Kongl. Majds Nåd. Prop. No 19.

1

N:o 19.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående lindring
i rustnings- och roteringsbesvären; Gifven Stockholms
slott den 9 januari 1885.

Kong! Maj:t, som denna dag beslutat till Riksdagen aflåta nådig
proposition med förslag till ny värnpligtig, vill, för att samtidigt bereda
lättnad i de på viss jord bvilande besvär som utgöras till försvarsverket,
härmed föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen
godkänner nyss nämnda nådiga proposition, jemväl antaga följande

Lag

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

§ i I

rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent
lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade
värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser
och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i
§ 1 angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote
Bih. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1

2

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

bestämmas regements- och kårvis samt vid båtsmanshållet kompanivis
till nedan nämnda värden:

a) ä hela rustnings- eller roteringsbesväret:

vid berustade kavalleriet:
för Lifregementets dragonkår 1

» Lifregementets husarkår j........................

» Smålands husarregemente .........................

» Skånska husarregementet 1
» Skånska dragonregementet )........................

vid berustade infanteriet:

» Lifregementets grenadierkår1

» Yestgöta regemente j........................

» Andra lifgrenadierregementet .....................

» Smålands grenadierbataljon..........................

vid roterade kavalleriet:

):> Jemtlands hästjägarekår (för dubbelrote)
vid roterade infanteriet:

» Första lifgrenadierregementet]

» Uplands regemente >.....................

)i Vestgöt.adals »

» Skaraborgs » .......................................

» Yestmanlands j>

» Nerikes »

» Vermlands »
r Kronobergs »

» Jönköpings »

» Dalregementet

» Helsinge regemente ......................

» Bohus läns »

» Vesterbottens fältjägarekår
» Kalmar regemente

» Elfsborgs regemente ........................................

» Södermanlands regeménte
» Norrbottens fältjägarekår
» Jemtlands »

» Norra skånska infanterireg:t
» Södra skånska »

..... 350 kronor.

.... 320 »

..... 300 »

..... 320 »

.... 310 »

.... 300 »

.... , 300 »

. .. 180 »

.... 170 »

.... 160 )»

150 »

140 »

130 »

3

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad
jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen: hälften

af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,
till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de
äro belägna;

vid berustade båtsmanshållet:

för Blekinge l:a—6:te kompani.................................................. 110 kronor.

» Södra Möre l:a—3:dje » ............................................... 100 »

vid roterade båtsmanshållet:

)> Tjusts kompani
» Gotlands l:a och 2:a kompani

» Södermanlands l:a och 2:a » j, gQ

» Södra Roslags l:a och 2:a ))

)) Norra Roslags l:a och 2:a »

» Norrlands 3:e och 4:e »

» öfriga bå„tsmanskompanier...................................................... 120 d

» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre.................. 130 ))

» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift) 60 »

» städernas båtsmanshåll............................................................ 110 »

b) å skyldigheten att hålla karl:

» Lifregementets dragonkår \ )}

» Lifregementets husarkår J.........................................

d Smålands husarregemente...................................................... 150 »

» Skånska husarregementet 1

» Skånska dragonregementet >.......................................... 130 »

» Jemtlands häst] ägarekår

c) ä skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:

)) Lifregementets grenadierkår 1 200 kronor

» Yestgöta regemente |.....................................

» Andra lifgrenadierregementet ......................................... 190 »

» Smålands grenadierbataljon................................................... 180 »

§ 3.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs
län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i
Kalmar län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor er -

4

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 10.

lägger vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed
vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras.

§ 4.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll
komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de
värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med
tillgodonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

§ 5.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt
de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,
vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roterirjgsunderstöd årligen
med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår
till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till
penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd
forsellön årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,
som antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas
vid rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära
ifrågavarande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu
äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid
de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf
meddelade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas
med oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra
besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa

5

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till
staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning
för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för
hvarje nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar
län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i
§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen
varder en följd;

6:o) att de här ofvan i § 3 omförmälda rotevakansafgifter, som
af Sårna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen
från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,
för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse
i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter
följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,
under hvilket kontraktet eljest sktille gått till ända.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring
med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1
förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,
hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger
understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag
afses, icke ifrågakomma.

6

Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 19.

B) Beträffande helvalcanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än
det bär ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda
afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed
vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;
och kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med
eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke
att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt
hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgiftsbeloppet, men skrdle denna skilnad vara lika stor med
eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag
icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

bo) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller
rote i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är
stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit
effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,
men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen
och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad bär ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt.

§ 7.

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning
eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande
af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

§ 8.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemtlands
roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall
såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som
af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af
dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,
hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast
medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande
beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa
hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,
och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas
lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§ 9.

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom
Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs
stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare
fortfarande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida
samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall
staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.

8

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 19.

§ 10.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och
rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen
af det understöd, som utgår enligt § 5 inom. 1, skall gälla
hvad i kongl. förordningen den 23 juli 1869 samt kongl. kungörelsen
den 5 oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning
för indragna rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande
af något besvär.

§ Il Hemman

eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,
skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse
med hvad här förut är stadgadt.

I händelse Riksdagen bifaller hvad Kongl. Maj:t ofvan föreslagit,
vill Kongl. Maj:t slutligen äska Riksdagens medgifvande, att de ytterligare
bestämmelser, som vid tillämpningen af Kongl. Maj:ts och Riksdagens
beslut angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
kunna finnas erforderliga, må af Kongl. Maj:t meddelas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Buding.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

9

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,
Statsråden: Lovén,

« von Steyekn,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding-,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad
att närvara.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anhöll
att, efter verkstäld gemensam beredning inom landt- och sjöförsvarsdepartementen,
nu få föredraga frågan om beredande af lindring i rustnings-
och roteringsbesvären samt yttrade i detta ämne följande:

Dill. till Eiksd. Prof. 1985. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

På föredragning af Hans Excellens Herr Statsministern och chefen
för finansdepartementet har Eders Kongl. Maj:t denna dag beslutat
föreslå Riksdagen att i de på viss jord hyllande grundskatter medgifva
nedsättning med 30 procent af deras belopp under förutsättning
att motsvarande lindring beredcs i rustnings- och roteringsbesvären.

1 ör de närmare bestämmelser, som i fråga om denna lindring i
rustnings- och roteringsbesvären samt vilkoren derför blifva nödiga
och hvilka af mig i samråd med Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
ansetts böra föreslås, anhåller jag att nu få inför Eders
Kongl. Maj:t redogöra.

Då fråga nu icke är om antagande af någon på annan grund än
rustning och rotering byggd försvarsorganisation, ligger det i sakens
natur, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären måste ordnas
så, att något hinder derigenom icke uppstår för nuvarande försvarsorganisations
bibehållande och utveckling på den redan gifna grunden.
Derjemte lärer ock böra iakttagas, att lindring meddelas endast i den
mån besväret utgör en verklig börda för den skattskyldige eller med
andra ord endast å den del af ifrågavarande besvär, som icke medelst
utgående statsanslag redan är ersatt. Då emellertid å ena sidan rustning
och rotering i de flesta fall utgöras medelst åtskilliga på grund
af ortförhållanden och andra omständigheter skiljaktiga och till värdet
vexlande prestationer och å andra sidan det understöd, som till
åtskilliga rusthåll och rotar af statsmedel nu utbetalas, till större delen
är beroende af markegång och således äfven är till beloppet vexlande,
blifver det, för att i hvarje fall kunna i penningar bestämma beloppet
af lindringen, nödigt att erhålla ett uttryck för storleken af det besvär,
hvarå lindring bör ega rum, för hvilket ändamål ett visst värde å besväret
för hvarje rusthåll och rote måste bestämmas, likasom ock det
nu utgående understödet, der det ej redan består af penningar, bör
dertill omsättas för att med ett år ifrån år oföränderligt belopp till
vederbörande utbetalas.

Hvad värdet å rustningen och roteringen angår, har Eders Kongl.
Maj:t i nådig proposition till 1883 års Riksdag angående afskrifning
af, bland annat, rustnings- och roteringsbesvären föreslagit visst för
hvarje regemente, kår eller båtsmanskompani gemensamt värde å prestationerna
för hvarje rusthåll eller rote, och dessa värden torde böra
antagas äfven för den nu ifrågavarande lindringen, dock med de förändringar
deri, som af sedermera inträffade omständigheter påkallas.
Eders Kong!. Maj:t har nemligen, i anledning af Riksdagens skrifvelse
den 11 maj 1884 angående vissa lättnader i rustnings- och roterings -

Kongl. Maj:tx Nåd. Prop. No 19.

11

besvären, den 21 november samma år förordna!, dels att statsverket
skall utan någon ersättning af vederbörande rusthållare från och med
år 1885 med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och
underhålla ej mindre beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och
sadelmunderingspersedlar vid rusthållskavalleriet under förutsättning att
för framtiden ett för ändamålet tillräckligt anslag af Riksdagen beviljas,
än äfven de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne
och kappsäcken, dels ock att den för rusthåll inom Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af kongl. brefvet
den 10 maj 1872 äro eller blifva vakanta, utgående årliga vakansafgift
skall från och med år 1885 minskas med en tiondedel. Med
afseende härå och under antagande att Riksdagen beviljar erforderliga
medel till ifrågavarande persedlars anskaffning och underhåll, bör naturligtvis
en emot berörda lättnad i rustningsbesväret ungefärligen svarande
nedsättning i ofvan nämnda år 1883 antagna värden ega rum, och
då den årliga kostnaden för anskaffning och underhåll af ifrågavarande
persedlar vid kavalleriet kan antagas hafva uppgått till något öfver 50
kronor per nummer samt den afgift för småpersedlarne och kappsäcken,
som af rusthållarne vid båtsmanshållet enligt markegång senast
erlagts, uppgått till närmare 10 kronor per nummer, hemställer jag
att värdet å rustningsbesväret för hvarje rusthåll vid kavalleriet måtte
bestämmas, vid lifregementets dragon- och husarkårer till 350 kronor,
vid Smålands husarregemente till 320 kronor och vid de skånska kavalleriregementena
till 300 kronor samt att det hvarje båtsmansrusthåll
åliggande besvär måtte åsättas ett värde, vid kompanierna i Blekinge
af 110 kronor och vid kompanierna i Södra Möre af 100 kronor. Deremot
och enär den utgift för småpersedlarne och kappsäcken, som
senast drabbat båtsmansrotarne, för år beräknad, ej uppgått till mer än
högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre per nummer, lärer
den lättnad, som genom befrielse från ifrågavarande skyldighet kommit
båtsmansrotarne till del, vara allt för obetydlig att kunna föranleda
någon förändring i de år 1883 antagna värdena å båtsmansroteringen.

Om ock det vida öfvervägande antalet rusthåll och rotar utgör
besväret effektivt, förekomma dock ganska många fall, der detsamma
i sin helhet eller till en del fullgöres medelst erläggande af vakansafgift,
och då de skiljaktiga vilkor, hvarunder vakanserna tillkommit
och fortfara, äro af beskaffenhet att inverka på frågan om, i hvad mån
och på hvilket sätt lindring må vakanta rusthåll och rotar beredas, anhåller
jag, med åberopande i öfrigt af den utredning, som härom förekommer
dels i det af kammarrådet A. Anderson den 15 september

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

1874 afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas
samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, dels ock i
skatteregleringskomiténs den 13 september 1882 afgifna betänkande
och förslag angående skatteförhållandena i riket, att få rörande ofvan
nämnda vakanser lemna den redogörelse, som med hänsyn till nu föreliggande
fråga kan anses vara af behofvet påkallad.

Af de vakansafgifter, som af rusthåll och rotar utgöras, ingår eu
del till statsverket, hvaremot andra användas för försvarsväsendets
behof. Till den förra gruppen höra i allmänhet — utom hästvakansafgiften
vid rusthållsinfanteriet och trosspassevolansafgiften af rusthållen
vid kavalleriet och infanteriet, rörande hvilka avgifter någon ändring
icke är ifrågasatt uti det förslag, jag nu ämnar underställa
Eders Kongl. Maj:ts pröfning — de afgifter, som utgöras af hemman
och lägenheter, hvilka fått sig ny ordinarie rotering eller båtsmansrustning
ålagd, afgifterna för städernas båtsmanshåll samt de afgifter
för åtskilliga rusthåll och rotar vid infanteriet, hvilka förr varit anvisade
såsom bidrag till underbefälets aflöning, men med ingången af
år 1878 tills vidare indragits till statsverket och sedermera redovisats
tillsammans med tillfälliga rotevakansafgifter. Den andra gruppen
åter omfattar dels de vakansafgifter af rusthåll och rotar vid kavalleriet
och infanteriet, som användas för vederbörande regementens och
kårers behof, antingen till löner åt underbefäl och volontärer eller till
underhåll af fältmusiken, dels de vakansafgifter af ett antal rotar vid
Norrbottens fältjägarekår, hvilka användas för det i Hernösand förlagda
batteri af Svea artilleriregemente, dels ock afgifterna för ofvan nämnda
på tioårig vakans stälda båtsmansrusthåll i Blekinge samt Södra Möre
härad af Kalmar län, hvilka afgifter användas såsom bidrag för aflöningen
af flottans stater och kårer.

Hvad den nya ordinarie roteringen angår, erlägges för densamma
i allmänhet tills vidare vakansafgift, hvilken enligt krigs- och kammarkollegiernas
kungörelse den 25 februari 1835 och kammarkollegii kungörelse
den 9 oktober samma år skall bestämmas vid de årliga markegångssättningarne
efter de för hvarje ort upprättade, af Kongl. Maj:t
faststälda allmänna kontrakt och öfriga gällande stadgar. Härvid förekomma
dock undantag, dels för hemman och lägenheter inom vissa
f. d. privilegierade bergslagsorter, hvilka hemman och lägenheter jemlikt
kongl. kungörelsen den 9 juni 1871 fått sig ålagdt att för det rotetal,
till hvilket de blifvit extra roterade, utgöra vakansafgift till hälften
emot annan roterad jord inom det län, der de äro belägna, dels för
utsockne frälsehemman i Halland, rörande hvilka genom kongl. brefven

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

13

deri 10 oktober 1848 och den 18 april 1854 förordnats, att alla de
båtsmansnummer, uti hvilka omförmälda hemman hafva del, må ständigt
så i freds- som krigstid hållas vakanta med förbindelse och rättighet
för hemmansegarne att för deras andel i rotarne erlägga vakansafgift
med endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman
i länet uppgår enligt de föreskrifter och beräkningar, som då
följdes och framdeles i behörig ordning kunde meddelas och till efterrättelse
antagas, dels ock för de nio båtsmansrotar i Södra Möre härad,
hvilka i sammanhang med genomförande af en jemkning i båtsmansindelningen
derstädes bildats af presterskapets, till båtsmansindelningen
förut anslagna utlagor och jemnlikt kongl. brefvet den 13 december
1825 tills vidare få vara vakanta emot afgifter, svarande mot utlagornas
belopp, sammanlagdt 90 kronor 26 öre.

Af städernas båtsmanshåll äro 779,414 rotar på grund af kongl.
brefvet den 25 maj 1824 tills vidare stälda på vakans emot afgifter,
hvilka enligt kongl. brefven den 21 maj 1816 och den 5 augusti 1817
skola motsvara hela beloppet af kontanta lönen samt årliga markegångsvärdet
i hvarje län å ej mindre de persedlar, båtsmannen är berättigad
att åtnjuta, än äfven under fredstid, och då hela båtsmanshållet icke
behöfver uppfordras, en tredjedel af årliga beklädnadskostnaden för
äretjenst och en tredjedel af kostnaden för handräckningspersedlarne,
hvaremot under krig, då hela båtsmanshållet beständigt måste vara i
tjenstgöring, hela beklädnadskostnaden utgöres, men befrielse eger rum
för hela handräckningsbeklädnaden. Återstående 100 nummer, för
hvilka Stockholms stad utgjort effektiv rotering, äro jemlikt kongl.
brefvet den 14 november 1842 stälda på vakans tills vidare emot afgifter,
genom kongl. brefvet den 31 mars 1853 bestämda till hvad
som motsvarar de vilkor och persedlar, kompaniet före dess indragning
åtnjutit. Tillsammans med städernas båtsmanshåll hafva stundom upptagits
de på Visingsö varande sex båtsmansrotar, hvilka jemlikt kongl.
brefvet den 14 augusti 1750 ständigt få vara vakanta mot en årlig
afgift i fredstid af 7 kronor 50 öro och under krig af 15 kronor för
hvarje rote.

De vakanser, hvilkas afgifter, enligt hvad här förut är nämndt,
år 1878 indragits till statsverket, äro med hänsyn till så väl sättet för
vakansernas tillkomst som vilkoren för desamma af enahanda art med
de vakanser, hvilkas afgifter fortfarande användas för landtförsvarets
behof; och är i afseende å dessa vakanser genom kongl. brefven den
26 mars 1831 och den 30 juni 1832 stadgadt, att vederbörande regements-
och kårchefer skola med rust- och rotehållare för en tid af

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

högst femton år afstilla kontrakt om vakanser till det för hvarje regemente
och kår bestämda antal. Numera äro dessa kontrakt vanligen
stälda på ett års ömsesidig uppsägning. För några vakanta rotar gälla
dock andra bestämmelser. Detta är fallet dels med de första lifgrenadierregemente!
tillhörande 44 rotar i Hollestads f. d. bergslag af
Östergötlands län, hvilka jemlikt kongl. brefvet den 28 oktober 1823
få vara vakanta, till dess annorlunda i nåder förordnas, emot det att
för hvarje rote erläggas såsom årlig afgift 100 kronor, deruti, sedan
jemlikt kongl. kungörelsen den 24 maj 1841 mötespassevolansafgiften
upphört, ett densamma motsvarande afdrag af 10 kronor 50 öre per
nummer åtnjutes, dels ock med 115 rotar vid Norrbottens fältjägarekår,
med hvilka, på grund af kongl. blefven den 14 november 1846 och
den 16 mars 1847, vakanskontrakt afslutats för en tid af 50 år, räknad
från sistnämnda års början, uti hvilka kontrakt den årliga afgiften för
hvarje rote är bestämd till fem tunnor riadt afradsgildt korn, att utgöras
in natura eller i penningar efter årlig markegång för Norrbottens
län, dock i senare fallet med högst 33 riksdaler 16 skillingar banko;
och har, sedan ro tehål] arnes skyldighet att lemna årligt, af riksmarkegångspris
till beloppet beroende bidrag i penningar till soldatbeklädnadens
underhåll enligt kongl. kungörelsen den 23 mars 1858 upphört,
en deremot svarande nedsättning i den sålunda bestämda vakansafgiften
årligen egt rum, hvadan afgiften för år 1883 uppgått till allenast 43
kronor 69 öre för hvarje rote.

Angående båtsmansvakanserna i Blekinge och Södra Möre är genom
ofvan nämnda kongl. bref den 10 maj 1872 stadgadt, att tills vidare
och intill dess Eders Kongl. Magt kan finna skäligt annorlunda i nåder
förordna båtsmansrusthåll derstädes må i den män de genom båtsmäns
afgång blifva lediga, dock ej inom någon socken till öfver halfva antalet,
sättas på vakans för en tid af tio år, derest rusthållarne förklara
sig villige att årligen erlägga såsom vakansafgift ett belopp, svarande
i Blekinge emot medeltalet af de senast förflutna tio årens markegång
för en vakant indelningsbåtsman, minskadt med fem kronor, och i
Södra Möre efter det värde, hvartill kostnaden för en båtsman blifvit
uppskattad i den ordning, kongl. brefven den 13 december 1825 och
den 20 december 1836 bestämma, hvilka utgifter, såsom förut berördt
är, enligt kongl. förordningen den 21 november 1884 skola minskas
med en tiondedel.

Vid redogörelsen för vakanserna bör jag ock omnämna dem, hvilkas
utgifter anvisats åt menigheter. Hit hänförliga äro dels de tre soldatrotar
i Sårna, Idre och Hede byalag af Kopparbergs län, hvilka vid

Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

15

det ständiga knektehållets införande i Dalarne i anseende till deras
aflägsenhet befriades från effektiv rotering, men genom kongl. brefvet
den 26 januari 1684 samt 2:a punkten i knektekontraktet med allmogen
i Dalarne den 12 januari 1728 förpligtades att till Elfdals socknemän,
hvilka åtogo sig att, då krig inträffade, anskaffa soldater för nämnda
rotar, årligen betala 80 daler kopparmynt för hvarje rote, hvilken afgift
jern likt kongl. brefvet den 30 november 1824 fortfarande utgår
till Elfdals socknemän och för alla tre rotarne utgör 40 kronor, dels
ock de 44 rotar inom Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län,
hvilka på grund af konung Gustaf II Adolphs memorial för stadsrådet
i Göteborg den 23 februari 1624 samt enligt kongl. brefven den 3
och 13 april 1691 äro anslagna Göteborgs stad.

Enär, hvad här ofvan omförmälda dels till statsverket indragna
och dels till regementen och kårer ingående vakansafgifter af så väl
hel- som halfvakanta rusthåll samt af rotar angår, det ofta inträffar,
att dessa utgifter för olika rusthåll och rotar vid samma regemente
eller kår utgöras med olika belopp, kan det ifrågasättas, huruvida icke
en sådan ojemnhet borde undanrödjas och samtliga vakansafgifter vid
hvarje regemente eller kår bestämmas till enahanda belopp; men utom
de hinder för eu sådan förändring, hvilka finnas deri att åtskilliga nu
gällande vakanskontrakt icke utan båda parternas begifvande kunna
upphäfvas från och med år 1886, förekommer äfven att,, då rust- och
rotehållare, som utgöra besväret effektivt, icke, så länge landtförsvaret
är hufvudsakligen grundadt på rustning och rotering, lära kunna tvingas
att fullgöra besväret genom erläggande af vakansafgift, utan sådant
fortfarande såsom hittills måste blifva beroende af frivillig öfverenskommelse,
det skulle kunna inträffa, för den händelse det belopp,
hvartill vakan safgiften biff vit på förhand bestämd, komme att ställa
sig högre än det verkliga värdet å besväret, att ingen eller högst få
anmälde sig till erläggande af vakansafgift, i hvilket fall det för hvarje
regemente och kår bestämda antalet vakanser icke skulle kunna erhållas,
hvaremot åter, i fall vakansafgiften komme att befinnas jemnt motsvara
eller ock understiga värdet å prestationen, en täflan mellan de rustnings-
eller roteringsskyldige skulle uppstå om förmånen att få erlägga
vakansafgift, i hvilket fall, då beloppet af vakansafgiften icke finge
utgöra grunden för bestämmande af hvilka nummer, som skulle sättas
på vakans, hufvudsakligen endast godtycket komme att härvid göra sig
gällande. Af dessa skäl lärer det fortfarande såsom hittills böra öfverlemnas
åt regemente- och kåreheferne att för erhållande af det bestämda
antalet vakanser ingå aftal om den vakansafgift, som i hvarje

16

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

fall kan erhållas. Obilligt skulle det emellertid vara, om den, som
erlägger lägre vakansafgift än som motsvarar värdet å prestationen,
oberoende häraf skulle komma i åtnjutande af lindring till enahanda
belopp, som skulle erhållits, derest besväret utgjorts effektivt, eller om
deri, som erlägger högre vakansafgift än värdet å besväret, utan afseende
härå skulle åtnjuta lindring endast med det belopp, hvartill lindringen
skulle hafva uppgått, om numret varit effektivt. Lika väl som
den förre kan anses redan hafva kommit i åtnjutande af lindring till
det belopp, hvarmed vakansafgiften understiger värdet å besväret, och
derföre nu icke bör erhålla lindring i vidsträcktare mån än som tarfvas
för att värdet å den qvarstående bördan skall blifva lika med hvad
som skulle efter erhållen lindring qvarstått, om numret varit effektivt,
lika väl lärer den senare böra tillgodonjuta lindring, beräknad å hela
det belopp, han i stället för effektiv rustning eller rotering verkligen
utgifver.

Om beloppet af lindringen för vakanta nummer således bör blifva
beroende af den i hvarje särskildt fall utgående vakansafgiftens belopp,
så följer deraf att för de halfvakanta numren vid kavalleriet och de
vakanta numren vid rusthållsinfanteriet, hvilka från och med år 1886
komma att erlägga vakansafgift för karl och hvad de sistnämnde angår
jemväl för beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, särskilda värden
å de skyldigheter, för hvilka vakansafgift erlägges, böra i och för lindringens
beräknande bestämmas. Härvid förekommer att, enär i de här
ofvan föreslagna värden å hela rustningsbesväret vid kavalleriet kostnaden
för remontering och hästens underhåll kan anses ingå med 170
kronor, kommer efter afräkning häraf samt af trosspassevolansafgiften,
der sådan utgår, från värdet å hela besväret att såsom årlig kostnad
för karl, efter afjemning till närmaste tiotal kronor, återstå vid lifregementets
båda kavallerikårer 180 kronor, vid Smålands husarregemente
150 kronor, och vid de skånska kavalleriregementena samt Jemtlands
hästjägarekår 130 kronor. Vidkommande åter rusthållen vid infanteriet,
hvilka i stället för skyldigheten att remontera och underhålla häst hafva
att erlägga lösen för hästvakansspanmål, utgörande vid Smålands grenadierbataljon
44 kubikfot 1 kanna och vid det öfriga rusthållsinfanteriet
47 kubikfot 2,50 kannor, hälften råg och hälften korn för hvarje nummer,
så, enär den omständigheten att denna spanmål vid Smålands
grenadierbataljon utgör ett något lägre belopp, än vid det berustade
infanteriet i öfrigt, motväges af ett högre markegångspris inom den
ort, der bataljonen är förlagd, torde nämnda spanmål kunna för hela
rusthållsinfanteriet beräknas till enahanda värde, hvilket med tillägg af

Tfongl. Maj:U Nåd. Prop. JY:o 19.

17

trosspassevolansafgiften uppginge till omkring 120 kronor för hvarje
nummer, hvadan, efter afdrag af detta belopp från det för hela rustningsbesväret
antagna värde, skyldigheten att hålla karl med beklädnad,
remtyg och beväpning kan anses medföra en kostnad vid lifregementets
grenadierkår och Vestgöta regemente af 200 kronor, vid andra lifgrenadierregemente
t af 190 kronor och vid Smålands grenadierbataljon
af 180 kronor.

Då, såsom jag här ofvan yttrat, äfven vakansafgifterna, der de
icke öfverensstämma med det å besväret antagna värde, böra komma
i betraktande vid lindringens beräknande, är det nödigt att dessa utgifter,
der de äro underkastade af markegång beroende årliga vexlingar,
utbytas mot bestämda penningeafgifter. Hvad de till den nya
ordinarie roteringen och båtsmansindelningen samt städernas båtsmanshåll
hörande rusthåll och rotar angår, åt hvilka rättigheten att utgöra
vakansafgift endast är tills vidare medgifven, lära nu gällande bestämmelser
icke lägga hinder i vägen för vidtagande af den ändring, att
vakansafgifterna från och med år 1886 bestämmas att utgå efter de
värden, som för lindringens beräknande må komma att läggas till
grund, dock med iakttagande deraf att de rotar i bergslag, som hittills
erlagt vakansafgift till hälften mot annan roterad jord, bibehållas
vid denna rättighet. Deremot torde de rusthåll och rotar, hvilka på
grund af kontrakt eller eljest äro berättigade att för viss kortare eller
längre tid vara vakanta emot afgifter, som beräknas efter markegång,
icke utan vederbörande skattskyldiges bifall kunna tillförbindas att erlägga
vakansafgifter efter ofvan nämnda värden, men då de vakansafgifter,
som för dessa rusthåll och rotar nu utgöras, i allmänhet skola
motsvara det verkliga värdet å besväret, lärer det icke kunna anses
obilligt, om för åtnjutande af lindring i förevarande fall uppställes det
vilkor, att rust- och rotehållarne ingå på att erlägga afgifter efter ofvan
berörda, för lindringens beräknande föreslagna värden.

I underdånigt utlåtande den 31 december 1883 har statskontoret
meddelat en redogörelse, utvisande, bland annat, efter hvilken beräkningsgrund
de i och för rustning och rotering vid kavalleriet och infanteriet
nu utgående understöd af statsmedel utbetalas, och har statskontoret,
vid det förhållande att den väsentligaste delen af ifrågavarande
anslag utgår efter medelmarkegång och således är underkastad
årliga förändringar, hemstält, att till förenkling af räkenskaperna och
lättnad vid uträkningen af de särskilda anslagsbeloppen nu utgående
ersättningar för augmentsräntor och roteringsunderstöd måtte utbytas
mot bestämda belopp, beräknade efter medium af markegångsprisen
Bill. till Jlihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Raft. 3

18

Kong!.. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

för åren 1873—1882 med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit;
att den till soldaterne vid Södermanlands regemente utgående ersättning
för indragen kronotiondespanmål måtte omsättas till penningar
efter det i nådiga förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde
jemte forsellön, dock med rättighet för de soldater, som antagits före
den dag nådigt beslut i detta hänseende kunde varda meddeladt, att
fortfarande under deras tjenstetid uppbära berörda ersättning efter
medelmarkegångspris med forsellön; samt att ersättningen till Jemtlands
roteringskassa för indragna augments- och hemmansräntor måtte
utbytas mot ett penningeanslag till uppgifvet belopp. Med afseende
å den här ofvan antydda angelägenheten deraf att, derest någon lindring
i rustningen och roteringen skulle medgifvas, de för enahanda
ändamål nu utgående understöd sättas till bestämda penningebelopp,
anmodade jag i embetsskrifvelse den 28 oktober 1884 arméförvaltningen
och kammarkollegium att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida
hinder kunde anses möta för ofvan berörda, af statskontoret åsyftade
förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader
i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade,
stadgades förbehåll derom att ofvan nämnda, till rust- och rotehållare
utgående ersättningar för indraget understöd skulle utbytas mot bestämda
penningebelopp, beräknade på sätt statskontoret föreslagit, likasom
ock derom att hinder af vederbörande rotehållares rätt ej skulle
anses möta för genomförande af den af statskontoret föreslagna förändring
beträffande knektetunnorna vid Södermanlands regemente och
anslaget till Jemtlands roteringskassa. Uti ett med anledning häraf
den 17 december 1884 afgifvet underdånigt utlåtande hafva embetsverken
beträffande nyssberörda knektetunnor samt anslaget till Jemtlands
roteringskassa anfört: att, då knektetunnorna på grund af kongl.
brefvet den 23 januari 1683 och kongl. reglementet den 23 november
1686 tillgodonjötos af soldaterne vid Södermanlands regemente i ändamål
hufvudsakligen att bereda rotehållarne lättnad i den till soldaterne
utgående årliga lön, och anslagets omsättning till penningar efter
den af statskontoret föreslagna beräkningsgrund skulle medföra en
minskning i beloppet från 17,443 kronor 50 öre, hvartill anslaget uppgick
år 1882, till 14,177 kronor 18 öre och sålunda antagligen påkalla
stegring af den årliga lön, rotehållarne hade att till soldaterne
utgifva, frågan om detta anslags bestämmande i penningar kunde sägas
beröra äfven rotehållarnes rätt; samt att förhållandet vore enahanda
med anslaget till Jemtlands roteringskassa, alldenstund de till understöd
från samma kassa berättigade rotehållare enligt det för kassan

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

19

gällande nådiga reglemente vore förpligtade att, om kassans tillgångar,
oberäknadt dess till ett visst minimibelopp bestämda fond,
något år icke vore tillräckliga till bestridande af de kassan årligen
åliggande utgifter, genom tillskott fylla bristen. Embetsverken, som
på grund häraf funnit nyss nämnda tvänne anslag vara med hänsyn till
vederbörande rotehållares rätt jemförliga med de ersättningar för augmentsräntor
och roteringsunderstöd, som till rust- och rotehållare utbetalas,
hafva derefter såsom sin åsigt uttalat, att något hinder icke
kunde anses möta derför att i sammanhang med de lättnader i rustnings-
och roteringsbesväret, som kunde blifva beslutade, förbehåll
stadgades derom, att samtliga berörda, vare sig direkt eller indirekt
till förmån för rust- och rotehållare utgående statsanslag, så vidt de utginge
efter medelmarkegång eller årsmarkegång, utbyttes mot bestämda
årliga ersättningsbelopp med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit,
dock hvad anslaget till soldaterne vid Södermanlands regemente
anginge, så vida den af statskontoret föreslagna bestämmelse
till skyddande af nuvarande soldaters rätt iakttoges. Vidkommande
sedermera det markegångspris, som för anslagens omsättning till penningar
borde läggas till grund, hafva embetsverken, enär detsamma,
så vidt möjligt vore, borde vara ett tillförlitligt uttryck för det nuvarande
medelvärdet å de persedlar, som skulle till penningar omsättas,
i följd hvaraf ett eller annat års ovanligt höga eller ovanligt låga
markegång dervid icke borde utöfva något mera afsevärdt inflytande,
samt dertill komme att dessa anslag till största delen nu utbetalades
efter medelmarkegångspris, hållit före att medeltalet af 1874—1883
årens medelmarkegångspris, i hvilket inginge prisbestämmelser för 19
år, egde företräde framför det pris, som enligt statskontorets förslag
skulle vid omsättningen tillämpas.

Då statskontoret i sitt ofvan berörda underdåniga utlåtande väckt
förslag om vidtagande af åtgärder för omsättning till penningar efter
medium af medelmarkegångsprisen för åren 1873—1882 jemväl af de
ersättningsbelopp, som efter medelmarkegångspris utgå till elfva båtsm
ans rusthåll i Kalmar län för några förut på rustningen indelta, men
numera afskrifna qvarnräntor, har chefen för sjöförsvarsdepartementet
i skrifvelse den 8 november 1884 anmodat marinförvaltningen och
kammarkollegium att afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida
hinder kan anses möta för ofvan nämnda, af statskontoret åsyftade
förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader
i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade,
stadgades att dessa efter medelmarkegångspris nu utgående årliga er -

20

Kong!,. Majds Nåd. Prop. No 19.

sättningar skulle utbytas mot bestämdt årligt belopp, beräknadt efter
det af statskontoret föreslagna medelmarkegångspris; och. hafva embetsverken
i deras med anledning häraf den 20 december 1884 afgifna
underdåniga utlåtande yttrat att, derest ofvan antydda lättnad i rustningen
blefve så stor, att det med visshet kunde förutses att densamma
allt framgent fullt uppvägde den förlust, som genom ersättningens
förvandling till ett visst oföränderligt penningebelopp möjligen
kunde uppkomma, något hinder icke syntes finnas för den ifrågakomna
förändringen; dock att äfven för ifrågavarande ersättningars förvandling
till penningar medeltalet af 1874—1883 årens medelmarkegångspris
borde läggas till grund. Den bestämmelse rörande ifrågavarande ersättningars
förvandling till penningar, som förekom i det af Eders Kongl.
Maj:t till 1883 års Riksdag aflåtna förslag om rustnings- och roteringsbesvärens
afskrifning, förutsatte icke vederbörande ersättningstagares
bifall till förvandlingen. Orsaken härtill var den, att enligt samma
förslag rustnings- och roteringsbesvären skulle småningom helt och
hållet upphöra. Då sådant nu icke är i fråga, lära andra ersättningstagare
än de, som vilja komma i åtnjutande af lindring, icke böra tillförbindas
att emottaga dem tillkommande ersättningar med ett en gång
för alla bestämdt penningebelopp, och lärer af detta skäl omsättning
till penningar af'' ifrågavarande ersättningar nu böra bestämmas såsom
vilkor för lindringens åtnjutande.

I förut åberopade skrifvelse den 11 maj 1884 har Riksdagen hos
Eders Kongl. Maj:t anmält sitt beslut, att statsverket må från och med
år 1885 öfvertaga jemväl den rusthållarne vid infanteriet åliggande
skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar
under vilkor, bland annat, att rusthållarne inginge på att
erlägga eu årlig ersättning af 40 kronor för besvärets upphörande.
Då det emellertid vid verkstälda beräkningar visat sig, att den årliga
utgift, som anskaffningen och underhållet af nämnda persedlar medför,
i verkligheten betydligt understiger nyssnämnda belopp, fann Eders
Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 21 november 1884 icke
skäl förordna om rusthållarnes hörande öfver omförmälda vilkor, och
af den utredning, som härutinnan åstadkommits i det från arméförvaltningen
sedermera inkomna underdåniga utlåtande, framgår att ifrågavarande
utgift icke skäligen kan skattas högre än till 22 å 23 kronor
för hvarje nummer. Om det skulle inträffa att, oaktadt afgiften för
persedelunderhållets öfvertagande af statsverket minskades till sistnämnda
belopp, åtskilliga rusthållare ändock vägrade ingå på ifrågavarande
uppgörelse, komme härigenom betydande olägenheter att föror -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

21

sakas krigsförvaltningen. Till förebyggande häraf har jag ansett, att
såsom vilkor för åtnjutande af lindring i rustningen borde stadgas, att
de rusthållare vid infanteriet, som utgöra besväret effektivt, skola vara
förbundne att emot befrielse från skyldigheten att anskaffa och underhålla
ifrågavarande persedlar, dels till staten under eganderätt öfverlemna
af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal
och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras,
och dels till staten såsom ersättning för nämnda besvärs upphörande
årligen erlägga 23 kronor för hvarje nummer.

Beträffande öfriga i ämnet erforderliga bestämmelser, hvilka till
en del motsvaras af bestämmelser, föreslagna i Eders Kongl. Maj:ts
till 1883 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående afskrifning
af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären m. m. torde
någon särskild motivering icke vara erforderlig.

Departementschefen föredrog härefter ett på förhand utarbetadt
förslag till lag angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
i hvilket förslag de närmare bestämmelserna rörande vilkoren och sättet
för samma lindrings tillgodonjutande blifvit sammanfattade, äfvensom
ett jemväl uppsatt förslag till nådig proposition i ämnet till Riksdagen,
samt hemstälde,

att Kongl. Maj:t täcktes, under förutsättning att den af Kongl.
Maj:t denna dag beslutade nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till ny värnpligtslag varder af Riksdagen bifallen, vilja föreslå
Riksdagen att besluta lindring i rustnings- och roteringsbesvären med
trettio procent af dessa besvärs uppskattade värde samt i sådant afseende
till Riksdagen aflåta nådig proposition, sådan den finnes detta
protokoll bilagd.

Den af chefen för landtförsvarsdepartementet
sålunda gjorda hemställan, hvilken biträddes af Statsrådets
öfriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle såväl utdrag af protokollet,
som äfven sex särskilda tabeller, hvilka af
departementschefen vid föredragningen åberopats till
åskådliggörande af beräkningen utaf den lindring,
som, vid tillämpning af de föreslagna bestämmelserna
i § 6 af lagen angående lindring i rustnings- och

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

roteringsbesvären, skulle vederbörande i olika fall tillkomma,
bifogas den nådiga proposition, som komme
att till Riksdagen allåtas.

Ex protocollo
O. E. Pauli.

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

23

§ 6 A.

Uträkning å den effektiva rusthåll (rotar) vid N. N. regemente (kår)

tillkommande lindring.

Rustkållets (rotens)

Värde.

Understöd.

Värdet

öfverstiger

under-

stödet

med

Medgifven

lindring.

Namn.

N:o.

N. X. sqvadron (kompani).

N. N. :...........................................................

56

350

—

250

—

100

—

30

—

)) ............................................................

57

350

—

360

—

—

—

—

—

» ........................... ................................

58

350

—

100

—

250

—

75

—

Summa

—

105

—

N. N..............................................................

12

150

45

» ............................................................

13

150

-

7

—

143

—

42

90

)) ............................................................

14

150

—

15

—

135

—

40

50

Summa

— | —

—

-

—

—

-

128

40

24

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. JV:o 19.

§ 6 Bi.

Uträkning å deri lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet
(vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga
vakansafgift, som (tillsammans med tros spat se volansafgiften) är lika stor
med eller högre än värdet å rustnings-(roterings-)besväret.

Eu st hållets (rotens)

"Värdet å
rustnings-(roterings-)
besväret.

Vakans-oeb tross-passe-

Understöd.

Vakans-och tross-passevo-lansafgiften

Medgifven

N a m n.

N:o.

vol an s-afgifter.

under

stödet

med

tv

N. N. sqvadron (kompani).

N. N................................................

44

350

350

105

„

45

350

—

375

—

100

—

275

—

82

50

,, ................................................

4(1

350

—

380

—

360

—

so

—

6

—

,,

47

350

—

370

—

380

—

—

—

—

—

Summa

-

-■

-

—

—

—

193

50

X. N.................................................

26

320

320

96

» ................................................

27

320

_

350

—

175

-

175

—

52

50

„ ................................................

. 28

320

—

330

—

325

—

5

—

1

50

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

N.N.................................................

87

300

305

91

50

» ................................................

88

300

—

315

—

210

—

105

—

31

50

" ..........................................*.....

89

300

—

320

—

310

-

10

—

3

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

—

126

—

N. N.................................................

32

160

180

''

54

33

160

—

170

_

14

—

156

—

46

80

■■ ...............................................

34

160

—

160

—

10

—

150

—

45

—

35

■ 160

—

178

—

8

—

170

—

51

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

196

80

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

25

§ 6 B 2.

Uträkning .å den lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet
(vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga
vakansafgift, som (tillsammans med trosspassevolansafgiften) är
lägre än värdet å rustnings(röterings)besväret.

Rusthåliets (rotens)

Vakans- cx

passevolans

Värde å n
(roterings)-

a

3

P-*

O

H

ro e-t-e+- ®

crq'' 2.
® 3

3 crq
— 03

3 ''er''

Pj ®

® ®

<

so:

►i

P-

CD

<rt-

Po

H

P

w

®

H

so:

pr1

3

P

P-

volansafg. i
värdet å r
(roterings)be

|| Vakans- o.ti

Medgifven

Namn.

N:o.

Oq

2? 2
o" °

H ro

ustnings-

•besväret.

<rt~

C:

Pj

stnings(ro-iret öfver-stödet med

5’

p-.

H

5’

crq

in d ers tiga
ustnings-sväretmed

rosspasse- 1

lindring.

N. It. sqvadron (kompani).

N. X..........................................

38

280

350

225

125

37

50

70

)) ..........................................

39

280

—

350

—

150

—

200

—

60

—

70

-

—

—

» ..........................................

40

280

—

350

—

50

—

300

—

90

—

70

—

20

—

» ..........................................

41

285

—

350

—

60

—

290

—

87

—

65

-

22

—

» ..........................................

42

325

—

350

—

75

—

275

—

82

50

25

—

57

50

» ..........................................

43

340

—

350

_

360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

99

50

X. X...........................................

22

280

320

120

200

60

40

20

» ..........................................

23

250

—

320

—

120

—

200

—

60

—

70

—

—

—

„ ..........................................

24

300

—

320

—

100

—

220

—

66

—

20

—

46

—

» ..........................................

25

310

—

320

—

250

—

70

—

21

—

10

—

11

—

Summa

—

77

—

. X. X...........................................

85

290

300

25

275

82

50

10

72

50

» ..........................................

86

260

—

300

—

200

—

O

o

—

30

—

40

—

—

—

Summa

—

72

50

N. N..................................:........

92

165

180

180

54

15

39

»

93

140

—

180

—

12

—

168

—

50

40

40

—

10

40

Summa

—

49

O 1

Bih. till Riksd. Prof. 1885. i

Sami. 1 Afd.

13 Käft.

4

26

Kongl. Nåd. Trop. No 19.

§6 O i.

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet
(vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)
erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, »remtyg och beväpning)
till belopp lika med det derför bestämda värde.

Rusthållets (rotens)

Värde å

hela rust-nings!) e-sväret.

Under-

stöd.

Värdet
öfverstiger
understö-det med

Medgifven

lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron (kompani).

N. N.............................................................

50

350

—

350

—

—

—

—

—

» ............................................................

51

350

—

360

—

—

—

—

—

» ............................................................

52

350

—

300

—

50

—

15

—

» ...........................................................

53

350

—

325

—

25

—

7

50}

Summa

—

—

—

—

—

—

22

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

27

§ 6 0 2,

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid
kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)
erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning)
till belopp lägre än det derför bestämda värde.

Ruethållets (rotens)

Värde å vakansafgift

för karl (för karl,

beklädnad, remtyg

och beväpning).

Vakansafgift för karl

(för karl, beklädnad,

remtyg och be-

väpning).

Värde å kela rust-

nings (ro terings)''-besväret.

i

Understöd.

Värdet öfverstiger
understödet med

Beräknad lindring.

Vakansafg. för karl
(för karl, beklädnad,
remtyg och beväpning)
understiger värdet
derå med

1 Medgifven lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron

(kompani).

N. N............................

00

CO

200

—

195

—

320

—

325

—

—

—

—

—

—

—

—

—

» ...........................

39

200

—

190

—

320

—

300

—

20

—

6

—

10

—

—

—

» ...........................

40

200

—

190

—

320

—

275

—

45

—

13

50

10

—

3

50

” ..........................

41

200

—

180

—

320

_

280

—

40

-

12

—

20

—

—

—

» ...........................

42

200

—

195

__

320

—

200

—

120

—

36

—

5

—

31

—

Summa

—

34

50

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

6 0 3.

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid
kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)
erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning)
till belopp större än det derför bestämda värde.

Eusthållets (rotens)

Vakansafgift för karl

(för karl, beklädnad,

remtyg och be-

väpning).

Värde å vakansafgift

för karl (för karl,

beklädnad, remtyg

och beväpning).

Vakansafgiften
öfverstiger värdet

med

H

|
er* ce

§ H
o

p: ^

H 2
® 2''
b

'' CTQ

V

1 Värde å hela rust-

Summa.

Understöd.

öfverstiger under-stödet med

1 Förestående summa 1

Medgifven lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron

(kompani).

N. N............................

43

135

—

130

—

5

—

300

—

305

—

315

—

—

—

—

—

» ...........................

44

140

-

130

—

10

—

300

—

310

—

—

—

—

—

93

—

» ...........................

45

150

—

130

—

20

—

300

—

320

—

290

—

30

—

9

—

»> ...........................

4G

155

—

130

—

25

—

300

—

325

—

200

—

125

__

37

50

Summa

1

[

139|50

/

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.