4
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
N:o 22.
Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1885, kl. 2 e. m.
Memorial, med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
åtskilliga till regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel hörande frågor.
(2:a U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning
af Utskottets Utlåtande Ni:o 12 a angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, får Utskottet här afgifva
de yttranden, hvartill nämnda beslut funnits föranleda.
l:o.
Kongl. Maj:t hade föreslagit, att Riksdagen måtte, med de i statsrådsprotokollet
föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering
för bergmästarne, godkänna det i samma protokoll intagna förslag till
ny stat för dem; samt till följd häraf medgifva, att det under sjette
hufvudtiteln uppförda ordinäre anslag »Kommerskollegium», deri anslaget
till bergsstaten inginge, höjdes med 8,100 kronor, eller från
76,400 kronor till 84,500 kronor.
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 22.
5
Den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestaten var af följande innehåll:
1 bergmästare.......................... 3 d:o .......................... |
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Summa. |
2.500 7.500 1.500 |
1.500 4.500 1.500 |
4.000 3,500 3.000 |
|
1 d:o med boställe 1 d:o „ „ |
|||
Summa kronor |
— |
— |
22,500 |
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Och hade följande vilkor och förbehåll blifvit af Kongl. Maj:t
föreslagna:
att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,
som kunde varda föreskrifven;
att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning med
mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens
inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma bibehålla
så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet
hinderlig;
att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst, egde
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kunde
förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller
eljest pröfvades skäligt;
att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af lönen
efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas att inträda:
första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare
fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena som
den andra förhöjningen anginge, att den högre aflöningen ej finge tillträdas
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det han på
grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt
bergmästarebefattning; samt
att bergmästare skulle, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35
tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget
att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå.
Derjemte hade Kongl. Maj:t ansett, att såsom vilkor för att nuvarande
bergmästaren i vestra distriktet skulle eg a åtnjuta den nu föreslagna
högre aflöningen borde stadgas, att från lönen 500 kronor årligen
skulle afdragas, såsom motsvarande den beräknade af kastningen
af den åt honom upplåtna kronojorden.
Med anledning häraf hade Utskottet i punkten 3:o föreslagit:
i mom. B.
att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne
i riket att tillämpas från och med år 1886, nemligen:
Lön. |
Tjenstgörings- |
Summa. |
||
penningar. |
||||
1 bergmästare ..................... |
........... 2,500: |
— 1,500: — |
4,000: — |
kronor. |
3 dito ..................... |
........... 7,500: |
— 4,500: — |
12,000: — |
11 |
1 dito med boställe ......... |
........... 1,000: ........... 1 500: 1 |
— 1,500: — |
3,500: — |
>1 |
1 dito „ „ ............ |
— 1,500: — |
3,000: — |
11 |
jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det
första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;
i mom. C.
att Riksdagen måtte bestämma nedan intagna vilkor för åtnjutande
af den nya aflöningen:
a) att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,
som kunde varda föreskrifven;
b) att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst å
rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjenstgöringen inom distriktet; dock att borgmästare, som vid nya löneregleringens
inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma
Stats-VtsJcottets Memorial N:o 22.
7
bibehålla så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet
hinderlig;
c) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;
d) att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst, egde uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildtuppdrag, kunde
förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller
eljest pröfvades skäligt;
e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas
att inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter
ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl
den ena som den andra förhöjningen anginge, att den högre aflöningen
ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det,
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit
från det han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den
8 Februari 1878 tillträdt bergmästarebefattning;
f) att bergmästare skulle, då han uppnått 65 lefnadsår och minst
35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna
indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,500 kronor jemte
intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget
att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå; och
gj att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skulle
för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen
af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt
honom upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten
skulle till statsverket indragas;
samt i mom. D.
att, i händelse af bifall härtill, Riksdagen måtte medgifva, att det
å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till »Kommerskollegium)),
hvari anslaget till bergsstaten inginge, höjdes med 8,100 kronor, eller
från 76,400 kronor till 84,500 kronor.
8
Stats- Utskottets Memorial N:o. 22.
Första Kammaren har vid mom. B. bifallit ett yrkande af följande
lydelse: att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne
i riket, att tillämpas från och med år 1886, nemligen:
1 bergmästare
5 dito
Lön.
2,500: -12,500: -
Tjenstgöring*,- gumma.
penningar.
1,500: — 4,000: — kr.
7,500: - 20,000: — „
jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det
första efter 5 års, och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.
Vidare har Första Kammaren bifallit mom. C och D af Utskottets
hemställan, det senare momentet med den ändring att beloppet 8,100
kronor höjts till 9,600 kronor, och att slutsumman 84,500 kronor utbytts
mot 86,000 kronor.
Andra Kammaren deremot har bifallit det förslag till beslut i
förevarande hänseenden, som framstälts uti den af Herrar S. Nilsson
i Efveröd, N. Petersson i Runtorp m. fl. afgifna, vid punkten fogade
reservation.
I denna reservation hade yrkats:
vid mom. B.
att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne
i riket, att tillämpas från och med år 1886, nemligen:
Lön.
Tjenstgö ringspenningar.
Summa.
1 bergmästare ........................
3 d:o .........................
1 d:o med boställe
2,400: - |
1,000: — |
3,400: |
7,200: — |
3,000: — |
10,200: |
1,400: — |
1,000: — |
2,400: |
1,900:- |
1,000: - |
2,900: |
kr.
ii
11
n
jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det
första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;
vid mom. C.
att Riksdagen måtte bestämma nedan intagna vilkor för åtnjutande
af den nya aflöningen:
a) att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskydighet eller jemkning i åligganden eller förändring i
tjenstgöringsområde, som kunde varda föreskrifven;
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
9
'' b) att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst
å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen inom distriktet; dock att. bergmästare, som vid nya
löneregleringens inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma
bibehålla så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet
hinderlig;
c) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen • tjenstgjort, men skulle för den tid, han
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;
d) att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst,
egde uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet
för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag,
. kunde förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;
e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas
att. inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen
efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad
så väl den ena som den andra förhöjningen anginge, att den högre
aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare
dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens tilllämpning
förflutit från det han på grund af förordnande enligt nådiga
brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt bergmästarebefattning;
_ Q att bergmästare skulle, då han uppnått G5 lefnadsår och minst
35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna
indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,400 kronor jemte
intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget
att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pension sberättigade
pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå; samt
gj att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skulle
för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen
af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt
honom upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten
skulle till statsverket indragas;
Bih. till Iiiksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afcl. 18 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:0 22.
samt vid mom. D.
att, i händelse af bifall härtill, Riksdagen måtte medgifva, att
det å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till »Kommerskollegium)),
hvari anslaget till bergsstaten inginge, höjdes med 4,500
kronor, eller från 76,400 kronor till 80,900 kronor.
Med anledning häraf föreslår Utskottet följande voteringsproposition:
»Den,
som vill, att Riksdagen
dels fastställer följande lönestat för hergmästarne i riket att tilllämpas
från och med år 1886, nemligen:
Lön.
Tjenstgöring*- Summa
penningar.
1 bergmästare ............... 2,500: — 1,500: — 4,000: — kronor
5 d:o .................. 12,500: — 7,500: — 20,000: — „
jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det
första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;
dels bestämmer nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya
afl ön i ngen:
a) att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,
som kan varda föreskrifven;
b) att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å
rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjenstgöringen inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens
inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma bibehålla
så länge den icke är för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet
hinderlig;
c) att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;
d) att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmas att
Stats-Utskotlets Memorial N:o 22.
11
inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare
fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den
ena som den andra förhöjningen angår, att den högre atlöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det
han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878
tillträd t bergmästarebefattning;
f) att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35
tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna indragningsstaten
till belopp motsvarande full lön 2,500 kronor jemte iutjenade
ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj: t dock obetaget att
låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensiousberättigade
prölVas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå; och
g) att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skall
för åtnjutande af den nya atlöningen vidkännas årligt afdrag å lönen
af 700 kronor, motsvarande den beräknade af kastningen af den åt honom
upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten skall till
statsverket indragas;
och dels bifaller Utskottets i inom. D. framstälda förslag med den
ändring, att beloppet 8,100 kronor höjes till 9,600 kronor och att slutsumman
84,500 kronor utbytes mot 86,000 kronor; röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen
dels faststält följande lönestat för bergmästarne i riket, att tilllämpas
från och med år 1886, nemligen:
1 bergmästare
3 d:o
1 d:o
1 d:o
med boställe
O 11
Lön. |
Tjenstgörings- penningar. |
Summa. |
2,400: — |
1,000: — |
3,400: — kronor |
7,200: — |
3,000: — |
10,200: — „ |
1,400: — |
1,000: — |
2,400: - „ |
1,900: — |
1,000: — |
2,900: — „ |
12
Stats-Utskottets Mtmorial N:o 22.
jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor livartdera, att utgå, det
första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;
dels bestämt nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya aflöningen:
a)
att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,
som kan varda föreskrifven;
b) att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å
rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjenstgöringen inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya
löneregleringens inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma
bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet
hinderlig;
c) att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;
d) att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;
e) att tidpunkterna för den bergmästare meclgifna förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmas att
inträda : första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvare!!
mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare
fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena
som den andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas
den tid, som före deri nya statens tillämpning förflutit från det
han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878
tillträdt bergmästarebefattning;
f) att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst
35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna
indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,400 kronor jemte
intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget
att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
13
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå; samt
g) att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skall
för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen
af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt honom
upplåta kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten skall
till statsverket indragas;
och dels medgifvit, att det å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till »Kommerskollegium)), hvari anslaget till bergsstaten ingår,
höjes med 4,500 kronor, eller från 76,400 kronor till 80,900 kronor.»
2:o.
Under anslagstiteln »Rikets allmänna kartverk» hade Kongl. Maj:t
föreslagit: att Riksdagen måtte
dels godkänna hvad uti punkterna 8—10 i statsrådsprotokollet under
detta anslag ifrågasatts, beträffande aflöningsförmåner för kartverkspersonalen;
dels
medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie
stat anvisade anslag å 6,600 kronor måtte från och med år 1886 utgå
till rikets allmänna kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse
dermed ändras;
dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra
stat för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk
184,000 kronor; varande de punkter i statsrådsprotokollet, i hvilka
de bestämmelser beträffande aflöningsförmåner för kartverkspersonalen
ifrågasatts, hvilka Kongl. Maj: t begärt skola af Riksdagen godkännas,
af följande innehåll:
den 8:de punkten: att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500
kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive
5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande
kartografer vid ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till generalstabens
topografiska afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna
sig till godo den tid de tjenstgjort vid det ekonomiska kartverket;
den 9:de punkten: att den officer, som förordnas att handhafva
närmaste ledningen af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas
ett årligt arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvardera
till ett belopp af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne,
hvilka förordnas att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning;
och
den 10:de punkten: att arfvodena för öfrig civil personal, såsom
gravörer m. fl. — hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
beting — äfvensom storleken af de dagaflöningar och reseersättningar,
hvilka skola utgå för arbete å fältet, af Kongl. Maj:t, uppå förslag af
afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning såsom kartverkschef,
bestämmas.
Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning hade Utskottet
i punkten 4:o hemstält:
att Riksdagen måtte
A) medgifva:
a) att arfvode till kartograf bestämdes till 1,500 kronor med tro
ålderstillägg å 500 kronor, hvilka skulle utgå efter respektive 5, 10
och 15 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer
vid ekonomiska kartverket, hvilka öfverginge till generalstabens
topografiska afdelning, att, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo
den tid de tjenstgjort vid ekonomiska kartverket;
b) att den officer, som förordnades att handhafva närmaste ledningen
af de ekonomiska kartarbetenas utförande, finge tilldelas ett
årligt arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvartdera till
ett belopp af 500 kronor, tilldelades de kartografer, högst trenne,
hvilka förordnades att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning;
samt
c) att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl. —
hvilkas afiöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom
storleken af de reseersättningar, hvilka borde utgå för arbete å fältet,
finge af Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen vid generalstabens
topografiska afdelning såsom kartverkschef, bestämmas, samt
dagaflöningen under tiden för arbetet på fältet till ordinarie och extra
kartografer utgå med 4 kronor 50 öre;
B) medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie
stat anvisade anslag å 6,000 kronor finge från och med år 1886 utgå
till rikets allmänna kartverk, och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse
dermed ändras; och
C) utöfver nämnda anslag å sjette hufvudtiteln på extra stat för
år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk
184,000 kronor.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men
Andra Kammaren åter har, med afslag å så väl Kongl. Maj:ts som
Utskottets förslag, dels beslutit, att det för rikets ekonomiska kartverk
å ordinarie stat uppförda anslag å 6,000 kronor må jemväl för år 1886
anvisas; dels ock utöfver nämnda anslag på extra stat för år 1886 beviljat
till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartai-betena i
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
15
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,
äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen
må användas äfven för bestridande af utgifter för det topografiska
kartverket.
För frågans afgörande genom omröstning får Utskottet föreslå
följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen
dels medgifver
a) att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500 kronor, med tre
ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive 5, 10 och 15
års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer vid
ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till general- stabens topografiska
afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid de
tjenstgjort vid ekonomiska kartverket;
b) att den officer, som förordnas att handhafva närmaste ledningen
af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas ett årligt
arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvartdera till ett belopp
af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne, hvilka förordnas
att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning; samt
c) att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl. —
hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom
storleken af de reseersättningar, hvilka skola utgå för arbete å fältet,
må af Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen vid generalstabens
topografiska afdelning såsom kartverkschef, bestämmas, samt dagaflöningen
under tiden för arbetet på fältet till ordinarie och extra kartografer
utgå med 4 kronor 50 öre;
dels medgifver att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie
stat anvisade anslag å 6,000 kronor må från och med år 1886 utgå
till rikets allmänna kartverk, och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse
dermed ändras;
och dels utöfver nämnda anslag å sjette hufvudtiteln på extra
stat för år 1886 anvisar till fortsatt bearbetande af rikets allmänna
kartverk 184,000 kronor; röstar
4 a;
Den, det ej vill, röstar
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
Vinner Nej, liar Riksdagen dels beslutit, att det för rikets ekonomiska
kartverk å ordinarie stat uppförda anslag å 6,000 kronor må
jemväl för år 1886 anvisas; dels ock utöfver nämnda anslag på extra
stat för år 1886 beviljat till fortsättande af de ekonomisk-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans
76,000 kronor, äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar
å båda anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket.»
3:o.
Under anslagstiteln »Landtmäteristaten» hade Kongl. Maj:t föreslagit,
att under förutsättning att Riksdagen bifölle hvad beträffande
rikets allmänna kartverk föresloges, från anslaget till landtmäteristaten
måtte uteslutas 23 andre landtmätarelöner, livilka uppginge till sammaulagdt
20,700 kronor, samt att följaktligen anslagets slutsumma måtte
nedsättas från 108,800 kronor till 88,100 kronor.
Utskottet, som i punkten 4:o af förevarande utlåtande afgifvit
yttrande öfver Kongl. Maj:ts förslag beträffande kartverket, hade i
punkten 5:o, under förutsättning att Utskottets i punkten 4:o gjorda
hemställan rörande det allmänna kartverket blefve af Riksdagen bifallen,
hemstält, att från anslaget till landtmäteristaten måtte uteslutas
23 andre landtmätarelöner, uppgående till sammanlagdt 20,700 kronor,
samt att följaktligen anslagets slutsumma måtte nedsättas från 108,800
kronor till 88,100 kronor.
Denna Utskottets hemställan är af Forsta Kammaren bifallen, men
Andra Kammaren har beslutit, att anslaget till landtmäteristaten skulle
uppföras till oförändradt belopp 108,800 kronor.
Då denna fråga sammanhänger med den under nästföregående
punkt omhandlade och således är beroende af den utgång denna sistnämnda
fråga vid gemensam omröstning erhåller, föranlåtes Utskottet
hemställa,
att frågan om det belopp, hvarmed anslaget till
landtmäteristaten bör i riksstaten för år 1886 uppföras,
må anses afgjord genom utgången af den i
punkten 2:o af detta memorial föreslagna gemensamma
omröstningen, så att detta anslag skall, om vid denna
omröstning Ja vinner, nedsättas till 88,100 kronor,
men, om Nej vinner, bibehållas med oförändradt belopp
108,800 kronor.
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
17
4:o.
Till anordnande af en allmän skandinavisk industriutställning i
Stockholm under är 1886 hade Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp
af 250,000 kronor måtte på extra stat för samma år anvisas och ställas
till Kongl. Maj:ts förfogande.
Med anledning af denna framställning hade Utskottet i punkten
38:o hemstält, att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
förevarande framställning att Riksdagen, för anordnande under år 1886
af en allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm, på extra
stat för samma år stälde till Kongl. Majrts förfogande — oberäknad!
de 200,000 kronor, som Kongl. Maj:t ansett kunna beredas ur vissa
allmänna fonder — ett belopp af 200,000 kronor; dock under vilkor
dels att utöfver sålunda nämnda statsmedel ytterligare sådana icke finge
för utställningen användas och dels att antingen Stockholms stad, mot
rättighet att till ledamöter i utställningens styrelse invälja två personer,
eller ock enskilde personer tillsköte 200,000 kronor samt derjemte,
med befrielse derifrån för staten, öfvertoge ansvaret för betalningen
af alla de medel, som för utställningen kunde komma att erfordras i
tillskott utöfver hvad som blifvit beräknadt.
Första Kammaren har bifallit det förslag, som innefattas i den af
Herr Grefve Sparre m. 11. mot punkten afgifna reservation, i hvilken
yrkats:
att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen, till anordnande af en allmän skandinavisk
industriutställning i Stockholm under år 1886, på extra stat för samma
år anvisade ett belopp för en gång af 200,000 kronor.
Andra Kammaren har afslagit så väl hvad Kongl. Maj:t som Statsutskottet.
i förevarande hänseende hemstält; och, då denna fråga bör
genom omröstning afgöras, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition
:
»Den, som vill, att Riksdagen på det sätt bifaller Kong!. Majfis
förevarande framställning, att Riksdagen, till anordnande af en allmän
skandinavisk industriutställning i Stockholm under år 1886, på extra
stat för samma år anvisar ett belopp för en gång af 200,000 kronor;
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Bih. till Riksd. Frat. 1885, 4 Sand. 1 Afd. 18 Höft.
3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 22.
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit så väl hvad Kongl. Maj:t som
hvad Stats-Utskottet i förevarande hänseende hemstält.»
Stockholm den 12 Mars 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.