Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40.

I

N:o 40.

Ank. till Rikad. Kansli den 23 April 1885, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående beviljande af vissa förmåner
jernväg sanläggning ar.

för enskilda
(11. A.)

Medelst nådig proposition den 21 December 1883 föreslog Kong!.
Maj:t Riksdagen att medgifva, det enskilda personel- eller bolag, Indika
intill början af 1885 års lagtima riksdag
nådiga tillstånd att inom riket anlägga jernväg, finge, ehvad de för
sådant ändamål erhölle statsbidrag eller icke, berättigas att, der Ivongl.
Maj:t så pröfvade lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för jernvägsanläggningen
erforderliga, kronan tillhöriga jord utan annan kostnad,
än att, hvad anginge boställsjord eller annan åt enskild person med
åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför lemnades
i enlighet med hvad Kongl. Förordningen den 14 April 1866 i sådant
afseende stadgade; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen
sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunde vara disponibla; och blef denna framställning bifallen af
Riksdagen enligt dess underdåniga skrifvelse den 10 Maj 1884.

Kongl. Majd har ansett de skäl, Indika föranledde Kongl. Maj ds
ofvan berörda, af Riksdagen bifallna förslag fortfarande ega giltighet
och derför i eu den 5 December 1884 gifven, till Stats-Utskottet Tern
till Rihd. Prof. 1835. 4 Sami. 1 Åfd. 33 Stift.

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o AO.

mitterad proposition (N:o 5) föreslagit Riksdagen att medgifva, det
Kong]. Maj:t må, der så lämpligt pröfvas, berättiga enskilda personer
eller bolag, hvilka intill början af 1886 års lagtima riksdag kunna undfå
Kongl. Maj:ts tillstånd att inom riket anlägga jernväg, att, ehvad de
för sådan anläggning erhålla statsbidrag eller icke, komma i åtnjutande
af ofvan omförmälda förmåner.

Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling hänvisad motion (N:o 74) Herr I. Lyttkens, enär ofvan berörda
proposition vore affattad i samma form som vid flere föregående
riksdagar, och Riksdagens deraf föranledda beslut visat sig lemna rum
för olika tolkningar, hvad beträffar »ersättning för boställsjord eller
annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord
i enlighet med hvad Kongl. förordningen den 14 April 1866 i sådant
afseende stadgade», hvarigenom beslutet tillämpats sålunda, att lösen
fått erläggas till kronan alldeles såsom till enskilde jordegare, hvilket
synts motionären icke hafva varit Riksdagens mening, och då det vore
billigt att kronan, som icke i likhet med kommuner och jordegare bidroge
till sådan jern vägsanläggning, men vunne fördelarne af lättad kommunikation
och ökadt jordvärde, på grund häraf föreslagit, att Riksdagen, vid besluts
fattande härom, ville medgifva, att de enskilda personer eller bolag,
som erhölle Kongl. Maj :is nådiga tillstånd att inom riket anlägga jernväg,
finge berättigas att, der Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt, erhålla upplåtelse
af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
jord utan annan kostnad än att, hvad angår boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning
derför skulle lemnas åt arrendator eller innehafvare för återstående
besinningstid i enlighet med hvad Kongl. förordningen den 14
April 1866 i sådant afseende stadgade, samt att marken i öfrigt kostnadsfritt
blefve af kronan upplåten.

Så vidt Utskottet vid anstälda efterforskningar varit i tillfälle inhemta,
har ifrågavarande bestämmelse ständigt, åtminstone under senare
tider, tillämpats så, att, då fråga varit om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning
af vederbörande jernvägsbolag fått lemnas för fulla värdet af
den upplåtna jorden, bestämdt enligt Kongl. förordningen den 14
April 1866, således ej, såsom Herr Lyttkens nu föreslagit, endast till
arrendator eller innehafvare för skada eller förlust under den återstående
tiden för hans besittningsrätt.

Den tillämpning, som sålunda egt rum, öfverensstämmer ock med
det förevarande stadgandets ordalydelse, och Utskottet har ej ansett

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 40. 3

sig eg a giltiga skäl föreslå sådana förändrade bestämmelser i detta
hänseende, som Herr Lyttkens ifrågasatt.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, hafva de expropriationsmedel,
hvilka till kronan influtit i anledning af upplåtelse af mark från boställsjord
eller annorledes åt enskild person upplåten kronojord,
utgjort:

År 1880 ................................... kronor 45,838: 84.

» 1881 .................................... » 1,817: 78.

» 1882 .................................... » 7,708: 77.

» 1883 ................................. » 11,146: 62.

Under nästlidna år har kronan ej haft någon inkomst i följd af
dylik upplåtelse.

Utskottet hemställer,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition och
afslag å Herr Lyttkens motion, Riksdagen må medgifva,
att enskilda personer eller bolag, hvilka intill
början af 1886 års lagtima riksdag kunna undfå Kong].
Maj ds nådiga tillstånd att inom riket anlägga jernväg,
må, ehvad de för sådant ändamål erhålla statsbidrag
eller icke, berättigas att, der Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för
jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
jord utan annan kostnad, än att, hvad angår boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt'' eller
annorledes upplåten kronojord, ersättning derför skall
lemnas i enlighet med hvad Kongl. förordningen den
14 April 1866 i sådant afseende stadgar, dels ock
kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å
kronans eg or belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Stockholm den 23 April 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.