Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.
17
N:o 13.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Mars 1884.
—• — •— — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående
skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse.
(Lagutskottes utlåtande N:r 32.)
Till Konungen.
De bestämmelser, som, på grund af 26 kap. 4 § Byggningabalken
jemte särskilda författningar, för närvarande gälla beträffande deltagande
i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse,
hafva länge ansetts vara med rättvisa och billighet mindre förenliga,
och under en lång följd af riksdagar, så väl före som efter representationsreformens
genomförande, har ock i dem påyrkats ändring samt i
sådant afseende flere olika förslag varit för Riksdagen framlagda.
Riksdagen, hos hvilken äfven innevarande år framställningar skett
i detta ämne, anser, att, om man i denna så ofta behandlade fråga nu
vill komma till ett resultat, man bör låta detta onus fortfarande hufvudsakligen
hvila å fastighet och härvid utsträcka deltagandet till all
fastighet samt låta skyldigheten utgöras efter det på fastigheterna belöpande
fyrktal, men derjemte låta äfven dem, som skatta för andra
beskattningsföremål än fastighet, i viss mindre proportion deltaga i
besväret.
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.
Hvad nu den från detta onus för närvarande befriade jordbruksfastighet
angår, så hafva de skäl, som föranlédt 1734 års lagstiftare
att frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman
från allt deltagande i tingshusbyggnad, sedan rättigheten att besitta
sådana hemman icke vidare är frälsemän allena förbehållen, samt en
senare tids lagstiftning äfven medfört förändring i stadgandena om
frälsemäns forum privilegiatum, i det närmaste bortfallit, och någon
giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol skulle
i förevarande afseende åtnjuta en förmån, som icke tillkommer andra
boställshafvare, kan svårligen uppvisas, likasom ingen skälig anledning
torde kunna anföras, hvarför lotshemman skola vara från sådan skyldighet
frikallade. Den frihet i nämnda hänseende, som enligt särskilda
privilegier eger rum för viss fast egendom, måste för öfrigt anses
meddelad endast med afseende å de förhållanden, som förefunnos, då
samma frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten var ett jorden
uteslutande åliggande besvär, hvadan tillämpningen af denna frihet
bör förfalla på samma gång för nämnda skyldighets utgörande stadgas
en helt och hållet ny grund.
Beträffande deltagande från andra samhällsmedlemmars sida, än
jordbrukares, så härleda sig de nu i ämnet gällande stadganden från
en tid, då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna
onera på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man icke
kände någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal,
han innehade. Emellertid äro nu förhållandena väsentligen förändrade.
I alla landsändar hafva, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en
befolkning af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare med
flere, hvilka lika väl som jordbrukaren hafva intresse af rättskipningens
behöriga handhafvande. De böra derföre ock i sin mån, efter lämpliga
grunder, bidraga till uppehållande af de för detta ändamål nödiga
inrättningar, synnerligast som, med förändrade tidsåsigter och befolkningens
tillväxt, fordringarne i afseende å beskaffenheten af ifrågavarande
byggnader betydligt stegrats; och på samma gång man under
senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet icke är någon lämplig
grund i fråga om deltagande i kommunala besvär, har man ock medgifvit
rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande
i dylika besvär utsträckes till alla skattdragande.
För utsträckning af ifrågavarande skyldighet till äfven annan fastighet,
än jordbruksfastighet, tala i öfrigt samma skäl som för jordbruksfastighetens
deltagande, och står en sådan utsträckning derjemte
i öfverensstämmelse med hvad genom förordningen den 4 November
Riksdagens Skrifvelse, N:o 13. 19
1876 är stadgadt om byggnad ocb underhåll af kyrka med hvad dertill
hörer, att byggningsverke, körslor och annan kostnad för kyrkas
byggare och underhåll skall utgöras af egare eller innehafvare af
fast egendom efter samma grund, som är för kommunalutskylder bestämd,
och dagsverken efter matlag. . =
Då egandet af andra beskattningsföremål än fastighet icke
innebär samma stadigvarande intresse, och med den större rörlighet,
dessa beskattningsföremål förete, de understundom kunna komma
ättled kort mellantid inom olika tingslag deltaga uti kanske ganska
betydliga kostnader för ifrågakommande byggnad och underhåll af tingshus
och häradshäkte samt följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis
för tungt i nu förevarande afseende beskattas, derest de skulle
deltaga i skyldighetens utgörande med hela det dem åsätta fyrktal,
har Riksdagen ansett en nedsättning till deltagande med allenast en
fjerdedel af det åsätta fyrktalet kunna för dem medgifvas.
Enligt Riksdagens tanke skall man lättast nå det af alla åsyftade
målet — en förenkling och omgestaltning af våra invecklade skatteförhållanden
— derest man, i stället för att mot hvarje partiel reform
andraga, att med densamma bör väntas, tills skattefrågan i hela pin
vidd kan lösas på en gång, så småningom förbereder denna slutliga
lösning genom att undanrödja de påtagligaste och derför mest öfverklagade,
om ock icke alltid mest tryckande oegentligheterna.
Då Riksdagen till dessa räknar, på anförda skäl, det sätt, på
hvilket för närvarande tingshusbyggnadsskyldigheten är ordnad, har
Riksdagen, såsom en medelväg mellan de olika yrkandena i denna
fråga, för sin del antagit följande
Lag
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af tingshus och häradsfängelse.
Med ändring af hvad 26 kap. 4 § _ Byggningabalken _ och särskilda
författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet
af tingshus och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden
för uppförande och underhåll af sådan byggnad skola alla de,
hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet
efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel
af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal,
skall det bortfalla.
20
Riksdagens Skrifvelse. N:o 14.
Detta sitt beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl. Maj:t
tillkännagifva.
Med undersåtlig vördnad:
Stockkolm den 15 Mars 1884.
N:o 14.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1884.
— — —• — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens skrifvelse, angående val af Fullmäktige i Riksbanken
Till Konungen.
Riksdagen får härmed anmäla, att vid de dels den 8 och dels
den 27 sistlidne Mars i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti § 72
Regeringsformen samt §§ 71 och 73 R ksdagsordningen anstälda val
blifvit utsedde till
Ordförande bland Fullmäktige i Riksbanken:
f. d. Kaptenen, Kommendören af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Svärds-Orden m. m. Grefve
Carl Magnus Casimir Lewenhaupt; och
Till Fullmäktige i Riksbanken:
f. d. Statsrådet, Kommendören med stora korset af Eders Kongl.
Maj:ts Nordstjerne-Orden m. m. Pehr Jacob von Ehrenheim,