Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:0 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1886, kl. 1/2 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjette hufvud tit el.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel, som omfattar
anslagen under Kongl. Civildepartementet, hafva följande förändringar
ifrågakommit.

Kommerskollegium.

l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen måtte dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i
tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde
embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1887 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva, att intill slutet af år 1887, i den mån sådant vore
erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande
åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,
som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Kongl. Maj:t
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Fläft. 1

Ang. dispositionsrätt
öfver
lediga löner
och tillfällig
löneförbättring
för
vissa tjenstemän.

[1 och 2].

2 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än
för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,
i afseende å hvilka indragning kunde ega rum eller förändring eljest
vidtagas; och

dels på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg
för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående
löner, eller tillsammans 500 kronor.

Dessa framställningar hafva icke gifvit anledning till annan erinran
än att, beträffande löneförbättringen åt Kommerskollegiets i stat
uppförde embets- och tjenstemän, densamma synts böra beviljas endast
under förutsättning af samma vilkor, som faststälts för tillgodonjutande
af de för innevarande år beviljade enahanda lönetillskott, eller att dessa
endast må betraktas såsom tillfälliga och att på dem icke får grundas
någon rätt till högre pension.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

a) på det Kong], Maj:t må komma i tillfälle
tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i
stat uppförde embets- och tjenstemän, med undantag
af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år
1887 till samma belopp som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor;

b) medgifva att intill slutet af år 1887, i den
mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen
inom kollegiet eller för beredande åt bemälde
embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,
som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af
Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,
som äro i Kommerskollegiets stat anvisade
ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven
för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar
inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan
ega rum eller förändring eljest vidtagas; samt

c) på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för tre tjenstemän vid Sala silfververk
tjugu procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans
500 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

2:o. Beträffande ''patentbyrån har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte medgifva, att de under år 1887 inflytande
afgifter för patent och för registrering af varumärken måtte få användas
till bestridande af de utgifter, hvilka betingades af tillämpning
under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd
för varumärken.

Utskottet har från patentbyrån erhållit uppgift öfver byråns inkomster
och utgifter under år 1885, utvisande en behållning till år
1886 af 41,153 kronor 34 öre. Till belysning af denna uppgifts innehåll
har likväl från byrån meddelats, att af denna behållning under
år 1886 måste bestridas åtskilliga utgifter för handläggning af ärenden,
som inkommit under år 1885 och för hvilka afgifter då till byrån erlagts,
men hvilka ej under samma år kunnat slutbehandlas, äfvensom
att i behållningen inginge en del så väl patent- som registreringsafgifter,
hvilka på grund deraf att ansökningarne afslagits eller förfallit,
borde till sökandena återbetalas; hvarjemte erinrats, att en väsentlig
del af byråns inkomster år 1885 utgjorts af registreringsafgifter, hvilka
under nämnda år influtit i stort antal så väl på grund deraf att de flesta
äldre svenska varumärken då anmäldes som ock i följd af att Sverige
under detta år inträdde i den s. k. patentunionen; men att antalet anmälda
varumärken säkerligen innevarande år komme att nedgå högst
betydligt samt att den deraf föranledda minskningen i byråns inkomster
naturligtvis ännu icke kunde i någon nämnvärd grad motvägas af inkomsten
af årsafgifter för meddelade patent.

Den af Kongl. Maj:t under den 4 December 1885 för patentbyrån
faststälda stat för innevarande år slutar på ett belopp af 45,175 kronor.

Utskottet finner den omständighet, att under det första året af
patentbyråns verksamhet en jemförelsevis betydlig behållning uppkommit,
ej innefatta skälig grund till det antagande, att inkomsterna äfven
under följande år skola inflyta till sådana belopp, att några betydligare
behållningar uppkomma, men då i allt fall dessa inkomster naturligtvis
ej böra anvisas till användande i vidsträckrare mån än erforderligt kan
vara, har Utskottet ansett detta böra i beslutet uttryckas, och Utskottet
hemställer derför,

att Riksdagen må medgifva, att de under år 1887
inflytande afgifter för patent och för registrering af
varumärken må till erforderligt belopp få användas
till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tilllämpning
under samma år af förordningen angående
patent och lagen om skydd för varumärken.

Ang. användning
af patentafgifter

m. m.

[3],

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående
ifrågasatt beviljande
af
anslag för utarbetande
m.
m. af formulär
för primäruppgifter

angående
näringsstatistiken.

3:o. I en af Herr J. II. G. Fredholm inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 9) har följande förslag blifvit framstäldt:

att Riksdagen, för den händelse Kougl. Maj:t skulle finna skäl
att förständiga sitt och rikets Kommerskollegium att med iakttagande
af alla förbättringar, som nu kunna åstadkommas, skyndsamt upprätta
nya formulär för insamlande af primäruppgifterna till de statistiska
redogörelser, som af nämnda kollegium utarbetas, må besluta att, till
betäckande af de med utarbetandet af formulären och med tryckning
af blanketter m. m. förenade kostnader, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag för en gång af tre tusen (3,000) kronor.

De upplysningar och anmärkningar, hvilka motionären i denna
motion framlagt rörande beskaffenheten af den statistik öfver Sveriges
näringar, handel och sjöfart, som Kommerskollegium under en följd
af år utarbetat och fortfarande har till åliggande att utarbeta, hafva
synts Utskottet böra särskildt uppmärksammas, ty huru stort afseende
än rättvisligen bör fästas å de svårigheter, hvilka kollegiet har att
öfvervinna för att bringa näringsstatistiken till en tidsenlig utveckling,
tyder dock motionärens framställning derpå, att i en del af de påvisade
bristfälligheterna ändring bör af kollegiet kunna åstadkommas.
Så är åtminstone fallet med de formulär till primäruppgifter, hvilka
begagnas och öfver hvilkas lämpliga innehåll och uppställning samt
tidsenliga förbättrande det naturligtvis tillkommer den myndighet, som
utarbetar och svarar för statistiken, att vaka.

Huruvida åter någon åtgärd från Riksdagens sida bör vidtagas
med anledning af förevarande motion, kan dock ifrågasättas, då särskildt
den i motionen hufvudsakligen afsedda frågan om primäruppgifterna
redan förut blifvit behandlad af, bland andra, 1883 års komiterade
och kollegiet således redan bör känna de anmärkningar mot nu använda
formulär, som framstälts, och hvilka förbättringar och ändringar
som ansetts böra åstadkommas. Härtill kommer, att den tid, då en
lösning af frågan om kollegiets omorganisation eller ersättande med
annan myndighet kan motses, icke torde vara aflägsen, till följd hvaraf
och då, vid den frågans afgörande, för visso näringsstatistikens intressen
komma att bättre än för närvarande tillgodoses, det torde kunna anses
öfverflödigt att nu, genom ett Riksdagens uttalande, föranleda en särskild
behandling af frågan om näringsstatistikens förbättrande.

Motionärens yrkande är dessutom så till vida icke fullt klart,
att det föi''eslagna anslaget begärts allenast under förutsättning, att
Kongl. Maj:t funne skäl gifva kollegiet ett förständigande af antydt
innehåll, ehuru all kännedom saknas derom, huruvida skäl till en sådan
förutsättning må vara för handen eller icke.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

Utskottet hemställer,

Ang. ifrågasatt
ändring
af vilkoren
för beviljande
af lån ur
manufakturförlagslånef
onden.

att Herr Fredholms förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o. Af Herr K. Söderblom har i en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 75) föreslagits,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t hemställa, det täcktes
Kongl. Maj:t förordna att lån från manufakturförlagslånefonden finge
till industriidkare utlemnas mot af vederbörlig embetsmyndighet godkänd
säkerhet på femton års tid; att under de första fem åren af lånetiden
ränta och kapitalafbetalning icke skulle utgöras; men att lånesumman,
ökad med de under de fem föregående åren upplupna räntor,
under de återstående tio åren skulle förräntas med fyra och en half
procent och amorteras med tio procent.

På sätt motionären upplyser, utlemnas från manufakturförlagslånefonden
lån till industriidkare mot säkerhet, som pröfvas af vederbörlig
embetsmyndighet (Statskontoret) och lånetiden är bestämd till 8 år,
under hvilka 5 procent ränta erlägges. På fjerde året börjar kapitalåterbetalningen
och fortgår med £ årligen, till dess hela lånet infriats.

Då det är ovisst, huruvida under nu rådande förhållanden industriidkare
kunna påräkna att erhålla lån till lägre eller ens till samma
ränta som den för lån ur fonden för närvarande föreskrifna samt Kongl.

Maj:t säkerligen, med hänsyn till fondens hufvudsakliga uppgift att
lemna medel till industriens främjande, ej lärer underlåta att i mån som
räntan i allmänna penningmarknaden nedgår, äfven nedsätta räntan
å fondens utlånade medel, finner Utskottet något uttalande härom från
Riksdagens sida ej böra göras; äfvensom och då den lånetid af 8 år,
som nu är bestämd, synes Utskottet vara så lång, som skäligen kan
för industriella anläggningar begäras, Utskottet anser motionen i denna
del icke heller böra vinna afseende; hemställande derför Utskottet,

att Herr Söderbloms motion icke må af Riksdagen
bifallas.

Statistiska tabellkommissionen. ^

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för utarbetande och offent- Ang. anslag
liggörande årligen af uppgifter om rikets folkmängd till ledning vid ^fandTaf''
val af landstingsman och af valmän för utseende af landstingsmän, de foikmängdsunder
anslaget till »statistiska tabellkommissionen» uppförda två reser- uPP9d''^rvationsanslagen
»till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats- ^

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Ang. ifrågasatt
begäran
om utredning
beträffande
ny organisation
af
landtmätericorpsen.

ersättningar» å 12,000 kronor och »till officiella statistiska trycket» å

15,000 kronor måtte höjas, det förra med 200 kronor till 12,200 kronor
och det senare med 800 kronor till 15,800 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 4—8) blifvit, till
stöd för denna framställning, anfördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, för utarbetande och offentliggörande
årligen af uppgifter om rikets folkmängd till
ledning vid val af landstingsman och af valmän för
utseende af landstingsmän, må höja de under anslaget
till »statistiska tabellkommissionen» uppförda
två reservationsanslagen »till arfvoden åt tillfälliga
biträden samt till vikariatsersättningar» å 12,000 kronor,
och »till officiella statistiska trycket» å 15,000 kronor,
det förra med 200 kronor till 12,200 kronor
och det senare med 800 kronor till 15,800 kronor.

Landtmäteristaten.

6:o. Herr J. E. Nyström har i en inom Första Kammaren väckt
motion (N:o 38) på anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen måtte dels i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utreda frågan om behofvet och lämpligheten
af landtmätericorpsens omorganisering i den rigtning, som i motionen
antydts och dels för bestridande af kostnaderna för en sådan utredning
bevilja ett förslagsanslag af 3,000 kronor.

Hänvisande till motionens innehåll, får Utskottet anföra, att motionen
icke är af beskaffenhet att kunna af Utskottet tillstyrkas. Särskildt
finner Utskottet motionärens förslag till rikets indelning i landtmäteridistrikt
och hvad dermed står i sammanhang vara olämpligt,
hvarjemte det icke synes vara ådagalagdt, att något allmännare kändt
behof af landtmätericorpsens omorganisation gjort sig gällande; till
följd hvaraf Utskottet föranlåtes hemställa,

att Herr Nyströms förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

7

Rikets ekonomiska kartverk.

7:o. Under denna anslagstitel hafva framstälts följande förslag:

dels af Ivongl. Maj:t,

att Riksdagen måtte, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor,
under samma hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisa, till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva
att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas
äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;

dels ock i en inom Första Kammaren af Herr H. A. Widmark
väckt motion (N:o 49),

att Riksdagen måtte, för utgifning af ekonomiska häradskartor i
skalan 1: 50,000, der ej mindre skala pröfvades tillräcklig, öfver Skaraborgs
och Vermlands län, bevilja ett reservationsanslag af 23,500
kronor, att användas till bidrag med en tredjedel af den för kartutgifningen
beräknade kostnaden att utgå till vederbörande landsting,
hushållningssällskap eller kommuner, som förbunde sig att bestrida
alla i öfrigt för denna kartutgifning uppkommande kostnader, samt
af denna summa för år 1887 anvisa och ställa till Ivongl. Maj:ts
disposition 3,500 kronor; äfvensom

att Riksdagen vid beviljandet af detta anslag ville fästa följande
vilkor:

att kartutgifningen skulle öfvervakas af chefen för generalstabens
topografiska afdelning, och att ett tillräckligt antal exemplar
af hvarje kartblad skulle utan ytterligare kostnad till statsverket
öfverlemnas.

Beträffande Ivongl. Maj:ts framställning, i hvilken för år 1887
begäres samma anslagsbelopp, som af 1885 års Riksdag beviljades, får
Utskottet hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 8—12) till stöd
för framställningen är anfördt.

Hvad derefter angår Herr Widmarks motion, blef, såsom motionären
anfört, genom Kongl. brefvet den 15 December 1871, i öfverensstämmelse
med Riksdagens fattade beslut, förklaradt, att utgifning på
statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000
icke vidare skulle eg a rum. Något undantag härifrån för Skaraborgs
och Vermlands län torde icke lämpligarn böra ske och Utskottet för -

Ang. anslag
Ull det
ekonomiska
kartverket
m. m.

[5],

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. en indragen
länsmanslöns
användande
till
inrättande af
en ny länsmanstjenst.

[6],

Ang. höjning
af anslaget
till landsstaterna
i länen
till följd af
landsstatsboställens

indragning.

m.

anlåtes derför att, under åberopande af hvad Utskottet bär ofvan anfört,
hemställa,

att Riksdagen må,

a) bifalla hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit, och således utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisa till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att
möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må
användas äfven till bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket; samt

b) lemna Herr H. A. Widmarks ofvanberörda
motion utan vidare afseende.

Landsstaterna i länen.

8:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, på det Sköns länsmansdistrikt i Vesternorrlands län måtte
kunna delas i två distrikt, aflöningsbelopp, som blefve tillgängligt i
följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och
Yestmanlands län, finge användas för inrättande af en ny länsmanstjenst
inom Vesternorrlands län.

Då hvad i statsrådsprotokollet (sid. 12—15) anförts till stöd för
denna framställning till fullo ådagalägger den nya länsmanstjenstens
behöflighet, hemställer Utskottet,

att förevarande framställning må af Riksdagen
bifallas.

9:o. I berättelsen angående statsverkets tillstånd och behof har
Statskontoret meddelat, att följande landsstatsboställen till statsverket
indragits, utan att ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit
å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd:

landskamrerarebostället i Södermanlands län, lägenheten Spelhagen
Östra kungsladugård, h mantal; och

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

9

häradsskrifvarebostället i Lysings, Dals och. Aska härads fögderi
Skogsby N:o 1, 1 mantal.

På grund häraf och med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda
framställning hemställer Utskottet,

att Riksdagen må höja penninganslaget under
»landsstaterna i länen» med det belopp, hvartill ofvannämnda
två landsstatsboställens afkastning är i stat
beräknad, eller med 1,130 kronor, så att detta anslag
i sin helhet kommer att från 2,636,179 kronor ökas
till 2,637,309 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten;

10:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda
reservationsanslaget »till vägundersökningar och expenser för
allmänna arbeten» måtte från och med år 1887 höjas från 50,000 kronor
till 60,000 kronor.

Då vid 1885 års riksdag, på Kongl. Maj:ts framställning, höjning
af detta anslag från 40,000 kronor till 50,000 kronor beviljades, uttalade
Riksdagen, vid anmälan härom, att Riksdagen icke lemnat obeaktadt,
att anslaget, med hänsyn till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes behof
af ökade medel för vägundersökningar, utan tvifvel snart måste höjas.

Behof af en sådan höjning af nyss antydda anledning har ock
redan nu inträffat, enär, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 16) utvisar,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse den 23 November 1885
hemstält om anslagets ökande med det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet,
hufvudsakligen af det skäl, att behofvet af medel till vägundersökningar
icke ansågs kunna med det nu utgående anslaget på
ett tillfredsställande sätt fyllas. Tillväxten af detta behof har också
varit stor, enligt hvad de i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter
å de från länen begärda vägundersökningsmedlen för de senare åren
utvisa. Sålunda begärdes under åren

1883. 1884. 1885.

kronor 24,933: —kronor 27,300: —®j kronor 55,822: 36
men beviljades „ 15,533: — „ 10,800: — „ 13,967: n

*) hvarförutom från 1 län "begärts så mycket, som omständigheterna medgåfvo.

Bih. till Biltsd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Raft.

Mig. höjning
af reservationsanslaget

till vägundersökningar
m. m.

[8]-

2

10

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

Dessa siffror gifva Utskottet anledning att återupptaga en fråga,
som under behandlingen af Kongl. Maj:ts framställning vid 1885 års
riksdag, af Utskottet jemväl öfvervägdes, nemligen om icke lämpligast
vore att dela det ifrågavarande reservationsanslaget, så att ett visst
bestämdt belopp deraf afsåges för sådana vägundersökningar, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas.

Till ledning för bedömandet af möjligheten häraf har Utskottet
förskaffat sig uppgift å de utgifter, som bestridts för hvartdera af nämnda
ändamål under åren 1884 och 1885; och framgår af denna uppgift, att
af 1884 års anslag, som utgjort 40,000 kronor, samt reservationen från

1883 å 3,473 kronor 52 öre, användts till expenser 26,509 kronor 51
öre och till vägundersökningar 10,800 kronor, samt att sammanlagda
utgiften sålunda utgjort 37,309 kronor 51 öre och behållningen (reservationen)
till år 1885 alltså 6,164 kronor 1 öre.

För år 1885, då anslaget sammanlagdt med behållningen från

1884 utgjorde 46,164 kronor 1 öre, användes till expenser 26,558 kronor
60 öre och till vägundersökningar 13,967 kronor 11 öre, så att utgiften
på det hela utgjorde 40,525 kronor 71 öre och behållningen
till år 1886 alltså 5,638 kronor 30 öre.

Då nu de anslagsförhöjningar å tillhopa 20,000 kronor, som begärts
vid sistlidet och innevarande års riksdagar, hufvudsakligen grundats
på det ökade behofvet af medel till vägundersökningar, samt det
visat sig, att expenserna under både år 1884 och år 1885 kraft omkring
26,500 kronor om året, synes något hinder icke förefinnas för den
ofvan antydda delningen af anslaget, hvilken deremot ur flere synpunkter
är lämplig; hemställande derför Utskottet,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kong!.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen må
från och med 1887 under anslagstiteln iväg- och
vattenbyggnadsstatem uppföra två reservationsanslag
till sammanlagdt belopp af 60,000 kronor, att användas:

a) 30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten;
och

b) 30,000 kronor t\\Y{vägunder sökning ar, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas; dock
så, att reservationer å det förra anslaget jemväl få användas
till vägundersökningar, när sådant finnes behöfligt.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

Gästgifvares friheter.

ll:o. På grund af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslaget, hemställer Utskottet,

Ang. utbyten
af rånteersättning.

[Sl -

ätt Riksdagen må, med bifall till dels de i
statsrådsprotokollet föreslagna utbyten af ränteersättningar
mot betämda årliga belopp och dels öfriga i
protokollet omnämnda förenklingar, höja penninganslaget
under anslagstiteln »gästgifvares friheter»,
utgörande 1,040 kronor, med i jemnt tal 5,840 kronor,
eller till 6,880 kronor, men deremot minska det under
samma anslagstitel i kolumnen »indelning och dermed
jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda
beloppet af 11,900 kronor med 5,840 kronor till 6,060
kronor.

Färjor och färjekarlar.

12:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel Å^''rr^_e
gjorda framställning hemställer Utskottet, ersättning.

[10].

att Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet
föreslagna utbyte af ränteersättning mot
bestämdt årligt belopp, må höja penninganslaget under
anslagstiteln »färjor och färjekarlar» från 150
kronor med 2 kronor till 152 kronor, men deremot
minska det under samma anslagstitel i kolumnen
»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,
ersättningar» uppförda beloppet af 210 kronor med
2 kronor till 208 kronor.

Jordbruket, handeln och näringarna.

I riksstaterna från och med 1840—1841 årens riksdag har upptagits
en grupp anslag, hvilka före nämnda riksdag plägade uppföras

12

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 10.

i klump utan någon närmare specifikation såsom ett anslag i>för åkerbruket,
handeln och näringarna i allmänhet samt bergsbrukets understöda

Beträffande detta anslag yttrade Rikets Ständer i sin angående
regleringen af utgifterna under dåvarande Nionde hufvudtiteln den 23
December 1840 aflåtna skrifvelse (N:o 174), bland annat, att vid anstäld
undersökning rörande de dispositioner, hvilka å denna bufvudtitels anslag
under de sistförflutna åren egt rum, Rikets Ständer trott sig finna,
att en fullständigare fördelning af totalsumman å särskilda underafdelningar
eller anslagstitlar lämpligen borde kunna tillvägabringas, hvarvid,
enär någon förändring uti den Kongl. Maj: t förbehållna rätt att
inom hufvudtiteln disponera besparingarna å de särskilda anslagen härigenom
icke åsyftades, Rikets Ständer endast sökt åstadkomma, att den
blifvande riksstaten mera åskådligt måtte upptaga de särskilda föremål,
till hvilka de å hufvudtiteln beviljade anslagen utginge; och pröfvade
Rikets Ständer fördenskull skäligt fastställa särskilda anslagstitlar,
på hvilka den förut i klump beviljade anslagssumman fördelades.

De sålunda bestämda anslagstitlarne, hvilka vid 1856—1858 årens
riksdag erhöllo den ännu i riksstaterna använda rubriken »jordbruket,
handeln och näringarna, reservationsanslag)), hafva, med några förändringar,
genom vissa anslags utbrytande ur gruppen samt obetydliga
namnförändringar för vissa af de återstående, bibehållits till närvarande
tid och i 1886 års riksstat upptagas de på följande sätt:

1.

Vägar och kommunikationer .....................

kronor

12,000: —

2.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar..........................................

175,400: —

3.

Landtbruksingeniörer och deras biträden

11

47,500: —

4.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar..........................................

1}

45,450: —

5.

Länsveterinärer................................................

48,500: —

6.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.........

11

40,500: —

7.

Befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart ..................................................................

11

21,500: —

8.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket...

11

8,715: —

9.

Fiskerinäringens understöd ..........................

11

17,600: —

Summa

kronor

417,165: —

Det egendomliga för dessa, till en del mera efter den allmänna
syftningen än efter speciella, noga begränsade ändamål, betecknade
ordinarie reservationsanslag, är, att de å desamma årligen uppkommande
besparingarna (reservationerna) icke bibehållas såsom besparingar
för hvarje särskildt anslag, utan tillfalla en särskild fond, kallad

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

13

besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarna. Denna fond,
som årligen ökas i den mån de särskilda anslagen lemnas oanvända, och
besparda anslagsbelopp sålunda kunna till fonden öfverföras, kan, jemlikt
det af 1840—41 årens Riksdag stadfästa och hittills tillämpade medgifvandet,
disponeras för ändamål, som äro hänförliga till något af de
syften, som af anslagens titlar betecknas; och då flere af dessa beteckningar
äro synnerligen obestämda, följer häraf, att friheten i användandet
af fondens tillgångar egentligen icke har annan begränsning
än den, som tillgångarnas mer eller mindre rikliga belopp naturligen
medför. Också visar en granskning af de utgifter, som under de
senare åren blifvit bestridda med fondens medel, att mångfaldiga ändamål
främjats med dess tillgångar, såsom t. ex. Sveriges deltagande i
internationella utställningar eller kongresser på utrikes orter, ut- och
inländska resor för idkande af studier eller vinnande af ökade insigter
i vissa ämnen, utarbetande af kartor dels öfver hela och dels öfver
vissa delar af Sverige, utgifvandet af vissa tidskrifter, försöksarbeten
för vissa ändamål vid vissa grufvor o. s. v.

Medel till alla dessa olikartade utgifter hafva erhållits derigenom,
att småningom, och särskildt från vissa anslag, stora besparingar årligen
kunnat till fonden öfverföras; besparingar, hvilkas jemua belopp
under en följd af år antyda, att anslagen äro större än de med dem
närmast afsedda ändamålen kräfva, medan å andra sidan det starka
anlitandet af fondens tillgångar angifver, att småningom uppstått behof
af medel till främjande af nya ändamål, hvilka icke direkt kunna hänföras
under någon särskild anslagstitel och för hvilka, i saknad af särskilda
medel, fondens från samtliga anslagen härflytande tillgångar lämpa
sig. På detta sätt har det inträffat, att på samma gång större delar af vissa
anslag fått stå obegagnade, till dess de vid hvarje års slut kunnat till
fonden öfverföras, åtskilliga utgifter från denna senare vid sidan af de
mera tillfälliga erhållit en permanens, som icke vore möjlig, om icke
säkert påräkneliga inkomster tillflöte fonden.

Till vägagåendet vid fördelningen på vissa anslagstitlar af den
förut till »åkerbruket, handeln och näringarna i allmänhet, samt bergsbrukets
understöd» i riksstaten uppförda anslagssumman visar emellertid,
att ett sådant sakernas skick icke kan hafva varit afsedt. Ständernas
ofvanberörda skrifvelse af den 23 December 1840 gifver nemligen
vid handen, att man först efter en noggrann beräkning af de utgiftsbelopp,
som för anslagets särskilda hufvudändamål under de föregående
åren egt rum, faststält beloppet af det anslag, som under hvarje
särskild titel borde uppföras. Härmed måste således hafva afsetts att
afpassa anslagen efter behofven, så vidt dessa kunde med ledning af

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

erfarenheten förutses. Af denna orsak varder det ock nödigt att äfven
framgent egna denna sida af saken uppmärksamhet, på det att icke
det oegentliga må inträffa, att i riksstaten bibehållas anslag, hvilka
endast i ringare mått än ursprungligen beräknats behöfvas för de med
dem närmast afsedda ändamål. Om, såsom i fråga om hithörande anslag
är fallet, de medel, som blifva disponibla derigenom, att anslagen
icke till fullo tagas i anspråk för de ändamål, för hvilka de afsetts,
kunna till stora belopp användas till understöd för olikartade ändamål
eller företag, uppstå och främjas härigenom lätteligen anspråk på
understöd från statens sida för dylika, icke af Riksdagen pröfvade ändamål,
och, om sedermera de af besparingar härflytande medlen upphöra
eller minskas, lärer Riksdagen komma att anlitas för erhållande af anslag
till behof, som, utan att vara af Riksdagen uttryckligen erkända,
erhållit egenskapen att framstå såsom stadigvarande.

På grund häraf och med anledning af Kongl. Maj:ts vid åtskilliga
af ifrågavarande anslagstitlar gjorda framställningar om förhöjning
af de ordinarie anslagen, har Utskottet under pröfningen af
de äskade anslagsförhöjningarnas behöflighet ansett sig böra anställa
en till samtliga under ifrågavarande rubrik uppförda anslag utsträckt
undersökning, huruvida desamma nu mera kunna anses vara behöfliga
till oförändrade belopp eller om skäl till nedsättning i ett eller flere
af dem är för handen.

Till ledning för denna undersökning har Utskottet låtit sammanställa
följande:

Uppgift å de belopp, som under hvart och ett af nedannämnda år besparats
å följande i 1886 års riksstat upptagna anslag till
jordbruket, handeln och näringarna.

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Uppgift å de belopp, som under hvart och ett af nedannämnda år besparats å föl -

1. Yägar och kommunikationer .............

2. Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar..........................

3. Landtbruksingeniörer och deras biträden

4. Befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar ..................

5. Länsveterinärer....................................

6. Befrämjande i allmänhet af slöjderna...

Anslag i
penningar för
år 1886.

12,000

—

8,859 0 6

5,854

175,400

966 6 7

.1,833

47,500

3,850 —

3,850

45,450

—

2,529 0 5

1,905

48,500

—

1,562,50

1,125

40,500

—

17,450 —

16,500

50

34

B—e—

1880.

5,533''12

2,066h7
8,750*—

1,560 4 0
583 3 3
7,197 22

■

7. Befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart ...............................................

8. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket

9. Fiskerinäringens understöd .................

Summa kronor

21,500 —
8,700 —
17600 —

’ i

417,150[—|

18,800!—

I

3,200 —
3,677,—

’ j

60,894,! 2 8

18,800— 16,600 —

1 !

3,700:—j 3,450 —

!

L. 169 ro 2,627 81

’ i’ i

! !

54,737|74| 48,268,6 5:

Af denna tabell framgår, att de årliga inkomster, som tillgodoförts
besparingsfonden, varit högst betydliga. De hafva under intet
af de uppräknade 8 åren understigit 48,000 kronor, men under tre af
dem öfverstigit 60,000 kronor samt i medeltal utgjort 55,095 kronor
5 öre årligen. Till följd häraf har också fondeu ända till de senaste
åren haft betydliga tillgångar. Störst var den vid slutet af år 1880,

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

jande i 1886 års riksstat upptagna anslag till jordbruket, handeln och näringarna.

s—p—a—r—i—n—g.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

besparing.

medeltal.

3,312

—

83

12

5,266

56

7,092

50

7,359

06

43,359

92

5,419

99

2,000

—

1,733

31

2,000

01

1,566

66

5,400

—

17,566

69

2,195

83

4,000

—

3,000

—

5,000

—

4,125

—

2,833

34

35,408

34

4,426

04

1,902

88

3,769

44

5,968

20

6,080

33

1,436

93

25,152

43

3,144

06

166

67

875

—

840

11

793

89

2,611

—

8,557

60

1,069

68

15,675

—

14,400

—

16,765

62

15,500

15,300

—

118,787

84

14,848

48

18,800

—

18,800

—

18,800

—

18,800

—

18,800

148,200

_

18,525

3,325

—

3,533

34

4,950

—

4,762

60

3,000

—

29,920

84

3,740

10

1,300

—

2,481

44

1,083

60

1,567

36

—

_

13,806

91

1,725

86

50,481

56

48,675

68

60,674

10

60,288

24

56,740

33

440,760

47

55,095

05

då den utgjorde 256,196 kronor 27 öre. Småningom har den derefter
sjunkit och genom stora anvisningar å densamma under åren 1884 och
1885 har den nu så nedgått, att den vid 1885 års slut, approximativt
beräknad, uppgick till endast 64,000 kronor i jemnt tal, å hvilket
belopp dock stora, vid 1885 års utgång ännu icke infriade anvisningar
blifvit gjorda, så att fondens betydelse för närvarande ej är stor. Häri
Bih. till Riksd. Prat. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ligger dock intet skäl att undanskjuta undersökningen om möjliga nedsättningar
i de anslag, från hvilka fonden liemtat sina hufvudsakliga
inkomster. Den princip, som alltsedan riksdagarna blifvit årliga, mer
och mer gjort sig gällande, att nemligen statens utgifter helst böra
bestridas medelst anslag och icke med sådana från Riksdagens beslutanderätt
undantagna fonder, som fordom ansågos lämpliga och nödiga,
kräfver nemligen, att anslagen rättas efter de med dem egentligen och
närmast afsedda behofven utan hänsyn dertill, att anslagen må kunna
lemna öfverskott till användning för andra ändamål. Befinnas dessa
senare gagneliga, lärer Riksdagen icke undandraga sig att bevilja de
för deras främjande erforderliga medel, hvilket sätt onekligen i flera
afseenden medför större fördelar än stadigvarande utgifters grundande
på mer eller mindre tillfälliga besparingar.

Framhållande detta, får Utskottet nu öfvergå till den åsyftade
undersökningen, samt dervid först redogöra för de grunder, på hvilka
Utskottet anser nedsättningar kunna föreslås i sådana anslag, som under
en längre tid lemnat afsevärda besparingar. Besparingarnas belopp
i och för sig, sådana de synas i ofvanstående tabell, lemna i förevarande
hänseende endast ledning, men icke något ovilkorligt bevis för möjligheten
eller lämpligheten af anslagens minskning. Fall förekomma
nemligen, då en bokförd besparing endast beror derpå, att gjorda anvisningar
å anslag, af olika anledningar, icke uttagits, utan under längre
eller kortare tid fått innestå. Exempel härpå lemna åtskilliga under
vissa anslagstitlar bestämda belopp till reseunderstöd åt vissa kategorier
af arbetare och andra. Af reseunderstödet. plägar nemligen allenast
en del (f) utbetalas före resan, men återstoden innehålles, till dess vederbörande
stundom efter flera års förlopp hemkommit och aflemna!'' reseberättelse.
I andra fall åter beror besparingen — och den är då verklig
— derpå, att enligt lönestater faststälda aflöningsbelopp, till följd
af dödsfall eller andra omständigheter, icke behöft eller kunnat till
fullo tagas i anspråk. De i sådana fall uppkommande besparingarna
få naturligtvis icke tagas med vid beräkningen af möjliga anslagsminskningar,
så vida icke besparing uppstår derigenom, att en eller
flere tjenster under en lång tid lemnats otillsatta, då fråga kan väckas
om tjenstbefattningens behöflighet eller indragning.

Den under iakttagande af dessa grunder verkstälda undersökningen,
i sammanhang med hvilken Kongl. Maj:ts framställningar på hithörande
område behandlas, har lemnat det resultat, att å följande anslag
någon nedsättning icke bör ifrågasättas, nemligen

a) till »vägar och kommunikationer», enär de stora besparingarna
under de senare åren å detta anslag hufvudsakligen bero derpå, att

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

större belopp, som af Kongl. Maj:t blifvit anvisade, icke ännu uttagits,
samt enär flera nya ansökningar om bidrag till kommunikationers förbättrande,
för närvarande bero på Kongl. Maj:ts pröfning;

b) och c) till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
samt till »landtbruksingeniörer och deras biträden»,
emedan de besparingar, som å dessa båda anslag uppkommit, bero af
sådana tillfälligheter, som att enligt faststälda lönestater anvisade
aflöningsbelopp icke behöft för de särskilda åren helt och hållet utgå;

d) till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,
af skäl, för hvilka Utskottet här nedan under denna anslagstitel
får tillfälle att redogöra;

e) till »länsveterinärer», enär behållningarna endast utgöra besparingar
å medel, anvisade till aflöningar;

f) till »befrämjande i allmänhet af bergsbruket», af skäl, som här
nedan under denna anslagstitel angifvas; och

g) till »fiskerinäringens understöd», af skäl att enligt inhemtade
upplysningar detta anslag, hvilket under år 1885 icke lemnat någon
behållning, kommer att nu mera för sitt egentliga ändamål till fullo
tagas i anspråk.

I öfrigt får Utskottet rörande nedannämnda anslag till jordbruket,
handeln och näringarna anföra följande:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

13:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit:

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för
detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till desse och laboratoriet]enaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof — måtte på ordinarie stat, från och med år
1887 uppföras ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller|tillsammans
21,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat för samma
ändamål anvisade belopp; och komme, i händelse af bifall härtill, ordinarie
anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
att höjas från 45,450 kronor till 66,450 kronor.

Ehuru visserligen den stadigvarande beskaffenheten af de behof,
hvilka ifrågavarande anslag afser att fylla, icke lärer kunna ifrågasättas,
finner dock Utskottet betänkligheter möta att, på sätt Kongl. Maj:t

Ang. uppförande
å
ordinarie stat
af ett nu a
extra stat
anvisadt
belopp.

[H-]

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

föreslagit, uppföra anslaget på ordinarie stat. De bidrag af statsmedel
till underhåll af kemiska stationer, som med anslaget bekostas, äro
nemligen helt och hållet beroende af vederbörande hushållningssällskaps
deltagande på visst föreskrifvet sätt i kostnaderna för stationerna, och
statsbidragen måste derför betraktas såsom i viss mån tillfälliga. Af
sådan orsak borde äfven, ifall anslaget skulle komma att uppföras på
ordinarie stat, särskilda bestämmelser meddelas, på det att, derest ett
eller flere hushållningssällskap icke vidare uppfylde de på dem stälda
anspråken i afseende på deltagandet i underhållet af kemisk station,
anslaget då måtte minskas, men enär sådana bestämmelser utan tvifvel
skulle medföra åtskilliga olägenheter af beskaffenhet att väsentligen
inskränka den fördel, som med anslagets öfverförande till ordinarie stat
åsyftats, finner Utskottet anslaget hellre böra fortfarande förblifva extra.

En förändring med anslaget torde dock lämpligen böra vidtagas,
nemligen så till vida, att statsbidrag till kemisk station må få utgå
äfven i det fall, att landsting ensamt eller gemensamt med hushållningssällskap
iklädt sig de förpligtelser, som nu fordras af hushållningssällskap
ensamt.

I fråga om möjligheten att nedsätta det ordinarie anslaget till
»befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», får
Utskottet meddela, att af det nuvarande och senast af sistlidet års
Riksdag höjda anslaget ett belopp af 43,050 kronor är till bestämda
ändamål disponerad!, så att deraf allenast återstå 2,400 kronor, hvilka
i 1885 års statsliggare utförts till Kongl. Maj:ts disposition. De till
vexlande summor uppgående besparingarna under åren 1878—1885
hafva ock visat sig bero af helt och hållet tillfälliga orsaker, så att
någon säker beräkning med hänsyn till dessa icke är möjlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föranlåtes Utskottet
hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till underhåll af
sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof— inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig
att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för
stationens behof — uppföra på extra stat för år 1887
ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
21,000 kronor.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

21

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

14:o. Kong], Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte ej mindre Ang. upphöja
det under denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till be- Jfdinwrie^tat
främjande af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, till 20,000 af anslag,
kronor, eller med 10,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat som(ffffftff*''
för ändamålet anvisade belopp, än äfven medgifva, att under denna extra stat.
anslagstitel måtte på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras [12 o. 13.]
till väfskolan i Borås det nu på extra stat till upprätthållande af skolan
och till aflönande af en andre lärare derstädes anvisade belopp af
4,800 kronor,

att användas:

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor;

dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af eu
andre lärare vid samma skola, under vilkor att enahanda belopp varder
för ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet;
och komme det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet af
slöjderna» att, i händelse Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits,
böjas från dess nuvarande belopp, 40,500 kronor, till 55,300 kronor.

Med anledning af denna framställning får Utskottet anföra följande.

Då vid 1840—41 årens riksdag anslaget till »befrämjande i allmänhet
af slöjderna» för första gången uppfördes å riksstaten, utgjorde
dess belopp 18,000 kronor, och bar det nu växt till 40,500 kronor.

Enligt hvad Statskontorets liggare rörande sjette hufvudtiteln samt de
Riksdagens beslut, till bvilka i liggaren lemnas hänvisning, gifva vid
banden, ingå i detta anslag flere för särskilda ändamål i äldre och i
senare tider beviljade summor. Sålunda hörer hit ett belopp af 10,500
kronor till manufakturernas befrämjande. Af 1862—63 årens Riksdag
ökades anslaget med två nya anslag, det ena å 3,000 kronor till reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare, som ville genom resor
till främmande länder och någon tids arbete på dervarande verkstäder
öka sina insigter och konstfärdighet, samt det andra å 1,500 kronor
till slöjdexpositioners befrämjande. Det förra af dessa anslag har efter
hand af Riksdagen böjts och utgör nu 12,000 kronor.

För husslöjden uppfördes på enskild motionärs förslag bland de
förut befintliga anslagen första gången af 1872 års Riksdag ett sär -

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

skildt anslag å 2,500 kronor, hvilket beviljades till anställande af en
kringresande undervisare i husslöjd. Redan vid 1873 års riksdag blef
beloppet, likaledes på enskild motionärs förslag, ökadt till 10,000 kronor,
eller med 7,500 kronor, om hvilka föreskrefs, att de skulle i likhet med
sist omförmälda 2,500 kronor användas till befordrande af husslöjder.
Det sålunda beviljade beloppet, 10,000 kronor, har årligen utgått,
hvarjemte Kong]. Maj:t från och med 1876 haft till förfogande på extra
stat årligen anvisade 10,000 kronor, eller tillhopa från och med nämnda
år 20,000 kronor.

Att detta belopp är behöflig!, visar sig af det förhållande, att
de efter afdrag af årligen utgående aflöningsmedel 2,000 kronor återstående
18,000 kronor årligen tagas i anspråk till understöd för hushållningssällskap
m. fl., som verka för husslöjdens befordrande i orterna.
Härom förefinnes icke något tvifvel, men deremot kan det ifrågasättas,
om icke medel att fortfarande med 20,000 kronor om året befrämja
husslöjden kunna erhållas från redan befintliga tillgångar inom anslagstiteln,
så att, ehuru det extra anslaget upphör, det ordinarie anslaget
likväl icke behöfver ökas.

Enligt 1885 års statsliggare utgår af anslaget å 10,500 kronor till
manufakturernas befrämjande årligen allenast följande belopp, nemligen:

till borgmästaren i Eskilstuna såsom ersättning för behandling
af sådana polisförseelser, som inom Carl Gustafs stads faktoris område
begås af personer, tillhörande nämnda faktori, hvilket område eljest

icke tillhör stadens dom värjo ......................................... kronor 250: —

till nuvarande stadsläkaren i Eskilstuna, så
länge han innehar tjensten, för kostnadsfri läkarevård
åt medellöse arbetare vid faktoriet ....................... „ 1,200: —

till föreningen »Handarbetets vänner».................. ,, 1,200: —-

Summa kronor 2,650: —

Af anvisningen till manufakturernas befrämjande är det således ett
belopp af 7,850 kronor, som ej är af Kongl. Maj:t disponeradt, hvarjemte i
statskontorets liggare för år 1885 ett ytterligare belopp af 6,850 kronor °), *)

*) Enligt Statskontorets liggare för år 1885 äro följande dispositioner, så vidt
hufvudsummorna angår, gjorda å anslaget “till befrämjande i allmänhet af slöjderna:''1

1. Manufakturernas befrämjande enligt Kongl. bref ven den 21 Juli 1812 och den

27 April 1838 ............................................................................ kronor 10,500: —

2. Befrämjande af linneväfnadsslöjden i Vesternorrlands län,

enligt Kongl. brefvet den 4 December 1874 .................................... „ 650: —

Transport 11,150: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

23

utgörande hela anslagets återstod, utförts till Kong!. Maj:ts disposition.
Sammanläggas dessa två belopp, erhålles en summa af 14,700 kronor,
hvilken skulle kunna påräknas såsom besparing å anslaget i sin helhet.
Den omständighet, att årliga besparingen i sjelfva verket visat sig blifva
större än den nyss angifna, torde bero dels derpå, att ett par smärre, i statsliggaren
såsom ständiga antecknade utgiftsposter icke utgå och dels hufvudsakligast
derpå, att af de 12,000 kronor, som årligen utgå till reseunderstöd
åt arbetare, en del, högst j:del, icke utbetalas under samma
år, för hvilket understödet beviljats. Det för år 1885 samt flere föregående
år till besparingsfonden öfverförda och der af ofvan antydda anledning
ännu innestående beloppet reseunderstödsmedel utgör för närvarande
8,725 kronor.

Då nu i hvarje fall af det belopp å 30,500 kronor, som af det
ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna återstår efter
afdrag af de 10,000 kronor, hvilka under denna anslagstitel redan äro
uppförda till husslöjden, årligen under en längre följd af år kunnat
besparas så betydliga summor, som af tabellen och ofvan lemnade redogörelse
framgår, kan Utskottet icke annat finna, än att medel till
ökande af ordinarie husslöjdsanslaget böra beredas genom att från
förstnämnda 30,500 kronor till husslöjdsanslaget öfverföra 10,000 kronor,
eller det belopp, hvarmed sistnämnda anslag behöfver höjas. Denna
åtgärd innefattar egentligen två, nemligen dels en minskning af det
obehöfligt. stora anslaget till manufakturernas befrämjande och af de
medel, som icke äro till något visst ändamål anvisade eller disponerade,
en minskning som uppgår till 10,000 kronor; dels oek en höjning
af ett särskildt anslag under anslagstiteln, hvilken höjning till beloppet
motsvarar minskningen, så att i sjelfva verket dessa båda åtgärder
kunna betecknas såsom en öfverföring, genom hvilken Kongl. Maj:t,
utan statsverkets belastande med något nytt anslag, erhåller de medel,
som i fråga om husslöjden blifvit äskade.

Transport 11,150: —

3. Keseunderstöd åt arbetare, enligt flere Kongl. bref, det

sista af den 2 Juni 1882 ................................................................. 12,000: -—

4. Slöjdexpositionernas befrämjande, enligt Kongl. brefvet den

13 November 1863 ...................................................................... „ 1,500: —•

5. Befrämjande af husslöjd, enligt flere Kongl. bref, det sista

af den 23 Maj 1879 ....................................................................... ,, 9,000: —

Summa kronor 33,650: —

Återstoden är utförd till Kongl. Maj:ts disposition........... ...... „ 6,850: —■

Tillsammans kronor 40,500: •—•

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Hvad angår uppförandet på ordinarie stat af det nu på extra
stat utgående anslaget å 4,800 kronor till vafskolan i Borås, så anser
Utskottet, under åberopande af de skäl, som här ofvan i punkten 13:o
anförts, rörande bidrag af statsmedel till agrikultur-kemiska stationer, att
detta anslag fortfarande bör förblifva extra.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må

a) besluta, att efter minskning med 10,000
kronor af den del af anslaget till »befrämjande i allmänhet
af slöjderna», som icke redan är till husslöjdens
befrämjande anvisad och hvilken del nu utgör
30,500 kronor, det genom denna minskning besparade
belopp, 10,000 kronor, skall från och med början af
1887 öfverföras till det särskilda anslaget till husslöjdens
befrämjande, hvilket senare sålunda skall
från sitt nuvarande belopp af 10,000 kronor höjas
till 20,000 kronor; kommande, vid bifall härtill, ordinarie
anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
att vid oförändradt belopp af 40,500 kronor
bibehållas; samt

b) bevilja på extra stat för år 1887 till väfskolan
i Borås ett belopp af 4,800 kronor, att användas:

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande
af skolan, med vilkor att från Elfsborgs
läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af dessa 3,800 kronor,

dels och med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande
af en andre lärare vid samma skola, under
vilkor, att enahanda belopp varder för ändamålet från
Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

Ang. anslagets
minskning.

15:o. På sätt af den här ofvan intagna tabellen framgår, härunder
en följd af flera år af det under de uppräknade 8 åren med 21,500

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

kronor årligen utgående anslaget till »befrämjande i allmänhet af handel
och sjöfart» årligen besparats i 7 år 18,800 kronor och under 1 år
16,600 kronor, eller i medeltal årligen 18,525 kronor. Af Statskontorets
liggare för år 1885, jemförd med memorialböckerna för flere år,
inhemtas ock, att den enda årligen å detta anslag återkommande
dispositionen afser ett belopp af 2,700 kronor till godtgörande af förskott
af svenske och norske konsuler till nödstälde svenske sjömän,
och granskar man de senare årens förteckningar å de årliga utgifterna
från besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarna, så förekommer
bland dessa utgifter icke någon afsevärd post, som kan hänföras
till de ändamål, som med det nu ifrågavarande anslaget särskildt
afses.

Deremot torde böra påpekas, att besparingarna från Handels- och
sjöfartsfonden faktiskt lemnat en jemväl ofta anlitad tillgång för Kongl.
Maj:t att bestrida sådana utgifter, som afse handelns och sjöfartens
främjande. Under sådana förhållanden lärer det icke kunna förnekas,
att det särskilda anslaget till »befrämjande i allmänhet af handel och
sjöfart» är för detta särskilda ändamål obehöfligt stort, och att detsamma
derför bör nedsättas. Om detta medgifves, återstår allenast
frågan om huru stor nedsättningen bör blifva. På grund af hvad ofvan
anförts skulle visserligen en nedsättning af 18,800 kronor kunna
anses vara möjlig, men Utskottet, som bort iakttaga all den försigtighet,
som är nödig vid behandlingen af frågor om minskning af länge
anvisade anslag, utan att förslag derutinnan framstälts af Kongl. Maj:t,
har af sådan anledning förskaffat sig upplysning, huruvida tilläfventyrs
under den närmaste framtiden några utgifter vore att motse för behof
hänförliga till dem, för hvilka anslaget är bestämdt, samt i sådant hänseende
inhemtat, att under de närmaste åren erfordrades medel för utgifvande
af en ny upplaga af en kommersiel signalbok, hvilkens senaste
upplaga äfven bekostats af statsmedel. Den härför nödiga utgiften
har beräknats till 5,000 kronor; och Utskottet anser derför, att nedsättningen
bör stanna vid ett belopp af 10,500 kronor, då anslaget således
skulle komma att utgöra 11,000 kronor, i stället för nu uppförda
21,500 kronor, hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må från och med 1887 nedsätta
det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet
af handel och sjöfart» från nu uppförda 21,500 kronor
till 11,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1886. 4 Sami 1 Afd. 7 lläft.

4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

-Ang. utbyte
afindelningsersättning

mot ett bestämdt

belopp.

[14.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

lG:o. Å anslaget till »befrämjande i allmänhet af bergsbruket»
förekommer i kolumnen för indelningsersättningar ett belopp af 15
kronor, som, på sätt i statsrådsprotokollet (sid. 35 och 36) närmare
framhålles, är afsedt till bestridande af godtgörelse, jemlikt Kongl.
kungörelsen den 30 December 1863, till Borgviks bruksegare i Vermlands
län för en afskrifven qvarnränta, hvilken utgått i penningar och
spanmål, den senare godtgjord räntetagaren efter tioårigt medelmarkegångspris.

Af skäl, som i statsrådsprotokollet ock meddelas, har nu Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen, att det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet af bergsbruket» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet 15 kronor må
från riksstaten uteslutas och samma anslag till följd deraf nedsättas
från 8,715 kronor till 8,700 kronor.

Inom Utskottet har, på sätt ofvan anförts, förehafts fråga om en
större nedsättning af nu ifrågavarande anslag, men Utskottet har vid
pröfningen af denna fråga, på sätt jemväl anförts, funnit en sådan nedsättning
icke böra tillstyrkas. Af anslaget åtgå nemligen årligen

6,000 kronor till reseunderstöd åt lämplige personer (bergsingeniörer),
hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet
i hvad till bergshandteringen hörer (Kongl. brefven den 30 Maj
1873 och den 6 Mars 1874). Tilloppet af sökande har alltid varit stort,
så att hela beloppet årligen fördelats, så långt det räckt, och den besparing,
som å reseunderstödsmedlen kunnat uppstå, beror blott derpå,
att b icke utfås förr än vederbörande viss tid efter hemkomsten aflemnat
reseberättelse till Kommerskollegium. För närvarande innestå i
Statskontoret af beviljade, men icke uttagna resestipendier ett belopp
af 3,312 kronor 50 öre, öfverförda till besparingsfonden för jordbruket,
handeln och näringarna under loppet af flere år.

Den del af kontanta penninganslaget, som återstår efter afdrag
af reseunderstödsmedlen, eller 2,700 kronor, är icke för bestämda ändamål
disponerad, utan har i Statskontorets liggare utförts till Kongl.
Maj:ts disposition.

Detta belopp synes icke vara större, än att detsamma bör fortfarande
vara för Kong]. Maj:t tillgängligt, helst från besparingsfonden
flere utgifter till bergsbrukets nytta möjliggjorts derigenom att för
flere år samlade medel funnits att tillgå; och Utskottet hemställer derför,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

27

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
må medgifva, att det under förevarande anslagstitel
i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag, ersättningar» uppförda beloppet af
15 kronor ur riksstaten uteslutes och anslaget till
»befrämjande i allmänhet af bergsbruket» till följd
deraf nedsättes med nämnda belopp, men för öfrigt
lemnas oförändradt och således för år 1887 uppföres
med 8,700 kronor.

Skiften och afvittringar.

17:o. På grund af de framställningar, Kongl. Maj:t, i likhet med
hvad vid 1885 års riksdag egt rum, under denna anslagstitel gjort
beträffande behofven för 1887, får Utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må dels för år 1887 bevilja
förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer
att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med
400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1887 för afvittringslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län och
de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka
åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga
2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden,
och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse
tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken; dels för år 1887 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode
för år 1887 med 200 kronor; samt

b) att Riksdagen må, till bestridande af kostnaderna
för storskiftes- och afvittringsverken under
år 1887, för samma år, utöfver ordinarie anslaget,

63,000 kronor, på extra stat anvisa 187,000 kronor.

Ang. anslag
till storskiftes-
och afvittringsverken.

[15 o. 16.]

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Ang. ifrågasatt
förhöjning
af det
till statens
landtbrulcsingeniörer

utgående dagtraktamente.

Ang. öfriga
ordinarie
anslag.

[17.]

Rese- och traktamentspenningar

18:o. I en inom Andra Kammaren af Herr J. II. G. Fredholm
väckt motion (N:o 24) har föreslagits:

att det till statens landtbruksingeniör nu utgående dagtraktamente
af 4 kronor 50 öre måtte höjas till 10 kronor, dock så att öfverskjutande
5 kronor 50 öre för förrättningsdag skulle för alla af landtbruksingeniör
utgjorda förrättningsdagar sammanlagdt afräknas från
den af honom upprättade reseräknings slutsumma, så att endast hvad
derutöfver återstode att fordra skulle till honom af Statskontoret utbetalas.

Onekligt är, att, såsom motionären erinrat, medan statens utgifter
för landtbruksingeniörsinstitutionen småningom stegrats, den enskilde
jordbrukarens bidrag, eller betalandet af ett visst belopp i dagtraktamente
åt anlitad ingeniör, förblifvit detsamma, som då institutionen
uppkom, men långt ifrån att häraf draga den slutsats, att en ändring
i hittills rådande förhållanden till den enskilde jordbrukarens
nackdel nu påkallas, finner Utskottet statens växande utgifter för det
gagneliga ändamålet med institutionen snarare böra anses såsom ett
glädjande bevis på ett ökadt förtroende för densamma. Att befästa
och öka detta förtroende, särdeles hos de smärre jordbrukarne, synes
vara ett eftersträfvansvärdt mål, hvilket naturligtvis endast står att
vinna derigenom, att tillfället att lära känna institutionens värde så
mycket som möjligt underlättas; och enär ett beslut i den rigtning,
motionären föreslår, utan tvifvel skulle, till hinder för jordbrukets förbättrande,
så vidt sådant kan ske genom lättheten att erhålla sakkunnigt
biträde, för mången försvåra om ej omöjliggöra anlitandet af
sådant biträde i förekommande fall, finner Utskottet vid öfvervägande
häraf, och då, enligt hvad motionären sjelf uppgifver, hushållningssällskapen
i vissa orter, oaktadt dagtraktamentet, som den enskilde har
att, betala, är så lågt som 4 kronor 50 öre, måste lemna understöd till
betalning deraf, sig böra hemställa,

att förevarande motion må lemnas utan afseende.

Öfriga ordinarie anslag.

19:o. Beträffande alla andra, här ofvan icke särskildt omförmälda
, » >

ordinarie anslag, som nu äro uppförda under riksstatens sjette hufvudtitel,
hemställer Utskottet,

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.

29

att Riksdagen må till oförändrade belopp och
natur i riksstaten för år 1887 uppföra alla nu utgående
ordinarie anslag, under sjette liufvudtiteln, hvilka
här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda; dock att,
i anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»
må få göras den jemkning, som till jemnande af
hufvud ti telns slutsumma kan blifva behöflig.

Beträffande tillfälliga hd loj'' hänförliga till sjette liufvudtiteln, hafva,
förutom redan nämnda, följande framställningar blifvit gjorda:

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

20:o. Till anordnande af kontroll ä för säkring sanstalterna har Kongl.
Maj:t äskat ett anslag af 4,500 kronor.

De skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 41—48) blifvit till stöd
för denna framställning anförda, hafva synts Utskottet till fullo ådagalägga
behofvet af en väl ordnad kontroll från statens sida öfver försäkringsanstalterna;
och Utskottet anser derför Kongl. Maj:ts framställning
böra bifallas.

Dock vill Utskottet här fästa uppmärksamheten derpå, att, då
meningen är, att kontrollanten skall åtnjuta resekostnadsersättning af
statsmedel, de härför behöfliga utgifterna utan tvifvel komma att blifva
betydliga, och att af sådan anledning skäl torde vara att söka åstadkomma
minskning åtminstone i dessa kostnader. Utväg härtill synes
icke saknas, då i betraktande tages, att försäkringsanstalterna hafva
ett med den försäkring-stagande allmänhetens fullt jemförligt intresse,
att kontrollen öfver anstalterna från statens sida varder effektiv. Af
sådan orsak synes det icke vara en obefogad , begäran, att dessa anstalter
få, om icke alldeles uteslutande bekosta kontrollen, dock åtminstone
med staten deltaga i bördan. Huru ett sådant deltagande bör
ordnas, kan icke nu af Utskottet utredas, men torde böra blifva föremål
för pröfning. I afbidan derpå samt på resultatet af den kontroll,
som nu skall mera på försök anordnas, har det synts Utskottet synnerligen
lämpligt, att anslaget endast begärts på extra stat; och får
Utskottet derför hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1887 anvisa
ett belopp af 4,500 kronor till anordnande af
kontroll d försäkringsanstalterna.

Ang. anslag
för anordnande
af
kontroll &
försäkringsanstalterna.

[18.]

30

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag
för aflöningsoch
pensionsstatistiken.

[19-]

Statistiska tabellkommissionen.

2l:o. För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken
har Kongl. Maj:t i likhet med hvad vid 1885 års riksdag
för innevarande år egt rum, på extra stat för år 1887 äskat ett belopp
af 5,000 kronor.

Riksdagens i skrifvelse den 18 Maj 1885 (N:o 58) till Kongl. Maj:t
gjorda anmälan derom, att det för år 1886 äskade anslaget beviljats,
beledsagades af ett uttalande af den förhoppning, att åtminstone, om
medel, utöfver hvad då begärts, framdeles skulle befinnas erforderliga
för den ifrågavarande statistikens åstadkommande, sådana då måtte
kunna beredas genom en motsvarande minskning i utgifterna för andra,
nu bearbetade grenar af statistiken.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 48 — 60) kan inhemtas,
har Riksdagens härutinnan gjorda uttalande, hvilket i sin helhet återgifves
i nämnda protokoll och derför icke torde behöfva här ytterligare
upprepas, remitterats till chefen för statistiska centralbyrån för utlåtandes
afgifvande. Af detta, h vilket är i prokoilet intaget, framgår att bemälde
chef ansett sig icke kunna biträda den mening, som Riksdagen antydt,
eller att medel till påskyndande af löne- och pensionsstatistiken möjligen
skulle kunna erhållas derigenom, att inskränkning på andra områden
af statistiken egde rum och den såmedelst vunna besparingen
användes till ersättning åt den eller dem, som med den af Riksdagen
länge väntade statistikens åstadkommande loge befattning.

Såsom i någon mån sammanhängande med framställningen i 1885
års skrifvelse får Utskottet här omförmäla den utredning, som föranstaltats,
med anledning af Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1884, (N:o
56) med anledning af väckt fråga om en utredning rörande de s. k. expensmedlens
användande, i hvilken skrifvelse Riksdagen, bland andra utvägar
att åstadkomma besparingar i statens utgifter, ifrågasatt en inskränkning
i möjligaste mån af det statistiska trycket. Denna skrifvelse
blef af Herr Statsrådet och chefen för Kongl. Civildepartementet
remitterad till chefen för statistiska byrån, åt hvilken uppdrogs att inkomma
med utredning och förslag om de åtgärder, som, till vinnande
af besparing i kostnaderna för det statistiska trycket, lämpligen syntes
böra vidtagas; och då den till svar å denna remiss af chefen för
statistiska byrån den 18 November 1885 aflåtna skrifvelsen innehåller
meddelanden, som angifva en utväg att åtminstone något inskränka
kostnaderna för det statistiska trycket, har Utskottet ansett sig böra

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 10.

31

här meddela det hufvudsakliga innehållet af denna skrifvelse i så sammanträngd
form som möjligt.

Af skrifvelsen inhemtas, bland annat, att Serien Bidrag Jill Sveriges
officiella statistik, som i dagligt tal benämnes den officiella statistiken
eller'' det statistiska trycket, för närvarande utgifves af 14 olika embetsverk
och omfattar 22 särskilda afdelningar eller berättelser, hvar och
en utmärkt af sin littera (A. —X.)

För kostnaden för dessa publikationer redogöres i två vid skrifvelsen
fogade tabeller, hvilka Utskottet ansett vara af det intresse, att
desamma bort i sin helhet meddelas, hvadan de samma fogats vid detta
betänkande (se Bil. D och E.)

Dessa båda tabeller gifva vid handen, att kostnaderna utgöra:

för en fullständig samling af alla
statistiska berättelser för ett år
(en årgång):

sättning ............ kronor 48,296: —

tryckning m. m. ,, 3 4,052: —

kartor och diagram
.............. „ 3,456: —

Summa kronor 85,804: —

för ett år i medeltal:

sättning ............ kronor 28,616:

tryckning m. m. „ 21,567:

kartor och diagram.
.............. ,, 3,456:

Summa kronor 53,639:

I skrifvelsen angifves vidare, hvilka utvägar, som erbjuda sig för
att åstadkomma en minskning i dessa kostnader, nemligen

a) genom att minska sjelfva arbets- och materialkostnaderna för
publikationernas utgifvande;

b) genom att minska publikationernas volym, och

c) genom att minska publikationernas upplagor.

Vidkommande den under punkten d) antydda utvägen, anser chefen

för statistiska centralbyrån att på grund af vissa omständigheter, hvilka
särskildt i Stockholm göra allt slags tryck något dyrare än annorstädes,
någon nämnvärd nedsättning i kostnaderna icke kan på detta sätt
ernås.

Hvad derefter angår punkten å), eller minskning af publikationernas
volym, så erkännes visserligen, att på denna väg den största
besparingen i kostnad skulle kunna ernås, dels genom att bättre än
förr begagna utrymmet och dels samt i synnerhet genom att minska
innehållet, men, hvad särskildt detta senare beträffar, finner dock chefen
några större inskränkningar icke kunna vidtagas. Några få förändringar
i förevarande afseenden hafva emellertid en del af de myndigheter,
som utgifva ifrågavarande statistiska berättelser för den när -

32

Stats-Utskottets Utlåtande 2V.-0 10.

maste framtiden utlofvat och beloppet af de härigenom motsedda minskningarna
i dessa myndigheters tryckningsutgifter, -■ sådana de i tabellbilagorna
angifvas, beräknas till sammanlagdt 3,250 kronor.

Hvad till sist angår punkten c), eller minskning af publikationernas
upplagor, så anser chefen för Statistiska byrån, att den nu bestämda
gratisutdelningen, till hvilken åtgå minst 850 exemplar, kunde
väsentligen inskränkas, hvarigenom upplagornas storlek skulle kunna
minskas med 400 exemplar; och skulle denna minskning medföra en
årlig besparing i tryckningskostnaderna af 5,000 kronor.

Då chefens för Statistiska byrån nu berörda skrifvelse den 11
December 1885 föredrogs i Statsrådet, beslöt Kongl. Maj:t, bland annat,
att anbefalla samtliga embetsverk, hvilka hafva utgifvandet af
statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse, att, för besparing i
kostnaderna, utrymmet i publikationerna tillgodogjordes på bästa möjliga
sätt, der detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet
samt äfven utan åsidosättande af de fordringar, man borde ställa
på verk, utgifna på statens bekostnad;

att anbefalla hvarje embetsverk att vid utdelning af särskilda littera
af nyssnämnda publikationer tillse, att utdelningen ej skedde i större
omfång än nödigt och lämpligt vore; samt

att bestämma, att utdelningen af »Bidrag till Sveriges officiella
statistik» i fråga om de littera;, som hädanefter utgåfvos, skulle verkställas
efter en vid statsrådsprotokollet fogad ny lista; och skulle
riksdagsman eg a att på anmälan hos Statistiska centralbyrån i mån af
tillgång kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna af serien
»Bidrag till Sveriges officiella statistik», hvarjemte åt Riksdagens ledamöter
skulle utdelas den sammanfattning ur de statistiska publikationerna,
som under benämning »Sveriges officiella statistik i sammandrag»
årligen intages i den genom Statistiska byråns försorg utgifna »Statistiska
Tidskrift».

Genom dessa bestämmelser har tillfället för Riksdagens ledamöter
att erhålla det statistiska trycket i väsentlig mån inskränkts, hvarjemte
utlemnandet af hithörande publikationer till nationsföreningarna vid
universiteten, folkhögskolorna och de lägre allmänna läroverken m. fl.
helt och hållet upphört.

Det hade varit önskligt, att de af 1884 och 1885 årens Riksdagar
gjorda framställningarna angående dels expensmedlens användande och
dels statistiska tabellkommissionen, föranledt en utredning, omfattande
jemväl andra på kostnaderna inverkande förhållanden än sättet och
omfattningen för offentliggörandet af den officiella statistiken och deribland
äfven den vigtiga frågan, huruvida hos de myndigheter, som

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

33

ombesörja utarbetandet af större eller mindre delar af statistiken, arbetet
är ordnadt på så föga kostsamt sätt som möjligt eller om icke härutinnan
förenklingar och besparingar skulle kunna vinnas.

En annan fråga, som härvid också kunnat utredas, är den om
icke en annan ordning än den af Kongl. Maj:t beslutade och vid 1885
års riksdag meddelade för löne- och pensionsstatistikens utarbetande
kunnat utöfva något inflytande till minskning af den tid, som för arbetet
åtgår och derigenom äfven på kostnaderna. Det behof, som särskildt torde
hafva framkallat Riksdagens år 1879 framstälda begäran om löne- och
pensionsstatistik för den offentliga förvaltningen, visade sig känbarast vid
de många löneregleringar för statens embets- och tjenstemän som vid
den tiden förekommo hos Riksdagen, och detta behof qvarstår ännu till
stor del och gör sig ej sällan gällande, då nästan vid hvarje riksdag
framlägges något förslag till lönereglering inom någon gren af statsförvaltningen.
Huruvida nu den vid löne- och pensionsstatistikens utarbetande
följda planen kan, med hänsyn till hvad nu framhållits,
böra i något afseende jemkas, lärer endast af den myndighet, som har
att utarbeta statistiken, kunna med erforderlig sakkännedom utredas
och svårligen utan grund af dylik utredning af Riksdagen bedömas.

Saknaden af utredning i nu nämnda afseenden skulle också kunnat
gifva Utskottet en anledning att för närvarande afstyrka beviljandet
af de nu äskade medlen, men i betraktande deraf, att arbetet är
brådskande, så att hvarje anledning till uppskof med detsamma bör
undvikas, äfven om under tiden utvägar att minska behofvet af särskilda
arbetskrafter för statistikens bearbetande skulle yppas, föranlåtes
Utskottet, i förhoppning, att löne- och pensionsstatistiken, på sätt
af chefen för statistiska centralbyrån antydts, varder fullbordad inom
1888 års slut, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t äskat,
på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 5,000
kronor för ett skyndsammare bearbetande af aflöningsoch
pensionsstatistiken.

Öfverståthållareembetet.

22:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hvilken icke föranledt någon erinran, får Utskottet hemställa,

Rlh. till Biksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 5

Ang. anslag
för fortsatt
utgifvande af
Jrolisunderrättelser.

[20].

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag
till två fögderitjenster

inom Jemtlands
län.

[21J.

Ang. anslag
för aflöning
m. m. ät särskild
polisstyrka
på
landet m. m.

[22].

Ang. anslag
till anordnande
af tillsynen
öfver
statens jernvägsbyggnader
m. m.

[23 o.24].

att till fortsatt utgifvande af ''»Polisunderrättelser''» må
på extra stat för år 1887 anvisas enahanda belopp, som
nu är för samma ändamål beviljadt, eller 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Som ännu ingen ledighet inträffat bland fögderitjenstemännen
inom andra och tredje fögderierna af Upsala län, sedan Kongl.
Maj:t beslutade dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, och då
fortfarande inga aflöningsbelopp äro tillgängliga att, i enlighet med
1883 års Riksdags medgifvande, användas till aflöningar, åt kronofogden
och häradsskrifvaren i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883
nyinrättade fögderiet inom Jemtlands län, får Utskottet, på grund af
Kongl. Maj:t derom gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen, för uppehållande af kronofogdeoch
häradsskrifvarebefattningarna i det enligt Kongl. brefvet
den 22 Juni 1883 nyinrättade fögderiet inom Jemtlands
län under 1887 må på extra stat för samma år
anvisa 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan
varda erforderligt.

24:o. Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet har
Kongl Maj:t för år 1887 äskat samma belopp, som för innevarande och
flere föregående år beviljats, eller 50,000 kronor; och då behofvet af
detta anslag, hvilket jemväl användes till belöningar för gröfre brotts
upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, fortfarande
lärer förefinnas, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen till aflöning och underhåll af särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts
upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande,
må bevilja ett extra anslag för år 1887 af

50,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Kongl. Maj:t har, på sätt under flere föregående år egt rum,
föreslagit att dels till anordnande af tillsynen öfver statens jernväg sby g g -

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

35

nåder och dels till arfvode ät en extra byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måtte beviljas, för det förra af dessa ändamål, 20,000
kronor och för det senare, 3,000 kronor på extra stat för år 1887;
hemställande med anledning häraf Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1887
anvisa:

a) 20,000 kronor till anordnande af tillsynen öfver
statens jernvägsbyggnader; samt

b) 3,000 kronor till arfvode åt en extra byråingeniör
hos Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

26:o. Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna
landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887
af 32,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 62—65) redogöres för detta anslagsbehof;
och då af hvad i detta protokoll, äfvensom i Riksdagens år 1885
församlade revisorers berättelse blifvit angående den nu till laboratorium
använda byggnaden anfördt, framgår, att byggnaden är i hög
grad förfallen och af denna jemte flere andra anledningar otjenlig för
ändamålet, lärer något tvifvel om en ny laboratoriebyggnads behöflighet
icke förefinnas. Och ehuru Utskottet hyst tvekan, huruvida det kunde
vara lämpligt att redan nu, innan den hvilande frågan om landtbruksinstitutens
organisation blifvit afgjord, företaga större eller mindre förändringar
i nu bestående förhållanden, har Utskottet, med hänsyn dertill,
att ett tidsenligt laboratorium vid Ultuna icke lärer kunna undvaras,
hu.iu nämnda fråga än må blifva slutligen ordnad,'' ansett de ur den
angifna synpunkten uppkomna betänkligheterna böra falla.

Obetingadt kan dock icke Utskottet förorda bifall till Kongl. Maj:ts
framställning.

Vid granskning af de till ärendet hörande handlingar och ritningar
har nemligen befunnits, dels att kostnadsförslaget, som uppgjorts år
1879, är grundadt på sådana prisberäkningar för materialier m. m.,
hvilka icke numera torde vara fullt rigtiga med hänsyn till det under
tiden inträffade prisfall, och dels att byggnaden synes hafva erhållit
en väl dyrbar yttre utstyrsel, som bör kunna förenklas, i följd hvaraf
och då institutet synes kunna med egna dragare bestrida större delen
af nödiga körslor, för hvilka särskild betalning således icke skulle erfordras,
Utskottet ansett, att en nedsättning i kostnadssumman kan

Ang. anslag
till uppförande
af en
ny byggnad
för laboratoriet
vid
TJltuna landtbruksinstitut.

L25].

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag
för anordnande
af
högre undervisning
i
mejerihushållning
vid
Vltuna och
Alnarps
landtbruksinstitut.

[26.]

Ang. anslag
för allmänna
landtbruksmöten
samt
prisbelöningar
vid så
dana.

[27 o.28.]

göras, utan att derför något af byggnadens ändamålsenlighet bör behöfva
åsidosättas eller uppoffras.

I öfrigt har framställningen icke föranledt någon erinran; och
hemställer derför Utskottet

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen på
extra stat för år 1887 anvisar ett anslag af 25,000
kronor till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet
vid Ultuna landtbruksinstitut, dock under vilkor,
att, utan sådana ändringar i den för byggnaden "uppgjorda
plan, genom hvilka dess ändamålsenlighet skulle
i större eller mindre mån uppoffras, i öfrigt sådana
förenklingar vid byggnadens uppförande vidtagas, att
byggnaden må kunna för det anvisade beloppet fullbordas.

27:o. Till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid
Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t äskat samma
belopp för 1887, som för innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor;
och som detta anslag fortfarande är behöfligt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må, till anordnande af högre
undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps
landtbruksinstitut, på extra stat för år 1887 uppföra
ett anslag af 10,000 kronor, motsvarande det belopp,
som för samma ändamål anvisats för innevarande år.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

28:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, och
i likhet med hvad under flere föregående år egt rum, beträffande enahanda
då ock gjorda framställningar, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1887 bevilja följande
extra anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruk smöten 5,000 kronor; och

b) till prisbelöningar vid sådana möten för hus -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

djur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster, 10,000 kronor.

29:o. Herr A. G. Jönsson i Mårarp har i en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 31) — under åberopande af den förtjenstfulla och
enligt åtskilliga vid motionen fogade intyg väl vitsordade verksamhet,
såsom landtbruksföreläsare, som under loppet af flera år utöfvats af
agronomen C. Kihlberg, hvarigenom han flerstädes inom landet tillvunnit
sig jordbrukares förtroende och särskild!, varit de små jordbrukarne
till stor nytta — föreslagit,

att ett arfvode af 3,000 kronor jemte fria resor måtte på extra
stat anslås för 1887 och af bemälde C. Kihlberg qvartalsvis uppbäras,
och att nämnda anslag fortfarande måtte utgå, till dess. omständigheterna
föranledde ändring, och detta mot vilkor att nämnde G. Kihlberg
stälde sig till Kongl. Landtbruksakademiens förfogande och till
noggrann efterrättelse de föreskrifter, som af denna institution lemnades,
samt inför Riksdagen lemnade redogörelse för sin verksamhet.

Utan att vilja underskatta nyttan och värdet af bemälde agronoms
verksamhet, kan dock Utskottet icke finna, att sådana skäl blifvit
till stöd för motionärens förslag anförda, att af dem en afvikelse
kan anses påkallad i den af Riksdagen i liknande fall med få undantag
upprätthållna principen att icke utan föregående utredning genom
Kongl. Maj:t, på enskilde motionärers framställningar bevilja större eller
mindre löner eller arfvoden af statsmedel; och hemställer förty Utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

30:o. 1 en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 36) har

Herr A. Th. Carlheim-Gyllensköld föreslagit, att till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1887 måtte ställas ett reservationsanslag af 10,000
kronor för att med 1,000 kronor om året understödja hvardera af de
frökontrollanstalter, hvilka vore såsom särskilda anstalter anordnade
samt af hushållningssällskap understödda med minst 1,000 kronor årligen
samt hade utaf hushållningssällskap utsedd styrelse med vilkor,
utom de förut stadgade, att de skulle följa de analysmetoder, Kongl.
Landtbruksakademien kunde finna skäligt bestämma.

Bland de försök, som på senare tider börjat göras för att främja
jordbruksnäringen, är otvifvelaktigt att räkna såsom ett af de mest
beaktansvärda det framträdande sträfvandet att framkalla och sprida

Ang. ifrågasatt
beviljande
af ett
arfvodesbelopp
m. m.
åt agronomen
G. Kihlberg.

Ang. anslag
till understöd
ät frökontrollanstalter.

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

intresset för inhemsk fröodling samt att på den in- och utländska marknaden
införa svenskt, till grobarhetenjkontrolleradt frö. Också hafva,
ofta med understöd af hushållningssällskap, anstalter för frökontroll
flerstädes inrättats och verkat gagnande men till följd af de brister,
som vidlåda anstalternas nuvarande organisation, kunna de icke verka
med så stor framgång, som önskligt vore. De äro nemligen inrättade
utan gemensam plan och vid dem tillämpas ofta stridiga metoder för
frökontrollen, så att samma vara vid olika anstalter kan blifva föremål
för helt skiljaktiga bedömanden. Det inses lätt, hur föga en på sådant
sätt ordnad frökontroll är egnad att stadfästa och utvidga förtroendet
till anstalternas förmåga att tillfredsställande lösa uppgiften att vara
ett stöd för den ännu outvecklade odlingen inom landet af frö och
handeln dermed, och då staten understödjer så många andra grenar af
jordbruksnäringen, kan Utskottet icke annat finna än att äfven här är
ett område, der staten bör ingripa ordnande och stödjande; helst detta
påkallar endast ringa penninguppoffring.

Hufvudvigten faller härvid icke på beloppet af understödsmedlen,
som staten lemnar, utan derpå, att anstalter finnas, hvilka äro underkastade
offentlig myndighets inseende och kontroll och arbeta efter
metoder, som af sådan myndighet pröfvats och befunnits vara de bästa.
Huru saken i sina detaljer skall ordnas, bör naturligtvis öfverlemnas åt
Kongl. Maj: t att bestämma; dock får Utskottet såsom sin mening uttala,
att det synes Utskottet icke förefinnas något giltigt hinder för att ställa
frökontrollanstalter i samband med redan inrättade agrikulturkemiska
stationer, der sådant kan finnas medföra mindre kostnader än helt och
hållet fristående frökontrollanstalter; dock alltid under förutsättning,
att härigenom icke må tillskyndas dessa senare anstalter något afbräck
i deras verksamhet. Vidare torde understöd af statsmedel böra få lemnas
åt hvilken frökontrollanstalt som helst, som upprätthålles eller understödes
af landsting eller hushållningssällskap och som underkastar
sig den uppsigt och de föreskrifter Kongl. Maj:t finner skäligt att bestämma
såsom vilkor för statsunderstöds erhållande; och antager Utskottet
härvid, att den myndighet, som kommer att utöfva den närmaste
tillsynen å anstalterna, varder Landtbruksakademien, samt att
beloppet af det hvarje anstalt tillgodokommande statsunderstöd ställes
i visst förhållande till hvad landsting eller hushållningssällskap för
ändamålet tillskjuta.

Utskottet får under åberopande af hvad sålunda anförts hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla förevarande
motion, att Riksdagen för år 1887 ställer till Kongl.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

39

Maj:ts förfogande ett extra anslag af 10,000 kronor,
för att användas till understöd, med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt, åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för
sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och hvilka anstalter vilja
underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende
på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af
Kongl. Maj:t fastställas.

31:o. För de geologiska undersökningarna har Kongl. Maj:t äskat
för år 1887 ett extra anslag af 86,000 kronor; och redogöres i statsrådsprotokollet
(sid. 66—68) för de behof, som med det äskade beloppet
skola tillgodoses.

Inom Utskottet har fråga förehafts, huruvida icke de på de geologiska
undersökningarna grundade kartor, hvilka nu utgifvas i skalan
1 : 200,000, skulle medföra ett större praktiskt gagn, om skalan ändrades
till en större, hvilket numera enligt hvad Utskottet inhemtat,
skulle låta sig göra utan mycket ökade kostnader. Ett stöd för denna
uppfattning föreligger i den omständighet, att vissa hushållningssällskap
sett sig föranlåtna att begära och bekosta utgifvandet, hvad deras
verksamhetsområden angår, af kartor i en väsentligen ökad skala. Då
emellertid, enligt meddelade upplysningar, denna fråga nu är föremål
för utredning, i det att vid slutet af år 1885 åt chefen för geologiska
undersökningen lemnats uppdrag att yttra sig, om de geologiska kartorna
böra utgifvas i samma skala som för närvarande är fallet, har
Utskottet ansett sig icke böra nu göra annat uttalande i frågan än
att Utskottet antager att, om någon ändring i skalan pröfvas lämplig,
denna då må blifva sådan, att kartorna utan att kräfva väsentligen
ökade kostnader lemna det största möjliga praktiska gagn; hemställande
alltså Utskottet,

att Riksdagen,''med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa äskade

86,000 kronor, för fortsättande under samma år af
de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå
grundade kartor, afhandlingar och uppsatser.

Ang. anslag
till de geologiska
undersökningarna.

[29.]

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag
till anställande
af en
andre undervisare
i husslöjd
m. m.

[30.]

Ang. anslag
till bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun.

[31.]

Ang. anslag
till anslagsoch
låneunderstöd
åt
rälsfabriker.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

32:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Ivongl. Maj:ts
derom gjorda framställning och i likhet med hvad
förut egt rum, må på extra stat för år 1887 anvisa
3,500 kronor, till anställande af en andre undervisare
i husslöjd och en elev.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

33:o. Vidare, och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hemställer Utskottet,

att Riksdagen, — under vilkor att bergsskolorna
i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för
bergsarbetare, komma att jemväl under år 1887 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning
som hittills och underkasta sig den inspektion,
Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma, — må på
extra stat för år 1887 anvisa 14,000 kronor, att till
brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

34:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 124) har
på anförda skäl Herr P. M. Larsson i Loa föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta att ställa till Kongl. Maj:s förfogande
ett belopp af högst 5,000,000 kronor, att — efter förutgången pröfning
af de framställningar som komme att ingå för anslags- och låneunderstöd
till fullbordande af fullt tidsenliga verkstäder för rälsfabrikationens
bedrifvande inom landet — utgå, dels i form af förskotts- eller
förlags- och byggnadslån mot billig ränta och amortering samt dels
som anslag utan återbetalningsskyldighet för betäckande af experimentella
kostnader; och har motionären lemnat Utskottet frihet att
efter sig företeende omständigheter vid frågans behandling föreskrifva
de lämpligare eller noggrannare vilkor, som för beviljande af ifrågavarande
understöd kunde anses erforderliga, blott ändamålet med
framställningen på ett eller annat sätt kunde vinnas.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

41

Det enda fullt verksamma sätt, hvarigenom en inhemsk industri
för rälstillverkning skulle kunna främjas och uppmuntras, vore enligt
Utskottets tanke, om staten kunde för sina jernvägar i större skala
och mera jemnt begagna sig af i Sverige tillverkade räler. I hvad
mån detta, såsom af senaste statsrevisorer blifvit antydt, kan ske utan
nämnvärd förlust för statsverket, lär svårligen nu böra blifva föremål
för Utskottets utredning. Om emellertid staten skulle anses böra för
det ifrågavarande ändamålet underkasta sig någon uppoffring, b vilket
ännu synes vara en öppen fråga, torde så mycket mindre skäl förefinnas
att på sådant sätt, som af motionären blifvit föreslaget, understödja
en möjligen uppkommande industri för inhemsk tillverkning af
räler. Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet

att Herr P. M. Larssons förevarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

35:o. I särskilda skrivelser af den 1 December 1885 bar Statskontoret
till ersättande anmält följande af Statskontoret förskjutna belopp:
till arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöterne
och sekreteraren i den af Kongl. Maj:t den 9 Maj 1884 för
afgifvande af förslag till lagstadganden rörande vilkorerr för stenkolsfyndigheters
eftersökande och bearbetande tillsatta komité,
äfvensom till åtskilliga komiténs utgifter och till tryckning af dess

betänkande, tillhopa................................................ kronor 7,078: 73

och

» arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning
åt ledamöterne och sekreteraren i den af Kongl. Maj:t
den 23 Maj 1884 för utredning af frågan om åvägabringande
af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och
Seland förordnade komité samt för bestridande af
komiténs utgifter, tillhopa...................................................... 1,426: 31.

Summa kronor 8,505: 04.

Ang. anslag
till ersättning
för af
Statskontoret
gjorda
förskott.

[32].

På grund af Kongl. Maj:ts, med anledning häraf framstälda begäran
om anslag till ersättande af sålunda förskjutna medel, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må, till ersättning af omförmälda,
af Statskontoret förskjutna medel, anvisa på extra
stat för år 1887 ett anslag af 8,506 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

6

42

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag
till statens
jernvägstrafik.

[38.]

Statens järnvägstrafik.

36:o. Slutligen liar Kongl. Maj:t föreslagit, att dels å riksstatens
sjette hufvudtitel för år 1887 måtte anvisas till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernväg strafik 400,000 kronor, dels å
riksstaten utom liufvucltitlarne beviljas till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar 1,500,000 kronor, att utgå
med en tredjedel under hvartdera af åren 1887, 1888 och 1889, och
således under år 1887 med 500,000 kronor;

hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 72 — 77) blifvit
angående dessa anslagshehof anfördt, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må,

a) på extra stat för år 1887 anvisa, till utförande
af nva byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik
400,000 kronor;

b) bevilja till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernvägar ett extra anslag af

1,500,000 kronor samt deraf på extra stat för år
1887 anvisa 500,000 kronor.

Stockholm den 23 Februari 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 7:o (angående rikets ekonomiska kartverk): af Herrar
Friherre R. von Krcemer och F. von Essen, hvilka ansett att Utskottets
motivering i fråga om den af Herr H. A. Widmark väckta motion
bort hafva följande lydelse:

»Hvad angår det af Herr Widmark framstälda förslag, så vill
Utskottet ej förneka, att icke allenast enskilde, utan äfven staten i ej
ringa grad kan hemta nytta af ekonomiska häradskartor, utgifna i skalan

Stats- Utskottets Utlåtande R:o 10.

43

1 : 50,000, och att således ur denna synpunkt anledning kunde finnas
för staten att lemna bidrag till utgifning af de kartor, motionären uppgivit.
Men då — enligt hvad motionären meddelar — Kongl. Maj:ts
den 15 December 1871 gifna och på ett föregående riksdagsbeslut
grundade förordnande, att utgifning på statsverkets bekostnad af ekonomiska
häradskartor i skalan 1 : 50,000 icke vidare skulle ega rum,
ännu qvarstår oförändradt, och någon giltig anledning att, beträffande
särskild! Skaraborgs och Vermlands län, afvika från hvad för hela riket
finnes stadgadt, ej synts Utskottet nu vara för handen, har Utskottet
ansett skäl för närvarande saknas att tillstyrka motionen»;

vid punkten 14:o mom. a) (ang. befrämjande i allmänhet af slöjderna): af

Herrar Grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, Grefve E. C. A.
Piper, Grefve W. G. Hamilton, J. Widén, H. P. P. Tamm, E. Sederholin
och E. R. Törnebladh;

vid punkten 14:o mom. a) (ang. anslaget till befrämjande i allmänhet
af slöjderna) och punkten 15 (ang. anslaget till befrämjande i allmänhet
af handel och sjöfart): af Herrar Friherre F. von Essen och Äh
Fosser, hvilka anfört: »Det är visserligen en sanning, att å anslaget
40,500 kronor till befrämjande i allmänhet af slöjderna besparingar uppkommit,
men sådant synes i väsentlig mån hafva berott derpå, att Kongl.
Maj:t i vissa fall, i stället för att under året använda det för samma
år anvisade anslagsbeloppet, bestridt den utgift för med anslaget afsedt
ändamål, som ifrågakommit, med reservationer från föregående år. Redan
detta förhållande manar till varsamhet vid uppkommen fråga om
nedsättning af detta ordinarie anslags belopp.

Äfven en annan omständighet synes göra det betänkligt att, såsom
Utskottet föreslagit, med 10,000 kronor minska den del af anslaget,
som icke redan är till husslöjdens befrämjande anvisad. I denna
del, 30,500 kronor, ingå nemligen 12,000 kronor, afsedda till reseunderstöd
åt arbetare, och det vore enligt vår åsigt mindre välbetänkt om
ifrågavarande anslagsbelopps minskning från 30,500 kronor skulle befinnas
leda dertill att behofvet af reseunderstöd åt arbetare, hvilket,
att döma efter inkomna ansökningar är ganska stort, ej skulle kunna
i tillfyllestgörande grad tillgodoses. Då Riksdagen i riksstaten uppfört
anslaget »till befrämjande i allmänhet af slöjderna» såsom en helhet,
anse vi Kongl. Maj:t numera ega och böra hafva rätt att inom anslagets
totalbelopp fritt använda detsamma till de olika ändamål, hvilka
under anslaget inbegripas och det synes oss äfven med hänsyn härtill
mindre egentligt att besluta om minskning i någon del af anslaget.

Deremot anse vi oss böra föreslå nedsättning af anslaget till be -

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

främjande i allmänhet af handel och sjöfart med 10,000 kronor. Detta
anslag och anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna voro ursprungligen,
såsom Utskottet visat, båda sammanförda i ett och samma
anslag, som derjemte afsåg äfven några andra ändamål. De hafva ännu
det sammanhang med hvarandra, att besparingar å dem båda ingå till
en gemensam fond, och då, enligt vårt förslag, det ena ordinarie anslaget
minskas och det andra ökas med samma belopp, 10,000 kronor,
skiljer sig ett sådant förfaringssätt från det af Kongl. Maj:t föreslagna
i sjelfva verket endast deri, att det å ett ordinarie anslag öfverflödigt
befunua beloppet öfverflyttas till ett annat ordinarie anslag, der eu motsvarande
tillökning synts erforderlig och af Kongl. Maj :t begärts, under
det att å andra sidan, ett genom denna öfverflyttning ej längre behöflig!
extra anslag från riksstaten afföres.

Vi yrka således,

vid punkten 14:o mom. a)

att det under denna anslagstitel på ordinarie
stat särskildt till befrämjande af husslöjden uppförda
belopp 10,000 kronor må med 10,000 kronor till 20,000
kronor förhöjas, dock under vilkor att motsvarande
nedsättning i anslaget till befrämjande i allmänhet
af handel och sjöfart må af Riksdagen beslutas;

och vid punkten 15:o

att, under vilkor att i förestående punkt föreslagna
förhöjning af 10,000 kronor till det under anslagstiteln
befrämjande i allmänhet af slöjderna förekommande
särskilda anslaget till husslöjdens befrämjande
varder af Riksdagen bifallen, anslaget till befrämjande
i allmänhet af handel och sjöfart må med
samma belopp 10,000 kronor nedsättas från 21,500
till 11,500 kronor.

vid punkten 34:.o (ang. anslags- och låneunderstöd åt rälsfabriker):

af Herrar C. E. Casparsson, J. Widén och N. Fosser, hvilka ansett
att Utskottets motivering bort affattas sålunda:

»Det hinder som väl hufvudsakligen stått i vägen för uppkomsten
i Sverige af en rälsindustri, är det högre pris, som åtminstone
till en början måst fordras af våra jerntillverkare, i förhållande till hvad

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

45

det utländska fabrikatet kräfver. Om nu, såsom af flere uttalanden
inom Riksdagen och af dess Revisorer synes framgå, en allt lifligare
omfattad önskan gör sig gällande, att i Sverige tillverkade räler skola
företrädesvis begagnas vid statens jernvägar samt staten derför kommer
att, på sätt af 1885 års Revisorer ansetts önskvärdt, göra beställningar
af de för statens räkning erforderliga räler, om sådant kan ske
utan nämnvärd ökad kostnad, hos inländska verkstäder, så torde detta
vara den lämpligaste form af uppoffring, som staten bör välja för att
uppmuntra den inhemska rälsindustrien. Utskottet hemställer derför» etc.

Herr Friherre B. A. Leijonhufvud har begärt få antecknadt, att
han ej deltagit i behandlingen inom Utskottet af 6:te hufvudtiteln.

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1886 års

riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning
i kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

6,500

_

36,000

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

_

17,000

—

76,700

- -

—

- -

—

76,700

—

86,000

- -

—

- -

—

86,000

—

58,900

58,900

108,800

108,800

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

- -

—

---

—

87,422

—

2,636,179

—

— —

—

— —

—

2,636,179

—

116,400

— —

—

—

116,400

—

239,000

239,000

Tpt

3,474,901

—

—

—

—

—

3,474,901

— |

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag högst ........

Statsråden utan departement, 3 ä 12,000 kronor......

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kommerskollegium ......................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ............

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande.............................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till

Nuvarande belopp.........................................

Ökas med .................................................

„ officiella statistiska trycket. Nuvarande be Ökas

med ...................................................

„ en statistisk tidskrift ..................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensions Laudtmäteristaten.

.......................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet ...............................-..............

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor, reservationsTilllcommer
det belopp, hvartill två indragna landsväg-
och vatten byggnadsstaten:

Nuvarande belopp (deraf särskildt reservationsanslag,

allmänna arbeten) ................................................

Reservationsanslaget delas i två: till expenser för
gar, hvartdera å 30,000 kronor, och förhöjes alltså
Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................

Stats-Utskottets Utlåtande A:o 10.

47

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

1

indelning och dermed jemförlig

Aii visning

anvisning,

på förslag.

kontant.

Summa.

Friheter.

Ersättninga

r.

departementet.

Kronor.

1

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

__

_ —

—

—

6,500

-

36,000

---

36,000

—

17,000

—

— —

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

— —

—

- -

—

76,700

.............................................

86,000

—

— —

—

— —

—

86,000

.................. 28,400: —

1,500: —

1

i

vikariatsersättningar.

............... 12,000: —

...........*............ 200: —

12,200: —

lopp .................. 15,000: —

......................... 800: —

15,800: —

.............................. ..

1,000: —

statistik ...............................

1,000: — 31,500: —

59,900

—

— —

—

- -

—

59,900

—

108,800

—

— —

—

- -

—

108,800

—

6,000

—

. — - -

—

- -

—

6,000

—

87,422

— —

—

_ —

—

87,422

—

anslag). Nuvarande belopp

............... 2,636,179: —

statsboställen äro i stat beräknade,''eller 1,130: —

2,637,309

—

— —

—

—

2,637,309

—

50,000 kronor till undersökningar och expenser för

.................. 116,400: —

allmänna arbeten och till vägundersöknin-

med ......................................

.................. 10,000: —

126,400

— —

—

— —

—

126,400

—

................................. . ...

239,000

—

— —

—

— —

—

239,000

—

Transport

3,487,03!

—

— —

|—

1 — —

—

i 3,487,031

—

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Indelning och c
anvisning,

Friheter.

ermed jemförlig
på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Tpt

3,474,901

_

_ _

_

_ _

_

3,474,901

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

250,000

_

_ _

_

___

_

250,000

150

_

25

—

210

—

385

_

Sgr

3,726,091

6,660

12,110

3,744,861

12,000

12,000

175,400

—

- -

—

- -

—

175,400

—

47,500

—

;- -

—

---

—

47,500

—

45,450

—

---

—

- -

—

45,450

-''

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

40,500

—

- -

—

---

—

40,500

—

21,500

—

— —

—

— —

—

21,500

—

8,700

—

—

—

15

—

8,715

—

17,600

—

— —.

—

- -

—

17,600

—

Sgr

417,150

15

417,165

63,000

63.000

50,000

—

— —

—

■--

—

50,000

1

Tpt

4,256,241

__

6,660

—

12,125

-■

4,275,026

—

Gästgifvares friheter.....................................................

Penningeanslaget liöjes med 5,840 kronor och an Bidrag

till skjutsentreprenader, förslagsanslag...........

Färjor och färjekarlar................................................

Penningeanslaget liöjes med 2 kronor och anslaget

lordbruket, handeln

Reservations Vägar

och kommunikationer .....................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna Landtbruksingeniörer

och deras biträden.....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna Länsveterinärer

...............................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ......................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart. Nu Minskas

med...........................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Anslaget: “Ersättningar*1, 15 kronor, uteslutes.
Fiskerinäringens understöd ........................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag...

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

49

Förslag till

blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

på, förslag.

kontant.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,487,031

—

- -

—

— _

_

3,487,031

_

6,880

—

6,635

—

6,060

—

19,575

—

slaget “Ersättningar“ minskas med samma belopp......

..................................................................................

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

—

152

—

25

—

208

—

385

—

“Ersättningar “ minskas med samma belopp.

Sgr

3,744,063

6,660

6,268

3,756,991

_

och näringarne.

anslag.

12,000

12,000

näringar...................................................................

175.400

—

---

—

- -

—

175,400

—

47,500

—

- -

—

- -

—

47,500

—

näringar......................................................................

45,450

—

---

—

- -

—

45,450

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

40,500

_

- -

—

---

—

40,500

varande belopp ..................................... 21,500: —

............................................................. 10,500: —

11,000

—

---

—

- -

—

11,000

—

8,700

—

— —

—

— —

—

8,700

—

17,600

—

- -

—

- -

—

17,600

_

Sgr

406,650

—

- -

—

- -

—

406,650

—

anslag.

63.000

63,000

50,000

—

_ _

—

— —

—

50,000

—

Transport

4,263,713

—

6,660

—

6,268;

4,276,641

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 7

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

4,256,241

_

6,660

_

12,125

_

4,275,026

—

- -

—

- -

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

93,550

—

1,070

—

- -

—

94,620

—

30,000

—

30,000

—

15,850

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- --

—

26.500

—

43,000

—

- -

—

---

—

43,000

—

119,038

12,000

119,038

12,000

Sgr

460,138

—

2,630

—

12,320

—

475,088

—

S:a

4,603,379]

—

9,290

—

24,445

—

4,637,114

—

Sala bergslag ...............................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag .........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar förHästafvelns
förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill
förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. va. förslagsanslag.

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag.................................

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

51

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,263,713

_

6,660

_

6,268

—

4,276,641

—

. . •............................................

- -

—

- -

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

slagsanslag ..................................................................

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

skildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...

93,550

—

1,070

—

— —

—

94,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag..................

30,000

15,850

—

- -

—

30,000

15,850

26,500

26,500

—

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

Nuvarande belopp ................................ 119,038: —

med ....................... ...................... ..... 375: —

118,663

—

- -

—

- -

—

118,663

—

............................................................................

12,000

—

12,000

—

Sgr

459,763

—

2,630

—

12,320

—

474,713|-—

Summa

4,610,476

—

| 9,290

_

18,588|—

4,638,354 —

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:
För anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna ...............

Tillfällig löneförbättring:

För Komraerskollegium...........................

„ tre tjensteman vid Sala silfververk.

8,540:

500:

Statistiska tabellkommissionen:

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken
Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —
„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000: —

Ofverståthållare-embetet:

Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser“..................................

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en häradskrifvaretjenst inom

Jemtlands län ................................................. 6,800: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 50,000: —

Kronor, i ö

Transport

4,500

9,040

5,000

76,000

15,000

56,800

166,340

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

53

Kronor.

ö.

Transport

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

166,340

—

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —
Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vatten-byggnadsstyrelsen ......................................................... 3,000: —

23,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till uppförande af ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna landtbruks-institut ...................................................................... 25,000: —

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.................. 10,000: —

35,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ............................................................... 5,000: —:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten, för hus-djur, redskap, maskiner m. m................................... 10,000: —-

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof ................................................ 21,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter ................................. 10,000: —

För de geologiska undersökningarne................................. 86,000: —

132,000

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev 3,500: —
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..........................................

14,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ........................

187,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, till-hörande denna hufvudtitel ...........................................................

8,506

_

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägs-trafik ...........................................................................................

400,000

,

Summa

974,146

—

54

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor, ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar ......................................................................................

500,000

Bil. D.

56

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 10.

Bil. D.

Uppgift om samtliga tryckningskostnader för de i serien

Antal ark
i hvarje
exemplar.

Sätt-

Redogörelser.

Upplaga.

Text.

Tabeller
i texten

Tabell-

bilagor.

Ex.

Ark.

Kr.

Kr.

Kr.

A) Befolkningsstatistik: 18831) ..............................

2,500

8

45

133

588

dito folkräkning): 1880: 22) ......................

2,800

30 2

88

79

2,996

dito dito 1880: 3, ...........................

2,600

214

210

184

1,512

Uppgift om folkmängden kommunvis: 1883.....

5,500

2

- -

— —

224

B) Rättsväsendet: 1883 ........................................

1,500

m

97

3) 504

») 930

G) Bergshandteringen: 1883....................................

1,300

4|

72

175

— —

D) Fabriker och manufakturer: 1883.....................

1,500

1H

76

99

919

E) Inrikes handel och sjöfart: 1883 .....................

1,500

141

61

22

863

F) Utrikes handel och sjöfart: 1883 .....................

1,600

49

70

- -

4.330

G) Fångvården: 1882 ..........................................

H) Kongl. Maj:fs Befallningshafvandes femårsberät-

1,200

10

129

192

504

telser: 1876—1880 ........................................

A) 1,200

161

4,594

5) 308

») 7,542

I) Telegrafväsendet: 1883 ...................................

1,300

Q1

6) 132

6)--

450

K) I Helso- och sjukvården: 1882 ........................

1,600

17

158

540

724

II dito (hospitalen): 1882 .......................

7) 800

76

280

— —

L) Statens jernvägstrafik: 1884.........................

1,600

20 f

6) 464

c)--

2,183

M) Postverket: ser. I för 1883 och ser. II för 1882

1,600

Hi

4o

139

699

N) Jordbruk (Hushållnings-Sällskapens ber.): 1882

s) 1,200

25

270

103

1,793

dito (Årsväxtberättelser): 1884.................

1,6()0

2

bo

28

42

0) Landtmäteriet: 1883 ..........................

1,000

3

36

77

53

P) Undervisningsväsendet: 1876—77 .....................

1,200

57»

946

720

3,843

Q) Skogsväsendet: 1883 .........................................

1,050

15

176

— —

1,075

R) Valstatistik: 1882—1884 ................................

1,250

101

81

270

S) Allmänna arbeten: 1883 ..................................

1,000

14

379

66

517

T) Lots- och fyriarättningen: 1883....................

1,100

10

113

9)---

U 490

U) Kommunernas fattigvård och finanser: 1883 ...

3,400

154

72

80

1.442

V) Bränvinstillverkning: 1881 —1882 .....................

1,500

41

6) 169

159

X) Afiöningsstatistik: 1883 .................................

1,500

H

150

9) 364

Summa *)

45,900

5591

8,789

3,810

34,512

'') Denna summa är icke att förvexla med den årliga bostnadssumman, för hvilken redogöres i Bil. B.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

57

Bidrag till Sveriges officiella statistik ingående redogörelser.

n i

» g■

Tryckning

och häftnin

£>•

Total-

kostnad

!

Fransk
resumé
o. dylikt.

Itorri-! gering.

Summa
| (sättning).

Tryck-

ning.

Papper.

Omslag.

lliäftning.

1 Bindning
)o. dylikt.

) Summa
j (tryckn. o
| häftning).

Diagram

och

kartor.

Kr.

Kr.

1 Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

| Kr.

26

| - -

792

160

440

83

97

69

849

\

1,641

28

— —

3,191

610

1,863

94

286

48

2,901

_ _

6,092

28

— —

1,934

430

1,230

85

195

49

1,989

_ _

3,923

—

— —

224

88

2421

— —

51

- -

381

_ _

605

i»)

—

— —

1,531

153

586!

76

135

87

1,037

_____

2,568

10 ,

— —

LO

257

50

182:

45

58

15

350

___

607

19

33

1,146

180

468

47

149

15

859

___ ___

2,005

25

9

980

180

476!

47

149

15

867

_ _

1,847

10)

—

—

4,400

588

1,803

40

399

20

2,850

_ _

7,250

1 0)

—

- -

825

120

276|

46

117

30

589

—

1,414

40

- -

12,484

1,968

4,117

55

759

126

7,025

19,509

L°)

—

42

624

97

351

36

156

40

680

246

1,550

100

--.

1,522

272

616

56

206

34

1,184

____ _

2,706

10)

—

— —

356

7) 50

7) 125

28

52

9

264

_ _

620

10)

—

204

2,851,

336

1,084:

109

340

111

1,980

497

5,328

10 >

—

18

S96

130

331

86

242

85

874

488

2.258

28

— —

2,194

330

674

32

183

52

1,271

___

3,465

10V

14

—

149

32

70

56

19

39

216

____

365

— —

166

24

69:

49

19

5

166

_ _

332

67

377

5,953

708

1,750;

51

240

42

2,791

_ _

8.744

1 °)-

—

— —

1,251

90

3431

35

83

51

602

593

2,446

27

—

479

72

158!

43

34

39

346

___

825

10).

•— — i

962

112

328

28

142

12

622

1,093

9, 877

22 !

6

631

120

375

56

99

40 :

690

539

1,860

26

— —

1,620

434

1,159:

113

184

54

1,944

___

3,564

30

— —

358

60

164;

48

60

i°

342

___

700

6 ''

- - 1

520

66

182j

49

41 )

45 J

383

---

903

486

699 |

48,296

7,460

19,462)

1,493

4,495 |

1,142 |

34,052

3,456 ]

85,804

JBih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sand. 1 Afd. 7 Räft.

8

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Anmärkningar.

1) I arkantalet och kostnaden för 1883 års befolkningsstatistik ingå här ej
deri intagna aftryck af uppgift om folkmängden kommunvis, hvilken särskildt här
redovisas och omfattar äfven dessa aftryck.

2) Första afdelningen af redogörelsen för 1880 års folkräkning (1880: l) utgör
tillika 1880 års sedvanliga befolkningsstatistik och behöfver derför ej här särskildt
upptagas.

3) Såsom tabeller i texten äro här räknade: i räkenskaperna upptagna “enklare
tabeller" och såsom tabellbilagor: “vidlyftigare tabeller".

4) Sammandraget af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser tryckes
i 1,200 exemplar och de särskilda länsberättelserna i 1,050—1,375 exemplar. Medeltalet
är vid pass 1,200 exemplar.

5) De i femårsberättelsernas jemte sammandragets text intagna tabellerna kosta
4,326 kronor och tabellbilagorna 3,524 kronor eller tillsammans 7,850 kronor, men
då texttabellerna i sjelfva länsberättelserna äro mera jemförliga med vanliga tabellbilagor
än med tabeller i texten, upptagas bär såsom kostnader för texttabellerna
endast de som tillhöra sammandraget, hvaremot återstoden föres på tabellbilagorna.

6) Texttabellerna äro inräknade bland den öfriga texten.

7) I upplagan för berättelsen om hospitalen äro ej inräknade 450 exemplar
öfvertryck af 2^ ark, men deremot äro kostnaderna härför (tryckning och papper)
vederbörligen inräknade.

8) Sammandraget af Hushållningssällskapens berättelser tryckes i 1,600 exemplar,
men de särskilda länsberättelserna i 1,075—1,325 exemplar. Medeltalet antages vara
1,200 exemplar.

9) Texttabeller äro sammanförda med tabellbilagor.

10) I de fall, der några särskilda kostnadsbelopp för fransk resumé eller innehållsförteckning
och dylikt ej kunnat angifvas, äro de vanligast sammanförda med kostnaderna
för texttabellerna, stundom för sjelfva texten eller tabellbilagorna.

Bil. E.

P

i

60

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bi!. E.

Ärliga medeltalet af samtliga tryckningskostnaderna för de i serien *

Redogörelser.

Redogörelser

utkomma:

Sättning.

Tryckning

och

häftning.

Diagram

och

kartor.

Kr.

Kr.

Kr.

A) Befolkningsstatistik .............................................

Årligen

792

849

__

I):o (folkräkning) ......................................

Hvart 10 år

n 513

U 489

—

Uppgift om folkmängden kommunvis..................

Årligen 2)

224

381

—

B) Rättsväsendet .....................................................

d:o

1,531

1,037

__

i G) Bergshandteringen.................................................

d:o

257

350

—

iD) Fabriker och manufakturer............ ......................

d:o

1,146

859

—

ä E) Inrikes handel och sjöfart ................................

d:o

980

867

—

F) Utrikes handel och sjöfart ................................

d:o

4,400

2,850

—

G) Fångvården ..........................................................

d:o

825

589

—

H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser

Hvart 5:e år

2,497

■■) 1,405

— 1

i 1) Telegrafväsendet......................................................

Årligen

624

680

246]

K) 1 Helso- och sjukvården...................................

d:o

1,522

1,184

—

II D:o (Hospitalen)..........................................

d:o

356

264

—

L) Statens järnvägstrafik............................................

d:o

2,851

1,980

497

| M) Postverket ............................................................

d:0

896

874

488:

N) Jordbruk och Boskapsskötsel (Hush. Sällsk:s ber.)

d:o

2,194

1.271

- 1

D:o (Årsväxtberättelser) .................................

d:o

149

216

—

0) Landtmäteriet ......................................................

d:0

166

166

—

i P) Undervisningsväsendet.........................................

? 4)

4) 1,191

4) 558

- 1

! Q) Skogsväsendet .......................................................

Årligen

1,251

602

593

R) Valstatistik .......................................................

] S) Allmänna arbeten ...................................................

Hvart 3:e år

S) 160

■r'') 115

— !

Årligen

962

622

1,093

'' T) Lots- och fyrinrättningen ....................................

d:o

631

690

539

U) Kommunernas fattigvård och finanser ..............

d:0

1,620

1,944

—

V) Bränvinstillverkning och försäljning ....................

d:o

358

342

—

X) Afiönings- och pensionsstatistik...........................

(d:o) c)

520

383

—

Summa årligen] —• | 28,616] 21,567] 3,456

50,183

* Detta tal bör i fråga om blifvande årskostnaden minskas med den besparing, som kan uppstå
t Beträffande de besparingar, som kunna vinnas genom minskande af de särskilda berättelsernas

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

61

Bidrag till Sveriges officiella statistik ingående redogörelser.

ii m ii

jSom denna publikation utgifves endast hvart 10:e år, upptagas årskostnaderna i
(till en T1(T af kostnaderna för sista publikationen.

Utkommer för det n. v. endast hvart 3:e år, men som Riksdagen hos Kongl.!
Maj:t anhållit om denna redogörelses utgifvande hvarje år, upptages den här !
såsom årlig. Om en föreslagen annan uppställning än den hittills använda
antages, komma kostnaderna att ökas med omkring 400 kr.

3) Årskostnaderna upptagas här till 1 af kostnaderna för femårspublikationen.

6)

4)

Den sista eller år 1884 utgifna redogörelsen behandlar statens elementarläroverk j
för gossar året 1876—77. Årskostnaderna upptagas här förslagsvis till 1 af
kostnaderna för nämnda publikation. För folkundervisningen år 1868 utkom i
en redogörelse år 1870.

5) Årskostnaderna upptagas här till * af kostnaderna för sista 3-års-publikationen.

jDenna redogörelse har hittills ej kunnat utgifvas för hvarje år. Arskostna(derna
upptagas dock lika med utgifterna för sista redogörelsen.

53,639

genom de inskränkningar, hvarom i utlåtandets text (mom. 2) är redogjordt.
upplagor, se utlåtandets text (mom. 3).

Biti. till Biksd. Prot. 1886. 4. Sami. 1 Afä. 7 Häft.

9