Stats-Utshottets Memorial N:o 61.

1

N:o 61.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Maj 1885, kl. 1 e. m.

Memorial, angående statsregleringen för år 1886.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf innevarande Riksdag beviljade,
på statsregleringen inverkande anslag — utom den af Kongl. Maj:t föreslagna
afsättningen till fonden för nytt riksdagshus samt anslaget till förstärkande
af statsverkets kassaförlagsfond — blifvit af Riksdagen bestämda,
utan ock de summor blifvit fastställa, hvartill så väl statsverkets ordinarie
inkomster som tull-, post- och stämpelmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1886 skola beräknas, äfvensom beslut af
Riksdagen fattats angående användande för statsregleringen af vissa andra,
här nedan omförmälda tillgångar, får Utskottet, jemlikt 39 § Riksdagsordningen,
för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen jemte den Utskottet
åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof.

Härvid har Utskottet dock först att afgifva yttrande öfver ofvanberörda
förslag angående afsättning till fonden för nytt riksdagshus samt
angående förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.

Sistlidet års riksdag beslöt, som bekant, att dels bilda en fond för nytt
riksdagshus, dels af då vid statsregleringen tillgängliga medel till denna fond
afsätta 900,000 kronor, som borde under år 1885 af Statskontoret till Riksgäldskontoret
öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontor uppdraga att för
fondens räkning förränta de till Riksgäldskontor öfverlemnade, fonden tillhörande
medel; och hafva Fullmäktige i Riksgäldskontor i sin den 22 sistlidne
Januari till innevarande Riksdag afgifna berättelse upplyst, att nämnda
V)ih. till Bilcsd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afä. 51 Höft. 1

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

900,000 kronor redan till kontoret levererats och, så när som på ett Överskjutande
belopp af 25 kronor 72 öre, förräntats genom inköp för fondens räkning
af obligationer tillhörande 1870, 1872 och 1880 års svenska statslån.
Sedan, vid slutet af sistlidne Mars månad, ränta å dessa obligationer utfallit,
har, på sätt Utskottet inhemtat, detta räntebelopp användts till inköp
af ytterligare obligationer af 1870 års lån; utgörande härefter det belopp af
fonden, som ej förräntats, 1 krona 16 öre.

Kongl. Maj:t har nu i statsverkspropositionen föreslagit, att till fonden
för ett nytt riksdagshus måtte år 1886 afsättas 300,000 kronor; och inhemtas
af det denna proposition bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden
den 12 sistlidne Januari, att berörda förslag föranleda af det intresse,
hvarmed sistlidne Riksdag omfattade det af Kongl. Maj:t då framstälda
förslaget om bildande genom befintliga öfverskott af en fond för nytt
riksdagshus, hvars snara uppförande mer och mer blefve en trängande angelägenhet
och hvars åstadkommande underlättades i samma mån medel dertill
på förhand samlades.

Utskottet, som till fullo delar denna åsigt om angelägenheten att genom
medels afsättande så vidt som möjligt är underlätta tillgodoseendet af det
trängande behofvet af ett nytt riksdagshus, anser häraf vara en följd, att
till detta ändamål bör afsättas hela det belopp, hvartill statsregleringen,
utan förhöjning i allmänna bevillningen och utan åsidosättande af det utaf
Kongl. Maj:t jemväl anmälda anslagsbehofvet för förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, kan lemna tillgång, och hemställer för den skull,

l:o

att Riksdagen må till fonden för nytt riksdagshus afsätta
ett belopp af 584,500 kronor, som bör under år
1886 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas
och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att till
förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond måtte för ar 1886 anvisas 217,000
kronor.

Af ofvan åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, att Hans Excellens
Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet vid detta ärendes
behandling inför Hans Magt Konungen i Statsrådet till eu början erinrat,
hurusom Riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år

Stats-Utslcottets Memorial N:o 61.

3

1882 — efter att hafva beträffande uppkomsten af och ändamålet med den
nu befintliga »statsverkets grundfond» åberopat en af 1843 års statsrevisorer
lemnad utredning — vidare yttrat, bland annat, att af berörda utredning
framginge, att med ordet grundfond näppeligen kunde förstås hvad med eu
dylik benämning vanligtvis i affärslifvet menades, utan att fonden snarare
borde kunna betraktas såsom en förskottskassa, genom hvilken kontanta
medel tillhandahölles Statskontoret till dess utgifter under den tidigare del
af året, då åtskilliga af de i riksstaten anslagna inkomsterna ännu icke influtit,
men utgifterna, det oaktadt, måste verkställas, och att den således
icke borde anses disponibel för framtida möjliga utgifter eller för fyllande
af statsbrist, hvilken, då den inträffade, borde på annat sätt betäckas, hvarföre
och då fondens storlek borde rättas efter det belopp, med hvilket inkomsterna
under årets förra del kunde beräknas understiga motsvarande
tids utgifter, samt det vore af vigt, att i afseende på statsverkets medelstillgångar
icke sådana benämningar bibehölles, hvarigenom de i statsverkets
räkenskaper mindre hemmastadde kunde vilseledas, revisorerna ansett sig
böra hemställa, huruvida icke benämningen statsverkets grundfond kunde
utbytas mot den af statsverkets förskottsfond eller någon annan, som bättre
motsvarade dess verkliga ändamål, helst gränsen af dess behöfliga storlek
derigenom antyddes äfvensom sådana origtiga föreställningar undanröjdes,
som att statsverket uti denna kassa skulle ega tillgångar till framtida utgifter
eller medel till fyllande af möjligen uppkommande statsbrist.

Statskontoret, som genom nådig remiss erhållit befallning att öfver
revisorernas framställning sig yttra, har sedermera den 18 nästlidne November
afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet af följande hufvudsakliga innehåll:
statsverkets grundfond hade, såsom ock i den af revisorerna åberopade utredning
förmäles, sedan äldre tider uppkommit genom öfverskott å beräknade
inkomster och besparingar å anslag. Att närmare angifva, när och huru
fonden tillkommit, vore enligt Statskontorets tanke nu mera ej verkställbart.
Utgörande ett rörelsekapital för statsverket, hvilket vid statsregleringarnes
upprättande icke toges i beräkning för utgifternas bestridande, bestode fonden
i alla de bokförda statsmedelstillgångar, som icke tillhörde statsregleringsfonden,
och underginge till beloppet icke någon minskning annat än i ytterst
sällan förekommande fall, såsom då afskrifning af en statsverkets fordran
beviljades, utan att något visst anslag eller någon särskild fond af afskrifningen
drabbades, hvilket senast egde rum vid 1866 års riksbokslut, då
fonden på sådant sätt minskades med ett belopp af 29,171 kronor 18 öre.
Till betäckande af uppkommande statsbrist hade fonden ej varit afsedd och
ej heller dertill blifvit använd, utan hade, der sådan brist uppstått, till densammas
afhjelpande anlitats andra utvägar, såsom exempelvis vid 1880 års

4

Stats- Ut skot Ms Memorial N:o 61.

riksdag, då särskilt anslag för sådant ändamål anvisades ä riksstat. Med
fonden vore deremot afsedt icke allenast att, såsom revisorerna syntes hafva
antagit, betacka det belopp, hvarmed inkomsterna under årets förra del
kunde beräknas understiga motsvarande tids utgifter, utan ock att sätta
Statskontoret i tillfälle att under löpande året bestrida utgifter, hvartill
voro ämnade de först under påföljande året inflytande uppbördsmedel, och
således att förekomma den kassabrist, som alltid under årets sista och följande
års första månader skulle uppstå, derest icke ett särskildt rörelsekapital
vore för Statskontoret tillgängligt. Om än grundfonden, som efter
den minskning deri, hvarom här ofvan omförmälts, intill 1881 års slut utgjorde
4,985,638 kronor 27 öre, tillförene kunde hafva varit för sagda
ändamål tillräcklig, hade dock, sedan, till följd af tid efter annan och särdeles
under senare åren inträffade förändringar, beloppet af de för ett års
utgifter enligt riksstaten påräknade, men först det följande året inflytande
statsinkomsterna ökats, fonden visat sig allt mera otillräcklig. Bland sådana
förändringar kunde omförmälas den år 1873 vidtagna, hvarigenom den till
Riksgäldskontoret förut ingående uppbörden af allmänna bevillningen öfverflyttades
på Statskontoret. Genom sedermera beslutade löneregleringar för
armén och landsstaten samt förändrad organisation af hospitalsförvaltningen
hade Statskontoret vidare fått sig ålagdt att under löpande året utbetala
de enligt dessa regleringar bestämda löner äfvensom anslag till hospitalens
underhåll, under det att årets inkomst af de till statsverket indragna militieoch
landsstatsboställena samt hospitalshemmanen äfvensom af den till befälsaflöning
och till hospitalen förut anslagna ränta och tionde inflöte först
under det följande året; utgörande sammanlagda beloppet af de uti 1884 års
riksstat till bestridande af samma års utgifter påräknade, men först vid
1885 års uppbördsstämmor inflytande inkomster af ränta, tionde, arrendemedel,
mantalspenningar, ålskilliga vakansafgifter samt allmän bevillning tillhopa
13,867,000 kronor. Härtill komme ock, dels att en ej ringa del af
den för ett år påräknade tullinkomsten vid årets slut utestode såsom ogulden
och dels att, till följd af den bränvinstillverkare medgifna rätt att upplägga
sitt bränvin å nederlag, bränvinstillverkningsskatt till icke obetydligt belopp
innestode vid hvarje års slut hos bränvinstillverkare. Behöfligheten af en
förstärkning af statsverkets grundfond vore äfven af Kongl. Maj:t och af
Riksdagen erkänd, och hade för sådant ändamål anslag i riksstaterna för
1882, 1883, 1884 och 1885 uppförts, hvarigenom grundfonden komme att
vid 1885 års slut uppgå till 10,922,207 kronor 27 öre. Ej heller det belopp,
hvartill grundfonden sålunda blifvit förhöjd, skulle under närvarande
förhållanden vara tillräckligt att förekomma brist i statsverkets kassarörelse
och deraf föranledt behof utaf kassaförstärkning från Riksgäldskontoret,

Stats-Utsliottets Memorial N:o 61.

5

derest icke Statskontoret hade att såsom kassatillgång förfoga öfver de
betydliga öfverskotten å de båda närmast föregående årens statsregleringar,
af hvilka 1882 års öfverskott af 1884 års Riksdag tagits i beräkning först
för 1885 års statsreglering och 1883 års öfverskott ännu vid afgifvande af
Statskontorets utlåtande vore odisponeradt. Genom hvad Statskontoret sålunda
anfört ansåg kontoret ådagalagdt, att statsverket uti grundfonden icke
egde några tillgångar till framtida utgifter eller till fyllande af möjligen
uppkommande statsbrist samt att ett motsatt antagande hvarken egde stöd i
erfarenheten från den förflutna tiden om grundfondens användande eller vore
förenligt med det erkända behofvet för Statskontoret att för sin kassarörelse
ega ett rörelsekapital, äfvensom att fonden ej ännu uppnått den storlek, att den
under alla förhållanden ensam kunde fylla detta behof. Fondens nuvarande
benämning af »statsverkets grundfond» angåfve jemväl, enligt Statskontorets
åsigt, till fyllest det med densamma afsedda ändamål, och det sätt, hvarpå
den, för så vidt kändt vore, under äldre tider tillkommit, eller de åtgärder,
som under en senare tid vidtagits till dess förstärkande, gåfvo ej heller
anledning till en förändring härutinnan. På grund häraf, och då dessutom
genom ett utbyte af nuvarande benämning mot vare sig den af revisorerna
föreslagna eller någon annan säkerligen icke skulle förekommas origtiga föreställningar
om fondens natur hos de med statsverkets bokföring och grunderna
för dispositionen af statsmedlen eller dessas fördelning emellan de olika
förvaltningsgrenarne mindre förtrogna, funne sig Statskontoret icke böra
understödja revisorernas förevarande framställning.

Detta Statskontorets yttrande har synts Departementschefen nöjaktigt
ådagalägga behofvet af, att, såsom han flera gånger inför Kong! Maj:t framhållit,
afsättningar till fonden ännu måtte ske, i den män vid budgeternas
uppgörande tillfälle dertill erbjöde sig, och hade Departementschefen förut
angifvit en siffra af åtminstone 15 millioner kronor såsom den gräns, hvarintill
det med hänsyn till budgetens nuvarande omfattning syntes fullt påkalladt
att låta afsättningarne fortgå. Revisorerna torde ej heller hafva åsyftat att
tillstyrka Riksdagen att frångå den under de senaste åren inom Riksdagen nästan
utan meningsskiljaktighet omfattade åsigt, som tagit sig uttryck i besluten
om grundfondens successiva förstärkning. Att för öfrigt de till grundfonden
hörande medel ej läge obegagnade, när de icke af Statskontoret behöfde för
dess utbetalningar anlitas, derom hade Riksdagen dragit försorg genom den
i § 35 af Riksgäldskontorets reglemente förekommande bestämmelsen, att,
om Statskontoret erhölle större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande ansåges erforderliga, Riksgäldskontor
egde att i afräkning å detsamma tillkommande anslag eller på
de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgåfves, mottaga af Stats -

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

kontoret sådana behållningar till förvaltning. Denna utväg hade ock under
de senaste åren i ganska stor utsträckning anlitats, och Statskontorets för
tillfället ej behöfliga behållningar hade sålunda tillgodogjorts i Riksgäldskontor
ets rörelse eller af sistnämnda verks styrelse förräntats.

Beträffande statsrevisorernas förslag om en förändrad benämning å denna
fond vore Departementschefen deremot af annan mening än Statskontoret.
Det kunde val synas temligen likgiltigt, huru fonden benämndes, blott dess
ändamål vore tydligen bestämdt och klart insedt, men nekas kunde icke, att,
såsom revisorerna antydt, oegentliga benämningar kunde verka vilseledande;
och att missförstånd rörande denna fonds beskaffenhet och uppgift ofta försports,
vore nogsamt kändt. Skäl syntes derföre förefinnas att gifva fonden
en förändrad benämning; och då dess ändamål vore att utgöra ett kassaförlag
åt Statskontoret, hvaraf detta verk i sin rörelse visat sig, såsom
naturligt vore, hafva ett bestämdt behof, har Departementschefen ansett den
närmast till hands liggande och mest egentliga benämningen vara, enligt
hvad ock under förhandlingarne inom Riksdagen påpekats, statsverkets kassaförlagsfond,
i livilket namn betydelsen af fonden för enhvar framstode fullt tydlig.

Med stöd af hvad sålunda yttrats har Departementschefen vid ärendets
föredragning hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, med
förändring af den hittills begagnade benämningen å statsverkets grundfond
till statsverkets kassaförlagsfond, anvisa till nämnda fonds förstärkande 217,000
kronor.

Utskottet har ej något att erinra vare sig mot förslaget om förändring
af benämningen: »statsverkets grundfond» till benämningen: »statsverkets
kassaförlagsfond» eller mot det af Kongl. Maj: t föreslagna belopp, hvarmed
fonden skulle förstärkas, och hemställer alltså,

2:o

att Riksdagen må, med förändring af den hittills begagnade
benämningen »statsverkets grundfond» till benämningen
»statsverkets kassaförlagsfond», till förstärkande af
statsverkets kassaförlagsfond å riksstaten för år 1886 anvisa
217,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet dels här ofvan, dels
i sitt memorial N:o 60 angående sättet för anskaffande af medel till vissa
beslutade utgifter för statens jern vägsanläggningar och till lån åt enskilda
jernvägar, föreslagit, och om i öfrigt några på statsregel!ngen inverkande
beslut icke vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan inbe -

Stats■ Utslcottets Memorial N:o 61.

7

rakning bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,
statsregleringen för år 1886 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarne för år 1883 och föregående
år (Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58)...... kronor

Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets Utlåtande
U:o 58) ............................................................... »

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N: o 11):

Tullmedlen....................... kronor 29,000,000: —

Postmedlen....................... » 5,470,000: —

Bevillningsafgifterna för
särskilda förmåner och

rättigheter.................... » 300,000: —

Stämpelmedlen................ » 3,225,000: -—

Bränvinstillverknings skatten.

.......................... » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverk ningsafgiften

............... » 150,000: —

Af postverkets reserverade medel (Stats-Utskottets
Utlåtande N:is 13 och 58 samt Memorial A:o 24) »

Af Riksbankens behållna vinst för år 1884 (Banko Utskottets

Utlåtande N:o 6) ....................................... »___

hvadan tillgångarne och inkomsterna för år 1886,
med undantag af bevillningen af fast egendom
samt af inkomst, uppgå till ....................................... kronor

6,989,000: —
20,546,000: —

50,145,000: —
224,500: —
1,200,000: —

79,104,500:

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till
följande belopp:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7)........................... kronor 1,338,000: —

Andra lmfmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 8 a)....................... » 3,814,599: — ___

Transport krono]1 5,152,599: —

8

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

Transport

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 9 och Memorial

N:o 21)............................................

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden U:is 10 a och 10 c

samt Memorial N:o 50) ...............

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden N:is 11 a och 11 b

samt Memorial N:o 25) ...............

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 12 a och Memorial

N:o 22)............................................

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 13 och Memorial

N:o 24).............................................

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 14 samt Memorial
N:is 49 och 52.................

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden IST:is 15 a och 15 b

samt Memorial N:o 51) ..............

De extra ordinarie utgifter,
som blifvit för år 1886 anvisade
att utgå från Statskontoret, utgöra:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 7) .........................

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 8 a).......................

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande ]ST:o 9)...........................

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden N:is 10 a och 10 h

samt Memorial 4ST:o 50) ..............

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande U:o 11 a och Memorial
N:o 25) ...................................

Transport kronor

kronor 5,152,599: —

» 613,800: —

» 19,016,300: —

» 5,787,011: 75

» 4,637,114: —

» 13,863,000: -

» 10,477,759: —

2,629,200: — 62,176,783: 75.

95,000: —

178,401: —

4,500: —

1,223,000: —

2,078^688: 25.

3,579,589: 25. 62,176,783: 75.

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

9

Transport kronor

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtanden N:is 5, 12 a och 12 b

samt Memorial N:o 22) ...............

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 13)........................ 8

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N: o 14 och Memorial N: o 52) »
Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 15 a).................... »

3,579,589: 25.

1,610,886: —

274,500: —

1,486,241: —

_900,000: —

Kronor

Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne (Stats

Utskottets Utlåtande N:o 12 a) ............................ »

dels, till utgående från Riksgäldskontoret, Riksdagsoch
revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och
räntor efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar....................... »

dels, om Utskottets här ofvan gjorda förslag bifallas,

afsättning till fonden för nytt riksdagshus........... *

och anslag till förstärkande af statsverkets kassa förlagsfond.

................................................................... 8

Summa kronor

hvilket utgiftsbelopp med.............................................»__

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne
och inkomsterna, bland Indika bevillning
af fast egendom samt af inkomst ej beräknats kronor
Utskottet hemställer alltså,

62,176,783: 75.

7,851,216: 25.
70,028,000: —

550,000: —

10,975,000: —
584,500: —

217,000: —

82,354,500: —
3,250,000: —

79,104,500: —

3:o

att Riksdagen må för år 1886 åtaga sig en bevillning
af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre millioner
tvåhundrafemtiotusen kronor; samt

4:o

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå
sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. Öl Haft.

2

10

Siats-Utskottets Memorial N:o 61.

Till närmare upplysning'' om så väl innehållet af riksstaten för år 1886,
sådan den blifvit af Utskottet förslagsvis upprättad, som ock Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter till 1886 års slut, jemväl sådana de blifvit af
Utskottet beräknade, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor N:is 1, 2
och 3; och får Utskottet härvid endast erinra, att det extra anslag å 24,000
kronor, som Riksdagen stält till Kong! Maj.ts förfogande för anläggning i
bohuslänska skärgården af för sillfiskebedriftens främjande behöfliga telegrafeller
telefonledningar med tillhörande stationer, att utgå under år 1885,
blifvit för undvikande af rubbning i en redan faststäld stat, uppfördt i riksstaten
för år 1886, helst beloppet utan svårighet torde kunna under innevarande
år af Kong!. Maj:t förskjutas.

Enligt bilagorna N:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar öfver
Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 30 sistlidne April
till nästkommande år slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:
för tiden från och med den 30 sistlidne April till

innevarande års slut ............................................. kronor 15,930,216: 58.

samt under år 1886 .................................................... » 22,315,656: —

Summa kronor 38,245,872: 58.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:
under år 1885, nu befintlig behållning inberäknad kronor 19,403,145: 16.

och under år 1886........................................................... » 22,315,656: —

Summa kronor 41,718,801: 16.

Inkomsterna och tillgångarne öfverstiga således utgifterna med ett
belopp åt 3,472,928 kronor 58 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1885 års slut.

Stockholm den 18 Maj 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bil. N:o 1.

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 61,

B’

Rikssta

Tillgångar och Inkomster.

29,000,000: -5,470,000: —

Öfver skott från statsregleringarne för år 1883 och föregående år
Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .................................................................

Bevillning^’:

Tullmedel ......................................................

Postmedel ..................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.....................................................

Stämpelmedel ...................................................

Bränvinstillverkningsskatt ..............................

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

Af Postverkets reserverade medel......................

Af Biksbankens behållna vinst ..........................

20,546,000:

300.000

3.225.000

12,000,000

150.000

3.250.000

— 53,395,000:

Kronor.

6,989,000 —

73,941,000 —
224,500 —
1,200,000 —

Summa kronor [ 82,354,500j -

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

13

:o 1.

ör år 1886.

Utgifter.

Kronor. ö.

Att utgå från Statskontoret:

Första

mfvudtiteln........................

1,338,000

—

95,000

—

1,433,000

—

Andra

dito ......................

3,814,599

—

178,401

—

3,993,000

618,300

—

Tredje

dito .......................

613,800

—

4,500

—

—

Fjerde

dito ......................

19,016,300

—

1,223,000

—

20,239,300

—

Femte

dito .......................

5,787,011

75

2,078,688

25

7,865,700

—

Sjette

dito ........................

4,637,114

—

1,610,886

—

6,248,000

—

Sjunde

Åttonde

dito ......................

13,863,000

—

274,500

—

14,137,500

—

dito ........................

10,477,759

->

1,486,241

—

11,964,000

—

Nionde

dito .......................

2,629,200

—

900,000

—

3,529,200

—

Utom hufvudtitlarne:

Till ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar......

550,000: —

550,000: —

S:a

62,176,783: 75

8,401,216: 25

—

Att åtgå från Riksgäldskontoret:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.; förslagsvis
......................................*.................................................. 618,955: —

Annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld
............................................................. 12,788,565: -

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalinbetalningar, förslagsvis 2,432,520: — 10,356,045: —

Afsättning till fond för nytt riksdagshus ...............................................................

Till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond...............................................

70,578,000

10,975,000
584,500
217,000

82,354,500

Summa kronor

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 61.

B’

Förslagskeräkning öfver Eiksgäldskontorets Inkomster

Kronor. ö.

Behållning den 30 April enligt Kiksgäldskontorets kassaräkning
Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot reverser eller depositionsbevis ....................................

» uppköpta räntebärande obligationer ..............................

Fordran af utländska bankirhus.....................................................

Förskottsmedel.................................................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade
låneunderstöd..............................................................

Afbetalniugar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt.......................

Genom förräntande af innestående behållningar ..........................

Återstoden af den vid 1884 års riksdag mcdgifna upplåning för

jernvägsbyggnader....................................................................

Medgifven upplåning för odlingslånefonden för år 1885...............

2,133,000:

1,120:

100,000:

6,141,505: 96
725,000: -

2,234,120

6,866,505

96

1,202,741: 93

6,060,000
2,382,884
204,672
452,220

73

54

10,302,519

20

Transport J 19,403,145jl6

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

15

:o 2.

tgifter från och med den 30 April 1885 till samma års slut.

Kronor. ö.

Utgifter.

iksdags- och revisionskostnacler samt aflöningar m. m.

Riksdags- och revisionskostnader ..... 150,000: —

Kostnader för Riksdagens hus......................... 5,00(1; _

» » » bibliotek ................ 4,077: 55

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontor
........................................................... 45,400: —

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 13,000: —

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen
och lians expedition ........... 17,175: —■ 234 652- 55

nnuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen.................................

Anslag till ränta och amortissement å de fon -

derade lånen:

1870 års lån......................... 265,000: —

1876 » * 777,642: 98

1878 » » 528,935: 42

1880 » » 125,358: 50

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld upplåning...... 200,000: —

Ränta å gamla 5-procentlånet,
å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals
reparationsfond............... 13,138: 20

terleverering till Kong]. Statskontoret:

300,000: —

1,696,936: 90

213,138: 20

Till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnad kassabehållning
Ä 1884 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, annuiteter
och räntor å öfrig statsskuld ...................................

2,210,075: 10
7,000,000: —

2,444,727

65

544,318: 70
Transport

7,544,318

9,989,046

70

35

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

Kronor.

ö

Transport

19,403,145

1

Summa kronor

19,403,145

1

Stats-UtsJcotfets Memorial N:o 61.

17

Transport

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.......................................

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Vid 1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor anvisade 10,000,000

kronor, återstoden ..................................................................

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor för

år 1885 anvisade 1,000,000 kronor, återstoden........................

Vid 1884 års riksdag till Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag för år 1885 anvisade tillhopa

781,832 kronor, återstoden.....................................................L

Anslag för statens jernvägar:

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor år

125,000:
750,033: 67

516,666: —

1885 anvisade medel, 1,600,000 kronor för jernvägen Kihla fors—Stugsundet,

återstoden......................................................

Vid 1884 års dito dito för år 1885 anvisade medel:
för stambanan Bräcke—Sollefteå, återstoden 1,500,000: —
» inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall—Torpshammar,
dito ..................... 890,000: —

Till

1,205,000:

2,390,000:

understödjande af odling af sänka trakter vid 1883 års riksdag anvisade

medel för år 1885 ................................................................. 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade til! Kongl. Stats -

kontoret inflytande annuiteter å odlingslån
Beräknad behållning vid 1885 års slut

275,000:

Kronor.

ö.

9,989,046

35

229,470

56

1,391,699

67

3,595,000

—

725,000

3,472,928

58

Summa kronor

19,403,145)16

Bih. till Rilcsd. Prof, 1885. 4 Sami 1 Afä. 51 Käft.

3

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1886 års början samt fordringar för tills vidare för
rantade medel ......................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
....................................................................... 2,381,400: —

Afbetalning^1 å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt ............... 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar........................... 50,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1886 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor å öfrig

statsskuld ........................................................................ 13,407,520: —

etter afdrag af den för Riksgäldskontor under samma år beräknade
inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar......... 2,432,520:

* u /--/

Vid 1885 års riksdag medgifven upplåning för statens jernvägsanläggningar

och låneunderstöd för enskilda jcrnvägar ...............................................

Upplåning till betäckande af motstående för år 1886 beräknade utgift från
odlingsfonden......................................................................................

Kronor,

3,472,928

2,432,520

10,975,000

8,182,836

725,300

58

Transport | 25,788,584,158

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

19

:o 3.

nkomster och Utgifter år 1886.

Kronor.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader..................... 500,000: —

Kostnader för Riksdagens hus......................... 12,000: —

» » » bibliotek.............. 2,000: —

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontor^
........................ 62,587: 50

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 19,567: 50

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen
och hans expedition ..._22,800: — 618,955:

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen............................... 300,000: —

Anslag till ränta och amortissement å de fonderade
lånen:

1860 års lån mot premie -

obligationer .................. 293,000: —

1870 års lån ..................... 925,000: -

1872 » » .................... 1,204,118: —

1875 » » ..................... 1,650,000: —

1876 » » 1,816,000: —

1878 » » 1,191,696: 30

1880 » » 4,883,700: — 11,963,514: 30

Transport 12,263,514: 30 618,955:

20 Stäts-Utshottets Memorial N:o 61.

Transport

Summa kronor

Kronor. ö.

25,788,58458

25,788,584|58

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

21

Transport 12,263,514: 30 618,955: —

Ränta å medgifVen och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning ......... 510,000: —

Ränta å gamla 5-procent-lånet, å
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta

kanals reparationsfond...... 15,050: 70 525,050: 70 \2 788 565-

I Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor anvisad! låneunder ''

stöd för enskilda jemvägar ........................................................................

j Vid 1883 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet......................... 247,000: —

till understödjande af odling af sänka trakter 1,000,000: —
efter afdrag af för år 1886 beräknade, till
Kongl. Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån.............................................. 274,700: — 725,300: —

Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade medel:
för inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall—Torps hammar.

.................................................................................. 2,154,000: —

låneunderstöd för Skåne—Hallands och Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag, tillsammans ........................................ 781,836: —

Vid 1885^ års riksdag till utgående under år 1886 anvisade mede!:
för fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och

. Sollefteå ....................... 2,000,000: —

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad
till bredspårig och utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal .............................................................. 2,000,000: —

Beräknad behållning vid 1886 års slut...................................................................

Summa kronor

Kronor.

Ö.

13,407,520

1,000,000

972,300

—

2,935,836

—

4,000,000

3,472,928

58

25,788,584

58

Éih. till Eiksd. Prof. 1885. 4 Sami 1 Afl 51 Raft.

4