Riksdagens Skrifvelse, N:o 43.
15
N:o 43.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1884.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående
utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober
1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning af jernväg, så och i fråga om förvaltning
af jernväg under konkurs.
(Lag-Utskottets utlåtande N:o 56.)
Till Konungen.
Det bolag som, under namn af Nora—Ervalla jernvägsbolag, bildades
i ändamål att åstadkomma jernvägsförbindelse mellan städerna
Nora och Örebro, var ett solidariskt bolag, enligt hvad dess första bolagsordning
af den 26 April 1855 utvisar. Sedan sådan förbindelse
åvägabragts genom anläggning af bredspårig jernväg mellan Nora och
en å Köping—Hults-jernvägen norr om Örebro befintlig station, förr benämnd
Dylta, numera Ervalla station, samt förstnämnda jernväg blifvit
år 1856 för allmän trafik öppnad, antog bolaget, såsom egare af jernvägen,
den 31 Januari 1870 ny bolagsordning, enligt hvars första paragraf
bolaget skulle hafva till föremål att, i enlighet med det mellan bolaget
och Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den 20
Mars 1854 afslutade kontrakt, för all framtid underhålla Nora—Ervalla
jernväg och å densamma ombesörja daglig forsling af personer och
varor medelst regelbundna bantåg. Sedermera har bildats ett aktiebolag,
16
Riksdagens Skrifvelse, N:o 43.
benämndt Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag, hvars bolagsordning blifvit
af Eders Kongl. Maj:t den 6 Maj 1881 faststäld, och som, enligt hvad
samma bolagsordnings 1 § utvisar, hade till ändamål att af Nora—Ervalla
solidariska jernvägsbolag öfvertaga ifrågavarande jernväg och att
enligt förr omförmälda kontrakt framgent underhålla densamma och derå
ombesörja daglig regelbunden fart med lokomotiv till personers och
varors fortskaffande.
Det för jernvägsanläggningen beviljade understödet af allmänna
medel har utgått dels med 112,500 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
dels ock såsom lån till belopp af 225,000 kronor,
hvilket belopp blifvit till fullo inbetaldt. Bolaget lärer deremot häfta i
skuld till enskilda personer för erhållna försträckningar.
Det har, vid sålunda upplysta förhållanden, synts Riksdagen obilligt,
om den omständigheten, att Nora—Ervalla jernvägsbolag icke haft
af nöden att för jernvägens anläggning hos Konungen söka expropriationsrätt,
utan på öfverenskommelsens väg förskaffat sig den för jernvägen
erforderliga mark, skulle föranleda dertill, att egarne af samma
jernväg, hvilken dock befunnits af den vigt och betydelse för det allmänna,
att i och för dess utförande erhållits både statsanslag och låneunderstöd
till belopp, som i förhållande till jernvägens längd, 1,6 mi],
icke varit obetydliga, skulle gå förlustige de fördelar, hvilka förordningen
den 15 Oktober 1880 afser att bereda egare af jernvägar, med
hvilka, på ofvan omförmälda omständighet här, Nora—Ervalla jernväg
torde kunna anses fullt likstäld.
Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet skett, och som sålunda
funnit billighetsskäl tala derför, att ofvan nämnda fördelar må
tillgodokomma ej mindre Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag än äfven
det eller de öfriga jernvägsbolag, hvilka möjligen kunna befinna sig i
samma ställning som nämnda bolag, har på sådan grund för sin del
antagit ett förslag till lag, hvarigenom nu anmärkta brist i förevarande
del af vår lagstiftning skulle blifva afhulpen. Enligt detta förslag skulle
det ankomma på Konungen att afgöra, huruvida 1880 års förordning i
de delar, hvilka icke innehålla blotta öfvergångsstadganden, skall för jernvägar,
tillkomna under liknande omständigheter som den ifrågavarande,
göras gällande eller icke. Till stöd för samma bestämmelse vill Riksdagen
erinra ej mindre om den analogi, som derför kan hemtas från
stadgandet i 19 kap. 14 § Strafflagen, än ock derom, att de förhållanden,
hvilkas tillvaro enligt förslaget utgör förutsättning för sådan utsträckt
tillämpning af 1880 års förordning, som nu blifvit ifrågasatt,
uppenbarligen äro af beskaffenhet, att pröfningen af desamma snarare
bör tillkomma Konungen än vederbörande domstol.
17
Riksdagens Skrifvdsey N:o 43.
Då, såsom ofvan .nämnts, clen skilnad förefinnes mellan nu ifrågavarande
jomvägar samt dem, å hvilka 1880 års förordning för närvarande
är tillämplig, att här expropriation icke försiggått eller rätt dertill
ens sökts, liar Riksdagen funnit det till förekommande af rättskollisioner
vara nödigt, att för beviljande af första gången sökt lagfart å jernvägen
särskildt stadgas det vilkor, att sökande bolaget gitter förete fullständiga
fångeshandlingar å all den till jernvägen hörande mark, äfvensom
behörigen styrka, att icke någon de! af den mark är intecknad för annan
än bolagets gäld.
Riksdagen har följaktligen för sin del antagit följande
Im<i
angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober
1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning- och
utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under
konkurs.
Härigenom förordnas som följer:
Har bolag, som bildats i ändamål att anlägga jernväg och dertill
af allmänna medel undfått understöd, åtkommit den för jernvägen erforderliga
mark, utan att hafva hos Konungen sökt rätt att förvärfva
densamma enligt gällande författningar om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof; och var jernvägen för allmän trafik öppnad, när
Förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter
angående lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga
om förvaltning af jernväg under konkurs, trädde i kraft, eger, uppå ansökning,
Konungen förordna, att föreskrifterna i 1 till och med 22 §§
af nämnda förordning skola å sådan jernväg tillämpas; dock under vilkor,
att, när lagfart å jernvägen första gången sökes, sökande bolaget
gitter förete fullständiga fångeshandlingar å all den till jernvägen hörande
mark äfvensom behörigen styrka, att icke någon del af den mark
är intecknad för annan än bolagets gäld.
Detta sitt beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl. Maj:t
tillkännagifva.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 9 Maj 1884.
Bih. till Riksd. Prat. 1884. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 6 Haft.
3