Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
1
N:o 43.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1886.
•— — — — Andra Kammaren den 7 — — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 samt Memorial N:o 32).
Till Konungen.
Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,
som omfattar anslagen under Civildepartementet, har Riksdagen
vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.
Kommerskollegium.
l:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen måtte dels, på det Eders Kongl. Maj:t. måtte komma
i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat
uppförde embete- och tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillBih.
till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1
2
Riksdag ens Skrifvelse N:o 43.
fyllig löneförbättring under år 1887 till samma belopp, som för innevarande
år beviljats, på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor;
dels medgifva, att intill slutet af år 1887, i den mån sådant vore
erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande
åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,
som andre med dem likstälde tjensteman åtnjöte, af Eders Kongl.
Maj:t finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i
Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst,
än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom
kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega rum eller förändring
eljest vidtagas; och
dels på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg
för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående
löner, eller tillsammans 500 kronor.
Dessa framställningar hafva icke gifvit anledning till annan erinran
än att, beträffande löneförbättringen åt Kommerskollegiets i stat
uppförde embets- och tjenstemän, densamma synts böra beviljas endast
under förutsättning af samma vilkor, som faststälts för tillgodonjutande
af de för innevarande år beviljade enahanda lönetillskott, eller att dessa
endast må betraktas såsom tillfälliga och att på dem icke får grundas
någon rätt till högre pension.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels
på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med
undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1887 till
samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år
1887 anvisat 8,540 kronor;
dels medgifvit att intill slutet af år 1887, i den mån sådant är
erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande
åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,
som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t
må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven
för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i
afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas
;
dels ock på extra stat för år 1887 anvisat såsom tillfälligt lönetillägg
för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem
utgående löner, eller tillsammans 500 kronor.
2:o. Beträffande patentbyrån har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
att Riksdagen måtte medgifva, att de under år 1887 inflytande
utgifter för patent och för registrering af varumärken måtte få användas
till bestridande af de utgifter, Indika betingades af tillämpning
under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd
för varumärken.
Från patentbyrån har erhållits uppgift öfver byråns inkomster
och utgifter under år 1885, utvisande en behållning till år 1886 af
41,153 kronor 34 öre. Till belysning af denna uppgifts innehåll har
likväl från byrån meddelats, att af denna behållning under år 1886
måste bestridas åtskilliga utgifter för handläggning af ärenden, som inkommit
under år 1885 och för hvilka afgifter då till byrån erlagts, men
hvilka ej under samma år kunnat slutbehandlas, äfvensom att i behållningen
inginge en del så väl patent- som registreringsafgifter, hvilka,
på grund deraf att ansökningarne afslagits eller förfallit, borde till sökandena
återbetalas; hvarjemte erinrats, att en väsentlig del af byråns
inkomster år 1885 utgjorts af registreringsafgifter, hvilka under nämnda
år influtit i stort antal så väl på grund deraf att de flesta äldre svenska
varumärken då anmäldes, som ock i följd af att Sverige under detta
år inträdde i den s. k. patentunionen; men att antalet anmälda varumärken
säkerligen innevarande år komme att nedgå högst betydligt
samt att den deraf föranledda minskningen i byråns inkomster naturligtvis
ännu icke kunde i någon nämnvärd grad motvägas af inkomsten
af årsafgifter för meddelade patent.
Den af Eders Kongl. Maj:t under den 4 December 1885 för patentbyrån
faststälda stat för innevarande år slutar på ett belopp af
45,175 kronor.
Riksdagen har funnit den omständighet, att under det första året
af patentbyråns verksamhet en jemförelsevis betydlig behållning uppkommit,
ej innefatta skälig grund till det antagande, att inkomsterna
äfven under följande år skola inflyta till sådana belopp, att några betydligare
behållningar uppkomma, men då i allt fall dessa inkomster
naturligtvis ej böra anvisas till användande i vidsträcktare mån än erforderligt
kan vara, har Riksdagen ansett detta böra i Riksdagens beslut
uttryckas; och Riksdagen har derför medgifvit-, att de under år
1887 inflytande afgifter för patent och för registrering af varumärken
må till erforderligt belopp få användas till bestridande af de utgifter,
hvilka betingas af tillämpning under samma år af förordningen angående
patent och lagen om skydd för varumärken,
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Statistiska tabellkommissionen.
3:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för utarbetande och offentliggörande årligen af uppgifter
om rikets folkmängd till ledning vid val af landstingsmän och
af valmän för utseende af landstingsmän, höjt de under anslaget till
»statistiska tabellkommissionen» uppförda två reservationsanslagen »till
arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar» å 12,000
kronor, och »till officiella statistiska trycket» å 15,000 kronor, det förra
med 200 kronor till 12,200 kronor och det senare med 800 kronor till
15,800 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
4:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagssedel
föreslagit har Riksdagen utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000
kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisat till
fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgift,
att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas
äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
Landsstaterna i länen.
5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att, på det Sköns länsmansdistrikt i Vesternorrlands län måtte
kunna delas i två distrikt, aflöningsbelopp, som blefve tillgängligt i
följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och
Vestmanlands län, finge användas för inrättande af en ny länsmanstjenst
inom Vesternorrlands län.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.
6:o. Sedan Statskontoret i berättelsen angående statsverkets tillstånd
och behof meddelat, att följande landsstatsboställen till statsverket
indragits, utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu
blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd, nemligen:
landskamrerarebostället i Södermanlands län, lägenheten Spelhagen
Ostra kungsladugård, mantal; och
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
häradsskrifvarebostället i Lysings, Dals och Aska härads fögderi,
Skogsby N:o 1, 1 mantal;
så har Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf gjort framställning
om nämnda anslags höjande och Riksdagen, med bifall härtill,
höjt penninganslaget under »landsstaterna i länen» med det belopp,
hvartill ofvannämnda två landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad,
eller med 1,130 kronor, så att detta anslag i sin helhet ökats
från 2,636,179 kronor till 2,637,309 kronor.
Tåg- och vattenbyggnadsstaten.
7:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstil el föreslagit,
att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda
reservationsanslaget »till vägundersökningar och expenser för allmänna
arbeten» måtte från och med år 1887 höjas från 50,000 kronor till
60,000 kronor.
Då vid 1885 års riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,
höjning af detta anslag från 40,000 kronor till 50,000 kronor beviljades,
uttalade Riksdagen, vid anmälan härom, att Riksdagen icke lemnat obeaktadt,
att anslaget, med hänsyn till Eders Kongl. Mapts Befallningshafvandes
behof af ökade medel för vägundersökningar, utan tvifvel
snart måste höjas.
Behof af en sådan höjning af nyss antydda anledning har ock
redan nu inträffat, enär, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse den 23 November 1885 hemstält,
om anslagets ökande med det nu af Eders Kong]. Maj:t äskade beloppet,
hufvudsakligen af det skäl, att behofvet af medel till vägundersökningar
icke ansågs kunna med det nu utgående anslaget på ett tillfredsställande
sätt fyllas. Tillväxten af detta behof har också varit stor,
enligt hvad de i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter å de från
länen begärda vägundersökningsmedlen för de senare åren utvisa. Sålunda
begärdes under åren
1883. 1884. 1885.
kronor 24,933: — kronor 27,300: —*) kronor 55,822: 36
men beviljades » 15,533: — » 10,800: — » 13,967: n
Dessa siffror hafva gifvit Riksdagen anledning att återupptaga
en fråga, som under behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts framställning
vid 1885 års riksdag jemväl kom under öfvervägande, nemligen om
*) hvarförutom från ett län begärdes så mycket, som omständigheterna medgåfvo.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
icke lämpligast vore att dela det ifrågavarande reservationsanslaget, så
att ett visst bestämdt belopp deraf afsåges för sådana vägundersökningar,
som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas.
Till ledning för bedömandet af möjligheten häraf har Riksdagen
tagit del af en erhållen uppgift å de utgifter, som bestridts för hvartdera
af nämnda ändamål under åren 1884 och 1885; och har af denna
uppgift framgått, att af 1884 års anslag, som utgjort 40,000 kronor,
samt reservationen från 1883 å 3,473 kronor 52 öre, anväudts till expenser''
26,509 kronor 51 öre och till vägunder sökning ar 10,800 kronor,
samt att sammanlagda utgiften sålunda utgjort 37,309 kronor 51 öre
och behållningen (reservationen) till år 1885 alltså 6,164 kronor 1 öre.
För år 1885, då anslaget, sammanlagdt med behållningen från
1884, utgjorde 46,164 kronor 1 öre, användes till expenser 26,558 kronor
60 öre och till vägunder sökning ar 13,697 kronor 11 öre, så att utgiften
på det hela utgjorde 40,525 kronor 71 öre och behållningen till
år 1886 alltså 5,638 kronor 30 öre.
Då nu de anslagsförhöjningar å tillhopa 20,000 kronor, som begärts
vid sistlidet och innevarande års riksdagar, hufvudsakligen grundats
på det ökade behofvet af medel till vägundersökningar, samt det
visat sig, att expenserna under både år 1884 och år 1885 kräft omkring
26,500 kronor om året, har något hinder synts Riksdagen icke förefinnas
för den ofvan antydda delningen af anslaget, hvilken deremot ur flere
synpunkter är lämplig.
På grund häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen från och''med 1887 under
anslagstiteln »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppfört två reservationsanslag
till sammanlagdt belopp af 60,000 kronor, att användas:
a) 30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten; och
b) 30,000 kronor till vägundersökningar, som af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas; dock så, att reservationer å det
förra anslaget jemväl få användas till vägundersökningar, när sådant
finnes behöflig!; och har till följd af nu nämnda beslut, som innefattar
en förhöjning med 10,000 kronor i anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»,
slutsumman af nämnda anslag ökats från 116,400 kronor
till 126,400 kronor.
Gästgifvare» friheter.
8:o. På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit, har Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsproto
-
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Collet föreslagna utbyten af ränteersättningar mot bestämda årliga belopp
och dels öfriga i protokollet omnämnda förenklingar, höjt penninganslaget
under anslagstiteln »gästgifvares friheter», utgörande 1,040
kronor, med i jemnt tal 5,840 kronor, eller till 6,880 kronor, men deremot
minskat det under samma anslagstitel i kolumnen »indelning och
dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet
af 11,900 kronor med 5,840 kronor till 6,060 kronor.
Färjor och färjekarlar.
9:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel
gjorda framställning har Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet
föreslagna utbyte af ränteersättning mot bestämdt årligt
belopp, höjt penninganslaget under anslagstiteln »färjor och färjekarlar»
från 150 kronor med 2 kronor till 152 kronor, men deremot minskat
det under samma anslagstitel i kolumnen »indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet af 210 kronor
med 2 kronor till 208 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
10:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för
detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof — måtte på ordinarie stat från och med år
1887 uppföras ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
21,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat för samma
ändamål anvisade belopp; och kom me, i händelse af bifall härtill, ordinarie
anslag till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
att höjas från 45,450 kronor till 66,450 kronor.
Ehuru visserligen den stadigvarande beskaffenheten af de behof,
hvilka ifrågavarande anslag afser att fylla, icke lärer kunna ifrågasättas,
har dock Riksdagen funnit betänkligheter möta, att på sätt Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, uppföra anslaget på ordinarie stat. De bidrag af
statsmedel till underhåll af kemiska stationer, som med anslaget bekostas,
äro nemligen helt och hållet beroende af vederbörande hushåll
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
ningssällskaps deltagande på visst föreskrifvet sätt i kostnaderna för
stationerna, och statsbidragen måste derför betraktas såsom i viss mån
tillfälliga. Af sådan orsak borde äfven, ifall anslaget skulle komma att
uppföras på ordinarie stat, särskilda bestämmelser meddelas, på det att,
derest ett eller flere hushållningssällskap icke vidare uppfylde de på
dem stälda anspråken i afseende på deltagandet i underhållet af kemisk
station, anslaget då måtte minskas, men enär sådana bestämmelser
utan tvifvel skulle medföra åtskilliga olägenheter af beskaffenhet att
väsentligen inskränka den fördel, som med anslagets öfverförande till
ordinarie stat åsyftats, har Riksdagen funnit anslaget hellre böra fortfarande
förblifva extra.
En förändring med anslaget har dock Riksdagen ansett lämpligen
böra vidtagas, nemligen så till vida, att statsbidrag till kemisk station
må få utgå äfven i det fall, att landsting ensamt eller gemensamt med
hushållningssällskap iklädt sig de förpligtelser, som nu fordras af hushållningssällskap
ensamt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen såsom
bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för
kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till
inköp af böcker och inventarier för stationens behof— uppfört på extra
stat för år 1887 ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
21,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
ll:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte ej
mindre höja det under denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till
befrämjande af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, till 20,000
kronor, eller med 10,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat
för ändamålet anvisade belopp, än äfven medgifva, att under denna
anslagstitel måtte på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras
till väfskolan i Borås det nu på extra stat till upprätthållande af skolan
och till aflönande af en andre lärare derstädes anvisade belopp af
4,800 kronor,
att användas:
dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,
9,
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskötes ett
belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor;
dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af en
andre lärare vid samma skola, under vilkor att enahanda belopp blefve
för ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet; och
komme det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
att, i händelse Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits, höjas från
dess nuvarande belopp, 40,500 kronor, till 55,300 kronor.
Denna framställning har i den mån af Riksdagen bifallits, att
det under förevarande anslagstitel på ordinarie stat särskilt till befrämjande
af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, förhöjts med
10,000 kronor till 20,000 kronor, hvaremot, beträffande det ifrågasatta
uppförandet på ordinarie stat af det nu på extra stat utgående anslaget
å 4,800 kronor till väfskolan i Borås, Riksdagen, i öfverensstämmelse
med den åsigt, som bär ofvan i punkten 10:o anförts, rörande bidrag
af statsmedel till agrikulturkemiska stationer, ansett, att detta anslag
fortfarande bör på extra stat anvisas och alltså på extra stat för år
1887 beviljat till väfskola i Borås ett belopp af 4,800 kronor att användas:
dels
med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor,
dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af en andre
lärare vid samma skola, under vilkor, att enahanda belopp varder för
ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
12:o. Det under denna anslagstitel uppförda ordinarie anslaget
å 21,500 kronor har Riksdagen minskat med samma belopp, 10,000 ''
kronor, hvarmed, enligt punkten ll:o här ofvan, det under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet af slöjderna» på ordinarie stat särskild t till befrämjande
af husslöjden uppförda belopp blifvit förhöjdt; och har till
följd häraf anslaget till befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart
i riksstaten för år 1887 nedsatts från 21,500 kronor till 11,500 kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
13:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen medgifvit,
att det under förevarande anslagstitel i kolumnen »indelning och
Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o d3.
dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet
af 15 kronor må ur riksstaten uteslutas, och anslaget till »befrämjande i
allmänhet af bergsbruket» till följd deraf nedsättas med nämnda belopp,
men för öfrigt lemnas oförändradt och således för år 1887 uppföras
med 8,700 kronor.
Skiften och afvittringar.
14:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts framställningar under
denna anslagstitel har Riksdagen dels för år 1887 beviljat förhöjning i
årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs
län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;
dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under
år 1887 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län
och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode
efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra
första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras
af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år 1887
åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels ock beviljat tillfällig
förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode
för år 1887 med 200 kronor.
Vidare har Riksdagen till bestridande af kostnaderna för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1887, för samma år, utöfver ordinarie
anslaget, 03,000 kronor, på extra stat anvisat 187,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
15:o. I öfriga på ordinarie stat nu uppförda anslag, hvilka här
ofvan icke blifvit särskildt omförmälda, har annan förändring icke blifva
af Riksdagen vidtagen, än att anslaget till »skrifmaterialier och expenser,
ved m. m» blifvit till jemnande af hufvudtitelns slutsumma minskadt
med 375 kronor; och hafva alltså alla öfriga här ofvan icke särskildt
nämnda ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln uppförts i
riksstaten för år 1887 till oförändrade belopp och natur.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Beträffande tillfälliga behof hänförliga till sjette hufvudtiteln,
hafva, förutom redan anmälda, följande beslut af Riksdagen fattats.
Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
16:o. Till anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna har Eders
Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 4,500 kronor.
De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit till stöd för denna
framställning anförda, hafva synts Riksdagen till fullo ådagalägga behofvet
af en väl ordnad kontroll från statens sida öfver försäkringsanstalterna;
och Riksdagen har derför ansett Eders Kongl. Maj:ts framställning
böra bifallas.
Dock har Riksdagen velat här fästa uppmärksamheten derpå, att,
då meningen är, att kontrollanten skall åtnjuta resekostnadsersättning
af statsmedel, de härför behöfliga utgifterna utan tvifvel komma att
blifva betydliga, och att af sådan anledning skäl torde vara att söka
åstadkomma minskning åtminstone i dessa kostnader. Utväg härtill
synes icke saknas, då i betraktande tages, att försäkringsanstalterna
hafva ett med den försäkringstagande allmänhetens fullt jemförligt intresse,
att kontrollen öfver anstalterna från statens sida varder effektiv.
Af sådan orsak synes det icke vara en obefogad begäran, att dessa anstalter
få, om icke alldeles uteslutande bekosta kontrollen, dock åtminstone
med staten deltaga i bördan. Huru ett sådant deltagande bör
ordnas, har icke nu kunnat af Riksdagen utredas, men torde böra blifva
föremål för pröfning. I afbidan derpå samt på resultatet af den kontroll,
som nu skall mera på försök anordnas, har det synts Riksdagen
synnerligen lämpligt, att anslaget endast begärts på extra stat; och har
Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 4,500 kronor
till anordnande af kontroll ä försäkringsanstalterna.
Statistiska tabellkommissionen.
17:o. För ett skgndsammar''e bearbetande af aflönings- ochpensionsstatistiken
har Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid 1885 års riksdag
för innevarande år egt rum, på extra stat för år 1887 äskat ett
belopp af 5,000 kronor.
Riksdagens i skrifvelse den 18 Maj 1885 (N:o 58) till Eders
Kongl. Maj:t gjorda anmälan derom, att det för år 1886 äskade anslaget
beviljats, beledsagades af ett uttalande af den förhoppning, att åtminstone,
om medel, utöfver hvad då begärts, framdeles skulle befinnas
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
erforderliga för den ifrågavarande statistikens åstadkommande, sådana
då måtte kunna beredas genom en motsvarande minskning i utgifterna
för andra, nu bearbetade grenar af statistiken.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, bar Riksdagens
härutinnan gjorda uttalande remitterats till chefen för statistiska centralbyrån
för utlåtandes afgifvande. Af detta, hvilket är i protokollet
intaget, framgår att bemälde chef ansett sig icke kunna biträda den
mening, som Riksdagen antydt, eller att medel till påskyndande af löneoch
pensionsstatistiken möjligen skulle kunna erhållas derigenom, att
inskränkning på andra områden af statistiken egde rum och den såmedelst
vunna besparingen användes till ersättning åt den eller dem,
som med den af Riksdagen länge väntade statistikens åstadkommande
toge befattning.
Såsom i någon mån sammanhängande med framställningen i 1885
års skrifvelse, får Riksdagen här omförmäla den utredning, som föranstaltats,
med anledning af Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1884 (N:o
56), med anledning af väckt fråga om eu utredning rörande de s. k.
expensmedlens användande, i hvilken skrifvelse Riksdagen, bland andra
utvägar att åstadkomma besparingar i statens utgifter, ifrågasatt en inskränkning
i möjligaste mån af det statistiska trycket. Denna skrifvelse
blef af Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet remitterad
till chefen för statistiska byrån, åt hvilken uppdrogs att inkomma
med utredning och förslag om de åtgärder, som, till vinnande
af besparing i kostnaderna för det statistiska trycket, lämpligen syntes
. böra vidtagas. Af den till svar å denna remiss af chefen för statistiska
byrån den 18 November 1885 aflåtna skrifvelse inhemtas, bland
annat, att Serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, som i dagligt tal
benämnes den officiella statistiken eller det statistiska trycket, för närvarande
utgifves af 14 olika embetsverk och omfattar 22 särskilda afdelningar
eller berättelser, hvar och en utmärkt af sin littera (A—X).
För kostnaden af dessa publikationer redogöres i två vid skrifvelsen
fogade tabeller, hvilka gifva vid handen, att kostnaderna utgöra:
för en fullständig samling af alla
statistiska berättelser för ett år för ett år i medeltal:
(en årgång):
sättning.....kronor 48,296: — sättning.....kronor 28,616: —
tryckning m. m. )) 34,052: — tryckning m. m. )) 21,567: —
kartor och dia- kartor och dia
gram.
..... » 3,456: — gram_^ . ... » 3,456: —
Summa kronor 85,804: — Summa kronor 53,639: —
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
I skrifvelsen angifves vidare, hvilka utvägar, som erbjuda sig för
att åstadkomma en minskning i dessa kostnader, nemligen
a) genom att minska sjelf va arbets- och materialkostnaderna för
publikationernas utgifvande;
b) genom att minska publikationernas volym; och
c) genom att minska publikationernas upplagor.
Vidkommande den under punkten a) antydda utvägen, anser chefen
för statistiska centralbyrån att på grund af vissa omständigheter,
hvilka särskildt i Stockholm göra allt slags tryck något dyrare än annorstädes,
någon nämnvärd nedsättning i kostnaderna icke kan på detta
sätt ernås.
Hvad derefter angår punkten b), eller minskning af publikationernas
volym, så erkännes visserligen, att på denna väg den största
besparingen i kostnad skulle kunna ernås, dels genom att bättre än
förr begagna utrymmet och dels samt i synnerhet genom att minska
innehållet, men, hvad särskildt detta senare beträffar, finner dock chefen
några större inskränkningar icke kunna vidtagas. Några få förändringar
i förevarande afseende!! hafva emellertid en del af de myndigheter,
som utgifva ifrågavarande statistiska berättelser, för den närmaste
framtiden utlofvat, och beloppet af de härigenom motsedda minskningarna
i dessa myndigheters tryckningsutgifter, sådana de i tabellbilagorna
till skrifvelsen angifvas, beräknas till sammanlagdt 3,250
kronor.
Hvad till sist angår punkten c): eller minskning af publikationernas
upplagor, så anser chefen för statistiska byrån, att den nu bestämda
gratisutdelningen, till hvilken åtgå minst 850 exemplar, kunde
väsentligen inskränkas, hvarigenom upplagornas storlek skulle kunna
minskas med 400 exemplar; och skulle denna minskning medföra en
årlig besparing i tryckningskostnaderna af 5,000 kronor.
Då chefens för statistiska byrån nu berörda skrifvelse den 11
December 1885 föredrogs i Statsrådet, beslöt Eders Kongl. Maj:t, bland
annat,
att anbefalla samtliga embetsverk, hvilka hafva utgifvandet af
statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse, att, för besparing i
kostnaderna, utrymmet i publikationerna tillgodogjordes på bästa möjliga
sätt, der detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet
samt äfven utan åsidosättande af de fordringar, man borde ställa på
verk, utgifna på statens bekostnad;
att anbefalla hvarje embetsverk att vid utdelning af särskilda
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 43,
littera af nyssnämnda publikationer tillse, att utdelningen ej skedde i
större omfång än nödigt och lämpligt vore; samt
att bestämma, att utdelningen af »Bidrag till Sveriges officiella
statistik» i fråga om de littera, som hädanefter utgåfvos, skulle verkställas
efter en vid statsrådsprotokollet fogad ny lista; och skulle riksdagsman
eg a att på anmälan hos statistiska centralbyrån i mån af tillgång
kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna af serien
»Bidrag till Sveriges officiella statistik», hvarjemte åt Riksdagens ledamöter
skulle utdelas den sammanfattning ur de statistiska publikationerna,
som under benämning »Sveriges officiella statistik i sammandrag»
årligen intages i den genom statistiska byråns försorg utgifna »Statistiska
Tidskrift».
Genom dessa bestämmelser har tillfället för Riksdagens ledamöter
att erhålla det statistiska trycket i väsentlig mån inskränkts, hvarjemte
utlemnandet af hithörande publikationer till nationsföreningarna vid
universiteten, folkhögskolorna och de lägre allmänna läroverken m. fl.
helt och hållet upphört.
Det hade varit önskligt, att de af 1884 och 1885 årens riksdagar
gjorda framställningarna angående dels expensmedlens användande och
dels statistiska tabellkommissionen föranledt en utredning, omfattande
jemväl andra på kostnaderna inverkande förhållanden än sättet och
omfattningen för offentliggörandet af den officiella statistiken och deribland
äfven den vigtiga frågan, huruvida hos de myndigheter, som
ombesörja utarbetandet af större eller mindre delar af statistiken, arbetet
är ordnadt på så föga kostsamt sätt som möjligt, eller om icke härutinnan
förenklingar och besparingar skulle kunna vinnas.
En annan fråga, som härvid också kunnat utredas, är den om
icke en annan ordning, än den af Eders Kongl. Maj:t beslutade och vid
1885 års riksdag meddelade, för löne- och pensionsstatistikens utarbetande
kunnat utöfva något inflytande till minskning af den tid, som för
arbetet åtgår, och derigenom äfven på kostnaderna. Det behof, som
särskildt torde hafva framkallat Riksdagens år 1879 framstälda begäran
om löne- och pensionsstatistik för den offentliga förvaltningen, visade
sig känbarast vid de många löneregleringar för statens embets- och
tjenstemän, som vid den tiden förekommo hos Riksdagen, och detta behof
qvarstår ännu till stor del och gör sig ej sällan gällande, då nästan
vid hvarje riksdag framlägges något förslag till lönereglering inom någon
gren af statsförvaltningen. Huruvida nu den vid löne- och pensionsstatistikens
utarbetande följda planen kan, med hänsyn till hvad nu
framhållits, böra i något afseende jemkas, lärer endast af den myndig
-
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
het, som; har att utarbeta statistiken, kunna med erforderlig sakkännedom
utredas och svårligen utan grund af dylik utredning af Riksdagen
bedömas.
Saknaden af utredning i nu nämnda afseenden skulle också kunnat
gifva Riksdagen en anledning att för närvarande icke bevilja de
nu äskade medlen, men i betraktande deraf, att arbetet är brådskande,
så att hvarje anledning till uppskof med detsamma bör undvikas, äfven
om under tiden utvägar att minska behofvet af särskilda arbetskrafter
för statistikens bearbetande skulle yppas, har Riksdagen, i förhoppning,
att löne- och pensionsstatistiken, på sätt af chefen för statistiska centralbyrån
antydts, varder fullbordad inom 1888 års slut, på sätt Eders
Kongl. Maj:t äskat, på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af
5,000 kronor för ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken.
Öfverståthållareembetet.
18:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hvilken icke föranledt någon erinran, har Riksdagen till fortsatt
utgifvande af ))Polisunderrättelserx> på extra stat för år 1887 anvisat
enahanda belopp, som nu är för samma ändamål beviljadt, eller 15,000
kronor.
Landsstaterna i länen.
19:o. Som vid tiden för statsverkspropositionens afgifvande ännu
ingen ledighet inträffat bland fögderitjenstemännen inom andra och
tredje fögderierna af Upsala län, sedan Eders Kongl. Maj:t beslutade
dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, och fortfarande inga
aflöningsbelopp vore tillgängliga att, i enlighet med 1883 års Riksdags
medgifvande, användas till aflöningar åt kronofogden och häradsskrifvaren
i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883 nyinrättade fögderiet
inom Jemtlands län, hade Eders Kongl. Maj:t i berörda proposition
föreslagit, att, för uppehållande af kronofogde- och häradsskrifvarebefattningarna
i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883 nyinrättade
fögderiet inom Jemtlands län under 1887, på extra stat för samma år
måtte anvisås 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kunde varda
erforderligt; men sedan Statsrådet och Chefen för Civildepartementet
meddelat, att, efter det Eders Kongl. Maj:ts proposition afgafs, kronofogden
i andra fögderiet af Upsala län utnämnts till landskamrerare;
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
att den förut beslutade sammanslagningen af andra och tredje fögderierna
alltså kunde träda i verkställighet och den lediga kronofogdelönen
användas till det nyinrättade fögderiet inom Jemtlands län; samt att
vid sådant förhållande anslaget kunde nedsättas med 4,300 kronor, eller
till 2,500 kronor, har Riksdagen beviljat endast de sålunda erforderliga
2,500 kronor.
20:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka
på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
och gripande, beviljat ett extra anslag för år 1887 af 50,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
21:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat:
dels 20,000 kronor till anordnande af tillsynen öfver statens jernväg
shy g gnader:
dels ock 3,000 kronor till arfvode åt en extra byråingeniör hos vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
22:o. Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna
landtbruksinstitut har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år
1887 af 32,000 kronor.
I statsrådsprotokollet redogöres för detta anslagsbehof; och då
af hvad i detta protokoll, äfvensom i Riksdagens år 1885 församlade
revisorers berättelse blifvit angående den nu till laboratorium använda
byggnaden anfördt, framgår, att byggnaden är i hög grad förfallen och
af denna jemte flere andra anledningar otjenlig för ändamålet, lärer
något tvifvel om en ny laboratoriebyggnads behöflighet icke förefinnes.
Och ehuru Riksdagen hyst tvekan, huruvida det kunde vara lämpligt
att redan nu, innan den hyflande frågan om landtbruksinstitutens organisation
blifvit afgjord, företaga större eller mindre förändringar i nu
bestående förhållanden, har Riksdagen, med hänsyn dertill, att ett tidsenligt
laboratorium vid Ultuna icke lärer kunna undvaras, huru nämnda
fråga än må blifva slutligen ordnad, ansett de ur den angifna synpunkten
uppkomna betänkligheterna böra falla.
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Obetingadt har dock icke Riksdagen kunnat bifalla Eders Kongl.
Maj:ts framställning.
Vid granskning af de till ärendet hörande handlingar och ritningar
har nemligen befunnits, dels att kostnad sförslaget, som uppgjorts år
1879, är grundadt på sådana prisberäkningar för materialier m. m.,
hvilka icke numera torde vara fullt rigtiga med hänsyn till det under
tiden inträffade prisfall, och dels att byggnaden synes hafva erhållit
en väl dyrbar yttre utstyrsel, som bör kunna förenklas, i följd hvaraf
och då institutet synes kunna med egna dragare bestrida större delen
af nödiga körslor, för hvilka särskild betalning således icke skulle erfordras,
Riksdagen ansett, att en nedsättning i kostnadssumman kan
göras, utan att derför något af byggnadens ändamålsenlighet bör behöfva
åsidosättas eller uppoffras.
I öfrigt har framställningen icke föranledt någon erinran; och
har Riksdagen derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat
ett anslag af 25,000 kronor till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet
vid Ultuna landtbruksinstitut, dock under vilkor, att, utan sådana
ändringar i den för byggnaden uppgjorda plan, genom hvilka dess
ändamålsenlighet skulle i större eller mindre mån uppoffras, i öfrigt
sådana förenklingar vid byggnadens uppförande vidtagas, att byggnaden
må kunna för det anvisade beloppet fullbordas.
23:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbrukinstitut, på extra stat för år
1887 uppfört ett anslag af 10,000 kronor, motsvarande det belopp, som
för samma ändamål anvisats för innevarande år.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
24:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
har Riksdagen för år 1887 beviljat följande extra anslag, nemligen:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor; och
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
10,000 kronor.
25:o. I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1887 måtte ställas ett reservationsanslag
af 10,000 kronor för att med 1,000 kronor om året underst''/».
till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
stödja hvardera af de frökontrollanstalter, hvilka vore såsom särskilda
anstalter anordnade samt af hushållningssällskap understödda med minst
1,000 kronor årligen samt hade utaf hushållningssällskap utsedd styrelse
med vilkor, utom de förut stadgade, att de skulle följa de analysmetoder,
Kongl. Landtbruksakademien kunde finna skäligt bestämma.
Bland de försök, som på senare tider börjat göras för att främja
jordbruksnäringen, är otvifvelaktigt att räkna såsom ett af de mest
beaktansvärda det framträdande sträfvandet att framkalla och sprida
intresset för inhemsk fröodling samt att på den in-och utländska marknaden
införa svenskt, till grobarheten kontrolleradt frö. Också hafva
ofta med understöd af hushållningssällskap, anstalter för frökontroll
flerstädes inrättats och verkat gagnande, men till följd af de brister,
som vidlåda anstalternas nuvarande organisation, kunna de icke verka
med så stor framgång, som önskligt vore. De äro nemligen inrättade
utan gemensam plan och vid dem tillämpas ofta stridiga metoder för
frökontrollen, så att samma vara vid olika anstalter kan blifva föremål
för helt skiljaktiga bedömanden. Det inses lätt, hur föga en på sådant
sätt ordnad frökontroll är egnad att stadfästa och utvidga förtroendet
till anstalternas förmåga att tillfredsställande lösa uppgiften att vara
ett stöd för den ännu outvecklade odlingen inom landet af frö och
handeln dermed, och då staten understödjer så många andra grenar af
jordbruksnäringen, kan Riksdagen icke annat finna än att äfven här
är ett område, der staten bör ingripa ordnande och stödjande; helst
detta påkallar endast en ringa penninguppoffring.
Hufvudvigten faller härvid icke på beloppet af understödsmedlen,
som staten lemnar, utan derpå, att anstalter finnas, hvilka äro underkastade
offentlig myndighets inseende och kontroll och arbeta efter
metoder, som af sådan myndighet pröfvats och befunnits vara de
bästa. Huru saken i sina detaljer skall ordnas, har Riksdägen ansett
böra öfverlemnas åt Eders Kongl. Maj:t att bestämma; dock får Riksdagen
såsom sin mening uttala, att något giltigt hinder icke synes
förefinnas för att ställa frökontrollanstalter i samband med redan inrättade
agrikulturkemiska stationer, der sådant kan finnas medföra
mindre kostnader än helt och hållet fristående frökontrollanstalter; dock
alltid under förutsättning, att härigenom icke må tillskyndas dessa
senare anstalter något afbräck i deras verksamhet. Vidare torde understöd
af statsmedel böra få lemnas åt hvilken frökontrollanstalt som
helst, som upprätthålles eller understödes af landsting eller hushållningssällskap
och som underkastar sig den uppsigt och de föreskrifter
Eders Kongl. Maj:t finner skäligt att bestämma såsom vilkor för stats
-
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
understöds erhållande; och antager Riksdagen härvid, att den myndighet,
som kommer att utöfva den närmaste tillsynen å anstalterna, varder
Landtbruksakademien, samt att beloppet af det hvarje anstalt tillgodokommande
statsunderstöd ställes i visst förhållande till hvad landsting
eller hushållningssällskap för ändamålet tillskjuta.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen på det sätt
bifallit ofvan omförmäld a motion, att Riksdagen för år 1887 stält till
Eders Kongl. Map.ts förfogande ett extra anslag af 10,000 kronor, för
att användas till understöd, med högst 1,000 kronor för hvaije anstalt,
åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget, och hvilka anstalter vilja underkasta sig de
vilkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,
som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.
26:o. För de geologiska undersökningarna har Eders Kongl. Maj:t
äskat för år 1887 ett extra anslag af 86,000 kronor; och har i statsrådsprotokollet
redogjorts för de behof, som med det äskade beloppet
skola tillgodoses.
Inom Riksdagen har fråga förehafts, huruvida icke de på de
geologiska undersökningarna grundade kartor, hvilka nu utgifvas i skalan
1 : 200,000, skulle medföra ett större praktiskt gagn, om skalan ändrades
till en större, hvilket numera, enligt hvad Riksdagen inhemtat,
skulle låta sig göra utan mycket ökade kostnader. Ett stöd för denna
uppfattning föreligger i den omständighet, att vissa hushållningssällskap
sett, sig föranlåtna att begära och bekosta utgifvandet, hvad deras
verksamhetsområden angår, af kartor i en väsentligen ökad skala. Då
emellertid, enligt meddelade upplysningar, denna fråga nu är föremål
för utredning, i det att vid slutet af år 1885 åt chefen för geologiska
undersökningen lemnats uppdrag att yttra sig, om de geologiska kartorna
böra utgifvas i samma skala som för närvarande är fallet, har
Riksdagen ansett sig icke böra nu göra annat uttalande i frågan än
att Riksdagen antager att, om någon ändring i skalan pröfvas lämplig,
denna då må blifva sådan, att kartorna utan att, kräfva väsentligen
ökade kostnader lemna det största möjliga praktiska gagn.
Riksdagen har alltså, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, på extra stat för år 1887 anvisat äskade 86,000 kronor, för
fortsättande under samma år af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
27:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i likhet med hvad förut egt rum, har Riksdagen på extra
stat för år 1887 anvisat 3,500 kronor, till anställande af en andre undervisare
i husslöjd och en elev.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
28:o. Vidare, och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, har Riksdagen — under vilkor, att bergsskolorna
i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare,
komma att jemväl under år 1887 fortsätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills och underkasta sig den inspektion,
Eders Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma — för nämnda bergsskolor
på extra stat för år 1887 anvisat 14,000 kronor, att till brukssocietetens
fullmäktige i jernkontoret utbetalas.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
29:o. I särskilda skrifvelser af den 1 December 1885 har Statskontoret
till ersättande anmält följande af Statskontoret förskjutna
belopp:
till arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöter^
och sekreteraren i den af Eders Kongl. Maj:t den 9 Maj 1884
för afgifvande af förslag till lagstadganden rörande vilkoren för
stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande tillsatta komité,
äfvensom till åtskilliga komiténs utgifter och till tryckning af dess
betänkande, tillhopa ........................................................ kronor 7,078: 73
och
» arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning
åt ledamöterne och sekreteraren i den af Eders Kongl.
Maj:t den 23 Maj 1884 för utredning af fråg an om
åvägabringande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige
och Seland förordnade komité samt för bestridande af
komiténs utgifter, tillhopa............................ 1,426: 31.
Summa kronor 8,505: 04.
På grund af Eders Kongl. Maj:ts med anledning häraf framstälda
begäran om anslag till ersättande af sålunda förskjutna medel, har
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Riksdagen, till ersättning af omförmälda, af Statskontoret förskjutna
medel, anvisat på extra stat för år 1887 ett anslag af 8,506 kronor.
Statens järnvägstrafik.
30:o. Slutligen och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställningar har Riksdagen dels på extra stat för år 1887
anvisat till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernväg
strafik 400,000 kronor; och dels beviljat till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jemn äg ar ett extra anslag af
1,500,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1887 anvisat 500,000
kronor.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 7 Maj 1886.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Civildepartementet.
Statsmininistern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...........................................................................
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor..............................................................................
Departementschefen..............................................................................................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................................................................
Kommerskollegium ..............................................................................................................................
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån....................................................................................
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande.....................................................................................................
„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.
Nuvarande belopp..................................................................................................................
Ökas med .............................................................................................................................
„ officiella statistiska trycket. Nuvarande belopp ...............................................................
Ökas med................................................................................................................................
, en statistisk tidskrift.............................................................................................................
„ utarbetande af en aflönings- och pensions-statistik...........................................................
Landtmäteri staten.................................................................................................................................
Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag.................................................................................
öfverståthållareembetet.........................................................................;..............................................
Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor, reservationsanslag). Nuvarande belopp....................
Tillkommer det belopp, hvartill två indragna landsstatsboställen äro i stat beräknade, eller...
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Nuvarande belopp (deraf särskildt reservationsanslag, 50,000 kronor till undersökningar och
expenser för allmänna arbeten)...................................................................................................
Reservationsanslaget delas i två: till expenser för allmänna arbeten och till vägundersöknin
gar,
hvartdera å 30,000 kronor, och förhöjes alltså med..........................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag................................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
23
LItt. A.
riksstatens Sjette hufvudtitel.
Anvisning i |
Indelning och dermed jern |
Summa. |
|||||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
||
6,500 36.000 17.000 86.000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
6,500 36.000 17.000 86.000 |
— |
||
................. 28,400: — |
|||||||||
1,500: — |
|||||||||
............ 12,000: — .................. 200: — |
12,200: — |
||||||||
15,000: — |
15,800: — |
||||||||
1,000: — 1,000: — 31,500: — |
59,900 |
__ |
_ _ |
— |
59,900 |
— |
|||
..............2^636,179: — ........... 1,130: — |
108.800 6,000 87,422 2,637,309 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
lO8,8O0 6,000 87,422 2,637,309 |
: |
|
116,400: — |
|||||||||
................. 10,000: — |
126,400 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
126,400 239,000 |
— |
|
239,000 |
|||||||||
Transport |
| 3,487,031 |
1— |
|-- |
— — |
— |
3,487,031 |
— |
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Gästgifvares friheter..................................................................
Penningeanslaget höjes med 5,840 kronor och anslaget “Ersättningar” minskas med samma
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag........................................................
Färjor och färjekarlar....................................................................
Penningeanslaget höjes med 2 kronor och anslaget “Ersättningar" minskas med samma belopp.
Jordbruket, handeln och näringarne.
Reservationsanslag.
Vägar och kommunikationer.....................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar............
Landtbruksingeniörer och deras biträden............................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar..........
Länsveterinärer.............................................................................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp.................
Ökas med...........................................................................................
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart. Nuvarande belopp
Minskas med .......................................................................
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket..............................................
Anslaget: “Ersättningar”, 15 kronor, uteslutes.
Fiskerinäringens understöd..............................................................
Diverse anslag.
Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................
j Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag...................
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
25
belopp.
Anvisning i |
Indelning och dermed jem-förlig anvisning, |
Summa. |
||||||
kontant. |
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
3,487,031 |
— |
- - |
_ _ |
_ |
3,487,031 |
||
6,880 |
— |
6,635 |
— |
6,060 |
— |
19,575 |
----- |
|
250,000 |
_ |
_ _ |
_ |
_ _ |
_ |
250,000 |
||
152 |
25 |
— |
208 |
— |
385 |
— |
||
Sgr |
3,744,063 |
6,660 |
6,268 |
_ |
3,756,991 |
|||
12,000 |
12,000 |
|||||||
175,400 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
175,400 |
— |
|
47,500 |
47,500 |
_ |
||||||
45,450 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
45,450 |
— |
|
'' 40,500: — |
48,500 |
— |
- - |
— |
- - |
48,500 |
— |
|
10,000: — . 21,500: — |
50,500 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
50,500 |
— |
10,000: — |
11,500 |
— |
- - |
- - |
_ |
11,500 |
_ |
|
8,700 |
— |
- - |
— |
— — |
— |
8,700 |
— |
|
17,600 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
17,600 |
— |
|
Sgr |
417,150 |
417,150 |
||||||
63,000 |
63,000 |
|||||||
50,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
50,000 |
— |
|
Transport 10 Sami. |
4,274,213 — 1 Afd. 1 Bär |
6,660|— id. 8 Raft. |
6,268 |
— |
4,287,141 4 |
— |
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Sala bergslag........................................................................................................................................
Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag..............................................................................
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag...................................................
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 85,000 kronor till prisbelöninga
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst...................................................................
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag..........................................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...............................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp..............................
Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...............................................................
Extra utgifter, reservationsanslag........................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
27
Indelning och |
dermed jern- |
|||||||
Anvisning |
förlig anvisning. |
|||||||
i |
på fÖ |
rslag. |
Summa. |
|||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
4,274,213 |
_ |
6,660 |
— |
6,268 |
— |
4,287,141 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
6,320 |
— |
6,320 |
— |
|
4,500 |
— |
4,500 |
— |
|||||
2,700 |
— |
1,560 |
— |
6,000 |
— |
10,260 |
— |
|
för hästar)................................................. |
93,550 |
— |
1,070 |
— |
- - |
— |
94,620 |
— |
30,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
30,000 |
— |
|
15,850 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
15,850 |
— |
|
26,500 |
— |
- - |
— |
--- |
— |
26,500 |
— |
|
43,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
43,000 |
— |
|
.............. 119,038: — |
||||||||
................................................... 375: — |
118,663 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
118,663 |
— |
12,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
12,000 |
— |
|
Sgr |
459,763 |
— |
2,630 |
_ |
12,320 |
— |
474,713 |
— |
Summa |
4,620,976 |
— |
9,290 |
— |
18,588 |
— |
4,648,854 |
— |
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.
Civildepartementet.
Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj ds kansli:
För anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna..............................
Tillfällig löneförbättring:
För Kommerskollegium............................................................. 8,540: •
„ tre tjensteman vid Sala silfververk____________________________________ 500:
Statistiska tabellkommissionen:
För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken
Rikets ekonomiska kartverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000:-„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket___________ 45,000:
Öfver ståthållare-embetet:
Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser* ...............................
Landsstaterna i länen:
För uppehållande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst inom
Jemtlands län........................................................................ 2,500: —
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet.............. 50,000: —
Väg- och vatt enhyggnadsstaten:
För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —
Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
..................................................................... 3,000: —
Undervisningsanstalter för jordbruk och landt manna/näring ar:
Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna landtbruksinstitut
............................................................................ 25,000: —
För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid
Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.................................. 10,000: —
Transport
Kronor.
4,500
9,040
5,000
76.000
15.000
52,500
23.000
35,000
220,040
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
29
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
220,040 |
— |
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtr bruksmöten .................................................................... 5,000: — Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten, för hus-djur, redskap, maskiner m. m______________________________ ...___________ 10,000: — Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof............................................................. 21,000: — Till understöd åt frökontrollanstalter ...................... .......... 10,000: — För de geologiska undersökningarne............................. ............ 86,000:—- |
132,000 |
|
Befrämjande i allmänhet af slöjderna: Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev 8,500: — |
8,300 |
|
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: Till bergsskolorna i Filipstad och Falun.................................................. |
14,000 |
|
Skiften och afvittringar: Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena_____________________________ |
187,000 |
_ |
Statskontoret: Ersättning för af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, tillhö-rande denna hufvudtitel................................................................— |
8,506 |
|
Diverse anslag: Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägs- trafik ......... ..................... ........................... ...................... |
400,000 |
|
Summa |
969,846 |
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.
5
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 43.
Bil. Litt. C.
Extra ordinarie anslag utom hufyudtitlarne.
Kronor. |
ö. |
|
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern- |
||
vägar .. . |
500,000 |
— |
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1886.