Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

1

N:o 02.

Ant. till Eiksd. Kansli dan 19 Maj 1885, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, livilka afse: Riksgäldskontorets återstående utgifter
till följd af beslut vid föregående riksdagar; under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och
revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgäldskontorets inkomster
och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande
särskilda åliggauden och uppdrag; äfvensom aflönings-, indragnings- och pensionsstater
vid Riksgäldskontoret.

De stadganden i §§ 7, 8, 14 och 15, hvilka afse utbetalningen af de för
nästkommande år beviljade medel till inköp och ombyggnad m. in. af jernvägarne
Söderhamn—Bergviken, Sundsvall—Torpshammar och Hudiksvall—-Näsviken samt
fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå äfven som stadgandet i
§ 40, i hvad detsamma afser den Riksgäldskontoret medgifna upplåning för nästkommande
år, äro föreslagna under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets
hemställan i dess memorial N:o 60, omgående sättet för anskaffande af medel
till vissa beslutade utgifter för statens jernvägsanläggningar och till lån åt enskilda
jernvägar; och grunda sig i öfrigt ofvannämnda §§ 14 och 15, angående
anslaget för år 1886 till stambanan Bräcke—Sollefteå samt angående inköp och
ombyggnad af jernvägen Hudiksvall—Näsviken, på innevarande Riksdags bifall
till Utskottets förslag i dess utlåtanden N:o 20 punkt I och N:o 38.

Bill, till Biksd. Prof. 1885. 4 Samt. 1 Afd. 52 Haft.

1

0

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

Med anledning af den upplysning, Riksdagens senast församlade Revisorer
å sid. 45 af sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och
förvaltning meddelat, att Åtvidabergs kopparverk afstått från sin andel af allmänningen
Gaddstigen, hvilken sålunda återfallit till statsverket och hvars afstående
eller lösen utgjorde vilkoret för nämnda kopparbergs befrielse från bergverkstiondens
utgörande, har ur § 34 uteslutits det tillförene der förekommande vilkor
angående samma kopparverk.

I § 44 af 1884 års reglemente förekommer en i dess nuvarande form
ursprungligen vid 1RS2 års riksdag införd bestämmelse om rätt för Fullmäktige
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i man af behof upplåna medel mot kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontor
verkstäld uppsägning, dock så att obligationerna, vare sig deras inlösen
bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, skulle infrias inom
den 1 November 1885.

Som bekant finnas några obligationer af ofvan angifna beskaffenhet numera
ej utelöpande. Samtliga de obligationer, Riksgäldskontor för ifrågavarande
ändamål utfärdat, äro under loppet af åren 1882 och 1883 infriade och hafva
annullerats.

Men om än, under nuvarande förhållanden och då statsverkets kassaförlagsfond,
i händelse af bifall till Utskottets hemställan i punkten 2:o af dess memorial
N:o 61, kommer att år 188G uppnå ett belopp af 11,139,207 kronor 27
öre, anledning ej finnes att antaga, att Statskontoret, åtminstone under den närmare
tiden och så vidt nu kan bedömas, skall komma i behof af kassaförstärkning
från Riksgäldskontor och obligationer för sådant ändamål behöfva utgifvas,
torde i allt fall en bestämmelse i detta hänseende ej lämpligen böra i Riksgäldskontorets
reglemente saknas; hvarvid dock föreskriften om obligationernas infriande
inom den 1 November 1885 naturligtvis måste bortfalla. Att utbyta detta
datum mot någon annan tidsbestämning torde, i betraktande af hvad ofvan anförts,
vara hvarken lämpligt eller behöflig!. Utskottet har derför ur den föreslagna §44
uteslutit nyssnämnda föreskrift.

Stadgandet i § G9, angående fonden för nytt riksdagshus, är föreslaget
under förutsättning al bifall till Utskottets hemställan i punkten 1:o af dess memorial
N:o 61, angående statsregleringen för år 1886.

Den föreslagna § 79, angående sakregistret till Rikets Ständers protokoll
med bihang för tiden 1809—1866, grundar sig på innevarande Riksdags bifall till
Utskottets hemställan i dess utlåtande N:o 44.

Stadgandet i § 83, hvars vilkorliga beskaffenhet utvisas af dess innehåll, är
föranledt af utgången af den gemensamma omröstning, som föreslagits af Sammansatta
Stats- och Banko-Utskottet i dess memorial N:o 6, med anledning af Kärn -

Stats-Utskottets Memorial N:o 62,

3

rarnes olika beslut i fråga om föreslagna åtgärder i och för upphörande af de
enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena, likasom de föreslagna staterna, af
lika innehåll med motsvarande bestämmelser och stater i 1S84 års reglemente.
Utskottet hemställer,

att de föreslagna stadgandena och staterna må af Riksdagen
godkännas.

Stockholm den 19 Maj 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

öustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
sistlidna års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det
åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 7.

Riksdagen har 1883 dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstäda vilkor
för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af
Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December
1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,
med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m, L. M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlålit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för
mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:
under år 1883

Kr. 500,000

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

5

under år 1885 .......................................................................... Kr. 1,600,000 och

,, ,, 1886 återstående...................................................... » 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den mån de ännu ej
lyftats.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har

dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan Sundsvall och
Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans
vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari
1885 mot en köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges
sålunda, att staten

ko) eftergifven hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet
af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut

utgöra..................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60;

2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget
utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa
600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: —

och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115: 40.

Summa Kr. 3,650,000: —;

dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens
tjenst under de af Styrelsen för statens jernvägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari
1884 föreslagna förbehåll

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med jeruvägsaktiebolaget och Sundsvalls
stad kunna finnas erforderliga;

dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp,
tillsammans kronor 2,253,115: 40;

dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande
af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre;

dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad
och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat
till utgående

under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000

och under år 1886.................................................................. » 2,154,000 ;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kong]. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsauläggningar anvisa af Kong!. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets for tgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kong], kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

Stats-Utslcottets Memorial N:o 62.

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter deu dag, då, enligt Kong!,
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontor^ egen att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1881 års Riksdag beviljat
och stillt till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggniugar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostuadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kong!, kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Magt styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings -beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetal dt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den afstå -

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

9

ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong]. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvaxje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanlägguingen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ 11.

Riksdagen har sistlidna år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser,
som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kong]. Majtts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 52 Höft.

2

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 12-

Sistlidna års Riksdag har beviljat och stält] till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 18.81 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontor att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande aunuitetor å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föroskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontor skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontor skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontor förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgiildskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
innevarande års Riksdag för år 1880 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor,
som det åligger Riksgäldskontor att enligt Kong). Maj:ts disposition utbetala.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

Stats-TJtsJcottds Memorial N:o 62.

11

dels medgift, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar, enligt bok vid
tid eu för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra Kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa ...........................................................................„ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

samt

under år 1886
„ „ 1887

„ „ 1888

Kronor 2,000,000: —
„ 2,350,300: —

„ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda, för år 1886 anvisade belopp af 2,000,000 kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
allöningar, förvaltnängsutgifter, in. in.

§ 31-

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnad er skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be -

12

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 62.

skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontor godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et auvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter,

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Sistlidne års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön

och tjenstgöriugspenningar

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det bi -

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

13

träde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

(Sammanhänger med blifvande beslut i fråga om ny instruktion för Riksdagens
Revisorer).

§ 25.

Äflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
valitbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda äflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår afloningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

n en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda bolopp. dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tnjekfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behöiug redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättélser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagdå expedition

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

15

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontor ds tjenstemannapersonal och vdktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

16 Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna,

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

17

Angående Riksgäl dskontorcts inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontoret hörande'' och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån rackas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontor
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1S78 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskatte jBill.

till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft. 3

18

Stats-Vtskottets Memorial N:o 62.

bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre. och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

d) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontor et inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyll de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontor^ att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl, Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1885 och 1886 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 48 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godt.göras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskild! anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

19

§ 38.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontor att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp åt slcogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begaguandet al de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer
icke att ega rum förr, än Riksdagen om sådan försäljning förordnar;
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. 3Vlaj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så
väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i
svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt’ evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverk a, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende &
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för
beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva
för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med
rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof
bereda erforderlig tillgång dels till de till åtgående under samma år af Riksdagen
anvisade tillhopa 781,832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående
år 18S5 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad,
å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad,
å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881
års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af
behof beredda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade
och till utgående år 1886 anvisade anslagsbélopp å 2,000,000 kronor till fortsättning
af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till
inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt
denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks
station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn
till Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor
för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

21

till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp
af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig,
utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig
materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda
jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne—Hallands och
Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola do medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnadc behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda batik, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, åt Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger delta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti baokoreglemeutet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

22

Stats-UtSkottäs Memorial N:o 62.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret;
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemuadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 00.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga lånt- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt -

Stats-Utskottets Memorial N:o 62. 23

ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afbörda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
hlifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara författa i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69-

Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus,
dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna
fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som borde under år 18S5 af Statskontoret
till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för
fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande
medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare
584,500 kronor, som böra under år 1880 af Statskontoret till Riksgäldskontoret
öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

24

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

§ 70 och § 71

(Sammanhänga med Riksdagens blifvande beslut i fråga om ny instruktion
för Riksdagens revisorer.)

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommaude ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§rf o
lo.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och fl samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i gvarteret
Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratrot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda med -

Stats-Utskottets Memorial N:o 62. 25

gifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholrns nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 52 Huft.

4

26

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg arnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i i''egistret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika augifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1885 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

27

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hånande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
flen händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på
det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

§ ioi.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

Aflöningsstat för Riksgäld^ontorets tjensteman och vakt het

jening.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ...................................................

1 Kamrerare...............................................

1 Revisor...................................................

1 Kassabokhållare ....................................

1 Lånebokhållare.......................................

1 Registrator och Kanslist .....................

■1 Kammarskrifvare...................................

1 Förste Vaktmästare ..............................

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..

Summa kronorl

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

4,400

_

1,600*

6,000

4,400

-—

1,600

—

6,000

—

4,000

—

1,600

_

5,600

2,500

—

800

—

3,300

—

2 j oOO

■—

800

—

3,300

—

2,000

—

800

_

2,800

—

1,500

—

900

—

2,400

—

1,500

—

600

—

2,100

—

700

—

100

—

800

—

600

—

100

—

700

—

600

—

100

—

700

—

600

•—

100

—

700

—

25,300

—

9,100

_

34,400

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhåilarne, Registrator!) och Kanslisten samt Kärn -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhåilarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 62.

29

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighct eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indra gniugsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................

4,400

Notarien August Neyber ........................................................................

3,000

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ...............................................

575

—

Summa kronor

10,975

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn.....................................................................

4,400

_

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Sin

Aurora Lindstedt ................................................................

225

—

Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......

225

—

Summa kronor

8,817

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Bill. till Riksä. Prof. 1S85. 4 Sami 1 Afä. 52 Haft,

5