Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.
1
N:o 39.
Ank. till Biksd. Kansli den 23 April 1885, kl. 5 e. m.
Utlåtande, med anledning af väckt motion om bildande af en fond
för underlättandet af laga skiften ä Gotland.
(R. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 105) liar Herr P. Larsson i Fole med förmälan, att i fråga
om laga skiftesförrättningar Gotlands län intill senare tid intagit en
betydligt olika ställning mot de öfriga länen, samt att skiftesverket
på Gotland fortginge raskare än i öfriga delar af riket, tillika andraga,
att inom intet enda län beliofvet af egornas sammandragning
vore så stort som inom Gotlands, hvarest de oskiftade egorna läge så
kringströdda och med hvarandra så sammanblandade, att ett någorlunda
ordnadt jordbruk vore en omöjlighet, innan laga skifte skett.
Efter en framställning, till hvilken Utskottet tillåter sig hänvisa,
om fortgången af skiftesverket på Gotland samt om de dermed förenade
kostnader, anför motionären vidare, att i samma mån laga skiftena
fortginge och må hända påskyndades mera än hittills, i samma
mån ökades ock genom iråkade ekonomiska svårigheter för jordegarne
faran, att en stor del af Gotlands jord blefve utmagrad och dess skogar
sköflade.
Att hejda laga skiftenas fortgång läte sig numera ej göra, ty
alltid funnes det någon eller några i skifteslaget, som kunde utan
olägenhet bära de med laga skiftet förknippade kostnaderna, och att
de i så fall finge dessa kostnader tillbaka, derom egde de förhoppning.
Bih. till Rikad. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Åfd. 32 Raft.
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.
För att bistå de delegare, hvilka mot sin vilja tvunges att ingå i
ett företag, som visserligen inom kort blefve fruktbärande, men som
vore förenadt med större utgifter, än de för tillfället förmådde bära,
syntes det motionären billigt att staten trädde emellan; dock ej såsom
allmoseutdelare, utan såsom förläggare och på sådana vilkor och
mot sådan säkerhet, att ej någon risk eller penningförlust uppkomme.
För skiftesdelegaren skulle det vara en ofantlig lättnad att under skiftets
pågående och omkring fem år efter tillträdet töira befriad från
skyldigheten att utgifva något arfvode till landtmätare ocli gode män.
Flan kunde då under dessa år, jemte det han in natura eller med penningar
lemnade sitt bidrag till utflyttningar m. in., hinna få sitt jordbruk
ordnadt; och när så skett, borde det för honom vara lätt att,
fördeladt på flera år, med ränta och amortering betala landtmätarens
och gode männens arfvode.
Vid 1883 års slut funnes i Gotlands län 366 mantal, som troligen
komme att undergå laga skifte, och 191 mantal, som vore föremål för
laga skifte. Sedan dess hade några laga skiften afslutats samt andra
blifvit, påbörjade.
Man kunde antaga att vid 1885 års slut återstode inemot 500
mantal oskiftade, deraf dock en del varande under skifte och eu del
— den större — blifvande föremål för laga skifte. Då det kunde
förutses, att skiftesverket på Gotland komme att fortgå lika raskt
under kommande tid som under den närmast förflutna, så vore det
ock sannolikt, att dessa oskiftade hemman under den närmaste tidsperioden
komme att skiftas. Kostnaden till landtmätare och gode män
kunde med ledning af medelkostnaden under sista åren beräknas till
6 å 7 hundra tusen kronor. Men då antagligen en och annan delegare
sjelf, utan understöd från det allmänna, komme att betala sina skifteskostnader,
borde ett belopp af 600,000 kronor vara tillfyllest, hvaraf
i mån af behof från ränteriet i länet utanordnades åt landtmätare och
gode män desses arfvode, sedan bestyrkt afskrift af till delegarne afgifvcn
förskotts- eller slutlig arfvodesräkning blifvit aflemnad.
Å hvad sålunda blifvit af landtmätare och gode män uppburet
kunde beräknas 5 procent årlig ränta, hvilken vid femte årets slut, från
tillträdet räknadt, lades till den ursprungliga lånesumman, hvarefter å
det sålunda uppkommande beloppet skulle erläggas från och med
sjette året efter skiftets tillträde, till dess lånet blifvit slutbetaldt, eu
annuitet af 10 procent, deraf såsom ränta räknades 5 procent å det
oguldna kapitalbeloppet.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.
3
Delegare skulle ega att inom åtta dagar från lånets erhållande,
efter lins Konungens Befallningshafvande gjord anmälan, å ränteriet
inbetala sin skuld, hvarå i så fall någon ränta ej skulle beräknas.
Hvad som efter denna tid ej vore inbetaldt skulle i jordeboken
antecknas och, på sätt om odlingslån är bestämdt, indrifvas eller efter
skedd uppsägning af jordegaren när som helst jemte upplupen ränta
på en gång få inbetalas.
Med stöd af hvad sålunda anförts har motionären hemstält, att
till bildande af on fond, för underlättandet af laga skiften på Gotland,
måtte beviljas ett belopp af 600,000 kronor, att ställas till Kong!. Marjts
disposition, för att användas till utbetalande af arfvode till landtmätare
och gode män och sedan af skiftesdelegarne jemte ränta återgäldas
på enahanda sätt, som för odlingslån vore bestämdt, under de vilkor
och bestämmelser, som af Kong! Maj:t på här ofvan anförda grunder
kunde närmare bestämmas.
Af landtmäteristyrelsens berättelse för år 1883 har Utskottet inhemta!,
att antalet utfärdade förordnanden till landtmäteriförrättningar
vid egentliga laga skiften i Gotlands län utgjort, år 1878 tio, år 1879
nio, år 1880 sju, år 1881 åtta och år 1882 sju eller i medeltal för
nämnda fem år 8,3 samt under år 1883 sex; att jordegares utgifter
för laga skiften å Gotland, afslutade under år 1883, utgjort, till landtmätare
och godo män 45,309 kronor 14 öre och öfriga beräknade utgifter
33,668 kronor 91 öre eller tillsammans 78,978 kronor 5 öre;
att de år 1873 afslutade laga skiftesförrättningarne i Gotlands län omfattat
7,624 hektar och 32,625 mantal; att nuvarande antalet hemman
på Gotland utgör 1,098, hvaraf vid 1883 års slut 478 mantal på alla
egorna och 48 mantal på endast inegorna undergått faststäldt enskifte
eller laga skifte, eller ock storskifte, som troligen icke komme att
rubbas; samt att likaledes vid 1883 års slut af hemmanen på Gotland
191 mantal voro föremål för laga skifte, ytterligare 366 mantal troligen
komme att undergå laga skifte, samt 16 mantal troligen icke
komme att undergå laga skifte.
Genom Kongl. kungörelsen den 1 Oktober 1875 är förklarad!, att
Kongl. Maj:t dädanefter som dittills i särskild! förekommande fall, der
utflyttningar, i följd af laga skiften på Gotland, kunde i anseende till
ortens förhållanden visa sig medföra mera än vanlig kostnad, ville
uppå underdånig hemställan taga i öfvervägande, huruvida någon förhöjning
af det för sådant ändamål i allmänhet, genom Kongl. kungörelsen
den 27 September 1861, bestämda understöd af statsmedel
kunde beviljas de i utflyttningskostnaden deltagande och särskildt den
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.
delegare, hvars egolott förut blifvit genom laga skiftesåtgärd utbruten;
och har Utskottet inhemtat, att beloppet af de i följd häraf under tiden
från år 1875 medgifna förhöjningar i utflyttningsbidrag af allmänna
medel för laga skiften å Gotland för det närvarande utgör 30,243
kronor.
I lagstiftningsväg bär således någon hänsyn till de större kostnaderna
på Gotland i följd af laga skifte redan tagits. Ån längre gående
undantags åtgärder, helst af den omfattning motionären föreslagit, anser
Utskottet sig ej ega giltig anledning att tillstyrka; och får Utskottet
derför hemställa,
att Herr P. Larssons förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 23 April 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Stockholm, K. L. Beckman, 1885.