Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:0 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1885, kl. 10 f. m.

Utlåtande, med anledning af väckt förslag om bildande af en
fond af tillgängliga statsmedel för beredande af län,
företrädesvis åt mindre jordbrukare.

Till förberedande behandling af Sammansatt Stats- och Bankoutskott
har hänskjutits en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet
remitterad motion (N:o 34), hvari Herr J. Andersson i Lysvik
på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen behagade besluta att af
tillgängliga statsmedel bilda en fond till försträckning af lån åt jordbrukare,
företrädesvis mindre sådana, på en tid af tio år mot sex
procent ränta och med vilkor, att de första fem åren betalades endast
ränta, men de senare fem åren så väl ränta å oguldet kapitalbelopp
som ock en tiondedel af lånet halfårsvis och mot skyldighet att under
de första fem åren med minst en femtedel årligen använda lånesumman
till jordförbättring och ladugårdsskötsel!^ uppdrifvande, allt i
enlighet med af agronom upprättad plan, samt emot säkerhet af
första inteckning i lånetagarens jordbruksfastighet, och att lånebeloppet
bestämdes till högst två femtedelar af nämnda fastighets taxeringsvärde;
och har motionären slutligen anhållit, att Stats-Utskottet måtte
vidtaga nödiga ansedda ändringar i motionens syfte.

Utskottet, som beträffande motiveringen till förslaget hänvisar
till motionen, får mot detsamma anmärka, att det synes tvifvelaktigt,
om den af motionären väntade fördel för jordbruket af en sådan lånefond,
som motionen afser, i verkligheten kan påräknas, om fonden
samt lånevilkoren ordnas på sätt nu blifvit föreslaget. — Det hufvudBih.
till Riksd. Prof. 1885. å Sand. 2 Afd. 1 Höft.

2 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.

sakliga skäl, som skulle påkalla fondens bildande, uppgifves vara den
nu rådande svårigheten för jordbrukaren att på drägliga och lämpliga
vilkor erhålla lån till sådana odlingsföretag, som afse förbättring af
redan odlad jord, men det vill synas, att de vilkor och bestämmelser,
som skulle stadgas för lån ur den nya fonden, i synnerhet hvad angår
de mindre jordbrukarne, icke skulle kunna medföra några fördelar utan
fast hellre betydliga olägenheter. Sex procent ränta å lånebeloppet
samt dertill utgifterna för uppgörande och granskning af plan till de
åsyftade jordförbättringarne äfvensom för kontroll å arbetena skulle
säkerligen medföra en så stor tunga, att det svårligen kan antagas,
att icke den jordbrukare, som är i tillfälle att lemna en så beskaffad
säkerhet, som motionären föreslår, skulle föredraga lån ur redan befintliga
penningeinrättningar framför sådana lån, som skulle kunna erhållas
ur den föreslagna fonden, äfven om förmånen af en för några
år uppskjuten kapitalafbetalning icke under nu varande förhållanden
kan vinnas hos de redan befintliga penningeinrättningar, hvilka omförmälas
i motionen och hvilka nu pläga utlemna afbetalningslån på
längre tid.

På grund af hvad sålunda anförts, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr J. Anderssons i Lysvik förevarande
motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 April 1885.

På det Sammansatta Utskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.