Stats-XJtshottets Memorial N:o 63.
1
N:o 63.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1886, kl. 2 e. m.
Memorial, angående statsreglering en för år 1887.
(R. A.)
Sedan icke allenast beloppen af de utaf innevarande Riksdag beviljade
anslag — utom i fråga om Kongl. Maj:ts förslag beträffande ersättning af
vissa kostnader för rustningar af flottans fartyg m. m., afsättning till fonden
för nytt riksdagshus, afsättning för inlösen af skattefrälseräntor m. m., samt
förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond — blifvit af Riksdagen bestämda,
utan ock de summor blifvit faststälda, hvartill så väl statsverkets
ordinarie inkomster som tull-, post- och stämpelmedlen, bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter, bränvinstillverkningsskatten och livitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1887 skola beräknas, äfvensom beslut
af Riksdagen fattats angående användande för statsregleringen af vissa
andra, här nedan omförmälda tillgångar, får Utskottet, jemlikt 39 § Riksdagsordningen,
för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen jemte
den Utskottet åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof.
Härvid har Utskottet dock först att afgifva yttrande öfver Kongl.
Maj:ts ofvanberörda förslag, äfvensom i fråga om sättet för vissa anslags
anvisande samt anskaffande af medel dertill.
I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit, att till ersättande
af vissa under sistlidet ars vår förskottsvis bestridda kostnader för rustningar
af flottans fartyg och andra åtgärder, med syfte att i händelse af fredsbrott
mellan främmande makter upprätthålla Sveriges neutralitet, 376,000 kronor
måtte i 1887 års stat utom hufvudtitlarne uppföras.
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afä. 39 Höft.
1
2
Stats-Utslcottets Memorial N:o 63.
Af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet
öfver sj oför svar särenden den 11 Januari innevarande år (sid. 39—42) inhemtas,
att ifrågavarande utgifter och anskaffningar utgöra:
för åtskilliga anbefalda, genom Marinförvaltningens försorg vidtagna, i
åberopade statsrådsprotokollet närmare specificerade större rustningar och
dermed sammanhang egande åtgärder................................ kronor 258,631: 11
för åtskilliga genom chefen för fortifikationen utförda
försvarsanläggningar vid Fårösund........................... » 45,854: 99
för förbrukade elektriska kablar............................. » 72,152: 50
Summa kronor 376,638: 60
eller i jemnt tal 376,000 kronor, hvilken af oförutsedda behof föranledda
utgift funnits icke skäligen böra belasta femte hufvudtiteln, till följd hvaraf
till dess ersättande erforderligt anslag utom hufvudtiteln af Kongl. Maj:t
äskats.
Utskottet har ej något att erinra vid hvad sålunda föreslagits, utan
hemställer,
l:o
att till ersättande af vissa under sistlidet års vår förskottsvis
bestridda kostnader för rustningar af flottans
fartyg och andra åtgärder, med syfte att i händelse åt
fredsbrott mellan främmande makter upprätthålla Sveriges
neutralitet, 376,000 kronor må, på sätt Kongl. Maj:t begärt,
i 1887 års stat utom hufvudtitlarne uppföras.
Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att till fonden för nytt riksdagshus afsätta 900,000 kronor.
Till denna fond, hvars tillgångar af Riksgäldskontoret förvaltas, hafva
hittills blifvit anvisade 1,484,500 kronor, deraf 900,000 kronor å riksstaten
för år 1885 och 584,500 å riksstaten för innevarande år. Fullmäktige i
Riksgäldskontoret hafva i sin till innevarande Riksdag afgifna berättelse upplyst,
att å de för år 1885 anvisade 900,000 kronor uppkommit en ränteoch
kapitalvinst under samma år af 43,221 kronor 99 öre, så att fondens
behållning vid 1885 års slut utgjorde 943,221 kronor 99 öre, samt att de
för innevarande år anvisade 584,500 kronor redan under sistlidne Januari
månad till Riksgäldskontoret levererats och, likasom de under år 1885 afsätta
medel, förräntats genom inköp för fondens räkning af svenska statsobligationer.
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
3
Då, på sätt Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet
till statsrådsprotokollet anfört, fonden naturligtvis behöfver vinna en högst
betydlig ytterligare tillväxt för att motsvara sitt ändamål, hemställer Utskottet,
2:o
att Riksdagen må till fonden för nytt riksdagshus
afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som hör under
år 1887 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas
och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.
Kongl. Maj:t har jemväl i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att för inlösen af skattefrälseräntor m. m. afsätta 800,000 kronor.
Till stöd för detta förslag har Herr Statsministern och Chefen för
Finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 11
Januari innevarande år anfört:
»Under den 11 September sistlidet år har Eders Kongl. Maj:t, i öfverenstämmelse
med den vid sistlidne riksdag bifallna nådiga propositionen i
ämnet, utfärdat bestämmelser derom, att skattefrälseräntor, kronotionde,
som innehafves under enskild eganderätt, samt arhets- och liofveriskyldighet
till skattesåld kronoegendom må, i mån som vederbörande egare
derom framställa anbud, för statsverkets räkning efter bestämda grunder
inlösas, hvarjemte Statskontoret erhållit befallning att af under händer
varande medel förskjuta de belopp, som för utskyldernas eller besvärens
inlösande kunna ifrågakomma att af statsmedel gäldas, samt för hvarje år
anmäla förskotten till ersättande af Riksdagen. Vid det tillfälle, då jag inför
Eders Kongl. Maj.t förordade aflåtande till Riksdagen af den nådiga framställningen
i ämnet, yttrade jag, att statens utgift för utskyldernas inlösen,
hvilken beräknades närma sig fyra millioner kronor, borde fördelas på flera
års budgeter, och är det af denna anledning jag nu, ehuru hittills ingen anmälan
om verkstäld dylik inlösen från Statskontoret skett, anser det vara
synnerligen lämpligt att börja afsätta medel för detta ändamål, hvartill tillfälle
nu erbjuder sig i de befintliga öfverskotten.»
Den sålunda föreslagna medelafsättningen är, enligt hvad Utskottet
inhemtat, af behofvet påkallad och synnerligen välbetänkt. Utskottet hemställer
derför,
4
Stats-TJtshottets Memorial N:o 63.
3:o
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,
å riksstaten för år 1887 för inlösen af skattefrälseräntor
m. m. afsätta 800,000 kronor.
Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
må, till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond, anvisa 431,000
kronor, utgörande det af Kongl. Maj:t beräknade öfverskottet å riksstaten,
sedan de till fonden för nytt riksdagshus och till inlösen af skattefrälseräntor
afsedda belopp frånräknats. Vid detta ärendes föredragning har Herr Statsministern
och Chefen för Finansdepartementet erinrat, hurusom statsverkets
kassaförlagsfond, med inberäkning af det vid 1885 års riksdag anvisade belopp,
komme att vid slutet af innevarande år 1886 uppgå till 11,139,207
kronor 27 öre, hvadan densamma, under förutsättning af bifall till Kongl.
Maj:ts nu gjorda förslag, skulle vid 1887 års slut bestiga sig till 11,570,207
kronor 27 öre. Vid flera föregående tillfällen hade Departementschefen inför
Kongl. Maj:t närmare utvecklat vigten af att låta, i den mån statsverkets
tillgångar dertill beredde tillfälle, afsättningarne till kassaförlagsfonden
fortgå, intill dess denna fond nådde ett belopp af åtminstone 15 millioner
kronor. Herr Departementschefen kunde derför inskränka sig att till stöd
för den nu föreslagna ytterligare afsättningen åberopa de skäl, som legat till
grund för de framställningar i detta afseende, hvilka under de senare åren
blifvit af Kongl. Maj:t gjorda och af Riksdagen bifallna.
I sammanhang med detta Kongl. Maj:ts förslag har Utskottet behandlat
en af Herr J. Mankell inom Första Kammaren väckt motion (N:o 30),
i hvilken hemstälts, att den af Kongl. Maj:t under år 1887 föreslagna afsättningen
af 431,000 kronor till statsverkets kassaförslagsfond icke måtte
ega rum; äfvensom att, för händelse af framtida brist i denna fond, en
kredit till fyllande af det felande beloppet måtte öppnas för Statskontoret
hos Riksgäldskontoret, samt att i öfverensstämmelse dermed sistnämnda kontors
reglemente måtte ändras.
I sin till stöd för berörda förslag gjorda framställning fäster motionären
uppmärksamheten derpå, att kassaförlagsfonden komme att vid innevarande
års slut uppgå till 11,139,207 kronor 27 öre och till detta belopp blifvit förstärkt
från 4,985,638 kronor 27 öre genom de afsättningar, som under åren
1882—1886 till densamma blifvit gjorda.
För sin del måste motionären anse fondens vidare förstärkande mindre
behöfligt. Sedan år 1874, då statsregleringens öfverskott sista gängen till
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
5
godofördes Riksgäldskontoret, hade kassaförlagsfonden, såsom af en motionen
bifogad bilaga delvis framginge, endast en kortare tid, nemligen under de
sista månaderna af år 1879 och de första af år 1880, haft behof af så stort
belopp, som i statsverkspropositionen angåfves. Och de förhållanden, under
livilka detta skedde, vore af den beskaffenhet, att det med skäl torde kunna
antagas, att blott ringa sannolikhet förefunnes för deras återkommande, hvadan
denna företeelse måste betraktas såsom ett undantag.
I samma mån, som grundskatterna afskrefves, ''borde äfven nämnda
maximum af 15 millioner minskas med ett motsvarande belopp. Detta måste
följaktligen ske redan innevarande år. Och skulle dessa skatter helt och
hållet försvinna, minskades maximibeloppet med icke mindre än 6 millioner,
för så vidt man finge antaga att de ersattes med sådana inkomster, som
under finansåret verkligen inlöpte, hvilket ju vore troligt.
Emellertid erkänner motionären att det före denna totala afskrifning
möjligen undantagsvis kunde inträffa, att fonden behöfde ett belopp, som läge
mellan de redan befintliga 11 millionerna och de 15, minskade med den
första grundskatteafskrifningens belopp. Under senare år hade man likvisst
kunnat fylla behofvet med de öfverskott på statsinkomsterna, som under föregående
år influtit och hvilka blifvit reserverade för ett kommande års statsreglering,
vanligtvis dock först trenne år senare, t. ex. 1884 års öfverskott
först för 1887 års statsreglering och 1885 års först för 1888 års o. s. v.
Den stora försigtighet, med hvilken inkomsterna för nästkommande års statsreglering
på senare tider beräknats, innebure en borgen för att dylika öfverskott
sannolikt städse skulle förefinnas, i hvilket fall ju icke någon ytterligare
förstärkning af fonden behöfdes.
Men äfven om det mindre troliga inträffade, att brist i fonden undantagsvis
skulle förekomma, syntes denna föga sannolika eventualitet lätteligen
kunna mötas på ett vida lämpligare sätt än genom afsättandet af medel, som
beröfvades statsregleringen eller undandroges skattelindringars åvägabringande.
Statskontoret öfverlemnade för närvarande de medel, som det för tillfället
icke behöfde använda, mot uppsägning på viss dag eller inom en månad
till Riksgäldskontoret, som kunde göra medlen för sig fruktbringande. När
Riksgäldskontoret sålunda af dessa medel å ena sidan kunde draga vinst,
förefölle det motionären vida enklare och beqvämare, att det å andra sidan
ikläddes skyldighet att, för händelse af brist i förlagsfonden, af under handen
hafvande medel anskaffa det tillfälligtvis felande beloppet mot återbetalningsskyldighet,
så fort Statskontoret dertill blefve iståndsatt, än att förlagsfonden
ytterligare förstärktes, och sålunda betydliga medel undandroges Riksdagens
disposition för vigtigare ändamål. Motionären hade för sin del alltid ansett
olämpligt och stridande mot sunda finansiella grundsatser, att fonder eller
6
Stäts-UtsJcottets Memorial N\o 63.
kassör bildades för ändamål, som på annat sätt lättare kunde fyllas. Hans
mening vore således, att inga vidare afsättningar borde ske till kassaförlagsfonden,
utan att i stället hos Riksgäldskontor et en kredit för Statskontoret
skulle öppnas för fyllande af den brist, hvaruti det tillfälligtvis och säkerligen
mycket sällan syntes kunna råka i afseende på sitt kassaförlag. Enligt
hvad motionären hört uppgifvas, vore ett dylikt tillvägagående vanligt i
England och Frankrike. Och hos oss ansåge motionären förhållandena för
närvarande vara sådana, att alla medel, som icke oundgängligen behöfdes till
statsregleringen, borde disponeras för skattelindringar.
Hvad nu först beträffar motionärens förslag, att, för händelse af framtida
brist i kassaförlagsfonden, en kredit till fyllande af det felande beloppet
måtte öppnas för Statskontoret hos Riksgäldskontoret, tillåter Utskottet sig
i minnet återkalla, att Riksdagen år 1876, med bifall till Stats-Utskottets
hemställan i dess Memorial H:o 85, i Riksgäldskontorets reglemente införde
ett stadgande af följande innehåll:
»I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t uppå Statskontorets underdåniga anmälan
pröfvat behofvet för dess fyllande, tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med
förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda
hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.»
Samma stadgande har sedermera intagits i alla efter år 1876 för
Riksgäldskontoret utfärdade reglementen och äfven, på sätt den vid Herr
Mankells motion fogade tabell närmare utvisar, vunnit en ganska vidsträckt
tillämpning, i det att de belopp, Riksgäldskontoret på grund deraf till Statskontoret
utbetalt, vid ett tillfälle, i November månad år 1879, uppgått till
ej mindre än 16,500,000 kronor. Det har ock (se § 44 af nu gällande
reglemente) i följd häraf funnits nödigt bemyndiga Riksgäldskontoret att,
för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i
mån af behof, upplåna medel mot Riksgäldskontorets obligationer i svenskt
mynt.
Då Utskottet i sitt denna dag afgifna Memorial N:o 64 föreslår bibehållande
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret af ett stadgande (§ 16)
af lika lydelse med det här ofvan intagna och åberopade, samt detta stadgande
synes till fullo uppfylla syftet af motionärens framställning i denna
del af hans motion, anser Utskottet sig härmed hafva besvarat motionen i
hvad den rörer öppnande af en kredit för Statskontoret hos Riksgäldskontoret.
I fråga åter om ytterligare afsättning till kassaförlagsfonden, kan Utkottet
ej dela motionärens åsigt. Att en dylik fond under de senare åren
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
7
ej visat sig behöflig till hela det belopp, den nu innehar, beror helt och
hållet deraf, att Statskontoret under samma tid haft till sitt förfogande betydliga
öfverskott från föregående statsregleringar, men Utskottet kan ingalunda,
såsom motionären, antaga, att dylika öfverskott sannolikt städse skola
förefinnas. När åter öfverskott kunna af Statskontoret disponeras, inträffar
intet annat än att dylika öfverskott eller motsvarande, obegagnad del af
kassaförlagsfonden öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att, för statsverkets
räkning och till minskning af dess utgifter, förvaltas. Om nu en lcassaförlagsfond
af tillräcklig storlek ej finnes och samtidigt ej heller tillräckliga
öfverskott stå till Statskontorets förfogande, skulle visserligen fortfarande
såsom tillförene de erforderliga medlen kunna från Riksgäldskontoret
erhållas på sätt motionären angifvit, men vid tider, då statsverket
ej har några öfverskott, har Riksgäldskontoret i regeln ej heller några räntefria
medel till sitt förfogande, och fyllandet genom Riksgäldskontorets försorg
af statsverkets behof skulle då ej heller kunna ega rum utan en ränteutgift,
som ju vid anordningars vidtagande för ett sådant fall helst torde
böra undvikas. Det må vara sant att ett förfaringssätt, något liknande det
af motionären förordade, eger rum i flera främmande länder, men vida fördelaktigare
torde det dock vara att hafva så stäldt, att upplåning för bestridande
af löpande statsbehof ej må behöfva ega rum, och det är, hos
Sveriges finansförvaltning en egenskap, som synes böra väl bevaras, att sväfvande
skuld endast undantagsvis kan förekomma.
Utan tvifvel inverkar, såsom motionären erinrat, den år 1885 beslutade
nedsättningen i grundskatterna på det belopp, hvartill kassaförlagsfonden
kan beräknas behöfva uppgå, men äfven efter ett i öfverensstämmelse härmed
gjordt afdrag från det antagna minimibeloppet af 15,000,000 kronor qvar
står behofvet af ytterligare afsättningar till fonden.
Om Riksdagen bifaller Utskottets här nedan gjorda förslag, att
500,000 kronor af 1887 års anslag till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs
anvisas å riksstaten, blir det emellertid ej möjligt att nu till fonden afsätta
hela det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, utan endast 237,000 kronor,
hvarigenom fonden vid 1887 års slut skulle komma att uppgå till 11,376,207
kronor 27 öre.
Utskottet hemställer,
4:o
att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond,
å riksstaten för år 1887 anvisa 237,000
kronor.
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
Redan i sitt Utlåtande N:o 40 punkten B), angående anslag till en
stambana genom öfre Norrland, uttalade Utskottet den åsigt, att upplåningen
till denna nya stambana borde så vidt möjligt inskränkas samt att de medel,
som för anläggningen erfordrades, borde till en del, i mån af tillgång, anvisas
till utgående å riksstaten.
I öfverensstämmelse härmed, och då statsverkets ställning lemnar tillgång
till bestridande utan upplåning af hälften, eller 500,000 kronor, af det
beviljade anslaget till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs, anser Utskottet
detta belopp kunna och böra å riksstaten utom hufvudtitlarne utgå;
hvaremot upplåning lärer erfordras för beredande af tillgång till såväl andra
hälften af nyssnämnda anslag som ock anslagen för nästkommande år till
stambanan Bräcke—Sollefteå och jernvägen Hudiksvall—Ljusdal, äfvensom
låneunderstöden för samma år ur fonden för enskilda jernvägar och till
Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag.
Utskottet hemställer alltså,
5:o
a) att 500,000 kronor af 1887 års anslag till stambanan
Sollefteå—Skorped—Vännäs må anvisas till utgående å
riksstaten utom hufvudtitlarne; och
b) att återstående 500,000 kronor af 1887 års anslag till
stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs samt de af Riksdagen
beviljade och till utgående år 1887 anvisade anslagsbelopp
å 750,000 kronor till arbetena å stambanan
mellan Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp
af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt
dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra
stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel,
å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond
för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000 kronor
till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag må till
utgående från Riksgäldskontoret anvisas, att enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetalas, och Riksgäldskontoret bemyndigas
att medelst försäljning af obligationer, tillhörande
1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda erforderlig
tillgång till förenämnda belopps utbetalning.
Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke vidare
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
9
varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan inberäkning bland inkomsterna
af bevillning af fast egendom samt af inkomst, statsregleringen
för år 1887 utfalla sålunda:
Tillgångar och inkomster:
Öfverskott å statsregleringarne för år 1884 och före -
gående år (Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60) ..... kronor 8,153,000: —
Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets
Utlåtande U:o 60) ........................................................ » 19,342,000: —
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(Bevillnings-Utskottets Betänkande dST:o 17):
Tullmedlen ..................... kronor 29,000,000: —
Postmedlen ................ » 6,235,000: —
Bevillningsafgifterna för
särskilda förmåner och
rättigheter................. » 300,000: —
Stämpelmedlen ............... » 3,300,000: —
Bränvinstillverknings
skatten
........................ » 13,000,000: —
Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften.
............. » 200,000: — » 52,035,000: —
Öfverskott från postverket (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 60)............................................... » 1,800,000: —
hvadan tillgångarne och inkomsterna för 1887, med
undantag af bevillningen af fast egendom samt af inkomst,
uppgå till ......................................................... kronor 81,330,000: —
Utgifter:
De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva hlifvit bestämda till följande
belopp:
Första hufmdtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 5)............................. kronor 1,338,000: —
Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 6).............................. » 3,814,667: —
Transport 5,152,667: —
Bih. till Biksd. Prot. 18S6. 4 Sami. 1 Afd. 39 Käft.
2
10
Stats-Utslcottets Memorial N:o 63.
Transport kronor
Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 7 och Memorial
N:o 28) ............................................. »
Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 8 samt Memorial
N:o 39) ..........................................
Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 9 samt Memorial
N:o 41) ............................................. »
Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 10 och Memorial
N:o 32) .......................................... »
Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 11 och Memorial
oN:o 43) .......................................... »
Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 12 samt Memorial
2ST:o 56)................................. »
Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden Nås 13 och 13 a samt
Memorial N:o 44)........................... »
Be extra ordinarie utgifter,
som blifvit för år 1887 anvisade
att utgå från Statskontoret, utgöra:
Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 6) .......................... »
Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 7) .......................... »
Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 8 samt Memorial
Nås 39 och 42).............................. »
Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 9 och Memorial
N:o 41) ............................................ »
Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden Nås 4 och 10)........... »
Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 11).......................... _»_
Transport kronor
5,152,667: —
613,800: —
19,643,800: —
5,980,400: —
4,648,854: —
14,311,900: —
11,065,589: —
2,629,600: — 64,046,610
84,333: —
4,500: —
1,442,400: —
964,200: —
1,689,846: —
157,500: —_
4,342,779: — 64,046,610
Stats- Ut shot fets Memorial N:o 63.
Transport
Åttonde hufmdtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden N: is 12 och 12 a samt
Memorial N:o 56)...........................
Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 13)........................
Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne:
om
Utskottets i punkten l:o här
ofvan gjorda förslag bifalles,
till1 ersättning af vissa kostnader
för rustningar af flottans fartyg
och andra åtgärder för neutralitetens
upprätthållande .........
enligt den af Riksdagen bifallna punkten
36:o mom. b) af Utskottets
Utlåtande N:o 10,
till ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar
samt, om Utskottets i punkten 5:o
mom. a) här ofvan gjorda förslag
bifalles,
till påbörjandet af stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs
(utom
det till utgående från Riksgäldskontor
et anvisade lika belopp..
dels, till utgående från Riksgäldskontor,
riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter
och räntor, efter afdrag af till
Riksgäldskontor et ingående ränte
och
kapitalbetalningar...................
dels, om Utskottets här ofvan gjorda
förslag i punkterna 2:o, 3:o och
kronor 4,342,779: — 64,046,610:
» 1,797,611: —
* 900,000: — 7,040,390:
kronor 71,087,000:
376,000: —
500,000: —
500,000: — 1,376,000:
--- 10,430,000:
4:o bifallas,
afsättning till fonden för nytt riksdagshus.............
afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.
900,000:
800,000:
Transport kronor 84,593,000
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 63.
Transport kronor 84,593,000: —
och till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond ...... 237,000: —
Summa kronor 84,830,000: —
hvilket utgiftsbelopp med ............................................... » 3,500,000: —
öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne
och inkomsterna, bland hvilka bevillning
af fast egendom samt af inkomst ej beräknats ... kronor 81,330,000: —
Utskottet hemställer alltså,
6:o
att Riksdagen må för år 1887 åtaga sig en bevillning
af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre millioner
femhundratusen kronor; samt
7:o
att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå
sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.
Sistlidna års Riksdag beslöt, med bifall till Stats-Utskottets hemställan
i dess Utlåtande jST:o 53, att vid statsregleringen för innevarande år de
i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å
dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skulle blifva gällande.
Då beslut i omförmälda hänseende äfven lärer vara erforderligt för
den statsreglering, som nu verkställes, får Utskottet, med hänvisning till den
utredning i ämnet, som förekommer i 1885 års Stats-Utskotts ofvan åberopade
utlåtande, hemställa,
8:o
att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen för
nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse den 12
Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva
gällande.
Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år
1887, sådan den blifvit af Utskottet förslagsvis upprättad, som ock Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter till 1887 års slut, jemväl sådana de
Stats-Utslcottets Memorial N:o 63. 13
blifvit af Utskottet beräknade, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor
N:is 1, 2 och 3.
Enligt bilagorna jST:is 2 och 3, innefattande förslagsheräkningar öfver
Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 29 nästlidne
April till nästkommande års slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:
för tiden från och med den 29 nästlidne April till
innevarande års slut............................................... kronor 52,314,699: 31.
samt under år 1887 .................................................... » 19,467,780: —
Summa kronor 71,782,479: 31.
Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:
under år 1886, nu befintlig behållning inheräknad, kronor 56,543,551: 16.
och under år 1887......................................................... » 19,467,780: —
Summa kronor 76,011,331: 16.
Inkomsterna och tillgångarne öfverstiga således utgifterna med ett
belopp af 4,228,851 kronor 85 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1887 års slut.
Stockholm den 10 Maj 1886.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
14
Stats-Utslcottets Memorial N:o 63,
Bil.
Riksstat
Tillgångar och Inkomster. |
Kronor. |
ö. |
Öfverskott å statsregleringarne för år 1884 och föregående år ........................... Statsverkets inkomster: Ordinarie inkomster................................................................ 19,342,000: — Bevillningar: Tullmedel....................................... 29,000,000: — Postmedel......................................................... 6,235,000: — Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ................................................... 300,000: — Stämpelmedel................................................... 3,300,000: — Bränvinstillverkningsskatt.............................. 13,000,000: — Hvitbetssockertillverkningsafgift .................. 200,000: — |
8,153,000 |
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,500,000: — 55,535,000: — |
74,877,000 |
— |
Öfverskott från postverket......................................................................................... |
1,800,000 |
—1 |
Transport |
84,830,000 |
__ |
Stats- Utskottets Memorial N:o 63.
15
N:o 1.
för år 1887.
Utgifter.
Ordinarie. Extra. |
Summa. |
||||
Att utgå från Statskontoret: |
...... 1,338,000 |
1,338,000 |
|||
Andra |
dito .................. |
...... 3,814,667 |
— 84,333 |
— 3,899,000 |
— |
Tredje |
dito .................. |
613,800 |
— 4,500 |
— 618,300 |
— |
Fjerde |
dito ................. |
...... 19,643,800 |
— 1,442,400 |
— 21,086,200 |
— |
Femte |
dito ................. |
...... 5,980,400 |
— 964,200 |
— 6,944,600 |
— |
Sjette |
dito ................ |
...... 4,648,854 |
— 1,689,846 |
— 6,338,700 |
— |
Sjunde |
dito ................. |
...... 14,311,900 |
— 157,500 |
— 14,469,400 |
— |
Åttonde |
dito ............... |
...... 11,065,589 |
— 1,797,611 |
— 12,863,200 |
_ |
Nionde |
dito .................. |
...... 2,629,600 |
— 900,000 |
— 3,529,600 |
— |
Utom hufvudtitlarne:
Till ersättning af vissa kostnader
för rustningar af flottans fartyg
och andra åtgärder för
neutralitetens upprätthållande
Till ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jern vägar ...
Till påbörjandet ai'' stambanan
Sollefteå—Skorped—V ännäs
(utom det till utgående från
Riksgäldskontor anvisade lika
belopp)......................................
376,000:
500,000:
376,000: —
500,000: —
500,000: — 500,000:
Summa 64,046,610: — 8,416,390:
Transport
Kronor.
72,463,000
72,463,000|-
16
Ståts-Utskottets Memorial N:o 63.
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
84,830,000 |
|
Summa kronor |
84,830,000 |
- |
Stats- Utskottets Memorial N:o 63.
17
Kronor. |
1 Ö. |
|
Transport Att utgå från RiksgäIdslcontoret : Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., för-slagsvis ................................................................................. 614,625: — Annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig stats-skuld, förslagsvis ........................................ 12,394,355: — efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående |
72,463,000 |
— |
ränte- och kapitalbetalningar, förslagsvis 2,578,980: — 9,815,375: — |
10,430,000 |
-1 |
Afsättning till fonden för nytt Riksdagshus ...................................................... |
900,000 |
— |
Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor, m. in. .................................... |
800,000 |
-1 |
Till förstärkande af statsverkets Teassaförlog sfond ............................................. |
237,000 |
— |
Summa kronor |
84,830,000 |
llih. till Riksd. Vrot. 1886.
4 Samt 1 Afd. 39 Raft
3
18
Ståts-Utskottets Memorial N:o 63.
Bil.
Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och
Behållning den 29 April enligt Riksgäldskontorets kassaräkning
Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:
emot reverser eller depositionsbevis................ 9,590,000: —
» uppköpta räntebärande obligationer...... 1,166,600: —
Förskjutna medel att ersättas af Riksgäldskontorets fonder....._
1,892,216: 47
10,756,600: ■
40,466: 59
Kronor.
12,689,283
06
Inkomster.
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd........................................................
Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och Kalmar
län i anledning af 1868 års missväxt ........................
Genom förräntande af innestående behållningar ......................■_
2,078,000: —
1,120: —
100,000: —
2,179,120
jErsättning af statsverkets medel:
Enligt riksstaten för år 1886 Riksgäldskontor^ tillkommande
anslag för bestridande af riksdags- och revisionskostnader,
annuiteter och räntor m. m..............................................
efter afdrag af god (gjorda.........................................................■_
Upplåning:
för konvertering af 1870 års 5 procent-lån...........................
efter afdrag af redan influtna:
genom återföring från jernvägshypoteks
fonden.
........................... 170,154: 34
genom försäljning af återstoden af 1880 års
4 procent-lån ............................................ 1,150,005: 35
genom försäljning af 8,000,000 riksmark
af 1886 års 31/2 procent-lån, efter 92
procent, som lemnat................ 6,542,355: 55
Kronor
för konvertering af 1876 års 41/2 procents-lån......................•_
10,975,000: —
10,000,000: —
12,966,700: —
7,862,515: 24
5,104,184: 76
34,347,824: —
Transport
975,000
39,452,008 76
55,295,411 82
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
19
N:o 2.
Utgifter från och med den 29 April 1886 till samma års slut.
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m.
Riksdags- och revisionskostnader........................
Kostnader för Riksdagens hus .........................
» » » bibliotek ..................
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontorct
.......................................................
Löner å indragnings- och pcnsionsstat vid dito
Aflöning och resekostnad m.m. för justitieombudsmannen
och hans expedition ....................
m.:
130,000: —
5,000: —
3,102: 54
43,700: —
9,900: —
17,337: 46 209,040: —
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen ............................. 300,000:
Anslag till ränta och amortissement å nedannämnda
fonderade lån:
1872 års lån................... 387,598: 43
1878 » » 444,298: 93
1880 » » 1,306,502:
1886 » » 881,481:
Ränta å medgifven och beräknad upplåning för
dels odlingslånefonden och dels det belopp,
som för konverteringarne ännu icke kontra
-
^8 3,019,880: 84
herats
Ränta å gamla 5 procent-lånet,
å Konung Karl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals
reparationsfond .......
Kronor. ö.
1
70,000:
13,138: 20 83,138: 20 3,403,019: 04
Återleverering till Kongl. Statskontoret:
Till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnad kassabehållning
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .....................
Transport
3,612,059
8,000,000
217,198
04
04
11,829,257J08
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
Transport
Upplåning för betäckande af motstående utgifter för odlingslånefonden ...........
Af förestående ännu icke indragna medel för kon
verteringarne.
................................ kronor 39,452,008: 76
komma den 1 nästinstundande Juni att inflyta
för kontraherad ytterligare försäljning af
46,000,000
92 procent
riksmark af 1886 års iån efter
37,617,777: 78
hvarefter den obegagnade lånerätten för konvertering af 1876
års lån utgör.........................................................................
1,834,230: 98
Kronor.
55,295,411
1,248,139
Summa kronor j 56,543,551
16
Stals-Utskottets Memorial N:o 63.
21
Transport
Låneunderstöd för enskilda jernvägar:
Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret för år 1886 anvisade
1,000,000 kronor, återstoden ............................................... 941 527: 98
Vid 1884 års riksdag till Skåne—Hallands och Mellersta Hallands
jernvägsaktiebolag för år 1886 anvisade tillhopa .. 781,836: -
137,000:
220,884: 60
Anslag för statens jernvägar:
Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt anslag å
högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg,
återstoden ............................................................................ 730; 31
Vid 1883 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade
medel, 247,000 kronor, för jernvägen Kihlafors—Stug
sundet,
d:o ........................................................................
Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade
medel, 2,154,000 kronor, för inköp och ombyggnad af
jernvägen Sundsvall—Torpshammar, d:o ..........................
Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade
medel för fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke—
Sollefteå, 2,000,000 kronor, återstoden......... 1,127,500: —
För jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken
inköp, ombyggnad till bredspårig och utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal,
2,000,000 kronor, återstoden........................ 1,680,000: —
Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling af sanka
trakter:
å 1885 års anslag......................................................... 522,839: 34
1886 års anslag....................................... 1,000,000: —
efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,
till Kongl. Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån........................... 274,700: — 725 300-
För inlösen af uppsagda 4 1/2 procent-obligationer af 1876 års statslån ........
Beräknad behållning vid 18S6 års slut ............................................................
Kronor.
11,829,257
1,723,363
2,807,500: —
08
98
Summa kronor
3,166,11491
1,248,139
34,347,824
4,228,851
34
85
56,543,551116
22
Stats-Utskottets Memorial N:o 03.
Bil.
Försiagsberäkning öfver Riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1887 års början samt fordringar för tills vidare förräntade
medel ....................................................................................
Inkomster.
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne
understöd.................................................................... 2,477,860: —
Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och
Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt.............. . 1,120: —
Genom förräntande af innestående behållningar ......................... 100,000: —
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1887 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöning
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor å öf
statsskuld ..................................................................... 13,008,980:
efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under samma tid
beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar .. 2,578,980:
och låneunderstöd för enskilda jernvägar
ling till betäckande af motstående för :
odlingslånefonden.......................................
Kronor. |
ö. |
4,228,851 |
85 |
2,578,980 |
|
10,430,000 |
f |
5,634,300 |
|
824,500 |
Transport j 23,696,631 [85
Stats- Utskottets Memorial N:o 63.
23
N:o 3.
Inkomster och Utgifter år 1887.
m.
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m
Riksdags- och revisionskostnader........................ 500,000
Kostnader för Riksdagens hus ..........v.............. 12,000
» » » bibliotek .................
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret.
................................................
Löner å indragnings- och pensionsstat vid dito
Aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition......
2,000
62,907: 50
14,917: 50
22,800:
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen ................................. 300,000:
Anslag till ränta och amortissement å de fonderade
lånen:
1860 års lån emot premieobligationer
.................. 293,000;
1872 års lån ................. 1,203,860
1875 » » ................ 1,700,000:
1878 » » ................. 1,191,328: 97
1880
1886
5,573,502
1,882,613
33 11,844,304: 30
Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke
verkstäld upplåning............... 235,000: —
Ränta å gamla 5 procent-lånet, å
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals
reparationsfond ........... 15,050: 70
Kronor.
614,625: —
250,050: 70 12,394,355: -
13,008,980
Transport j 13,008,980
24
Stats-TJtskottets Memorial N:o 63.
Transport
Kronor.
23,696,631
85
Summa kronor ] 23,696,631
85
Stats-Utskottets Memorial N:o 63.
25
Transport
Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor år 1887 anvisade
medel till understödjande af odling af sanka trakter........ 1,000,000: —
efter afdrag af för samma år beräknade, till Kongl. Statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån ..................... 175,500: —
Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel för jernvägens
mellan Hudiksvall ocli Näsviken inköp, ombyggnad och utsträckning
till norra stambanan vid Ljusdal.........................................................
Vid 1886 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor under år 1887 anvisade
medel:
till arbetena å stambanan mellan Bräeke och Sollefteå ......... 750,000: —
» påbörjandet af stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs . 500,000: —
låneunderstöd åt Göteborg—Hallands jern vägsaktiebolag ...... 1,034,000: —
lån ur 1886 års fond till understödjande af enskilda jernvägs
anläggningar.
................................................................... 1,000,000: —
Beräknad behållning vid 1887 års slut ..................................................................
Kronor. |
0.1 ! |
13,008,980 |
|
! 824,500 |
! ; | |
2,350,300 |
|
3,284,000 |
| ! 1 |
4,228,851 |
CO 1 o< |
Summa kronor j 23,696,631 [85;
Bill. till Bilcsd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 39 Haft.
4