4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o !•

N:o 13

Ånk. till Rikscl. Kansli den 18 April 1885, kl. 11 f. in.

Forsta Kärnmurens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o G, t
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
om förändrade bestämmelser rörande öf verlåtelse af äborätt
t ill kronohemman och krön onybyggen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 68) liar Herr J.
E. Wikstén, med hvilken Herrar P. A. Hellgrén och Nils Wallmark förenat
sig, hemstält, det Riksdagen ville hos Kongl. Magt anhålla »det
»Kongl. Maj:t täcktes förordna sådana förändrade bestämmelser angående
»öfverlåtelse af åboskap till så väl kronohemman som nybyggen, att åbo
»erhåller fullkomlig frihet att vare sig till skyld eller oskyld person öfversläta
besittningsrätten, och att följaktligen öfverlåtarens slägtingars före»träde
till åboskapet i sådant hänseende un danrödj es»; men att, derest denna
framställning ej vunne Riksdagens bifall, hemställan måtte ske, »att Kongl.
»Maj:t täcktes, med ändring af bestämmelserna i Kammarkollegii kungö»relse
den 7 Juli 1876, förordna det Kongl. kungörelsen den 8 Maj 1863,
»angående utvidgad frihet i afseende på öfverlåtelse af åborätt å krono»hennnan,
äfven blefve för krononybyggen tillämplig.»

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskott, till hvars behandling
motionen blifvit öfverlemnad, anför i Utlåtande N:o 9, hurusom Utskottet
inhemtat: att rättigheten till öfverlåtelse af åboskap å kronohemman, som,
genom bestämmelserna i Kongl. brefvet den 5 Februari 1808 och Kammarkollegii
derpå grundade kungörelse den 29 i samma månad, var »till
ytterlighet begränsad», blifvit genom Kongl. kungörelsen den 8 Maj 1863

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 5

så till vida utvidgad att förre åboens anförvandters företrädesrätt till åboskap
inskränktes till syskonbarn eller dem, som i lika led voro, och att
den, som på grund af sådan skyldskap ville komma i besittning af åboskapet,
skulle hos Konungens Befallningshafvande nedsätta löseskillingen,
hvilken afträdare!! egde uppbära; men att deremot enligt Kongl. Kammarkollegii
kungörelse den 7 Juli 1876 nyssnämnda utvidgade öfverlåtelserätt
icke vore tillämplig på krononybyggen.

Utskottet anför vidare: att då bördsrätten i öfrigt blifvit upphäfd,
vore det hvarken nödigt eller nyttigt, vare sig för kronan eller den enskilde,
att i förevarande enstaka fall bibehålla sådan rätt; att lösningsrätten
till åboskap å kronohemman medförde »trassel och besvärligheter af
många slag», livilka ej blott för innehafvare!! minskade värdet af besittningsrätten,
utan ock kunde föranleda dertill, att en »olämplig åbo» allt
för länge besutte hemmanet; och att, beträffande åboskapet till krononybygge
slägtingars företrädesrätt ledde till, utom andra olägenheter, den orättvisa
att. nybyggarens närmare slägting!!!'' egde att utan ersättning åtkomma
besittningsrätten; med åberopande hvaraf Utskottet hemstält,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t genom skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes förordna sådana förändrade bestämmelser angående
öfverlåtelse och arfsrätt af åboskap till så väl kronohemman
som nybyggen, att åbo erhåller sådan frihet att vare sig till skyld
eller oskyld person öfverlåta besittningsrätten, att öfverlåtarens slägtingars
företräde till åboskapet och jemväl förmånsrätten dem emellan
såsom arftagare undanrödjes; dock att nu varande bestämmelser med
afseende å kronans rätt för antagande af åbo å dylika lägenheter bibehållas
oförändrade.

Denna hemställan har blifvit godkänd af Andra Kammaren och
öfverlemnad till Första Kammaren, som behagat i frågan inhemta sitt Tillfälliga
Utskotts Utlåtande.

Bördeman eger nu mera ej rätt att till sig lösa arfvejord, som å landet
såld är; och ehuru lagstiftningen ännu upptager vissa fall, der lösningsrätt
till fastighet qvarstår, lära de förhållanden, under hvilka bestämmelserna
om bördsrätt vid öfverlåtelse af åboskap till kronohemman blifvit
meddelade, nu mera vara högst betydligt förändrade; och Utskottet
Bill. till Bilsd. Prot. 1885. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

anser det desto hellre vara billigt att åbon får äfven till oskyld person
öfverlåta åboskapet, som lian, om lian mäktar bestrida kostnaden för hemmanets
lösande till skatte, kommer i åtnjutande af sådan rätt,

I fråga åter om lika obegränsad öfverlåtelserätt af krononybyggen eger
den väsentliga skilnad ruin, att nybyggaren är underkastad vissa bestämda
föreskrifter och kali förverka sin rätt till innehafvande af nybygget.
Pröfvas sådant förverkande vara för handen och inträffar det att han t. ex.
nyss förut öfverlåtit nybygget till annan person emot viss erlagd löseskilling,
äfventyrar denne senare att förlora löseskillingen, så vida man
icke vill tillerkänna honom bättre rätt än fångesmannen.

Då emellertid de angående krononybyggen utfärdade stadgande!! måste
sökas uti många författningar, till eu del särskilda för olika län, synes
en revidering af samma stadganden böra ega rum; och eu hemställan i
sådan syftning torde derföre vara af omständigheterna påkallad.

Utskottet hemställer förty

att Första Kammaren, med förklarande att Kammaren
icke kan till alla delar antaga Andra Kammarens
här ofvan intagna förslag, för sin del beslutar, att
Riksdagen må hos Kongl. Maj:t genom skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes dels, med ändring af
bestämmelserna om särskild förmånsrätt att lösa åboskap
till kronohemman, förordna, att åbo eger att äfven
till oskyld person öfverlåta hemmanet under iakttagande
i öfrigt af gällande föreskrifter, dels ock låta
öfverse och sammanföra stadgandena om kronans nybyggen
och dervid taga i öfvervägande om, utan
förnärmande af kronans rätt, nybyggaren kan tillerkännas
utvidgad rätt i fråga om nybyggets öfverlåtande
till annan.

Stockholm den 14 April 1885.

På Utskottets vägnar:

W. STRÅLE.

Stockholm, John Björkmans Boktryckeri, 18S5*