Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till ltiksd. Kansli den 2 Mars 188G, kl. half 8 e. m.
Utlåtande, angående regleringen
Fjerde hufvudtitel.
af utgifterna under riksstatens
(l:a U. A.)
Vid riksstatens Fjerde hufvudtitel, som omfattar anslagen till
landtförsvaret, hafva vid innevarande riksdag ifrågakommit de förändringar,
som här nedan omförmälas.
Departementschefen.
l:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagst.itel föreslagit, att,
efter det nuvarande innehafvare!! af befattningen såsom chef för Landtförsvarsdepartementet
från samma befattning afgått, må till remontering
och underhåll af två tjenstehästar för chefen för Landtförsvarsdepartementet
användas af de å allmänna ordinarie anslag under fjerde
hufvudtiteln uppkommande besparingar 1,530 kronor årligen, intill dess
medel för ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie stat.
Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Friherre
E. Klinckowström yrkat »att ifrågastälda anslag, 1,530 kronor, icke måtte
bifallas att utgå vare sig från allmänna besparingarna eller af andra
statens medel».
Bill. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Åfd. 5 Raft.
Angående
medel till
tjenstehästar
åt chefen för
Landtförsvarsdepartementet
ef ter nuvarande
departementschefens
afgång.
[1-]
i
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 3) inhemtas, har Departementschefen,
beträffande förevarande framställning, erinrat, bland annat, att
då chefen för Landtförsvarsdepartementet vore, närmast konungen, befälhafvare
för armén, det måste anses som en brist, att medel till underhåll
af tjenstehästar icke funnes för nämnde departementschef, såsom
för underlydande befälhafvare, anvisade. Visserligen måste det
väl i allmänhet inträffa, att den, som beklädde befattningen såsom chef
för Landtförsvarsdepartementet, innehade på stat sådan tjenst vid armén,
för hvilken funnes uppförda medel till remontering och underhåll af
tjenstehästar, men dessa medel måste naturligtvis uppbäras och användas
af den, som kommenderats att uppehålla tjensten, och tillfölle
således icke den ordinarie innehafvaren under den tid, han vore chef
för Landtförsvarsdepartementet.
Då det synes vara i sin ordning att chefen för Landtförsvarsdepartementet
såsom närmast Konungen högste befälhafvare för armén
har tjenstehästar till sin disposition, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, men enär
Utskottet inhemtat, att bemälde departementschef för närvarande kostnadsfritt
begagnar åtskilliga lägenheter, såsom stallrum, vagnshus m. m.
i kronan tillhöriga egendomen N:o 36 vid Drottninggatan, har Utskottet
ansett, att denna förmån, som icke motsvaras af någon liknande
för statsrådets öfrige medlemmar, med undantag af utrikesministern,
borde vid nuvarande chefens för Landtförsvarsdepartementet
afgång upphöra och omförmälda lägenheter för kronans räkning uthyras.
Utskottet hemställer alltså,
att, efter det nuvarande innehafvaren af befattningen
såsom chef för Landtförsvarsdepartementet
från samma befattning afgått, må till remontering
och underhåll af två tjenstehästar för chefen för
Landtförsvarsdepartementet användas af de å allmänna
ordinarie anslag under Fjerde hufvudtiteln uppkommande
besparingar 1,530 kronor årligen, intilldess
medel för ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie
stat; dock under vilkor att samtidigt med det
ofvannämnda förändring träder i verket, den chefen
för nämnda departement nu tillkommande rättighet
att kostnadsfritt begagna åtskilliga lägenheter i kronans
egendom N:o 36 Drottninggatan skall upphöra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
3
och omförmälda lägenheter i stället för statsverkets
räkning uthyras.
Indelta arméns befälsaflöning.
2:o. Med hänvisande till det vid behandlingen af denna hufvud- Angående fi,-titel förda statsrådsprotokoll har Kongl. Makt under förevarande an- ändnnsar »''
slagstitel föreslagit, ro -i
att efter 1886 års utgång de fyrtiosju sqvadronshästläkaretjensterna
vid kavalleriet, i mån af inträffande ledigheter, må indragas
samt, i stället och allt efter det medel genom dessa tjensters indragning
blifva för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas tolf batalj
onsveterinärbefattningar med den i förutnämnda statsrådsprotokoll
angifna fördelning å kavalleriets regementen och corpser, jemte det
fem extra hästläkare anställas;
att, i sammanhang härmed, aflöningsförmånerna för hästläkarne
vid kavalleriet och artilleriet bestämmas att från och med år 1887
utgå på sätt i samma protokoll angifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning-
till kavalleriets hästläkare angår, först i den mån Kongl.
Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar tillgängliga medel å
vederbörande anslag lemna tillgång till dylik ersättning; samt
att, vid bifall härtill, de efter år 1886 ifrågakommande ålderstillägg
för regementsveterinärer må utgå från anslaget under fjerde
hufvudtiteln till ålders ti 11 ägg, äfvensom för öfrigt de medel, hvilka
under anslagen till indelta arméns befälsaflöning, lifgardet till häst
och kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares aflönande,
måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att, från och med
år 1887 och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan.
ega rum, i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna
förändringarne i veterinärstaten.
Uti sin motion N:o 1 i Första Kammaren har Friherre Rlinckowström
förmält sig vara nödsakad yrka afslag å Kongl. Maj:ts förevarande
framställning.
Af den i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (sidd. 3-—10) rörande
denna fråga förekommande utredning, till hvilken Utskottet hänvisar,
framgår, att, under det sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar
besörjes vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regements- och
1 bataljonsveterinär, upptaga gällande stater för kavalleriet, förutom 1
regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans icke
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
mindre än 47 sqvadronshästläkare, eller 1 för hvarje sqvadron, af
hvilka sqvadronshästläkarebefattningar likväl för närvarande icke mindre
än 22 vore vakanta i brist på kompetente sökande, i följd hvaraf
de göromål, som tillhörde de vakanta beställningarna, måste vid hvarje
trupp uppehållas af dess öfrige hästläkare mot ersättning från de genom
vakanserna disponibla löner.
Orsaken till detta missförhållande vore, enligt departementschefens
åsigt, den, att, då enligt gällande bestämmelser till sqvadronshästläkare
antagas endast examinerade veterinärer, sqvadronshästläkarebefattningarne,
med endast underofficers grad och föga betydliga löneförmåner,
erbjöde en alltför ringa lockelse för dessa veterinärer, hvilka
icke allenast'' aflagt maturitetsexamen utan derefter vid veterinärinstitutet
genomgått en kurs under 3 till 4 år och således måste antagas
besitta en ganska god bildning både i allmänhet och i sitt fack.
Redan denna omständighet att kompetente personer icke kunde
erhållas till besättande af ifrågavarande befattningar syntes,_ enligt
departementschefens förmenande, kräfva en förändring i veterinärstatens
vid kavalleriet nuvarande sammansättning, men härtill komme
äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron fans anstäld endast
en hofsmed eller hofslagare, af hvilken icke fordrades andra veterinärkunskaper,
än som meddelades honom af regementshästläkaren, och
sqvadronshästläkarne sedermera trädde i hofslagarnes ställe, häraf blifvit
en följd, att antalet hästläkare på stat vid svenska armén blifvit, i
förhållande till hästarnes antal, större än vid andra arméer. En indragning
af hästläkare vid kavalleriet kunde i öfrigt under nuvarande
förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal al manskapet vid
kavalleriregementena årligen kommenderades till genomgående af hofbeslagsskola
och derunder erhölle undervisning jemväl i skötsel af
hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af hästläkarnes
antal, åt de återstående bereddes lämpliga biträden vid hästsjukvården.
Beträffande aflöningsstaten har Kongl. Maj:t föreslagit, att de nya
regements- och bataljonsveterinärerna skulle erhålla samma aflöningsförmåner,
som nu uppbäras af regements- och bataljonsveterinärer vid
artilleriet, endast med den skilnad, att vid indelta kavalleriet dagaflöningen
för såväl regements- som bataljons veterinär borde beräknas för
allenast 60 dagar; hvaremot, i betraktande af de i och för sig ringa
aflöningsförmåner, som arméns hästläkare sålunda skulle komma att
erhålla, åtminstone regementsveterinärerna borde beredas förmånen af
ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring
Stata- Utskottets Utlåtande N:o 8.
5
i graden; hvarjemte, med afseende å hästvårdens synnerliga vigt för
kavalleriets tjenstbarhet, borde iakttagas, att hästläkarne vid detta
vapen blefve beridna, för hvilket ändamål nämnde tjenstemän såsom
officerares vederlikar borde tilldelas vanlig ersättning för en tjensteliäst
hvardera.
Den nuvarande kostnaden för veterinär staten vore följande.
1 r eg ementsv eter inär vid artilleriet, lön ...... kr. 1,800:
dagaflöning » 1,095: —
2 » » ............................; ............
2 » )> värfvade kavalleriet, eller lifgardet
till häst och Kronprinsens husarregemente
.................................
kr. 2,895: -)> 5,790: —
» 5,790: —
Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och
corpser:
1 regementsveterinär, lön ............................ kr. 1,800: •
dagaflöning för 60 dagar >'' 180: —
5 » ................................................................
1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900:
dagaflöning » 730: —-
2 ).» » » ..........................................
1 sqvadronshästläkare vid värfvade kavalleriet, lön............
9 » » » » ...........
beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästläkare
i 365 dagar å 1 krona ...................................................
1 sqvadronshästläkare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700:
dagaflöning för 60 dagar r__60: —
36 » vid d:o ..............................................
jemte nummerlön och portion.
portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde
37 hästläkare å 60 öre om dagen..............................
»
»
x
>>
»
»
v
»
»
S:a kr.
1,980: —
9,900: —
1,630: —
3,260: —
800: —
7,200: —
3,650: —
760: —
27,360: —
1,332: —
72,347: —
förutom 37 nummerlöner.
Kostnaden för veterinärstaten blefve deremot efter de ifrågasatta
förändringarne följande:
1 regementsveterinär vid artilleriet, lön ...... kr. 1,800: -
dagaflöning » 1,095: — kr. 2,895: —
Transport kr. 2,895: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
2 regementsveterinärer vid artilleriet...
1 ).
vid värfvade kavalleriet:
lön...................................
daga Honing....................
lönetillägg och fourageersättning
för 1 tjenstehäst.
....................... »
Transport kr.
kr. 1,800:
»- 1,095:
765:
vid indelta kavalleriet:
lön................................. kr. 1,800:
dagaflöning, förslagsvis
i 60 dagar.................. » 180:
lönetillägg och fourageersättning
för Itjenstehäst
....................... » 765:
ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i
graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet
regementsveterinärer, eller för 5 st.................
1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —
dagaflöning » 730: — „
2 » » » ......................................... >,
1 » vid lifgarde! till häst, lön kr. 900: —
dagaflöning » 730: —
lönetillägg och fourageersättning
för 1 tjenste
häst.
................................... n 765: — „
1 » vid Kronprinsens husarregemente ... »
1 » vid lifregementets dragoncorps,
lön.................................. kr. 900: —
dagaflöning, förslagsvis i
60 dagar........................ » 120: -—
lönetillägg och fourageersättning
för ltjen
stehäst.
....................... » 765: — „
1 batalj onsveterinär vid lifregementets husarcorpsriri...... v
1 » Smålands husarregemente ............ »
Transport, kr.
2.895:
5,790:
3,660:
3,660:
2,745:
13,725:
» 5,000:
1,630:
3,260:
2,395:
2,395:
1,785
1,785
1,785
52,510:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Transport kr. 52,510: —
3 bataljonsveterinärer vid skånska husarregementet (10
sqvadroner) ................................ ;* 5,355: —
3 » )> skånska dragonregementet (10
sqvadroner) ........................... » 5,355: —
1 » » Jemtlands hästjägarecorps ............ » 1,785: —
5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr................................ » 2,000: _
kostnader för beordrande af extra hästläkare, för hvilka
beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis » 1,500: —
Summa kronor 68,505: —
Såsom af ofvan intagna jemförelse emellan de nuvarande och den
föreslagna aflöningsstaten framgår, skulle den ifrågasatta omorganisationens
^genomförande icke kräfva några ökade kostnader; hvarjemte,
enligt Kongl. Maj:ts förslag, bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet
Komme att tillsättas först i den mån, aflöningsmedel för dem
efter- hand genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning
af sistnämnda tjenster blefve tillgängliga.
Beträffande denna fråga torde Utskottet få erinra, att Kongl. Maj:t
vid 1884 års riksdag framlade förslag af lika innehåll, som det nu föreliggande,
till veterinärstatens ombildande.
Utskottet ansåg sig emellertid då böra afstyrka bifall till detsamma,
hufvudsakligen af det skäl, att, derest en förändring af veterinärstaten
skulle ega rum, denna syntes böra gå i den rigtning, att de nu gällande
och enligt Utskottets förmenande allt för höga kompetensvilkoren
för sqvadronshästläkarebefattningarnes erhållande nedsattes; och blef
denna Utskottets uppfattning jemväl af Riksdagen godkänd.
1 anledning häraf har, såsom af statsrådsprotokollet (sidd. 9 och
10) inhemtas, Kongl. Maj:t infordrat så väl Medicinalstyrelsens som Vetermärinstitutets
lärarekollegii utlåtanden, om och i hvad mån förändring
kunde anses böra göras i de för kompetens till sqvadronshästläkarebefattningarne
föreskrifna vilkor, men båda dessa embetsmyndigheter
hatva bestämdt afstyrkt- nedsättning i nämnda kompetensvilkor och såsom
skäl härför hufvudsakligen anfört, att fullgörandet af de skyldigheter,
hvilka nu ålåge sqvadronshästläkarne, erfordrade kunskaper, som
endast kunde påräknas hos veterinärer med fullständig utbildning i sitt
yrke, hvarföre åt veterinärer med lägre kunskaper, hvilka ej kunde
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
antagas ega nödig skicklighet och säkerhet i yrkets utöfning, ej heller
borde anförtros en så dyrbart materiel som kavalleriets hästar; samt
att det för öfrigt tillkomme sqvadronshästläkarne, då ej deras tjenstgöring
vid regementet toges i anspråk, att vid utbrott af smittosamma
sjukdomar bland husdjuren utföra sådana vigtiga tjensteförrättningar,
som endast af de fullt utbildade och legitimerade veterinärerna finge verkställas.
Om veterinärer med lägre kunskapsmått, än hvad som för närvarande
erfordrades, kunde antagas till tjensteverksamhet af den beskaffenhet,
som här ofvan blifvit omförmäld, skulle detta, enligt embetsmyndigheternas
åsigt, med all säkerhet medföra olägenheter af många
slag och innebära ett otidsenligt tillbakagående från nuvarande förhållanden
till skada så väl för hästsjukvården och undervisningen deri som
för husdjurssjukvården i allmänhet.
Då alltså af ofvan anförda skäl en nedsättning af kompetensvilkoren
för erhållande af veterinärbefattningarne vid armén icke ansetts
lämplig, har Utskottet, med hänsyn till de här ofvan framhållna olägenheterna
af den nuvarande organisationen och då de af Kongl. Maj:t
föreslagna förändringarna deri ej ansetts komma att föranleda ökade
utgifter för statsverket, nu funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl.
Maj :ts förevarande framställning, med undantag dock i fråga om det
föreslagna ålderstillägget å 1,000 kronor, hvilket Utskottet, på det att
kostnaderna för den ifrågasatta omorganisationen måtte med större
visshet kunna begränsas inom de nuvarande, ansett böra bestämmas
till allenast 500 kronor.
Slutligen har Utskottet velat fästa uppmärksamheten vid billigheten
deraf att icke genom den ifrågasatta indragningen afsqvadronshästläkarebefattningarne
rusthållarnes tunga i afseende å nummerhästarnes
vård ytterligare ökas; hvadan Utskottet ansett vid bifall till Kong!.
Maj:ts föreliggande förslag böra fästas det vilkor att sådana anordningar
af Kongl. Maj:t vidtagas att den förändrade organisationen åt
arméns veterinärstat kan genomföras utan föranledande af ökade kostnader
för rusthållarne.
Utskottet hemställer derför,
att hvad Kongl. Maj:t här ofvan föreslagit i
afseende å en förändrad organisation af arméns veterinärstat
må vinna Riksdagens bifall; dock så att det
föreslagna ålderstillägget åt regementsveterinärerna
må bestämmas att utgå med 500 kronor efter tio års
väl vitsordad tjenstgöring, samt under vilkor att sådana
anordningar af Kongl. Maj:t vidtagas att genom
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
9
den minskade tillgång på hästläkare, som kan komma
att uppstå genom sqvadronshästläkarebefattningarnes
indragande, vederbörande rusthållare icke betungas
med ökade utgifter i de fall, då de för nummerhästarnes
vård skola anlita veterinärer.
Svea lifgarde.
3:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att under detta anslag, med an- Angående afledning
af lifbeväringsregementets indragning, uppföres aflöning för hjelpande vid
en kapten af andra klassen med 2,895 kronor, men att deremot från "f
anslaget afiöres en mönsterskrifvarelön med 450 kronor, samt att i Maafiifbevnföljd
häraf anslaget, som nu utgör 162,629 kronor, böjes med 2,445 utdragning.
kronor till 165,074 kronor. ’ F3 o 41
Rörande ofvannämnda framställning inhemtas af statsrådsprotokollet
(sidd. 11 —14) bufvudsakli gen, att, sedan Kongl. Maj:t, i anledning
af Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag gjorda framställning
angående lifbeväringsregementets indragning, förordnat, att hvarken
den lediga chefsbefattningen vid regementet skulle tillsättas eller nya
officerare der antagas, hade till följd af den härigenom alltjemt fortgående
minskningen af officerscorpsen, den ifrågavarande officerscorps
åliggande skyldigheten att vapenöfva beväringsmanskapet från Stockholms
stad och län måst öfverflyttas på lifgardesregementena. Då härigenom
uppstått en betänklig befälshrist vid gardesregementena, hade,
till afhjelpande häraf, Kongl. Maj:t erhållit Riksdagens medgifvande
att af anslaget till lifbeväringsregementet disponera medel till inrättande
vid hvartdera fotgardesregementet af en tredje majors- och fyra andre
kaptensbeställningar.
För de till Kongl. Maj:ts förfogande sålunda stälde medel hade
hittills en majors- och tre kaptensbeställningar kunnat vid hvartdera
fotgardet inrättas. Genom den ökade aflöning, som genom 1875 års
lönereglering för armén faststäldes, saknades emellertid ännu medel
till inrättande af den fjerde kaptensbeställningen vid förutnämnda regementen,
hvadan Kongl. Maj:t nu, i sammanhang med den föreslagna
slutliga indragningen af lifbeväringsregementets anslag, funnit sig böra
föreslå öfverförande af medel från sistnämnda anslag till oftanämnda
kaptensbeställningars inrättande.
Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 13) inhemtas, är aflöningen fölen
kapten af andra klassen 2,895 kronor, deraf 1,800 kronor i fast lön
Bih. till lliksd. Prot. 1880''. 4 8avd. 1 Afä. 5 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående afhjelpande
vid
fotgardena af
befälsbrist i
följd af lifbeväringsregementets
indragning.
[3 o. 4.]
och 1,095 kronor i tjenstgöringspenningar. Då emellertid från Svea
lifgardes stat kan afföras 450 kronor, utgörande lön till en numera indragen
mönsterskrifvarebefattning, utgör det belopp, hvarmed enligt
Kongl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställning anslaget behöfver
höjas, endast 2,445 kronor.
Enär Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke kan anses afse
beviljande af ett nytt anslag, utan endast öfverförande från ett annat
anslag af ett belopp afsedt just för det ändamål, hvartill sistnämnda
anslag ursprungligen varit afsedt, nemligen kufvudstadens och Stockholms
läns beväringsmanskaps behöriga vapenöfvande, har Utskottet,
som, med hänsyn till befolkningens i hufvudstaden tillväxt och det i
följd häraf årligen ökade antalet beväringsskyldige, anser någon tillökning
i befälsstyrkan väl befogad, icke funnit skäl till erinran emot
Kongl. Maj:ts ofvan berörda framställning.
Utskottet hemställer derför,
att under anslaget till Svea lifgarde må, med anledning
af lifbeväringsregementets föreslagna indragning,
uppföras aflöning för en kapten af andra klassen
med 2,895 kronor, men att deremot från anslaget
afföres en mönsterskrifvarelön med 450 kronor samt
att i följd häraf anslaget, som nu utgör 162,629 kronor,
liöjes med 2,445 kronor till 165,074 kronor.
Andra lifgardet.
4:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att detta anslag, nu 161,594
kronor, för beredande af aflöning till en kapten af andra klassen liöjes
med 2,895 kronor till 164,489 kronor.
Under åberopande af livad under nästföregående punkt blifvit anfördt
samt med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 11—14
samt 25) innehåller angående förevarande framställning, hemställer Utskottet,
att anslaget till Andra Lifgardet, nu 161,594
kronor, må för beredande af aflöning till en kapten
af andra klassen höjas med 2,895 kronor till 164,489
kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
11
Artilleriet.
5:o. Kongl. Maj: t liar föreslagit,
att detta anslag, under vilkor af bifall till det förslag, som här
nedan framställes om uppförande i riksstaten af särskildt anslag till
artilleriskjutskolor, från dess nuvarande belopp ... kronor 1,091,966: —
nedsättes med ................................................................ » 2,400: —
till........................................................................................ kronor 1,089,566: —
samt att nu förevarande anslag, under förutsättning att under
fjerde hufvudtiteln uppföres anslag till fästnings- och positionsartilleri,
måtte erhålla benämningen »fältartilleriet)).
I anledning af de alltjemt ökade fordringarne på artilleriets skjutskicklighet
har Kongl. Maj:t, såsom i punkten 16:o) här nedan omförmäles,
äskat uppförande under fjerde hufvudtiteln af ett ordinarie reservationsanslag
till artilleriskjutskolor, och har till följd häraf anslaget
till artilleriet ansetts kunna till beloppet nedsättas. De belopp, som
sålunda skulle komma att blifva obehöfliga, äro 5,000 kronor till artilleribefälets
skjutöfningar och 2,500 kronor till artilleriunderofficerarnes
gemensamma skjutöfningar, eller tillhopa 7,500 kronor. Sedan emellertid
Svea artilleriregementes skjutöfningar och åtskilliga i samband
dermed stående öfningar numera måst förläggas till Marma skjutfält,
hafva ökade transportkostnader, traktamentsersättningar m. m. uppkommit,
hvarigenom till betäckande af dessa ökade utgifter ett belopp
af 5,100 kronor ansetts böra afräknas från förenämnda 7,500 kronor,
hvadan detta anslag alltså borde nedsättas med 2,400 kronor till
1,089,566 kronor, samt, under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts
förslag om inrättande af särskildt fästnings- och positionsartilleri, erhålla
benämningen »fältartilleriet».
Då Utskottet af anförda skäl funnit sig icke kunna tillstyrka bifall
till Kongl. Maj:ts under punkten 16:o) här nedan omförmälda förslag
angående beviljande af ett särskildt anslag till artilleriskjutskolor m. m.,
får Utskottet endast hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Angående nedsättning
i anslaget
till
fältartilleriet.
[5.]
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående organisation
af
en fästningsartilleribataljon
å Vaxholm—
OscarFredriksborg.
[6.]
Fästningsartilleribataljon å Vaxholm—OscarFredriksborg.
6:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen ■— med godkännande af de i statsrådsprotokollet
den 11 Januari 1886 omförmälda grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon
i Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad som
dervid föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande
af den del af bataljonens organisation, som enligt samma
protokoll skulle ega rum under år 1887, anvisa, utöfver de för Svea
artilleriregementes tre fästningskompanier och ett fästningskompani vid
Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant
och placemajor å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel,
jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag, i den mån detta
belopp är eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 86,400
kronor;
att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »fästningsartilleribataljonen
å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg», uppföres under fjerde hufvudtiteln
såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;
samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de
för fästningsartilleribataljonen sålunda afsedda medel beredas, må, i
likhet med hvad förut vid uppsättning af njm trupper varit medgifvet,
åt Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.
Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning såväl vid 1884 som
1885 årens riksdagar varit föremål för pröfning, anser sig Utskottet
icke nu behöfva ingå i någon närmare redogörelse för Kongl. Maj:ts
förslag, utan får Utskottet i sådant afseende hänvisa till statsrådsprotokollet
(sidd. 15—20 och bil. Litt. A och B).
Uti sin ofvanberörda motion (N:o 1) i Första Kammaren har Friherre
Klinckowström yrkat, »att Riksdagen måtte afslå hela detta förslag
om en fästningsartilleribataljon på Vaxholm—Oscar-Fredriksborg
och alla dermed sammanhängande nya anslag».
Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet har
beträffande behofvet af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri
erinrat, att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel,
med ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
13
art än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt tillfälligt
befäl.
Hvad sålunda blifvit anfördt eger, enligt Utskottets åsigt, den
största vigt och betydelse, och har Utskottet alltså ansett sig böra på
det lifligaste tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts föreliggande förslag.
Då emellertid Utskottet, såsom af punkten 7:o härefter synes,
ansett sig för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts
framställning om uppsättande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleriregemente
med förläggningsort å Carlsborg, har Utskottet ansett
att för här ifrågavarande organisation af en fästningsartilleribataljon å
Vaxholm—Oscar-Fredriksborg borde tagas i anspråk hela det nuvarande
anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, hvarigenom den ökade
kostnad, ifrågavarande fästningsartilleribataljons bildande skulle föranleda,
komme att uppgå till allenast 65,525 kronor.
Utskottet hemställer derför,
att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet
den 11 Januari 1886 omförmälda
grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon
å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad
som dervid föreslagits beträffande personalens aflöning
— må till genomförande af den del af bataljonens
organisation, som enligt samma protokoll skulle
ega rum under år 1887, anvisa, utöfver de för Svea
artilleriregementes 3 fästningskompanier och 1 fästningskompani
vid Göta artilleriregemente jemte befäl
samt till arfvoden åt kommendant och placemajor å
Vaxholm—Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl
reservartilleriets anslag, i den mån detta är eller
blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 65,525
kronor;
att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning
»fästningsartilleribatalj onen å Vaxholm—Oscar-F redriksborg»
uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom
reservationsanslag näst efter anslaget till artilleriet;
samt
att de besparingar, som under uppsättningstidea
kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda
afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad
förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående organisation
af
fästnings- och
positionsartilleri
a Karlsborg.
[7.]
af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter.
Fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg.
7:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet
den 11 Januari 1886 angifna grunder för organisation af ett fästningsoch
positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som dervid föreslagits
beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande af
den organisation af fästnings- och positionsartilleri å Karlsborg, som
enligt samma protokoll skulle eg a rum under år 1887, anvisa, utöfver
de för två fästningskompanier vid Göta artilleriregemente med befäl
och detta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat nu anslagna
medel, jemväl 20,875 kronor af reservartilleriets anslag, i den mån
detta belopp är eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 45,100
kronor;
att sistnämnda anslagsbelopp under benämning »fästnings- och positionsartilleriregementet
å Karlsborg» uppföres under fjerde hufvudtiteln
såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fästningsartilleribataljonen
å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg;
samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de
för fästnings- och positionsartilleriet på Karlsborg sålunda afsedda medel
beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens genomförande förenade
utgifter.
Enär jemväl förevarande framställning under de två sistförflutna
åren varit föremål för Riksdagens pröfning, tillåter sig Utskottet att,
angående de närmare detaljerna af Kongl. Maj:ts förslag, hänvisa till
hvad statsrådsprotokollet (sidd. 21—24 och Bil. Litt. C, D och E) härom
innehåller.
Friherre Klinchowström har uti sin ofvanberörda motion N:o 1 yrkat,
»att Riksdagen för närvarande icke måtte godkänna ifrågavarande förslag
till uppsättning af ett fästningsartilleriregemente och icke derför bifalla
några anslag, vare sig på ordinarie eller extra stat».
Då Utskottet redan tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts framställning
om uppsättande af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm — Oscar
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
15
Fredriksborg såsom varande den enligt Utskottets åsigt mest af bebofvet
påkallade af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna 113m artilleriorganisationerna,
bar Utskottet ansett att för närvarande med bildandet af
fästnings, och positionsartilleriregementet å Karlsborg borde kunna
anstå; och får Utskottet alltså hemställa,
att Kongl. Majits förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Marinregementet.
8:0. Af Kongl. Maj:t är föreslaget att, vid bifall till det under
punkten 10:o här nedan omförmälda förslag, att till genomförande af stater
för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands bataljoner måtte få användas
i mån af behof, bland annat, marinregementets anslag, allt efter det
medel derå blefve tillgängliga, detta anslag, hvilket nu vore af förslagsanslags
natur, måtte i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.
Hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 24 och följ.) innehåller
angående dels förevarande anslag, dels Kongl. Maj:ts förslag om
en förändrad organisation af beväringstrupperna samt under åberopande
af hvad under punkten 10:o här nedan finnes anfördt, hemställer Utskottet,
att, vid bifall till det här nedan under punkten
10:o omförmälda förslag att till genomförande af stater
för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands bataljoner
får användas i mån af behof, bland annat, marinregementets
anslag, allt efter det medel derå blifva
tillgängliga, detta anslag, hvilket nu är af förslagsanslags
natur, må i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.
Lifbeväringen.
9:o. I fråga om detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att —
under vilkor att Kongl. Majits förslag, dels om den vid lifbeväringsregementet
ännu qvarstående personalens öfverflyttande på allmänna
indragningsstaten och dels om uppförande under hvartdera af anslagen
Angående anslagets
förändrande
till
reservationsanslag.
'' [8-]
Angående afförande
från
riksstaten af
lifbeväring ens
anslaq.
[9.]
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående omorganisation
aj
beväringstruj)-perna.
[10.]
för Svea lifgarde och Andra lifgardet af aflöningsmedel för en kapten
af andra klassen, vinna Riksdagens bifall — från riksstaten för år
1887 måtte afföras det nuvarande anslaget för lifbeväringen, 11,432
kronor.
Då Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag om den vid lifbeväringsregementet
ännu qvarstående personalens öfverflyttande på allmänna
indragningsstaten ännu icke varit föremål för Riksdagens pröfning,
kommer Utskottet att framdeles, sedan sådan pröfning egt rum, angående
förevarande framställning afgifva utlåtande, hvilket Utskottet
härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
Gotlands nationalbeväring samt Hallands, Vesternorrlands
och Blekinge beväring.
10:o. Under denna anslagstitel är af Kongl. Maj:t föreslaget:
att Riksdagen måtte, med godkännande af de vid statsrådsproto- ''
kollet den 11 Januari 1886 fogade förslag till stat för Blekinge bataljon
och till nya stater för Gotlands nationalbeväring samt Hallands och
Vesternorrlands bataljoner, medgifva, att ej mindre Gotlands nationalbevärings
nuvarande anslag till den del, som för nationalbeväringens
nya stat icke behöfver tagas i anspråk, än äfven marinregementets
anslag, allt efter det medel å dessa begge anslag blifva tillgängliga,
må, från och med år 1887 och intill dess slutlig reglering af vederbörande
anslag kan eg a rum, användas i mån af behof till genomförandet
af de föreslagna staterna för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands
bataljoner;
samt att, i sammanhang med tillämpning vid Gotlands nationalbevärings
artillericorps af förändrade grunder för stammanskapets anställning,
tjenstgöring och aflöning, denna artillericorps nummerstyrka
må efter hand ökas från 75 till 100 man.
Med afseende å det otillfredsställande skick, hvari Gotlands nationalbeväring
för närvarande befunne sig, samt bristfälligheterna i det nuvarande
sättet för beväringsöfningarnas anordnande inom Hallands,
Vesternorrlands och Blekinge län, har Herr Statsrådet och Chefen för
Landtförsvarsdepartementet, enär omförmälda olägenheter med anledning
af den nya beväringslagens införande med all säkerhet komme
att ytterligare ökas, funnit tiden vara inne att, jemte en tidsenligare
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
17
ombildning af Gotlands nationalbeväring, föreslå ordnandet inom hvart
och ett af förutnämnda län af en beväringscorps med fulltalig befälskader
för en bataljon. Till vinnande af detta mål skulle, på sätt
departementschefen föreslagit, användas dels de nuvarande anslagen
till Hallands och Vesternorrlands beväringsbataljoner, dels anslaget till
Marinregementet, i den mån detta anslag blefve tillgängligt, dels ock
den del af anslaget till Gotlands nationalbeväring, som, under förutsättning
af värnpligtslagens tillämpning å invånarne på Gotland och
bifall till den föreslagna omorganisationen af Gotlands nationalbeväring,
blefve disponibelt.
Beträffande den närmare organisationen af Gotlands nationalbeväring
samt förutnämnda tre beväringsbataljoner äfvensom i fråga om de föreslagna
aflöningsstaterna för dessa corpser, tillåter sig Utskottet hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 25—33) samt bil. till samma protokoll
Litt. F, G, H, I och K härom innehålla.
Af Friherre Klinckoioström är i hans förr berörda motion N:o 1
yrkadt, »att det ofvan anförda, af Kongl. Maj:t framstälda förslag till
delvis reorganisation af beväringsbataljoner med deraf uppstående kostnader
för närvarande måtte afslås».
Enär i följd af värnpligtslagens tillämpning å invånarne på Gotland
en ombildning af Gotlands nationalbeväring synes vara af behofvet
påkallad, samt sistlidet års Riksdags beslut angående utsträckt värnpligt
betingar förändringar i de nuvarande anordningarna för vapenöfvandet
af beväringsmanskapet inom Blekinge, Hallands och Vesternorrlands
län, har Utskottet ansett Kongl. Maj:ts föreliggande förslag, som ej
kräfver några ökade anslagsbelopp, böra af Utskottet tillstyrkas, dock
med ett vilkor.
Utskottet har nemligen inhemta!, att militärbefälhafvaren på Gotland
för närvarande åtnjuter, utom lön, fouragemedel och stallhyra
samt dagaflöning, jemväl af statsmedel utgående inqvarteringsersättning
med 1,005 kronor. Då de för honom föreslagna aflöningsbelopp, berörda
inqvarteringsersättning oberäknad, skulle uppgå till 9,355 kronor,
som i det närmaste motsvara hvad en öfverste vid indelta armén åtnjuter,
eller 9,330 kronor, och en sådan aflöning af 9,355 kronor synes
fullt tillräcklig, har Utskottet ansett sig böra föreslå denna inqvarteringsersättnings
upphörande vid nuvarande tjensteinnehafvarens afgång.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen må — under vilkor, att den
till militärbefälhafvaren på Gotland nu utgående inqvarteringsersättning
skall vid den nuvarande tjensteBih.
till Rihsd. Prat. 1880. 4 Sami. 1 Afä. O Iliift. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
innehafvarens afgång upphöra — godkänna de vid
statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 fogade förslag
till stat för Blekinge bataljon och till nya stater
för Gotlands nationalbeväring samt Hallands och
Vesternorrlands bataljoner, samt medgifva, att ej mindre
Gotlands nationalbevärings nuvarande anslag till
den del, som af nationalbeväringens nya stat icke
behöfver tagas i anspråk, än äfven Marinregementets
anslag, allt efter det medel å dessa begge anslag
blifva tillgängliga, må från och med år 1887 och intill
dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan
ega rum användas i mån af behof till genomförandet
af de föreslagna staterna för Blekinge, Hallands och
Vesternorrlands batalj oner;
b) samt att, i sammanhang med tillämpning vid
Gotlands nationalbevärings artillericorps af förändrade
grunder för stammanskapets anställning, tjenstgöring
och aflöning, denna artillericorps’ nummerstyrka må
efter hand ökas från 75 till 100 man.
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Angående förhöjning
i anslaget
till följd
af den nya
värnpligtslagens
tillämpning.
[ll.]
ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag för den nya’
värnpligtslagens tillämpning och till förbättring af beväringsmanskapets
aflöning under öfningarna samt vid marscher till och från mötena
måtte från sitt nuvarande belopp, 652,500 kronor, höjas med 270,000
kronor till 922,500 kronor.
Vidare äro af särskilda motionärer inom Riksdagen följande yrkanden
framstälda, nemligen:
Af Friherre R. Klinckowström (motion N:o 1 i Första Kammaren):
att för den nya värnpligtslagens tillämpning och till förbättring
af beväringsmanskapets aflöning under öfningarna samt vid marscher
till och från mötena, förutom det hittills varande ordinarie anslaget
652,500 kronor, ett extra anslag af 138,600 kronor måtte beviljas.
Af Herr A. Bexell (motion N:o 42 i Första Kammaren):
att Riksdagen, för sin del, måtte besluta, att dagaflöningen för de
beväringsynglingar, som från och med nästa år skola fullgöra sin
värnpligt, enligt nya värnpligtslagen, skall höjas till minst 50 öre per
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
19
dag, beräknadt för såväl marsch- som öfningsdagarne, likasom att
Riksdagen för detta ändamål anvisar nödiga medel.
Af Herr J. Sjöberg i Bodaryd (motion N:o 26 i Andra Kammaren):
att beväringsmanskapet under år 1887 tillerkännes under öfningar
och 2 dagars marscher en dagaflöning af 50 öre och för hvarje marschdag
utöfver de 2 första, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, en marschaflöning
af en krona 50 öre; och
att det af Kongl. Maj:t för den nya värnpligtslagens tillämpning
och till förbättring af beväringsmanskapets aflöning under öfningarna
samt vid marschen till och från mötena äskade anslag måtte höjas till
det belopp, som deraf betingas.
Af Herr E. Forsselius (motion N:o 27 i Andra Kammaren):
att Riksdagen måtte bevilja förhöjning i anslaget på fjerde hufvudtiteln
till »beväringsmanskapets vapenöfningar» till det belopp, att
dagaflöningen för beväringen så väl under öfningsdagarne som under
marscherna till och från mötena måtte kunna utgå med minst 20 öre
per dag.
Af Herr L. F. Odell (motion N:o 62 i Andra Kammaren):
att Riksdagen för sin del ville besluta:
l:o) att värnpligtig från och med den dag, han inställer sig å
vederbörlig ort och ställe för att afgå till mötesplatsen, till och med
den dag, då han af vederbörande befäl eller tjensteman lemnas för att
gå till sitt hem, af staten erhåller minst 25 öre såsom dagaflöning,
utom den af Kongl. Maj:t föreslagna marschaflöningen; och
2:o) anvisa för detta ändamål erforderliga medel.
Af Herr Jan Eliasson (motion N:o 92 i Andra Kammaren):
att Riksdagen måtte bestämma beväringsmanskapets aflöning under
vapenöfningstiden till 50 öre per dag och bevilja erforderligt anslag
för sådant ändamål.
Af Herr J. Jonsson i Fröstorp (motion N:o 144 i Andra Kammaren):
a) att den i 35 § värnpligtslagen föreskrifna dagaflöning måtte
bestämmas till 50 öre samt en krona 50 öre för hvarje marschdag
från och till mötesplatserna; och att till följd häraf anslaget för beväringens
vapenöfningar till lands förhöjes med 252,000 kronor;
b) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att beväringsmanskapet under vapenöfningar erhåller samma utspisningsstat
som det ständiga manskapet.
I fråga om Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning får Utskottet
hänvisa till den utredning i ämnet, som återfinnes i statsrådsprotokollet
(sicld. 34—37); och har Utskottet icke funnit skäl till någon an
-
20
Stats-TJtslwttets Utlåtande U:o S
märkning beträffande de af Kongl. Maj:t gjorda beräkningarna af kostnaderna
för beväringsmanskapets vapenöfningar, likasom Utskottet jemväl
funnit sig böra biträda hvad i omförmälda statsrådsprotokoll anföres
angående ersättning till beväringsmanskapet för marscherna till
och från mötesplatserna. Under dessa marscher borde, enligt Herr
Statsrådets och Chefen för landtförsvaret mening, beväringen jemte
den s. k. portionsersättningen böra i allmänhet bekomma dagaflöning
till lika belopp, som under sjelfva öfningsdagarne, men ansåge Herr
Statsrådet det vara synnerligen angeläget att i sammanhang härmed
måtte tillses att den tunga, som befolkningen i vissa delar af riket vid
beväringspligtens fullgörande måste framför den öfriga befolkningen
vidkännas genom långa och tidsödande marscher till och från mötesplatserna,
kunde blifva i någon mån utjemnad och lindrad medelst förhöjning
för dylika fall af den under marscherna utgående ersättning;
och syntes detta lämpligen kunna ske sålunda, att de beväringsskyldige,
under marscherna till och från mötesplatserna, för hvarje marschdag
utöfver de tvä första finge å alla de orter i riket, der sådana längre
marscher för beväringsmanskapet förekomme, uppbära från och med
år 1887, i stället för portionsersättning och portionsskilling, en marschaflöning
af 1 krona 50 öre. Sedan Kongl. Maj:t infordrat utredning
från Arméförvaltningen å intendentsdepartementet rörande den tillökning
i den nuvarande kostnaden, som härigenom skulle för statsverket
uppstå, hade Arméförvaltningen inkommit med uträkning i sådant afseende,
hvaraf framginge att den ökade kostnaden i följd af den
ifrågasatta förändringen skulle uppgå till omkring 25,000 kronor årligen.
Hvad åter angår det af flere motionärer gjorda yrkandet om en
förhöjd dagaflöning för beväringsmanskapet, har Utskottet ingalunda
förbisett den ökade tunga och de i många fall känbara uppoffringar,
som komma att drabba de beväringsskyldige i följd af den nya värnpligtslagens
tillämpning. Att emellertid bevilja en förhöjning i dagaflöningen
ända derhän, att den bestämmes till 50 öre, har Utskottet
icke ansett befogadt, helst detta skulle medföra en högst betydlig
kostnad för statsverket. Utskottet anser ifrågavarande dagaflöning,
som nu utgår med 6 öre, lämpligen kunna bestämmas till det af senaste
landtförsvarskomitén beräknade belopp af 20 öre. Det är sant,
att, såsom departementschefen erinrat, komitén dervid utgick från den
förutsättning, att öfningstiden för beväringen utsträcktes till 90 dagar,
men detta förhållande torde i och för sig ej innefatta något giltigt
skäl, hvarför icke, äfven vid en kortare öfningstid, dagaflöningen skulle
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
21
kunna och böra bestämmas till 20 öre, om ett sådant belopp finnes
skäligt och billigt. Detta belopp utgör dubbelt mot livad Kongl. Maj:t
antagit, eller 10 öre; och skulle den ökning i förevarande anslag, som
af förhöjningen till 20 öre betingas, utgöra för den af Kongl. Maj:t
till 30,000 man årligen beräknade beväringsstyrkan 120,000 kronor,
i följd hvaraf hela anslagets slutsumma komme att uppgå till 1,042,500
kronor.
Vidkommande slutligen Herr J. Jonssons i Fröstorp yrkande, att
Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att beväringsmanskapet under
vapenöfningar måtte erhålla samma utspisningsstat som det ständiga
manskapet, har, såsom af motionen inhemtas, detta yrkande föranledts
deraf, att en till Karlsborg kommenderad beväringsstyrka icke skulle
åtnjutit samma utspisningsstat som den artilleriafdelning, med hvilken
den vapenöfvats.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, eger beväringsmanskapet numera
åtnjuta samma utspisningsstat, som är faststäld för den indelta armén,
hvarjemte vid de värfvade regementen, der boväringen haft gemensam
hushållning med stamtruppen, beväringen erhållit samma utspisningsstat
som den värfvade armén, och har någon berättigad klagan
rörande omförmälda utspisningsstater icke försports. Som emellertid
Utskottet erfarit att frågan om ny utspisningsstat för armén är på Kong],
Maj:ts pröfning beroende och rättelse således torde vara att emotse,
derest en sådan skulle befinnas erforderlig, anser Utskottet en skrifvelse
till Kongl. Maj:t i ämnet för närvarande obehöflig.
Utskottet hemställer alltså:
a) att med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning i öfrigt anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar, för den nya värnpligtslagens tillämpning
samt för den förbättring af beväringsmanskapets
aflöning, som betingas deraf att denna bestämmes
till 20 öre om dagen under öfningarna samt de tvenne
första marschdagarne, må från sitt nuvarande belopp
652,500 kronor höjas med 390,000 kronor till 1,042,500
kronor; och
b) att Herrar Friherre Klinckowströms, Bexells,
J. Sjöbergs i Bodaryd, Forselii, Odells, Jan Eliassons
och J. Jonssons i Fröstorp motioner icke må
till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.
22
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.
Angående
anslag till beredande
af
ersättning åt
värnpligtsområdenas
befäl m. fl.
[12.]
Ersättning åt värnpligtsområdenas befäl m. fl.
12:o. Under denna anslagstitel liar Kong'']. Maj:t föreslagit, att —
jemte det Kongi. Maj:t, medgifves att i vederbörande aflöningsstater
vidtaga de ändringar, hvilka påkallas af den i statsrådsprotokollet den
11 Januari 1886 framlagda plan för handhafvandet af inskrifningen
och redovisningen af de värnpligtige samt för anordnande af befälet i
inskrifnings-, bataljons-, kompani- och afdelningsområdena — Riksdagen,
i afvaktan att de härtill nödiga medlen, efter fulla genomförandet
af det i nämnda plan ingående nya aflöningssätt för en del af arméns
befäl, kunna på sina tillbörliga anslag fördelas, nu måtte under
fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
uppföra under benämning »ersättning åt värnpligtsområdenas
befäl m. 11.» ett särskild! ordinarie anslag å 218,000 kronor.
Uti sin oftaberörda motion N:o 1 har Friherre Klinckowström yrkat,
att för närvarande endast ett extra anslag för år 1887 måtte beviljas,
stort 180,000 kronor, att för ifrågavarande ändamål efter behof
af Kongi. Maj:t användas.
På sätt af statsrådsprotokollet framgår, har Herr Statsrådet och
Chefen för Landtförsvars-departementet vid föredragning inför Kongi.
Maj:t den 11 sistlidne Januari af ifrågavarande ärende till en början,
— med erinran, att enligt nya värnpligtslagen riket skulle för de
värnpligtiges inskrifning indelas i visst antal inskrifningsområden och
dessa åter i bataljons-, kompani- samt afdelningsområden äfvensom att
för hvartdera af dessa områden borde förordnas en befälhafvare —-erinrat, att enligt det af 1882 års landtförsvarskomité afgifna förslag
inskrifningsområdena skulle i hufvudsak sammanfalla med fotfolkets
regementsområden, till följd hvaraf regementschefen skulle komma att
blifva befälhafvare jemväl för inskrifningsområdet och i sådan egenskap
biträdas af regementsqvartermästaren, hvaremot öfrige områdesbefälhafvare
borde tagas ur det icke i aktiv tjenst inkallade befälet
jemte underbefälet; och hade komitén, som till följd af då föreslagna
organisation af landtförsvaret och i sammanhang dermed beräknade
aflöningsförhållanden icke upptagit särskild ersättning åt regementscheferna
i deras egenskap af befälhafvare för inskrifningsområdena
lika som ej heller åt deras biträden, regementsqvartermästarne, beräknat
kostnaden för arfvoden åt öfrige områdesbefälhafvare till sammanlagdt
536,400 kronor. Då emellertid den i värnpligtslagen omförmälda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
23
indelning af riket, hvartill förslag vore af generalstaben utarbetadt,
ännu ej kunnat af Kongl. Maj:t definitivt fastställas, hade departementschefen
ansett bataljons-, kompani- och afdelningsområdena för beräkningen
af ifrågavarande ersättning böra ordnas sålunda:
Stockholms stad................................... |
batalj ons-oraråden: .......... 2 |
kompani-områden : 8 |
afdelnings-områden: |
indelta infanteriregementena................ |
........... 44 |
176 |
352 |
b e värings c or ps e r (Ve s t er norrl ands, |
Hal- ......... 3 |
12 |
24 |
summa 49 |
196 |
376 |
Med tillämpning af ofvan nämnda komités beräkningssätt i afseende
å arfvodena till sist berörda områdens befälhafvare, skulle den
för sådant ändamål erforderliga kostnaden uppgå till 367,560 kronor.
Enär likväl denna kostnad med hänsyn till det resultat, som derför
skulle vinnas, förefallit synnerligen hög, hade departementschefen,
som ansåge ett ordnande af inskrifningsväsendet medelst områdesbefälsplatsernas
tilldelande åt det aktiva befälet mot dagaflöning vara
det under nuvarande organisation naturliga och i fråga om kostnaden
minst betungande, anmodat Arméförvaltningen att upprätta förslag till
beräknande af kostnaden för dylik organisation af inskrifningsväsendet
samt dervid taga i betraktande, huru vida icke vid det indelta infanteriet,
på samma gång aflöningssystemet kunde förenklas och besparing skulle
vinnas i kostnaden för upprätthållande af tjenstgöringen under tiden
mellan mötena derigenom, att dels tjenstgöringen vid nämnda infanteri
ordnades på det sätt, att af befälet och underbefälet hufvudsakligen
endast den del, som nödvändigt erfordras för rullloringen af de värnpligtige,
hölles i ständig tjenstgöring under hela året, och dels i följd
häraf detta befäl såsom ersättning för sin ökade tjenstgöring tillädes
dagaflöning, under det att det öfriga befälet och underbefälet, med
undantag af afdelningsunderofficerarne, å ena sidan befriades från tjenstgöring
i allmänhet under tiden mellan de vanliga öfningsmötena, men
å andra sidan jemväl förlorade rätt till uppbärande af tjenstgöringspenningar.
I anledning häraf hade Arméförvaltningen å civila departementet i
underdånig skrifvelse den 11 December 1885 framlagt en på ofvan
angifna grunder byggd plan för inskrifningen och redovisningen af de
värnpligtige jemte beräkning af det anslagsbehof, som erfordrades för
den sålunda föreslagna regleringen af aflönings- och tjensteförhållan
-
24
Siats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.
dena. Enligt detta förslag, för livilket redogöres i statsrådsprotokollet
sidd. 40—47 och hvartill Utskottet tillåter sig hänvisa, skulle kostnaden
för genomförande af det i sagda plan angifna system för ifrågavarande
angelägenheters ordnande belöpa sig till 197,334 kronor 50
öre, eller i jemnadt tal 198,000 kronor.
Med tillkännagifvande att, derest särskildt inskrifningsområde
komme att tilldelas Vermlands fältjägarecorps i likhet med indelta infanteriets
corpser, vederbörande befäl och underbefäl vid först nämnde
corps också borde erhålla dagaflöning, hvaremot de till dem nu utgående
tjenstgöringspenningarne skulle indragas, utan att dock den beräknade
kostnadssumman 198,000 kronor härigenom behöfde öfverskridas, hade
departementschefen, enligt statsrådsprotokollet, vidare framhållit vigten
deraf, att vid införande af den nya organisationen åt kompaniexpeditionen
vid det indelta infanteriet, hvilken för närvarande af befälspersonalen
ombesörjdes turvis hvar tredje månad, gåfves en mera
stadig anordning, hvarigenom, utom andra fördelar, den i värnpligtslagen
föreskrifna kontrollen å de värnpligtige komme att underlättas.
Slutligen hade departementschefen förklarat sig biträda en i anledning
af Arméförvaltningens förslag framstäld anmärkning, att subalternofficerarne
borde för sin utbildning och för vinnande af erfarenhet i
skötande af kompanibefäl komma i tillfälle att mellan mötestiderna
tjenstgöra vid kompanierna i något större utsträckning än som kunde
ifrågakomma, derest sådan tjenstgöring skulle af dem skötas endast
vid förfall för kompanicheferne. Såsom ersättning för dylik och dermed
jemförlig tjenstgöring borde desse yngre officerare, vid mistning
af tjenstgöringspenningar, erhålla dagaflöning, för hvilket. ändamål
departementschefen ansåge ett belopp af 20,000 kronor blifva erforderligt
utöfver den af Arméförvaltningen beräknade kostnadssumman
198,000 kronor. Hela det för ersättning till värnpligtsområdenas befäl
nödvändiga anslagsbeloppet skulle alltså uppgå till 218,000 kronor,
hvilken summa vid jemförelse med det belopp, som samma kostnad,
enligt 1882 års landtförsvarskomités förslag, på sätt här ofvan anförts,
skulle kräfva, måste anses beräknad med all skyldig hänsyn dertill,
att anordningen måtte blifva för statsverket så litet betungande som
möjligt.
Utskottet har vid behandlingen af denna fråga icke förbisett den
omständigheten, att enligt det af 1875 års Riksdag, vid antagande af
Kongl. Maj:ts då afgifna förslag till ny reglering af militärbefälets
löner, uppstälda vilkor den löntagare vid krigsmakten till lands, som
ingått å nämnda lönestat, är skyldig att underkasta sig de förändrin
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
25
gar i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en omorga
nisation af landtförsvaret kan göra erforderliga. Men oafsedt att det
torde kunna dragas i tvifvelsmål, huru vida berörda bestämmelse kan
ega tillämplighet jemväl i afseende å den genom värnpligtslagen införda
utsträckning af beväringsskyldigheten och den deraf föranledda
tillökning i militärbefälets tjenstegöromål, som nu blifvit ifrågasatt, har
Utskottet, med hänsyn till ej mindre det redan nu befintliga och ständigt
tillväxande antalet af värnpligtige än äfven de genom värnpligtslagen
meddelade nya bestämmelser angående kontrollen å de beväringsskyldige,
ansett det arbete, som till följd af inskrifningsväsendets ordnande
på det af Kong! Maj:t föreslagna sätt komme att fordras af det
aktiva armébefälet, blifva sä maktpåliggande, att man ej billigtvis kan
ifrågasätta att armébefälet utan särskild ersättning skulle dermed betungas.
Gäller detta i fråga om officerarne, så måste detsamma i ännu
högre mån ega tillämpning beträffande underbefälet, hvars medlemmar
redan nu till följd af sina knappa löneförmåner hafva svårt nog att
uppehålla sig, men, derest de komme att vara i ständig tjenstgöring
och således beröfvades utsigten till biförtjenster, utan gensägelse måste
tillförsäkras högre aflöningsförmåner för att icke utsättas för ekonomisk
undergång.
Ehuru Utskottet således anser det vara oundgängligen nödigt, att
medel ställas till Ivongl. Majds disposition för bestridande af de utgifter,
som måste blifva förenade med den förestående inskrifningen och
redovisningen af de värnpligtige samt anordnandet af befälet i inskrifnings-,
bataljons-, kompani- och afdelningsområden, hyser Utskottet
likväl betänkligheter mot att redan nu för dessa förhållandens ordnande
å ordinarie stat anvisa ett så betydligt anslag som Kongl. Maj:t begärt.
Hvad först beloppet beträffar, är det naturligt, att kostnaderna
blifva, mindre det första året af den nya värnpligtslagens tillämpning,
då de i densamma föreskrift a åtgärder vidtagas endast med afseende
å en del af de värnpligtige, än under de följande år, då den nya ordningen
fullständigt trädt i verket; och har Utskottet ansett de under
år 1887 förekommande, nödvändiga kostnaderna böra kunna begränsas
till ett belopp af 150,000 kronor.
I fråga åter om sättet för dessa medels anvisande torde det, enligt
Utskottets åsigt, i ett fall sådant som det förevarande, då det gäller
ordnande af ett nytt förhållande, ej vara behöfligt eller ens fullt lämpligt
att tillgodose behofvet medelst uppförande af ett nytt anslag å
ordinarie stat. Utskottet har derför trott sig böra föreslå att de erforderliga
medlen åtminstone för år 1887 må på extra stat beviljas.
Bih. till lliksd. Prat. 188/J. 4 Sann''. 1 Afl. 5 Käft. 4
26
Siats-Utskottets TTtlätande N:o 8.
Om nödiga medel på sådant sätt, endast på extra stat ställas till
Kongl. Maj:ts förfogande, torde någon pröfning ej vara behöflig af
förslaget om rätt för Kongl. Maj:t att vidtaga ändringar i gällande aflöningsstater.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:t.s förevarande förslag må på det
sätt bifallas, att Riksdagen, för tillämpning under år
1887 af den nya värnpligtslagens föreskrifter angående
de värnpligtiges inskrifning, redovisning in. m.,
på extra stat för år 1887 under Fjerde hufvudtiteln
beviljar ett anslag å 150,000 kronor.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens
departement.
Angående anslag
stilla g g för
bcvärinucns
behof.
[13-]
13:o. Vidare är af Kongl. Maj:t föreslaget,
att detta anslag, i anledning af den år 1887 inträdande förlängning
i öfningstiden för beväringen samt till beredande åt Gotlands
nationalbeväring af likställighet med det öfriga beväringsmanskapet i
afseende å förmånen af beklädnad på kronans bekostnad, måtte ökas
med 178,584 kronor, eller från sitt nuvarande belopp, 2,150,91 G kronor,
till 2,329,500 kronor;
samt att såsom extra anslag för år 1887 beviljas dels till anskaffning
för beväringen af målskjutningsutredning 20,200 kronor och dels
(ill nyuppsättning af munderings- m. fl. persedlar för en klass af Gotlands
nationalbeväring 70,000 kronor.
1 fråga om do särskilda ändamål, hvartill omförmälda anslag skulle
komma att användas, får Utskottet hänvisa till hvad statsrådsprotokollet
(sidd. 50—52) härom innehåller.
Af Friherre Klinchowström är i hans motion N:o 1 yrkadt,
»att af den äskade totala tillökning af 178,584 kronor å ordinarie
anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet (nu 2,150,916 kronor)
Riksdagen måtte bevilja på extra stat endast 156,584 kronor».
Då Kongl. Maj:ts förevarande framställningar äro föranledda dels
af 1885 års Riksdags beslut angående utsträckt värnpligt, dels ock af
Kongl. Maj:ts här ofvan under punkten 10:o framlagda förslag om en
förändrad organisation af Gotlands nationalbeväring, till livilket förslag
Utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall, får Utskottet endast hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
27
a) att detta anslag, i anledning af den år 1887
inträdande förlängning i öfningstiden för beväringen
samt till beredande åt Gotlands nationalbeväring af
likställighet med det öfriga beväringsmanskapet i afseende
å förmånen af beklädnad på kronans bekostnad,
må ökas med 178,584 kronor eller från sitt nuvarande
belopp 2,150,916 kronor till 2,329,500 kronor;
samt
b) att såsom extra anslag för år 1887 må beviljas
,
dels till anskaffning för beväringen af målskjutningsutredning
20,200 kronor;
och dels till nyuppsättning af munderings- m. fl.
persedlar för en klass af Gotlands nationalbeväring
70,000 kronor.
Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.
14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag, som nu utgör
100,000 kronor, måtte höjas med 65,000 kronor till 165,000 kronor.
Uti särskild till Riksdagen aflåten proposition N:o 22 är af Kongl.
Maj:t vidare föreslaget:
att, för den händelse anslaget under riksstatens Fjerde hufvudtitel
till »b}^ggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» bestämmes
till det af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års
Riksdag föreslagna belopp, den rotehållare åliggande skyldighet att
bygga och underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och
från mötesplatserna må från och med 1887 af statsverket öfvertagas,
under vilkor att statsverket erhåller den rätt till redan befintliga kompanitrossbodar,
som må vederbörande rotehållare tillkomma.
Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 52—54) samt
det vid Kongl. Maj:ts ofvanberörda proposition fogade protokoll innehålla
angående behofvet af detta anslag, hemställer Utskottet,
att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, anslaget
tillbyggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.,
100.000 kronor, må förhöjas med 65,000 kronor till
165.000 kronor, samt att den rotehållare åliggande
skyldighet att bygga och underhålla kompanitrossbodar
Avgående förhöjning
af anslaget
till byggnader
m. m.
[14.]
Angående
stallskjul a
mötesplatserna.
28 Stats-UUhotteis Utlåtande N:o 8.
samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna
må från och med år 1887 af statsverket öfvertagas,
under vilkor att statsverket erhåller den rätt till redan
befintliga kompanitrossbodar, som må vederbörande
rotehållare tillkomma.
15:o. Uti enskilda inom Andra Kammaren väckta motioner är
föreslaget,
af Herr Per Ersson i Vestlandaholm (motion N:o 12):
att på Fjerde hufvudtiteln må uppföras ett extra anslag af 25,000
kronor till stallskjuls uppförande på mötesplatsen Sannahed;
samt af Herr Sven Nilsson i Efveröd (motion N:o 136):
att staten, efter vederbörande rusthållares hörande och med deras
medgifvande, må öfvertaga de stallskjul, som af rusthållen blifvit å
allmänna mötesplatserna för indelta armén uppförda, under vilkor att
ifrågavarande stallskjul framdeles underhållas af staten för begagnande
af rusthållen under möten för deras hästar, intill dess andra åtgärder
härför varda vidtagna, och att Riksdagen, till bestridande af kostnaderna
för underhållet på ordinarie stat, beviljar och ställer till Kong!.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 5,000 kronor.
Vid omförmälda motioners behandling har Utskottet funnit deras
syfte väl förtjent af att tagas i allvarligt öfvervägande.
Med erkännande häraf har Utskottet likväl ej ansett sig kunna
tillstyrka Riksdagen att nu bifalla berörda motioner. Utskottet håller
före, att om, såsom Utskottet finner billigheten kräfva, någon åtgärd
från statens sida, med anledning af de utaf motionärerna åberopade
förhållanden, må böra vidtagas, detta bör ske på ett sådant sätt, att
samtlige rusthållares ställning till staten i ifrågavarande hänseende blir
så vidt möjligt lika.
Ur denna synpunkt kan Utskottet ej ovilkorligen förorda vare sig
Herr Per Erssons motion, som afser endast en viss mötesplats, eller
Herr Sven Nilssons motion, enligt hvilken de rusthållare, som uppfört
stallskjul, skulle komma i en annan ställning än de, hvilka icke till
sina hästars skyddande vidtagit en dylik åtgärd och hvilka, för den
händelse genom statens försorg skjul skulle finnas böra uppföras å
samtliga mötesplatser, der sådana nu ej finnas, synas böra med något
lämpligt belopp till statens utgift härför bidraga. Herr Sven Nilssons
motion saknar ock den utredning, som nödvändigtvis torde böra föregå
ett så generelt beslut som det, han föreslår.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
29
Utskottet finner sig således ej kunna i vidsträcktare mån tillmötesgå
motionärernas framställningar än att Utskottet hemställer,
att Riksdagen må med anledning af Herrar Per
Erssons och Sven Nilssons motioner hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huru vida och i hvad mån samt på hvilka
vilkor staten må öfvertaga de på vissa mötesplatser
för indelta armén uppförda stallskjul, äfvensom föranstalta
om uppförande af sådana å de mötesplatser,
der dylika skjul ännu icke finnas, samt till en blifvande
Riksdag inkomma med den framställning, hvartill,
efter verkstäld utredning, förhållandena må kunna
föranleda.
Artilleriskjutskolor.
16:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att under fjerde hufvudtiteln
måtte, näst efter anslaget till skjutskolor, uppföras under benämning
»artilleriskjutskolor» ett ordinarie reservationsanslag å 18,U 0 kronor
samt att, vid bifall härtill, det nuvarande anslaget »till skjutskolor» må
i riksstaten benämnas »skjutskolor för infanteriet och kavalleriet».
I anledning af de alltjemt ökade fordringarne på artilleriets skjutskicklighet
och då behofvet af särskilda skjutskolor för detsamma inom
de flesta europeiska länder redan länge varit tillgodosedt, har, såsom
af statsrådsprotokollet (sidd. 54 — 57) inhemtas, Kongl. Maj:t, för att i
någon mån tillgodose de ökade anspråken på det svenska artilleriets
skjutskicklighet, föreslagit inrättande af dels en skjutskola för fältartilleriet,
förlagd till Marma skjutfält, och dels en skjutskola för fästningsartilleriet,
förlagd till Vaxholm.
Fältartilleriets skjutskola skulle lämpas efter behofvet vid 30 fältbatterier,
fästningsartilleriets efter behofvet vid de nuvarande 6 fästningskompanierna.
Personalen skulle utgöras, vid den förra skolan af 17 officerare
med vederlikar samt 90 underbefäl och menige, hvartill korame erforderlig
handräckningspersonal från Svea artilleriregemente; vid den senare
skolan af 4 officerare och 12 underbefäl med handräckningspersonal,
tagen från de å Vaxholm Oscar-Fredriksborg förlagda fästningskompanierna.
Angående anslag
till ar lille
risk ju t sk olo r.
[15.]
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
öfriga ordinarie
andag.
[LO.]
Kostnaderna för dessa skolor, livilka skulle vara sammandragna
under en tid af sex veckor, hafva blifvit på följande sätt beräknade:
fältartilleriets skjutskola: arfvoden för lärare, traktamentsersättningar,
rese- och transportkostnader,
utgifter för materiel m. m. ................................... kronor 13,450: —
fästningsartilleriets skjutskola: dylika utgifter, af
hvilka en del stälde sig billigare vid denna
skola, enär 4 af fästningskompanierna äro förlagda
på platsen och således icke taga i anspråk
rese- och transportkostnader..................... » 2,150: —
diverse utgifter vid Marina skjutfält för tillsyn och
vård af byggnader och inventarier, af der qvarlemnad
artillerimateriel och ammunition, af skjutfältet
och stängslet kring detsamma m. m., äfvensom
för transporter å fältet samt vägars
underhåll m. m............................................................. » 2,500: —
Summa kronor 18,100: —
Såsom af punkten 5:o här ofvan framgår, skulle emellertid från
anslaget till artilleriet kunna afföras ett belopp af 2,400 kronor, att
tilläggas förevarande anslagstitel, hvadan den ökade kostnaden för de
föreslagna artilleriskjutskolorna i sjelfva verket blefve 15,700 kronor.
Då för närvarande ett reservationsanslag af 31,000 kronor finnes
anvisadt till skjutskolor, synes det Utskottet som om detta anslag jemväl
bör kunna lemna tillgång till bestridande af de nödvändigaste kostnaderna
för skjutöfningarne för artilleriet; och får Utskottet derför
hemställa,
att. KongL Maj:ts ofvan berörda framställning
icke må af Riksdagen bifallas.
Öfriga ordinarie anslag.
17:o. I afseende å öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag
under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan
förändring, än att, för jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli måtte från 4,329 kronor höjas
med 8 kronor till 4,337 kronor; och får Utskottet med anledning häraf
hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
31
att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, i livilka förändring icke blifvit, här ofvan
ifrågasatt, må i 1887 års riksstat till oförändrade belopp
upptagas; dock att nyssberörda expensmedelsanslag
må få till beloppet jemkas i den mån, som
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.
18:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 44) har
Herr A. Hedin af anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen matte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga sådana åtgärder, att kronans bagerirörelse i hufvudstaden
må upphöra, om möjligt, redan med utgången af innevarande
år; samt att Stats-Utskottet, om det funne motionen förtjena afseende,
måtte formulera de närmare bestämmelser, som tilläfventyrs borde
fogas till ett sådant beslut i sjelfva hufvudsaken.
Af de Utskottet i ämnet meddelade upplysningar framgår, att
krön obageriets tillverkningar ställa sig icke obetydligt billigare än enskildes.
Sålunda har kostnaden för kronobageriets bröd utgjort under
aren 1883 —1885 i medeltal 6 kronor 3b öre per centner samt för
innevarande år beräknats uppgå till allenast 5 kronor 50 öre per centner,
under det att kostnaden för anskaffande af bröd för flottans behof
för åren 1883—1885 i medeltal uppgått till 6 kronor 53 öre per
centner. Då härtill kommer att af civilingeniören Werner Cronqvist
vid olika tillfällen tagna prof på så väl kronobageriets som enskilde
tillverkares produkter gifva vid handen att kronobageriets utmärka sig
för synnerlig godhet och högt näringsvärde, har Utskottet ansett skäl
icke förefinnas, som för närvarande tala för bifall till motionärens
framställning.
Deremot har det synts Utskottet, som om de nuvarande förvaltningskostnaderna
för kronobageriet skulle kunna nedbringas, särskildt
genom en minskning af de löneförmåner, som för närvarande tillkomma
de personer, livilka hafva öfverinseendet öfver kronobageriet, nemligen
den sa kallade kronobagaren och den så kallade slottsproviantmästaren.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, uppbär kronobagaren ett årligt arfvode
af 5,000 kronor samt slottsproviantmästaren, förutom 1,425 kronor 64
öre i lön och 1,000 kronor i hyresersättning, så kallad afskrifningsprocent
eller provision, hvarigenom bemälde tjenstemans sammanräknade
löneförmåner uppgått under år 1883 till 9,136 kronor 8 öre, under
år 1884 till 7,185 kronor 26 öre och under är 1885 till 6,644
Angående upphörande
af
kronans återstående
m ag a -sins- och spannmåls-
samt
brödbakning srörelse.
[18.]
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående andag
till fältar
tiller (materiel.
[17.]
kronor 61 öre. Slottsproviantmästarens befattning synes likväl vara
af den beskaffenhet, att dess innehafvare kan tillfredsställande aflönas
med mindre belopp än de för närvarande till honom utgående, och
kronobagarens befattning har synts öfverflödig och lämpligen böra vid
nuvarande innehafvarens afgång indragas, hvarför Utskottet anser sig
böra föreslå en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om åtgärders
vidtagande i sådant syfte.
Utskottet får derföre, med afstyrkande i öfrigt af Herr Hedins förevarande
motion, hemställa,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida
icke de nuvarande förvaltningskostnaderna för
kronobageriet i hufvud staden kunna för framtiden
minskas.
Extra anslag-.
Förutom de extra anslag å 20,200 kronor och 70,000 kronor, om
hvilka Stats-Utskottet under punkten 13:o här ofvan meddelat yttrande,
hafva för tillfälliga behof inom landtförsvaret följande extra anslag för
år 1887 ifrågakommit.
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
19:o. Till anskaffning af fältartillerimateriel har Kongl. Maj:t för
år 1887 äskat ett extra anslag af 600,000 kronor.
Hen materiel, som för det begärda anslaget skulle anskaffas, är enligt
statsrådsprotokollet (sid. 59) följande:
30 kanoner med lavetter, föreställare och tillbehör å 6,750
kronor............................................................................................. 202,500:
förändring af 4<> äldre ammunitionsvagnar å 110 kronor... 4,400: —
Transport kronor 206,900: ■—
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
33
Transport kronor 206,900: —
nya tillbehör till 40 ändrade ammunitiousvagnar ä 186
kronor.............................................................................................. 7,440: —
förändring af 30 äldre packvagnar med tillbehör å 300 kronor 9,000: —
rid- och anspannspersedlar för 4 batterier å 30,000 kronor 120,000: —
ammunition för 5 batterier å 37,700 kronor per batteri ... 188,500: —
6 reservlavetter med tillbehör till 2 artilleriammunitions
kolonner
å 3,590 kronor .......................................................... 21,540: —-
för 4 artilleriammunitionskolonner: ändring af vagnar, rid
och
anspannspersedlar med tillbehör å 8,500 kronor...... 34,000: —
för 7 fältartilleridivisionsstaber: ändring af fordon, rid- och
anspannspersedlar med mera å 1,800 kronor..................... 12,600: —
summa kronor 599,980: —
eller i rundt tal 600,000 kronor; och skulle efter den ifrågasatta anskaffningen
finnas kanoner, lavetter och föreställare, med allt tillbehör,
äfvensom ammunition för 30 af de till anskaffning föreslagna 34 batterier
samt nya rid- och anspannspersedlar för 18 af de 261 batterier,
som föreslagits att förses med dylika persedlar.
Då Riksdagen under en följd af år till fältartillerimateriel beviljat
lika belopp som det af Kongl. Maj:t nu äskade samt det icke synes
böra anstå med artilleriets tillräckliga förseende med tidsenlig och
fullt brukbar materiel, hemställer Utskottet,
att till anskaffning af ny fältartillerimateriel ett
belopp af 600,000 kronor må på extra stat för år 1887
anvisas.
Positionsartillerimateriel.
20:o. Till -positionsartillerimateriel har Kongl. Maj:t för år 1887
äskat ett extra anslag af 50,000 kronor.
Då ifrågavarande materiel numera tillverkas inom landet samt det
begärda beloppet är lika med det Riksdagen allt ifrån år 1880 beviljat,
till förenämnda ändamål, hemställer Utskottet,
att till fortsatt anskaffning af positionsartillerimateriel
ett belopp af 50,000 kronor må på extra
stat för år 1887 anvisas.
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 A/d. 1 Sami. 5 Käft.
Angående
anslag till
positionsartillerimateriel.
[18-]
5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
anslag till
fästning sar tillerimateriel.
[19.]
Angående anslag
till infanteriammunitionsvagnar.
[20.]
Fästningsartillerimateriel.
21:o. Till anskaffning af fästningsartillerimateriel är af Kongl. Maj:t
för år 1887 äskadt ett extra anslag af 100,000 kronor.
Såsom af statsrådsprotokollet (sidd. 60 och 61) inliemtas, är det
begärda anslaget afsedt att afhjelpa åtminstone den största bristen på
bestyckning för Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs försvarsområde och att
dervid främst tillgodose behofvet af bestyckning för de två nya batterier
å Rindö och Vermdö, till hvilkas utförande sistlidet års Riksdag
beviljat medel.
De medel, som för det närvarande tagas i anspråk för fältartillerimateriel,
äro ännu högst betydliga, så att, på sätt här ofvan synes,
ej mindre än 600,000 kronor för nästkommande år derför begärts och
af Utskottet ansetts böra utgå. Då behofvet häraf snart nog torde
vara så tillgodosedt, att anslagen till fältartillerimateriel kunna betydligt
minskas, blir det lättare att utan allt för stor tunga anvisa medel till
fästningsartillerimateriel, och Utskottet har derför funnit anslaget till
sistnämnda materiel nu utan olägenhet kunna något nedsättas.
Utskottet hemställer derför,
att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det
sätt bifallas, att till anskaffning af fästningsartillerimateriel
på extra stat för år 1887 beviljas ett anslag
af 50,000 kronor.
Infanteriammunitionsvagnar.
22:o. Till infanteriammunitionsvagnar har Kongl. Maj:t för år 1887
äskat ett extra anslag af 30,000 kronor.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 61 och 62) upplyses, är
det begärda anslaget afsedt till anskaffande af nya och ändring af
äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar.
Med erinran endast, att det nu äskade beloppet är lika med det,
som af sistlidet års Riksdag till ofvannämnda ändamål beviljades, hemställer
Utskottet,
att till anskaffande af infanteriammunitionsvagnar
ett extra anslag af 30,000 kronor må för år 1887
anvisas.
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.
35
Skjutförsök.
23:o. För anställande af skjutförsök har Kongl. Maj:t äskat anvisande
för år 1887 af ett extra anslag å 15,000 kronor.
Af statsrådsprotokollet (sid. 62) inhemtas, hvilka skjutförsök under
den närmaste tiden ansetts erforderliga och erinras, att, enär 1884 års
Riksdag af då begärda 30,000 kronor för anställande af åtskilliga uppgifna
skjutförsök anvisat endast halfva beloppet, eller 15,000 kronor,
en del af berörda skjutförsök till följd häraf ej kunnat utföras, samt
att derjemte försök med två nya certer af artilleripjeser äfvensom med
nya krut-sorter inom kort förestode.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit och med afseende
å vigten af dylika skjutförsök får Utskottet hemställa,
att till skjutförsök må för år 1887 anvisas ett
extra anslag af 15,000 kronor.
Fortifikationsbehof.
24:o. I likhet med hvad under de sist förflutna åren äskats, har
Kongl. Maj:t för år 1887 till Karlsborgs fästningsbyggnad begärt ett
extra anslag af 200,000 kronor.
Rörande detta anslagsbehof meddelas i statsrådsprotokollet (sidd.
63—65) innehållet af en utaf chefen för fortifikationen i ämnet aflåten
skrifvelse, innefattande framställning om beviljande för år 1887 af ett
anslag å 250,000 kronor, hvaraf 200,000 kronor skulle användas till
utförande af arbeten i och för fullbordande af hufvudfästningens landfront
och 50,000 kronor vore afsedda till vidtagande af åtskilliga uppräknade
förberedande åtgärder för uppförande af de yttre verk, hvilka
af 1876 års komité blifvit föreslagna att anläggas å det s. k. Vaberget.
Derjemte har Departementschefen erinrat, hurusom det vore ådagalagdt,
att fästningsarbetena komme att ansenligt fördyras, när de måste bedrifvas
med det under de sista åren för ändamålet beviljade anslag
eller endast 100,000 kronor.
För alla de senare åren från och med år 1881 — med undantag endast
af år 1884, för lrvilket år 200,000 kronor anslogos — har Riksdagen
till Karlsborgs fästningsbyggnad beviljat 100,000 kronor årligen;
Angående
anslag till
slcjutförsök.
[21.]
Angående
anslag till
Karlsborgs
fästningsbyggnad.
[22.]
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
och har Utskottet ej ansett något giltigt skäl förefinnas att för nästkommande
år utöfver sist nämnda belopp höja anslaget till fullbordande
af sj elfva hufvudfästningen. Hvad åter angår den ifrågasatta
befästningen å Vaberget har Utskottet af statsrådsprotokollet till 1884
års Kongl. statsverksproposition inhemtat de skäl, som tala för att ej
längre lemna denna vigtiga punkt alldeles oförsvarad. Af samma statsrådsprotokoll
framgår att 1876 års befästningskomité föreslagit, att på
höjden af Vaberget skulle anläggas tvenne skansar, den ena bestående
af tre sammanbundna vridbara Grusouska jerntorn, hvilken skans ansågs
böra helt och hållet uppföras under fredstid, den andra åter ämnad
att byggas s. k. halfpermanent, d. v. s. med minsta möjliga byggnadskostnad
i fredstid och med afseende å dess fullbordande med
minsta möjliga arbetstid vid krigstillfälle. Kostnaden för denna senare
skans hade beräknats till 252,000 kronor för arbetet under fredstid
och antogs den vid krigsrustning kunna med en arbetsstyrka af
250 man fulländas på 18 å 20 dagar.
Utskottet, som delar den uppfattningen att något bör göras för
Vabergets beredande till försvar med afseende på dess stora inflytande
på fästningens hållbarhet, har dock stannat vid den åsigt att positionen
redan genom uppförande af det ofvannämnda halfpermanenta verket
skulle vinna betydligt i försvarsförmåga och att det större permanenta
verket ej för närvarande bör komma i fråga att utföras.
De nu af Kongl. Maj:t begärda 50,000 kronor äro, efter hvad Utskottet
inhemtat, afsedda till anläggning af bryggor vid stranden nedanför
berget, till väg från landningsstället upp till bergets topp samt till
påbörjande af planering och sammanföring af jord till blifvande vallar
eller sådana arbeten, som i hvad fall som helst äro oundgängliga om
berget skall kunna af våra trupper besättas och försvaras; Och anser
Utskottet derjemte att för såväl sagda förberedande åtgärder som
åvägabringande af det halfpermanenta verket den ofvannämnda summan
af 252,000 kronor ej bör öfverskridas, utan sagda halfpermanenta
verk dermed kunna bringas till stånd.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa,
att af Riksdagen må för år 1887 å extra stat
beviljas
a) 100,000 kronor för fortsättande af arbetena å
Karlsborgs hufvudfästning; och
b) 50,000 kronor för vidtagande af åtgärder för
befästande af det s. k. Vaberget.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
87
25:o. Till för sv ar sarbeten vid Vaxholm—Oscar Fredriksborg har Angående
Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af 28,000 kronor. fölTmrLrbLn
Då det sålunda begärda beloppet utgör återstående hälften af den vid Vaxholm—
till 56,000 kronor beräknade kostnaden för anläggning af två batterier Frff™fshor
m. in. i försvarslinien Vaxholm—Oscar Fredriksborg, af hvilken kost- re '' ‘4 °''''J''
nåd hälften blifvit af sistlidna års Riksdag anvisad, får Utskottet hem- L^-J
ställa,
att till fulländande af de ifrågavarande försvarsarbetena
vid Vaxholm—Oscar Fredriksborg må för
år 1887 på extra stat anvisas ett belopp af 28,000
kronor.
26:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit anvisande för år 1887 af Angående
ett extra anslag af 29,200 kronor till fortsatt anskaffning af krigsbrygge
materiel.
skaffning af
På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 66) framgår, utgör det nu
äskade beloppet återstoden af den kostnad, 59,200 kronor, som beräknats
åtgå för anskaffande af ett krigsbryggeekipage af 1875 års modell;
och då Riksdagen sistförflutna år för berörda ändamål beviljat
30,000 kronor af ofvan nämnda kostnadssumma, hemställer Utskottet,
att till återstående anskaffning af krigsbryggemateriel
må å extra stat för år 1887 anvisas ett belopp
af 29,200 kronor.
27:o. Till fortsatt anskaffning af fälttelegraf materiel har Kongl. Maj:t Angående anför
år 1887 begärt ett extra anslag af 16,000 kronor. ^ugrlfmatc
Enligt
hvad statsrådsprotokollet (sid. 66) rörande denna anslags- rid.
fråga innehåller, har hela det belopp, som för ifrågavarande behof [25.]
skulle åtgå, beräknats till 49,526 kronor 82 öre, hvaraf Riksdagen sistlidna
år, enär anskaffningen af den behöfliga materielen ansågs kunna
fördelas på tre år, anvisfjt ett belopp af 16,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att till fortsatt anskaffning af fälttelegrafmateriel
må för år 1887 beviljas ett extra anslag af
16,000 kronor.
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående anslag
till en
stallbyggnad
för positionsartilleriet.
[26.]
Angående anvisande
af förut
beviljade medel
till byggnader
för trängbataljonen.
[27.]
Byggnadsbehof.
Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.
28:o. I sammanhang med den under punkten 7:o här ofvan gjorda
framställningen om upprättande af ett fästnings- och positionsartilleriregemente
med förläggningsort å Karlsborg har Kongl. Maj:t till uppförande
af en stallbyggnad å Karlsborg för de två kompanier positionsartilleri,
som, enligt den föreslagna organisationsplanen, komme
att till en bönan dit förläggas, äskat ett extra anslag för år 1887 af
15,000 kronor.
Friherre Klinckowström har i sin motion N:o 1 yrkat, »att det nu
af Kongl. Maj:t äskade extra anslaget af 15,000 kronor för stallbyggnader
å Karlsborg af Riksdagen måtte afslås».
Åberopande hvad Utskottet anfört för afslag å Kongl. Maj:ts
framställning om uppsättande af berörda fästnings- och positionsartilleriregemente,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning om
anslag till en stallbyggnad å Karlsborg för positionsartilleriet
icke må vinna Riksdagens bifall.
Byggnader för trängbataljonen.
29:o. Sedan sistlidet års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, beviljat ett extra anslag af 273,000 kronor
till byggnader för trängbataljonen samt deraf anvisat ett belopp af
100,000 kronor att utgå under år 1886, har Kongl. Maj:t nu äskat att
Riksdagen må af de till byggnader för trängbataljonen beviljade medel
anvisa på extra stat för år 1887 lika belopp, som för innevarande
år anvisats, eller 100,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att till byggnader för trängbataljonen må jemväl
för år 1887 anvisas ett extra anslag af 100,000
kronor.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
39
Diverse behof.
Reseunderstöd för officerare och intendenturtjenstemän.
30:o. För ofvannämnda ändamål liar Kongl. Maj:t i likhet
föregående år äskat ett extra anslag af 9,000 kronor, med rätt för
Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget
kan under året besparas. Och hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till reseunderstöd för officerare
och intendenturtjenstemän anvisa på extra stat för
år 1887 ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för
Maj:t att få under ett följande år använda
med Angående reseunderstöd
åt
officerare och
intendenturtjenstemän.
Kongl.
hvad af
anslaget
kan under året besparas.
[28.]
Generalstabens topografiska arbeten.
31 :o. Till fortsättande af Generalstabens topografiska arbeten har Angående anKongl.
Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af 60,000 kronor eller ^ogl-lfsta
lika belopp, som från och med år 1879 till samma ändamål årligen arbetena.
utgått. [29.]
Utskottet hemställer,
att till fortsättande af Generalstabens topografiska
arbeten må på extra stat för år 1887 anvisas
ett belopp af 60,000 kronor.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande.
32:o. Sedan till ofvannämnda ändamål under de senare åren beviljats
ett belopp af 80,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu ansett en för- skytteväsen de ts
höjning af anslaget vara af behofvet påkallad till följd af skytterörelsens
betydande tillväxt under år 1885, som visat sig dels genom ökad främjande.
lifaktighet inom de skytteföreningar, hvilka förut vore i verksamhet, [30.]
dels genom bildande af nya skyttegillen i flera delar af landet.
40
.Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående beviljande
af anslag
till militäröfningar
i folkskolorna.
Det belopp, som sålunda ansetts erforderligt för hvartdera af åren
1886 och 1887, har, såsom af statsrådsprotokollet (sid. 70) inhemtas,
beräknats till 105,000 kronor.
Då emellertid för innevarande år endast 80,000 kronor för ofvanberörda
ändamål beviljats, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det bristande
beloppet 25,000 kronor måtte jemte de för år 1887 beräknade
105,000 kronor nu af Riksdagen anvisas.
Enär Kongl. Maj:ts förevarande framställning synes grundad på ett
behof, hvars tillgodoseende är af afsevärdt gagn, hemställer Utskottet,
att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, till
skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
må på extra stat för år 1887 beviljas dels för
1887 års behof 105,000 kronor och dels såsom fyllnad
i 1886 års anslag 25,000 kronor, eller tillhopa 130,000
kronor.
33:o. Af Herr A. Hedin är uti en motion (N:o 45) i Andra Kammaren
föreslaget, att Riksdagen måtte å fjerde hufvudtiteln, såsom
extraordinarie förslagsanslag, bevilja ett belopp af 15,000 kronor, att,
under de vilkor Kongl. Maj:t funne för godt att fastställa, användas
till understöd åt kommuner, som, vare sig i sammanhang med folkskoleundervisningen,
eller för ungdom, som utträdt ur skolåldern men
ännu icke uppnått värnpligtsåldern, anordnade öfningar i exercis och
målskjutning.
Ehuru Utskottet erkänner den goda tanken i motionärens förslag,
torde likväl betydande olägenheter uppstå om detsamma förverkligades.
Den obligatoriska skolgången är enligt Utskottets förmenande redan i
och för sig ganska betungande, särskildt i de glesare befolkade trakterna,
hvadan några ytterligare öfningsämnen för folkskolorna endast
med varsamhet torde böra införas, hvartill jemväl kommer att vapenöfningar
under den i folkskolestadgan föreskrifna åldern (7—14 år) icke
torde komma att medföra något verkligt gagn.
Beträffande åter motionärens förslag i hvad det afser ungdom, som
utträdt ur skolåldern, torde något särskildt anslag för sådant ändamål
ej vara erforderligt, då denna ungdoms öfningar antagligen komme
att i det närmaste sammanfalla med de nuvarande skarpskyttecorpsernas
och skyttegillenas, för hvilkas befrämjande Riksdagen beviljat icke
obetydliga belopp.
Stats-Utskottets Utledande N:o 8.
41
Utskottet hemställer derför,
att Herr Hedins ofvanberörda motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
34:o. Uti motion N:o 2 i Första Kammaren har Herr C. von Banmgarten
yrkat:
att Riksdagen för år 1887 ville på extra stat anvisa ett belopp af
30,000 kronor att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att dermed
bestrida de omkostnader, som kunna blifva en följd deraf, att rust- och
rotehållare må varda, med 1886 års utgång, befriade från skyldigheten
att, vid deras knekts sjukdom å rust- eller rotehållet, hemta läkare och
bestrida kostnaderna för medicin.
Till stöd för sitt yrkande har motionären erinrat om de betydande
olägenheter och den tunga, som nu drabba rust- och rotehållarne genom
den dem åliggande skyldigheten att ombesörja den indelta soldatens
sjukvård.
Utskottet har ingalunda lemna! obeaktadt hvad motionären sålunda
anfört, men enär frågan torde kräfva en närmare utredning, som Utskottet
icke är i tillfälle att verkställa, anser sig Utskottet icke kunna
tillstyrka bifall till motionärens förslag, helst som jemväl kan ifrågasättas,
om de af motionären åberopade författningar nu mera böra fortfarande
gälla eller bibehållas; med anledning hvaraf Utskottet funnit
skäl föreslå, att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kong]. Maj:t anhålla
om utredning i ämnet.
På grund af hvad sålunda anförts får Utskottet, med anledning
af Herr von Baumgartens motion, hemställa,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t, efter utredning i ämnet, täcktes taga
under öfvervägande, om och i hvad mån rust- och
rotehållarne må kunna befrias från den dem nu åliggande
skyldighet att vid knekts sjukdom å rust- eller
rotehållet hemta läkare samt bekosta erforderliga
medikamenter.
Stockholm den 2 Mars 1886.
Om anslag till
bestridande af
kostnader, som
kunna föranledas
deraf \ att
staten öfvertager
skyldigheten
att hemta
läkare och bestå
medicin åt
sjuk indelt soldat
under vistelse
pa roten.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft.
6
42
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
Reservationer:
vid punkten 2:o (angående indelta arméns befälsaflöning): af Herr
J. Jonson.
vid punkten 3:o (angående Svea lifgarde) och punkten 4:o (angående
Andra lifgardet): af Herr M. Jonsson, i fråga om motiveringen.
vid punkten 5:o (angående artilleriet): af Herrar Grefve G. Sparre,
Friherre B. von Krcemer, C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen, Grefve
E. C. A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, O. W. Odelberg, J. Widén, N.
Fosser, H. P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm,
i sammanhang med deras vid punkten 16:o antecknade reservation.
vid punkten 6:o (angående fästningsartilleribataljon å Vaxholm —
Oscar-Fredriksborg): af Herr A. P. Danielson, som yttrat:
»I hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett på första utgiftsafdelningen
uppgjordt förslag får jag anföra följande:
Enär de af Kongl. Maj:t vid 1884 och 1885 årens riksdagar framlagda
förslag i hufvudsakliga delar voro lika med det nu föreliggande
och hvilka förslag blefvo af Riksdagen afslagna, i synnerhet af det
skäl, att, då anslagen under Fjerde hufvudtiteln vuxit till en så betydande
höjd, några ytterligare anslag till nya organisationer icke borde
beviljas annat än i sammanhang med fullständigt ordnande af hela
vårt härväsende, så, och då Riksdagen alltså upprepade gånger afgifvit
sin uppfattning om Kongl. Maj:ts föreliggande förslag, har det förefallit
mig, lindrigast sagdt, oväntadt att Kongl. Maj:t nu ånyo framkommit
med detsamma, då de skäl, som åren 1884 och 1885 anförts för
afslag, fortfarande, i synnerhet med afseende på arméns stamtrupper,
ega sin tillämpning. Då härtill kommer, dels att Riksdagen i år måste
bevilja högst betydliga belopp i anledning af den nya värnpligtslagens
tillämpning, dels ock att landets närvarande ogynsamma ekonomiska
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 8.
43
ställning jemväl bör mana till sparsamhet med statens medel, anser
jag att Utskottet ej bort tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag.
Jag yrkar derföre,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall»;
i hvilken reservation instämt Herrar C. Ifvarsson, vice Talmannen
L. O. Larsson, N. Petersson, 0. B. Olsson, G. Eriksson, Joll. Jonson och
M. Jonsson; samt
af Herrar S. Andreasson, P. Pehrsson, A. Persson och J. E. Wikstén.
vid punkten 10:o ( angående Gotlands nationalbeväring samt Hallands,
Vesternorrlands och Blekinge beväring): af Herrar Grefve G. Sparre,
C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen och Grefve E. C. A. Piper.
vid punkten 11 :o (angående beväringsmanskapets vapenöfningar):
af Herrar Grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen,
Grefve E. C. A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, 0. W. Odelberg, H.
P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm;
af Herr J. Jonson, hvilken sistnämnde anfört:
»Med åberopande af de skäl, jag i min motion N:o 144 anfört,
har jag ansett att Utskottet bort kunna tillstyrka Riksdagen,
att den i 35 § värnpligtslagen föreskrifna dagaflöning
måtte bestämmas till 50 öre samt till följd
häraf, att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning
måtte förhöjas till erforderligt belopp.»
vid punkten 12:o (angående ersättning åt värnpligtsområdenas befäl
m. fl.): af Herr A. P. Danielson, som anfört:
»Då 1875 års Riksdag godkände Kongl. Maj:ts då afgifna förslag
till ny lönereglering för arméns befäl, uppstäldes dervid, på sätt af
Riksdagens skrifvelse den 3 Maj samma år (N:o 25) inhemtas, bland
andra det vilkor, att den löntagare vid krigsmakten till lands, hvilken
å ny lönestat inginge, skulle vara skyldig att underkasta sig de förändringar
i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en
44
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
omorganisation af landtförsvaret kunde göra erforderliga. Sedan berörda
lönereglering efter tio års förlopp nu mera får antagas hafva
blifvit med ett eller annat enstaka undantag fullständigt genomförd,
kunna följaktligen de medlemmar af armébefälet, hvilka ingått å den
nya lönestaten och således kommit i åtnjutande af de högre löneförmånerna,
icke ega några berättigade anspråk på särskild ersättning för
den tillökning i arbetsgöromål, som för dem skulle uppkomma enligt
det föreslagna sättet för inskrifningsväsendets ordnande, synnerligast
som arbetet med inskrifningen och redovisningen af de värnpligtige,
sedan någon tids erfarenhet härutinnan vunnits, icke torde blifva särdeles
ansträngande. Jag anser mig således icke kunna tillstyrka beviljande
af ifrågavarande betydliga anslagsbelopp, och det desto mindre
som hinder för Kongl. Maj:t ej torde möta att genom omflyttning
eller andra ändringar i militärbefälets tjenstgöringsförhållanden kunna
inom det å nu faststälda lönestater anvisade belopp anskaffa medel för
bestridande af de utgifter, som af inskrifningssystemets genomförande
oundgängligen må påkallas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, yrkar jag,
att såväl Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
som Utskottets förslag icke måtte vinna Riksdagens
bifall»;
i hvilken reservation instämt Herrar C. Ifvarsson, vice Talmannen
L. O. Larsson, N. Petersson, O. B. Olsson, G. Eriksson, Joll. Jonson och
M. Jonsson; samt
af Herrar S. Nilsson,, S. Andreasson, P. Pehr sson och A. Persson.
vid punkten 16:o (angående artilleriskjutskolor): af Herrar Grefve
G. Sparre, Friherre P. von Kr an ner. C. E. Casparsson, Friherre F. von
Essen, Grefve E. C■ A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, O. W. Odelbar/,
N. Fosser, Ii. P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm.
vid punkten 18:o (angående kronans brödbakningsrörelse): af Herrar
vice Talmannen L. O. Larsson, O. B. Olsson, P. Pelirsson och A. Persson.
vid punkten 24:o (angående Karlsborgs fästningsbyggnad): af Herrar
C. E. Casparsson och Friherre B. A. Leijonhufvud.
vid punkten 24:o mom. b) (angående åtgärder för befästande af det
s. k. Vaberget vid Karlsborg): af Herrar C. Ifvarsson, O. B. Olsson
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
45
och Joh. Jonson, hvilka befarade, att anslags beviljande till åtgärder
för befästande af det s. k. Vaberget komme att föranleda nu oberäkneliga
kostnader i framtiden, och fördenskull ansett detta anslag ej böra
beviljas; samt
af Herrar vice Talmannen L. O. Larsson, S. Nilsson, S. Andreasson,
G. Eriksson, P. Pehrsson och A. Persson.
vid punkten 28:o (angående stall å Karlsborg för positionsartilleriet):
af Friherre B. A. Leijonhufvud.
vid punkten 32:o (angående skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande): af Herrar H. P. P. Tamm och N. Petersson.
Härjemte skulle antecknas, att Herr S. Nilsson ej deltagit i behandlingen
af det vid punkten 6:o behandlade ärende angående fästningsartilleribataljon
å Vaxholm Oscar-Fredriksborg, samt Friherre
B. A. Leijonhufvud ej i handläggningen af ärendet under punkten 7:o
angående fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg och
att Herr J. Widén ej närvarit vid behandlingen af punkterna 12:o till
och med 18:o.
Bil. Litt. A.
48
Ståts-Utskottets Utlutande N:o 8.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1886 års riksstat anslår:
Anvisning i
i kontant.
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
Friheter.
854,294
Kronor. ö. j Kronor. ö.
17.000
49.000
3,040
248,555
142,700
126,265
12,200
7.350
30,868
25,640
79,889
81,487
8,500
2,000
19,800
Ersättningar.
Summa.
Kronor, j ö. I Kronor.
17.000
49.000
3,040
248,555
142,700
126,265
12,200
7,350
30,868
25,640
79,889
81,487
8,500
2,000
19,800
854,294
Lamltförsvars -
Departementschefen.................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli
Departementets kommandoexpedition .....................
Generalstaben ........................................................
Arméförvaltningen....................................................
Generalitets staten ..................................................
Artilleristaben............................................................
Ofverkommendantsexpeditionen i Stockholm.........
Kommendantsstaten..................................................
Krigshögskolan .......................................................
Krigsskolan ...........................................................
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,
Militärläkares undervisning ...................................
Resestipendium för militärläkare ........................
Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen ......
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
49
Litt. A.
riksstatens Fjerde hufvudtitel.
departementet.
reservationsanslag
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning kontant. |
Indelning ocl Friheter. |
dermed jem-l visning, Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö . |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
17,000 |
||||||
49,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
49,000 |
— |
3,040 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,040 |
— |
248.555 |
— |
— |
— |
— |
— |
248,555 |
— |
142,700 |
— |
— |
— |
— |
_ |
142,700 |
— |
126,265 |
— |
— |
— |
— |
— |
126,265 |
— |
12,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,200 |
— |
7,350 |
— |
— |
— |
— |
— |
7,350 |
— |
30,868 |
— |
— |
— |
— |
— |
30,868 |
— |
25,640 |
— |
— |
— |
— |
— |
25,640 |
— |
79,889 |
— |
— |
— |
— |
—• |
79,889 |
— |
81,487 |
— |
— |
— |
— |
— |
81,487 |
— |
8,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
8,500 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
19,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
19,800 |
— |
854,294 |
— |
— |
— |
i i |
854,294 |
— |
i
Bih. till Ililcsd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 5 Saft.
50
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Trp:t
S:gr
Trp:t
1886 års riksstat anslår |
|||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
dermed jem-i visning, •slag. Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
854,294 |
_ |
__ |
__ |
__ |
_ |
854,294 |
_ |
7,100 |
— |
817,000 |
— |
693,400 |
— |
1,517,500 |
— |
4,177,876 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,177,876 |
— |
1,330,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,330,000 |
— |
12,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,500 |
— |
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
1,322,300 |
— |
--- |
— |
___ |
— |
1,322,300 |
— |
26,520 |
— |
--- |
— |
— |
— |
26,520 |
— |
6,880,296 |
— |
817,000 |
— |
693,400 |
— |
8,390,696 |
— |
146,345 |
146,345 |
||||||
188,615 |
— |
— |
— |
— |
— |
188,615 |
— |
162,629 |
162,629 |
||||||
161,594 |
— |
— |
— |
— |
— |
161,594 |
|
138,070 |
138,070 |
||||||
! 1,091,966 |
— |
— |
- |
— |
— |
1,091,966 |
— |
66,000 |
— |
— |
— |
— |
66,000 |
— |
|
9,689,809 |
— |
817,000 |
— |
693,400 |
— |
11,200,209 |
- |
Indelta
Kavalleri- och. infanteriregementena.......................
Indelta arméns befälsaflöning .................................
Lindring af rustnings- och roteringsbesvären, för
Roteringsunderstöd,
förslagsanslag............................
Ersättning för störtade eller skadade nummerindelta
arméns och Yermlands fältjägarecorps’
Till trossens underhåll, reservationsanslag ............
Yärfyade
Lifgardet till häst ..................................................
Kronprinsens husarregemente .................................
Svea lifgarde. Nuvarande anslag...........................
Ökas med aflöning för en kapten af andra klassen
Minskas med beloppet af en mönsterskrifvarelön
Andra lifgardet. Nuvarande anslag .....................
Ökas med aflöning för en kapten af andra klassen
Yermlands fältjägarecorps ......................................
Artilleriet, reservationsanslag .................................
Eästningsartilleribataljonen å Yaxholm—Oscar
Marinregementet,
förslagsanslag, högst ...............
Anslaget förändras till reservationsanslag.
Stats-Utskottets Utledande N:o 8.
51
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Indelning |
och dermed iem- |
|||||||
förli |
g anvisning, |
|||||||
Anvisning |
i |
pa förslag. |
||||||
Summa. |
||||||||
kontant. |
||||||||
Friheter |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
i ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
armén. |
||||||||
Trp:t |
854,294 |
— |
— |
— |
— |
854,294 |
||
7,100 |
— |
817,000 |
_ |
693,400 |
_ |
1,517,500 |
— |
|
4,177,876 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,177,876 |
— |
|
slagsanslag.................................................................. |
1,330,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,330,000 |
|
12,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,500 |
— |
|
hästar vid. indelta kavalleriet, förslagsanslag ......... |
4,000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
|
vapenöfningar, reservationsanslag ............................ |
1,322,300 |
— |
— |
— |
— |
1,322,300 |
— |
|
26,520 |
— |
— |
— |
— |
— |
26,520 |
— |
|
S:gr |
6,880,296 |
— |
817,000 — |
693,400 |
— |
8,390,696 |
— |
|
armén. |
||||||||
146,345 |
146,345 |
|||||||
188,615 |
— |
— |
— |
— |
188,615 |
_ |
||
............................................ 162,629: — |
||||||||
.......................................... 2’895: — 165.524: - |
||||||||
............................................................ 450: — |
165,074 |
— |
— |
— |
— |
— |
165,074 |
— |
................................................................ 161,594: — |
||||||||
................................................................ 2,895: - |
164,489 |
— |
■-- |
— |
— |
— |
164,489 |
— |
138,070 |
_ |
__ |
_ |
__ |
_ |
138,070 |
||
1,091,966 |
1 091 966 |
|||||||
Fredriksborg, reservationsanslag. Nytt..................... |
65,525 |
— |
— |
— |
— |
65,525 |
— |
|
66,000 |
— |
66,000 |
||||||
Tip:t |
9,760,674 |
1 1 |
817,000 |
— |
693,400 |
—J |
11,271,074 |
— |
52
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.
1886 års riksstat anslår |
|||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och Friheter. |
dermed jem-visning, •slag. Ersättningar. |
Summa. |
||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
9,689,809 |
_ |
817,000 |
_ |
693,400 |
_ |
11,200,209 |
_ |
278,920 |
— |
— |
— |
— |
— |
278,920 |
— |
198,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
198,000 |
— |
859,212 |
— |
— |
— |
.-- |
— |
859,212 |
— |
140,592 |
— |
— |
— |
— |
— |
140,592 |
— |
64,000 |
__ |
__ |
_ |
__ |
___ |
64,000 |
_ |
600,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
600,000 |
— |
1,101,000 |
— |
— |
— |
1,101,000 |
— |
||
5,196,943 |
— |
— |
— |
— |
5,196,943 |
— |
|
11,432 |
11,432 |
||||||
201,997 |
— |
— |
— |
— |
— |
201,997 |
— |
12,660 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,660 |
— |
31,420 |
— |
— |
— |
— |
— |
31,420 |
— |
652,500 |
— |
— |
652,500 |
— |
|||
285,000 |
__ |
285,000 |
|||||
1,195,009 |
— |
— |
— |
1,195,009 |
|||
2,150,916 |
— |
— |
— |
— |
..... |
2,150,916 |
— |
304,063 |
304,063 |
||||||
205,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
205,000 |
|
16,786,521 |
—- |
817,000 |
— |
693,400 |
— |
18,296,921 |
— |
Fortifikationen (derunder reservationsanslag, 23,500
Trängen, reservationsanslag......................................
Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och afItemontering
och skoning m. m. för värfvade kaval
reservationsanslag
................................................
Lega för hästar till artilleriets och fortifikationsFouragering
af artilleriets, värfvade kavalleriets
Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen
-
Bevä
Lifbeväringen*)
.......................................................
Gotlands nationalbeväring .....................................
Hallands beväring......................................................
Yesternorrlands beväring.........................................
Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag.
Okas med ...............................................................
Volontärskolor, förslagsanslag ................................
Mate
Försvarsverket
till lands i allmänhet eller ArméNuvarande
belopp.............................................
Ökas med .............................................................
Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregeAnskaffning
och underhåll af beklädnads-, beväpersedlar
vid det berustade infanteriet, reser
-
'''') Kong!. Maj:ts förslag om anslagets uteslutande kommer att af Stats-Utskottet i sammanhang med regleringen af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
53
kronor, till praktiska öfningar)
Trp:t
löning, reservationsanslag .......................................
leriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar,
truppernas exercis ...................................................
och fortifikationstruppernas hästar, förslagsanslag
tena, förslagsanslag...................................................
S:gr
ringen.
Nuvarande belopp.
652,500:
390,000:
rielen.
förvaltningens departement.
S:gr
Reservationsanslag.
........ 2,150,916: —
......... 178,584: —
mentena och Vermlands fältjägarecorps ...............
rings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingsvationsanslag
.............................................................
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor.
9,760,674
278,920
198.000
859,212
140.592
64,000
600.000
1,101,000
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
Friheter.
Kronor.
817,000
Ersättningar.
Kronor.
693,400
5,267,808
11,432
201,997
12,660
31,420
1,042,500
285,000
1,585,009
2,329,500
304,063
205,000
Transport | 17,425,970
817,000
693,400
Summa.
Kronor.
11,271,074
278,920
198.000
859,212
140,592
64,000
600.000
1.101,000
5,267,808
11,432
201,997
12,660
31,420
1,042,500
285,000
1,585,009
2,329,500
304,063
205,000
18,936,370
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel behandlas.
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
1886 års |
riksstat anslår |
||||||
Anvisning kontant. |
i |
Indelning oci Friheter. |
dermed jem-nvisning, Ersättningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
1 ö. |
16,786,521 |
— |
'' 817,000 |
_ |
693,400 |
_ |
18,296,921 |
_ ; |
100,000 |
— |
100,000 |
H |
||||
108,500 |
108,500 |
||||||
21,450 |
— |
— |
— |
— |
21,450 |
— |
|
50,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
60,000 |
— |
— |
— |
— |
60,000 |
_ |
|
2,999,929 |
- |
— |
— |
— |
— |
2,999,929 |
— |
30,000 |
- |
30,000 |
|||||
31,000 |
— |
_ |
— |
— |
31.000 |
_____ |
|
99,000 |
— |
— |
— |
— |
99,000 |
— |
|
8,000 |
— |
__ |
— |
— |
— |
8,000 |
_ |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
_ |
70,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
70,000 |
— |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
_ |
|
4,329 |
4,329 |
||||||
67,500 |
__ |
___ |
__ |
__ |
_ |
67,500 |
|
44,600 |
44,600 |
||||||
379,429 |
— |
— |
— |
— |
379,429 |
—j |
|
17,505,900 |
817,000 |
— |
693,400 |
19,016,300 |
Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.,
Okas med .............................................................
Inqvarteringskostnader, förslagsanslag.....................
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reser -
Salpeteruppköp, förslagsanslag................................
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter ...
Diverse
För en ridskola vid Strömsholm............................
Till skjutskolor, reservationsanslag..........................
Garnisonskommendering i Karlskrona, reserva
Durchmarschkostnader,
reservationsanslag..............
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för ArméSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för deför
slag sanslag. Nuvarande belopp....................
Okas, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
Extra utgifter ...........................................................
Disciplinkompaniet:
Bestämdt anslag .................................................
Förslagsanslag...................................................
:ma
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Förslag till blifvande riksstat: |
||||||||
Indelning oeli dermed jern- |
||||||||
förli |
£• anvisning, |
|||||||
Anvisning |
i |
pa förslag. |
||||||
Summa. |
||||||||
kontant. |
||||||||
Friheter |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Trp:t |
17,425,970 |
_ |
817,000 |
_ |
693,400 |
_ |
18,936,370 |
_ |
reservationsanslag. Nuvarande belopp 100,000: — |
||||||||
........................................................... 65,000: — |
165,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
165,000 |
— |
108,500 |
— |
__ |
_ |
___ |
— |
108,500 |
— |
|
vationsanslaq ............................................................ |
21,450 |
— |
— |
— |
— |
— |
21,450 |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
||
......................................................... |
60,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
60,000 |
— |
S:gr |
3,243,513 |
— |
_ |
— |
3,243,513 |
— |
||
anslag. |
||||||||
30,000 |
_ |
__ |
_ |
__ |
_ |
30,000 |
_ |
|
31,000 |
— |
— |
— |
— |
31,000 |
— |
||
tionsanslag . . ...... |
99,000 |
____ |
__ |
99,000 |
_ |
|||
8''000 |
8,000 |
|||||||
10,000 |
10,000 |
|||||||
70,000 |
_ |
__ |
_ |
— |
70,000 |
— |
||
förvaltningen m. fl. verk............................................. |
15,000 |
— |
--- |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
partementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, |
||||||||
.............................................................. 4,329: — |
||||||||
med ...................................................... 8: — |
4,337 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,337 |
— |
, |
67,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
67,500 |
— |
12,600: — |
||||||||
............................................................... 32,000: — |
44,600 |
— |
—r. |
— |
— |
44,600 |
— |
|
S:gr |
379,437 |
— |
— |
— |
— |
— |
379,437 |
— |
S:ma |
18,210,357 |
— |
817,000 |
- |
693,400;— |
19,720,757; |
— |
56
Stats- Utskottets Utlåtande N:o S.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjerde hufvudtitel.
Landtförsvars-departementet.
Beväringen.
För tillämpning under år 1887 af den nya värnpligtslagens föreskrifter
angående de värnpligtiges inskrifning, redovisning m. m.
Materielen.
Till anskaffning för beväringen af mälskjutningsutredning 20,200: —
nyuppsättning af munderings- m. fl. persedlar för
'' ” * ..........'' .......... 70,000: -
en klass af Gotlands nationalbeväring
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel .............
Positionsartillerimateriel......
Fästningsartillerimateriel... .
Infanteriammunitionsvagnar
Skjutförsök ..........................
600,000
50,000
50.000
30.000
15.000
Fortifikationsbeliof.
Karlsborgs fästningsbyggnad:
För fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning
........................................... 100,000: —
» vidtagande af åtgärder för befästande
af det s. k. Vaberget ...................... 50,000: —
Försvarsarbeten vid Vaxholm —Oscar-Fredriksborg ......
Till krigsbryggemateriel ..................................................
fälttelegrafmateriel
150,000
28,000
29,200
16,000
Diverse anslag.
Till byggnader för en trängbataljon ..............................
» reseunderstöd för officerare och intendenturtjen
stemän
...................................................................
» fortsättande af generalstabens topografiska arbeten
» skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande år 1887............... 105,000: —
Fyllnad i 1886 års anslag .............. 25,000: —
100,000:
9,000:
60,000:
130,000:
Summa
Kronor. i ö.
150,000
90,200
745,000
223,200
299,000 —
1,507,400
Stockholm, K. L. Beckman, 1886.
Rättelser
i Stats-Utskottets utlåtande N:o 8:
Sid. 8 rad. 2 uppifrån står: djrrbart läs: dyrbar
12 » |
4 |
» i Vaxholm » |
å Vaxholm |
15 » |
4 |
» fästnings, och » |
fästnings- och |
86 » |
. 9 » |
» Glrusouska » |
Grusonska |
Bih. till Iti/csd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd.