Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
1
W:o 84.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1885.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande)! Nås 3, 5 oeh 13 samt Memorial N:is 4 och 8.)
Till Konungen.
Till Riksdagens Bevillnings-Utskott har Eders Kongl. Maj:t, genom
remiss den 6 sistlidne Mars, för den åtgärd, hvartill desamma kunde finnas
föranleda, öfverlemnat ett stort antal ansökningar från olika kommuner,
angående tuljskydd för svenskt jordbruk och svensk industri.
De önskningar, som i berörda ansökningar uttalats, hafva jemväl
funnit uttryck i åtskilliga af enskilde motionärer inom Riksdagens begge
Kamrar gjorda framställningar, hvilka Riksdagen emellertid icke funnit
anledning att i vidsträcktare mån bifalla än här nedan i afseende å särskilda
artiklar närmare omförmäles.
Af tillförlitliga utredningar har Riksdagen funnit framgå, att nuvarande
tullsats å seter och seter spirituosus eller s. k. Hoffmans droppar
samt seterarter, sammansatta eller blandningar deraf, såsom salpeterseter,
ättikeseter, fruktseter, konjak-, rum- och arrak-essens eller olja o. s. v.,
icke vid jemförelse med spritbeskattningen kan anses väl afvägd, utan
lemnar den utländska industrien en oskälig fördel framför den inhemska.
Utan att vilja särskild! skydda en varande eller uppmuntra till en blif
Bih.
till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Iläft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
vande aetertillverkning inom landet, har Riksdagen dock ansett det icke vara
med billighet öfverensstämmande att motarbeta en sådan genom att fortfarande
lemna utländingen en premie på denna industri. Uppå derom
gjord framställning har Riksdagen derför besluta en tullförhöjning å
ifrågavarande artiklar, och dervid, utgående från de förhållanden, som
föreligga, då för mtertillverkningen användes inhemsk sprit, bestämt tullen
till 1 krona 40 öre för 1 liter.
Med afseende å de svårigheter, som för den inhemska trädgårdsodlingen
härröra af vara klimatiska förhållanden samt af den afgiftsfria
införseln af naturliga, friska blommor, och då dylika blommor, såsom
lyxartiklar, skäligen kunna, då de från utlandet hit införas, underkastas
beskattning, har Riksdagen funnit nämnda slag af blommor böra åsättas
en tull af 30 öre per kilogram. Såsom en följd häraf hafva jemväl
torkade blommor ansetts böra, till förebyggande af tvetydighet vid tullbehandlingen,
underkastas enahanda tull, dervid dock, enär tullfrihet i allmänhet
är radande för apoteksvaror, undantag gjorts för sådana torkade
blommor, som äro hänförliga till denna kategori. Riksdagen har följaktligen
gifvit rubriken blommor i gällande tulltaxa den i bilagda taxeförslag
upptagna lydelse.
I det af Riksdagen godkända förslag till ny förordning angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker förekommer det stadgande, att minsta tillåtna försäljningsbeloppet
vid partihandel med bränvin skall vara 250 liter.
I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen funnit den i tulltaxan
under Anm. 1 vid rubriken Bränvin och sprit förekommande bestämmelse
derom, att, vid förtullning af bränvin och sprit i mindre partier än 40
liter, tullafgiften skall i viss mån förhöjas, böra undergå ändring. Då
ifrågavarande bestämmelse är med hänsyn dertill, att enligt gällande
bränvinsförsäljningslag 15 kannor, hvilken qvantitet i det närmaste motsvarar
40 liter, utgöra minsta tillåtna försäljningsbeloppet vid mindre
partihandel, tillkommen i syfte att motverka det förfång för inhemska
spritvaruhandlare, som kunde uppstå deraf, att genom kringresande agenters
bemedling utländska spritvaror i mindre qvantiteter direkt infördes
af härvarande konsumenter, har Riksdagen funnit enahanda förhöjning
böra ega rum i det här afsedda belopp och tilläggsafgift sålunda ifrågakomma
vid förtullning af mindre partier än 250 liter. I sammanhang
härmed har Riksdagen jemväl ansett tilläggsafgiften böra höjas till likhet
med den nu fastsätta minuteringsafgiften, eller 15 öre pr liter.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
Den lydelse, Riksdagen sålunda gifvit åt ineranämnda bestämmelse,
återfinnes i bilagda taxeförslag.
Riksdagens uppmärksamhet har blifvit fäst derpå, att gällande tulllagstiftning,
enligt hvilken svenske bokbindare nödgas erlägga tull för
åtskilliga i och för deras yrke erforderliga materialier, som måste från
utlandet införskrifvas, under det i utlandet bundna, på svenska språket
tryckta böcker få tullfritt hit införas, gifvit anledning till en för det inhemska
bokbinderiet menlig konkurrens, i det utländska agenter härstädes
uppköpt tusentals exemplar af i landet tryckta böcker, hvilka sedermera
bundits i utlandet och, hit åter importerade, kunnat här alyttras till
priser, understigande dem, till hvilka inom landet bundna enahanda
böcker kunna utan förlust försäljas. Till förebyggande för framtiden af
ett dylikt förhållande har Riksdagen funnit inbundna, på svenska språket
tryckta böcker böra beläggas med en tull af 25 öre per kilogram och i
fölid deraf gifvit rubriken böcker i gällande tulltaxa den lydelse, som
återfinnes i bilagda taxeförslag.
Af enahanda skäl, som förmått Riksdagen att besluta tull å naturliga
friska blommor, har Riksdagen äfven funnit sig föranledd att å friska
frukter och bär samt grönsaker, ej specificerade, sätta en tull af 10 öre
för 1 kilogram.
Enär Riksdagen funnit ådagalagdt, att landets läderindustri på senare
tiden långt ifrån hållit jemna steg med den tilltagande förbrukning
af sådana alster, som utgöra föremål för densamma, utan fast hellre, åtminstone
hvad beträffar dess vigtigaste grenar, varit stadd i ett betänkligt
tillbakaskridande, och då detta förhållande enligt Riksdagens åsigt
väsentligen föranledts af den år 1875 vidtagna ytterligare nedsättning af
den redan åren 1865 och 1868 betydligt minskade tullen å vissa slag
af läder, har Riksdagen ansett sig böra bifalla framstälda yrkanden om
återgång beträffande ifrågavarande varuslag till den tullsats, som enligt
handelstraktaten med Frankrike är den högsta tillåtna. Riksdagen har
alltså bestämt tullen å sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade
(alunerade) äfvensom sämskade hudar och skinn till 24 öre per kilogram.
Genom remiss den 6 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t till
Riksdagens Bevillnings-Utskott, för den åtgärd, hvartill nämnda Utskott
kunde finna anledning, öfverlemnat en af handelsbolaget Axel Bergmark
& C:o i Göteborg till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning, hvari anhållits,
att antingen tullafgiften för pulverkakao måtte varda nedsatt,
så att densamma, då i vigten inberäknas askar, papper och dylikt om
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
slag, utginge med högst 33 öre för kilogram, eller ock afdrag medgifvas
för berörda omslag, jemte Generaltullstyrelsens den 29 sistlidne Januari
öfver samma ansökning afgifna utlåtande.
Pa de af Generaltullstyrelsen anförda skäl har berörda framställning
ansetts icke böra föranleda någon åtgärd från Riksdagens sida.
Uti en den 24 nästlidne April till Riksdagen afbiten proposition har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att rubriken vin i gällande tulltaxa måtte
erhålla den förändrade lydelse, som påkallades af den med Portugal afslutade
handels- och sjöfartstraktat, att tillämpas från och med den dag,
da nämnda traktat komme att träda i gällande kraft.
Denna proposition har Riksdagen bifallit, dock endast under förutsättning
att nämnda traktat varder jemväl af, portugisiska cortes godkänd,
samt sålunda, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag, beslutit,
att, under nämnda förutsättning, rubriken vin i tulltaxan skall erhålla
den förändrade lydelse, som finnes angifven i bilagda taxeförslag.
Uti remiss den 20 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t till
Riksdagens Bevillnings-Utskott, för den åtgärd, hvartill nämnda Utskott
kunde finna anledning, öfverlemnat en af förste läkaren vid en vårdanstalt
för sjuka barn till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift med anhållan,
att alla förbandsartiklar af väfnad eller vadd, behandlade med
borsyra, karbolsyra, qvicksilfverchlorid eller annat antiseptiskt medel,
måtte få tullfritt införas, då de skulle användas för den allmänna sjukvården,
jemte Generaltullstyrelsens och dess tekniska biträdes, Civilingeniören
J. O. Anderssons, öfver samma skrift afgifna yttranden.
Då, oafsedt de betänkligheter mot beviljandet af den sålunda ifrågasatta
tullfriheten, som i berörda yttranden blifvit framhållna, ytterligare
deremot förekommer, att, derest allmän tullfrihet för dylik väfnad medgåfves,
icke ringa svårigheter torde möta att förebygga missbruk af densamma,
och att ett undantagsstadgande i förevarande rigtning endast till
förman för allmänna sjukvårdsanstalter icke öfverensstämde med billighetens
fordran att den enskilda sjukvården, hvilken i stor utsträckning
egnades obemedlade sjuka, mindre såges till godo än allmänna sjukvårdsanstalter,
för hvilkas ekonomi den jemförelsevis ringa tullsats, som gäller
för ifrågavarande väfnader, icke torde kunna tillmätas någon afsevärd betydelse,
och då för öfrigt det ifrågavarande spörsmålet syntes lämpligast
kunna afgöras i sammanhang med den omfattande pröfning rörande lämpligheten
af de till förmån för vissa anstalter redan förefintliga undantag
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
från gällande tullbestämmelser, som inom kort lärer förestå, tiar berörda
framställning ansetts icke böra föranleda någon åtgärd från Riksdagens sida.
I nådig proposition N:o 17 af den 9 Januari innevarande ar har
Eders Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen, att den i § 4 af de vid gällande
tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas
bör under namn af lastpenningar omförmälda afgift må från och med år
1886 utgå med ett till 10 öre nedsatt belopp.
Denna proposition har blifvit af Riksdagen bifallen.
Med anmälan härom får Riksdagen tillika tillkännagifva, att i öfrigt
ej några förändringar i tulltaxans eller tulltaxeunderrättelsernas bestämmelser
blifvit vid innevarande riksdag vidtagna.
Då emellertid så väl dessa förändringar som de under åren 1883
och 1884, enligt särskilda kungörelser, vidtagna synas göra utfärdandet
af ny fullständig tulltaxa behöfligt, har Riksdagen slutligen funnit sig
böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes derom gå i författning.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 21 Maj 1885.
Tull -T ax a,
att lända till efterrättelse från och med den —---
— |
Qvantitet för |
Införsels- |
||
tullberäkningen |
tull |
|||
Kronor |
öre |
|||
1 |
Aeter och Aeter spirituosus eller s. k. Höft mans |
|||
droppar ..................................................-............ |
1 liter |
1 |
40 |
|
2 |
Aeter arter, sammansatta och blandningar deraf, |
|||
såsom salpeteraeter, ättikeseter, fruktaeter, |
||||
konjak-, rum- och arrak-essens eller olja |
||||
0. S. V................................................................ |
1 liter |
1 |
40 |
|
—. — — — — — — — — — |
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
Qvantitet för |
Införsels- tull |
|||
Blommor: |
Krono] |
öre |
||
47 |
naturliga, friska eller torkade, ej hänförliga |
1 kiloora.m |
30 |
|
Bränvin och Sprit: |
||||
Anm. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit i |
||||
Böcker: |
||||
84 85 |
på svenska språket tryckta, inbundna |
1 kilogram |
fria |
25 |
med inbundet rent eller linieradt papper; |
||||
124 |
Frukter och Bär samt Grönsaker, ej specificerade: |
1 kilogram |
10 |
|
- - - - - - - |
||||
Hudar och Skinn: |
||||
ej hänförliga till pelsverk: |
||||
203 |
beredda: sulläder och bindsulläder samt livit-garfvade (alunerade) äfvensom |
1 kilogram |
24 |
|
— — — — — — — — — — |
LO LO
Riksdagens Skrifvelse N:o 84.
7
582
83
84
Vin, alla slag:
af till och med 21 procents alkoholhalt......
af mer än 21 till och med 25 procents
alkoholhalt:
på fat, större eller mindre.......................
på andra kärl .............................................
af högre alkoholhalt än 25 procent; tull -
behandlas såsom Likör.
Qvantitet för |
Införsels- tull |
|
Kronor |
Öre |
|
1 liter |
— |
15 |
1 kilogram |
_ |
30 |
1 liter |
65 |
Underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör.
§ 4.
Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp
af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad
efter — — — — — — — —.