse anskaffandet af tjenlig
vård å anstalt för de förstnämnda, kroniskt sjuka, eller sådana anstalter,
som i nådiga stadgan den 2 November 1883 benämnas asyler eller
vårdanstalter. Hafva dylika kommit till stånd, blifva med visshet de
redan befintliga hospitalen tillräckliga för vården af akuta fall, om man
undantager det behof af hospital, som oafvisligen föreligger för Norr -

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

bottens och Vesterbottens län på grund af dessa läns aflägsenhet från
det nordligast belägna hospitalet i Hernösand. Enär ett hospital för
nämnda nordliga län enligt komiterades förmenande bör anordnas för
ett antal af omkring 200 sjuka, gäller det nu i sjelfva verket att bereda
platser för återstående 1,300 i sådana enklare och billigare anstalter,
som motsvara föreskriften i berörda nådiga stadga angående asyler.

Hvad sedermera angår besvarandet af frågan om lämpligaste anordningen
och storleken af dylika asyler, så möta härvid ej ringa
svårigheter. Den ledning, gällande stadga den 2 November 1883 i
sådant fall lemnar, inskränker sig, såsom naturligt är, till några allmänna
bestämmelser angående läge, markens beskaffenhet, de sjukas
sysselsättning in. m., i hvilket afseende de för hospital gifna föreskrifter
i tillämpliga delar äfven skola vara gällande för asyl. Derjemte
föreskrifves i samma stadga, att »asyl)) bör ega tillräckligt område
för sjukas sysselsättande med jordbruk, samt, der så lämpligen
kan ske, förläggas i närheten af hospital (§ 2). För öfrigt uppställer
författningen inga andra fordringar på asylers beskaffenhet än de, som
ligga i föreskriften, att der skola intagas: a) sådana vid hospital vårdade,
som enligt direktionens beslut böra till asyl öfverflyttas; b) de
af fallandesot besvärade, som till följd af tidtals påkommande sinnessjukdom
äro för sig eller andra vådliga samt derför anses icke kunna
i hemmen behörigen vårdas; och c) öfriga sinnessjuka, som, utan att
vara föremål för behandling å hospital, likväl äro i behof af vård å
offentlig anstalt. Derest utrymmet medgifver, intagas jemväl sådana
idioter, för hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke i hemmet kan
beredas ändamålsenlig vård. — — — — — — — — — — — —»

Af detta komiterades yttrande framgår tydligen, att den i frågavarande
asylen vid Lunds hospital endast utgör en del af ett system,
som afser att, i den mån detsamma hinner genomföras, tillgodose de
i särskilda landsdelar befintliga behofven af vårdanstalter för sinnessjuka.
Häraf följer, att, derest dessa behof i en snar framtid blifva
afbjelpta, det varder mindre angeläget än eljest ätt vid bestämmandet
af plats för den första asylen välja ett centralt beläget ställe.

De skäl, som tala för nämnda asyls anläggande vid Lunds hospital,
äro, enligt hvad Riksdagen inhemtat, hufvudsakligen följande:

att asylen bör förläggas invid och i samband med ett större hospital,
hvarigenom flere och stora fördelar vinnas dels för sjukvården,
enär båda inrättningarna fullständiga hvarandra och patienterna kunna
billigt och beqvämt förflyttas, då behofvet sådant kräfver, och dels för
ekonomien och förvaltningen, enär direktion samt öfverläkare, syssloman
och predikant m. fl. tjenstemän blifva gemensamma för båda in -

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

rättningarna, hvarjemte kök, tvätthus, uthus o. s. v. äfven blifva gemensamma;
att asylen bör förläggas i närheten af en större stad med
goda kommunikationer, enär patienters förflyttning eljest blifver onödigt
svår och dyr, samt förnödenheter eljest och i brist på verklig
täflan blifva oskäligt dyra; att af nu anförda skäl asylen ej kan förläggas
vid Visby, Nyköping, Vadstena, Vexiö och Kristinehamn; att
Göteborg och Stockholm ej heller lämpa sig för ändamålet, enär, hvad
Göteborg angår, der saknas lämplig byggnadsplats och tillfälle att inrätta
jordbruk, hvarjemte kommunikationen mellan staden och hospitalet
är mindre tillfredsställande samt, hvad Stockholm angår, tillräcklig
jordareal ej kan utan högst betydliga kostnader anskaffas; att, till
följd häraf, endast återstår att välja mellan Upsala och Lund; att båda
dessa ställen synnerligen lämpa sig för uppförande af asyler, och att
för uppförande af den första asylen å det senare af dessa ställen tala
dels att vid Upsala nyligen utförts stora nybyggnader, hvilka först
under innevarande års lopp i sin helhet upplåtas till begagnande, dels
att i närheten af Lunds hospital synnerligen lämplig jordareal kan
genast erhållas på drägliga vilkor; dels att, när asylen kommer till
stånd vid Lund, den nuvarande asylen i Malmö — vid hvilken asyl,
såsom belägen midt i staden och tätt omgifven af byggnader, jordbruk
ej kan anordnas, och hvars byggnader äro så bristfälliga, att desamma,
i fall asylen fortfarande skall begagnas, måste ombyggas eller
påkostas en betydlig reparation — kan upphöra, och dess tomter och
byggnader säljas till högt pris, dels att Lund har ett lika fördelaktigt
läge för flertalet patienter som Upsala, i det att de folkrika provinserna
Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Bohuslän hafva bättre eller lika
goda kommunikationer till Lund som till Upsala samt för Elfsborgs
län båda orterna äro nästan lika väl belägna, medan åter för öfriga
provinser vid och norr om Mälaren Upsala är lämpligast; en omständighet
hvarå likväl icke alltför stort afseende behöfver fästas, då det
i allt fall är en oafvislig nödvändighet att för de tre nordligaste af de
norrländska länen snarligen anlägga ett särskildt hospital med asyl
för tillsammans omkring 200 patienter; dels ock att afstånd et till asylen
i sjelfva verket ej är af så stor vigt, enär densamma helt naturligt
kommer att hufvudsakligen få mottaga obotliga patienter från hospitalen,
hvilkas förflyttning, såsom egentligen föranledd af det allmännas
intresse, derför ock bör af staten bekostas.

Riksdagen har alltså funnit någon tvekan att bevilja det för en
asyl i Lund begärda anslaget icke böra förefinnas; och då vid byggnadsförslagens
uppgörande all nödig sparsamhet sjmes hafva blifvit iakttagen,
har Riksdagen, som af statsrådsprotokollet inhemtat, att asylen

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

är afsedd att anordnas för 684 sjuka, dock så att plats för ännu omkring
160 sjuka kunde beredas utan att dertill behöflig nybyggnad rubbade
anstaltens ursprungliga plan, dels beviljat ett anslag af 1,181,750
kronor samt deraf på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af

200,000 kronor till anordnande af en asyl för sinnessjuke invid och i
samband med Lunds hospital, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med upprättade ritningar uppföras å egendomen Hunnerup; dels ock
medgifvit, att de belopp, hvilka, på sätt i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 19 Mars 1886 närmare förmärs, erfordras till
årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse med nuvarande
arrendator!!, må bestridas af förslagsanslaget till hospitals
underhåll.

77:o. Med bifall till Elders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1887, till understöd åt sjukhemmet
i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget
i Gefleborgs län anvisas för samma år, och att spetelske sjuke
äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagne,
så långt utrymmet derstädes sådant medgifver, anvisat ett belopp
af 7,500 kronor.

Diverse anslag.

78:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för år 1887 anvisat till svenska fornskriftssällskapet
ett extra anslag till samma belopp, som förut beviljats, eller

2,000 kronor.

79:o. Till beredande af religionsvärd åt svenske sjömän m. fl. i
utländska hamnar har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det
af Eders Kongl. Maj:t äskade belopp af 10,000 kronor.

80:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen till nordiska museet anvisat på extra stat för år
1887 ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för museet
förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål.

81:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» har
Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Majrts framställning, på extra
stat för år 1887 anvisat 3,150 kronor, eller samma belopp, som nu är
för ändamålet anvisadt.

40

Riksdagms Skrifvelse N:o 45.

82:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta
matematicar) har Eders Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag
till samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, eller

4,000 kronor.

Riksdagen har tagit del af Vetenskapsakademiens i frågan afgift^
utlåtande och finner visserligen skäl att för år 1887, likasom för
åren 1885 och 1886 skett, bevilja det begärda bidraget till tidskriftens
utgifvande. Men om än Riksdagen ej vill bestrida detta arbetes vetenskapliga
värde eller att dess utgifvande i vårt land är egnadt att ses
med tillfredsställelse, samt ehuru skäl finnas att antaga, att den ringa
prenumerantkrets, ett arbete af dettas art kan erhålla, och de stora,
af egendomliga matematiska beteckningar och särskildt arbetade typer
föranledda kostnaderna för dess tryckning göra tidskriftens utgifvande
utan understöd omöjligt, anser Riksdagen sig likväl, då ett sådant
understöd nu för tredje året begärts, vid meddelande af sitt beslut i
ämnet böra uttala önskvärdheten deraf, att en utredning må ega rum,
huruvida och i hvilken mån, med hänsyn äfven till från andra håll påräkneliga
bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd med statsmedel må
vara erforderligt.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, till
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta matematica» på
extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

83:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till understöd för
utgifvande af »Nordisk familjebok» måtte beviljas ett anslag af 25,000
kronor samt deraf för år 1887, under de i statsrådsprotokollet omförmälda
vilkor, anvisas 5,000 kronor.

De antydda vilkoren äro enligt statsrådsprotokollet följande:

dels att förläggaren af nämnda arbete, Gernandts boktryckeriaktiebolag,
förbinder sig att så fort ske kan och om möjligt före 1890
års slut hafva, enligt den hittills följda planen för arbetet, försatt detsamma
i fullbordadt skick, dels ock att, enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t kan komma att meddela, 300 exemplar af arbetet
aflemnas till Ecklesiastik-departementet.

Hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt har synts Riksdagen
ådagalägga, att ifrågavarande arbete är af högt värde samt att
det skulle vara en verklig förlust för vår litteratur, om det komme att
upphöra eller ej kunde fortsättas och afslutas enligt samma plan som
hittills. Framställningen har derför icke föranledt annan erinran än
att det synts Riksdagen böra ifrågasättas, hviiketdera kan vara lämpligare,
antingen att bokens utgifvare mot understödets erhållande varder
skyldig att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna de 300 exem -

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

plar, hvarom statsrådsprotokollet förmäler och hvilka exemplar väl äro
afsedda till utdelning, eller ock att, såsom jemväl är antydt, understödet
utgår för att bereda skolor, bibliotek m. fl. tillfälle att till nedsatt
pris erhålla arbetet. Största vigten torde falla derpå, att arbetet
varder spridt och tillgängligt för så stora kretsar som möjligt, och ur
denna synpunkt vill det förefalla, som om det senare af de båda alternativen
vore att föredraga. Något bestämdt uttalande härom vill dock
Riksdagen icke göra, utan torde alla intressen bäst tillgodoses, om åt
Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas att ordna saken såsom lämpligast synes.

Riksdagen har alltså dels till understöd för utgifvande af »Nordisk
familjebok» beviljat ett extra anslag af 25,000 kronor samt deraf på
extra stat för år 1887 anvisat 5,000 kronor; dels ock godkänt de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda
vilkor för understödets utgående; dock att Eders Kongl. Maj:t
icke härigenom varder förhindrad att med afseende på den föreslagna
skyldigheten för utgifvaren att till Ecklesiastikdepartementet aflemna
visst antal exemplar af boken besluta de förändringar, som för bokens
spridning till så vidsträckta kretsar som möjligt kunna finnas lämpliga.

84:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra
stat för år 1887 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, dock under följande
vilkor:

att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller
förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager
föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan
under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning
lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel
;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna
eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta
sig de vilkor och kontroller, som i öfrig! af Eders Kongl. Maj:t pröfvas
nödiga eller lämpliga.

85:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,
har Riksdagen till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten
i södra och mellersta Sverige, inköp af instrument med tillbehör samt
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Fläft. 6

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

underhåll af vattenhöjdmätningsstationer in. m. på extra stat för år
1887 anvisat ett belopp af 11,700 kronor.

86:o. Inom Riksdagen hafva af enskilde motionärer framstälts
förslag i fråga om statens medverkan till nykterhetens befrämjande,
nemligen

dels att Riksdagen ville för sin del besluta, att af allmänna medel
ett anslag af 15,000 kronor ställes till regeringens disposition för att
efter ompröfning under nästkommande år 1887 fördelas bland befintliga
föreningar eller personer, som verka för nykterhetens befrämjande
inom landet;

dels att Riksdagen behagade anvisa ett anslag af femtontusen
(15,000) kronor för år 1887, att ställas till regeringens förfogande för
att enligt hennes bepröfvande användas till nykterhetsverksamhetens
befrämjande i riket;

och dels att Riksdagen måtte af statens medel bevilja ett extra
anslag af 1,800 kronor, att af Eders Kong]. Maj:t utdelas i 3:ne pris,
ett å 1,000, ett å 500 och ett å 300 kronor, till dem som inkomma
med de bästa täflingsskrifter till läsebok för folkskolan om kroppens
vård, dess näring och njutning med särskildt betonande af rusdryckernas
förderfliga inflytande såväl i ekonomiskt och sedligt som sanitärt hänseende.

Såsom bekant har under de senare åren en allt starkare rörelse
inom landet framträdt till befrämjande af nykterhet. De resultat, hvartill
denna rörelse i det hela ledt, äro värda allt erkännande, och hvarje
framsteg, som göres, helsas säkerligen af alla fosterlandsvänner med
liflig glädje. Anledningen till rörelsens hittillsvarande framgång torde,
utom i det i och för sig nyttiga i saken, vara att söka hufvudsakligen
i det nit, som enskilde lagt i dagen och som varit så starkt, att de
för det goda syftet förmått att underkasta sig stora uppoffringar. Det
vore, enligt Riksdagens mening, för sakens egen skull ogynsamt, om
de framstälda förslagen om statsbidrag till den hittills med så stor
framgång bedrifna nykterhetsverksamheten skulle utgöra ett bevis för
att det enskilda nitet i någon mån svalnat. Ty det kan ej nekas, att
om staten måste öfvertaga eller bekosta en del af den verksamhet, som
nu, utan nämnvärdt understöd från staten, af enskilde bedrifves för
nykterhetens befrämjande, så förlorar denna verksamhet ett af vilkoren
för sin framgång, nemligen just vetskapen derom, att verksamheten är
frivillig och icke betalad.

Härtill kommer, att, om statsunderstöd lemnas, det uppstår eu
nödvändighet att införa en verksam kontroll öfver understödets användande;
och af lätt insedda skäl torde en sådan kontroll komma att

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

blifva ytterst svår att åstadkomma, om den ens är möjlig. Dessutom
bör ej lemnas ur sigte, att inom nykterhetsrörelsen kunna spåras åtskilliga
rigtningar, särskildt två, den ena gående ut på absolut afhållsamhet
från starka drycker och den andra medgifvande större frihet,
mellan hvilka rigtningar staten väl måste välja, om den skall med
anslag understödja rörelsen. Ett sådant val blefve dock säkerligen
mycket vanskligt.

Af nu anförda skäl har .Riksdagen funnit sig icke kunna obetingadt
bifalla någotdera af de två första förslagen.

Deremot har det synts Riksdagen, att det sista af de tre förslagen
innehåller en tanke, som kan med någon förändring upptagas.

Utgifvandet af skrifter, genom hvilka i så vidsträckta kretsar
som möjligt sprides kännedotnen om rusdryckernas verkan på menniskokroppens
organism och särskildt de vådliga följderna i så väl sedligt
som ekonomiskt hänseende af dessa dryckers missbruk, synes vara eu
sak, som väl är förtjent af uppmärksamhet och understöd från statens
sida, icke allenast till förmån för folkskolans lärjungar utan för en
hvar. I den mån sådant kan ske genom uppmuntran till utgifning af
dylika skrifter och deras vidsträckta spridning, synes det vara lämpligt,
att staten med de enskilde deltager i nykterhetssträfvandena. Att
ett sådant deltagande från statens sida verksamt kan befordra nykterhetsrörelsen
är gifvet, då eu allmän kunskap om rusdryckernas verkningar
väl måste väsentligt underlätta arbetet. Riksdagen har derför
beslutit att till Eders Kong]. Maj:ts förfogande ställa för detta ändamål
nödiga medel. I andra länder, exempelvis Norge, lemnar, enligt
hvad två af motionärerne uppgifva, staten bidrag till nykterhetssakens
befrämjande.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit här ofvan omförmälda, inom
Riksdagen väckta förslag, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat
och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 8,000
kronor, att i mån af behof användas såsom understöd till utgifning och
spridning på lämpligt sätt af sådana skrifter, som afse att utbreda
kännedomen om rusdryckernas verkan på menniskokroppens organism
och särskildt de vådliga följderna af dessa dryckers missbruk.

i

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 17 Maj 1886.

u

Riksdagens Skrifvelse N:o 45

Bil.

Ordinarie anslagen under

I

Ecklesiastik -

Departementschefen..................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli .....................................................................

Riksarkivet ..................................................................................................................................

Kongl. Biblioteket..................................................................................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa 14,300 kronor) .................

Kleresistaten. Nuvarande belopp...............................................................................................

Anslaget: Ersättningar minskas med 900 kronor, hvaremot det kontanta anslaget höjes med

gen alltså............................................................................................................................

Domkapitlens expeditioner..........................................................................................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande belopp ..............................................

ukas med .................................................................................................................................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag). Nuvarande anvisning i kontant ............

Tillkommer: aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid universitetet i Upsala......

förhöjning i anslaget till den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet
anslag till materielen vid den fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund
förhöjning i anslaget till materielen för botaniska institutionen vid universitetet
förhöjning i anslaget till materielen vid den fysiska institutionen vid universitetet

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande anslag......................................................

Tillkommer: till aflöning åt en eldare och maskinist vid institutet.........................................

„ inköp af nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska institutionen...........

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande belopp.....................................................

Anslaget: Ersättningar, 1,080 kronor, uteslutes, hvarmot det kontanta anslaget höjes med tillgörande
ökningen alltså.......................................................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom..................................................................................................

Högre lärarinneseminariet. Nuvarande anslag............................................................................

Tillkommer: för en lektors och en lärarinnas uppflyttning i högre lönegrad .......................

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

45

Litt. Ä.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

departementet.

Friheter och
kyrkotionde.

Ersättningar.

375,698:

Kronor ! ö.

17,000—j
77,100 -38,500 —
62,700;—!
46,350!—-

Kronor. | ö. i Kronor.

Summa,

Kronor.

17,000

77,100

38,500

62,700

46,350

907 kronor, utgörande öknin-

7: —

10,805

18,000

346,900

-

375,705

—

19,159,

—

- -

—

5,841

-1

25,000

—

22,700: -32,300: —

55,000

_

___

55,000

_

4’5ÖÖ: —

640,616: —

i Lund............... 1,600: —

........................ 1,500: —

i Lund ............... 1,000: —

i Lund............... 1,400: —

10,000: —

650,616

35,820

1,800

688,236

''

J

. 133,450: —

.............. 1,000: —

......................... 500: -

1,500: —

134,950

!

_

- . ~

— —

—

134,950

2,866,594: —

sammans 1,372 kronor, ut-

292: —

2,866,886

_

2,866,886

70,000

70,000

—

- -

—

- -

—

—

42,500: —
1,000: —

43,500

_

_ _

_

- -

—

43,500

Transport

| 4,092,566

—

j 53,820

354,5411—

4,500,927

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

i Pedagogi’ och folkskolor. Nuvarande belopp .......................................................................

Anslaget: Ersättningar minskas med 1,100 kronor och det kontanta anslaget med So kronor,

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande belopp ................................................

Ökas för lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad med ..............................

Stipendier för seminarieelever ................................................................................................

Arfvoden och resekostnadsersättuing åt folkskoleinspektörer ..................................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor .....................................................................

Understöd åt högre folkskolor ..........................................................................................

eller ett gemensamt reservationsanslag................................................................ ...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatte finnar,

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, förslagsanslag. Nuvarande belopp......

Ökas för böjande af statens bidrag till aflöning åt lärare och lärarinnor vid småskolor med

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .......................................................................

| Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskclan, förslagsanslag...............................

i Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, förslagsanslag ................................

j De tekniska läroverken ...........................................................................................................

I Gymnastiska centralinstitutet ....................................................................................................

i Medicinalstyrelsen med dithörande stater.....................................................................................

I Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........................................................................

i Ortopediska institutet............................................................................................................

! Veterinärundervisningen..........................................................................................................

Vaccinationens befrämjande.......................................................................................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsanslag. Nuvarande belopp ................

Ökas med ...............................................................................................................................

Svenska läkaresällskapet ......................................................................................................

: Svenska akademien .................................................................................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsanslag) ................................................

i Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf 450 kronor reservationsanslag). Nuvarande
Tillkommer: förböjning i anslaget till rese- och transpostkostnader, fornlemniugars vård, lys Akademien

för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag å tillhopa 21,400 kronor) ...

| Musikaliska akademien ...............................................................................................................

! Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande belopp........................................................................

Tillkommer: förböjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetengarnas
ordnande .............................................................................................................

i

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

47

Anvisning i
kontant.

Kronor.

Transport; 4,092,566

eller tillsammans

68,887: —
1,155: —

273,525:

6,200:

279,725

75.000

95.000

15.000

20.000

förslagsanslag

2,880,000:

265,000:

484,725

12,000

3,145,000

40.000

30.000

25.000

45,000:

55,000:

belopp ...........

hållning m. m.

skapligt biträde vid samlin -

27,750:

1,000:

66,050:

500: —

62,622

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter och
kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

3,736,725)

370,400;

37,150

389,675

32,741

8,250

47,200

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

60,800

44,900

66,550

Kronor.

53,820

1,010

| 354,541
4,100

700

Kronor. | ö.

4,500,9271—

67,732

3,736,725

370,400!-

37,1501-

389,675j

33,441-

8,250;-

47,200;

7,700;-

ioo,oooj 3,

000

8,250

44,980

28,750

60,800

44,900

66,550

Transport! 9,142,259| —| 55,530}—| 358,641)9,556,430

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma.......................................................................................

Institutet för blinda ........................................................................................................

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och

Fattigvården i Stockholm och landsorten. Nuvarande belopp................................................. ...

Anslaget ersättningar minskas med 120 kronor och det kontanta anslaget höjes med 128 kronor,

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag. Nuvarande belopp .................................................

Ökas med.................................................................................................................................

Lasaretts underhåll................................................................:.............................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag. Nuvarande belopp ..............................................................

Ökas med ...........................................................................................................................

Stora barnhuset i Stockholm. Nuvarande belopp ..................................................................

Anslaget: Ersättningar, 51,100 kronor, uteslutes, hvaremot det kontanta anslaget höjes med

anslaget således i sin helhet med ......................................................................................

Frimurarebarnhuset.................................................................................................................

Barnhusen i landsorterna. Nuvarande belopp..............................................................•••••_.......

Anslaget: Ersättningar, 29,350 kronor, uteslutes, och i stället uppföres såsom anvisning i

anslaget minskas med .........................................................................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag .........................................................

Kyrkors underhåll.........................................................................................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, reservationsanslag........................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.....................................................................

Ökas med.................................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp .........................

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

49

blinda barn ....................

utgörande höjningen alltså

49,250 kronor, och minskas

kontant 28,880 kronor, hvadan

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

kontant.

Summa.

kyrkotionde.

Ihrsattningar.

Kronor.

O.

Kronor.

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

9,142,259

—

55,530

—

358,641

—

9,556,430

—

60,000

21,000

—

50,000

—

131,000

_

___

_

_ _

131,000

9,582

—

8

—

9,270

—

- -

_

320

_

9,590

35,000

—

40,000

—

75,000

—

- -

_

_ __

_

75,000

36,325

—

4,360

—

6,280

_

46,965

_

450,000

—

150,000

—

600,000

_

- -

_

_ _

_

600,000

__

79,850

—

1,850

—

78,000

.

. _

_

__

78,000

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

29,350: —

970

—

28,380

_

__

_

__

28,380

25,000

—

- -

—

- -

—

25,000

_

6,528

—

193,800

—

170,000

—

369,828

—

24,000

—

24,000

_

51,000

—

29,000: —

80,000

—

80,000

.

1,500

—

1,500

—

22,148

—

2

—

22,146

—

- -

—

_ _

_

22,146

__

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Summa

10,277,158|—

253,190

—

535,241

—

11,065,589

—

1

Bill. till Biksd. Frot. 1886. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 10 Raft.

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 45

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Ecklesiastikdepartementet

i

Riksarkivet.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som

äro af vigt för fäderneslandets historia ....

............. 3,000: -

„ uppförande af en tillbyggnad åt riksarkivet

........... 250,000: —

253,000

—1

N ationalnmseum.

Till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella sam-

lingar ..........................................................

4,000

Lifrustkamniaren.

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. in. .......................

5,800

_

Domkapitlens expeditioner.

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner

3,716

—

Domkyrkorna.

Till restauration af Upsala domkyrka ...............

.............. 70,000: —

„ d:o af Skara d:o .............

.............. 35,000: —

105,000

—

Universiteten.

Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala.

............. 3,000: —

„ „ d:o d:o i Lund .

............ 2,950: —

Transport 5,950: —

371,516

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

51

Transport 5,950:

Till det matematiska seminariet i Upsala........................ 1,500:

„ „ d:o <l:o i Lund ....................... 1,000:

„ ändringar och reparationer af konsistoriehuset, kemiska

byggnaden och f. d. länslasarettshuset i Upsala... 18,000:
„ förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden
i Upsala för den zoologiska institutionens behof 35,000:
„ inredning af den nya byggnaden för patologisktanatomiska
institutionen i Lund samt anskaffande

af vetenskaplig materiel för institutionen ........... 5,000

„ uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska
institutionen i Lund .................................... 10,000

„ offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zonobservationer...... 3,000

„ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ............................................................. 1,500

Kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ................................................................... 900

„ instrument, apparater och åskådningsmateriel för den

hygieniska institutionen .................................... 1,500

! „ en medicinsk-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn........................ 1,800

Allmänna läroverken.

I För tillfällig löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk 336,975
Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande^språk 6,000

„ arfvoden åt extra lärare ....................................... 40,000

Högre lärarinneseminariet.

j För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk

Pedagogierna.

| För tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga
pedagogierna.................................................................................

Folkundervisningen.

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

371,516

80,950

4,200

382,975:-

4,000j 8,

750

Transport | 852,391!

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Kronor.

83,300

35,000

Transport j 852,391

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arf voden

åt musiklärare vid dessa seminarier............... 33,300: — j

Till byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå ... 35,000: —

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel... 15,000: —

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnaderna för deras inspektion.........................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

För tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar

åt provinsialläkare ............................................. 20,000: —

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper... 1,200: —

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar
........................................................ 4,000: —

Veterinärundervisningen.

Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen
i Skara ........................................................................

Vetenskapsakademien.

Till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning
af en utaf Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad
teori för himlakropparnes rörelser.........................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning åt vakt betjening

............................................................... 4,000: —

» undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn lemningar

m. in................................................... 3,200: —

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Tillfällig förhöjning i anslaget till materiel, till inköp
af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnes ordnande...... 1,000: —

Transport 1,000: — 1,020,491

25,200

12,400

3,000

9,200

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

53

1

Kronor, j

|

Ö.

Transport

1,000: —

1,020,491

—

Till

ritningars utförande vid naturhistoriska riksmuseum

1,000: —

2,000

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

i Till

uppförande af byggnader åt institutet för blinda ...

200,000: —

11

uppehållande af nämnda instituts verksamhet .........

21,000: —

11

tryckning af blindskrifter........................................

2,500: —

ii

understöd åt blindlärareelever...................................

1,200: —

en blindskola i Yexiö..............................................

11,000: —

en handtverksskola i Kristinehamn för blinda ........

7,000: —

11

uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma.......................................

49,200: —

291,900

_

Hospitalsvård en.

Till

hospitalsanläggningen vid Kristinehamn....................

148,570: —

uppförande af eu byggnad vid Nyköpings hospital

52,300: —

anordnande af en asyl för sinnessjuke invid och i

samband med Lunds hospital ............................

200,000: —

understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske .........................................................

7,500: —

408,370

--i

Diverse anslag.

Till

svenska fornskriftsällskapet.....................................

2,000: —

n

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar................................................

10,000: —

nordiska museet......................................................

16,000: —

31

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Ny-

are bidrag till kännedom om de svenska lands-målen och svenskt folklif* ..................................

3,150: —

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

matematica“.........................................................

4,000: —

n

understöd för utgifvande af “Nordisk Familjebok''*...

5,000: —

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.......

15,000: -

v

fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i södra

och mellersta Sverige, inköp af instrument med
tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätnings-stationer m. m......................................................

11,700: —

utgifning af skrifter till nykterhetens befrämjande

8,000; -

i 74,850

j-

Summa

1,797,611

1-

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 10 Häft.

8