Koustitutions-Utskottets Utlåtande N:o i.

3

,, . att . Friherre Klinckowströms förevarande motion

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den t> Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

3IAGNUS HÅLLENBOKG.

N:o 4.

Ant. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. 1 e. ro.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående
ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion,
N:o 110, har Herr A. G. Björkman föreslagit: t

att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med öppna
röstsedlar, å Indika skola upptagas den röstandes namn;

att vid rösternas sammanräkning skola användas tryckta blanketter,
indelade i kolumner och upptagande hvardera Kammarens ledamöters namn,
samt linier så ordnade, att tvenne blanka rutor blifva på sidan af hvarje
namn, på sätt Petter Persson i Isie i sin i samma syfte sistlidne riksdag
väckta motion N:o 138, sid. 10 och 11, utvisar;

att när votering anställes, inskrifves först den justerade voteringspröpositiönen
ä blanketten, -hvarefter samtidigt vid hvarje röstsedels aflemnande
vid den röstandes namn i blanketten sättes en punkt eller ett
streck,: som i. ena rutan-bemärker ja och i den andra nej (hvarigenom

4

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 4.

votering- och sammanräkning af rösterna antagits blifva ungefär på en
gång afskräde);

att paria vota anses såsom atslag;

att tabellen antingen införes i protokollet eller medföljer detsamma
såsom bilaga; och

att val verkställes såsom förut med slutna sedlar.

Denna motion, hvilken till så väl innehåll som motivering i allo öfverensstämmer
med den af motionären åberopade, af Herr P. Persson i Isie
vid sistlidet års riksdag afgifna motion N:o 138, angår ett ämne, som vid
ej mindre än sju föregående riksdagar efter den nya Riksdagsordningens
införande, nemligen åren 1867, 1873, 1875, 1879“ 1881, 1882 och 1884
gjorts till föremål för behandling inom Utskottet, hvilket hittills alltid
uttalat sig för bibehållande åt den slutna omröstningen och funnit sin åsigt
härutinnan åt båda Kamrarne gillad. Då erfarenheten ej, sedan frågan
sist utgjorde föremål för Riksdagens pröfning, ådagalagt nyttan, än mindre
nödvändigheten af att frångå hvad som af ålder varit hos oss ömkligt, utan
tvärt om den föreslagna förändringen vid sistlidne riksdag rönte så ringa
sympatier, att allenast eu talare yttrade sig till förmån för den då föreliggande
motionens syfte, tär Utskottet hemställa,

att Herr A. G. Björkmans förevarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Hen- Hedin, med hvilken Friherre Nordenskiöld samt Herrar
Carlsson, Farup och Ljungman instämt: »Lika med Utskottets flertal har

jag ej kunnat annat än afstyrka motionen, dä det föreslagna sättet för

KonstituHöns-Utslcottcts Utlåtande N:o 4. 5

den öppna omröstningens verkställande svnes mig mycket olämpligt och
bestämmelsen, att »paria veta anses som afslag», alldeles orimlig’.

. Ja£> maste medgifva, att, sedan båda Kamrame sju gånger afslagit
motioner om öppen omröstning — senast år 1884, då i Andra Kammaren
ej ens någon debatt 1 ämnet egde rum — Utskottet häraf kunnat hemta
giltig anledning att ej nu förorda någon förändring.

Deremot bär jag velat tillkännagifva, att jag, i motsats emot Utskottets
flertal, icke principiell ogillar förslagets syfte».

Bik till Eiksd. Prof. 1885. 3 Sami 3 Häft.

2