Konstitutiom-Utskattets Utlåtande N:o 3.

1

N:o

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars''1885. kl. 1 e. m.

Konstitutions-1 tdvttets Utlåtande, i anledning af väckt, motion om
rätt för myndig prins af det Kongl. Huset att deltaga, i
Kantra,nies öfver läggningar.

Uti en^ i Första Kammaren vackt, till Utskottet hänvisad motion,
Nio 1, har Friherre Klinckowström — med erinran, att det i § 45 Regeringsformen
stadgade förbud för kronprins och arffurste samt prins af det
Kongl. Huset att innehafva civilt embete lätteligen föranledde dertill, att
hela deras uppfostran erhölle en hufvudsakligen militärisk pregel, men att,
då landets lyckliga geografiska läge skyddade från faran af krig mot
yttre fiender, de Kongl. prinsarne, hvilka genom sin börd kunde till följd
af grundlagens bud blifva kallade att styra land och folk, syntes böra få
pröfva sina krafter och vinna erfarenhet äfven i fredliga värf, hvadan de
företrädesvis borde ega rätt att, genom deltagande i Riksdagens förhandlingar,
bilda sig ett sannare och rigtigare omdöme om rikets tillstånd och
behof, än hvad som kunde vinnas genom företrädesvis militära studier och
öfningar — hemstält om sådan förändring af § 53 mom. 2 Riksdagsordningen,
att tillfälle bereddes de Kongl. prinsar, som uppnått myndig ålder,
att deltaga i Kamrarnes öfverläggningar; och har motionären, under åberopande^
deraf att Preussens, Österrikes, Italiens, Stora Britanniens, Belgiens,
Spaniens och Portugals grundlagar gifvit vissa af de regerande
furstefamiljernas prinsar säte och stämma i öfverhuset, vidare dels anfört
åtskilliga fall, då så väl Sveriges som Norges grundlagar åt Kongl. prinsar
anförtro vigtiga regeringsuppdrag, dels ock framhållit, hurusom prinsarnes
deltagande i Riksdagens förhandlingar borde ej blott lemna dem
en rik erfarenhet samt pröfva deras förmåga och kunskaper, utan ock
genom den närmare beröringen med Kamrarnes ledamöter bereda nationen
och'' hennes representanter tillfälle att närmare lära känna dem, som i en
Bih. till Pdksd. Prof. 1885. 3 Samt. 3 Hult. 1

% Konstitution»- Utskottets Utlåtande N:o 3,

framtid skola leda hennes öden, hvaraf ömsesidig kärlek, vördnad och
förtroende skulle blifva eu följd.

På ofvan angifna skäl har motionären föreslagit, att § 53 mom. 2
Riksdagsordningen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Uti hvardera Kammaren ega till myndig ålder komne, primär af det
konungsliga huset och Statsrådets ledamöter tillträde, med rättighet att deltaga
i öfverläggningamc men ej i besluten, der de sednare ej äro ledamöter
af Kammaren. Dock må. ej prins af.det konungsliga lmset etter Statsrådets
ledamöter i det fall, då dem enligt Regeringsformen uppdraget är
att riksstyrelsen föra, ej heller omyndig Konungs förmyndare, öfvervara
Kamrarnes öfverläggningar och beslut.»

Då Utskottet eu går att afgifva utlåtande öfver detta förslag, får
Utskottet till en början anmärka, att grundlagens bud i 45 § Regeringsformen
icke synes, på sätt motionären förmenat, förhindra prins af det
Kong!. Huset att egna sig åt andra idrotter än krigets. Innehaf af ett
embete är allraminst i vår tid något vilkor för allmännyttig verksamhet;
och de Kong], prinsarnes höga samhällsställning lemnar dem förvisso
lika tillfällen att gorå sitt arbete och sina kunskaper i fullaste''''mått fruktbärande
för fosterlandet. :

Deremot tror Utskottet det icke ■ öfverensstämma med vår författnings
anda att medgifva dem eu i deras bord grundad rätt till deltagande
i Riksdagens förhandlingar. Såsom stöd för sin åsigt har motionären
åberopat exemplet af åtskilliga främmande länders lagstiftningar.: Men vår.
folkvalda Första Kammare har, enligt Utskottets tanke, en helt annan;
karakter än dessa länders öfverhus, indika helt och hållet eller delvis
bestå af sjelfskrifna eller på annat sätt än genom folkets val utsedde
ledamöter. Också hafva, såsom motionären sjelf anfört, enligt dessa, läge
stiftningar, prinsarne af det regerande furstehuset rätt att deltaga .ej blott;
i representationens öfverläggningar utan ock1 i dess beslut. Det .synesantagligt,
att de Kong!, prinsarne i de flesta fall skulle af sitt förhållande;
till Konungen afhållas från att personligen ingripa i diskussionen; och då:
å ’ ena sidan, förutom de . prånga andra sätt, på Indika, de. kunna erhålla,
kännedom om folkrepresentationens åsigter, rätten att, åhöra Kamrarnes;
förhandlingar redan nu, på sätt jemväl motionären antydt, står, dem öppen,;.
och å andra sidan ingen lärer påstå att deras deltagande i ''.representation;
nen$ förhandlingar är erforderligt för beyarande:.af ;de ömsesidiga känslorna:
af kärlek och förtroende indian konungahuset och folket,.;kan: den. före-v
slagna förändringen,, enligt Utskottets tanke, icke anses: påkallad af någor,
praktiskt behof, hvadan Utskottet hemställer, v-:-;,.,; - c , ar.j...

Koustitutions-Utskottets Utlåtande N:o i.

3

,, . att . Friherre Klinckowströms förevarande motion

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den t> Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

3IAGNUS HÅLLENBOKG.

N:o 4.

Ant. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. 1 e. ro.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående
ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion,
N:o 110, har Herr A. G. Björkman föreslagit: t

att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med öppna
röstsedlar, å Indika skola upptagas den röstandes namn;

att vid rösternas sammanräkning skola användas tryckta blanketter,
indelade i kolumner och upptagande hvardera Kammarens ledamöters namn,
samt linier så ordnade, att tvenne blanka rutor blifva på sidan af hvarje
namn, på sätt Petter Persson i Isie i sin i samma syfte sistlidne riksdag
väckta motion N:o 138, sid. 10 och 11, utvisar;

att när votering anställes, inskrifves först den justerade voteringspröpositiönen
ä blanketten, -hvarefter samtidigt vid hvarje röstsedels aflemnande
vid den röstandes namn i blanketten sättes en punkt eller ett
streck,: som i. ena rutan-bemärker ja och i den andra nej (hvarigenom