Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Biksd. Kansli den 20 Mars 1886, kl. 1 ,,4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Femte hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Vid riksstatens Femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret,
hafva vid innevarande riksdag ifrågakommit de förändringar,
som här nedan omförmälas.

Offlcerscorpsens tillökning.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, Angående o/jt att

på det Kongl. Maj:t ‘må komma i tillfälle att i den ordning,
som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med en flagg- [1 o. 2.]
man, två kommendörkaptener af första grad, två kommendörkaptener
af andra grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter, den permanenta
reservstaten skall i mån af afgång upphöra samt de genom uppkommande
ledigheter på denna reservstat samt öfriga reserv- och indragningsstater
disponibla löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens
aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas till
aflöning åt nämnda antal officerare samt

att detta medgifvande äfven må få afse innevarande år.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 1, har Friherre
R. Klinckowström förmält sig vara nödgad yrka, »att Riksdagen icke
måtte godkänna hela denna nu af Kongl. Maj:t föreslagna organisation
eller dermed förknippade åtgärder».

Bih. till Biksd. Brot. 1X86. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har Herr Statsrådet och
Chefen för Sjöförsvarsdepartementet vid detta ärendes föredragningerinrat,
bland annat, huru som, då denna fråga vid sistlidet års riksdag
förekom till behandling, såsom skäl för afslag å Kongl. Maj:ts
framställning hufvudsakligen anfördes, att en ökning af officerscorpsen
icke borde ske annat än i sammanhang med en fullständig omorganisation
af flottans personal, särskild! hvad båtsmanshåll! beträffade.

En komité vore emellertid tillsatt med uppdrag, bland annat, att
afgifva förslag så väl till matros- och handtverkskompaniernas ökande
som bildandet dels af en särskild minörcorps, dels ock, under förutsättning
af båtmanshållets sättande på vakans, af särskilda sjömansoch
sjöfästningsartillerikompanier af erforderlig styrka, dels äfven angående
sjöbeväringen, dess fördelning, årliga öfningar samt användande
under krigstid i öfverensstämmelse med gällande värnpligtslag, men
hade, till följd af förra sommarens opåräknade större rustningar och
derigenom uppkommande officersbrist, som nödvändiggjorde komiténs
ajournering för nära tre månader, komitén ännu icke hunnit inkomma
med utlåtanden och förslag i ofvannämnda ämnen. Huru det emellertid
kunde blifva ordnadt med flottans personal i öfrig! och särskild!
med båtsmansinstitutionen och äfven oafsedt huruvida en särskild minörcorps,
vare sig att dess officerspersonal fortfarande skulle qvarstå
och avancera inom flottan eller utgöra en under sjöförsvaret lydande
fristående corps, skulle komma att bildas, vore emellertid, enligt Departementschefens
åsigt, behofvet af den aktiva officerscorpsens tillökning
lika oafvisligt och måste så fort som möjligt afhjelpas.

Beträffande det ökade behofvet af officerare anförde Departementschefen
vidare, att i ett från chefen för flottans stab infordrad! förslag
angående flottans mobilisering nämnde chef erinrat, huru som vid uppgörandet
af bemannings- och mobiliseringstaballer för flottan framträdde
den gamla erfarenheten från mobiliseringar i allmänhet, att den största
bristen och den svåraste att fylla vanligen förefunnes i officers- och
underofficersgraderna. I det af nämnde chef uppgjorda förslag beräk -

nades behofvet af officerare till 328;
samt tillgången sålunda:

aktiva staten............................................................................................ 140

öfvertalige officerare å dito ............................................................... G

från sjökrigsskolans högre klasser............................................... 10

från reservstaten ............................................................................. 53 209

och brist..................................................................................................... 119.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

3

Reservstaten upptoge visserligen, enligt hvad Departementschefen
vidare anförde, 83 officerare, men af dessa — bland hvilka flertalet
vore dels regementsofficerare och dels i den ålder att de icke lämpligen
kunde under krig användas och följaktligen icke kunde fylla den befintliga
bristen, som hufvudsakligen förefuunes i kaptens- och löjtnantsgraderna
— ansåges högst 53 kunna i händelse af behof påräknas;
och då såväl nya reservstaten som inclragningsstaten, i mån af de på
dessa stater befintliga officerares afgång, komme att försvinna, vore det
klart, att det här ofvan från reservstaterna påräknade antal af 53 officerare
komme att efter hand förminskas för att slutligen, oberäknadt
de på pensionsstaten öfverflyttade vilkorligen tjenstskyldige, reduceras
till den numerär den permanenta reservstaten då kunde komma att
upptaga eller, med andra ord, att flottans behof af fullt tjenstdugliga
officerare komme att år efter år allt mindre kunna tillgodoses, så framt
icke någon åtgärd vidtoges för att förekomma detta. Genom att använda
ett så stort änslagsbelopp, som nu utginge till permanenta reservstatens
aflönande att dermed aflöna ett större antal officerare företrädesvis
i lägre grad på den aktiva staten skulle ej blott nyssberörda
olägenhet motverkas utan äfven den brist på subalternofficerare, som
äfven med nuvarande rikligare tillgång på officerare å reservstaterna
gjort sig gällande, blifva delvis afhulpen; och ansåge Departementschefen
att genom den vid förra riksdagen föreslagna tillökningen af
35 officerare på den aktiva staten och med inberäknande af högsta
klassernas sjökadetter, äfvensom genom indragning under krigstid af
en del officerare från sjökrigsskolan, sjökarteverket och stationerna
m. m. det erforderliga antalet af officerare från Kongl. flottan för närvarande
kunde nöjaktigt tillgodoses och att det återstående behöflig»
antalet kunde fyllas af reservbefäl.

Vidkommande slutligen förslaget att för officerscorpsens ökning få
använda de genom uppkommande ledigheter på de öfriga reserv- och
indragningsstaterna disponibla löneförmåner anförde Departementschefen,
att då såväl år 1883 som nästlidet år framstäldes förslag om officerscorpsens
tillökning, den permanenta reservstaten, som endast kunde
ökas i den mån medel genom afgång från öfriga reserv- och indragningsstaterna
blefve tillgängliga, ännu icke varit fulltalig och då det
derföre föreslogs att för den aktiva officerscorpsens ökande använda de
för permanenta reservstatens aflöning anvisade 114,000 kronor i mån
de blefve tillgängliga, blef deraf en följd att denna tillökning kunde
ega rum i män af afgång å vare sig permanenta reservstaten eller
öfriga reservstaterna och inclragningsstaten åtminstone intill dess af -

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

löningen för qvarvarande officerare å permanenta reservstaten och för
den nytillökade personalen tillhopa uppginge till 114,000 kronor. Genom
frågans undanskjutande hade nu inträffat, att permanenta reservstaten
vore fulltalig, och skulle nu officerstillökningen ske endast i man
som de för permanenta reservstatens aflöning använda 114,000 kronor
blefve tillgängliga, så skulle denna tillökning endast kunna ega rum i
mån af afgång på denna reservstat. Men då, enligt hvad förhållandena
de sista 6 åren utvisat, genom afgången på nämnda reservstat endast
omkring 8- å 9,000 kronor i medeltal årligen blefve disponibla, skulle
12 å 14 år åtgå innan hela det ifrågavarande anslaget blefve tillgängligt
och den föreslagna officerstillökningen således icke kunna vidtagas
så skyndsamt som önskligt och nödigt vore, och ansåge Departementschefen
det derför vara af vigt att densamma finge ske i mån af afgång äfven
på de öfriga reserv- och indragningsstaterna, dock inom det för permanenta
reservstatens aflöning anvisade anslag af 114,000 kronor. Härigenom
komme visserligen att inträffa, att den minskning i det för närvarande
med 50,000 kronor anvisade extra anslag för genomförande af
senaste lönereglering, som eljest, sedan permanenta reservstaten blifvit
fulltalig, skulle ega rum i mån af afgången på nya reserv- och indragningsstaterna,
komme att fördröjas någon tid; men då denna minskning
efter beräkning af förhållandena de senaste sex åren icke skulle uppgå
till mer än omkring 6,000 kronor årligen, borde nämnda omständighet
i förhållande till fördelen att inom 6 å 7 år kunna hafva genomfört
tillökningen af officerscorpsen icke utgöra något hinder för bifall.

Då en tillökning af flottans offieerscorps, särskildt hvad subalterngraden
angår, synes af ofvan anförda skäl vara af synnerlig vigt samt
en blifvande omorganisation af vissa delar af sjöförsvaret ingalunda
torde komma att förminska behofvet af aktiva officerare, har Utskottet,
då den föreslagna tillökningen icke kommer att föranleda någon förhöjning
af till flottans aflöning nu utgående anslag, ansett sig böra
tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning; och får
Utskottet derför hemställa,

a) att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet
officerare vid flottan med en flaggman, två kommendörkaptener
af första grad, två kommendörkaptener
af andra grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter,
den permanenta reservstaten skall i mån af
afgång upphöra samt de genom uppkommande ledigheter
på denna reservstat samt öfriga reserv- och

Stats-Utskottets Utlåtande Nio 9.

5

indragningsstater disponibla löneförmåner, intill det
för permanenta reservstatens aflönande nu anvisade
belopp 114,000 kronor, få användas till aflöning åt
nämnda antal officerare samt

b) att detta medgifvande äfven må afse innevarande
år.

Aflöning för flottans corpser och stater.

2:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj: t föreslagit,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rustbållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på
grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må för genomförande
af den år 1876 beslutade löneregleringen under år 1887 användas;
samt

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1887
ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas
och gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater
redovisas.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 11) inhemtas, skulle, enligt en
af marinförvaltningen på grund af gällande stater uppgjord beräkning,
alla till titeln »aflöning för flottans corpser och stater» hänförliga utgifter
uppgå till 1,394,117 kronor, hvilket belopp Departementschefen dock
ansett kunna nedsättas till 1,392,184 kronor eller samma belopp, som
beräknats för nästlidet år med tillägg af då beviljad förhöjning i inqvarteringsbidraget
af 900 kronor. Nämnda summa, 1,392,184 kronor,
öfverstege visserligen, enligt hvad Departementschefen vidare erinrat,
i likhet med hvad föregående år egde rum, de till aflöningen anvisade
belopp; men då erfarenheten under en följd af år visat, att utgifterna
för aflöningen i allmänhet i följd af uppkomna besparingar icke uppgått
till det beräknade beloppet och att de för dessa år till ungefär
enahanda belopp som nu anvisade anslag, med undantag för år 1883,
då en brist af 6,769 kronor 20 öre uppstod, visat sig tillräckliga, hade
marinförvaltningen ansett att, om enahanda anslag som nu för år
1887 kunde påräknas, dessa skulle blifva för ändamålet tillfyllestgörande
och alltså något högre extra fyllnadsanslag än 50,000 kronor icke erfordras.

Angående aflöning
för
fottans corpser
och stater.

[3 o. 4.]

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående
flottans nybyggnad
och
underhåll.

[5.]

Då Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställningar icke föranledt till
någon erinran, får Utskottet hemställa,

a) att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må för
genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen
under år 1887 användas; samt

b) att i öfrigt- för denna lönereglerings genomförande
under år 1887 ett anslag af 50,000 kronor
må å extra stat för samma år anvisas och gemensamt
med anslaget till aflöning för flottans corpser och
stater redovisas.

Flottans nybyggnad och underhäll.

3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande anslag
måtte förhöjas med 361,200 kronor eller från sitt nuvarande belopp
1,078,800 kronor till 1,440,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sidd. 12—14) inhemtas hufvudsakligen, att
detta anslag, som år 1876 faststäldes till 1,078,800 kronor och sedan
dess förblifvit oförändradt, under senare åren visat sig så otillräckligt
att, enligt uppgift från marinförvaltningen, under åren 1880—1885 de
af vederbörande stationsmyndigheter reqvirerade belopp måst nedsättas:
för underhåll af fartyg och båtar vid Oarlskrona station med 86,794
kronor 67 öre och vid Stockholms station med 40,647 kronor 37 öre
samt för underhåll af hus och byggnader vid Oarlskrona station med
49,757 kronor 33 öre och vid Stockholms station med 37,550 kronor
17 öre, således tillhopa med 214,749 kronor 54 öre, allt i medeltal för
är räknadt, eller för alla 6 åren med 1,288,497 kronor 24 öre, samt
att för att i någon mån afhjelpa de oafvisligaste behof, som med detta
anslag bort, men icke kunnat tillgodoses, Kongl. Maj:t dessutom under
åren 1883 och 1884 af befintliga besparingsfonder för krigsfartygs
byggande och materialförrådens förstärkande anvisat tillhopa 180,051
kronor 44 öre.

I följd af denna brist på medel hade, såsom af statsrådsprotokollet
vidare inhemtas, endast en del af de nödvändigaste underhållsar -

Stats-Utskottets Utlutande U:o 9.

7

beten å fartyg och båtar kunnat verkställas, men andra deremot måst
uppskjutas eller anbefallas till utförande mot anvisning'' på de kommande
årens anslag; hvarjemte med underhållet af hus och byggnader
det varit ännu sämre bestäldt, då åtskilliga sekelgamla hus, i hvilka
likväl dyrbara förråd inrymmas, i brist på erforderliga medel till deras
reparation, måst lemnas i så bristfälligt skick, att de icke erbjöde erforderligt
skydd mot regn och snö, samt dockportar icke kunnat iståndsätta
s eller ersättas med nya, i följd hvaraf den docka, för hvilken de
varit afsedda, länge varit obrukbar.

Ehuru på ofvan anförda skäl en förhöjning af ifrågavarande anslag
synes vara af behofvet påkallad, har Utskottet emellertid ansett
det betänkligt att bevilja en så betydlig förhöjning som den föreslagna.
Då för öfrigt den å anslaget under de senare åren uppkomna
betydliga bristen möjligen uppkommit af mera tillfälliga anledningar,
anser Utskottet sig endast kunna tillstyrka en förhöjning i anslaget
till 1,200,000 kronor eller af 121,200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll förhöjes med 121,200
kronor eller från 1,078,800 kronor till 1,200,000
kronor.

Sj öbeväringens vapenöfningar.

4:o. Kongl. Maj: t har föreslagit, att för sj öbeväringens vapenöf- Angående sjöningar
måtte under femte hufvudtiteln å ordinarie stat uppföras ett bäringens
förslagsans]ag å 67,000 kronor. [”g.]''

Uti sin ofvan berörda motion N:o 1 i Första Kammaren har Friherre
Klinckowström yrkat, att af det till sj öbeväringens vapenöfningar
af Kongl. Maj:t äskade ordinarie anslag 67,000 kronor endast 52,000
kronor måtte på extra stat. beviljas.

Vidare har Herr J. Jonsson i Fröstorp uti sin motion N:o 144 i
Andra Kammaren yrkat, att den i 35 § värnpligtslagen föreskrifna
dagaflöning måtte bestämmas till 50 öre samt 1 krona 50 öre för
hvarje marschdag från och till mötesplatserna; och att till följd häraf
anslaget för sj öbeväringens vapenöfningar måtte förhöjas med 12,600
kronor.

8 . .Stats-Utskottets Utlåtmde JV:o 9.

Såsom af -statsrådsprotokollet (sidd. 14—18) inhemtas, har hela
styrkan af värnphgtige, som under år 1887 skulle inkallas till öfning
vid flottan — deri ej inberäknade de under år 1887 värnpligtige tillhörande
2:a årsklassen, hvilka jemlik! 52 § värnpligtslagen skulle öfvas
vid hären — antagits uppgå till omkring 1,500 man, hvaraf 1,000
man skulle komma att öfvas vid Karlskrona station och 500 man vid
Stockholms station.

Kostnaderna för ifrågavarande manskaps vapenöfvande skulle, såsom
statsrådsprotokollet vidare upplyser, enligt uppgjorda beräkningar,
utgöra,

för de värnpligtige, som komme att öfvas vid Karlskrona station:

Aflöning till befäl och underbefäl........

................................ kr.

2,980

_

Natura-underhåll .........................................

................................ »

18,598

__

Sjukvård ..................................................

............................... »

1,600

—

Uppfordring och hemlof ........................

................................. »

16,059

20

Inkasernering...............................................

............................... »

1,480

—

Summa kr.

40,717

20

samt för de värnpligtige, som komme

att öfvas vid Stockholms station:

Dagaflöning till befäl och underbefäl.

............................... kr.

1,490

_

Natura-underhåll .....................................

................................ )>

9,900

__

Sjukvård ..............................

............................... »

500

—

Uppfordring och hemlof...........................

............................. »

8,000

—

Inkasernering...............................................

............................... »

740

—

Summa kr.

20,630

—

hvartill vidare komme beväringsmanskapets aflöning, som efter 10 öre
pr dag för hela styrkan beräknats uppgå till 5,400 kronor, hvadan
alltså sammanräknade kostnaden blefve 66,747 kronor 20 öre eller i
jemnadt tal 67,000 kronor.

Till ifrågavarande kostnader borde visserligen jemväl läggas de,
som betingades dels af nödvändigheten att förse sjöbeväringen med
beklädnad, dels ock anskaffandet af sängservis för en del af samma
manskap, men då dessa behof vore af mera tillfällig natur, hade härtill
erforderliga medel ansetts böra äskas på extra stat.

Då Kongl. Majrts förevarande framställning är föranledd af den
nya värnpligtslagens tillämpning, har Utskottet funnit samma framställning
icke föranleda någon erinran i afseende å kostnadsberäkningarne
enligt de grunder, Kongl. Maj:t dervid följt,

Stats-ITtslcottets Utlåtande N:o 9.

9

Som emellertid Utskottet vid behandlingen af Fjerde hnfvudtiteln
ansett sig’ böra föreslå en förhöjning i aflöningen för beväringen vid
landtförsvaret till 20 öre pr dag under sjelfva öfningarne samt de
tvenne första dagar, som kunna åtgå för marschen till och från mötesplatserna,
synes det som om jemväl sjöbeväringen borde komma i åtnjutande
af samma förhöjning, hvarjemte för vinnande af full likställighet
emellan beväringsmanskapets vid de båda vapnen aflöningsförmåner
den af Kongl. Maj:t för landtbeväringen föreslagna förmånen af 1 krona
50 öre för hvarje marschdag utöfver de tvenne första jemväl torde
böra utsträckas till sjöbeväringen.

Den ytterligare kostnad, som korame att uppstå, derest dagaflöningen
förhöjdes till 20 öre under sjelfva öfningarne, har, såsom af
statsrådsprotokollet inhemtas, beräknats till 5,400 kronor, hvartill vidare
borde läggas det belopp, som erfordras, derest sjöbeväringen
skulle komma i åtnjutande af 20 öre om dagen under de två första
marschdagarne samt 1 krona 50 öre för hvarje marscbdag utöfver de
två första.

Som emellertid detta belopp icke torde blifva synnerligen betydligt
samt det äskade anslaget till sjöbeväringen är föreslaget att utgå
såsom förslagsanslag, torde endast en förhöjning af 5,400 kronor i det
af Kongl. Maj:t äskade beloppet för närvarande vara behöflig; och får
Utskottet af ofvan anförda skäl föreslå en sådan förhöjning.

Utskottet hemställer alltså,

a) att för sjöbeväringens vapenöfningar samt för
den förbättring af beväringsmanskapets aflöning, som
betingas deraf, att denna bestämmes till 20 öre om
dagen under öfningarne och de två första marschdagarne
samt till 1 krona 50 öre för hvarje marschdag
utöfver de två första, må under Femte hufvudtiteln
å ordinarie stat uppföras ett förslagsanslag å 72,400
kronor;

b) att Herrar Friherre Klinckowströms och J. Jonssons
i Fröstorp motioner icke må till någon vidare
Riksdagens åtgärd föranleda.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

5:o. Kongl. Maj: t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må uppBih.
till Rtksd. Prat. 1886. 4 Sami. 1 Afä. 6 11 afl. 2

Angående lotsverket.

[7-]

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående
öfrig a ordinarie
anslag.

[8-]

Angående
skrifvelse till
Kongl. Maj:t
med begäran
om framläggande
af
förslag till en
del af båtsmanshållets

ställande på
vakans.

tagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras
med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de
å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o. I afseende å öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan förändring,
än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, det i nuvarande
riksstat anvisade anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., 47,223 kronor 75 öre, må nedsättas med 211 kronor 75
öre till 47,012 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring icke blifvit här ofvan
ifrågasatt, må i 1887 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas
i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
finnes erforderligt.

7:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion N:o 102 hafva
Herr Anders Huss och Herr Johan Nydahl, med hvilka Herrar E. Petter
Jonsson, Erik Öberg, P. Näsman och C. M. Huss instämt, af anförda
skäl föreslagit:

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kongl. Maj:t låta, om möjligt, redan till nästa Riksdag framlägga
förslag att i mån af afgång bland båtsmännen ställa på vakans
så stor del af båtmanshållet, som är för sjöförsvaret obehöfligt, samt
att på annat, af Kongl. Maj:t uppgifvet sätt till försvarets stärkande
använda de medel, som härigenom varda disponibla.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

11

Då emellertid, såsom här ofvan finnes omförmäldt, en komité för
närvarande är tillsatt med uppdrag att afgifva förslag rörande förändringar
i organisationerna af sjöförsvarets personal och deribland
äfven båtsmanshållets sättande på vakans, torde en skrifvelse till Kongl.
Maj:t i det syfte motionärerna angifvit icke för närvarande vara behöflig,
hvarför Utskottet hemställer,

att Herrar Anders Huss’ och Johan Nydalds förevarande
motion icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Extra anslag.

Förutom här ofvan begärda extra anslag, 50,000 kronor, för genomförande
under år 1887 af löneregleringen för flottan har Kongl. Maj:t
för fyllande af tillfälliga behof inom sjöförsvaret gjort följande framställningar.

Fartygsraateriel.

8:o. Till byggande af en l:a klassens pansarbåt har Kongl. Maj:t
äskat ett belopp af 2,868,000 kronor, deraf för år 1887 838,000 kronor.

Uti sin motion N:o 1 i Första Kammaren har Friherre Klinckowströrn
yrkat, »att det af Kongl. Maj:t äskade anslag på extra stat af

2.868.000 kronor, för byggande af en l:a klassens pansarbåt, deraf

838.000 kronor för år 1887 skulle utgå, af Riksdagen icke måtte beviljas».
I fråga om den sjökrigsmateriel, som särskildt för vårt försvar

vore att anse såsom den lämpligaste, finnes i statsrådsprotokollet, till
hvilket Utskottet, beträffande den närmare utredningen af denna fråga,
tillåter sig hänvisa, erinradt, bland annat, hurusom iakttagelser, gjorda
under sistlidet års öfningar med flottan och företrädesvis vid den simulacre,
hvarmed de afslutades, än mera stärkt den åsigt, som af flertalet
fackmän hyses, att sjögående pansarbåtar af måttliga dimensioner och
beväpnade med kraftigt artilleri samt med ett stort antal snabbskjutande
pjeser vore jemte minbåtar med sjelfgående minor de vapen, hvaraf
vårt kustförsvar för närvarande hade det allra största behof, och att
hvartdera vapnets utveckling till sitt rätta stridsvärde vore beroende
af att det uppträdde i samband med det andra.

A ngående
byggande af eu
l:a klassens
pansarbåt.

[9.]

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 0.

Då åsigterna ännu torde vara delade angående den för vårt sjöförsvar
lämpligaste typen för större pansarfartyg och det enda större
fartyg af denna cert, till hvars byggande Riksdagen beviljat anslag,
ännu icke är i fullfärdig! skick samt erfarenhet således saknas, huru
vida detta fartyg verkligen kommer att uppfylla alla de förväntningar,
man fäst vid detsamma, anser Utskottet, att det vore mindre välbetänkt
af Riksdagen att nu bevilja ett så betydligt belopp som det af Kongl.
Maj:t här ofvan äskade; och hemställer Utskottet derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.

Angående
anskaffning
af två 2:dra
klassens minbåtar.

[10.]

Angående
anskaffning
af ångslupar
för 3:dje klas
sens pansarbåtar.

[11.]

Angående
anskaffning
af stångminattiralj.

[12.]

9:o. Till anskaffning af tvä 2:dra klassens minbåtar har Kongl.
Maj:t äskat ett extra anslag af 210,000 kronor.

Då minbåtarnes betydelse för sjöförsvaret i allmänhet och särskildt
för vårt kustförsvar torde vara allmänt erkänd, hemställer Utskottet,

att till anskaffning af två andra klassens minbåtar
ett belopp af 210,000 kronor må på extra stat
för år 1887 anvisas.

10:o. 1 anledning deraf att samtlige 3:dje klassens pansarbåtar

vore i saknad af ångslupar, hvilka på samma gång de under krig vore
af högsta behof för bevakningstjenst och till skydd mot anfall af
fiendtliga minbåtar jemväl kunde apteras till s. k. stångminbåtar, och
derigenom väl lämpade sig för öfning med nämnda slags minor, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att till anskaffning af sju ångslupar för sju
3:dje klassens pansarbåtar ett belopp af 33,600 kronor måtte å extra
stat för år 1887 anvisas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit. anfördt hemställer
Utskottet,

att till anskaffning af sju ångslupar för sju 3:dje
klassens pansarbåtar ett belopp af 33,600 kronor må
å extra stat för år 1887 anvisas.

ll:o. Till anskaffning af stängminattiralj till tio stycken privata
ångslupar har Kongl. Maj:t å extra stat för ''år 1887 äskat ett belopp
af 18,400 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 27) inhemtas, att s. k. stångminbåtar

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13

under de senaste krigshändelserna emellan Frankrike och Kina visat
sig vara af stort gagn samt att öfningar med sådana båtar under sistlidet
års eskaderöfningar lemnat goda resultat. Som emellertid till
stångminbåtar kunde användas vanliga för trafiken afsedda ångslupar,
hvilka i händelse af behof lätteligen kunde anskaffas, vore, enligt hvad
Departementschefen erinrat, för närvarande endast af nöden att anskaffa
lämplig stångminattiralj.

Utskottet hemställer,

att till anskaffning af stångminattiralj till tio
stycken privata ångslupar må för år 1887 anvisas ett
extra anslag af 18,400 kronor.

12:o. Till artillerimateriel och utredning har Kongl. Maj:t äskat ett
extra anslag af 190,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 30) inhemtas, hurusom Marinförvaltningen
under rubriken: »Fartygsmaterieb anmält, förutom under ofvanstående
punkter omförmäld sådan materiel, ytterligare följande behof:

till

»

»

»

»

»

»

•»

1,650 repetergevär å 50 kr....................... ......................... 82,500: —

900 revolvrar å 35 kr....................................................... 30,500: —

12 tubkanoner.................................................................... 4,000: -—

Brunt krut jemte kärl ........................................................... 60,000: —

9 st. 25 mm. kulsprutor med sjölavetter............. 46,800: —

2 st. sjölavetter till dylika kulsprutor..................... 950: —

10,000 25 mm. patroner å 2 kr.................................... 20,000: —

4 st. 2-pipiga kulsprutor med sjölavetter............... 19,800: —

Summa kronor 264,550

i

hvilket belopp Herr Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet,
i anseende till nödvändigheten att så mycket som möjligt begränsa
de extra anslagen, ansett kunna nedsättas till 190,000 kr., utan att
dock närmare angifva de behof, som med detta belopp borde tillgodoses.

Då med anskaffandet af åtminstone en del af ofvanuppräknade
materiel och utredning torde tills vidare kunna anstå, enär dels under
de senare åren medel beviljats till anskaffande af ett betydligt antal
kulsprutor, dels ock att, enligt hvad Utskottet inhemtat, någon modell
till repetergevär ännu icke blifvit faststäld, har det synts Utskottet
som om det begärda beloppet borde kunna utan olägenhet ytterligare
nedsättas.

Angående
anskaffande
af artillerimateriel
och
utredning.

[13-3

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Angående användande
af
uppkommet
öfverskott å
ett anslag.

[14.]

Angående användande

tilläfventyrs
uppkommande
öfverskott å
vissa, anslag.

[15.] ''

Angående byggande
af minskjul
vid Stockholms
station.

[16.]

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas att till artillerimateriel och utredning
å extra stat för år 1887 anvisas ett belopp
af 100,000 kronor.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att af det öfverskott af 127,200 kronor, som uppkommit å det för
byggandet af två l:a klassens minbåtar af Riksdagen beviljade anslagsbelopp,
tillhopa 381,200 kronor, 127,000 kronor måtte få användas
till anskaffande af ytterligare en l:a klassens minbåt, hvarom kontrakt,
under förbehåll af Riksdagens medgifvande, redan är med enskild verkstad
afslutadt.

Då denna Kongl. Maj:ts framställning icke föranledt någon erinran,
hemställer Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må vinna
Riksdagens bifall.

14:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
medgifva, att det öfverskott, som tilläfventyrs kan uppkomma i anslaget
till ett eller flera fart}^g, måtte få användas till betäckande af
möjligen uppkommande brist i anslaget till ett eller flera andra fart}^g.

Då emellertid till vinnande af ordning och reda i räkenskaperna
hvarje anslag torde böra redovisas för sig samt Riksdagen icke synes
böra afstå från rättigheten att i hvarje fall pröfva de ändamål, hvartill
uppkommande besparingar å dylika extra anslag böra användas,
har Utskottet icke kunnat tillstyrka bifall till förevarande framställning,
helst Riksdagens samtycke icke lärer förvägras, derest i särskilda fall
framställning göres om uppkommande besparingars användande i ofvan
angifna syfte.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.

Minväsendet.

15:o. Till byggande af minskjul vid Stockholms station har Kongl.
Maj:t för är 1887 äskat ett extra anslag af 107,600 kronor.

I fråga om detta anslagsbehof meddelas i statsrådsprotokollet

Stats-Uts7cotteU Utlåtande N:o 9.

15

(sidd. 32 och 33) innehållet af marinförvaltningens framställning i
ämnet; och inhemtas häraf hufvudsakligen, att minbåtarne vore utsatta
för sönderfrysning och oberäknelig skada, om de vintertiden lemnas
flytande, samt äfven på land utan skydd för väderlekens vexlingar
lede icke obetydligt, hvarförutan deras underhållskostnad ökades, tiden
för deras bibehållande i tjenstbart skick förkortades samt för deras
klargörande vid förefallande behof erfordrades vida större kostnad och
tidsutdrägt än eljest. På galervarfvet hade visserligen iordningställs
en upphalningsbädd för de nu befintliga 5 minbåtarne, hvilka skyddades
hvar och en genom sitt särskilda kapell, men då detta skydd
vore både dyrbart och mindre tillfredsställande, ville marinförvaltningen
föreslå uppförandet för ändamålet af en resvirkesbyggnad, hvars
tak och väggar skulle beslås med förzinkad corrugerad jernplåt.
Kostnaden för den sålunda föreslagna anläggningen hade beräknats
till 107,600 kronor, deri inberäknats 25,200 kronor för flyttning af ett
för nödigt utrymmes beredande hinderlig! virkesskjul. Chefen för ingeniörsdepartementet
hade beräknat, att kostnaden skulle motsvara
endast omkring 0,4 procent om året af hvarje båts nybyggnadsvärde.
Genom uppförande af en dylik byggnad skulle minbåtarnes varaktighet
Detydligt utsträckas, hvarjemte skulle vinnas den vid en mobilisering
synnerligen vigtiga fördelen, att till en minbåts klargöring för strid
med denna anordning komme att erfordras högst 24 timmar i stället
för att nu en å två veckor dertill åtgå.

Då vigten deraf, att åt ett så dyrbart materiel som flottans minbåtar
beredes lämpligt skydd för möjligheten att under vintertid taga
skada, icke lär kunna underskattas, har Utskottet i likhet med Kong],
Maj:t funnit uppförandet af det föreslagna minskjulet vara af behofvet
påkalladt. Enär likväl, enligt Utskottets förmenande, det begärda anslaget
utan större olägenhet torde kunna på två år fördelas, får Utskottet
hemställa,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas att till byggande af
ett minskjul vid Stockholms station må beviljas ett
belopp af 107,600 kronor samt deraf 53,800 kronor
anvisas att utgå å extra stat för år 1887.

16:o. Af Kongl. Maj:t har vidare föreslagits, att för anskaffning
af elektriska kablar måtte på extra stat för år 1887 anvisas ett belopp
af 50,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sidd. 33 och 34) inhemtas,

Angående, anskaffande
af
elektriska
kablar.

[17-]

16

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 9.

Angående min
tillverkningspersonalens

aflöning.

[18.]

vore detta anslagsbehof föranledt deraf, att äldre flottan tillhöriga elektriska
minkablar för det fasta minförsvaret vid minering innevarande
sommar i Fårösund, hvarvid flera kablar blifvit använda, visat sig, under
den långa tid de förvarats, hafva förlorat sitt isolationsmotstånd och
derigenom blifvit till krigsbruk oanvändbara.

Då emellertid Utskottet ansett, att med anskaffandet af en del af
de nya kablar, som i de föråldrades ställe må kunna erfordras, utan
synnerlig olägenhet torde kunna tills vidare anstå, och en nedsättning
i det af Kongl. Maj:t äskade beloppet sålunda kunna ega rum, hemställer
Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till anskaffning
af elektriska kablar må för år 1887 anvisas ett extra
anslag af 25,000 kronor.

17:o. Kongl. Maj:t har för Mintillverkningspersonalens aflöning äskat
anvisande för år 1887 af ett extra anslag å 23,885 kronor 75 öre.

I nu gällande riksstat är detta anslag, i likhet med hvad under
flera föregående år varit förhållandet, uppfördt till ett belopp af 19,885
kronor 75 öre. Den nu ifrågasatta förhöjningen, 4,000 kronor, är enligt
statsrådsprotokollet (sid. 34) afsedd att användas såsom aflöning
åt en extra ingeniör öfver stat vid flottans station i Carlskrona. I berörda
protokoll anföres vidare till stöd för denna anslagsförhöjning,
att vid nämnda station finnes en mängd dyrbara mininstrument och
apparater, för hvilkas rätta vårdande, sammansättning och bruk samt
fördelaktiga användande erfordrades en tekniskt kunnig och skicklig
ingeniör med åliggande att inlära, öfva och underhålla kunskap i dithörande
ämnen, men att stationen hittills varit i saknad af en sådan
fackman, äfvensom att, då pansarbåten »Svea», som skall hafva utskjutningstuber
för Whiteheads minor, torde komma att tillhöra Carlskrona
station, det för tillsyn och vård af dess lysapparater m. m. likaledes
erfordrades en dylik fullt kompetent person.

Då emellertid de åligganden, hvilka sålunda skulle komma att af
den nu föreslagna befattningens innehafvare ombesörjas, enligt Utskottets
förmenande lära utan allt för stor svårighet kunna anförtros den redan
befintliga minpersonalen, hvartill kommer, att, på sätt af statsrådsprotokollet
(sid. 2) inhemtas, frågan om bildande af en särskild minörcorps
är under ompröfning af en utaf Kongl. Maj:t tillsatt komité, har Utskottet
ansett tillräckliga skäl ej förefinnas för höjande af ifrågavarande

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

17

anslag utöfver det belopp, som under de senare åren blifvit för ändamålet
anvisadt, hvarför Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till mintillverkningspersonalens
aflöning må för år 1887 anvisas ett,
extra anslag af 19,885 kronor 75 öre.

18:o. Till anskaffning af minmateriel samt till minväsendets utveckling
är af Kongl. Maj:t för år 1887 äskadt ett extra anslag af 28,514
kronor 25 öre.

Hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sid. 34) rörande denna
fråga innehåller, får Utskottet, med erinran derjemte, att jemväl sistlidna
års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisat medel, och det till
vida högre belopp än nu ifrågasatts, eller 50,000 kronor, i anledning
af Kongl. Maj:ts förevarande framställning föreslå,

att till anskaffning af minmateriel och till minväsendets
utveckling må på extra stat för år 1887
anvisas ett belopp af 28,514 kronor 25 öre.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Garlskrona.

19:o. För tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona är af
Kongl. Maj:t äskadt ett extra anslag af 177,300 kronor, deraf för år
1887 125,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sidd. 35—38) inhemtas, att den ifrågasatta
tillbyggnaden i främsta rummet vore afsedd till lokal för de genom
Kongl. Maj:ts bref den 30 Maj 1879 föreskrifna nya klasser i underbefälsskolan,
men derjemte hade tagits i betraktande, hurusom det
måste anses särdeles gagneligt att uppföra denna tillbyggnad till
sådan utsträckning, att plats deri kunde beredas jemväl för en del
militära expeditioner, som för närvarande äro förlagda i bredvid liggande
kaserner, hvarigenom skulle vinnas den förmån, att minst 130
man af flottans rekryter, hvilkas nuvarande bostad, f. d. kronoarbetskarlskasernen,
vore både otillräcklig och ohelsosam, skulle i ofvan
nämnda kaserner kunna erhålla lämplig bostad. Med hänsyn till behofvet
af utrymme för sjöbeväringen, som efter den nya värnpligtsBih.
till lliksd. Prot. 1886. 4 Sami. J. Afd. 6 Haft. 3

Angående
anskaffning
af minmateriel
m. m.

[19-]

Angående
tillbyggnad af
underbefälsskolans
hus i
Carlskrona.

[20.]

18

Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 9.

Angående beklädnad
och
säng servis för
sjö b ev äring en.

[21.]''

Angående anskaffningar
för
försvaret af
Fårösund.

[22.]

lagens tillämpning komme att öfvas vid flottans stationer, hade emellertid
föreslagits en förändring af berörda tillbyggnad, hvarigenom
visserligen kostnaden för tillb}rggnaden, beräknad till 125,000 kronor,
skulle ökas med 52,300 kronor, men hvarigenom å andra sidan, med
iakttagande i öfrigt af vissa i statsrådsprotokollet omförmälda anordningar,
en mångdubbelt större besparing kunde vinnas, då nemligen
plats för sjöbeväringsmanskapet skulle kunna beredas i kronans hus,
utan att den för detta ändamål föreslagna kasernen, hvarför kostnaden
beräknats till 500,000 kronor, behöfde uppföras.

Då emellertid, beträffande de ändamål, för hvilka den ifrågasatta
tillbyggnaden ursprungligen varit afsedd, ett bibehållande af sakernas
nuvarande skick åtminstone för den närmaste framtiden synes utan allt
för stor olägenhet kunna ega rum, samt, hvad angår utrymme för sjöbeväringen,
densamma, på sätt jemväl i statsrådsprotokollet antydes,
lärer för år 1887 kunna provisoriskt inkaserneras i redan befintliga
lokaler, har Utskottet, med afseende å de betydliga summor, som till
sjöförsvaret redan utgå, ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, utan hemställer,

att det af Kongl. Maj:t till förenämnda ändamål
äskade belopp icke måtte af Riksdagen beviljas.

20:o. Beklädnad och sängservis för sjöbeväringen.

Till anskaffning af beklädnad och sängservis för sjöbeväringen har
Kongl. Maj:t äskat anvisande för år 1887 af ett extra anslag å 71,000
kronor; hvaremot Friherre Klinckowström i sin motion N:o 1 yrkat, att
endast 55,000 kronor häraf måtte beviljas.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sidd. 15—17 samt 39) gifver vid
handen, äro 64,350 kronor förslagsvis beräknade att användas till anskaffande
af beklädnad och 7,255 kronor till sängservis för den del af
beväringsmanskapet, som på grund af den nya värnpligtslagen kommer
att vapenöfvas vid flottan.

Utskottet hemställer,

att till anskaffning af beklädnad och sängservis
för sjöbeväringen må på extra stat för år 1887 anvisas
ett belopp af 71,000 kronor.

21:o. Slutligen har Kongl. Maj:t till anskaffningar m. m. för försvaret
af Fårösund äskat ett extra anslag af 354,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att, förutom de kostnader be -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

19

fästandet af Fårösunds hamn å Gotland under sistlidne års sommar
orsakat statsverket och till hvilkas betäckande ett anslag utom hufvudtiteln
å 376,000 kronor äskats, ytterligare belopp vore af nöden
för omförmälda befästningars fullständigande.

De belopp, som sålunda ansetts erforderliga, äro dels 210,605
kronor 39 öre till anskaffande af den för minering af inloppen till
Fårösund behöfliga minmateriel, dels ock 143,394 kronor 61 öre till
ersättande af diverse artillerimateriel, som utlemnats från flottans förråd.

Då omförmälda anskaffning ansetts behöflig, derest de för Fårösunds
befästande redan vidtagna åtgärderna för framtiden skola blifva af
verkligt gagn, hemställer Utskottet,

att till här ofvan omförmälda anskaffningar för
försvaret af Fårösund å Gotland må å extra stat för
år 1887 anvisas ett belopp af 354,000 kronor.

Stockholm den 20 Mars 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

Vid punkten ho (angående officerscorpsens tillökning): af Herrar C.
Ifvarsson, A. P. Danielson, A/-. Petersson, O. B. Olsson, G. Eriksson, M.
.Jonsson, J. E. Wiksten, P. M. Larsson, A. Svenson, A. Magnusson, A.
Larsson och N. Persson, hvilka ansett, att Utskottets yttrande och förslag
i denna del bort hafva följande innehåll:

»Då frågan om officerscorpsens tillökning, hvilken fråga vid flera
riksdagar varit föremål för pröfning, vid sistlidet års riksdag förekom
till behandling, anfördes såsom skäl emot Kongl. Maj:ts förslag hufvudsakligen,
att en tillökning af den effektiva officerscorpsen icke borde ske
annat än i sammanhang med en fullständig omorganisation af flottans
personal, särskildt hvad båtsmanscorpsen beträffade. Enligt Utskottets
förmenande gäller detta skäl för närvarande så mycket hellre, som,
enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 2) inhemtas, en komité för

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

närvarande är tillsatt, med uppdrag att taga under pröfning ganska
vidtomfattande förändringar i den nuvarande organisationen af sjöförsvaret
samt, bland annat, afgifva förslag såväl till matros- och handtverkskompaniernas
ökande som bildandet dels af en särskild minörcorps,
dels ock, under förutsättning af båtsmanshållets sättande på vakans,
af särskilda sjömans- och sjöfästningsartillerikompanier af erforderlig
styrka, dels äfven angående sjöbeväringen, dess fördelning, årliga öfningar
samt användande under krigstid i öfverensstämmelse med gällande
värnpligtslag. Som komiténs förslag angående dessa förändringar
snart torde vara att förvänta, anser sig Utskottet ega goda skäl för
den uppfattningen, att såväl samtliga dessa frågor som förslaget om
officerscorpsens tillökning och reservstatens upphörande böra pröfvas i
ett sammanhang; och får Utskottet derför hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.»

Härjemte har Iierr vice Talmannen L. O. Larsson begärt få antecknadt,
att han icke deltagit i behandlingen inom Utskottet af ifrågavarande
punkt l:o af detta utlåtande.

Vid punkten 8:o (angående byggande af en lista klassens pansarbåt):
af Herrar Grefve G. Sparre, Friherre R. von Krcemer, C. E.
Gasparsson, Grefve W. G. Hamilton. O. W. Odelberg, N. Fosser, Friherre
B. A. Leijonhufvud, E. Sederholrn, A. F. O. Cederberg, G. V.
Scliotte, R. G. von Hedenberg och C. R. F. von Baumgarten, hvilka yrkat
bifall till Kongl. Maj:ts förslag.

Vid punkten 14:o (angående användande af tilläfventyrs uppkommande
öfverskott å vissa anslag): af Herrar C. E. Gasparsson och
Friherre B. A. Leijonhufvud.

Vid punkten 17:o (angående mintillverkningspersonalens aflöning):
af Herrar Grefve G. Sparre, Friherre R. von Krcemer, C. E. Gasparsson,
Grefve W. G. Hamilton, O. W. Odelberg, N. Fosser, Friherre B. A.
Leijonhufvud, G. W. Scliotte, R. G. von Hedenberg och C. R. F. von
Baumgarten, hvilka yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag.

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.

Bil. Lätt. A.

22

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 9.

Bil.

Tabell

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i

i kontant.

Indelning och dermed jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor. 1 ö.

17,000 —
26,800 —
38.600!—

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,211,184

32,000

287,500

452,450

114.000

162.000

—

75,500

_

26,400

—

1,211,184

32,000

287,500

452,450

101,900

114.000

162.000

—

2,259,134

—■

75,500

—

26,400

—

2,361,034

—

1,078,800

—

—

—

1,078,800

—

3,420,334

—| 75,500

26,400

—

3,522,234

—

öfver ordinarie anslagen under

Sjöförsvars Departementet

och

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen ..................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater..................

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ...............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för -

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanÖkas
med ...............................................................

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

23

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfvcrstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen

personal.

reservationsanslag....................

län ock Södra Möre kärad åt
slag sanslag................................

materiel.

slag. Nuvarande kelopp ......

Förslag till

klifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning ocl
förlig ai
pa fö

Friheter.

dermed jem-wisning,
rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

__

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

38,600

—

S:gr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,211,184

1,211,184

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

287,500

—

—

—

—

—

287,500

—

452,450

—

—

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

län...............

114,000

—

—

—

—

—

114,000

—

162,000

—

—

—

162,000

—

S:gr

2,259,134

—

75,500

26,400

—

2,361,034

—

1,078,800: —

121,200: —

1,200,000

—

1,200,000

—

Transport

3,541,534

-

75,500

26,40o|—

3,643,434

—

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1886 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jern-

förlig

anvisning,

Anvisning

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,420,334

75,500

—

26,400

—

3,522,234

—

670,000

—

----

—

—

—

670,000

--1

39,820

—

—

—

—

39,820

60,000

60,000

15,000

—

—

—

—

—

15,000

_

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

_

47,223

75

—

—

—

—

47,223

75

12,500

—

—

—

__

—

12,500

—

947,718

75

—

—

-

947,718

75

1,200,000

405

4

1,200,409

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

1,316,650

—1 — 405

-

4

—

1,317,059 —

5,684,702

75

75,905

__

26,404

—

5,787,011

_

<0

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag.......................

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag. Nytt
Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan ......................................................

Skeppsgosseskolan ................................................

Sjökarte''verket, reservationsanslag ..........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut Durclnnarschkostnader,

reservationsanslag..............

Sjukvård ....................................................................

Diverse behof ............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas
för jemnande af hufvudtitelns slutExtra
utgifter ...........................................................

Han Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstal Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån ................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningstisk-meteorologiska
byrån, förslagsanslag........

:ma

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

25

Trp:t

anslag.

31,040:

8,780:

ländsk tjenst eller kommendering utrikes

anslag. Nuvarande belopp
summa med.........................

47,223: 75.
211: 75.

S:gr

deln.

terna, reservationsanslag

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau -

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

l kontant.

i

1 Indelning ocl
förlig a
på fö

Friheter.

dermed jem-nvisning,
rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

I Ö.

Kronor.

Ö.

3,541,534

—

75,500

—

26,400

3,643,434

—

670,000

670,000

72,400

—

—

—

—

—

72,400

—

39,820

39,820

60,000

—

—

_

—

—

60,000

_

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—,

—

—

—

39,000

_

19,175

—

—

—

—

—

19,175

_

15,000

—

—

——

—

15,000

—

47,012

___

47,012

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

1,019,907

-

---

—

—

—

1,019,907

—

1,200,000

405

4

1,200,409

94,650

—

—

—

—

—

94,650

-j

9,000

--

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

-

—

—

13,000

—

1,316,650

405

—

4

1,317,059

—

5,878,091

— i

75,905|

-1

26,404

__1

5,980,400

—

Bih. till Riksd. Prat. 1886. 4 Sand. 1 Åfd. 6 Håft.

4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 0.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte lmfvudtitel.

Kronor.

Ö.

50,000

210,000

33,600

—

18,400

—

100,000

—

53,800

—

25,000

—

19,885

75

28,514

25

71,000

—

354,000

—

964,200

—

Sjöförsvarsdepartementet.

För genomförande under år 1887 af löneregleringen för flottan

Till anskaffning af två 2:a klassens minbåtar..........................

» » » sju ångslupar för sju 3:dje klassens pansarbåtar

» » » stångminattiralj till 10 st. privata ångslupar

» artillerimateriel och utredning. .......................................

» byggande af ett minskjul vid Stockholms station.............

» anskaffning af elektriska kablar..........................................

» mintillverkningspersonalens aflöning ...................................

» anskaffning af minmateriel och till minväsendets utveckling

» » » beklädnad och sängservis för sjöbeväringen

» anskaffningar ni. m. för försvaret af Fårösund å Gotland

Summa

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.