Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
1
N:o 18.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ny värnpligtslag; Gifven Stockholms slott den 9 januari
1885.
Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter nådiga propositioner
angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter
och om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, har härmed velat
föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkänner nyss
nämnda nådiga propositioner, jemväl antaga bifogade förslag till ny
värnpligtslag.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
OSCAR.
Axel Ryding.
Pih. Ull Itihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 12 Saft,
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 18.
Värnpligt och
värnpligtsålder.
Frikallelse.
Beväring och
landstorm.
Förslag
till
ny värnpligtslag.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till
och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet
och derefter sex år i det andra.
I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för
det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
3
§ 4.
Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären
eller flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.
Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges
förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.
Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han
första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid
från början af det år, han inträder i tjenstgöring.
§ 6.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till
inskrifning och dervid uppgifva den trupp afdelning eller flottans station,
hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till
krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler
sig.
Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från
och med det år, då han fylde 21 år.
Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern
inträdt.
§ 7.
Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämplige.
§ 8.
Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
Värnpligtens
fullgörande
i hären och
flottan.
Tiden för inskrifning.
Tjenstetid.
Tidigare inskrifning
kan
medgifvas.
Värnpligtigs
tjenst.
Befrielse under
krigstid.
4
Värnpligtig
får ej hindras
att inställa
sig.
Värnpligtig,
som är förlustig
medborgerligt
förtroende.
Inskrifnings
områden.
Rullföringen
öfver dem, som
inträda i värnpligtsåldern.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 18.
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och
det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i
behörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ io.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, måjej vapenöfvas,
utan skall till lämpliga arbeten användas.
Art. II.
Om inskrifning till utgörande af värnpfigten.
§ 11.
1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal inskrifningsområden.
2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-
och afdelningsområden.
3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan
mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga
listor öfver de till beväringen hörande värnpligtige till grund
för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje
kompaniområde. Dessa listor skola för granskning öfversändas till
vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
5
upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige aflidit eller afflytta!
till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och
Indika utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser hörande
personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter
listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och
summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder
dem till inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom
hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer skola fullgöra förberörda
åligganden, varder särskildt stadgadt.
2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,
som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens
register inskrifne, till beväringen hörande värnpligtige till Konungens
Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder äfven dessa
uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.
3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver
inskrifningsområdets värnpligtige af de tolf första årsklasserna.
4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,
så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare
pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande
befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas
för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.
5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af
annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter
enligt denna § åligga sådan myndighet.
§ 13.
1. Hvarje år skall på tider och ställen, som bestämmas af Ko
nungens
Befallningshafvande efter hörande af inskrifningsområdets befälhafvare,
inskrifning inom de särskilda inskrifningsområdena förrättas
med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre
värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara
tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med
inskrifning. »
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom
det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
Värnpligtigs
inskrifning.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. iV:o
§ 14.
Personlig in- Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnmottagand°Caf
pligtig skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som
inskrifnings- är inskrifven å sjömanshus.
bok'' Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman inför
skaffa
de värnpligtiges prestbetyg.
Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,
hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans
värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet
med mera dylikt.
§ 15-
inskrifning Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven
Ut°orten!m’ 0111 l)atl derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall hos
vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af honom
sjelf anskaffadt prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande
tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, så vidt han
icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.
Art. 11T.
Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring,
§ 16-
Uppskof med Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
insöfning. pan medgifvas:
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid
inskrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;
samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till
enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga
eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle
beroende och med honom sammanbo.
Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.
§ I?-
Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller
flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller
22 år, medgifvas:
a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som
till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;
c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom
tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks-
eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på
lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den
tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
Art. IV.
Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevisioii.
§ 18.
För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter,
nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket
största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom
för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt
två Inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte
Uppskof med
tjenstgöring.
Inskrifnings
nämndens
samman
sättning.
8
Inskrifnings
nämndens
åligganden.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget
eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder,
af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöterne och en af
suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna
lag vunnit tillämpning, hvarefter eu ledamot och en suppleant årligen
väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting,
eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskild!.
för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige
valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för
hvilket de blifvit valde.
För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden
och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande och ledamöter
hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, gälle ordförandens mening.
Nämnden biträdes af en läkare.
§ 19-
Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens
Befallningshafvande, tillkommer och åligger:
a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;
b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskof;
c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de
önska tillhöra;
d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena
eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;
e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör
följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande
krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som
är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer,
öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken
får af den värnpligtige afhemtas;
f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid
såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.
Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens
Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet
af nämnden underskrifvas.
§ 20.
Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af
ledamot i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär
skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas
till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen
egt rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas;
dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blifvit uppsatt.
§ 21.
För hvarje inskrifningsområde skall finnas en inskrifningsrevision,
bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området
hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets
befälhafvare äfvensom för hvarje till området hörande
län, eller ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller
staden bosatte män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af
landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige.
Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedde ledamöterne
jemte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare
en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna
lag vunnit tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen i
de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.
Der befälhafvare för inskrifningsområde i egenskap af befälhafvare
för bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar, förordnas
annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot af den
inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga samma nämnds
beslut.
De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning
gälle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd
stadgadt.
Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Håft.
Besvär öfver
inskrifningsnämndens
beslut.
Inskrifnings
revisionens
samman
sättning.
2
Inskrifnings
revisionens
verksamhet.
Inskrifningsrevisionens
beslut må ej
öfverklagas.
Tjenstskyldighet
vid bestämdt
vapen.
Yärnpligtigs
inskrifning
i flottan.
10 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 18.
Revisionen biträdes af en militärläkare och en dertill förordnad
civilläkare.
§ 22.
Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,
tillkommer:
a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;
b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika
meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;
c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats
lämplige, uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas
rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första
rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;
d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan
inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen
föreskrifvet.
Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
§ 23.
Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.
Art. V.
Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.
§ 24.
Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han
inskrifves.
§ 25.
1. I flottan inskrifvas:
a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt
b) lotsar och lotslärlingar.
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,
i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan
beliöflige.
3. Alle värnpligtige. som icke blifvit inskrift^ i flottan, äro under- värnpligtig.*
kastade inskrifning i baren. till hären.
§ 26.
Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22
bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, 01 a Tapen"
hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.
§ 27.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin värnpiigtigs
utbildning tjenstgöra under fredstid i 48 dagar, hvilken tjenstgöring utbllt<j‘iimgs
skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan
under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med
33 dagar under det första året och 15 dagar under det derpå följande.
2. Från deltagandet i de 15 första dagarnes vapenöfningar befrias
värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig
dels hafva förvärfva! den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för
att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring,
marsch och manöver, som af värnpligtig under motsvarande
öfningstid i allmänhet vinnes.
3. Från all öfning i fredstid befrias:
a) lotsar och lotslärlingar,
b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han
fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under
minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet
likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse ''tillhöra flottans reserv
under hela hans värnpligtstid.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets uppbåd^tm
hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de <3C s g g''
större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.
2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon
12
Sättet för inkallelse
till
tjenstgöring.
Tjensteför
rättning.
När värnpligtig
lyder under
krigslag.
Mönstringsskyldighet
för
icke inkallade.
Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 18.
del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen
derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej
är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.
3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd
vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att
statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens
medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas
utom de förenade rikenas gränser.
§ 29.
Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen
genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes
i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.
§ 30.
Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis
användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara
påkallad.
§ 81.
Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag
gifna bestämmelse^ såväl under all tjenstgöring och under marscher,
då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,
hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.
§ 32.
De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp
varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis
eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis;
dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring
befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig
uppgift om sin bostad.
13
Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 18.
§ 33.
1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: vIsteiseOTtooh
a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket anmälnings
han
fått sin första utbildning; skyldighet.
b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat
inskrifningsområde afflyttar, tillhöra den truppafdelning, som erhåller
sine värnpligtige från det område i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig
vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den
flottans station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han
senast inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen
till det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;
c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då
har lika skyldighet med landstormsman.
2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens
första uppbåd, gäller dessutom:
a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom
kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande
kompanibefäl;
b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen
hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en
månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl
vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.
3. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och
tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus
till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det
ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus
äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,
skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det
kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast
varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område
han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en
månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.
Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är
vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser
rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet
eller vid afflyttning.
4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar
14
Värnpligtig,
som tillhört
härens eller
flottans stam.
Förmåner under
marsch.
Förmåner under
öfrig
tjenstgöring.
Pensionering.
Landstormsmans
tjenstgöringsskyldighet.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande
presterskap eller sjömanshusdirektion.
§ 34.
Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under
minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter
erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen,
tillhöra dess första uppbåd.
Art. VI.
Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.
§ 35.
1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig
marschaflöning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.
3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering vid hären eller flottan bestämma.
Art. VII.
Om landstormen.
§ 36.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad
landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
15
§ 37.
1. Den inom ett inskrifningsområde befintliga landstorm bildar
en landstormsbataljon.
2. Hvarje landstormsbataljon delas i landstormskompanier, hvart
och ett bestående af allt till landstormen hörande manskap inom samma
kompaniområde.
3. Hvarje landstormskompani delas i sockenafdelningar, så att
allt lan dstorm sman skap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.
§ 38.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande
inskrifnings områden.
§ 39.
1. Befälhafvare inom inskrifningsområde är under fredstid befälhafvare
äfven för områdets landstormsbataljon.
2. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare
äfven för områdets landstormskompani.
3. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,
och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
4. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar
af landstormen, som då kunna bildas.
§ 40.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig
med kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet
anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning
af staten för värdet af soldatportion.
Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans
egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.
Landstormens
indelning.
Landstormens
tjenstgörings
område.
Befäl vid landstormen.
Landstormsmans
underhåll
och förmåner.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
Underlåten
anmälan om
flyttning.
Uteblifvande
från inskrifning.
Försummelse
att aflemna
prestbetyg.
Försummad
inställelse till
mönstring.
Laga förfall.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.
§ 41.
''Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom
enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem
kronor.
§ 42.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda
inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för
hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom
i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning
å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.
§ 43.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32
omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.
§ 44.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och Rikets
tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid
dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att
17
Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 18.
vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så
snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar
med svenskt örlogsfartyg.
§ 45.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma
eller kommunalnämnd.
Art. IX.
Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.
§ 46.
Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som
enligt lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensionsfond
för värnpligtige, livilka under tjenstgöring erhållit sådan skada,
att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig
med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som
aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock
utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige
i § 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.
§ 47.
Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1887, från hvilken
tid alltså ej mindre kongl. kungörelsen angående den allmänna
beväringen den 13 november 1860 tillika med de i samma kungörelse
sedermera gjorda tillägg, än äfven de af Kongl. Maj:t i afseende a den
Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3
Intyg om
sjukdom.
Åtal.
Böters användning.
Tidpunkten,
från hvilken
lagen skall
tillämpas.
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
Öfvergående
stadgande.
Gotlands invånare.
Lappbefolk''
ningen.
allmänna beväringens mönstringar och öfningsmöten särskildt meddelade
bestämmelser, så vidt de strida mot innehållet af denna lag, skola
upphöra att gälla.
§ 48.
Under år 1887 skola jemväl de värnpligtige af andra årsklassen,
hvilka tilldelats rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan, undergå
vapenöfning i 15 dagar.
§ 49.
Invånare å Gotland skall tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra
sina skyldigheter i afseende å öns försvar.
§ so.
Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka
vilkor befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna
tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 51.
De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter
meddelas af Konungen.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
19
Utdrag af protokollet Öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 9 januari 1885.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,
Statsråden: Loyén,
von Steyern,
Hammarskjöld,
Riciiert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad
att närvara.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anförde:
»Allt sedan, med den nya riksdagsordningens införande, försvarsfrågan
kom på dagordningen i vårt land, har så mycket talats och
20
Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 18.
skrifvits om de många bristfälligheterna i vår nu gällande beväringslag,
att det icke torde vara behöfligt att vidlyftigt orda om nyttan, ja
nödvändigheten af beväringsinrättningens fullständigare ordnande samt
ett förökande dervid af den försvarskraft, som är afsedd att genom
beväringen tillgodokomina fosterlandet, då för dess värnande beväringen
måste tagas i anspråk.
Att uti systemet stam och beväring, så tillämpadt att vid hufvudstyrkan
af armén, eller fotfolket, en ofullständigt öfvad stam skall vid
mobiliseringen upptaga uti sina led en 3—4 gånger så stor styrka beväring,
att, säger jag, uti detta system bevar ing ens öfning stid ej kan på
krigskonstens nuvarande ståndpunkt inskränkas till 30 dagar, torde få
anses gifvet. Att vidare för ett land, som vill tillämpa ett sådant
system, men som ej anser sig hafva råd att under freden hålla ens
kadern fulltalig, man måste söka att genom beväringslagens stadgande!!
få vid mobiliseringen införlifvad med kadern ju flere dess bättre af dem,
som, ehuru då icke tjenande i stammen, likväl förut erhållit någon fullständigare
utbildning såsom stamsoldater vid specialvapnen eller såsom
volontärer vid indelta armén, samt att således do uti beväringsrullorna
upptagna årsklassernas antal bör ökas, synes äfvenledes vara obestridligt.
Nödvändigheten för oss af beväringspligtens utsträckning
torde således inses af hvar och en, som ej vill vara blind för de faror,
som ligga uti bibehållandet af det tillstånd, hvaruti vi i afseende å försvaret
nu befinna oss; och hvarje till försvarets ordnande framstäldt förslag,
som grundat sig på systemet stam och beväring och som framlagts för
Riksdagen, har derför också åtföljts af förslag till ny bevärings- eller
värnpligtslag, som upptagit dels längre öfningstid för den inmönstrade
beväringen och dels tillökning af antalet årsklasser inom densamma.
Det är emellertid icke endast ur dessa synpunkter, som nödvändigheten
af en ny beväringslags antagande hos oss får bedömas. Äfven
andra i hög grad tvingande skäl göra en sådan lag oundgänglig.
Erfarenheten gifver nemligen vid handen, att ett ganska stort
antal af de beväringsskyldige under nuvarande förhållanden undandrager
sig beväringspligten, och, hvad värre är, detta antal synes år från
år betänkligt tillväxa. Sålunda visar sig att af det mönstrings- och
beväringsskyldiga manskapet, som uppgick till ett antal
år 1869 af 39,370 man, voro utan laga förfall frånvarande 6,304
man, d. v. s. 16,oi proc.;
år 1874 voro af 47,435 man utan laga förfall frånvarande 11,774
man, d. v. s. 24,82 proc.;
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 18.
år 1879 voro af 60,014 man utan laga förfall frånvarande 16,748
man, d. v. s. 27,91 proc.; och
år 1884 voro af 69,735 man utan laga förfall frånvarande icke
mindre än 27,332 man, d. v. s. 39,19 procent.
Dessa siffror tala i all sin korthet ett språk, som ej kan missförstås,
och närmare upplysningar rörande hithörande förhållanden äro
lemnade i den utredning, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till 1880 års Riksdag angående lag om allmänna värnpligten.
Särskild! vill jag påpeka såsom märkligt det stora antal, som lyckats
undandraga sig mönstringarne under sistförflutna året, enär detta kunnat
ske oaktadt vederbörande mönstringsförrättare kort förut blifvit
genom cirkulär uppmanade att söka noggrant tillämpa nuvarande beväringslags
bestämmelser mot dem, som sökte undanhålla sig från beväringens
mönstringar eller möten.
När nu kändt är att ett dylikt undanhållande från en jiligts fullgörande
ingalunda eger rum företrädesvis inom den kroppsarbetande
befolkningen, utan tvärtom till icke ringa del bland sådana, som utbilda
sig för affärsverksamheten eller tjenstemannabanan, såsom bokhållare,
studerande och dylike, så torde lätteligen inses hvilket förderfligt inflytande
detta i längden måste utöfva på hela nationalkarakteren. Har
icke den mera upplyste och bildade en sann uppfattning af medborgarens
pligter mot sitt land, så har man ännu mindre skäl att förvänta
det hos den mindre upplyste, som tvärtom i detta exempel från de i
bildning öfver honom stående lätteligen ser en maning att äfven för
sin del söka undandraga sig hvad lagen bjuder; och vådan deraf, att
en dylik missaktning för lagarne uppammas inom ett samhälle, som
vill kallas »lagbunden, inses lätt af hvar och en, som icke vill låta
historiens lärdomar draga sig spårlöst förbi.
Skärpt kontroll öfver de beväringsskyldige är derför en oeftergiflig
fordran. Derigenom vinnes dessutom äfven den fördelen, att man
lättare och rättvisare kan från beväringsbördan befria dem, som verkligen
kunna behöfva en dylik lindring. Detta mål kan dock ej ernås
annat än genom ett ordnadt inskrifning sväsende.
Bland alla de förslag till ny värnpligtslag, som under de närmast
föregående åren varit utarbetade, torde det, som framlades för 1883
års Riksdag — tack vare den mångsidiga och grundliga behandling
detsamma inom de år 1880 tillsatta landt- och sjöförsvarskomitéerna
undergick — vara det för våra förhållanden bäst afpassade. Det blef
äfven år 1883 till sina hufvudsakligaste delar godkändt af Riksdagens
Andra kammare.
22
Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 18.
I afseende å detta förslag har man visserligen någon gång hört
yttras, att det antal — tillsammans 12 — årsklasser i beväringens båda
uppbåd, förslaget upptog, skulle vara för stort, men detta är en anmärkning,
hvars behörighet jag ingalunda kan godkänna. Vi böra
äfven i detta fall låta erfarenheten lära oss hvad behofvet kräfver, och
vi finna då, att i t. ex. 1848—1850 års krig mellan Danmark och
Tyskland uppbådades inom det förstnämnda landet manskap från icke
mindre än 17 årsklasser, och i samma lands fejd år 1864, ett krig
som endast varade sex månader, 13 årsklasser af den stridbara befolkningen.
Af dessa 13 årsklasser blefvo, utom de 8 första genast uppbådade
årsklasserna, äfven de 9:de, 10:de och 11 :te årsklasserna inkallade
under fanorna redan i januari 1864, ehuru kriget först näst derpå
följande månad utbröt. Och i Frankrike finna vi, att 1870—71 års
sju månaders kamp med Tyskland kräfde ett uppkallande af 21 årsklasser,
utan att man ändock lyckades att föra den väldiga striden till ett
lyckligt slut. Med en så lindrig öfningstid, som den hos oss ifrågasatta
af högst 90 dagar, och med denna öfningstid fördelad på endast
de 2 första åren, kan dessutom årsklassernas större antal icke blifva
någon börda under fredstid. Föreskriften om dem är i fredstid helt
enkelt att betrakta såsom en bokföringsåtgärd i och för lättare kontroll
öfver det manskap, som vid krigstillfälle måste inkallas under
fanorna.
Alla skäl tala således för bibehållandet i allt väsentligt af
den lag för värnpligtens fullgörande, som senast varit utarbetad och
för Riksdagen framlagd, och de få afvikelse!-, som förefinnas i det
förslag till lag, som jag nu ernar inför Eders Kongl. Maj:t framlägga,
äro betingade af olikheterna i arméns nuvarande organisation och förläggning,
jemförda med den organisation och den förläggning, som af
landtförsvarskomitén förutsattes.
Emot en utsträckning af beväringens öfningstid utöfver de nu bestämda
30 dagarne har hittills ett väsentligt hinder mött i den af många
hysta åsigten, att rust- och rotehållarne voro i knektekontrakten tillförsäkrade
sådana förmåner, att en dylik utsträckning icke borde
ifrågakomma utan att lindringar bereddes i rustnings- och roteringsbesvären.
Sedan emellertid Hans Excellens Herr Statsministern och
Chefen för finansdepartementet meddelat, att statens finanser numera
medgifva lindring i de på viss jord hvilande grundskatter och
på samma gång i rustnings- och roteringsbesvären, samt Eders Kongl.
Maj:t på grund häraf beslutat att till Riksdagen framställa förslag om
eu nedsättning i grundskatterna, uppgående till 30 procent af deras
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
belopp, under förutsättning att motsvarande lindring beredes i rustnings-
och roteringsbesvären, torde berörda hinder få anses härmed
blifva häfdt. Fördelaktigt vore visserligen om, i sammanhang med
nämnda lindringar, beväringens öfningstid kunde utsträckas till 90
dagar, eller samma tid, som upptogs i landtförsvarskomiténs förslag,
men då å andra sidan derå skäl tala för billigheten och klokheten af
att ej på en gång kräfva en så stor utsträckning af den nuvarande
öfningstiden, har jag trott förslaget i detta hänseende för närvarande
böra inskränkas till endast 48 dagars fredsöfningar, i enlighet med de
närmare bestämmelserna i 27 § af lagförslaget, hvilket förslag, af mig
uppgjordt efter öfverläggning och i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
jag anhåller att nu få inför Eders Kongl. Maj:t
fullständigt föredraga.
Sedan föredragning af förslaget till ny värnpligtslag, hvilket finnes
fogadt vid dagens protokoll, härefter egt rum, förmälde chefen för
landtförsvarsdepartementet i fråga om de föreslagna bestämmelserna
rörande lagens tillämpning, att den tidpunkt, då lagen borde träda i
kraft, ansetts böra sättas först till början af år 1887 på det tillräckligt
rådrum måtte erhållas att, innan lagen tillämpades, ordna de inskrifningsförhållanden,
som af föreskrifterna i densamma blefve en
följd, samt att, hvad beträffade Gotlands inbyggare, det, så länge icke
någon större utsträckning af de värnpligtiges öfningstid, än den nu
föreslagna, ifrågakomme, ej syntes vara skäl att utbyta den värnpligt,
invånarne på nämnda ö, enligt särskild konvention, åtagit sig, emot
den, som enligt förslaget skulle åligga rikets öfriga befolkning.
Chefen för landtförsvarsdepartementet hemstälde derefter,
att Kongl. Maj:t måtte för sin del godkänna samt i nådig proposition,
sådan den finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen att
antaga det nu anmälda förslag till ny värnpligtslag.
Till denna hemställan, hvilken Statsrådets öfrige
ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen
lemna bifall; och skulle utdrag af protokollet bifogas
den nådiga proposition, som i följd häraf komme att
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
O. E. Pauli.