Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1886, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående stämpelafgiften.
Till Bevillnings-Utskottet liar från Andra Kammaren hänvisats
en af Herr I. Lyttkens väckt motion, N:o 79, om ändringar i lista och
3:dje §§ i Kongl. förordningen angående stämpelafgiften, den 9 Augusti
1884.
Härjemte har Utskottet från Kongl. Justitiedepartementet emottagit
en skrifvelse af den 19 nästlidne Februari angående stämpelfrihet
för domstols, beslut om ersättning af allmänna medel åt vittnen och
upplysningsvis hörda personer i brottmål.
Vid granskning af bestämmelserna i gällande förordning angående
stämpelafgiften har Utskottet härförutom funnit anledning att ifrågasätta
förändrade föreskrifter för vissa fall.
För de framställningar, hvartill Utskottet sålunda funnit skäl, går
Utskottet nu att redogöra, dervid iakttagande den i nyssberörda förordning
stadgade paragrafföljd.
§ 1.
I sin förenämnda motion har Herr I. Lyttkens, i sammanhang
med andra framställningar, för hvilka Utskottet’ nedan skall redogöra,
till aflägsnande af den tvetydighet, som vidlådde här afsedda del af
ifrågavarande §, hemstält om sådant förtydligande af densamma, att i
förteckningen öfver de i fråga om stämpel å expeditionerna till Fjerde
Afdelningen hänförda statsmyndigheter efter Landtmäteristyrelsen måtte
Bih. till Riksd. Prot. 1886■ 5 Sami. 1 Afä. 3 Häft.
2
Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 3.
tilläggas Generallandtmäterikontor et. Derifrån utlemnade afskrifter af
kartehandlingar och afritade kartor kunde nemligen svårligen sägas
utgå från sjelfva Landtmäteristyrelsen.
Utskottet anser, lika med motionären, en ändring i berörda §
påkallas till undanrödjande af den anmärkta oegentligheten. Men då
den officiella benämningen »Rikets Generallandtmäterikontor» omfattar
såväl Landtmäteristyrelsen som kontorets tjenstemän och arkiv, finner
Utskottet rättast, att under Fjerde Af delningen ordet »generallandtmäterikontorefc»
införes i stället för ordet »landtmäteristyrelsen», hvadan Utskottet
hemställer,
l:o.
att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till Herr
I. Lyttkens’ motion i dess förevarande del, måtte besluta
sådan ändring i § 1 af gällande förordning angående
stämpelafgiften, att under Fjerde Afdelningen
ordet »landtmäteristyrelsen» utbytes mot »generallandtmäterikontoret.
»
§ 3‘
1 samma motion har Herr I. Lyttkens vidare anfört:
Enligt Kongl. Majts förnyade nådiga taxa på arfvode för landtmäteriförrättningar
af den 10 Juni 1881, § 14, utginge lösen för afskrift
af ego- och delningsbeskrifning samt häfdeförteckning, protokoll,
förening och annan sådan handling eller utdrag deraf med 1,26 krona
för hvarje ark, och enligt § 16 af samma taxa skulle för kopia eller
utdrag af beskrifning, landtmäteriprotokoll och annan dylik handling,
som från Generallandtmäterikontoret eller landtmäterikontoren i länen
utgåfves, erläggas lösen enligt hvad i § 14 vore sagdt. Således borde,
jemlikt taxan, afskrifter eller utdrag af nyssberörda handlingar från så
väl Generallandtmäterikontoret som länslandtmäterikontoren lösas med
1,2 5 krona arket, eller enahanda belopp, som utgått redan innan här
omförmälda taxa blifvit gällande. Vid reorganisationen af embetsverken,
då tjenstemännens löner i allmänhet förbättrats, hade det föreskrifvits,
att sportler af lösen och dylikt skulle ingå till statsverket och utgöras
med expedition eller annan handling åsatt stämpel, hvilken senares belopp
genom gällande förordning angående stämpelafgiften för de särskilda
embetsverken och deras expeditioner i allmänhet bestämts till
enahanda belopp som den forna lösen.
Enligt denna grund hade lösen, 1,2 5 krona för hvarje ark, för afskrift
af landtmäterihandling, som utlemnades från Generallandtmäteri
-
3
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
kontoret, bort förvandlas till stämpel af samma belopp, men valören af
denna stämpel hade emellertid blifvit nedsatt till jemnt en krona. Istället
för att utaf reqvirent uttaga endast stämpelbeloppet, hade man dock inom
Landtmäteristyrelsen låtit af hvarje reqvirent, som begärt afskrift eller
utdrag af beskrifningar m. rn. i Generallandtmäterikontorets arkiv,
uttaga både ståmpelbeloppet och den i taxan utsatta lösen, hvarigenom
reqvirent nödgats erlägga 2,2 5 kronor i stället för att, såsom förut,
dylika afskrifter fått lösas med blott 1,2 5 krona arket utan stämpel.
För egen del vore motionären öfvert.ygad derom, att det ingalunda varit
Riksdagens afsigt att så betydligt öka. reqvirents omkostnader för utfående
af sådana afskrifter, utan tvärt om hade syftet säkerligen varit
att förminska kostnaderna, då i stället för lösen 1,2 6 krona bestämdes
stämpel af 1 krona.
Motionären funne dock billigt, att stämpelvalören sattes till 1,2 5
krona arket, såsom jemnt motsvarande så väl förra lösen som den lösen,
hvilken fortfarande måste, utan stämpelafgift, för enahanda handlingar, på
sätt der förut skett, utgå för afskrifter från landtmäterikontoren i länen.
Då, enligt hans öfvertygelse, ändring af § 3 i stämpelförordningen alltså
blefve nödig, borde man samtidigt draga försorg om att förenkling vunnes
icke blott beträffande afskrifna handlingar, utan ock med afseende å afritade
kartor, för hvilka senare intet hinder syntes möta att åsätta stämpel,
motsvarande den uträknade lösen, hvarigenom vidlyftiga anteckningar
och kontrolluppgifter i Generallandtmäterikontoret öfver lösen, så väl
för afritade kartor som för afskrifna handlingar, och beloppens redovisning
till statsverket gjordes öfverflödiga.
På grund af det sålunda anförda föreslår motionären, att följande
delar af § 3 i stämpelförordningen måtte sålunda förändras:
3 Afd. 4 Afd.
Kr. öre. Kr. öre.
Afskrift af landtmätares eller med
honom i afseende på behörighet till vissa
förrättningar likstäld tjenstemans förrättningshandlingar,
äfvensom af dylika
handlingar från arkiven i Generallandtmäter
ikontor et (i stället för lösen) och
landtmäterikontoren i länen .................... fri — 1: 25.
Karta, förutom föreskrifven lösen,
hvilken för karta från Generallandtmäterikontoret
arkvis utgår med mot lösen svararande
stämpel, geometrisk..................... 0: 50. 0: 50.
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
De af motionären uppgifna förhållanden beträffande kostnaden
för utbekommande från Generallandtmäterikontoret af afskrifter af landtmäterihandlingar,
om hvilka förhållandens rigtighet Utskottet förvissat
sig, ega otvifvelaktigt stöd i de åberopade författningarnas bestämmelser.
Då följaktligen dessa bestämmelser, på sätt motionären anfört,
måste anses föranleda oskäligt fördyrande af ifrågavarande handlingar,
har Utskottet funnit sig böra tillstyrka en sådan ändring i samma bestämmelser,
som motionären föreslagit.
Äfven hvad angår kopior eller utdrag af kartor, som från Generallandtmäterikontoret
utlemnas, finner Utskottet motionärens framställning
eg a fog.
För vinnande af hvad motionären i dessa båda afseenden åsyftat,
erfordras emellertid ej blott att till stämpelförordningen tillägg göras
af sådant innehåll, som motionären uppgifvit, utan jemväl att i Kongl.
Maj:ts förnyade nådiga taxa på arfvode för landtmäteriförrättningar af
den 10 Juni 1881 sådana ändringar vidtagas, att den der stadgade
lösen dels för afskrift af här afsedda landtmäterihandlingar samt dels
för kopior eller utdrag af kartor må upphöra att utgå, då afskriften
eller kartan utgifves från Generallandtmäterikontoret.
Då ändring i sistberörda författning ankommer på Kongl. Maj:t,
har Utskottet följaktligen ansett framställning derom böra af Riksdagen
hos Kong]. Maj:t göras i sammanhang med besluts fattande om
de ifrågasatta tilläggen till stämpelförordningen.
Utskottet, som, hvad sistnämnda tillägg till stämpelförordningen
beträffar, härvid jemväl funnit den redigering, motionären åt dem
gifvit, tarfva modifikation, hemställer alltså,
2:o.
att Riksdagen måtte, med hufvudsakligt bifall
till motionärens ifrågavarande förslag, besluta följande
förändrade lydelse af nedannämnda moment af rubrikerna
Afskrift och Karta i stämpelförordningens § 3:
3 Afd. 4 Afd.
Kr. öre. Kr. öre.
»Afskrift af landtmätares eller
med honom i afseende på behörighet
till vissa förrättningar likstäld tjenstemans
förrättningshandlingar, äfvensom
af dylika handlingar från general
-
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3. |
5 |
|
3 Afcl. 4 |
Afd. |
|
Kr. öre. Kr. |
öre. |
|
landtmäterikontoret och landtmäteri- |
||
kontoren i länen ................. |
—fri— 1: |
25.» |
och |
||
»Karta, geometrisk ................... |
0: 50. 0: |
50 |
Dessutom förses kopia eller utdrag
af karta, som från generallandtmäterikontoret
utgifves, med stämpel,
svarande mot den för annan dylik
karta stadgade lösen».
samt, för den händelse Riksdagen bifaller hvad Utskottet sålunda
hemstält,
3:o.
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om sådan ändring i förnyade nådiga taxan
på arfvode för landtmäteriförrättningar den 10 Juni
1881, att der stadgade lösen för kopia eller utdrag af
karta, beskrifning, landtmäteriprotokoll eller annan
dylik handling, som från Generallandtmäterikontoret
utgifves, måtte upphöra att utgå.
I ofvannämnda från Kongl. Justitiedepartementet ingångna skrifvelse
har Departementschefen förmält, att som Riksdagen bifallit Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående ersättning af allmänna
medel till vittnen i brottmål, hvarigenom, bland annat, stadgades, att
personer, som af åklagare åberopats eller enligt domstols förordnande
inkallats såsom vittnen i vissa brottmål, eller ock af åklagare eller
enligt domstols förordnande inkallats för att upplysningsvis höras,
skulle för inställelsen vid domstolen åtnjuta ersättning af allmänna
medel, äfvensom att skriftligt besked angående domstolens beslut i
ersättningsfrågan skulle utan afgift tillhandahållas den, som fått sådan
ersättning sig tillerkänd, i följd deraf den förändring i gällande förordning
angående stämpelafgiften syntes böra vidtagas, att bevis angående
domstols beslut om ersättning af allmänna medel åt vittnen och
upplysningsvis hörda personer i brottmål förklarades från stämpel fria.
Utskottet, som jemväl funnit Riksdagens ofvannämnda beslut böra
föranleda en dylik förändring i stämpelförordningen, hemställer följaktligen,
6
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
4:o.
att i början af den under § 3 i förordningen
angående stämpelafgiften förekommande rubriken Bevis
måtte införas ett så lydande moment:
»Bevis angående domstols beslut
om ersättning af allmänna medel åt
vittnen och upplysningsvis hörda personer
i brottmål ...................................... — fritt —».
Vid anmälan hos häradsrätt om verkstäldt nämndemansval och
hos egodelningsrätt om val af god man vid landtmäteriförrättning, vid
förrättandet af val inför magistrat i stad af sådan god man och inför
häradsrätt af ledamot i egodelningsrätt, vid stämningsmans förordnande
af underrätt, samt då den, som blifvit till något af nämnda uppdrag
utsedd, inför domstol eller hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande allägger
föreskrifven ed eller från uppdraget entledigas, plägar vederbörande
myndighet utfärda bevis om hvad sålunda förekommit, livilka
bevis, då åt dem gifves formen af protokollsutdrag, med stöd af gällande
förordning beläggas med stämpel såsom andra dylika protokollsutdrag.
Stundom lära ock, enligt hvad inom Utskottet blifvit upplyst,
dylika expeditioner, då de innefatta förordnande och icke utfärdas i
form af protokollsutdrag, af vederbörande i afseende å stämpel hänföras
under det i stämpelförordningens 3 § förekommande momentet »Förordnande
att viss tid eller tills vidare förvalta embete eller tjenst, då dermed
följer rätt till den med embetet eller tjensten förenade inkomst,»
och sålunda beläggas med 3 kronors stämpel.
En sådan tolkning af sistberörda bestämmelse synes Utskottet
föga rimlig, men då densamma icke sällan lärer förekomma, vore- ett
förtydligande af hithörande föreskrifter erforderligt.
Det har emellertid synts Utskottet, att för samtliga ofvannämnda
fall stämpelfrihet borde medgifvas. Ifrågavarande befattningar äro icke
förenade med någon löneinkomst, och den ersättning för vissa förrättningar
samt den godtgörelse för rese- och traktamentskostnader, hvartill
deras innehafvare äro berättigade, kunna näppeligen sägas göra
dylika uppdrag lukrativa. Allra minst synes entledigandet från ett
sådant uppdrag böra medföra en tunga i form af stämpelafgift till staten.
Enligt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga förordning angående expeditionslösen
den 7 December 1883 uppräknas förordnande å tjenste
-
7
Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.
förrättning eller annat allmänt uppdrag bland de expeditioner, som
skola utan lösen åt vederbörande utfärdas.
De föreskrifter till beredande af stämpelfribet för ifrågavarande
fall, som Utskottet sålunda funnit böra i förevarande paragraf lemnas,
torde lämpligast kunna inrymmas under rubriken Protokoll.
På grund af det anförda hemställer Utskottet,
5:o.
att uti den under § 3 i förordningen angående
stämpelafgiften förekommande rubriken Protokoll efter
ordet ''S)Fullmagt.s> måtte insättas ett nytt moment, så
lydande:
»Protokoll angående förordnande
eller entledigande af nämndeman, stämningsman,
ledamot af egodelningsrätt
eller god man vid landtmäteriförrättning,
äfvensom öfver af dem aflagd
föreskrifven ed ......................................... — fritt —».
Med undantag af här ofvan återgifna framställningar hafva några
förslag till förändring i stämpelförordningen vid innevarande riksdag
icke förekommit. Ej heller har Utskottet i öfrigt funnit anledning att,
utom för ofvan omförmälda fall, förorda någon förändring i det bestående;
hvilket Utskottet skolat
6:o.
för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 12 Mars 1886.
På Utskottets vägnar:
A. G:SON BENNICH.