Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
{
KONG!,. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
11 ifesdagen9
angående statsverkets tillstånd och behof;
gifven Stockholms slott den 12 januari 1884.
Jemlikt grundlagens bud afgifver Kong!. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af statsverkets inkomster.
Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för den 9 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning,
samt under förutsättning af bifall till dels Kongl. Maj:ts den 31 december
sistlidet år beslutade proposition till Riksdagen angående nedsättning i
vissa för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, dels ock Kongl. Maj:ts
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1
i
2
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
ning i tullen å kaffe, föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för
år 1885 upptagas sålunda:
Ordinarie inkomster:
Ränta ....................................................!................................... kronor 4,800,000: —,
Tionde ....................................................................................... 8 1,650,000: ,
Arrendemedel.......................................................................... 8 3,150,000: ,
Bergverkstionde...................................................... 8 10,000: ,
Mantalspenningar.................................................................... ” 640,000: ,
Bötesmedel............................................................................... 8 260,000: ,
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... 8 340,000: ,
Tillfälliga rotevakansafgifter............................................. 8 76,000: ,
Vakansafgifter af nyroterad jord .......................•••••....... » 125,000: ,
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland
....................................................................................... 8 20,000: ,
Vakansafgifter af bergslag................................................. 8 20,000: ,
Trosspassevolansafgift............... 8 26,000: ,
Båtmansvakansafgift,............................................................... ” 65,000: ■,
Båtsmansbeklädnadsmedel ............................ 8 60,000: ,
Kontrollstämpelmedel......................................................... 8 20,000: ,
Fyr- och båkmedel .......................................................... 8 1,200,000: ,
Telegrafmedel........................................................................... 8 1,330,000: ,
Jernvägstrafikmedel ............................................................. 8 7,000,000: ,
Skogsinedel .......................................................................... 8 1,400,000: ,
Extra uppbörd ........................................................................ 8 178,000: ,
säger 21,870,000: —;
Bevillningar:
Tullmedel ............................................................................... kronor 29,000,000: —,
Postmedel .............................................................................. 8 5,210,000: ,
Stämpelmedel.......................................................................... 8 3,100,000: ,
Bränvinstillverkningsskatt .........................................-........ 8 12,000,000: ,
Hvitbetssockertillverkningsafgift ...... 8 100,000: ,
Bevillning af fast egendom samt af inkomst............... » 3,250,000: ,
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
*..... .......................................................................... » 250,000: —,
säger 52,910,000: —;__
summa kronor 74,780,000: —.
transport kronor 74,780,000: —.
3
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 74,780,000: —.
Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden:
att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande
skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och
summan af dess utgiftsstater för år 1885, måtte få i riksstaten
upptagas bland de för statsutgifternas bestridande
påräkneliga tillgångarna med ...... kronor 303,000: —,
att hälften af riksbankens vinst för år 1883 må
anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den
tid under år 1885, som af Riksdagen bestämmes,
hvilken hälft här beräknas till ........................................ » 1,300,000: —,
sarnt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å
statsregleringarna för år 1882 och föregående år...... » 5,317,000: —,
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgår
till ..................................................................................... kronor 81,700,000: —■
Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:
för kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,214,900: —,
» » slottsstaten ............................................................ » 123,100: —,
tillsammans kronor 1,338,000: —.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Extra anslag.
Enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden
den 9 innevarande månad *), föreslår Kongl. Maj:t,
att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra stat
må anvisas ett belopp af 55,000 kronor.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hufvudtiteln”.
4
Kong!» Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 1,338,000: —, 1,338,000: —;
extra » ------, 55,000:—; således ökning kronor 55,000: —;
summa kronor 1,338,000:—, 1,393,000: —; således ökning kronor 55,000:—.
Ändra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant......................................................................................... kronor 3,757,970: —,
ersättningar för indragna indelningar in. m., på förslag, »__30: —,
tillsammans kronor 3,758,000: —,
har Kongl. Maj:t icke att i omförmälda ordinarie anslag föreslå någon förändring.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t vill, under åberopande af de beslut, som innefattas uti
bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 9 innevarande
januari *), föreslå Riksdagen,
dels att bevilja såsom extra anslag för år 1885:
[1.] till arvoden åt krigshofrättens ordförande och
trenne militäre ledamöter......................................................... kronor 5,000: —,
[2.] för nya lagberedningen .......................................... » 40,000: —,
[3.] till uppförande af ett nytt kronohäkte i War
berg.
..................................... » 70,000: —,
[4.] till understödjande af förbättringskolonien Hall__» 15,000: —,
tillsammans kronor 130,000: —;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
5
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
dels ock att medgifva,
[5.] att ett belopp af 12,593 kronor 46 öre, som blifvit förskottsvis
utbetaldt till komitéerna för utarbetande af förslag till författningar angående
handelsfirma och procura, med mera, samt angående förhållandena
mellan de svenske lapparne och de bofaste i Sverige, måtte få bestridas
af anslaget till nya lagberedningen för åren 1877, 1880 och 1881.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 3,758,000: —, 3,758,000:—;
extra»__131,000:—, 130,000: —; således minskning kronor 1,000:—;
summa kronor 3,889,000: —, 3,888,000: —; således minskning kronor 1,000;—.
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver utrikesdepartementsärenden den 9 innevarande månad*),
föreslå,
att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu
gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:
I. till kafiinettskassan:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena ................................................ kronor 24,000: —,
[2.] utrikesdepartementet...................... » 27,495: —,
[3.] ministerstaten .................................... » 358,400: —,
transport kronor 409,895: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.
6
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 409,895: —,
[4.] militärattachéer.................................. » 8,400: —,
[5.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter........................................................ » 45,955: —, 464,250: —;
II. till konsnlskassan:
[6.] utrikesdepartementet ....................... kronor 10,000: -—,
[7-1 konsulsstaten ...................................... » 141,550: —,
[8.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter ..................................................... _16,450: —, 168,000: —;
III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel ...................................... kronor 4,200: —,
[10.] till svenska kyrkan i Paris......... » 1,800: —, 6,000: —;
tillsammans kronor 638,250: —.
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 9 innevarande
månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja
[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 613,800 |
—, 638,250 |
—; således ökning kronor 24,450: —; |
summa kronor 618,300 |
—, 642,750 |
—; således ökning kronor 24,450: —. |
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
7
Fjerde liufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1884 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant..................................................................................... kronor 15,720,600: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ............................................................................ » 832,000: —,
ersättningar ............................................ »__693,400: —,
tillsammans kronor 17,246,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll
öfver landtförsvarsärenden den 9 innevarande januari*), föreslå,
beträffande
armdförvaltningen:
[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det
här nedan under generalitetsstaten omförmälda förslag,
från dess nuvarande belopp, ......... kronor 142,700: —,
nedsättes med .................................... » 15,400: —,
till ........................................................... kronor 127,300: —;
generalitetsstaten:
[2.] att å detta anslag måtte uppföras de i ofvan
nämnda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner för
generalintendenten, 1 öfverfältintendent och 5 fältintendenter
jemte 5 skrifbiträden med tillsammans ............... kronor 51,260: —,
samt att för sådant ändamål anslaget, som nu utgör
126,265 kronor, höjes till 177,525 kronor;
transport kronor 51,260: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Fjerde hufvudtiteln».
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
artilleristaben:
[3.] att detta anslag, som nu utgör 12,200 kronor,
höjes med ...................................................................................... »
till 16,000 kronor;
indelta arméns befäls aflöning:
[4.] att efter 1884'' års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna
vid kavalleriet, i mån af inträffande
ledigheter, må indragas, samt i stället, och allt efter
det medel genom nämnda tjensters indragning blifva
för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12
bataljonsveterinärbefattningar med den i förutnämnda
statsrådsprotokoll angifna fördelning å kavalleriets regementen
och kårer, jemte det 5 extra hästläkare anställas
;
att, i sammanhang härmed, aflöningsförmånerna
för hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet måtte bestämmas
att från och med år 1885 utgå på sätt i samma
protokoll angifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning
till kavalleriets hästläkare angår, först i den mån
Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar
tillgängliga medel å vederbörande anslag lemna tillgång
till dylik ersättning; samt
att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande
ålderstillägg för regementsveterinärer må utgå
från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,
äfvensom för öfrigt de medel, hvilka under anslagen till
indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och
kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares
aflönande, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
att, från och med år 1885 och intill dess
slutlig reglering af vederbörande anslag kan ega rum,
i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna
förändringarne i veterinärstaten;
51,260: —,
3,800: —
transport kronor 55,060: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
9
transport kronor 55,060: —,
artilleriet:
[5.] att, för svea artilleriregementes båda fotbatteriers
förändrande, enligt de i statsrådsprotokollet den 9
januari 1884 angifva grunder, till två åkande batterier
med förläggning i Jemtland, Riksdagen måtte — under
medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda
anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de
ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få, i närmaste
öfverensstämmelse med hvad förut vid uppsättning af
nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings-
och flyttningskostnaders bestridande — nu
höja det ordinarie anslaget till artilleriet med.................. » 1,543: —,
efter hvilken förhöjning anslaget, hvilket för närvarande
utgör 1,091,966 kronor, skulle upptagas till
1,093,509 kronor;
[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i
nämnda statsrådsprotokoll oinförmälda grunder för organisation
af 1 fästningsartilleribataljon å VaxholmOscar-Fredriksborg
samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente
å Karlsborg jemte hvad som dervid
föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till
genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri,
som enligt samma protokoll skulle ega rum
under år 1885, anvisa, utöfver de för svea och göta
artilleriregementens 6 fästningskompanier jemte befäl
samt till arvoden åt kommendant och placemajor å
Vaxholm-Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, ej
mindre anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, i
den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven ett
extra anslag för år 1885 å 131,500 kronor;
äfvensom medgifva, att de besparingar, som under
uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet
sålunda afsedda medel beredas, må af
Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens genomförande
förenade utgifter;
transport kronor 56,603: —,
2
Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.
10
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
trängen:
transport kronor
[7.] att Riksdagen, med godkännande af de i förut
åberopade statsrådsprotokoll angifna grunder för organisation
af trängtrupper vid armén samt hvad dervid
föreslagits i fråga om personalens aflöning, måtte till
organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon jemte
stab för trängen anvisa ett extra anslag för samma år
å 206,700 kronor;
äfvensom medgifva, att de besparingar, som under
uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda
medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för
bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med
organisationens genomförande förenade utgifter;
marinregemente!:
[8.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000
kronor, i riksstaten uppföres, för att, i den mån det
genom marinregementets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1885 användas till
underhåll af garnisonen i Carlskrona;
värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:
[9.] att detta anslag, som nu utgör 859,212 kronor,
förhöjes med.................................................................................... »
till 873,435 kronor;
remontering och skoning, m. m. för yärfvade kavalleriets,
artilleriets och fortiflkationstrupperaas hästar:
[10.] att detta anslag, som nu utgör 140,592 kronor,
förhöj es med.................................................................................... »
till 145,022 kronor;
lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstrupperaas
exercis:
[11.] att detta anslag, som nu utgör 64,000 kronor,
förhöjes med ...... »
till 67,420 kronor;
56,603: —,
14,223: —
4,430: —
3,420: —
transport kronor 78,676: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
11
transport kronor 78,676: —,
fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortiflkationstruppernas
hästar:
[12.] att detta anslag, sola nu utgör 600,000 kronor,
förhöjes med ................................................................................. » 22,000: —
till 622,000 kronor;
mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:
[13.] att detta anslag, som nu utgör 1,101,000
kronor, förhöjes med................................................................. » 7,000: —
till 1,108,000 kronor;
Gotlands nationalbeväring:
[14.] att detta anslag, som nu utgör 200,262 kronor,
förhöjes med............................................i................................... » 1,735: —
till 201,997 kronor;
försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement:
[15.] att detta anslag, som nu utgör 2,156,416
kronor, förhöjes med.................................................................. » 4,433: —
till 2,160,849 kronor;
samt att till aflöning af personal för drifvande af
en ammunitionsfabrik å Karlsborg måtte beviljas på
extra stat för år 1885 ett anslag af 7,000 kronor;
underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna:
[16.] att, till bestridande af kostnaderna ej mindre för
underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande
nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Vermlands
fältjägarekårs och beväringsmanskapets behof, än
äfven för underhållet af sängkläder in. m. på mötesplatserna,
förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor,
måtte, under benämning: »byggnader och sängkläder m.m.
på mötesplatserna», med ett till 165,000 kronor förhöjdt
belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras;
utgörande den föreslagna förhöjningen således............... » 115,000: —;
transport kronor 228,844: —,
12
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 228,844: —,
skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:
[17.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de
ordinarie anslagens slutsumma, från 4,742 kronor minskas
med 444 kronor till 4,298 kronor.
Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag föreslår Konglf Maj:t icke någon
förändring.
Summa kronor 228,844: —.
Härifrån afgår ofvan angifna minskning
i anslagen:
till arméförvaltningen............ kronor 15,400: —,
» skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli....................................... » 444: —,
» 15,844:
hvadan förhöjningen utgör................................................ kronor 213,000: —.
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 17,246,000: —,
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt
Kongl. Maj:ts förslag uppgå till........................................ kronor 17,459,000: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:
under punkten 6, till organiserande af fästnings- och
positionsartilleri....................................
» » 7, till organiserande af en trängbatal
jon
samt stab för trängen ...............
» » 15, till aflöning af personal för drif
vande
af en ammunitionsfabrik å
Karlsborg..............................................
föreslår Kongl. Maj:t vidare, med åberopande af
ofvannämnda protokoll öfver landtförsvarsärenden, att
kronor 131,500: —,
» 206,700: —,
» 7,000: —,
transport kronor 345,200: —■,
13
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 345,200: —,
Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat
bevilja till:
[18.] fältartillerimateriel................................................ » 600,000: _,
[19.] positionsartillerimateriel....................................... » 50,000: —,
[20.] fästningsartillerimateriel .................................... « 100,000: —,
[21.] projektiler för grofva kanoner ................... » 64,000: —,
[22.] skjutförsök.............................................................. ,, 30,000: —,
[23.] infanteriammunitionsvagnar.............................. » 60,000: —,
[24.] Karlsborgs fästningsbyggnad ........................... » 200,000: —,
[25.] krigsbryggemateriel ............................................. » 33,500: —,
[26.] fälttelegrafrnateriel................................................ » 24,700: —
[27.] byggnader å skjutfältet vid Marma............... » 60,000: —,
[28.] etablissement för artilleridivisionen i Jemtland
350,000 kronor samt deraf anvisa att under år
1885 utgå...................................................... >, 125,000: —,
[29.] en stallbyggnad å Karlsborg för positions
artilleriet
.................................................................................... » 15,000: —,
[30.]'' byggnader för en trängbataljon 273,000
kronor samt deraf anvisa att under år 1885 utgå..... » 100,000: —,
[31.] reseunderstöd åt officerare och intendentur
tjenstemän
.................................................................................. » 12,000: —,
[32] fortsättande af generalstabens topografiska
arbeten.......................................................................................... » 60,000: —,
[33.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande........................................................... >> 80,000: —,
tillsammans kronor 1,959,400: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 17,246,000: —, 17,459,000: —; således ökning kr. 213,000: —;
extra_» 1,174,000:—, 1,959,400: —; » » » 785,400:—;
summa kronor 18,420,000: —, 19,418,400: —; således ökning kr. 998,400: —.
14
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o I, om st,atsv< rhet 1884.
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant.......................................................................................... kronor 5,402,303: ,
indelning och dermed jemförlig anvisning:
friheter ................................................................................ ” 77,705: ,
ersättningar............................................ »______________24,604: —,
tillsammans kronor 5,504,612: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,
beträffande
aflöning för flottans kårer och stater:
[1.] att, utöfver de afgifter'' för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län,
hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande
af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter
ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för
löneregleringens behof under sistnämnda år få användas;
[2.] att i öfrigt för löneregleringens genomförande under
år 1885 ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra
stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget
till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;
[3.] att, i händelse Kongl. Maj:t skulle besluta indragning
af chefens för flottans militärpersonal embete, de
2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens beslut år
1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma förenämnde
chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön,
må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre
officer vid flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;
[4.] att, derest Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Femte hnfvudtiteln».
15
Kongl. Maj:ts nåd.'' pr op. n:o i, om statsverket 1884.
stationsbefälhafvare och med detta embete i Carlskrona
förena öfverkommendantsembetet, såsom särskildt arvode
åt innehafvaren af dessa förenade embeten måtte få användas
ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf de
besparingar, som på de till aflöning åt flottans kårer och
stater af Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt
[5.] att de förändringar i inqvarteringsstaten, som
utaf indragningen af chefens för flottans militärpersonal
ämbete och stationsbefälhafvares tillsättande föranledas,
måtte få, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande
bestämmelser, provisoriskt vidtagas; dock med vilkor att
det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom
icke öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten
förelägges nästkommande års Riksdag till
godkännande;
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:
[6.] att den besparing, som under år 1885 kan å detta
anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å
samma anslag förut uppkommit;
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln
fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor,
och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående
friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409
kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å
inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott
få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål;
nautisk-meteorologiska byrån:
[8.] att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån,
9,000 kronor, må i riksstaten såsom reservationsanslag
uppföras;
16
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1884.
skrifmaterialier och expenser, ved, m. ni.:
[9.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade
anslag, 47,224 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma bestämmas till 47,612 kronor och
således förhöjas med.............................................................. kronor 388: —.
I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln
i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att ,
föreslå någon förändring. _______
Summa kronor 388: —.
Lägges härtill 5:te hufvudtitelns slutsumma enligt
gällande riksstat........................................................................ » 5,504,612: —,
skulle 5:te hufvudtiteln i Kongl. Maj:ts förslag uppgå
till ............................................................................................. kronor 5,505,000: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1885
af löneregleringen för flottan, ............................................. kronor 50,000: —.
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja
till:
[10.] fullbordande af ett öfningsfartyg.................... » 350,000: —,
[11.] fortsättande af en pansarbåt ........................... » 812,000: •—,
[12.] anskaffande af en minbåt ................................. » 190,600: —,
[13.] artilleri- och utredningsmateriel till redan
befintliga fartyg ........................................................................ » 276,400: —,
[14.] minväsendet och mintillverkningspersonalen » 128,000: —,
[15.] förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler
.......................................................................................... » 6,000: —,
[16.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... » 25,000: —,
[17.] komplettering af sjöbefästningarnas inventarier
....................................................„....................................... » 38,600: ,
[18.] ersättning af brandskada å kronans varf i
Carlskrona......................... » 16,278: ,
transport kronor 1,892,878: —,
IT
Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 1,892,878: —
[19.] jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carls
krona
och Wexiö—Carlskrona jernväg ........................... » 72,122: —,
[20.] nytt kruthus för sjöbefästningarna vid Carlskrona
.......................................................................................... » 35,000: —,
tillsammans kronor 2,000,000: —.
Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884. 1885.
ordinarie anslag 5,504,612: —, 5,505,000: —; således ökning kronor 388: —;
extra d:o 2,094,550: —, 2,000,000: —; således minskning » 94,550: —;
summa kronor 7,599,162: —, 7,505,000: —; således minskning kr. 94,162: —.
Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant.......................................................................................... kronor 4,260,691: —,
indelning och dervid jemförlig anvisning, på förslag:
friheter................................................................................. » 10,582: —,
ersättningar........................................................................ » 175,345; —,
_tillsammans kronor 4,446,618: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 9 innevarande månad*), föreslå,
beträffande
kommerskollegium:
[1.] att, för tillfällig löneförbättring, å extra stat
för år 1885 i statsregleringen beräknas 8,540 kronor;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.
Bill. till Rifcsd. Prat. 1884. l:a Sami. ha Afd.
3
18
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
[2.] att likaledes på extra stat för år 1885 anvisas
såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
hvilka icke äro med boställen försedde, och
tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å
de till dem utgående löner, eller tillsammans 2,420
kronor;
rikets ekonomiska kartverk:
[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda
“ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande
“af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,
att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen
må användas äfven för bestridande af utgifter för det
topografiska kartarbetet;
och att den från berörda anslag till ordinarie
och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken
utgående dagafiöningen under tiden för arbetet
på fältet må från och med år 1884 höjas från
3 kronor till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad
det allmänna ekonomiska kartverket angår, af ytterligare
en krona för den kartograf, som biträder vid
arbetenas öfvervakande och kontroll;
landsstaterna i länen:
[4—5.] att det till landshöfdingelönernas bestridande
erforderliga kontanta belopp 318,500 kronor
från och med år 1885 uppföres å riksstatens ordinarie
anslag;
att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
tillförsäkras rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente;
att landshöfding förklaras berättigad att från
och med månaden näst efter den, då han, efter 65
lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst 5 år
såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin
återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension af 7,000 kronor;
1
Kongl. Majds nåd. grop. nio /, om statsverket 1884.
att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning
vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd
och utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan
å densamma lemnar tillgång, användas till att
förse landshöfdingarnes bostadsvåningar med de
inventarier af större och varaktigare värde, som af
Kongl. Maj:t finnas erforderliga;
samt att, under förutsättning det Riksdagen bifaller
hvad sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden
må, med undantag endast af berörda
behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,
och till följd deraf
dels det under sjette hufvudtitelns anslag till
landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning
och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar»,
150,900 kronor från riksstaten uteslutas och
anvisningen i kontant under samma anslag höjas med
297,057 kronor 72 öre,
dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande
landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte lönen
beviljade personel lönetillökningen öfverskjuter
den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda
1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten,
att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande
innehafvare, så länge han dervid qvarstår;
att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget
under »landsstaterna i länen» ytterligare höjes med det
belopp, hvartill fem indragna landsstatsboställens afkastning
är i stat beräknad eller 6,472 kronor;
kommande hela ordinarie anslaget »landsstaterna
i länen», i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,
att i jernnt tal höjas från nuvarande beloppet
2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor och sålunda med kronor
ålderstillägg:
[6.] att Riksdagen må medgifva, att de för undervisare
i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,
landtbruksakademiens sekreterare,
agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens ex
-
152,630:
transport kronor 152,630:
20
Kongi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
periraentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur,
clen å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd
och fiskeriintendenten i fråga kommande ålderstillögg
må från och med är 1885 utgå af förslagsanslaget
»ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med
samma år höja detta anslag från 213,500 kronor till
239,000 kronor, eller med.................................................... »
skiften och afvittringar:
[7.] att Riksdagen må dels för år 1885 bevilja
förhöjning i årsarvodet med 400 kronor till hvarje
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke
kommer att åtnjuta arvode efter taxa, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarvode likaledes med
400 kronor, dels medgifva, det de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län, och
de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka
åtnjuta arvode efter taxa, kunna komma att understiga
2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden;,
och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arvodesförhöjning, må desse
tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken, dels för år 1885 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,
dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode
för år 1885 med 200 kronor;
[8.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1885, för samma
år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra
stat anvisas 225,000 kronor;
undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar:
[9.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid
anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu ifrågavarande__
transport kronor
152,630:
25,500:
178,130
21
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor,
som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare
i boskapsskötsel och mejerihushållning, samt
till följd deraf nedsättes från 175,400 kronor till
172,400 kronor;
landtbruksingeniörer och deras biträden:
[10.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare
två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner,
som äro nuvarande ingeniörer beviljade,
må från och med år 1885 anställas, samt, för beredande
af tillgång å härför erforderliga aflöningsinedel,
höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer
och deras biträden» med ...................................................... »
[11.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid
anslaget »ålderstillägg» föreslagits, anslaget »landtbruksingeniörer
och deras biträden» minskas med det
derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000
kronor;
kommande sålunda ifrågavarande anslag att höjas
med 4,000 kronor och minskas med 15,000 kronor,
samt således att från nuvarande beloppet 58,500
kronor nedsättas till 47,500 kronor;
befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinannanäringar;
befrämjande i allmänhet af slöjderna; fiskerinäringens
understöd: .
[12—14,] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad
vid anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu förevarande
tre anslag från och med år 1885 minskas med de
under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda
nedsättas:
anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmannanäringar» med 4,500 kronor,
eller från 45,950 kronor till 41,450 kronor;
anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
med 1,500 kronor, eller från 42,000 kronor
till 40,500 kronor; och
178,130: —.
4,000: —;
transport kronor 182,130:
22
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 182,130: —;
anslaget för »fiskerinäringens understöd” med
1,000 kronor, eller från 18,600 kronor till 17,600
kronor;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.:
[15.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
detta anslag höjes från 118,340 kronor till 118,874
kronor, eller med.................................................................... kronor 534: —,
summa ökning kronor 182,664- —.
Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring.
Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma, kronor 4,446,618:—,
efter afdrag af de föreslagna
minskningarna å anslagen till
undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar,
landtbruksingeniörer och deras
biträden, befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar,
befrämjande i allmänhet
af slöjderna och fiskerinäringens
understöd, tillsammans » 25,000: —,
således......................................................................................... » 4,421,618: —,
komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå
till....................................................................k............................. kronor 4,604,282: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:
under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för
kommerskollegium ........................... kronor 8,540: —,
» » 2, till tillfällig löneförbättring för
bergsstaten ......................................... » 2,420: —,
» » 3, till rikets ekonomiska kartverk ... » 76,000: —,
» » 8, till fullföljande af storskiftes- och
afvittringsarbetena............................. » 225,000: —,
transport kronor 311,960: —,
/
23
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja
till:
[16.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »
[17.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm ......................................................................... »
[18.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt
lands
län .................................................................................... »
[19.] aflöning, in. m. åt särskild polisstyrka på
landet ..................................... »
[20.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader.
.......................................................................... »
[21.] arvode åt en extra byråingeniör hos väg
oeh
vattenbyggnadsstyrelsen, m. m.................................. »
[22.] uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut
af bostad åt förste läraren vid dervarande skola för
den högre mejeriundervisningen.......................................... »
[23.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut »
[24.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten ........................... »
[25.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner, m. m............................ »
[26.] arvode åt en botanist vid landtbruksaka -
demiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt
........................................................................................ »
[27.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof.............. »
[28.] de geologiska undersökningarna..................... »
[29. | aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,
m. m.............................................................................................. »
[30.] anställande af en andre undervisare i husslöjd
och en elev...................................................................... »
[31.] befrämjande af husslöjden................................. »
[32.] bidrag till upprätthållande af väfskolari i
Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma
skola ............................................................................................. »
[33.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens
museum ............................................................... »
[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »
transport kronor
311,960: —.
10,000: —,
12,200: —,
6,800: —,
50,000: —,
20,000: —,
5,000: —,
12,000: —,
10,000: —,
5,000: —,
10,000: —,
1,000: —,
15,000: —,
86,000: —,
5,937: —,
3,500: —,
10,000: —,
4,800: —,
4,000: —,
14,000: —,
597,197: —,
24
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 597,197: —,
[35.] ersättning för åtskilliga utaf statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter............................................. >» 13,521: —,
[36.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar ................................. » 400,000: —,
[37.] understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder » 100,000: —,
[38.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af torrläggning utaf sådana
vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel
odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd, ......... » 100,000: —-,
Vidare an märkes här:
[39.] att enligt 1881 års riksdagsbeslut blifvit för
år 1885 anvisade till understödjande, medelst lån, af
enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor, och
[40.] att till odlingslånefonden skola under år
1885 af riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas
medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter å äldre odlingslån kan
erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,
[41.] att bevilja på extra stat:
till utförande af nya byggnader och anläggningar
äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik
800,000 kronor, och
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor;
samt deraf anvisa att utgå:
under år 1885:
å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar
äfvensom till inköp af inventarier............... » 500,000: —
och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel
1,000,000 kronor; samt
under år 1886:
till nya byggnader och anläggningar äfvensom
till inköp af inventarier 300,000 kronor
och till ny rörlig materiel 550,0000 kronor;_
transport kronor 1,710,718: —,
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.
25
transport kronor 1,710,718: —,
och [42.] att till fortsättning af arbetena å stambanan
mellan Bräcke och Sollefteå för år 1885 anvisa
ett anslag af 2,000,000 kronor *).
Slutligen erinras,
[43.] att 1883 års Riksdag till jern vägsanläggningen
mellan Kihlafors och Stugsundet för år 1885 anvisat
1,600,000 kronor.
Tillsammans kronor 1,710,718: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag4,446,618 |
—, 4,604,282 |
—således ökning kronor 157,664 |
7 |
summa kronor 6,389,000 |
—, 6,315,000 |
—; således minskningkronoi’74,000 |
—. |
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant..................................................................................... kronor 13,407,451: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter......................................................................... » 8,460: —,
ersättningar..................................................................... » 2,720: —
tillsammans kronor 13,418,631
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver finansärenden den 9 innevarande månad**), föreslå, beträffande
-
*) Se vidare här nedan ”Statsverkspropositionen” pag. 50.
**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.
Bih. till Riksd. Prof. 1884. lia Sami. l:a Afd.
4
26
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:
[1.] att under departementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli upptages med anslag å ordinarie stat
en kontroll- och justeringsbyrå med följande personal:
en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar
och ålderstillägg, som öfrige byråchefer inom
kansliet,
en byråingeniör
och en kanslisekreterare, begge med enahanda
lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, som
äro bestämda för kanslisekreterare,
samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar
och ålderstillägg i likhet med hvad som
utgår till den lägre aflönade af departementets nu
å stat upptagne vaktmästare och med samma skyldighet
att vidkännas löneafdrag för förmånen af fri
bostad, som gäller för departementets öfriga vaktbetjening,
äfvensom att det nu å departementets stat uppförda
anslag till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning, m. in., 7,000 kronor, må, för betäckande
af dylika kostnader jemväl för kontrolloch
justeringsbyrån, höjas med 2,000 kronor eller
till 9,000 kronor,
hvarigenom anslaget för departementets expedition
skulle ökas med..................................................................... kronor
eller från 45,200 kronor till 62,400 kronor;
samt att Riksdagen må särskildt förklara, det
alla expenser vid kontroll-och justeringsbyrån skola
bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter;
-
stämpelomkostnader:
[2.] att det i nu gällande stat förekommande
förslagsanslag: »stämpelpappersomkostnader» må med
enahanda belopp, som för år 1884, upptagas under
förändrad rubrik: »stämpelomkostnader;
17,200:
transport kronor .... 17,200:
27
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor...... 17,200: —,
kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:
[3.] att det i nu gällande stat förekommande
förslagsanslag: »kostnader för kortstämpling och allmänna
bevillningens uttaxering» må med enahanda
belopp, som för år 1884, upptagas under förändrad
rubrik: »kostnader för allmänna bevillningens uttaxering»;
postverket:
[4.
] att Riksdagen, med godkännande ej mindre
af hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 9
innevarande månad föreslagits beträffande ålderstillägg
till visse postverkets betjente och angående
förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp
af större parti frimärken, brefkort och frankokuvert,
än äfven af öfriga enligt samma protokoll ifrågasatta
förändringar i postverkets stater, må för år 1885
bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 5,513,000 kronor, att utgå dels direkte af postverkets
uppbörd för året, dels, i den mån denna
icke blifver för ändamålet tillräcklig, af postverkets
reserverade, hos statskontoret innestående medel,
hvarigenom således summan af postverkets utgiftsstater,
som nu utgör 5,300,000 kronor, skulle ökas
med.......................................................................................... » 213,000:
telegrafverket:
[5.] att Riksdagen dels såsom reservationsanslag,
att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1885
åt telegrafverket anvisar enahanda belopp, 1,330,000
kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit
beräknade, dels ock antager de af Kongl. Maj:t för
år 1884 faststälda utgiftsstater för verket såsom
gällande äfven för år 1885, med rätt för Kongl. >
Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som
kunna finnas af behofvet påkallade, än äfven för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring
transport kronor. . . 230,200: —,
28
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor,
använda det öfverskott, som kan å inkomsterna
uppstå;
tullverket:
[6.] att Riksdagen, med godkännande af de i
ofvannämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda
förändringar i tullverkets stater, må bestämma
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,476,000 kronor, att
såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen ; och
att Riksdagen måtte medgifva, att, då tjenst
vid tullverket är ledig och kommer att i vanlig
ordning återbesättas, den del af aflöningen efter
stat, som icke erfordras för tjenstens uppehållande
under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens enskilda
pensionsinrättning till förmån för enkor och barn
efter embets- och tjensteman samt betjente vid
tullverket;
domänstyrelsen:
[7.] att; på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda
tre tjenstebefattningar i andra lönegraden må
kunna utbytas mot befattningar, hvilka göras likställiga
med de två i staten förut befintliga fenster
i tredje lönegraden i fråga om såväl lön och tjenstgöringspenningar
som rätt till ålderstillägg, det för
verket å ordinarie stat upptagna anslag må ökas med »
eller från dess nuvarande belopp 88,300 kronor till
94.000 kronor;
skogsväsendet:
[8.] att det bestämda anslaget för skogsstaten
höjes med 987 kronor till 404,400 kronor;
att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna
anslaget till undersökning af vattendragen i
Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande af flottleder
i samma län under reservationstitel anvisas
23.000 kronor;
230,200:
5,700:
transport kronor...... 235,900
29
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med
1,000 kronor till 8,600 kronor och anvisas: »till enskilda
skogsundervisningen»;
samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet upptages
till 213,900 kronor,
så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla
denna uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten kronor 404,400: —,
» statens skogsbo101”
............ _J___22,800: —, kr. 427,200: —
reservationsanslag:
för inrättande af flottleder
i Norrbottens
län..... kronor 23,000: —,
» skogsinstitutet » 21,300: —,
» enskilda skogsundervisningen
» 8,600: —,
» kronoskogarnes
förvaltning och
främjande af
skogsväsendet i
allmänhet ......... » 213,900: —, kr. 266,800: _;
summa kronor 694,000: —,
hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas
med.............................................................................................. »
byggnader och reparationer:
[9. | att reservationsanslaget härtill höjes med . »
eller från 155,480 kronor till 200,000 kronor;
kontroll å tillverkningsafgifter;
[10.] att förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,
under förutsättning af Riksdagens bifall
transport kronor
235,900: —,
21,597: —;
44,520: —,
302,017: —,
30
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 302,017: —,
till Kongl. Maj:ts här ofvan under denna hufvudtitel
framstälda förslag om anslag till en kontroll- och
justeringsbyrå, må nedsättas från 450,000 kronor
till 430,000 kronor eller med 20,000 kronor;
ålderstillägg:
[11.] att förslagsanslaget till ålderstillägg höjes
från 28,000 kronor till 30,800 kronor eller med........ » 2,800: —;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;
[12.] att detta förslagsanslag må nedsättas från
36,818 kronor till 36,370 kronor, eller med 448
kronor.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.
Maj:t icke någon förändring.
Summa kronor 304,817: —.
Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen
:
till kontroll å tillverkningsafgifter kronor 20,000: —,
» skrifmaterialier och expenser,
ved, in. m..................................... .448: —, » 20,448: —,
hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 284,369: —. -
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat .................................... » 13,418,631: —,
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt
Kongl. Maj:ts förslag uppgå till ....................................... kronor 13,703,000: —.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas
till:
Bl
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
[13.] genomförande af kammaidcollegii nya organisation
........................................................................................... kronor
[14.] genomförande af statskontorets nya organisation
............................................................................................... »
[15.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter
............................................................................................. »
[16.] genomförande af öfverintendentsembetets nya
organisation ............... »
[17.] uppförande af ny länsresidensbyggnad i Jönköping,
å det beviljade anslaget återstående,..................... »
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,
att
dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden
i Jönköping med tillhörande tomt, den till residenset
anslagna s. k. bymarksjorden dock undantagen, må
försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, med
rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren
för försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande
äfvensom att pröfva gjordt anbuds antaglighet,
dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets
inkomster under titel extra uppbörd redovisas;
[18.] iståndsättande af taket å Kalmar slott och
verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar
i afseende å slottstornen 120,000 kronor, att utgå
under fem år, hvaraf under år 1885 skulle anvisas att
utgå en femtedel eller .............................................................. »
[19.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande
af domängöromålen hos länsstyrelserna .............................. »
[20.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,
..................................................................................... »
[21.] ersättning till statskontoret för redan utbetalda
förskott för de kongl. teatrar!]e, till betäckande
af brist för spelåren den 1 juli 1881—30 juni 1883,...... »
[22.] äfvensom att Riksdagen måtte
dels medgifva, det de kongl. teatrarnes verksamhet
får fortgå å såväl den stora som den dramatiska teatern
under tre spelår, räknadt från den 1 nästkommande juli,
dels ock för de kongl. teatrarne för spelåret 1884
—1885, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag af
60,000 kronor, anvisa å extra stat ett anslag af ............ »
2,400: —,
9,740: —,
92,846: —,
1,000: —,
75,000: —,
24,000: —,
45,000: —,
20,544: —,
87,470: —,
40,000: —,
tillsammans kronor 398,000: —.
32
Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1884.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen,
utfaller på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 13,418,631 |
—, 13,703,000 |
—; således ökning kr. 284,369 |
? |
summa kronor 13,920,000 |
—, 14,101,000 |
—; således ökning kr. 181,000 |
— |
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant ...................................................................................... kronor 8,969,170: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ............................................ » 501,805: —,
ersättningar....................................................................... » 718,491: —,
tillsammans kronor 10,189,466: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad*), föreslå,
beträffande
universiteten:
[1.] att Riksdagen må till arvode åt en lärare
vid Upsala universitet, som kan finnas villig och
lämplig att derstädes meddela undervisning i slaviska
språk, bevilja ett årligt anslag af....................................... kronor...... 2,500: —,
[2.] att under det i statsrådsprotokollet omförmälda
vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera
af laboratorerne i experimentel fysiologi och
medicinsk fysik samt i experimentel patologi och
transport kronor...... 2,500: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln.”
Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor...... 2,500: —,
patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till
4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,
å ordinarie stat uppföras 1,500 kro
-
nor för hvardera befattningen, eller tillhopa ........... » 3,000: —,
[3-] att till aflöning åt en ordinarie professor i
fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund må
å ordinarie stat uppföras ............................................. » 6,000: —
deraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[4.] att, för inrättande vid institutets patologiskt
anatomiska afdelning af eu laboratorsbefattning med
en på högst fyra år i sender anstäld innehafvare, må
beviljas ett årligt anslag af ................................................ » 3,000: —;
allmänna läroverken:
[5.] att för lärares vid de allmänna läroverken
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,
anslaget till dessa läroverk må höjas med........... » 35,000: —;
folkundervisningen:
[G.j att för lärares vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,
anslaget till samma seminarier må höjas med » 6,000: —,
[7.J att anslaget till arvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer må höjas med ..... » 10,000: —;
de tekniska läroverken:
[8.] att till inrättande af ett lektorat i geologi
och mineralogi vid tekniska högskolan må beviljas
en årlig aflöning af.............................................................. » 3,000: —-,
hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
samt att i sammanhang härmed den i staten för
nämnda högskola upptagna professuren i allmän kemi,
mineralogi och geognosi må, utan förändring af der
transport
kronor... 68,500: —,
Bih. till Riksd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
34
Kanal. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor...... 68,500:
för i staten uppförda löneförmåner, förändras till en
professur i allmän kemi;
[9.] att Riksdagen må dels medgifva, att lektorsbefattningen
i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande
af den i staten för högskolan upptagna
aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor utgöra
tjenstgöringspenningar, förändras till ett lektorat i
allmän byggnadslära och byggnadsstatik, dels ock till
inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid
samma högskola bevilja en årlig aflöning af ........... » 3,000:
hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
[10.] att följande årliga anslag å tekniska högskolans
stat må varda förhöjda med nedanstående
belopp, nemligen:
a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra till -
fälliga lärarebiträden med............................. <■ 2,000:
b) » till kemiska laboratorier med ................... » 1,000:
c) » » diverse utgifter för bränsle, belysning,
m. in. med ....................................................... » 1,500:
[11.] att årsanslaget till tekniska söndags- och
aftonskolan i Eskilstuna må höjas med......................... » 1,400:
medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[12.] att till arvode för granskning af hospitalens
räkenskaper må å medicinalstyrelsens stat uppföras
ett årligt anslag af ................................................... » 1,200:
[13.] att för uppehållande i hufvudstaden af en
poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever
jemväl skola erhålla undervisning, må beviljas ett
årligt anslag af .................................................................. » 4,000:
att användas enligt de i statsrådsprotokollet angifna
grunder;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.:
[14.] att detta förslagsanslag må höjas med......... » 582:
summa kronor . . 83,182:
35
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln
i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj icke att
föreslå någon förändring.
Om de sålunda föreslagna förhöjningarna i anslag
under denna hufvudtitel, hvilka utgöra tillhopa......... kronor 83,182: —,
läggas till summan af hufvudtitelns nuvarande ordinarie
anslag ..................................................................... » 10,189,466: —
skulle den nya summan af ordinarie anslag under
åttonde hufvudtiteln blifva ....................................... kronor 10,272,648: —.
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kong]. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden
vidare innehåller, föreslå Riksdagen, att på extra stat bevilja,
i afseende å
riksarkivet:
[15.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana
skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets
historia .................................................................. kronor 3,000: —;
lifrnstkammaren:
[16.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna,
samt expenser, m. in., såsom i statsrådsprotokollet
finnes angifvet, ............................................................ » 5,800: —;
domkapitlens expeditioner:
117.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen
vid dessa expeditioner................................................... » 3,716: —;
transport kronor 12,516: —>
36
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor
universiteten:
[18.] till det språkliga seminariet vid universitetet
i Upsala ...................................................................... »
[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet
i Lund ....................................................................................... »
[20.] till det matematiska seminariet vid universitetet
i Upsala..................................................................... »
[21.] för tillbyggnad å den anatomiska institutionens
i Upsala hus............................................................... »
[22.] till ny byggnad för den patologisk-anatomiska
institutionen i Lund och inköp af tomtplats
dertill 81,000 kronor, hvaraf under år 1885 skulle
utgå.............................................................................................. »
[23.] till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska
observatoriet i Upsala ........................................ »
[24.] till offentliggörande i tryck af vissa vid
astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer
9,000 kronor, deraf år 1885 skulle
utgå.............................................................................................. »
/
karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[25.] till arvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik .............................................................. »
[26.] till ny byggnad för institutets anatomiska,
histologiska, fysiologiska och hygienska institutioner
samt farmakologiska samlingar ....................................... »
allmänna läroverken:
[27.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa
läroverk, efter samma grunder, som den för innevarande
år beviljade,.......................................................... »
[28.] till resestipendier åt lärare i främmande
lefvande språk .......................................................................... 8
[29.] till arvoden åt extra lärare ............................
transport kronor
12,516: —,
3,000: —,
2,950: —
1,500: —,
40,000; —,
50,000: —,
6,000: —,
3,000: —;
900: —,
115,000: —;
336,975: —,
6,000: —,
40,000: —;
617,841: —,
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.
37
transport kronor
högre lärarinneseminariet:
[30.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid detta läroverk, efter samma grunder, som den
för innevarande år beviljade,............................................. »
pedagogier:
[31.] till löneförbättring åt lärarne vid de en-och
tvåklassiga pedagogierna...................................................... »
folkundervisningen:
[32.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid folkskolelärareseminarierna samt till arvoden åt
teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arvoden
åt musiklärare vid dessa seminarier, efter
samma grunder, som blifvit bestämda för innevarande
år,................................................................................ »
[33.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid folkskolor, förslagsanslag, ....... »
[34.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar
vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af
statsmedel,................................................................. »
de tekniska läroverken:
[35.] dels till komplettering af
inredningen och den lösa undervisningsmaterielen
på tekniska högskolans
kemiska afdelning ............... kronor 10,000: —,
och dels till anskaffande af åtskilliga
maskiner och redskap för
samma högskolas mekaniska verkstad » 14,000:—, »
[36.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor »
medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[37.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare
.................................................... »
transport kronor
617,841: —,
4,000: —;
8,750: —;
33,300: —,
180,000:
15,000: —;
24,000: —,
25,000: —;
20,000: —,
927,891:
38
Kong!.. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 927,891: —,
[38.] till anskaffande af erforderliga instrument
och mobilier för den här ofvan under 13:de punkten
föreslagna poliklinik för tandsjukdomar................ » 2,415: —;
veterinärundervisningen:
[39.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara......................................................... » 1 2,900: —;
vetenskapsakademien:
[40.] till underhåll af den zoologiska stationen
vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län........f...... »
[41.] till aflönande af räknebiträden för numerisk
tillämpning af den utaf professoren J. A. H. Gyldén
utarbetade teori för himlakropparnes rörelser.............. »
[42.] till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum
240,000 kronor, hvaraf för år 1885 skulle
utgå ............................................................................................ »
[43.] till betäckande af en del utaf kostnaderna
för en under åren 1882—83 inrättad fysikalisk observationsstation
på Spetsbergen....................................... »
2,000: —,
3,000: —,
39,000: —,
12,547: —;
vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
[44.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt
vaktbetjening......................................... kronor 4,000: —,
till undersökning och beskrifning
af fäderneslandets fornlemnin
gar,
m. m.............................................. » 3,200: —,
till utgifvande af planschverk
öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska
museum, in. in. ............................. >• 2,000: —, B g 200-
[45.] till vidtagande af åtgärder för bevarande
af vissa kyrkoruiner i Visby, på sätt i statsrådsprotokollet
finnes angifvet, 20,000 kronor, deraf för år
1885 skulle utgå .................................................................... » 10,000: —;
transport kronor 1,018,953: —,
39
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.
transport kronor 1,018,953: —,
undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
[46.] till uppehållande af blindinstitutets verksamhet.
................................................................................ »
[47.] till tryckning af blindskrifter ...................... »
148.] till understöd åt blindlärareelever .............. »
[49.] till en blindskola i Vexiö...............................
[50.] till en handtverksskola för blinda i Kristinehamn.
............................................................................... »
I afseende å institutet för blinda vill Kongl. Maj:t
härjemte, i enlighet med statsrådsprotokollet, föreslå:
[51.] dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten
Tomteboda i Solna socken af Stockholms
län må från den 14 mars 1885 till nämnda institut
upplåtas,
och dels att för uppförande derstädes af nya
byggnader för institutet måtte anslås en summa af
5281,000 kronor samt deraf till utgående under år
1885 anvisas............................................................................ »
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden,
att på extra stat måtte anvisas:
[52.] till uppehållande af undervisningen vid tre
läroanstalter för öfverårige döfstumma........................ »
samt i afseende å
21,000: —,
2,500: —,
1,200: —,
11,000: —,
7,000: —.
100,000: —.
49,200:
hospitalsvården:
[53.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn » 250,000: —,
[54.] till inrättande af eu vatten- och aflopps
ledning
vid Amdstena hospital....................... kronor 96,900: —,
till uppförande af nytt bostadshus för
öfverläkaren vid sistnämnda hospital......... » 29,100: —, 000-
[55.] till inköp af 7» mantal Storhagen, för att
läggas till Göteborgs hospitals område,.......................... kronor 35,000: —,
[56.] till understöd åt uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet an
gifna
grunder, .........................................................................» _ 25,000: —,
transport kronor 1,646,853: —,
40
Kongl. Majds nåd. prof. n:o i, om statsverket 1884.
transport kronor 1,646,853: —,
[57.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetälske, under de i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor,............................................. » 7,500: •—;
diverse anslag:
[58.] till svenska fornskriftsällskapet.....................
[59.] till beredande af religionsvård åt svenske
sjömän, in. fl. i utländska hamnar...................................
[60.] till restauration af domkyrkan i Linköping
[61.] till nordiska museet............................................
[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften:
»Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif».........................................
[63.] till understöd för utgifvande under år 1885
af tidskriften: »Acta inathematica» ...................................
[64.] till godtgörande af medel, förskjutna af
statskontoret,..........................................................................
» 2,000: —,
» 10,000: —,
» 4,500: —,
» 16,000: —,
» 3,150: —,
» 4,000: —,
» 349: —,
summa kronor 1,694,352: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års
stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1885 föreslagen,
utfaller sålunda:
ordinarie anslag |
1884: 10,189,466: — |
1885: 10,272,648: —; |
således ökning |
kr. 83,182: —; |
extra » |
1,473,534: — |
1,694,352: — |
således ökning |
- 220,818:—; |
summa kronor |
11,663,000: — |
11,967,000: —; |
således ökning |
kr. 304,000: —. |
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
41
Monde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,305,030 kronor.
I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:
kontent......................................................................................... kronor 1,309,108:
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar......................................................................... » q 40O:
tillsammans kronor 1,315,508: —.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll
*):
. justitieradet Eduard Henrik Carleson må å allmänna indrag
ningsstaten
uppföras en årlig pension åt 5,600 kronor att jemte den honom
från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension 2,400 kronor utgå
från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från justitierådsembetet
varder honom beviljadt;
[2.] att kamererare!! vid indragna straff-fängelset i Varberg Kristoffer
Westerhult må, från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda
kamererarebefattning varder honom meddeladt, uppföras å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension
af 2,000 kronor;
[3.J den rätt till pension, som, i följd af Rikets Ständers beslut och
kongl. brefvet den 16 mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer lärare
vid de högre militärläroverken, hädanefter må upphöra så vidt angår vid
dessa läroverk såsom lärare anstälde officerare, med undantag för dem, som
vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens upphörande kan vaida
utfärdadt; /
[4.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande
landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1885 anvisas å
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfvudtiteln”.
Bih. till Rikscl. Prof. .1884. 1. Sami. I Afä.
6
42 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifikations
beloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
[5.] att, såvida det under fjerde hufvudtiteln framstälda förslag rörande
fullföljande af arméintendenturens organisation varder af Riksdagen godkändt,
den nu varande innehafvaren af befattningen såsom intendent och
chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement måtte,
jemväl efter det befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under
benämning: öfverfältintendent, upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid
rättigheten att efter afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna
indragningsstaten, som svarar mot hans nu innehafvande tjenst, och
hvilken pension han skulle, enligt de för tjenstemännen på arméförvaltningens
stat gällande pensionsgrunder, i februari 1885 intjenat;
[6.] att å allmänna indragningsstaten för aflidne löjtnanten vid flottan
S. G. Westmans enka Ellen Westman, född Boltenhagen, uppföres en årlig
pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så
länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
[7.] att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Adolf
Fredrik Rullanders enka Emilia Charlotta Kullander, född Magnusson, må
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension
af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så länge hon
i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
[8.] att lärarne vid musikaliska akademiens konservatorium och direktören
för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår och minst 20 tjensteår,
efter afskedstagande från tjensten ega att under sin återstående lifstid uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen
uppgår;
[9.] att provinsialläkare må ega att vid fylda 60 år och efter 30 års
tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 4,000 kronor;
[10.] att på allmänna indragningsstaten må anvisas en personlig lön åt
filosofie doktoren Alfred Gabriel Nathorst, att af honom under hans återstående
lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan statens tjenst,
uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei ordinarie intendenter,
nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar och
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att utgå enligt de i nådiga brefvet
den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser rörande aflöningen för öfrige
intendenter vid riksmuseum, med skyldighet för doktor Nathorst att under
vetenskapsakademiens inseende vårda vissa dela» af riksmusei botaniska
och palteontologiska samlingar, hufvudsakligen efter den fördelningsgrund,
som i akademiens underdåniga skrifvelse den 14 september 1881 är antydd
och som akademien i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna
43
Kongt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
skäl närmare bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse deri instruktion,
som akademien för honom utfärdar;
[11.] att rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg må å allmänna
indragningsstaten beviljas eu årlig pension af 3,000 kronor, att till honom
från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked afgår
från sin berörda befattning, under hans återstående lifstid utgå;
[12.] att läraren i musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk
Oscar Hem*ik Bergqvist må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, i hvilken afsked från musiklärarebefattningen varder honom beviljadt;
[13.
] att läraren i teckning vid högre allmänna latinläroverket i Göteborg
Anders Hallin må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, då han efter erhållet afsked frånträder berörda befattning;
[14.] att t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre
allmänna läroverk i Stockholm Sven Herlin må beviljas rätt till pension å
allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att utgå från
och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet entledigande, afgår
från sina befattningar såsom t. f. teckningslärare vid nämnda läroverk;
[15.] att vaktmästaren vid karolinska inediko-kirurgiska institutet Carl
Petter Berggren må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den,
i hvilken afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 750 kronor;
]16.] att vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Fredrik
Andersson må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till
belopp af 800 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter
den, hvarunder afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt;
[17.] att å allmänna indragningsstaten må för öfverläkaren vid Göteborgs
hospital, m. in. Carl Theodor Anjous enka Inga Maria Anjou, född
Molin, uppföras en pension af 800 kronor, att af henne från 1884 års
början årligen åtnjutas, så länge hon förhlifver enka;
[18.] att chefen för byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,
kanslirådet friherre Alfred Henrik Eduard Fock må från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked från byråchefsbefattningen varder honom
beviljadt, erhålla pension å allmänna indragningsstaten under sin återstående
lifstid till belopp af 5,000 kronor årligen;
[19.] att bankinspektören Carl Gustaf Carlqvist må från och med månaden
näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen afgår, å allmänna
indragsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af
3,000 kronor; samt
44
Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1884.
[20.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af
1840—1841 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder
beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit ''försäkrad, må,
efter eu prisskilnad af 4 kronor 73 öre för tunnan, bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten.
I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t erinra derom, att Kongl. Maj:t
härofvan under sjette hufvudtiteln föreslagit,
[21.] att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden
näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst
5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af 7,000 kronor; samt
[22.] att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs
och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen öfverskjuter
den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller 1,000 kronor uppföres å
allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande
innehafvare, så länge han dervid qvarstår.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes
slutsummor det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten
höjes med 312 kronor, eller från 1,309,108 kronor till 1,309,420 kronor,
så att enligt Kongl. Maj:ts förslag de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel
blifva:
pensionsstaten ............................................................................. kronor 1,305,030: —,
allmänna indragningsstaten................................................... » 1,315,820: —,
tillsammans kronor 2,620,850: —.
Extra anslag.
I fråga om extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t,
att å extra stat för år 1885 må anvisas ett kreditiv af 900,000 kronor,
att, användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering
med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående,
äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1884 anslagna
medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
45
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1884: 1885:
ordinarie anslag 2,620,538: —, 2,620,850: —; således ökning kr. 312: —;
extra»900,000: —, 900,000: — ;
3,520,538: —, 3,520,850: —; således ökning kr. 312: —.
summa kronor
46
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1885 utgöra altså :
Ordinarie: |
Extra: |
Summa: |
|||
I |
hufvudtiteln: |
1,338,000 |
—, 55,000 |
—, 1,393,000 |
> |
II |
)) |
3,758,000 |
—, 130,000 |
—, 3,888,000 |
> |
III |
1) |
638,250 |
—, 4,500 |
—, 642,750 |
J |
IV |
)) |
17,459,000 |
—, 1,959,400 |
—, 19,418,400 |
> |
V |
)) |
5,505,000 |
—, 2,000,000 |
—, 7,505,000 |
? |
VI |
)) |
4,604,282 |
—, 1,710,718 |
—, 6,315,000 |
|
VII |
» |
13,703,000 |
—, 398,000 |
—, 14,101,000 |
> |
VIII |
)) |
10,272,648 |
—, 1,694,352 |
—, 11,967,000 |
? |
IX |
)) |
2,620,850 |
—, 900,000 |
—, 3,520,850 |
y |
summa kronor |
59,899,030 |
—; 8,851,970 |
—; 68,751,000 |
— |
Härtill kominer det extra anslag, Kongl. Maj:t i sammanhang
med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln
äskat för ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar och hvaraf skulle för år 1885 anvisas att
utgå utom hufvudtitlarne ................................................... kronor 1,000,000: —.
De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kong]. Maj:t, med
åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 9
innevarande januari *), anser böra i riksstaten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,
in. in. förslagsvis,.................. kronor 620,800: —,
annuiteter å de fonderade
statslånen samt räntor å
öfrig statsskuld...... kronor 12,182,500: —,
efter afdrag af de till riksgäldskontor
ingående
rånte- och kapitalafbetal
ningar
.................. kronor 2,721,120: —,
förslagsvis,.......................................^...... kronor 9,461,380: —, 10,082,180: _.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande
af nyss nämnda protokoll, att
dels bilda en fond för nytt riksdagshus med flera offentliga
byggnadsföretag, hvilken fond skulle ställas under statskontorets
förvaltning,
och dels till denna fond nu afsätta ett belopp af kronor 900,000: —.
transport kronor 80,733,180: —•
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen".
47
Kongl. Maj:ts nåd. pröp. n:o 1, om statsverhet 1884.
transport kronor 80,733,180: —.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att till förstärkande af
statsverkets grundfond må för år 1885 afsättas ett belopp
af .............................................................................................. kronor 966,820: —.
Summan af dessa belopp ........................................ kronor 81,700,000: —,
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för
år 1885 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
48
Kong! Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om stats erhet 1884.
Riksstat
Tillgångar och inkomster:
öfverskott från statsregleringarne för år 1882 och föregående
år.....................................................................................................''............
Statsverkets inkomster:
ordinarie inkomster......................................................... 21,870,000
bevillningar ........................................................................ 52,910,000
Af postverkets reserverade medel ...............................................................
Af riksbankens vinst för år 1883...............................................................
Kronor.
5,317,
00C
74,780,
303,
1,300,
00C
00C
00C
Summa kronor
81,700,000
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884,
49
för år 188 5,
Ordinarie anslag. |
Extra anslag. |
Summa. |
|
Utgifter: |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
att utgå från statskontoret: |
|||
I hufvudtiteln ...................................... |
1,338,000 |
55,000 |
1,393,000 |
II >> ...................................... |
3,758,000 |
130,000 |
3,888,000 |
III » ....................................... |
638,250 |
4,500 |
642,750 |
IV » ....................................... |
17,459,000 |
1,959,400 |
19,418,400 |
; v » ...................................... |
5,505,000 |
2,000,000 |
7,505,000 |
VI », ....................................... |
4,604,282 |
1,710,718 |
6,315,000 |
VII >, .................................... |
13,703,000 |
398,000 |
14,101,000 |
! vin >, ....................................... |
10,272,648 |
1,694,352 |
11,967,000 |
IX » ....................................... |
2,620,850 |
900,000 |
3,520,850 |
1 Utom hufvudtitlarne ............................. |
1,000,000 |
1,000,000 |
|
Säger |
59,899,030 |
9,851,970 |
69,751,000 |
att utgå från riksgäldskontor et: |
|||
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m. m., |
|||
förslagsvis,............................................. |
.... 620,800 |
||
■ annuiteter å de fonderade statslånen samt |
|||
räntor å öfrig statsskuld................. |
........ 12,182,500, |
||
efter afdrag af de till riksgäldskon- |
|||
toret ingående rånte- och kapitalafbe- |
|||
talningar ................................................ |
....... 2,721,120, |
||
förslagsvis, .............................................. |
- 9,461,380 |
10,082,180 |
|
Säger utgifter |
79,833,180 |
||
Afsättning till fond för nytt riksdagshus med flera offentliga byggnads- |
|||
företag....................................................... |
900,000 |
||
Till förstärkande af statsverkets grundfond ................... |
966,820 |
||
- |
Summa kronor |
81,700,000 |
Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.
7
so
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,
till utgående under år 1885 äskade anslag för fortsättande af arbetena å
stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 2,000,000 kronor, föreslår Kongl.
Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden
den 9 innevarande januari *), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplåga
medel, må anvisas att utgå från riksgäldskontor.
Samtliga de i detta protokoll åberopade eller för öfrig! med statsregleringeu
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR
O. 11. Toemptander.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”finansplanen.*’
Stockholm 1884. Kongl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Kongl. MaJ:ts
nådiga proposition
om statsverket år 1884.
i
Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd.
1
Inkomstberäkningen.
Utgifterna å l—IX hufvudtitlarne.
Finansplanen.
Propositionens justering.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
3
Inkomstberäkningen.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Tiiemptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander, anhöll
att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen
vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets
tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde
fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets
den 12 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd
och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd
under litt. A., vidare yttrade:
4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Statsregle- Sedan numera 1881 års rikshufvudbok blifvit afslutad, visar sig
före Hr 1882. att vid nämnda års slut förefans, utöfver förut beräknade och disponerade
tillgångar, en behållning af 62,889 kronor 48 öre.
1882 års Uti statskontorets nyssberörda berättelse finnes redogjordt för eu
StatringlC'' hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäkning öfver resultaten af
1882 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister å statsverkets
inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda
förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäkning öfverskotten å
statsverkets inkomster, efter afdrag af brister å vissa inkomsttitlar,
utgjort................................................................................ kronor 7,583,710: —,
hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,
hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag
lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: —,
så att i det hela öfverskottet och besparingarna
skulle komma att öfverskjuta bristerna med......... kronor 5,224,645: —.
Lägges härtill det öfverskott å myntverkets
inkomster för år 1882, som under början af år
1883 blifvit till statskontoret levereradt, eller...... ,, 30,000: —,
så kan behållningen å 1882 års statsreglering
beräknas till.................................................................... kronor 5,254,645: —.
Med tillägg af ofvan omförmälda, förut ej
beräknade öfverskott för tiden före år 1882,..*....... „ 62,889: 48,
uppkommer alltså en tillgång af.............................. kronor 5,317,534: 48,
i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid
de senare riksdagarne iakttagna grundsats, tagas i beräkning för 1885
års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 5,317,000
kronor.
18statfTS Beträffande derefter statsregleringen för år 1883, hafva, såvidt
reglering, hittills kan vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister
uppstått:
Jernvägstrajihnedel, hvilka för
år 1883 beräknats till 6,200,000
kronor, hafva under år.et till statskontoret
levererats till belopp af
7,300,000 kronor, så att å dessa
medel uppkommit ett öfverkott å kronor 1,100,000: —.
Skogsmedel, hvilka i riksstaten
beräknats till 1,000,000 kronor, hafva
lemnat en inkomst af något öfver
transport kronor 1,100,000: —;
Inkomstberäkniii gen: statsrådsprotokollet.
800,000:
6,000,000:
transport kronor 1,100,000:
1.816.000 kronor, så att öfverskottet
utgjort i rundt tal................................. ,,
Tullmedel, beräknade till
27.500.000 kronor, hafva influtit med
33,508,243 kronor 51 öre. Öfverskottet
uppgår alltså i jemt tal till ...... „
Hvitbetssockertillverkningsafgift
liar influtit med 149,304 kronor 89
öre, men i staten upptagits till endast
70,000 kronor och således lem
nat
ett öfverskott i rundt tal af...... „
Enär Allmänna bevillning en,
som för år 1883 beräknats till
4.100.000 kronor, med ledning- af
hvad för år 1882 influtit bör kunna
antagas lemna omkring 4,630,000
kronor, synes alltså å denna titel
kunna påräknas ett öfverskott af ...
70,000:
530,000:
8,500,000:
Deremot har brist uppstått å bränvinstillverkningsafgiften,
hvilken inkomsttitel beräknats
till 14,000,000 kronor, men endast influtit med circa
13,220,000 kronor och således lemnat en brist af kronor 780,000:
och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande
öfverskott kunna antagas ungefärligen
motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar
kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af inkomster
kunna beräknas till.................................................... „
Beträffande bristerna på förslagsanslagen,
så torde, vid jemförelse med föregående års förhållanden
och verkstäld undersökning i fråga
om de anslag, i afseende å hvilka sådan kunnat
eg a rum, dessa brister, utöfver de på eu del anslag
möjligen uppkommande öfverskott, ej kunna beräknas
lägre än till........................................................ ,,
och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet ä
1883 års statsreglering kunna beräknas till .......... kronor 5,200,000: —.
7,720,000:
2,520,000:
På sätt vid de senare statsregleringarne iakttagits, lärer emellertid
någon disposition af det sistförflutna årets öfverskott ej nu böra
Arrende
medel.
lyr- och
häk medel.
6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
ifrågasättas, utan desamma reserveras för den budget, som uppgöres
till nästkommande års riksdag, då ock de beräkningar, hvilka ligga
till grund för kalkylen öfver nämnda öfverskott, kunna ske med erforderlig
noggrannhet. Den nu gjorda kalkylen visar emellertid, att
de öfverskott från tidigare statsregleringar, hvilka jag ansett böra upptagas
såsom tillgång i nu föreliggande budgetförslag för år 1885,
icke blifvit genom några sedermera inträffade förhållanden minskade,
utan äro i sin helhet tillgängliga.
Hänvisande till statskontorets förslag till inkomsternas beräknande
för år 1885, anhåller jag att få närmare yttra mig rörande nedannämnda
inkomsttitlar:
Statskontoret har föreslagit arrendemedlens upptagande i riksstaten
med oförändradt belopp 3,000,000 kronor. I händelse Eders Kongl.
Maj:t bifaller hvad chefen för civildepartementet vid regleringen af
sjette hufvudtiteln kommer att föreslå rörande indragning till statsverket
af de till landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrendeoch
afgäldsbelopp, in. m., kommer inkomsttiteln arrendemedel att i riksstaten
ökas med ett belopp, som bemälde departementschef efter förhållandena
år 1882 angifvit till 141,394 kronor 89 öre. Under nyssnämnda
förutsättning och då de hittills till statsverket influtna arrendemedlen
under åren 1881 och 1882 öfverstigit 3 millioner kronor med
respektive 73,567 och 157,556 kronor, hemställer jag, att arrendemedlen
må för år 1885 i staten beräknas i rundt tal till 3,150,000 kronor.
Fyr- och bakmedlen, som i 1884 års stat upptagas till 1,200,000 kronor,
hafva af statskontoret för nästa år beräknats till 1,300,000 kronor.
Medeltalet af denna uppbörd för åren 1880 -1882 utgör emellertid
blott 1,336,556 kronor, och då från och med innevarande års början,
enligt nådiga kungörelsen den 9 sistlidne november, en nedsättning
med tio procent tills vidare medgifvits i dessa afgifter, har jag, efter
samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, ansett beräkningen af
ifrågavarande medel böra för år 1885 lemnas oförändrad och desamma
sålunda framgent böra i staten upptagas till 1,200,000 kronor, och detta
så mycket heldre som den alldeles ovanligt lifliga sjöfarten under de två
senaste åren, hvilken föranledt den betydliga uppbörden af fyr- och båkmedel
derunder, ej kan med visshet påräknas fortfara; viljande jag endast
tillägga, att, enligt från generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift,
fyr- och båkmedlen nästlidna år uppgått till 1,511,295 kronor och
således till en något lägre siffra än hvartill statskontoret antagit dem
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7
komma att uppgå, då statskontoret, utan att ega tillgång till uppgifter
för december månad, afgaf sin berättelse.
Jernvägstrajihnedlen hafva, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik
upplyst, i medeltal för de fem sista åren lemnat en inkomst
af 3,237 kronor per kilometer trafikerad banlängd. Detta belopp,
multipliceradt med den väglängd, 2,299 kilometer, som förefans vid
slutet af år 1883, angifver 7,441,863 kronor såsom den summa, hvilken
skulle tillkomma statsverket såsom behållen kontant tillgång af jernvägstrafikmedel
under år 1885. Styrelsen anser emellertid, att den
sistlidet års höst för trafik öppnade bandelen Bräcke—Håssjö, 67 kilometer,
med all säkerhet kan antagas icke komma att under år 1885
lemna något öfverskott; att de öfriga nya linierna ännu fordra betydliga
kompletteringskostnader; samt att rälsutbyte å de äldre linierna
ännu år 1885 måste fortgå i likhet med åren 1883 och 1884. I följd
häraf har styrelsen äfven ansett, att från den ofvannämnda beräknade
behållningen bör afdragas såväl ett mot Håssjöliniens längd efter den
antagna medelinkomsten svarande belopp, 216,879 kronor, som en till
ungefär samma belopp uppgående summa till de högre kostnaderna
för banans förnyelse. Styrelsen har således föreslagit, att inkomsten af
statens jernvägstrafik måtte i riksstaten för år 1885 upptagas till en
summa af 7,000,000 kronor, till hvilket belopp statskontoret äfven beräknat
samma inkomster. Jag har ej anledning ifrågasätta någon
ändring i denna embetsverkens förslagsberäkning.
Skogsmedlen voro i riksstaten för år 1883 upptagna till 1,000,000
kronor och äro i innevarande års stat beräknade till 1,200,000 kronor.
Statskontoret har ansett denna beräkning böra för år 1885 höjas till
1,400,000 kronor. I detta statskontorets förslag vill jag ej ifrågasätta
någon ändring, utan anhåller endast få erinra, att dessa medel för år
1883, enligt från domänstyrelsen efter årets utgång inkommen uppgift,
såsom jag förut nämnt, belöpt sig till icke mindre än 1,816,000 kronor
i rundt tal, hvilken siffra lemnar ett glädjande vittnesbörd om en fortgående
tillväxt i afkastningen af statens skogar.
Inkomsttiteln extra uppbörd har statskontoret ansett kunna beräknas,
i likhet med staten för innevarande år, till 133,000 kronor, ehuru
statskontoret, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma, i
den vid dess berättelse fogade tabellen utfört beloppet af extra uppbörd
med endast 128,000 kronor. Under förutsättning af nådigt bifall till
hvad jag sedermera, vid föredragning af sjunde hufvudtiteln, kommer
Jernväg*-
trafikmedel.
Skogsmedel
Extra
uppbörd.
Tullmedel.
Postmedel.
8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
att föreslå angående försäljning af den nuvarande länsresidensbyggnaden
i Jönköping och den inflytande köpeskillingens upptagande bland statsverkets
inkomster såsom extra uppbörd, bör inkomsttitelns belopp höjas,
hvarvid jag bör meddela, att nämnda byggnad med tillhörande tomt
uppskattats till ett värde af 48,000 kronor. Jag hemställer derföre,
med tagen hänsyn jemväl till önskvärdheten af en jemn slutsiffra för
samtliga ordinarie inkomster, att inkomsttiteln extra uppbörd må beräknas
till 178,000 kronor.
I 1884 års riksstat äro tullmedlen beräknade till 28,500,000 kronor,
och har statskontoret för år 1885 föreslagit en med en million
kronor förhöjd beräkning af desamma. Enligt från generaltullstyrelsen
mig tillhandakommen uppgift har tulluppbörden nästlidet år belöpt
sig till 33,508,243 kronor. Då man tillika tager i betraktande den jemna
stegring, tulluppbörden företer under en följd af de senare åren, kan
den föreslagna beräkningen synas väl låg, men då å andra sidan de
gynnsamma förhållanden, hvilka medgifvit en så vidsträckt varuförbrukning
inom landet, som den, hvarom senare tiders ansenliga tullinkomster
vittna, icke få antagas komma att oafbrutet göra sig gällande,
lärer försigtigheten bjuda att icke alltför hastigt stegra beräkningen af
denna inkomsttitel. Jag gillar således den uppfattning, hvilken ligger
till grund för statskontorets afgifna förslag. I följd af Eders Kongl.
Maj:ts förut i dag enligt särskild! protokoll fattade beslut, att föreslå
Riksdagen en nedsättning i tullen å kaffe med sex öre, eller från 26
till 20 öre per kilogram, bör emellertid en nedsättning i den af statskontoret
föreslagna siffran ega rum, som jag dock anser ej böra görås
med större belopp än en half million kronor, om än den nyss antydda
ändringen i kaffetullen, beräknad efter sistlidna års ganska stora införsel
af denna vara, gifver såsom minskning i tulluppbörden en siffra,
som med 3 å 400,000 kronor öfverstiger en half million. Det är emellertid,
såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, endast i mycket runda
tal tullinkomsterna böra beräknas, sedan de nått den höga siffra, de
numera förete i vår budget. Jag hemställer derföre, att tullmedlen
må i riksstaten upptagas till 29,000,000 kronor.
Postmedlen, hvilka för år 1884 blifvit beräknade till 5,300,000
kronor, men under tiden från och med den 1 juli 1882 till och med
den 30 juni 1883 — efter afdrag af en del inkomster, som icke för
framtiden äro att påräkna — uppgått till 5,703,250 kronor, har generalpoststyrelsen,
i händelse det förslag, styrelsen framstält om nedsättning
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 9
i en del för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, vinner godkännande,
ansett för år 1885 böra beräknas till 5,210,000 kronor.
Under erinran att Eders Kongl. Magt den 31 december 1883 beslntit,
att till Riksdagen aflåta nådig framställning i öfverensstämmelse
med generalpoststyrelsens berörda förslag, tillstyrker jag, att postmedlen
måtte upptagas till det af generalpoststyrelsen beräknade beloppet.
Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket
jag har för afsigt att, i sammanhang med öfriga anslagsfrågor under
sjunde hufvudtiteln, framlägga till Eders Kong]. Maj:ts pröfning, slutar
å 5,513,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under
år 1885 kunna komma att öfverskrida postuppbörden för året, lärer
böra tillskjutas af postverkets reserverade, hos statskontoret innestående
medel, hvilka för närvarande utgöra omkring 1,411,000 kronor
och, enligt generalpoststyrelsens beräkning, vid 1884 års utgång komma
att uppgå till omkring 2,000,000 kronor, hemställer jag, under förutsättning
af nådigt bifall till hvad jag kommer att föreslå rörande postverkets
utgiftsstater, att af verkets omförmälda reserverade medel ett
belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade inkomsterna och
utgiftsstaternas slutsumma, eller 303,000 kronor, måtte få i riksstaten för
år 1885 upptagas bland de för statsutgifternas bestridande påräkneliga
tillgångarna.
1884 års riksstat upptager bränvinstillverkningsskatten till 12,000,000
kronor, och vid samma siffra har statskontoret ansett denna inkomsttitel
böra bibehållas för år 1885. Detta statskontorets förslag är jag
sinnad att biträda, om än jag anser mig böra meddela, att skatten för
det under nästlidet år tillverkade bränvin et uppgår till 13,223,002 kronor
och att utförseln af bränvin under samma år varit mycket obetydlig
och ej föranledt restitution af skatt till högre belopp, såvidt vid
afgifvandet af statskontorets berättelse var kändt, än cirka 120,000
kronor. I hvad mån den på senare tiden inträdda minskningen i bränvinsförbrukningen
kommer att fortfara eller än vidare fortgå, lärer dock
för närvarande ej kunna med visshet förutses; och har jag vid sådant
förhållande funnit den af statskontoret förordade låga beräkningen af
denna inkomsttitel vara af nödig varsamhet vid budgetens uppgörande
påkallad.
Allmänna bevillningen, i detta års stat beräknad till 3,350,000 kronor,
har statskontoret ansett böra för nästa år upptagas med ett till
Bill. till Rilcsd. Vrot. 1884. 1 Sam. 1 Afd. 2
Bränvins
tillverknings
skatt.
Bevillning af
fast egendom
samt af inkomst
och
bevillningsafgifter
för
särskilda för
måner och
rättigheter.
Öfriga
inkomster.
Inkomsternas
uppställning.
10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
3,500,000 kronor förhöj dt belopp, och finner jag ej något mot denna
förhöjning att erinra, Men då enligt sistlidne Riksdags beslut bevillningsstadgan,
på grund af hvars bestämmelser de under allmänna bevillningen
hörande afgifter hittills utgått, blifvit utbytt mot två särskilda
förordningar, den ena angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst och den andra angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner
och rättigheter, torde dessa förändrade benämningar å de särskilda
slagen af den allmänna bevillningen böra i riksstaten återfinnas. Senaste
Riksdags bevillningsutskott uppgjorde ock i sitt af Riksdagen godkända
betänkande n:o 22 särskild beräkning af afkastning^ utaf de
två olika slagen af bevillning, så att bevillningen af fast egendom samt
af inkomst beräknades komma att lemna 3,100,000 kronor och de öfriga
bevillningsafgifterna 250,000 kronor. Då nu de förhållanden, hvilka
föranledt statskontoret att förorda en förhöjd beräkning af bevillningen,
företrädesvis gälla den hittills utgående bevillningen efter andra artikeln,
som motsvarar den nuvarande bevillningen af fast egendom samt
af inkomst, lärer det vara denna bevillning, som bör i staten upptagas
med den förhöjning, statskontoret förordat, under det att de särskilda
bevillningsafgifterna bibehållas vid det af förra Riksdagen beräknade
belopp. Jag hemställer således, att i staten för år 1885 må i stället
för allmänna bevillningen uppföras: bevillning af fast egendom samt af
inkomst med ett belopp af 3,250,000 kronor och bevillning saf gifter för
särskilda förmäner och rättigheter med ett belopp af 250,000 kronor.
Beträffande öfriga inkomsttitlar får jag, med åberopande af statskontorets
berättelse, hemställa, att de måtte upptagas till de åt statskontoret
föreslagna belopp.
Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1885 må
med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas
i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes
med den fördelning i ordinarie inkomster och bevillning^'', som af åtskilliga
förhållanden påkallas, torde det dock tillåtas mig att, likasom
föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta en gruppering af dessa
inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en
öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och
närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.
Denna öfversigt angifver såsom
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Statsverkets inkomster:
11
A. inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendemedel ................................................... kronor 3,150,000,
skogsmedel .....................................................
jernvägstrafikmedel .....................................
postmedel .........................................................
telegrafmedel ..................................................
bötesmedel........................................................
extra uppbörd...................................................
B. skatter:
a) allmänna:
tullmedel ........................
bränvinstillverkningsskatt
11
ii
ii
ii
ii
ii
1.400.000,
7.000. 000,
5.210.000,
1.330.000,
260,000,
178,000,
hvitbetssockertillverk
ningsafgift
........................
stämpelmedel......................
mantalspenningar ............
bevillning af fast egendom
samt af inkomst ............
kronor 29,000,000,
„ 12,000,000,
ii
V
11
18,528,000;
100,000,
3.100.000,
640,000,
3.250.000, 48,090,000;
ränta ...................................... |
11 |
4,300,000, |
tionde .................................... |
11 |
1,650,000, |
rotevakansafgifter af flera |
11 |
306,000, |
kavalleriregementenas |
11 |
340,000, |
trosspassevolansafgift......... |
11 |
26,000, |
båtsmansbeklädnadsmedel |
11 |
60,000, |
c) särskilda afgifter:
fyr och båkmedel ...............
kontrollstämpelmedel .........
bergverkstionde ..................
bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
..............................
O
11
11
V
1,200,000,
20,000,
10,000,
6,682,000;
250?0Q.(jiJ1i480,000;1 56,252,000;
summa kronor 74,780,000.
Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande
såsom hittills böra påräknas hälften af riksbankens vinst för nästlidet år.
Riksbankens
vinstmedel.
12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Vinsten i sin helhet har enligt en från bankofullmägtiges ordförande mig
meddelad uppgift belöpt sig till 2,631,410 kronor 99 öre. Jag hemställer
följaktligen, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning
derom, ätt hälften af riksbankens vinstmedel för år 1883 må
anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år
1885, Riksdagen bestämmer; lärande denna tillgång böra i riksstaten
beräknas i rundt tal med 1,300,000 kronor.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit,
till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade
inkomster,........................................................................ kronor 74,780,000: —,
lägges:
af postverkets reserverade medel........................ » 303,000: —,
nyss nämnda belopp af riksbankens vinstmedel » 1,300,000: —,
samt det af mig såsom tillgång förut omförmälda
öfverskott å statsregleringarne för år
1882 och föregående år................................... )) 5,317,000: —,
så erhålles för statsregleringen år 1885 en tillgång
af.......................:.................................................... kronor 81,700,000: —.
De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen
af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande
ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan
statsrådets öfrige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla
och bifalla.
Ex protocollo:
Axel Ädelgren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1
Bil. Iitt. A.
Till Konungen.
Jemlikt gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen
före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om
statsverkets inkomster under det sistförflutna året, så vidt dessa äro
kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande
statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning
vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående
2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörda nådiga
föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.
Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning
af 1881 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets
och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och
statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse
angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens
början af detta embetsverk blifvit afgifven och sedermera
till revisorerna öfverlemnats. Jemlik! föreskrift i 39 § af riksdagsordningen
skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar
för Riksdagens stats-utskott hållas tillgängliga för verkställande
af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande
att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.
Beträffande unclsättningsfonden afgifver statskontoret serskild underdånig
berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna
fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas
stats-utskottet till banda.
Hvad angår statsverkets inkomster för år 1885, har statskontoret
ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar
och, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, för denna beräkning i
allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,
hvilka åter för åren 1880 och 1881 äro hemtade från de för
samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1882 upptagits i
enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år
samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad
approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda
år uppgifvits, väl torde i någon män afvika från det resultat,
som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, böra dock några
skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något
afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara.
Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt
afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemt stigande
eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande serskilda
förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet
närmare redogöra; börande statskontoret tillika anmärka, att de uti
åberopade tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de
närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,
som afse de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som
före uppbördsårets slut den 30 april påföljande år varit af inkomsterna
disponibelt till statsutgifters bestridande, och att således, i en
-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. B
lighet med deri för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats,
afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier ock
uppbördspropriebalanser.
Ordinarie inkomster.
Räntan, som i 1884 års riksstat beräknats till 4,300,000 kronor,
tiar för år 1882 uppgått till 4,366,237 kronor samt i medeltal för de
sist förflutna trenne åren utgjort 4,346,805 kronor. I sistnämnda summa
ingå frinjutna boställsräntor, hvilka med tillhopa 10,000 kronor, enligt
innevarande års riksdagsbeslut, uteslutits från såväl inkomstsidan som
utgiftssidan i riksstaten för år 1884. Med afseende härå samt då
denna inkomsttitel under ett af nyssnämnda trenne åren endast med
9,751 kronor öfverstigit det belopp, hvartill densamma i 1884 års riksstat
beräknats, anser statskontoret inkomsttiteln “ränta14 i riksstaten
för år 1885 böra upptagas med oförändradt belopp af 4,300,000 kronor.
Tionde, som i riksstaterne från och med år 1881 blifvit beräknad
till 1,645,000 kronor och äfven i 1884 års riksstat upptagits till
detta belopp, har för år 1882 utgjort 1,653,169 kronor samt i medeltal
för åren 1880—1882 belöpt sig till 1,651,371 kronor. Oberäknadt det
inflytande, som skiljaktigheterna mellan restantierna vid hvarje års
början och slut utöfva, är vexlingen i beloppet af denna inkomst hufvudsakligen
beroende af kyrkotionden, hvilken löses efter markegång.
Då emellertid uppbörden för hvart och ett af de senaste trenne åren
öfverstigit beräkningen och under denna tid äfven varit i stigande,
torde förevarande inkomsttitel i riksstaten för år 1885 böra, i nära
öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för dessa åren, upptagas
med ett till 1,650,000 kronor förhöjdt belopp.
Arrendemedel, som vid sistförfluten riksdag beräknades till 3,000,000
kronor, hafva utgjort:
för år 1880 ........................................................... kronor 2,886,324: —,
» » 1881 ............................................................ » 3,073,567: —,
» » 1882 ........ » 3,157,556: —,
eller i medeltal för dessa tre år .............................. » 3,039,149: —.
Denna inkomsttitel är underkastad förändringar, så väl i följd af
vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i
spanmål eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade
utarrenderingar i mån af äldre kontrakters tilländalöpande; och anser
4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
statskontoret, med afseende derå att medelinkomsten för sistförfluten
trenne åren icke i någon betydligare mån öfverstigit det för år 1884
beräknade beloppet, samt att en af domänstyrelsen till statskontoret
öfverlemnad förteckning öfver förändringar under år 1882 i arrendeinkomsterna
af för statsverkets räkning utarrenderade egendomar ej
eller utvisar någon väsentlig tillökning i dessa inkomster, att arrendemedlen
böra med oförändradt belopp af 3,000,000 kronor i riksstaten
för år 1885 upptagas.
Berga erkstionde. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet
om denna skatts upphörande, har denna inkomsttitel i statsregleringarne
från och med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp,
motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt
i riksstaterna från och med år 1881 uppförts med 10,000 kronor. Inberäknad
tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit
frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden för år 1882
visserligen uppgått till 12,308 kronor, deraf afgiften från Sala bergslag
belöper sig till 11,087 kronor 83 öre. Då emellertid medeltalet af uppbörden
för senaste trenne åren endast uppgått till 10,388 kronor och
således obetydligt öfverstigit beräkningen, lärer bergverkstionden äfven
för år 1885 få antagas till 10,000 kronor.
Mantalspenningar ne, beräknade i riksstaten för åren 1880—1883
till 640,000 kronor och i 1884 års riksstat upptagna till samma belopp,
hafva för det sistförflutna året utgjort 644,757 kronor samt i medeltal
för åren 1880—1882 uppgått till 643,631 kronor. Det å denna inkomsttitel
uppkomna öfverskott synes vara alltför ringa, för att högre
beräkning med anledning deraf bör ifrågasättas.
Bötesmedlen, hvilka i riksstaten från och med år 1879 varit beräknade
till 260,000 kronor, hafva för år 1882 belöpt sig till 275,655
kronor och i medeltal för åren 1880—1882 uppgått till 272,612 kronor.
Då emellertid denna inkomsttitel är af temligen oviss beskaffenhet,
lärer den förut upptagna beräkningen böra bibehållas.
Kavalleriregementenas bästa akansspanmål. Denna inkomst, som på
grund af nådiga beslut den 27 december 1873 och den 30 januari 1874
årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid
det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål,
hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten från och
med år 1882 beräknats till 340,000 kronor, har för nyssnämnda år
i penningevärde uppgått till 337,916 kronor. Beloppet af denna inkomst
är beroende af vexlande markegångspris, och torde densamma
i riksstaten för år 1885 upptagas med oförändradt belopp af 340,000
kronor.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5
Tillfälliga rotevakansafgifterna, i riksstaten från och med år 1878
beräknade till 76,000 kronor, hafva visserligen för år 1882 uppgått till
79,780 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 utgjort 79,703 kronor;
men detta sålunda uppkomna öfverskott synes statskontoret icke
vara af den betydenhet, att någon förändring i beräkningen bör deraf
föranledas.
Vakansafgifter af nyroterad jord, hvilka i innevarande och närmast
föregående årens riksstater beräknats till 115,000 kronor, äro i 1884
års riksstat upptagna till 125,000 kronor. Uppbörden bär för år 1882
uppgått till 133,303 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 belöpt
sig till 132,212 kronor. Med afseende derå att förändring i beräkningen
af denna inkomst så nyligen egt rum, samt att uppbörden
under ett af nyssnämnda tvenne åren understigit det belopp, hvartill inkomsten
i 1884 års riksstat upptagits, anser statskontoret denna inkomst
böra till oförändradt belopp i 1885 års riksstat beräknas.
Rotevakansåfgifter af utsockne frälsehemman i Halland, rotevakansafgifter
af bergslag och trosspassevolansafgiften. Af dessa inkomster har
för år 1882 den förstnämnda något understigit och de öfriga något
öfverskjutit de belopp, hvilka blifvit för år 1884 beräknade; men då
medelbeloppen för åren 1880—1882 på det hela i det närmaste motsvara
det senast antagna förhållandet med dessa uppbördstitlar, torde
några förändringar i de sist gjorda beräkningarne icke böra ifrågakomma.
Båtsmansvakansafgiften har i riksstaten för innevarande och näst
föregående året, likasom uti 1884 års, beräknats till 65,000 kronor.
Uppbörden för år 1882 tiar utgjort 69,309 kronor och medeltalet för åren
1880 — 1882 belöpt sig till 69,703 kronor. Då emellertid 1882 års uppbörd
ej obetydligt understigit uppbörden för år 1881, och 1880 års
inkomst icke ens uppgick till det beräknade beloppet, torde någon förändring
i beräkningen af denna afgift ej böra ega rum.
Bdtsmansbeklädnadsmedlen, vid innevarande års riksdag för år 1884
beräknade till 60,000 kronor, hafva för år 1882 uppgått till endast
57,989 kronor; men då medeltalet af uppbörden för åren 1880—1882
utgjort 62,098 kronor, lärer denna inkomst äfven i 1885 års riksstat
upptagas med 60,000 kronor.
Kontrollstämpelmedlen, som i 1883 års likasom i de tvenne närmast
föregående årens riksstat beräknats till 18,000 kronor, äro i riksstaten
för år 1884 upptagna till 20,000 kronor. Uppbörden har utgjort för
år 1882 26,623 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 24,169
kronor. Då emellertid inkomsten i icke ringa mån är beroende på
6 Inkomstberäkningen; statskontorets skrifvelse.
tillfälligheter, hvilka icke kunna på förhand beräknas, torde någon
ytterligare förhöjning i beräkningen nu icke böra ifrågasättas.
Fyr- och håkmedel äro för år 1884 beräknade till 1,200,000 kronor
och hafva för år 1882 uppgått till 1,504,014 kronor samt i medeltal
för åren 1880—1882 inbringat 1,336,556 kronor. Under innevarande
år intill den 1 dennes har denna inkomst, enligt från generaltullstyrelsen
erhållen uppgift, utgjort 1,472,690 kronor; och skulle, i händelse
samma uppbörd komme att för december månad debiteras som under
motsvarande tid af det nästföregående året, för innevarande år uppgå
till 1,522,245 kronor. En högre beräkning af denna inkomst synes
statskontoret alltså böra ega ruin; men då, enligt nådiga kungörelsen
den 9 sistlidne november, den nu stadgade fyr- och båkafgiften skall
från och med den 1 nästkommande januari tillsvidare nedsättas med
10 procent, anser statskontoret denna inkomsttitel icke böra i riksstaten
för år 1885 upptagas till högre belopp än 1,300,000 kronor.
Telegraf medlen, hvilka i riksstaten för åren 1881—1884 varit beräknade
till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad statskontoret inhemtat,
af telegrafstyrelsen jemväl för år 1885 kalkylerade till nämnda summa,
hvilken alltså blifvit i bilagda tabell uppförd.
Jernvägstrafihnedlen. Jemlikt en från styrelsen öfver statens jernvägstrafik
erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmedlen för år
1885 antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa
statsreglering torde böra beräknas.
Skogsmedlen, som i riksstaten för åren 1875—1883 varit beräknade
till 1,000,000 kronor, upptogos af innevarande års riksdag i riksstaten
lör år 1884 till 1,200,000 kronor. Uppbörden har utgjort
för år 1880 ..............................................c......... .. kronor 1,315,469 —,
,, ,, 1881 ............................................................ ,, 1,521,754 —,
,, „ 1882 ............................................................ „ 1,649,851 —,
eller i medeltal för dessa tre åren ........................ „ 1,495,691 —.
Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets
skogsmedel för detta års trenne första qvartal uppgått till 1,592,585
kronor. En förhöjning i den nu antagna beräkningen torde vid sådant
förhållande böra ske. Då likväl denna inkomst beror af förhållanden,
som icke på förhand med någon säkerhet kunna förutses, har statskontoret
ansett densamma för år 1885 icke böra beräknas till högre
belopp än 1,400,000 kronor.
Extra uppbörd. Förutom åtskilliga inkomster af mer eller mindre
tillfällig beskaffenhet hafva bland statsverkets inkomster under denna
titel hittills äfven ingått de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar.
Enligt innevarande års riksdagsbeslut komma emellertid an
-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7
nuiteterna å odlingslån från och med år 1884 till och med år 1888 att
ingå till en särskild fond med ändamål att understödja odling af sänka
trakter, m. m; och blef, med afseende härå, titeln extra uppbörd i 1884
års riksstat upptagen till 133,000 kronor, deruti inberäknadt det belopp
af sammanlagdt 56,403 kronor 54 öre, som till följd af Riksdagens beslut
om indragning till statsverket af några vid läroverken i Eskilstuna,
Sölvesborg och Askersund befintliga fonder komma att inflyta. Efter
afdrag af annuiteterna å odlingslån och dessutom, hvad 1880 och 1881
årens uppbörd angår, dels af 22,815 kronor 53 öre, utgörande influten
ersättning för af skogsplanteringskassau förskottsvis bestridda utgifter
för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs län, och dels 67,611
kronor, från domkapitlet i Karlstads stift till statsverket öfverlemnadt
kapital, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1880—1882 144,398
kronor. Som denna inkomst emellertid till en ej obetydlig del är af
tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas för år 1885
till högre belopp än det, hvarmed densamma i 1884 års riksstat upptagits,
eller 133,000 kronor; varande dock för jemnande af de ordinarie
inkomsternas slutsumma beloppet i tabellen utfördt med 128,000 kronor.
Bevillningar.
Tullmedlen. Denna bevillning har enligt räkenskaperna utgjort:
för år 1880 ........................................................ kronor 27,622,164: —,
„ „ 1881 ......................................................... „ 29,849,639: —,
„ „ 1882 ........................................................ „ 31,108,483: -,
eller i medeltal för dessa år ................................. „ 29,526,762: —.
Enligt meddelande från generaltullstyrelsen har den debiterade
tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes
uppgått till ................................................................ kronor 31,526,887: —,
och skulle, under antagande att samma uppbörd
komme att för december månad debiteras som
under motsvarande tid af sistlidet år, eller......... „ 2,095,629: —,
innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra...... kronor 33,622,516: —.
Uti innevarande års riksstat äro tullmedlen beräknade till 27,500,000
kronor och i riksstaten för år 1884, med hänsyn dertill att bruttoinkomsten
under de sistförflutna fem åren befunnit sig i jemnt stigande
år efter år och med mera än en million kronor öfverstigit det nästföregående
årets, af Riksdagen upptagna till ett belopp af 28,500,000
8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
kronor. Ehuru de orsaker, hvilka framkallat den betydliga stegringen
i tullinkomsten, icke torde kunna få antagas vara af stadigvarande
natur, anser dock statskontoret, att någon förhöjning i beräkningen af
denna inkomsttitel bör ega rum; lärande densamma i nära öfverensstämmelse
med medeltalet af uppbörden för de trenne sistförfluten åren
uti riksstaten för år 1885 upptagas med 29,500,000 kronor.
Postmedlen äro, på sätt statskontoret inhemtat, för år 1885 af
generalpoststyrelsen beräknade till 5,210,000 kronor, hvadan denna
summa blifvit å bilagda tabell uppförd.
Stämpelmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:
för år 1880 ............................................................ kronor 3,104,685: —,
1881 ............................................................ „
1882 ........................................................... „
it
eller
V 77
i medeltal för dessa år
3,104,183: —,
3,019,161: —,
3,076,010: —.
Det belopp, hvartill dessa medel uti innevarande års riksstat äro
beräknade, eller 3,000,000 kronor, ansågs af sistförflutna Riksdag böra för
år 1884 höjas med 100,000 kronor, utgörande den ungefärliga afkastningen
af stämpelafgiften för spelkort, hvilken, enligt Riksdagens beslut,
numera skall sammanföras med stämpelafgiften, och blefvo af sådan
anledning stämpelmedlen i 1884 års riksstat upptagna till ett belopp
af 3,100,000 kronor. Kortstämplingsafgiften har i medeltal för de sistförflutna
trenne åren utgjort 110,637 kronor; med förmälan hvarom
statskontoret hemställer, att någon förändring i den för år 1884 faststälda
beräkningen af stämpelmedlen ej må ega rum.
Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstill
verkningen
i riket utgjort i jemnt tal:
år 1878 .............................. kannor 16,440,000 eller liter 43,023,480,
„ 1879 .............................. „ 13,763,000
„ 1880 ............................. „ 15,170,000
„ 1881 .............................. „ 16,447,000
„ 1882 .............................. „ 13,168,000
V
11
’1
36,017,771,
39,699,890,
43,041,799,
34,460,656,
utgörande i medeltal för
femårsperioden ........................... ,, 14,997,600 „ „ 39,248,719.
Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt
erhållen uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgiften,
intill den 1 i denna månad uppgått till liter 27,559,057,
och om dertill lägges tillverkningen under december
nästlidet år 2,265,243 kannor, eller.................................... ,, 5,928,141,
skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal motsvarar
tillverkningen för samma månad innevarande år,
detta års tillverkning komma att utgöra ........................ liter 33,487,198.
9
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9
Under antagande att den minskning i bränvinskonsumtionen, som
under de senare åren inträdt, allt mera skulle fortgå, ansåg innevarande
års Riksdag denna skatt icke böra för år 1884 beräknas till högre belopp
än till 12,000,000 kronor, hvilken summa, efter en skatt af 40 öre
per liter, motsvarar en tillverkning af 30,000,000 liter. Med afseende
å den ytterligare minskning i brän vinstill verkningen, som under innevarande
år egt rum, anser statskontoret skäl ej vara för handen att
föreslå någon förändrad beräkning af denna skatt.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i riksstaten för år 1883 beräknad
till 70,000 kronor, blef för år 1884 upptagen till 90,000 kronor. Uppbörden
har utgjort:
för år 1880 ........................................................ kronor
„ „ 1881.............................................................. ,
1882..............................................
eller
# 11 11
i medeltal för dessa åren
70,650: —,
101,324: —,
114,945: —,
95,640: —.
Enligt, uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under innevarande
år intill den 1 dennes utgjort.................... kronor 108,984: —,
och under antagande att berörde inkomst under
december månad detta år kommer att uppgå till enahanda
belopp som för samma månad sistlidet år, eller ,, 20,903: —,
skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 129,887: —.
Med afseende å den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig för
såväl innevarande som de båda nästförflutna åren, synes afgiften för år
1885 kunna beräknas åtminstone till 100,000 kronor.
Allmänna bevillningen. I öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts nådiga förslag till sistförflutna Riksdag beslutade Riksdagen, att
den efter art. I i bevillningsstadgan utgående personliga skyddsafgift
skulle från och med nästkommande år upphöra; och åtog Riksdagen
sig för år 1884 en allmän bevillning af 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000
kronor beräknades belöpa sig på bevillningen af fast egendom samt af
inkomst och 250,000 kronor på bevillningsafgifterna af särskilda förmåner
och rättigheter.
Efter afdrag af såväl den personliga skyddsafgiften som af stämpelafgiften
för spelkort, hvilken senare afgift, på sätt ofvan berördt är, från
och med nästkommande år skall sammanföras med stämpelmedlen, har
den allmänna bevillningen utgjort:
för år 1880........................''................................... kronor 3,571,349
„ 1881........................................................... „
1882.......................................
eller
’1 11
i medeltal för dessa tre år
3,763,400
3,905,109
3,746,619
och således i ej ringa mån öfverstigit det belopp, hvartill densamma af
2
t
10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Riksdagen för år 1884 beräknats. Vid sådant förhållande och då denna
inkomst under de sistförflutna åren visat sig vara i stigande, anser
statskontoret att eu förändring i den senast vidtagna beräkningen kan
ega ruin, och att allmänna bevillningen sålunda bör med ett förhöjdt
belopp i riksstaten för år 1885 upptagas. Med afseende dock å den
minskning i inkomstbevillningen, som blifver en följd af den uti bevillningsstadgan
för år 1884 och påföljande år intill slutet af det år,
under hvars lopp ny bevillning af Riksdagen blifver faststäld, vidtagna
förhöjningen dels af existensminimum, dels ock af det bevillningsfria
afdraget för inkomst understigande 1,200 kronor, och hvilken minskning
blifvit, i det vid den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda utdrag af
protokollet öfver finansärenden den 10 sistlidne januari, beräknad till
246,400 kronor, torde denna bevillning likväl icke böra för år 1885
beräknas högre än till 3,500,000 kronor; och, under antagande tillika,
att nyssnämda bevillningsstadga äfvensom den nådiga förordningen den
14 sistlidne september, angående bevillningsafgiften för särskilda förmåner
och rättigheter, varda till sina hufvudgrunder bibehållna oförändrade
för år 1885, hemställer alltså statskontoret, att sistnämda summa
måtte i beräkningen upptagas.
Af 1881 års rikshufvudbok visar sig, att vid nämnda års slut
förefanns en för följande statsregleringar disponibel behållning
af.......................................................................................... kronor 7,221,929: 88.
Häraf hafva disponerats:
enligt 1882 års riksstat 269,903: 40.
„ 1883 „ „ 2,789,137:—.
„ 1884 „ „ 4,100,000: —. „ 7,159,040: 40,
och återstår utöfver förut sålunda beräknade och disponerade tillgångar
en behållning af 62,889 kronor 48 öre.
Öfver resultatet af 1882 års statsreglering, hvad angår öfverskott
och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de
på riksstaten uppförda förslagsanslag, har härstädes blifvit efter nu
kända förhållanden upprättad — — — forslagsberäkning — ----, hvaraf
framgår, att öfverskottet å statsverkets inkomster, efter afdrag lör brister
i vissa inkomsttitlar, utgjort.............................. kronor 7,583,710: ,
hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,
hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag
lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: ,
så att på det hela öfverskott och besparingar skulle
komma att öfverskjuta bristerna med (transport) kronor 5,224,645: —.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 11
transport kronor 5,224,645: —.
Lägges härtill det öfverskott å myntverkets in
-
komster för år 1882, som under början af innevarande
år blifvit till statskontoret levereradt, eller ,,__30,000: —,
så kan behållningen å 1882 års statsreglering
beräknas till..................................................................... kronor 5,254,645: —.
Stockholm den 12 december 1883.
Underdånigst:
O. F. AF SILLEN.
AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. L. W. RIBEN.
Föredragande.
Per Samzelius.
12
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Bil. litt. a.
Statsverkets inkomster.
■■ |
Kronor. |
öre. |
Ordinarie inkomster: |
||
Ränta ................................................................................. |
4,300,000 |
J |
Tionde .................................................................................. |
1,650,000 |
_... |
Arrendemedel ................................................................... |
3,000,000 |
_ |
Berg verkstionde..................................;....................................... |
10,000 |
_ |
Mantalspenningar...................................................................... |
640,000 |
—1 |
Bötesmedel........................................................................ |
260,000 |
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................ |
340,000 |
|
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ |
76,000 |
|
Vakansafgifter af nyroterad jord......................................... |
125,000 |
|
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland |
20,000 |
_ |
Vakansafgifter af bergslag.................................................... |
20,000 |
|
Trosspassevolansafgift............................................................... |
26,000 |
— |
Båtsmansvakansafgift ............................................................. |
65,000 |
— |
Båtsmansbeklädnadsmedel ................................... |
60,000 |
_ |
Kontrollstämpel medel ............................................................ |
20,000 |
__ |
Fyr- och båkmedel............................................................. |
1,300,000 |
_ |
Telegrafmedel............................................................................ |
1,330,000 |
_ |
Jomvägstrafi kmedel ............................................................ |
7,000,000 |
_ |
Skogsmedel ............................................................ |
1,400,000 |
— |
Extra uppbörd.......................................................................... |
128,000 |
|
säger |
21,770,000 |
— |
Bevillningar: |
||
Tullmedel................................................ |
29,500,000 |
|
Postmedel ............................................... |
5,210,000 |
_ |
Stämpelmedel ......................................................................... |
3,100,000 |
— |
Bränvinstillverkningsskatt ................................................... |
12,000,000 |
— |
Hvitbetssock ertillverkningsafgift ........................................ |
100,000 |
— |
Allmän bevillning ................................................................... |
3,500,000 |
— |
säger |
*53,410,000 |
|
Summa |
75,180,000 |
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
13
Statsverkets inkomster
åren 1SSO—18S2.
u
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Statsverkets
Beräknade |
|
i riksstaten |
|
för år 1884. |
|
Ordinarie inkomster: |
|
Ränta....................................................................................................... |
4,300,000 |
Tionde ...................................................•................................................ |
1,645,000 ! |
Arrendemedel.......................................................................................... |
3,000,000 |
Bergverkstionde ..................................................................................... |
10,000 |
Mantalspenningar ................................................................................... |
640,000 |
Bötesmedel .......................................................................................... |
260,000 |
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................................... |
340,000 I |
Tillfälliga rotevakansafgifter .............................................................. |
76,000 |
Vakansafgifter af nyroterad jord........................................................ |
125,000 |
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland........... |
20,000 |
Vakansafgifter af bergslag.................................................................... |
20,000 |
Trosspassevolansafgift ....................................................................... |
26,000 |
Båtsmansvakansafgift........................................................................... |
65,000 |
Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................................... |
60,000 |
Kontrollstämpelmedel............................................................................. |
20,000 |
Fyr- och båkmedel ................................................................................. |
1,200,000 |
Telegrafmedel ....................................................................................... |
1,330,000 |
Jernvägstrafikmedel............................................................................... |
6,800,000 |
Skogsmedel............................................................................................. |
1,200,000 |
Extra uppbörd ....................................................................................... |
133,000 |
säger |
21,270,000 |
Bevillningar: |
|
Tullmedel ......................................................................................... |
28,500,000 |
Postmedel................................................................................................. |
5,300,000 |
Stämpelmedel....................................................................................... |
3,100,000 |
Bränvinstillverkningsskatt................................................................ |
12,000,000 |
11 vi tbetssockert i 11 verk n i ngsalgi It: .................................................... |
90,000 |
Allmän bevillning................................................................................... |
3,350,000 |
säger |
52,340,000 |
summa |
73,610,000 |
Tillkommer: tilläggsbevillning............................................................... |
— — |
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
15
inkomster.
Bil. litt. b,
«o Enligt räkenskaperna |
Statskontorets beräkning |
|||
för år 1880. |
för år 1881. |
för år 1882. |
Medium. |
|
4,304,429 1,649,047 2,886,324 9,782 643,678 265,383 342,597 81,482 124,809 20,274 23,833 26,487 64,209 60,422 22,250 1,191,474 1,227,863 6,200,000 1,315,469 452,024 |
4,309,751 1,051,897 3,073,567 9,074 642,458 276,800 353,953 77,848 138,523 21,781 25,183 26,471 75,590 67,885 23,632 1,314,180 1,327,232 7,200,000 1,521,754 357,255 |
4,366,237 1,653,169 3,157,556 12.308 79,780 133,303 18,634 20,834 26,479 69.309 1,504,014 1,338,688 7,800,000 1,649,851 370,854 |
4,346,805 |
4.300.000 1.650.000 3.000. 000 640.000 260.000 340.000 76.000 125.000 20.000 65.000 60.000 1.300.000 1.330.000 7.000. 000 1.400.000 128.000 |
20,971,836 |
22,494,834 |
23,543,956 |
22,336,875 |
21,770,000 |
27,022,164 5,136,040 3,104,685 15,209,493 70,650 4,322,707 |
29,849,639 5,420,105 3,104,183 16,493,841 101,324 4,516,250 |
31,108,483 5,672,544 3,019,161 13,196,750 114,945 4,663,706 |
29,526,762 5,409,563 3,076,010 14,966,695 95,640 4,500,887 |
■ 29,500,000 5.210.000 3.100.000 100,000 3.500.000 |
55,465,739 |
59,485,342 |
57,775,589 |
57,575,557 || 53,410,000 |
|
76,437,575 1,618,934 |
81,980,176 1,709,091 |
81,319,545 1,789,411 |
79,912,432 1,705,812 |
75,180,000 |
1
Utgifterna.
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hoohschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
von Krusenstjerna.
Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll derefter att
få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af första hufvudtiteln.
JBih, till Biksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 1
2
Hvad först angick
Första hufvudtiteln.
ordinarie anslag
under denna hufvudtitel förklarade departementschefen sig icke ega
anledning föreslå någon förändring i de i riksstaten för innevarande
år uppförda anslagens belopp.
Beträffande ett för år 1885 ifrågasatt
extra anslag
yttrade departementschefen:
»I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne november har riksmarskalksembetet
gjort framställning om afhjelpande af förefintliga
brist.fälligheter vid lyshållningen inom Stockholms slott.
Med anledning deraf att åtgången af gas till belysning inom
kongl. slottet under de senare åren så betydligt tilltagit, att densamma
från 987,500 kubikfot år 1880 stigit till 1,161,300 kubikfot år 1881
och 1,522,300 kubikfot år 1882, utan att förbränningstiderna eller
lågornas antal tillika ökats, hvarjemte lukt af gas tidt och ofta spridt
sig i gångar och trappor, in. fl. ställen, har ståthållareembetet på slottet,
enligt hvad embetet i skrifvelse af den 20 oktober 1883 hos riksmarskalksembetet
anmält, låtit verkställa undersökning af en del utaf
gasrören, hvarvid befunnits att de, å de ställen der undersökning egt
rum, varit alldeles förrostade och odugliga. Som med temlig visshet
kunde antagas, att större delen af gasrören, hvilka äro af jern och
år 1856 blefvo inlagda, befunnos i nämnda uppfrätta tillstånd, syntes
det ståthållareembetet nödvändigt att för besparande af den dryga utgiften
för gas, som genom de felaktiga rördelarne nu oförbränd bortströmmade,
äfvensom till förekommande af fara genom explosion af
bildade gassamlingar, uppbrytning, undersökning och omläggning af
slottets hela nät af gasrör, med undantag af de i senare tid på yttre
borggården inlagda stålrören, så snart som möjligt verkstäldes. För
detta ändamål uppdrog ståthållareembetet redan i början af år 1883 åt
slottsintendenten E. Jacobsson att verkställa nödiga undersökningar
och derefter inkomma med förslag till de åtgärder, som till följd deraf
vore att vidtaga. Efter fullbordadt uppdrag aflemnade bemälde slottsindendent
till ståthållareembetet ett dylikt förslag till borttagande af
en större del af de nuvarande gasrören samt deras ersättande med nya
Första liufvudtiteln.
3
rör af stål jemte murars iståndsättande derefter, hvilket arbete beräknats
föranleda en sammanlagd kostnad af 41,675 kronor.
Då emellertid, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande, försök
af ett härstädes bildadt bolag pågått sedan den 1 augusti nästlidet år
med elektrisk belysning efter Edisons system af en del utaf kongl.
slottets hittills med gas upplysta trappor och gångar, och denna belysning,
af tillkallade sakkunnige män, professorerne E. Edlund och
G. It. Dahlander gillad och godkänd, visat sig synnerligen lyckad .och
till alla delar tillfredsställande samt ej heller kunde åstadkomma någon
eldfara och explosion, har ståthållareembetet hemstält att, i stället för
gas, elektrisk belysning måtte i kongl. slottet få införas. Kostnaden
för anbringande af denna belysning med 500 glödlampor jemte deras
insättning uppginge, enligt af nämnda bolag gjordt anbud, till ett belopp
af 55,000 kronor. Ståthållareembetet tillägger vidare, att denna
summa väl något öfverstege ofvanberörde kostnad för inläggande af
nya gasrör, men att deremot belysningen i kongl. slottet blefve i väsentlig
mån förbättrad, lättare att sköta, ej eldfarlig och betydligt billigare
än den närvarande, hvarförutom undvekes det besvärliga och
tidsödande samt i flere afseenden förstörande arbetet med genombrytning
och rubbning af ett stort antal planer, gångar, golf och trossbottnar,
väggar och murar, m. m., äfvensom för upptagande af gamla
och nedläggning af nya gasrör.
Med afseende på vigten deraf, att det högst bristfälliga skick,
hvaruti belysningen inom kongl. slottet för närvarande befunne sig,
snarast möjligt måtte blifva af hjelp!, har riksmarskalksembetet för sin
del instämt i ståthållareembetets ofvanberörda förslag om införande af
elektrisk belysning i kongl. slottet, hvilken belysning, ehuru något
dyrare i anläggningskostnad än hvad reparationen af den nuvarande
gasledningen betingade, dock för framtiden blefve billigare och på
samma gång mera tryggande för eldfara. Riksmarskalksembetet har
fördenskull i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
näst sammanträdande Riksdag göra framställning om beviljande af ett
anslag för en gång af 55,000 kronor för införande i kongl. slottet af
elektrisk belysning efter Edisons system, med det dertill hörande uppgift
antal glödlampor.
Behofvet af en genomgående och ofördröjligen skeende förbättring
af lyshållningen inom kongl. slottet synes mig genom hvad ståthållareembetet
och riksmarskalksembetet anfört till fullo ådagalagdt.
Likaså synas mig nämnde myndigheter hafva anfört öfvertygande skäl
för lämpligheten af den nuvarande gaslysningens utbytande mot elektrisk
belysning. Det å första hufvudtiteln uppförda, allt sedan 1856—1858
4
Första hufvudtiteln.
årens riksdag icke förhöjda ordinarie anslaget af 63,000 kronor till
reparationer å Stockholms slott, m. fl. för de kongl. hofven u pplåtna
byggnader kan så mycket mindre lemna tillgång till bekostande
af ett arbete af den omfattning som det nu ifrågasatta, som anslaget
under en följd af år visat sig otillräckligt för bestridande af de med
anslaget afsedda utgifter, hvarföre ock Eders Kongl. Maj:t Sjelf bekostat
reparations- och inredningsarbeten i kongl. slottet till betydliga
belopp. Särskilda extra anslag hafva ock förut beviljats för med detta
likartade arbeten, som ansetts falla utom den årliga underhållskostnaden,
såsom för anbringande af vattenledning, gasledning, åskledare,
m. m., allt enligt särskilda riksdagsbeslut. Jag hemställer alltså, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra
stat för år 1885 anvisa ett belopp af 55,000 kronor.»
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen
sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under första hufvudtiteln;
och beslöt Hans Maj:t Konungen att i öfverensstämmelse dermed
framställning skulle till Riksdagen aflåtas angående regleringen af
denna hufvudtitel.
Ex protocollo:
Axel Ädelgren.
STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.
Andra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms
slott Onsdagen den 9 Januari 1884,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild.
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Rydinö,
von Krusenstjerna.
Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog följande ärenden rörande
regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen
yttrade beträffande:
Bill. till Bil;sd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Andra hufvudtiteln.
[1.]
Krig skof -rätten.
[2,]
Nya Lagberedningen.
[3.]
Kronohäkte
Vurberg.
Ordinarie anslag.
I de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln har jag icke att föreslå
någon förändring.
Extra anslag.
I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hemställer
jag att på extra stat för år 1885 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden
åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.
På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna för Nya
■ Lagberedningen anvisadt ett extra anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag
att samma belopp till enahanda ändamål begäres för år 1885. Öfver sin verksamhet
under år 1883 har Beredningen den 31 sistlidne December afgifvit redogörelse,
hvilken för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll
biläggas.
I skrifvelse till chefen för Justitiedepartementet den 14 November 1883
»bär chefen för Landtförsvarsdepartementet gjort framställning derom, att erforderliga
åtgärder måtte vidtagas för att Yarbergs f. d. fästning med alla derinom
befintliga lägenheter måtte för disciplinkompaniets inrymmande derstädes och inrättandet
af ett militärhäkte för armén ställas till Landtförsvarsdepartementets
förfogande.
Efter det innehållet af berörda vid detta protokoll fogade skrifvelse blifvit
föredraget, samt chefen för Sjöförsvarsdepartementet, under erinran om den be-,
sparing i kostnad, som kunde vinnas derigenom, att militärhäktet blefve gemensamt
för armén och flottan, förklarat sig anse den nu föreslagna lokalen tills
vidare motsvara jemväl flottans behof, anförde chefen för Justitiedepartementet
vidare:
De lokaler inom Yarbergs fästning, hvilka användts såsom straffängelse, äro ej
vidare för detta ändamål erforderliga. På förslag af Fångvårdsstyrelsen har nemligen
Eders Kong!. Maj:t den 22 Oktober 1880 förordnat, att straffängelset i Yarberg skulle
upphöra att såsom straffängelse begagnas och der intagna fångar flyttas till
Landskrona eller Karlskrona. I afgifvet utlåtande öfver chefens för Landtförsvarsdepartementet
nu föredragna framställning har Fångvårdsstyrelsen erinrat,
hurusom det blifvit ifrågasatt att använda dessa sålunda numera obegagnade lokaler
för annat fångvårdens behof. 1 sammanhang med förslaget om straffan
-
Andra hufvudtitelu.
3
gelsets indragning hemstälde nemligen Fångvårdsstyrelsen att lokalerna måtte tills
vidare upplåtas till station för vissa till allmänt arbete dömde, och i det förslag
till förordning angående lösdrifveri, som af särskilde komiterade afgifvits, hade
dessa hemstält, att ifrågavarande straffäftgelse mätte efter förändrad anordning
tills vidare, intill dess en bättre tvångsarbetsanstalt kommit till stånd, användas
till arbetsanstalt för icke straffade lösdrifvare af mankön. Men då så väl Fångvårdsstyrelsen
som förenämnda komiterade ansett straffängelsets användande till
förvaringsort för försvarslöse endast såsom en provisorisk anordning, och denna
förvaringsort saknade det centrala läge och de tillfällen till sådan sysselsättning
för personalen, som för en anstalt af denna beskaffenhet vore önskvärd, ansåg
Styrelsen hinder från fångvårdsförvaltningens sida icke böra möta för straffängelsets
upplåtande till station för disciplinkompaniet.
I)å följaktligen väsentliga olägenheter synas vara förenade med inrymmandet
af en tvångsarbetsanstalt i förra straffängelsets i Varberg lokaler, medan deremot
dessa lokaler enligt chefens för Landtförsvarsdepartementet omdöme äro synnerligen
lämpliga att användas såsom station för disciplinkompaniet, anser jag
mig böra tillstyrka Eders Kong! Maj:t att villfara den af chefen för Landtförsvarsdepartementet
i detta hänseende gjorda hemställan.
Men nämnde departementschefs hemställan afser jemväl öfverlåtande till
Landtförsvarsdepartementet af det inom fästningens område uppförda kronohäktet
att användas till sådant militärhäkte, der enligt strafflagen för krigsmakten fängelse
och straffarbete, ådömda för militära förbrytelser, i vissa fall skulle aftjenas.
Ändamålsenligheten deraf, att äfven denna inom ett åt landtförsvaret i öfrigt
upplåtet område belägna lokal får för militära ändamål användas, lärer ej
kunna bestridas, men då kronohäktet fortfarande begagnas såsom cellfängelse, kan
detsamma icke af fångvården afträdas, utan att motsvarande fängelselokaler i utbyte
ställas till fångvårdens förfogande. Fångvårdsstyrelsen, som upplyser, att
kronohäktet innehåller 24 celler och att två derinvid belägna byggnader äro inredda
till bostäder åt bevakningspersonalen, ransakningslokal in. in., har låtit
uppgöra ritning och kostnadsförslag till en ny häktesbyggnad, afsedd att innehålla
26 celler, ekonomibyggnad med boningsrum för föreståndaren, sjukrum, ransakningslokaler
in. m. För denna byggnad jemte tvätthus och stängsel har kostnaden
beräknats till 68,500 kronor, hvartill komma 1,500 kronor för anskaffande
af byggnadstomt, derest häktet icke anses böra förläggas i f. d. stenhuggeriet
inom fästningsområdet, der eljest lämplig plats derför funnes.
Öfverintendentsembetet, som anbefalts att öfver ritningen och kostnadsförslag^
afgifva yttrande, har funnit desamma föranleda endast en mindre anmärkning
i afseende på ritningen, hvilken anmärkning borde kunna iakttagas utan tillökning
i byggnadskostnaden.
Den plats inom fästningsområdet, som i Fångvårdsstyrelsens utlåtande ifråga -
4
Andra hufvudtiteln.
sättes för kronohäktets anläggande, lärer enligt meddelande af generaldirektören i
Styrelsen visserligen vara i afseende på utrymmet tillräcklig, men någon undersökning
om grundens lämplighet för en byggnads uppförande derå har ännu ej
hunnit ske. Platsen uppgifves dessutom, ehuru belägen utom fästningsvallen,
dock hafva sådant läge, att vägen dit antagligen behöfver tagas genom det område,
som skulle upplåtas åt Landtförsvarsdepartementet. Under sådana förhållanden
torde det högre anslagsbeloppet höra begäras att i mån af behof utgå.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t, på det att Varbergs fästning
med der inom befintliga lokaler må kunna upplåtas till station för disciplinkompaniet
och till militärfängelse för armén och flottan, måtte föreslå Riksdagen
att till uppförande af ett kronohäkte i Yarberg bevilja ett extra anslag för år
1885 af 70,000 kronor.
[4.] Hos Eders Kongl. Maj:t har föreningen till minne af Konung Oscar I
Understöd åt och Drottning Josefina gjort framställning om understöd jemväl för nästkom
jmi.
mande år åt forbattrmgskoJonien vid Hall.
Efter det Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Oscar-Josefina-föreningens
i ämnet gjorda framställning, föreslagit nästlidna års Riksdag att till förräntande
och afbetalning under innevarande år af koloniens skuld vid 1888 års
slut till belopp af högst 140,000 kronor måtte beviljas ett extra anslag af
15,000 kronor under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde komma att till vinnande
af trygghet för anslagets rätta användande bestämma, har Riksdagen i
skrifvelse den 11 Juni 1888 anfört, att den utredning, som i afseende å ifrågavarande
välgörenhetsinrättning förelegat, icke synts egnad att i allo bäfva de
betänkligheter, som i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet
vid 1879 års riksdag gjorde sig gällande; att det förefallit Riksdagen som vore
sjelfva anläggningen felaktig, i det för anstalten inköpts en vida större egendom
än behofvet kraft, helst nämnda egendom innehölle en areal af något mera
än 1,600 tunnland, deraf 480 tunnland odlad jord; att om det än finge anses
angeläget att kunna med jordbruksarbeten samt skogs- och trädgårdsskötsel sysselsätta
eleverna, likväl en vida mindre jordrymd vore derför tillräcklig; att
räkenskaperna jemväl visade, att denna egendom, hvilken år 1874 blifvit inköpt
med inventarier för 212,000 kronor, för året 1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat
en afkastning af endast 3,147 kronor 10 öre; att Riksdagen, som häri sett
ett bestämdt missförhållande, derför ansett sig böra ifrågasätta, om icke genom
försäljning eller utarrendering af någon större del af egendomen bättre jemvigt i
anstaltens ekonomiska ställning kunde beredas; att i samma syfte det ej synts
vara obilligt, om anspråken på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare
sig genom ökning af årsafgiftens belopp eller genom utsträckning från tre till
fem år af den tid, för hvilken afgiften skulle utgå, samt att innan genom dy
-
Andra hufvudtiteln.
5
lika åtgärder eller genom nedbringande af förvaltningsutgifterna anstaltens styrelse
lyckats åstadkomma jemvigt mellan inkomster och utgifter, det ej synts
vara skäl att ytterligare utvidga anstaltens verksamhet; men att, då emellertid
denna verksamhet, mot hvilken i och för sig några anmärkningar icke förekommit,
kunde, om än i främsta rummet till fördel för närmast kringliggande orter,
likväl sägas omfatta hela riket, i det elever från 21 län funnes vid anstalten
intagna, Riksdagen ansett staten ej höra undandraga sig att i den mån lemna
bidrag till anstaltens uppehållande, att densamma icke nu måtte nödgas upphöra.
1 anseende härtill blef Eders Kong!. Maj:ts framställning af Riksdagen på det
sätt bifallen, att till understödjande af åkerbrukskolonien Hall för innevarande
år anvisades på extra stat ett belopp af 15,000 kronor.
Sedan de af Riksdagen sålunda gjorda erinringar jemlik! Eders Kong!.
Maj:ts beslut vid detta ärendes föredragning den 29 Juni nästlidna år delgifvits
styrelsen för Oscar-Josefina-föreningen, med föreläggande för styrelsen att afgifva
underdånigt yttrande angående de åtgärder, föreningen med anledning deraf
kunde vara villig att vidtaga, har styrelsen i underdåniga skrivelser den 14
Augusti och den 21 December nästlidna år förmält, aåt styrelsen, i syfte att i
möjligaste måtto tillmötesgå Riksdagens uttalade åsigter, tagit i noggrant öfvervägande
hvad af Riksdagen blifvit erinradt. — Hvad anginge frågan om försäljning
eller utarrendering af någon större del af ifrågavarande egendom till beredande
af bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska förhållanden, hade vid egendomens
inköp hänsyn tagits ej mindre till det stora antal barn inom landet, derför vård
vid kolonien kunde tagas i anspråk, än äfven den omständighet, att enligt erfarenheten
i andra länder sådana förbättringsanstalter som åkerbrukskolonien vid
Hall, hvilka ej kunde motsvara sitt ändamål utan eu talrik, väl vald tjenstepersonal
af föreståndare, själasörjare, skol- och yrkeslärare, jemte tillsynings- och
bevakningspersonal, måste blifva allt för kostsamma, derest ej ett större antal
elever der kunde upptagas. På ett sådant antal elever fördelad blefve kostnaden
för hvarje elev betydligt mindre, och, derest kostnaden vid kolonien Hall skulle
kunna nedbringas till jemvigt med koloniens inkomster, måste derföre dess verksamhet
utvidgas. Då så väl inom som utom Sverige allt mera vore erkändt, att
icke någon verksamhet för ynglingar så väl egnade sig till förbättring i seder
och sinnelag, som arbeten vid jordbruket i den fria naturen, hade föreningen
ansett sig handla i det allmännas sanna intresse, då den för de influtna gåfvomedlen
anskaffat en egendom, som med särdeles sundt läge förenade en tillräckligt
stor jordrymd för att i flerfaldiga rigtningar bereda verksamhet åt så stort
antal elever, att den önskade jemvigten mellan inkomster och utgifter vid kolonien
af sig sjelf skulle kunna inträda. Med anledning af Riksdagens framställning
hade styrelsen emellertid sökt utreda, huruvida försäljning eller utarrendering af
någon del af egendomen kunde utan allt för stor olägenhet ega rum. Endast
6
Andra hufrudtiteln.
två egolotter hade dervid befunnits kunna ifrågakomma, båda belägna vid egendomens
utkanter, den ena innefattande 179 tunnland 14,7 kappland och den
andra 139 tunnland 16,g kappland. Efter det karta med egobeskrifning öfver
dessa lotter blifvit upprättad, hade styrelsen genom kungörelser i vanlig ordning
utlyst auktion för försäljning eller utarrendering af desamma, men vid auktionen
erhölls icke på någondera lotten anbud af arrende och ett å den förstnämnda
lotten gjordt köpeanbud ansågs icke antagligt, då det understeg den af styrelsen
beräknade lägsta köpeskillingen, 18,500 kronor. En omständighet, som väsentligen
försvårade försäljning af någon del af egendomen, läge för öfrigt deri, att
egendomen, som vore bebyggd allenast till en gård, häftade för gemensamma inteckningar
till högt belopp, och att af dessas innehafvare svårligen kunde fordras,
att de skulle eftergifva sin rätt till någon del af panten eller nöja sig
med inteckning i blott eu obebyggd del af densamma. Under förutsättning att
koloniens bestånd medelst anslag blefve betryggadt, skulle styrelsen ej underlåta
ytterligare bemödanden att vare sig genom utarrendering eller försäljning af
större eller mindre del af fastigheten söka förbättra koloniens ställning.
I anledning af Riksdagens förslag att, till beredande af ekonomisk fördel
för kolonien, öka årsafgiftens belopp eller utsträcka tiden för betalningsskyldigheten,
hade styrelsen under Mars månad nästlidna år förhöjt afgiften för elever
från de större stadskommunerna till 200 kronor samt bestämt, att bidragen för
elever i allmänhet och så vida lämplig anställning icke dessförinnan kunde dem
beredas skulle erläggas under fem år, eller två år utöfver hvad förut varit faststäldt,
Efter att hafva tagit kännedom af de sålunda vidtagna åtgärderna, har
Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne November förordnat, att ofvannämnda af
Riksdagen till understödjande af åkerbrukskolonien Hall anslagna medel 15,000
kronor skulle ställas till styrelsens för föreningen till minne af Konung Oscar I
och Drottning Josefina disposition att användas till ränta och amortering å koloniens
skuld vid 1883 års slut, samt förklarat, att Eders Kongl. Maj:t ville utse
en person att å statens vägnar deltaga i revisionen af koloniens förvaltning och
räkenskaper, för hvilket ändamål styrelsen borde i god tid före början af nästa
revision hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan om den dag, då revisionen
skulle taga sin början. Deremot har Eders Kongl. Maj:t den 26 Oktober
samma år förklarat Oscar-Josefina-föreningens ansökning om bidrag af 40,000
kronor till uppförande af eu byggnad vid kolonien Hall för -beredande af sjukoch
verkstadsrum, bageri, bostäder för tjensteman och uppsyningsman m. in.
icke för det dåvarande böra bifallas.
Under erinran att elevafgifternas höjning och utsträckningen af tiden för deras
erläggande endast för framtiden kunde bereda kolonien ökad inkomst, i den mån afgång
egde rum bland nu varande elever, Indika intagits på hittills gällande vilkor, har
styrelsen i sin nu gjorda underdåniga ansökning anfört, att de förhållanden, som
Andra hufvudtiteln.
7
år 1882 föranledde föreningens framställning om anslag af allmänna medel för
koloniens fortsatta uppehållande, ännu qvarstode oförminskade och att genom
åtskilliga af behofvet påkallade utgifter jemte räntor föreningens skulder, såsom
förutsedt varit, ökats och den 31 December 1883 komme att fullt uppgå till
14D,000 kronor eller., såsom en skrifvelsen bilagd på räkenskaperna grundad
uppgift närmare visade, till 140,146 kronor 5 öre, från hvilket belopp innevarande
år afginge det af sistlidne Riksdag beviljade anslag för samma år med 15,000
kronor; och har styrelsen på grund häraf underdånigst anhållit, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes, i enlighet med Dess till förra Riksdagen aflåtna proposition, hos
Riksdagen göra framställning om anslag till betalning af föreningens återstående
skuld.
Denna ansökning har af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
län, under hvars tillsyn kolonien är stadd, varmt förordats. Så väl Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande som styrelsen i sin till föreningen afgifna berättelse
för förvaltningsåret Juli 1882—Juli 1883 hafva angående kolonien lemnat åtskilliga
uppgifter, af hvilka jag tillåter mig anföra följande. Gårdsbrukets nettoafkastning,
som under det synnerligen ofördelaktiga året 1881—1882 endast utgjorde
något öfver 3,000 kronor, har under följande år stigit till 6,039 kronor
49 öre. Kostnaden för hvarje elevs underhåll, hvilken under åren 1879—1882 i
medeltal utgjort 345 kronor, belöpte sig året 1882—1883 till 334 kronor 15 öre.
Slöjdundervisningen har under året hedrifvits med märkbar framgång. Vid Stockholms
läns hushållningssällskaps distriktsmöte i Södertörn den 6 Juli 1883 erhöll
kolonien första priset för hemslöjd och fick mottaga sällskapets silfvermedalj.
I allmänhet hafva eleverna ådagalagt ett godt uppförande och särskildt har antalet
rymningar och rymniugsförsök varit mindre än föregående år. Af de under
året afgångna 30 elever hafva 23 inträdt i tjenst eller.arbetsanställning och 7
såsom obotligt sjuka återsändts till hemorten.
Då kolonien utan tvifvel fortfarande är i stort behof af statens understöd
och synes hafva gjort sig af sådant understöd väl förtjent, hemställer jag, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för nästkommande år bevilja
till understödjande af nämnda koloni ett extra anslag af 15,000 kronor.
Slutligen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott, hvilka [5.]
höra hos Riksdagen till ersättning anmälas. Dessa förskott äro dels på grund
af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881 till komitén för utarbetande
af förslag till författningar angående handelsfirma och prokura samt angående
skydd för varumärken 277 kronor 10 öre dels på grund af nådiga blefven
den 16 Juni och den 22 December 1882 samt den 16 Mars, den 22 Juni
och den 14 September 1883 till komitén för utarbetande af förslag till lagbestämmelser
angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i
Nya Lagberedningens
berättelse.
8 Andra hufvudtiteln.
Sverige 12,316 kronor 36 öre. Då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i
Statskontoret besparingar å extra anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1877,
1880 och 1881 lemna tillgång till ersättande af nämnda förskott, hemställer jag,
att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i fråga om kostnaderna för dylika
komitéer flera gånger förut medgifvit, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att omförmälda kostnader, tillsammans 12,593 kronor 46 öre, måtte få
bestridas af besparingarna å Nya Lagberedningens anslag för åren 1877, 1880
och 1881.
Jag torde i sammanhang härmed få meddela att i anledning af förstnämnda
komités förslag till lag om skydd för varumärken ett lagförslag antagligen kan
komma att föreläggas instundande Riksdag, samt att sistnämnda komité afslutat
sina arbeten och att dess förslag för närvarande undergår granskning i Högsta
Domstolen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,
deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta
protokoll till Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande
vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
Till Konungen,
Innan Nya Lagberedningen, jemlikt föreskriften i dess instruktion, går att
afgifva underdånig redogörelse för arbetet under innevarande år, torde Beredningen
böra erinra om de förändringar, dess sammansättning undergått under samma
tid, nemligen:
Andra lmfvudtiteln.
9
att Presidenten i Eders Kong! Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt Karl
Johan Berg den 26 Februari, uppå derom gjord ansökning, entledigats från ordförandebefattningen
i Beredningen, men blifvit förordnad att så väl i fråga om
grunderna för föreliggande lagförslag som vid förslagens granskning fortfarande
taga del i Beredningens förhandlingar i den mån hans öfriga göromål det medgåfve;
att till ordförande i Beredningen undertecknad Örbom blifvit nämnda dag
förordnad med skyldighet att fortfarande deltaga i arbetet å den särskilda afdelning,
åt hvilken det egentliga redaktionsbestyret uppdraga, samt
att, sedan tillförordnade Byråchefen för lagärenden, Assessoren Friherre
Otto Wilhelm Staél von Holstein den 13 Januari blifvit utnämnd till president i
Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Höta Hofrätt, innehafvare]! af byråchefsbefattningen
icke vidare tagit del i Beredningens förhandlingar.
Hvad den på Beredningens åtgärd beroende frågan om rättegångsväsendets
ombildning angår, får Beredningen, med hänvisning till hvad nästföregående årsberättelse
innehåller dels om det under utarbetning varande betänkandets indelning
i tre hufvudafdelningar, en för civilprocessen, en för kriminalprocessen och
eu för domstolsinrättningen, dels ock om det antagna sättet för ämnenas behandling
inom hvarje särskild hufvudafdelning, i underdånighet meddela att de i nämnda
berättelse närmare omförmälda preliminära förslagen till allmänna grunder dels
för rättegången i brottmål, dels för domstolsförfattningen blifvit under året granskade
och genomgångna så väl enskildt som vid gemensamma öfverläggningar; hvarefter
förslagen blifvit, innan Beredningen vid sommarferiernas början åtskildes,
hufvudsakligen godkända såsom grundval för betänkandet i dessa delar. Vid handläggningen
af hithörande ämnen har Beredningen jemväl haft tillgång till och
uppmärksammat en af Presidenten Friherre Stael von Holstein under den tid, då
han deltog i Beredningens arbeten, skriftligen gjord sammanfattning af hans åsigter
rörande grunderna för kriminalprocessen, hvilken sammanfattning i form af
ett särskildt förberedande förslag under titel “ Rättegång slag, senare delen: Om
rättegång i brottmål“ benäget öfverlemnades till Beredningen i April månad.
Under behandlingen af de till domstolsförfattningen hörande ämnen har,
till följd åt arbetets betydliga omfattning samt för vinnande af reda och öfverskådlighet,
befunnits nödigt att såsom eu särskild fjerde hufvudafdelning behandla
åtskilliga med domstolsförfattningen sammanhängande frågor af öfvervägande
administrativ och ekonomisk natur, såsom angående tingshusbyggnadsskyldigheten,
rättegång saf gifter nas ordnande m. in. äfvensom den detaljerade plan för
rikets judiciella indelning, som ansetts böra uppgöras för att underlätta uppfattningen
af de föreslagna grunderna för domstolsorganisationen. Då Beredningens
ledamöter och sekreterare icke kunnat medhinna att samtidigt med öfriga oundgängliga
göromål fullborda bearbetningen af de omförmälda ämnena, har LandsBih.
till Piiksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. '' 2
10
Andra hufrudtiteln.
sekreteraren Mats Zachrison, enligt särskilda af Eders Kong!. Maj:t, på Beredningens
hemställan, den 9 Februari och den 29 Juni meddelade förordnanden, under
tiden från den 12 Februari till den 1 Juli samt vidare från den 1 September
till årets slut biträda med utarbetandet af ifrågavarande afdelning af betänkandet
och erforderliga utredningar i dermed förbundna frågor.
Efter sommarferiernas slut förehades åtskilliga gemensamma granskningsarbeten,
hvarefter arbetet med uppsättandet af den närmare motiveringen till de
ofvan omförmälda förslagen företogs af Beredningens ledamöter väsentligen enligt
den fördelning, att Örbom skulle uppsätta de allmänna inledningarna till de omnämnda
hufvudafdelningarna äfvensom den speciella motiveringen till rättegångsordningen
i tvistemål, Hedenström motiveringen till rättegångsordningen i brottmål
samt Bergius motiveringen till domstolsförfattningen.
Vid årets slut hafva arbetena blifvit bragta derhän, att betänkandet så väl
i dessa som öfriga delar, allenast med undantag af några få stycken, föreligger
i manuskript, färdigt att, efter någon ytterligare granskning i språkligt och formel!
hänseende, befordras till tryckning; och har Eders Kong!. Maj:t uppå Beredningens
hemställan att större skyndsamhet med betänkandets slutliga aflemnande
skulle kunna beredas, derest tryckningen finge börja successivt, i den mån
hvarje särskild afdelning blefve fullständigt afslutad, den 14 innevarande månad
i nåder uppdragit åt Beredningen att, på sätt föreslaget blifvit, gå i författningom
tryckningen af betänkandet.
Efter särskilt uppdrag har Beredningens sekreterare under detta år varit
sysselsatt med det redan förut började utarbetandet af efterföljande uppsatser, afsedda
att särskild! offentliggöras såsom bidrag till utredningen i vissa frågor, åt hvilka i
sjelfva betänkandet ej lämpligen kunnat gifvas nog utförlig behandling. Dessa
uppsatser, som numera samtliga äro i fullbordadt skick aflemnade, utgöras af
Do) öfversigt af straffprocessrätten enligt främmande och svensk lagstiftning,
2:o) redogörelse för domstolarnas inrättning i några bland de förnämsta
europeiska kulturländerna, och dermed sammanhängande ämnen, såsom särskild!
frågorna om jurisdiktion eu i handelssaker och om sakförareverksamhetens ordnande,
samt
3:o) öfversigt af den svenska processens historiska utveckling jemte redogörelse
för den s. k. polisjurisdiktionen.
Sedan, enligt Eders Kong!. Maj:ts den 22 Juni meddelade nådiga beslut,
till Beredningen öfverlemnåts Riksdagens den 2 i samma månad aflåtna skrifvelse
Andra hufvudtiteln.
11
bland annat om ändring af nuvarande edsformulär, så bär Beredningen, till åtlydnad
af den i nämnda beslut lemnade föreskrift, den 28 Juni afgifvit yttrande
och förslag till förändrad lagstiftning rörande ordalagen vid edgångs fullgörande.
Underdånigst
Axel Örbom.
C. W. Hedenströiu. 0. Bergius.
Wilh. Uppström.
Stockholm den 31 December 1883.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Justitiedepartementet.
Enligt gällande reglemente för värfvade arméns disciplinkompani utgöres chefens för
kompaniets trupp af sådant manskap, som, i enlighet med disciplinstadgan för Landfför''.
krigsmakten, blifvit ur värfvade arméns rullor utstruken för att vid nämnda kom- ™ume»tet
pani uttjena sin återstående kapital]ationstid. Kompaniets förläggningsort är sedan *k^fveite.
år 1872 Karlsborgs fästning, der kompaniet, som enligt reglementet är att anse
såsom en fortgående arbetskommendering, sysselsättes med arbete för fortifikationens
räkning. I militäriskt hänseende står kompaniet, i likhet med andra å
fästningen förlagda trupper, under kommendantens inseende och myndighet, men
i öfrigt lyder det under chefen för fortifikationen, som eger öfvervaka att ingenting
uraktlåtes för vinnande af de med detta kompani afsedda hufvudändamål,
nemligen att “truppen genom noggrann tillsyn och strängt sysselsättande må
vänjas vid ordentlighet, nykterhet och arbetsamhet samt genom sitt arbete i möjligaste
måtto återgälda kronans kostnader för densamma».
12
Andra hufvudtiteln.
Ått vidmakthålla disciplinen inom en sålunda sammansatt trupp måste
blifva i ej ringa grad vanskligt, och klart är, att sammanförandet på ett ställe af
alla de individer, hålka ej inom de särskilda regementena kunnat hållas till ordning,
icke i och för sig kan främja ordningens upprätthållande. Detta måste
vinnas genom särskilda medel, hvartill bland annat höra sträng tillsyn och,
såsom oundgängligt vilkor derför, gynsamma lokala förhållanden.
I sistnämnda hänseende uppfyller Karlsborgs fästning icke mera de anspråk,
hålka måste ställas på förläggningsorten för en trupp af disciplinkompaniets
art. De första åren efter disciplinkompaniets förläggning till Karlsborg valordningen
inom detsamma god och bestraffningarna voro i förhållande till truppens
beskaffenhet fåtaliga. Garnisonen å fästningen utgjordes då endast af ett
artilleri-depöt-kompani, och arbetena bedrefvos inom ett inskränktare utrymme,
hvadan kompanibefälets tillsyn öfver de mindre talrika disciplinsoldaterne var
mera odelad. I den mån åter som garnisonen och, samtidigt med denna, äfven
den civila befolkningen å fästningen ökades, samt tillsynen försvårades dels genom
arbetenas utsträckning och dels derigenom att befälsrätten öfver manskapet till
följd af gällande grunder för arbetskommenderingar delades, i samma mån försämrades
också disciplinen inom det efter passevolans ens upphörand e hastigt tillväxande
kompaniet. Denna kompaniets under de senare åren med skäl öfverklagade
disciplinära ståndpunkt och de missförhållanden, hvilka i öfrigt vidlåda
kompaniets förläggning å Karlsborg, hafva äfven fastat chefens för fortifikationen
synnerliga uppmärksamhet, och tid efter annan äro af bemälde chef framställningar
rörande detta ämne hos Kongl. Maj:t gjorda.
Med anledning af ett uti berättelsen om 1879 års generalmönstring med
kompaniet af mönsterherren uttaladt och på anförda sifferuppgifter grundadt omdöme
om kompaniets försämring i disciplinärt hänseende, infordrades från vederbörande
myndigheter å Karlsborgs fästning, nemligen kommendanten, cheferne för
artilleridetachementet och sappörbataljonen, fortifikationsbefälhafvaren samt chefen
för disciplinkompaniet, särskilda yttranden dels om disciplinsoldaternas uppförande
i allmänhet och anledningen till dess otillfredsställande beskaffenhet, dels angående
det inflytande disciplinsoldaterne kunde antagas utöfva på andra å fästningen
förlagda trupper, dels ock om nyttan af kompaniets användande vid fästningsbyggnaden.
Åf dessa yttranden inhemtas hufvudsakligen, att, oaktadt kompanibefälets
nitiska bemödanden att vidmakthålla tukt och ordning, truppens under senare
åren framträdande böjelse lör trots och olydnad mot befälet visat sig vara i tilltagande
och nått eu oroväckande höjd, så att anledning vore att befara allvarligare
händelser, derest ej lämpliga åtgärder vidtoges. Till detta missförhållande
vore, bland annat, fästningens lokala omständigheter i väsentlig mån,eu bidragande
orsak. Genom arbetsplatsernas vidsträckthet och spridda lägen försvårades
Andra Imfvudtiteln.
13
möjligheten för befälet att öfvervaka soldaterne under arbetet, och genom manskapets
användande i arbete tillsammans med ett stort antal private arbetare bereddes
soldaterne utväg att på oloflig väg förskaffa sig rusgifvande drycker. Den
ömsesidiga vexelverkan, som, i synnerhet under arbetstiderna, måste uppstå och
svårligen kunde undvikas emellan disciplinsoldaterne, å ena, samt öfrige trupper
inom fästningen och de talrika frivilliga arbetare, å andra sidan, med deraf föranledda
lockelser till bränvinssmuggling, måste undangräfva disciplinen icke blott
hos soldaterne vid disciplinkompaniet, utan ock hos fästningens garnison och
verka demoraliserande å den sistnämnde, samt äfven menligt inverka på ordningen
vid arbetet och på arbetsfliten hos en del af de frivillige. Denna menliga inverkan
minskade i hög grad och kunde under vissa förhållanden till och med
motväga den ekonomiska fördel, som tillgången på disciplinkompaniets arbetskrafter
eljest borde lemna. Enligt fortifikationsbefälhafvarens åsigt skulle det
derföre ur ren ekonomisk synpunkt vara för fästningsarbetet fördelaktigt, om detsamma
hädanefter komme att bedrifvas allenast med frivillige arbetare.
På grund af dessa förhållanden har chefen för fortifikationen, med hvilken
generalbefälhafvare!! i tredje militärdistriktet instämt, uttalat såsom sin åsigt, att
Karlsborgs fästning numera icke vore en passande förläggningsort för en så
organiserad trupp som disciplinkompaniet.
Derest det med disciplinkompaniet afsedda hufvudändamål skall, såsom sig
bör, uppfyllas, synes mig också förflyttning af kompaniet till annan ort vara en
oafvislig nödvändighet. Såsom en lämplig förläggningsort för detsamma har af
chefen för fortifikationen föreslagits Varbergs f. d. fästning, hvars för närvarande
obegagnade inre del för några få år sedan begagnades till straffängelse och utan
större förändringar kan iordningsättas för disciplinkompaniets emottagande. Denna
fästnings läge och beskaffenhet i öfrigt erbjuda onekligen många fördelar för det
ifrågasatta ändamålet. Till fästningens inre del leder endast en port genom
ett fästningshvalf, och alla linierna äro så stängda utåt, att ett olofligt aflägsnande
knappast är tänkbart. Bevakningen under den tid på dygnet, då manskapet
ej är på arbete, blir således ganska enkel och lätt verkstäld, hvarigenom
sådana rymningar eller olofliga afvikanden, som innevarande år egt rum på
Karlsborg, böra kunna förekommas. Tillfälle till full sysselsättning för manskapet
genom stenhuggning för enskild räkning kan, enligt hvad chefen för fortifikationen
inhemtat, lätt erhållas. Ett par stenhuggarefirmor hafva nemligen förklarat
sig villiga att använda disciplinsoldater mot den ersättning till kronan, hvarom
öfverenskommelse kan blifva träffad. Vidare erbjuder transporten till Varberg
stora beqvämligheter, enär densamma kan ske dels på jernväg och dels största
delen af året med ångfartyg. Läget är dessutom friskt och lär ej lida af några
på helsan skadligt inverkande förhållanden.
Till de reparationer och förbättringar, som skulle blifva en nödvändig följd
14
Andra hufvudtlteln.
af f. cl. straffängel,sets i Varberg upplåtande för disciplinkompaniet, har kostnadsförslag
uppgjorts genom fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg, hvilken dervid
beräknat, att kompaniets nummerstyrka komme att stanna vid 120 man. För
den händelse åter att kompaniet skulle växa öfver nyssnämnda siffra, finnes ingen
svårighet att bereda rum för en betydligt större styrka, enär f. d. straffängelset
för ungefär 25 år sedan inreddes till emottagande af 850 lifstidsfångar. Uti
fästningslinierna och de till f. d. straffängelset hörande boningshusen finnes äfven
mer än tillräckligt utrymme för kompaniets befälspersonal. Enligt förslaget skulle
hela kostnaden för verkställandet af nu ifrågakommande reparationer uppgå till
högst 89,000 kronor, och har skriftligt anbud å arbetets utförande till detta pris
jemväl ingått.
Derest hela Varbergs f. d. fästning med alla derinom befintliga lägenheter,
såsom önskligt vore, å nyo stäldes till Landtförsvarsdepartementets disposition,
skulle härigenom möjlighet vinnas att snart fylla jemväl ett annat behof, som
synes icke längre kunna undanskjutas, nemligen inrättandet af ett militärhäkte
för armén.
I denna fråga tager jag mig friheten erinra, att, sedan år 1878 inom
Riksdagen motion väckts angående omarbetning af krigslagarne, begge Kamrar ne
vid behandlingen af detta ärende uttalat den åsigt, att de, som sakfäldes för
rent militära förbrytelser, icke, så vidt möjligt vore, borde vid straffens verkställande
sammanblandas med andra brottslingar. Skälet för denna åsigt lärer
vara att söka deruti, att det gifves vissa handlingar, Indika, då de begås af medborgare
utom krigsmakten, antingen äro strafflösa eller belagda med jemförelsevis
lindriga straff, men som, föröfvade af krigsmän, måste för upprätthållande af
disciplin och ordning inom krigsmakten eller af andra dermed likartade anledningar
strängt straffas. För dessa brott, hvilka sålunda kunna betecknas såsom rent
eller åtminstone öfvervägande militära, kan med skäl fordras, att straffet verkställes
på ett sätt, som utmärker förbrytelsens speciella karakter och ej sammanför
den felaktigt med vanliga brottslingar, och detta vinnes genom straffets verkställande
i militärhäkte.
I öfverensstämmelse med Riksdagens uttalade önskan, blef också i den nya
strafflagen för krigsmakten af den 7 Oktober 1881 samt disciplin s tadgan af
samma dag stadgadt, att straffarbete, som i vissa fall blifvit krigsman ådömdt på
tid ej öfverstigande två år, skall, der så ske kan, undergås å fästning under
militärbevakning, samt enkelt fängelse, ådömdt på grund af strafflagen för krigsmakten,
verkställas antingen å fästning under militärbevakning eller å högvakt
inom garnisonsort; hvarjemte Kong!. Maj:t, uppå framställning af Krigshofrätten,
Andra hufvndtiteln.
15
genom nådigt bref den 27 Januari 1882 förklarat, att regemente- samt flottans
stationers häkten i garnisonsorterna tills vidare skola, i fråga om fängelsestraffs
verkställande, anses såsom militärhäkten å högvakt.
För att få utredt dels i hvilken utsträckning inrättande af nya militär -häkten å fästningarna kunde, till följd af dessa förändrade föreskrifter, antagas
blifva för armén af hehofvet påkalladt och dels i hvilken mån vederbörande trappers
militärhäkten i garnisonsorterna lämpligen skulle kunna ordnas för verkställande
af enkelt fängelsestraff, hafva yttranden blifvit infordrade så väl från
Krigshofrätten som från Arméförvaltningens fortifikation sdepartement, hvarjemte
Medicinal- och Fångvårdsstyrelserna hvar för sig blifvit i detta ärende hörde.
Otvifvelaktigt skulle det, såsom Krigshofrätten äfven härvid anmärkt, medföra
flera både ekonomiska och militära fördelar att, i den mån sådant låter sig
gorå, använda de särskilda regementenas eller stationernas militärhäkten för aftjenande
af enkelt fängelse, enär derigenom ej endast hehofvet af nya militärisk -ten kunde i icke obetydlig grad förminskas utan äfven kostnaden för en mängd
transporter statsverket besparas. Emellertid framställa sig några väsentliga hinder
mot att i regeln, och i synnerhet för verkställande af fängelsestraff på" längre
tid, låta de särskilda regementenas häkten träda i stället för militärhäkte å
fästning.
Sålunda torde man, i fråga om de militära fångames vård och behandling,
ej kunna lemna å sido den erfarenhet i afseende på behandlingen af fångar
i allmänhet, som endast genom en längre tids sysselsättning med fångvård kan
förvärfvas, och ej heller torde de fångar, hvilka skola förvaras i militärhäkte,
höra förnekas de lättnader, som enligt gällande bestämmelser komma dem till del,
hvilka uttjena sin strafftid i allmänt fängelse. I nämnda hänseende finnes till
exempel föreskrifvet, att cellfångar skola dagligen minst en halftimme beredas tillfälle
att vistas i fria luften, hvarvid noggrant bör tillses att meddelanden fångarna emellan
eller mellan fånge och fri person ej må ega ruin, hvarför ock härtill fordras särskilda
fånggårdar. Vidare och då fullständig sysslolöshet under längre tid visa''! sig
hafva ett i hög grad menligt inflytande på cellfångarnes själsförmögenheter, har
dem äfven medgifvits rättighet till sådant arbete, som i cell kan verkställas, och
bär man af nämnda anledning ansett nödigt att fängelsedirektörerne äro fångarne
behjelplig^ med anskaffande af dylikt arbete. Detta slags fångar ega jemväl rättighet
att sjelf va förse sig med mat och vissa mindre beqvämligheter, så framt
detta befmnes med ordningen inom fängelset förenligt.
Åtskilliga af dessa och öfriga i afseende å fångarnes vård gifna föreskrifter
och bestämmelser äro af den beskaffenhet, att för deras tillämpning och öfvervakandet
af deras efterlefnad stora svårigheter möta i regementenas häkten, der
lokalerna ej äro derför afpassade och bevakningspersonalen dagligen ombytes, utan
alt alltid kan göras afseende å dess större eller mindre lämplighet för eu ända
-
16
Andra liufvudtiteln.
målsenlig och god skötsel åt'' för lång tid i cell innesluta fångar. Korridorer
utanför cellerna för fångarnes närmare öfvervakande finnas endast på få ställen,
och fånggårdar för deras dagliga vistande i fria luften saknas öfver allt vid garnisonernas
kaserner, hvartill kommer, att i de allmänna fängelserna gudstjenst
hvarje söndag hålles, hvilket ej eger ram i regementenas häkten, äfvensom att,
då vid dessa senare häkten särskilda sjukrum saknas, i följd hvaraf sjuke fångars
förflyttande ur garnisonshäktena ej tör kunna undvikas, sådant lätt kan medföra
olägenheter.
Redan af dessa skäl torde det blifva svårt att vid garnisonsregementenas
häkten behålla fångar, som blifvit dömda till fängelsestraff på någon längre tid,
men äfven i ekonomiskt hänseende skulle sådant icke kunna ske utan stora uppoffringar.
I afseende på det arrest-utrymme, som för närvarande finnes vid de olika
garnisonerna, och den deraf beroende möjligheten att der på längre eller kortare
tid emottaga fängelsefångar, inhemtas nemligen af infordrade uppgifter från regementen
och corpser, jemförda med de i fortifikationens vård befintliga ritningar
och handlingar, att vid de flesta garnisonshäktena utrymmet redan förut är alltför
inskränkt eller i hvarje fall icke större än som regementenas vanliga behof
krafvel-, samt att för emottagande af fängelsefångar på längre tid skulle erfordras
nybyggnader eller större förändringar, för hvilka kostnaden på de flesta ställen
skulle uppgå till betydliga belopp, utan att dock genom dessa förändrade anordningar
garnisonshäktena skulle kunna i ändamålsenlighet täfla med de allmänna
fängelserna inom vårt land. Medicinalstyrelsen har också fästat uppmärksamheten
derpå, att de nu vid värfvade armén befintliga arrester, enligt derom till Styrelsen
afgifna inspektionsrapporter, ej befinna sig i det skick, att de under något
längre tid, t. ex. för ett par månaders fängelsestraff, kunna utan fara för de deri
förvarade personers helsa såsom häkten användas, samt att de fordringar, som ur
sanitär synpunkt måste ställas å dessa arrester, icke kunna utan ganska betydliga
och kostsamma förändringar vinnas.
Af denna utredning torde tydligen framgå nödvändigheten att anskaffa särskilt
militärhäkte för dem, hvilka skola undergå enkelt fängelse under något
längre tid; och då, beträffande straffarbete, som ådömts för rent militära förbrytelser,
ännu mindre någon '' möjlighet förefinnes att uti nuvarande häkten verkställa
detta straff på ett sätt, som öfverensstämmer med Riksdagens uttalade önskan
och nya strafflagens derpå grundade föreskrifter, återstår att tillse, huru
många häkten för nu ifrågavarande ändamål kunna behöfva beredas och huru rymliga
de böra tilltagas.
Krigshofrätten har, med ledning af infordrade uppgifter om antalet af de under
vissa år för brott mot krigslagarne dömde, ansett två militärhäkten å fästning vara erfor
-
ludra hufvudtiteln. |?
ställande.11611111^11 ^ f<>r straffarbetes och för längre fängelsestraffs verk
TWvad"*
™tf wfft 1‘ sSS»''dW *?,
ÄÄ“ - * ** Z*« *» « «TÄfÄTS
»fr it,» vs *f rvr4'' reta
04 „plw ,f®1§e “et ai 1850 uppförda kronocellfängelset. Detta innehåller
uti godt stind* *Nferaf L”skild»a?-f af F4“«f.4risslp1seu cell itc till alla delar
“ * ?fÄttirås}& lä sa
aftÄÄÄr * aÄ
anhålla tf/vin c!\h™,d saluuda haft äran anföra har jag härmed velat
r \ l ÄtÄÄft Ä
tfÄÄaÄäÄs br
försvarsdepartementets disposition. Stockholm den 14 NoSef 1883
AXEL BTDim
J. E. Elliot.
m. till Biksd. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afd,
3
Tredje hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms
slott den 21 december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Helliesen,
Holmboe.
5:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter
ett af honom uppgjordt förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget
för år 1885, hvarvid Hans Excellens yttrade:
Beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter hafva under några år
visat en fortgående minskning i utgifternas slutsumma. Sålunda blefvo
i den. budget, som, uppgjord för 1882, förelädes 1881 års Riksdag och
Storthing, dessa utgifter beräknade till 644,375 kronor, men uppskattades
för 1883 till 641,350 kronor och finnas i den vid innevarande års Riksdag
och Storthing uppgjorda budgeten för 1884 upptagna till 638,700 kronor.
Bih. till Biksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1
Kabineits
kassan.
2
Tredje hufvudtiteln.
Det är mig icke möjligt att denna gång ställa i utsigt en ytterligare
minskning för år 1885. Jag måste tvärtom af anledningar, som jag hoppas
måtte finna såväl Eders Kongl. Maj:ts som nationalrepresentationernas godkännande,
ifrågasätta en anslagsförhöjning, hvilken jag emellertid ansett
mig pligtig hålla inom ytterst måttliga gränser och hvilken derför också
motsvarar endast de behof, jag anser högst angeläget att fylla, men icke
dem jag måste finna endast i någon högre grad önskvärd! att tillgodose.
[3.] Till dessa senare räknar jag löneförhöjningar åt beskickningscheferna i
Mimstersiaten. Rom samt Bryssel och Haag, anställandet af en tjensteman af lägre grad
vid beskickningen i Paris samt upprättandet af legationssekreterareposter
vid alla de beskickningar, der sådana nu saknas.
Det ligger i öppen dag, att olägenheter måste uppstå deraf, att den
fasta personalen vid en beskickning består af endast en person. När förfall
för honom inträffar eller han erhåller den ledighet, som nu för tiden
och synnerligast med hänsyn till de i Sverige under senare tid vidtagna
regleringar af embetsmäns lönevilkor icke lärer kunna nekas diplomater
under någon tid hvarje år, måste beskickningsärendena ligga nere, derest
möjlighet saknas att utsända vikarie från hemlandet, hvilket ofta nog inträffar,
enär utrikesdepartementets personal ingalunda är större än arbetet
der påkallar utan tvärtom under vissa delar af året är synnerligen betungad
af arbete och under alla förhållanden har fullt upp af göromål.
Vid beskickningen i Paris, den ojemförligt mest sysselsatta af samtliga
beskickningarne, förefalla till vida större utsträckning än vid de öfriga göromål
af beskaffenhet att för sin behöriga skötsel fordra handläggning, icke
så mycket af en embetsman i den jemförelsevis höga ställning, som legationssekreterarne
intaga, utan snarare af en mera underordnad tjensteman,
hvilken med kännedom af landets språk förenade allmän praktisk duglighet,
men kunde sakna egentlig embetsmanna-utbildning. Hans tjenstår skulle
tagas i anspråk vid införskaffande af sådana upplysningar, som kunna begäras
muntligen hos myndigheter och enskilde, vid utförandet af vissa
smärre uppdrag, hvilka åt beskickningen lemnas af myndigheter i hemlandet,
och för att tillhandagå landsmän med råd och upplysningar i angelägenheter
af mindre vigt, uti hvilka de äro vane att i temligen stort mått
anlita beskickningens hjelp. En sådan tjensteman, under senare tiden af
sin anställning benämnd »chancelier» (kanslist), fanns för icke längesedan
anställd just vid beskickningen i Paris, nämligen under åren 1832-—1863.
Befattningen indrogs, antagligen för besparings skull, då innehafvare^ som
varit mycket anlitad och inom de förenade rikena åtnjöt allmänt anseende
för hjelpsamhet och tjenstaktighet, slutligen vid en framskriden ålder afled
efter att under några år hafva uppburit aflöningen såsom pension.
Lönen för ministern i Bryssel och Haag är afgjordt otillräcklig för en
gift man, och lönen för ministern i Rom är, synnerligast sedan genom
Tredje hufvudtiteln. 3
tvångskursens upphäfvande samtliga lefnadskostnader ytterligare stigit, numera
temligen knapp.
Jag anser mig emellertid böra, såsom redan nämndt är, låta anspråken
på tillgodoseendet af dessa behof anstå, men måste med så mycket större
eftertryck framhålla krafvet på en förhöjning af anslaget för beskickningen
i Madrid.
Redan under många år hafva, till följd af de spanska tullförfattningarnes
ytterliga stränghet, reklamationer af våra fartyg ådömda bötesbelopp Madrid.
varit det ständigt återkommande inslaget i beskickningens arbete och så är
ännu förhållandet. Lifligare handelsförbindelser mellan de förenade rikena
och Spanien torde kunna emotses såsom en följd dels af de detta år afslutade
handels- och sjöfartstraktaterna med detta land, dels af den exposition
för grufmateriel m. m., som under årets lopp egt rum i Madrid, och i hvilken
den svenska bergshandteringen varit på ett framstående sätt representerad.
Men ökade handelsförbindelser, liksom ökad sjöfart kräfva större
vaksamhet, medföra derå konfliktfall, der en beskicknings mellankomst är
af nöden, och föranleda derför också ett alltmer stegradt arbete. Under
sådana förhållanden kan beskickningschefen icke lemnas utan ett ständigt
biträde. Beskickningen kali heller icke under några förhållanden lemnas
vakant under sommarmånaderna. De senaste åren har en med norskt
stipendium (7,500 kr.) försedd attaché gjort legationssekreteraretjenst derstädes
och under ministerns frånvaro förestått beskickningen, men denne
attaché är numera befordrad till tjenstgöring i utrikesdepartementet. Derest
icke en legationssekreterarepost upprättas i Madrid, återstår sålunda endast
att hädanefter, liksom under åren 1878 och 1880 egde rum, under ministerns
frånvaro ditsända en särskild chargé daffaires. Detta kan emellertid, med
beskickningarnes nuvarande personal och med det arbete, som åligger centralförvaltningen,
icke ske annat än på bekostnad af intressen, hvilkas åsidosättande
det är min pligt att så vidt möjligt förekomma. Dessutom har en
sådan anordning, som ej kan vidtagas utan ganska dryga kostnader, den
olägenhet, att den endast för ett kort vikarierande anställde diplomatiske
tjenstemannen saknar den kännedom af personer och af säregna lokala förhållanden,
utan hvilken tillfredsställande och snabba resultat af hans verksamhet
svårligen kunna ernås. Detta är tillfället öfverallt, men torde ingenstädes
vara det i högre grad än i Spanien. Jag tillstyrker derför, att vid
beskickningen i Madrid måtte anställas en legationssekreterare..
Jag har redan i underdånighet erinrat, att lönen för ministern i Rom Lönefårhsjär
temligen knapp. Lefnadskostnaderna i Madrid äro ingalunda lägre, utan nistem i
snarare högre än i Rom. När dertill kommer, att de förenade rikenas in- Madrid.
tressen i Spanien, såsom jag nyss påpekat, äro af synnerlig vigt och omfattning,
torde jag hafva fullgiltig anledning att nu återkomma till hvad
jag redan vid föredragning af budgeten för 1882 inför Eders Kongl. Maj:t
Expektanslöner.
4 Tredje hufvudtiteln.
betonade, att lönen för ministern i Madrid måste höjas. Eders Majestät
fann med afseende på de vigtiga underhandlingar, som blefvo denne agent
under loppet af 1882 anförtrodda, skäl vara för handen att höja hans diplomatiska
rang. Innehafvaren af hvilket embete som helst torde emellertid i
valet mellan en högre inkomst och en högre rang sällan behöfva tveka. I
föreliggande fall synes mig billigheten fordra, att till förbättringen i yttre
ställning, hvarigenom det allmännas intresse blifvit tillgodosedt, lägges en
förökad inkomst för embetets innehafvare, hvarigenom behörigt afseende
fästes på hans intresse.
Derest Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag nu i underdånighet anfört,
tillhör det mig att föreslå de belopp, hvarmed anslaget till beskickningen i
Madrid skulle som eu följd deraf behöfva höjas.
För en legationssekreterare torde lönen böra sättas till samma belopp
i Madrid som i Berlin och Wien eller 6,000 kronor. Dessutom bör han
i ersättning för bostad och vivre hos ministern samt, under ministerns
frånvaro, i arfvode såsom chargé d’affaires kunna påräkna hvad för legationssekreterarne
på sist nämnda platser utgår eller respektive 9 och 18
kronor per dag. Med beräkning att ministern årligen åtnjuter ledighet,
under två månader, erfordras sålunda ett tillägg af helt nära 3,850 kronor,
hvilka, såsom vid andra beskickningar är fallet, torde böra läggas till ministerlönen.
Förhöjningen för ministern personligen anser jag böra bestämmas
till 9,000 kronor, så att han må komma i åtnjutande af samma behållna
inkomst, som uppbäres af ministern i Rom eller 29,000 kronor.
Dessa förhöjningar utgöra med lämplig afrundning tillsammans 19,000
kronor, sålunda fördelade:
nuv. anslag föreslaget belopp
ministern, lön............................................................... 20,000 33,000
legationssekreteraren, lön......................... — 6,000
samt rätt att af ministern uppbära ersättning
för bostad och vivre äfvensom arfvode såsom
chargé d’affaires enl. stadgade grunder
Summa 20,000 39,000.
Slutsumman för traktamenten under ministerstaten skulle genom nu
ifrågasatta förhöjning ökas från 452,000 till 471,000 kronor.
I expektanslöner upptager beräkningen ingen förändring. Genom frih.
Palmstiernas öfverflyttning på pensionsstat den 26 sist!, april uppstod väl
en minskning af 4,800 kronor, men en motsvarande förhöjning har egt rum,
då Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne november behagat bifalla ministern
i Wien, grefve von Essens begäran att på grund af sjukdom blifva återkallad
och dervid försatt honom i disponibilitet med rätt att uppbära dylikt
arfvode.
Tredje hufvudtiteln. 5
Pensioner hafva minskats genom upphörande af flen pension, som uppbars
af f. d. statsministern för utrikes ärendena herr frih. Stjernelds enka
till belopp af 2,000 kr., men ökats dels till följd af frih. Palmstiernas nyss
omförmälda öfverflyttande på pensionsstat med 4,800 kr., dels genom beviljande
af en pension åt den under året aflidne introduktören för främmande
sändebud, grefve von Saltbas enka med 600 kronor. Ökningen,
hvilken sålunda för närvarande utgör 3,400 kronor i det hela, i jemförelse
med beräkningen för 1884, torde likväl icke behöfva föranleda någon förhöjning
i anslagsbehofvet för 1885.
Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har under flera
år beräknats till 75,000 kronor. Detta belopp har emellertid icke varit
fullt tillräckligt, oaktadt ekipering spenningar, som anslås till 10,000 kronor
per år, utgått med i medeltal endast hälften så stort belopp. Vid genomgående
af de särskilda rubrikerna visar sig, att synnerligast telegrafkostnader
årligen stegras icke obetydligt. Redan vid framläggande af 1882 års budget
påpekade jag, att en sådan stegring ligger i sakens natur. Medeltalet
för denna utgiftspost uppgick under åren 1877—79 till 9,204 kronor och
har sedan dess utgjort: 1880 11,012, 1881 14,078, 1882 13,109 kronor och
torde för innev. år knappast kunna anslås till mindre belopp än för 1882.
Enär beräkningen för 1882 upptog denna post endast till 9,500 kronor,
hvilket belopp sedermera bibehållits (inbegripet under rubriken a. skrifmaterialier
och expenser 24,500 kr.), torde en förhöjning af åtminstone 3,000
kronor i expens-anslaget snart nog blifva en nödvändighet. För denna
gång anser jag emellertid dermed kunna anstå.
Genom den förhöjning å ministerstaten, hvilken jag ansett mig pligtig
föreslå, skulle kabinettskassans utgifter under år 1885 komma att uppgå
till 657,700 kronor eller 19,000 kronor mera än under 1884. Af denna
förhöjning skulle enligt vedertagen proportion falla på Sverige ungefär
13,400 och på Norge 5,600 kronor.
Vid framläggandet af förslagen till utrikes budget har jag flera gånger
berört frågan om en mera genomgripande omreglering af- ministerstatens
löner. Jag har ock dervid omnämnt, att en sådan omreglering möjligen
borde företagas först i sammanhang med en jemväl af andra skäl påkallad
omarbetning af ministerreglementet. Genom de den 15 innev. månad af
Eders Kongl. Maj:t fattade beslut angående fixerandet i penningar af legationssekreterarnes
indemnitet m. in. är denna omarbetning till en väsentlig
del förberedd, och jag hyser derför förhoppning att redan under nästkommande
år kunna underställa Eders Kongl. TVTaj:t ett fullständigt förslag till
reglemente för beskickningarne. Ministerstatens löneförhållanden komma
att genom det under utgifning varande andra häftet af Sveriges aflöningsoch
pensionsstatistik framträda i en fullständigare och riktigare dager, än
det är möjligt att genom anmärkningar till budgetsförslagen sprida deröfver.
Pensioner.
6 Tredje hufvudtiteln.
Ornregleringen blifver derefter lättare att åstadkomma och torde mota svårighet
endast i de bristfälliga formerna för åstadkommande af unionella
bestämmelser i fråga om pensionsförhållanden och dylikt. Jag tviflar
emellertid icke på att dessa svårigheter skola kunna småningom öfvervinnas.
Konsuiskassan. Beräkningen öfver konsulskassans inkomster af konsulatafgifter under
år 1884 blef sålunda uppställd:
från Antwerpens distrikt.................................................... kronor 12,000.
» Barcelonas » ...............................-.................... » 6,000.
» Havres » » 22,500.
» Helsingfors » ® 7,000.
» Köpenhamns » » 21,000.
» Leiths » Ä 15,000.
» Lissabons » » 5,000.
» Londons » ® 105,000.
» Lybecks » }> 5,500.
» Rigas » » 8,000.
» Rio de Janeiros » » 2,000.
Summa kronor 209,000.
Jemlikt nådigt beslut den 13 sist!, juli har konsulsbefattningen i Kiel
blifvit indragen och det derunder förlagda distrikt sammanslaget med Lybecks.
Konsulatafgifterna från det sålunda utvidgade distriktet komma att
till konsuiskassan ingå med ett belopp, som medgifver att höja beräkningen
här ofvan med ungefär 2,000 kronor. Af de från vederbörande konsuler
ingångna uppgifter om det löpande årets skeppsfart på deras distrikt samt
med tillämpande af en försigtig medeltalsberäkning torde beräkningen
kunna något höjas jemväl för Barcelonas, Helsingfors, Köpenhamns, Leiths,
Lissabons, Londons och Rios distrikt, men torde höra sänkas för Havres del.
Konsiilat-af- Den beräkning, jag anser mig kunna uppställa för 1885, får då följande
gifter. utseende:
afgifter från Antwerpens distrikt .................................... kronor 12,000.
» » Barcelonas » » 7,000.
» » Håvres - » .................................... » 21,500.
» » Helsingfors » » 7,500.
» » Köpenhamns » » 22,000.
» » Leiths » » 16,000.
Transport kronor 86,000.
Tredje hufmdtiteln.
7
Transport kronor 86,000.
afgifter från Lissabons distrikt » 6,000.
» » Londons » » 106,000.
» » Lybecks » » 7,500.
» » Rigas » » 8,000.
» » Rio de Janeiros » t .................................... » 2,500.
Summa kronor 216,000.
Om härtill lägges beräknade inkomsten af konsulatafgifter inom
tvänne distrikt, der jag på grund af redan vunnen utredning
anser mig böra ifrågasätta upprättande af nya lönade konsulat,
nemligen Bilbao och Genua, torde konsulatafgifterna för år 1885
kunna ökas med ........................................................................ kronor 4,000.
och slutsumman alltså kunna anslås till kronor 220,000.
Lläraf kunna, med ledning af 1882 års förhållanden, 31,8 % eller 70,000
kronor anses belöpa på svenska och 68,2 % eller 150,000 kronor på norska
fartyg.
Frågan om ett lönadt konsulat i Italien har under flera år stått på [7.1
dagordningen. För ett år tillbaka yttrade jag vid föredragning af förslaget
till utrikes budget för 1884, att det varit min afsigt att förelägga Eders
Kongl. Maj:t frågan om ett lönadt konsulat i Neapel; att emellertid Storthingets
konstitutionskomité såsom än mer önskligt framhållit upprättandet
af ett lönadt konsulat i Bilbao; att ehuru önskvärdt det syntes mig att
åtminstone i en af Italiens sjöstäder hafva eu lönad agent, som kunde egna
sig uteslutande åt tjensten, jag likväl icke haft något emot ett uppskof
med denna frågas ordnande, i betraktande af den större vigt, den spanska
marknaden eger för Norges fiskerier; att det väl för öfrigt icke vore omöjligt
att finna utvägar för upprättande af lönade konsulat såväl i Bilbao
som i någon italiensk hamn, samt att vissa tillgångar, hvilka kunde tagas
i anspråk för de ifrågasatta befattningarne, redan funnes för handen, nämligen
dels anslag till kontorskostnader till de nuvarande olönade konsulerne
på ifrågavarande orter, dels konsulatafgifterna inom de respektive konsulsdistrikten,
dels slutligen ett då odisponeradt öfverskott af konsulskassans
tillgångar.
Den utredning af dessa frågor, som nu föreligger, ger till resultat, att Lönade konEders
Kongl. Maj:ts vederbörande beskickningar tillstyrkt dels ett lönadt sul0acl
generalkonsulat för Italien i Genua, dels ett lönadt konsulat för nordliga
Spanien i Bilbao, samt att Kongl. Norska Regeringen, instämmande häruti,
tillstyrkt löner af 12,000 kronor för innehafvaren af det förra och af 9,000
kronor för innehafvaren af det senare, äfvensom ett anslag till kontoi’skostnader
mot redovisning af 2,000 kronor för hvartdera konsulatet. Från
den sammanlagda utgiften 25,000 kronor afgå emellertid nuvarande anslaget
8 Tredje hufvudtiteln,
till kontorskostnader i Bilbao 2,000 kronor och konsulatafgifternas belopp
inom båda distrikten, hvilka, såsom ofvan blifvit omförmäldt, kunna anslås
till omkring 4,000 kronor, då alltså den ökade utgiften för konsulskassan
skulle blifva ungefär 19,000 kronor.
För det fall att en så stor utgift icke skulle kunna bestridas af konsulskassans
nu disponibla tillgångar och det sålunda skulle uppstå fråga
om att tillsvidare på stat uppföra blott endera af ifrågavarande befattningar,
har Norska Regeringen uttalat sig för att konsulatet i Bilbao gifves företräde
framför generalkonsulatet, i Italien.
Jag anser det för min del kunna ifrågasättas, huruvida icke tvärtom
generalkonsulatet i Italien borde, under den af Norska Regeringen riktigt
gjorda förutsättning, taga försteget framför konsulatet i Bilbao, i hvilket
afseende jag endast anser mig behöfva erinra derom, att den numera beslutade
och redan nästkommande år inträdande indragningen af den med
ministerposten i Rom hittills förenade generalkonsulsbefattningen för Italien
betingar och väl alltid förutsatts skola medföra upprättandet af ett lönadt
konsulat i någon af Italiens sjöhamnar, i saknad hvaraf de förenade rikena
från och med nästkommande år i detta land icke skulle hafva någon lönad
konsularagent, medan i Spanien finnes det redan längre tid bestående lönade
generalkonsulatet i Barcelona.
Jag tror emellertid, att valet icke behöfver göras, enär jag förutsätter,
att nationalrepresentationerna skola utan tvekan bevilja nödiga medel till
båda konsulatens upprättande, helst den förhöjning i statsverkens bidrag
till konsulskassan, som för ändamålet kräfves, kan begränsas till det måttliga
beloppet af 14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor för Sveriges och 6,000
kronor för Norges del.
Ehuru kommerskollegiets utlåtande i fråga om dessa båda konsulat
icke ännu hunnit inkomma, har jag icke kunnat draga i betänkande att i
budgetförslaget uppföra anslag till desamma med de af Norska Regeringen
tillstyrkta belopp. Före budgetförslagets slutliga behandling torde jag dessutom
blifva i tillfälle att förelägga Eders Kongl. Majestät ärendet i fullständigt
skick.
Beräkningarna öfver konsulskassans utgifter förete för öfrig! ändringar
endast i följande punkter.
Generalkon- I sammanhang med den redan omförmälda sammanslagningen af Kiels
suiat i Lybeck. konsulsdistrikt med Lybecks blef konsulatet på sistnämnda ort upphöjdt
till generalkonsulat och innehafvarens lön förhöjd med 4,000 kronor.
Samma dag eller den lo sistl. juli beviljades åt kontoristen vid vicekonsulatet
i Cardiff ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor att utgå från
början af innevarande år.
Genom nådigt beslut denna dag har Eders Kongl. Maj:t behagat tillägga
vicekonsuln i Newcastle en löneförhöjning af 1,000 kronor.
Tredje liufvudtiteln.
9
Vid ingången af 1885 är, jemlikt nådiga beslutet den 8 december 1882,vicekonsuln
i Shanghai, A. B. Christiernsson berättigad till ett andra, samt vicekonsuln
i London, A. Kirsebom till ett första ålderstillägg af 500 kronor hvardera.
Samtliga de af dessa beslut eller bestämmelser föranledda ökningar äro
under löner och arfvoden iakttagna.
Bland anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet förekommer
en ökning af 500 kronor, hvarmed anslaget till generalkonsulatet i Helsingfors
blifvit, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut denna dag, förhöjdt.
Likaledes förekomma bland anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet
eu ändring, nämligen för Kiel, der det förut utgående anslaget
4,000 kronor till konsuln blifvit indraget samt, jemlikt Eders Kongl.
Maj:ts beslut den 23 nästl. november, ett anslag af 1,500 kronor anvisats
till vicekonsuln på platsen.
Rubriken pensioner har blifvit minskad med 4,000 kronor, motsvarande
beloppet af den pension, som uppbars af numera aflidne f. d. generalkonsuln
Ewerlöf.
Med afseende å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
får jag upplysa, att af dess tre underafdelningar tvänne under senare år
utvisat en stegring, som betingar förhöjningar deruti. Så är fallet med b.
konsulernes embetsutgifter, hvilkas medeltal för åren 1880—82 varit 12,935
kronor, men med jemn stegring från 11,250 till 14,660 kr. och som innevarande
år uppgå till närmare 18,000 kronor. Den i 1884 års beräkningar upptagna
siffran 12,000 kronor torde derföre böra höjas med 4,000 kronor. Diverse
utgifter hafva ock varit synnerligen höga under senare år och ehuru detta
till en del beror på tillfälliga omständigheter, såsom att kostnaden för legationssekreteraren
A. Grips mission till Sandwichsöarne bestreds under denna
post, torde likväl en förhöjning af 1,500 kronor vara högeligen påkallad.
Något särskild! anslag till bestridande af kostnaden för deri, jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 nästl. november, utsände konsulatinspektörens
aflöning in. m. anser jag mig icke behöfva för det närvarande ifrågasätta.
Skulle uppkommande besparingar icke dertill förslå, lärer en framställning
till 1885 års Riksdag och Storting kunna derom göras.
De förändringar, som vid jemförelse med 1884 års budgetöfverslag framträda
i fråga om konsulskassan, synas af följande öfversigt:
1.
2.
Utgifter: |
1884. |
1885. |
Ökning. |
Minsk- ning. |
Utrikesdepartementet..................... Konsulsstaten |
........ 17,500 |
17,500 |
||
a. löner och arfvoden ................ b. anslag till kontorskostnader |
....... 302,700 mot |
330,700 |
28,000 |
|
redovisningsskyldighet........ |
........ 45,500 |
50,000 |
4,500 |
|
Transport 365,700 Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. l:a Sami. ha Afd. |
398,200 |
32,500 |
2 |
Ålderstillägg.
Pensioner.
[8.]
Utsändande af
konsulatinspelctör.
2
10
Tredje liufvudtitehi.
c. anslag till kontorskostnader utan
redovisningsskyldighet.
d. anslag till under reglering varande
3. Skrifmaterialier, expenser och extra
1884, 365,700 |
1885. 398,200 |
Ökning. 32,500 i ’ |
Minsk- ning. |
68,000 |
63,500 |
— |
4,500 |
4,500 27,550 |
23,550 |
•-- |
4,500 4,000 |
23,250 |
28,750 |
5,500 |
|
489,000 |
514,000 |
38,000 13,000 alltså ökning 25,000 kr. |
Mot denna ökning i utgifter skulle svara dels den stegring i inkomster,
som kan beräknas af höjda konsulatafgifter och som jag redan uppgifvit
till 11,000 kronor, dels en ökning i statsanslagen, som jag vill tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget äska med sammanlagdt 14,000
kronor. Sveriges bidrag skulle alltså i sin helhet uppgå till 168,000 och
Norges till 126,000 kronor.
Till betäckande af brist i inkomster samt till mötande af oförutsedda
eller öfver beräkningarne stegrade utgifter torde Eders Kongl. Maj:t af Storthinget
begära ett särskildt anslag, hvilket jag föreslår måtte för kabinettskassan
sättas såsom förut till 12,000 kronor, men för konsulskassan i proportion
till den nu beräknade högre inkomsten af konsulatafgifter höjas till
24,000 kronor. Af Riksdagen behagade Eders Kongl. Maj:t såsom hittills
begära dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar.
Jag får slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
behagade öfver de förslag och beräkningar, för hvilka jag nu redogjort,
infordra underdånigt betänkande från Kongl. Norska Regeringen.*
Uti denna hemställan instämde det sammansatta statsrådets
öfrige ledamöter, hvarefter Hans Maj:t, Konungen
behagade densamma i nåder bifalla.
ex protocollo
Au g. Gyldenstolpe.
Tredje huivndtiteln.
11
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 9
januari 1884.
N ärvarande:
Haris Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden Lovén,
yon Steyern,
Friherre yon Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Helliesen,
Holmboe.
Sedan Kongl. Norska Regeringen den 31 nästlidne december afgifvit
underdånigt betänkande öfver det af Herr Ministern för utrikes ärendena i
sammansatt statsråd den 21 samma månad framlagda förslag till de förenade
rikenas gemensamma utrikes budget för år 1885, föredrog Hans
Excellens nu samma förslag ånyo och yttrade dervid följande:
Rörande den af mig föreslagna förhöjningen af anslaget till beskickningen
i Madrid bär departementet för det inre i sitt till grund för det
underdåniga betänkandet afgifna föredrag uttalat, att medan departementet
tillträder mina yttranden om den nuvarande ministerlönens otillräcklighet
gentemot befattningens stigande betydelse., och de höga lefnadskostnaderna
Beskickningen
i Madrid,
12 Tredje hufvndtiteln.
på platsen, det för departementet ställer sig tvifvelaktigt, huruvida tillräcklig
anledning finnes att nu — samtidigt dermed att jag om förmält flera
andra lönetillökningar in. in. under ministerstaten, hvilka jag arisåge i någon
högre grad önskvärda, men likväl icke för närvarande funnit mig kunna
tillstyrka — på en gång förse beskickningen i Madrid både med ett jemförelsevis
icke obetydligt tillägg till ministerns lön och med en ny legationssekreterarebefattning.
Departementet, hvars yttrande Kongl. Norska
Regeringen i hufvudsak biträdt, har derför ansett sig böra hemställa, huruvida
det icke vore rättast att tillsvidare låta det bero vid att beskickningen
i Madrid blefve ställd i samma äflöningsförhållande som beskickningen i
Rom, hvilket skulle kunna uppnås derigenom, att ministerns lön blefve höjd
till 29,000 kronor.
Med anledning häraf bör jag ånyo för Eders Kongl. Maj:t påpeka,
att här föreligga två särskilda frågor, nemligen den om anskaffande åt
ministern i Spanien af det arbetsbiträde, hvaraf han upprepade gånger förklarat
sig vara i behof, och derjemte den om en tillökning af nämnde
ministers traktamente till sådant belopp, att han må utan allt för stor
svårighet kunna bära de kostnader, hvilka uppehållet på en särdeles
dyr ort medför. Jag bestrider ingalunda, att det hade varit särdeles ömkligt,
om krafvet på eu ökning af anslaget till utrikesdepartementets budget
hade kunnat inskränkas till eu mindre summa än den som jag nu anser
mig skyldig tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen och
Stortinget begära; men ansvarig för att det arbete, som vården af de förenade
rikenas intressen i utlandet fordrar, blifver utfördt på ett tillfredsställande
sätt och då detta ovilkorligen förutsätter en tillräcklig arbetspersonal,
kan jag ej frångå den mening, som jag den 21 nästlidne december
vid föredragning af budgetförslaget inför Eders Kongl. Maj:t uttalade
om nödvändigheten att skaffa ett embetsbiträde åt ministern i Madrid, en
mening, som jag först efter moget öfvervägande framställt och som ej kan
rubbas af den omständighet, att detta embetsbiträde är nödvändigt just
vid den beskickning, der ministerns aflöning erkännes vara alldeles otillräcklig.
Jag skulle anse mig icke hafva rätt fullgjort min pligt, om jag ej,
i hvad på mig beror, beredde Riksdagen och Storthinget tillfälle att besluta
rörande anslag, hvilka enligt min förmening begge äro lika erforderliga och
af hvilka intetdera kan fyllas med de nu under utrikesdepartementets förvaltning
stående medel, utan att andra berättigade kraf skulle lida.
Hvad öfriga utgifter från kabinettskassan beträffar samt hvad angår
konsulskassans såväl inkomster som utgifter, har Kongl. Norska Regeringen
icke mot beräkningarne framställt annan anmärkning än att, med afseende
å det för konsulatet i Triest uppförda anslag till kontorskostnader utan
redovisningsskyldighet, Regeringen i särskild!, afgifvct betänkande tillstyrkt, att
Tredje hufvudtiteln. 13
detsamma, som blifvit beviljadt åt den nyligen aflidne konsuln personligen,
måtte för framtiden upphöra att utgå. Enär frågan om detta anslags bibehållande
eller indragande, först sedan beskickningen i Wien afgifvit yttrande
om regleringen af ifrågavarande konsulat, kan blifva föremål för Eders
Kongl. Maj:t,s pröfning, men sådant yttrande ännu icke inkommit, torde
beräkningarne jemväl i denna punkt få förblifva orubbade, helst strykningen
af ett så ringa utgiftsbelopp endast kunde föranleda en motsvarande nedsättning
i de förslagsvis upptagna inkomsterna af konsulatafgifter, men
hvarken gifva anledning till minskning i statsbidragens siffra eller lämpligen
till uppförande af något öfverskott.
Kommerskollegiet har numera afgifvit underdånigt utlåtande i fråga Lf"adebf
om upprättandet åt lönade konsulat i Bllbao och i en åt Italiens sjöstäder och Genua.
samt dervid, i likhet med Norska Regeringen, tillstyrkt upprättandet af båda
befattningarne. Vidkommande valet af station för eu lönad konsul i Italien
har kollegiet, med afseende å de af ministern i Rom i ämnet meddelade
upplysningar, funnit öfvervägande skäl tala för att Genua utses till station
för en blifvande generalkonsul. Hvad angår aflöningsförmånerna för konsuln
i Bilbao, hvilka af Norska Regeringen föreslagits till 9,000 kronor
jemte det att konsuln borde mot redovisningsskyldighet åtnjuta det till
kontorskostnader vid konsulatet nu anvisade anslag af 2,000 kronor, så
ehuru det sålunda föreslagna lönebeloppet, i betraktande af hvad ministern
i Madrid i detta hänseende anfört, synes kollegiet ganska knappt, finner
sig kollegiet likväl för närvarande icke ega tillräcklig anledning att föreslå
ändring uti Norska Regeringens förslag, hvilket kollegiet, som icke har
något att erinra mot de för generalkonsuln i Genua föreslagna löneförmåner,
alltså biträder. Slutligen har kollegiet anmält att, för den händelse
medel för närvarande icke skulle kunna beredas till bestridande af kostnaderna
för upprättandet af båda de omförmälda lönade befattningarne,
kollegiet, oaktadt tillbörligt afseende å de omständigheter, som synas hafva
föranledt Norska Regeringens uttalande derom, att för sådant fall företräde
borde gifvas åt konsulatet i Bilbao, likväl under sagda förutsättning för sin
del anser, att ett lönadt generalkonsulat för Italien bör i främsta rummet
upprättas.
Enär hvad jag vid föredragningen den 21 nästlidne december tillstyrkte
för att bereda utväg för båda befattningarnes uppförande å konsulsstaten
— nemligen en ökning i de svenska och norska statsbidragen med tillsammans
14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor skulle falla på Sveriges och 6,000
på Norges del — föranledt departementet för det inre att uttala, det
departementet så mycket mindre ville uttala sig mot den ringa ökningen i
Norges bidrag till konsulskassan, som departementet i och för sig vore
ense med mig rörande önskvärdheten af båda befattningarnes upprättande,
14
Tredje hufvudtiteln.
Generalkonsulatet
i Kina
och Japan.
torde Eders Kong!. Maj:t finna skäl vara för handen, att af Riksdagen och
Storthinget äska nämnda tillökning af 14,000 kronor till konsulskassan utöfver
de nu utgående statsbidragens belopp.
En vidlyftig utredning har pågått om det af mig för ett år tillbaka
ifrågasatta lönade generalkonsulatet i Kina och Japan. Som denna utredning
emellertid icke är afslutad, kan jag icke för närvarande tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget begära anslag till ett
sådant konsulat.
Derest Eders Kong], Maj:t gillar hvad af mig blifvit såväl i fråga om
beskickningen i Madrid som i öfrigt tillstyrkt, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t behagade besluta,
att det föredragna förslaget till Sveriges och Norges gemensamma utrikes
budget för år 1885 skall med tillhörande beräkningar meddelas Riksdagen
och Storthinget samt att de för utgifternas bestridande nödiga anslag
skola af Riksdagen och Storthinget äskas att utgå efter den för de båda
rikenas bidrag till sådana utgifter hittills gällande proportion såväl för
kabinettskassan som för konsulskassan.
Med tillämpning häraf samt med hänsyn till ej mindre de för Sverige
och Norge olika statsregleringsperioderna, än äfven förhållandet med den
olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de
båda rikena numera tillämpas, får jag slutligen föreslå,
att af Riksdagen måtte för 1885 äskas 464,250 kronor till kabinettskassan
och 168,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande
redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och
under enahanda vilkor som hittills,
och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1884—30 juni
1885 äskas 190,650 kronor till kabinettskassan och 123,000 kronor till
konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma
att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga
eller oförutsedda utgifter af 34,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor
för kabinettskassan och 22,000 kronor för konsulskassan.
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius yttrade, att äfven han
funne det aflöningsbelopp, hvaraf Kongl. Maj:ts minister i Madrid för det
närvarande vore i åtnjutande, icke stå i ett väl afpassadt förhållande till
embetets vigt och de höga lefnadskostnaderna i den hufvudstad, der han
hade att bevaka de förenade rikenas angelägenheter; och då Herr Ministern
för utrikes ärendena förklarat, att anställandet af en legationssekreterare i
Madrid, ministern till biträde, vore af oafvisligt behof betingadt samt att
å det till kabinettskassan anvisade anslag icke kunde, utan åsidosättande
af andra vigtiga ändamål, beredas tillgång vare sig till förhöjning i ministerns
traktamente eller till aflöning vid den ifrågasatta legationssekrete
-
Tredje hufvudtiteln.
15
rarebefattningen, ansåge Herr Statsministern sig böra tillstyrka bifall till
hvad af Herr Ministern för utrikes ärendena blifvit i afseende å beskickningen
i Madrid föreslaget; likasom Herr Statsministern instämde uti de
för öfrigt af Herr föredraganden framställda förslag.
Svenska statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern
anfört och tillstyrkte alltså nådigt bifall till hvad Herr Ministern för
utrikes ärendena hemställt och föreslagit.
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf samt Statsråden
Helliesen och Holmboe anförde, att de i hufvudsak slöto sig till Norska
Regeringens föredragna betänkande, men att de — efter hvad Herr Ministern
för utrikes ärendena upprepade gånger framhållit i afseende å nödvändigheten
af att beskickningen i Madrid för att. kunna behörigen fylla
sin uppgift erhölle ökad personal — icke ansågo sig böra afstyrka Herr Ministerns
förslag om anställande af en legationssekreterare derstädes och att
de i öfrigt instämde i hvad Herr Ministern anfört.
Hans Magt Konungen behagade derefter i nåder gilla
och godkänna hvad Herr Ministern för utrikes ärendena
c?
hemställt och föreslagit.
In fidera
Aug. Gyldenstolpe.
16
Tredje hufvudtiteln.
Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1885.
Kabinettskassan: |
Sverige. Kronor. |
Norge. Kronor. |
Tillsammans Kronor. |
||
1. |
Ministern för utrikes ärendena........ |
24,000 |
24,000 |
||
2. |
Utrikesdepartementet.................... |
27,495 |
11,455 |
38,950 |
|
3. |
Ministerstaten _________________________________ |
358,400 |
149,350 |
507,750 |
|
4. |
Militärattachéer............................... |
8,400 |
3,600 |
12,000 |
|
5. |
Skrifmaterialier, expenser och extra |
utgifter |
45,955 |
29,045 |
75,000 |
Summa kronor |
464,250 |
193,450 |
657,700 |
||
Konsulskassan: |
|||||
1. |
Utrikesdepartementet....................... |
10,000 |
7,500 |
17,500 |
|
2. |
Konsulsstaten _____________________________ då härifrån dragés hvadsomberäknas |
467,750 |
|||
kunna bestridas af inflytande kon-sulatatafgifter___________________________ |
220,000 |
141,550 |
106,200 |
247,750 |
|
4. |
Skrifmaterialier expenser och extra utgifter |
16,450 |
12,300 |
28,750 |
|
Summa kronor |
168,000 |
126,000 |
294,000 |
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för 1885.
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena_________________________________________ 24,OCX)
2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
nipotentiaire
.......................... 48,000
Legationssekreterare...______________________ 6,000 54 000
Transport 54,000
62,950
Tredje hufvudtiteln.
Transport 54,000
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Ministerresident..._______________________________________ 20,000
Beskickningen i Konstantinopel:
kJÄ“To%oupkPrbär} Ministre Plénipotentiaire------------------ 10,000
2000kr. fr“n konsul8ka8san| Drogman......................................... 4,000 14;000
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinär och Ministre
Plénipotentiaire_________________________ 36,000
Legationssekreterare._______________________ 5,000 4i;000
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinär och Ministre
Plénipotentiaire__________________________ 60,000
Legationssekreterare........................ 8,000 68,000
Beskickningen i Madrid:
Ministre Plénipotentiaire...________________ 33,000
Legationssekreterare........................ 6,000 39;000
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinär och Ministre
Plénipotentiaire......................... 60,000
Legationssekreterare_____________________ 8,000 68,000
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinär och Ministre
Plénipotentiaire_________________________ 60,000
Legationssekreterare________________________ 8,000 68,000
Beskickningen i Bio de Janeiro:
noofkr*ä"°m goneralkon8aB Chargé d’Affaires........................................ 2,000
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.
............................................. 29,000
Beskickningen i Washington:
SJiSokr. ÄoSSEÄ! 1 Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire......................... 16,000
Legationssekreterare________________________ 6,000 22,000
Transport 425,000
Bih. till Riksd. Prat. 1884. ha Sami. l:a Afd.
17
62,950
62,950
3
18 |
Tredje hufvudtiteln. |
||
Transport 425,000 |
62,950 |
||
Beskickningen i Wien: |
|||
Envoyé Extraordinär och |
Ministre |
||
Plénipotentiaire_____________ |
____________ 40,000 |
||
Legationssekreterare .......... |
----------- 6,000 46,000 |
471,000 |
|
b. Expektanslöner_______ |
10,800 |
||
c. Pensioner_______________ |
25,950 |
507,750 |
|
% 4. Militärattachéer: |
|||
1 Militärattaché__________ |
6,000 |
||
1 d:o |
6,000 |
12,000 |
|
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: |
|||
a. Skrifmaterialier och |
expenser_____________________ |
24,500 |
|
b. Ekiperingspenningar |
10,000 |
||
c. Hemliga utgifter______ |
14,000 |
||
d. Ofriga extra utgifter |
26,500 |
75,000 |
|
Summa kronor |
657,700 |
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1885.
Inkomster:
Kronor.
Svenska statsverkets bidrag................................................ 168,000
Norska statsverkets bidrag ________________________________________________ 126,000
Konsulatafgifter förslagsvis:
inom Antwerpens konsulsdistrikt ___________________________ 12,000
» Barcelonas » 7,000
» Bilbaos » 2,500
» Genuas » 1,500
» Havres » 21,500
» Helsingfors » 7,500
» Köpenhamns » 22,000
» Leiths » 16,000
» Lissabons » 6,000
» Londons » 106,000
» Ljbecks » 7,500
» Rigas » 8,000
» Rio de Janeiros » 2,500 220,000
Summa kronor 514,000
Tredje hufvudtiteln.
19
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet ...............—.
2. Konsulsstaten:
ppbär konsulatafgifter.
D:o d:o
D:o d:o
lönen ingår ålderstillägg afl
f 500 kronor. J
emför ministerstaten.
D:o d:o
ppbär konsulatafgifter samt
tnjuter fri bostad,
äraf utgå 700 kronor såsom
rsättning för bostad.
ppbär konsulatafgifter. I lö-''
en ingår ålderstillägg af 500
onor.
lönen ingår ålderstillägg af''
kronor.
lönen ingår ålderstillägg af
kronor.
emför ministerstaten.
lönen ingår ersättning för
esor inom distriktet samt 2:ne
ålderstillägg af 500 kr. hvardera.
Uppbär konsulatuppgifter; jemför
ministerstaten.
a. Löner och arfvoden: |
|||
Alexandrin, |
Generalkonsuln, lön |
12,000 |
|
Antwerpen, |
» » |
13,000 |
|
Archangel, |
» » |
8,000 |
|
Barcelona |
» » |
12,000 |
|
Bilbao, |
Konsuln, » |
9,000 |
|
Genua, |
Generalkonsuln, » |
12,000 |
|
Hamburg, |
» » |
8,000 |
|
Havre, |
» » |
14,500 |
|
Vicekonsuln, » |
5,000 |
19,500 |
|
Helsingfors, |
Generalkonsuln, » |
14,000 |
|
Konstantinopel, |
Ministre Plénip. » |
10,000 |
|
Drogman, » |
2,000 |
||
Konsulatsekreteraren,» |
6,000 |
||
Hamnmästaren, aflöning |
5,300 |
23,300 |
|
Köpenhamn, |
Generalkonsuln, lön |
15,000 |
|
Vicekonsuln, » |
4,500 |
19,500 |
|
Helsingör, |
» » |
4,400 |
|
Leith, |
Konsuln, » |
16,000 |
|
Lissabon, |
Generalkonsuln, » |
15,000 |
|
London, |
» » |
24,000 |
|
Vicekonsuln, » |
10,500 |
||
Kanslisten, » |
6,000 |
||
En kontorist, » |
5,000 |
||
» » » |
4,000 |
49,500 |
|
Cardiff, |
Kontoristen, » |
5,000 |
|
Liverpool, |
Vicekonsuln, » |
9,000 |
|
Newcastle, |
Vicekonsuln, » |
9,500 |
|
West Hartlepool, » » |
5,000 |
||
Lybeck, |
Generalkonsuln, » |
12,000 |
|
Riga, |
Konsuln, » |
9,000 |
|
Rio de Janeiro, |
Generalkonsuln, » |
17,000 |
|
Shanghai, |
Vicekonsuln, » |
13,000 |
|
Washington, |
Generalkonsuln, » |
16,000 330,700 |
17,500
Transport 330,700
17,500
20
Tredje hufvudtiteln.
Transport 330,700 17,500
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Antwerpen......................................................... 3,000
Barcelona.................. 2,000
Bilbao______________ 2,000
Genua__________________ 2,000
Havre -------------------- 4,000
Helsingfors_________________ 2,500
Köpenhamn _________ 4,500
Leith ___________ 6,000
Lissabon...______ ______ 4,000
London ----------------------------------------- 11,000
• Lybeck ......... 2,000
Riga......-...... 3,000
Shanghai--------------------------------------------------------- 4,000 50,000
c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandrin ______________ 6,000
Alger............ 3,000
Archangel ____________ 2,000
Bahia ................... 2,000
Buenos Ayres ___________________ 4,000
Dardanellerua ________ 500
Gibraltar ...... 2,000
Hamburg............ 2,000
Havana ------------------------------ 3,000
Japan -----------------------------_____....._________ ______________ 4)000
Kjel...................................... 1,500
Liverpool --------------------- 5,000
Marseille_____________________________ 1,500
Montevideo._____________ 2,000
Neapel.._________________________ 3,000
Newcastle ........... 4,000
Newyork______________ 6,000
Pireus .................... 1,000
Rio de Janeiro ___________________________________________________ 4,000
Rom............... 3,000
Smyrna__________ 1,000
Tanger....................... 2,000
Triest~~......-.......---------------------------------------- 1,000 63,500
Transport 444,200 17,500
Tredje hufvudtiteln.
21
Transport 444,200 17,500
d. Pensioner:.................................................................... 23,550 467,750
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser........................................... 3,500
b. Konsulernes embetsutgifter............................................... 16,000
c. Diverse utgifter.............................................................. 9,250 28,750
Summa kronor 514,000
22
Tredje liufvudtitelii.
Ordinarie
anslag.
Protokoll
öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden Loven,
von Steyern,
Friherrre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan
om regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år
1885 och anförde dervid i underdånighet:
Vid föredragning uti sammansatt svenskt och norskt statsråd denna
dag har Eders Kongl. Maj:t, hvad angår Sveriges bidrag till den gemensamma
utrikes budgeten, redan beslutat, att af Riksdagen skola äskas
464,250 kronor till kabinettskassan och 168,000 kronor till konsulskassan.
Dessa belopp öfverstiga med respektive 16,450 och 8,000 kronor de å innevarande
års riksstat uppförda anslag för samma ändamål. Ökningen för
kabinettskassan beror dels på det begärda högre anslaget för beskickningen
i Madrid, hvilket på Sverige belöper med 13,400 kronor, dels på den skilnad
mellan å ena sidan beräknade utgifter och å den andra begärda och beviljade
anslag, som jag redan vid framläggande af regleringen af tredje
Tredje hufvudtiteln.
23
hufvudtiteln för år 1884 inför Eders Kongl. Maj:t påpekade. Detta missförhållande
mellan beräknade utgifter och begärda anslag har fortgått under
några år och har kunnat utjemnas endast genom anlitandet af befintliga
besparingar å hufvudtiteln. Men besparingarnes belopp har småningom *
nedgått och måste under loppet af innevarande år än ytterligare tagas i
anspråk vid tillsättandet af den nu lediga ministerposten i Wien och i sammanhang
dermed möjligen ifrågakommande omflyttningar inom de förenade
rikenas diplomati, hvilka såväl den ena som de andra betinga utgåendet
af ekiperingspenningar till belopp öfverstigande derför afsedda årliga anslag
af 10,000 kronor.
Men äfven om besparingarne kunde förslå att betacka en mindre brist
i anslagsbeloppen, måste jag ur en annan synpunkt finna det betänkligt att
fortfarande anlita en sådan utväg, Den anta ,na proportionen mellan de
förenade rikenas bidrag till diplomatiska utgifter, hvilken proportion för
närvarande, liksom under lång tid förut varit fallet, är bestämd sålunda,
att Sverige bestrider 12/u och Norge 5/17 af de gemensamma utgifterna,
rubbas nämligen, om Sverige undandrager sig att betala hela sin andel,
medan Norge erlägger sin till fullo. Jag bör ock erinra derom, att Storthinget,
som icke velat medgifva Eders Kongl. Maj:t samma dispositionsrätt
öfver uppkommande besparingar på anslaget till kabinettskassan, hvilken af
Riksdagen år efter år beviljats, till ersättning derför utöfver sin proportionerliga
andel till de beräknade utgifterna, årligen beviljar ett särskildt
anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter.
Hvad åter beträffar ökningen å konsulskassan, 8,000 kronor, betingas
den uteslutande af de ifrågasatta nya lönade konsulaten i Genua och Bilbao.
I afseende å öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag icke [9 och 10.
någon ändring att föreslå.
Väl har svenska församlingen i Paris fortfarande behof af större ekonomisk
hjelp än den som lemnas af det å ordinarie stat uppförda anslaget
af 1,800 kronor; men innan det af Eders Kongl. Maj:t vid förra riksdagen
begärda och då jemväl gifna bemyndigandet att för församlingens bästa
få afyttra de för hennes behof öfverflödiga tomtdelarne af statens egendom
i Paris kunnat göras tillgodo, är det svårt att bedöma, i hvilken mån
statens mellankomst kan anses påkallad för att trygga församlingens ekonomiska
existens. Det är en fråga, som alltså ännu måste hvila.
Det å tredje hufvudtiteln för innevarande år uppförda extra anslag för [11.]
fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t behaga u
att till oförändradt belopp äska jemväl för 1885. Offentliggörandet af dessa xr“ uns °9''
24
Tredje Jmfvudtiteln.
urkunder har under 1883 fortskridit medelst utgifvandet af 2:dra bandets
senare del. I denna del hafva vigtiga historiska frågor blifvit lösta medelst
en öfverlägsen skarpsinnighet, parad med ett arbetsnit, som ej låtit sig afskräckas
af några svårigheter eller ryggat tillbaka för någon möda. På
sådant sätt har utgifvaren nått resultat, hvilka än ytterligare befästa den
framstående ställning han intager bland våre historiska forskare.
Tryckningen af 4:de bandet (1521 —1570) har icke kunnat påbörjas
under det förflutna året, men är nu förberedd, så att en del deraf bör
kunna utkomma under årets lopp.
Sedan Herr Ministern derefter föredragit härhos bilagda förslag till
riksstatens tredje hufvudtitel för år 1885,
behagade Hans Maj:t Konungen, i enlighet med Statsrådets
enhälliga tillstyrkande, med gillande af förslaget
befalla, att detsamma jemte afskrift af detta protokoll
skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena
till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.
In fidem
Aug. Gyldenstolpe.
Tredje hufvudtiteln.
25
Förslag till Riksstatens tredje liufvudtitel för år 1885.
/
A. Ordinarie anslag.
I . Till kabinettskassan:
Kronor. Kronor.
1. Departementschefen, Ministern för utrikes ärendena.......... 24,000
2. Utrikesdepartementet.................................................... 27,495
3. Ministerstaten_______________________________________________________ _ 358,400
4. Militärattachéer............................................................ 8,400
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 45,955 464 250
II. Till konsulskassan:
1. Utrikesdepartementet.................................................... 10,000
2. Konsulsstaten___________________________________________________________141,550
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 16,450 168 000
III. Till utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel... 4,200
2. Till svenska kyrkan i Paris _________________________________________ 1,800 6 000
Summa kronor 638,250
B, Extra anslag.
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................... 4,500
Summa summarum kronor 642,750
Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afdeln. 4
1
<
Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtförse ar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9
Januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hociischild,
Statsråden: Lovén,
von Steyekn,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att
få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1885 och att i
sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna
framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t
anmälda:
statskontorets underdåniga skrifvelse den 12 december 1883 så
vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde
fjerde hufvudtiteln;
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
skrifvelse den 14 november 1883 angående arméförvaltningens artilleridepartements
behof af statsanslag under år 1885;
i
i
2 Fjerde lmfvudtiteln.
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
skrifvelse den 15 november 1883 om tillökning af artilleristabens anslag;
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
skrifvelse den 27 november 1883 angående omorganisation af Svea
artilleriregementes två fotbatterier in. m.;
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
skrifvelse den 12 december 1883 angående uppsättning af fästnings
och
positionsartilleri;
arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse
den 15 november 1883 angående departementets medelsbehof
för år 1885;
chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 10 september
1883 angående anskaffning af ett antal stamhästar för sappörbataljonen;
chefens för fortifikationen särskilda underdåniga skrivelser den 31
oktober samt den 14 och 15 november 1883 angående extra anslag
under år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad samt till komplettering
af fälttelegraf- och krigsbryggematerielen;
arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse
den 12 november 1883 om departementets anslag för år 1885;
generalintendentens underdåniga skrifvelse den 5 december 1883
angående fullföljande af intendenturens organisation;
generalintendentens underdåniga skrifvelse den 10 december 1883
med plan till organiserande af trängtrupper;
arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den
30 november 1883 angående behofven år 1885 å de under departementets
förvaltning stälda anslag;
chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse
den 26 november 1883 i fråga om behofvet af medel för de
topografiska arbetena under år 1885; samt
t. f. militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga skrifvelse den 3
november 1883 med öfverlemnande af ansökan utaf officerarne vid
samma bevärings artilleristamtrupp i fråga om utsträckt rättighet till
dagaflöning.
Under tillkännagifvande att härvid af departementschefen icke
åsyftades andra ändringar i nu utgående ordinarie anslag, än som
särskild! komme att omförmäla^, anförde departementschefen beträffande
de
Fjerde hufrudtiteln.
3
Ordinarie anslagen:
Arméförvaltningen.
[1-1
Beträffande mtendenturväsendet vid armén har generalintendenten Fullföljande åt
i sin underdåniga skrifvelse den 5 december 1883 erinrat, att eu af .“^org^Lde
väsentligare bristerna i den nu varande bärorganisationen bestode tion. öfverfa--deri, att intendenturen ej ännu vore inrättad i öfverensstämmelse med aTmeddnat
de grundsatser, som i härar med erfarenhet från nutida krig redan vunnit förevarande
stadga, och hvilka vore egnade ej blott att bereda arméns säkra och genSitetL
ändamålsenliga underhåll vid inträffande krig, utan äfven att i fredstid ° staten,
åstadkomma största möjliga besparing. Visserligen hade steg tagits
i denna rigtning, såsom då genom 1875 års riksdagsbeslut den nu
varande intendenturpersoualen vid trupperna tillsattes, och förvaltningen
der ordnades så, som den för närvarande handbafves. I härordningsförslaget
af samma år både begärts inrättandet af förvaltningsmyndigheter
vid arméfördelningarna, bestående för hvarje sådan af eu fältintendent
och en utredningsförvaltare, men frågan derom hade med
det nämnda härordningsförslaget fallit, liksom icke heller vid 1877 års
riksdag förslaget om tillsättande inom hvarje militärdistrikt af en fältintendent
vunnit Riksdagens godkännande.
Dessa senare förvaltningsorgan hade emellertid upptagits i alla
sedermera för Riksdagen framlagda härordningsförslag och utgjorde
det i andra Länder bepröfvade och måhända enda medlet att under freden
vederbörligen utbilda den förvaltningspersonal, som vid mobiliserade
arméfördelningar blifver oundgängligen nödvändig, och på hvilkens
förmåga att väl fylla sin uppgift arméns underhåll och dermed dess
välfärd då komma att blifva väsentligen beroende. Fältintendenterne
måste nemligen ega ej blott en fullständig kännedom om alla intendenturbehof
vid en mobiliserad fördelning med dess olika vapen m. m.,
utan äfven tillräcklig vana att bedöma en orts tillgångar med hänsyn
till militära förnödenheters utgörande, samt besitta förmåga att säkert och
skyndsamt under fältförhållanden sammanskaffa och på lämpligaste sätt
använda samma förnödenheter för truppernas behof. Dessa platser
kräfdc sålunda en allt för mångsidig förmåga för att kunna vid krigsutbrott
besättas med personer, som saknade en deremot svarande utbildning.
Om äfven så kunde ega rum med de underordnade tjenstemän,
som måste ingå i en intendentur på fältfot, måste dock den ledande
personen, fältintendenten, vara en på förhand under fredstid fullt
4
Fjerde hufvudtiteln.
utdanad tjensteman. Att arméförvaltningen med dess redan under
fredstid knappa personal skulle under krigsförhållanden, då icke allenast
embetsverkets vanliga funktioner utan derjemte en del nya måste
uppfyllas, kunna lemna någon större kontingent af tjensteman för
mobila ändamål, vore föga sannolikt. De tjensteman, som kunde från
verket undvaras, blefve mer än väl behöflige och bäst användbare för
de underordnade befattningar vid de mobiliserade general- och fältintendenturerne,
å hvilka expeditions- och revisionsvana vore af nöden.
Dessutom hade de fleste af desse tjensteman ej erhållit den praktiska
och mångsidiga daning, som vore ett vilkor för att kunna med full omsigt
sköta fältintendentens vigtiga befattning.
Att åter vid krigsutbrott besätta fältintendentsbefattningarne med
härtill befordrade regementsintendenter hade, enligt generalintendentens
åsigt, den stora olägenheten, att man på detta sätt vid mobiliseringen
ryckte från sina ordinarie befattningar en del af desse intendenter just
i det ögonblick, då deras tjenstevana vid trupperna vore bäst behöflig.
Det vore sålunda för åstadkommande af en under mobilisering och fältförhållanden
säkert verkande intendenturtjenst af väsentlig vigt, att man
redan under fredstid tillsatte fältintendenter, hvilkas sysselsättning borde
bibringa dem den utbildning, som fältförhållandena kräfva.
Men äfven under fredstid skulle befintligheten vid hvarje arméfördelning
af en under fördelningsgeneralen stäld intendenturtjensteman,
som tillika vore lydande under arméförvaltningen och generalintendenten,
mägtigt bidraga till ernående af en god hushållning och
sålunda äfven rent ekonomiskt gifva staten full ersättning för de kostnader,
hvilka vore förenade med aflönandet af dylika tjenstemän. Fältintendentens
fredsuppgift blefve nemligen, bland annat, att inom arméfördelningen,
hvars icke alltför vidsträckta område borde kunna medgifva
sådant, förskaffa sig detaljkännedom rörande så väl truppernas
öfningsplatser med derå befintliga förråds- och andra byggnader, truppernas
beklädnad och utredning m. m., som äfven orternas ekonomiska
förhållanden och resurser, samt att med stöd af denna erfarenhet granska
de utaf regementenas förvaltningsdirektioner framstälda förslag och
öfvervaka de vid regementena vidtagna ekonomiska åtgärder. Granskningen
af dessa förslag och kontrollen öfver deras utförande verkstäldes
nu i de flesta fall af centralmyndigheten, arméförvaltningen, som
sålunda belastades med en mängd detaljgöromål, hvilka upptoge en
dyrbar tid, väl behöflig för ärenden af mera omfattande art.
Genom öfverlemnande af detta granskningsbestyr åt fältintendenten
och beslutanderätten i vissa fall åt generalbefälhafvaren skulle en
5
Fjerde liufrudtiteln.
önskvärd decentralisation af arméförvaltningens många och olikartade
göromål ernås, och det syntes ligga i öppen dag, att granskningen af
ofvanberörda förslag m. m., äfvensom kontrollen öfver utförandet, borde
lättare än för centralmyndigheten och jemväl med fullständigare detaljkännedom
kunna verkställas af fältintendenten, som, utom den speciela
insigt han måste förutsättas ega om truppernas ekonomi, derjemte vore
i tillfälle att, vid behof, å ort och ställe förskaffa sig ytterligare upplysningar
för att derefter stadga sitt omdöme.
Om, för öfrigt, åt de särskilda förvaltningsdirektionerna framdeles
skulle kunna lemnas en mera utsträckt frihet vid hushållningen med
de till truppernas beklädnad, utrustning och underhåll anvisade medel,
hvilken åtgärd till exempel i Tyskland visat sig vara det verksammaste
sättet att befordra en sund ekonomi, så blefve just dervid nödvändigt,
att tillika ega en omedelbart ingripande kontroll, ej blott å hvad som
rörde föreskrifna formers iakttagande, utan äfven och väsentligast beträffande
hushållningens ändamålsenliga anordning i dess helhet.
Det vore för öfrigt ej blott anskaffningen af beklädnads-, utrednings-
och underhålls effekter, som erfordrade en, så att säga, lefvande
kontroll. Lika mycken sådan behöfdes för att åstadkomma en god
förvaring och en ekonömisk förbrukning af dessa effekter. Att en dylik
kontroll väl behöfdes, derom vittnade till exempel olikheten i förbrukningen
af beklädnadspersedlar vid olika regementen, hvilken vid somliga
af dessa medgåfve ej obetydliga besparingar, under det att vid andra
enahanda anslag visade sig väl knappa. Tvifvelsutan skulle eu lämplig
öfvervakning i det antydda syftet lända staten till betydlig besparing,
men den syntes ej vara möjlig att åvägabringa annat än genom tillvaron
inom hvarje militärdistrikt af en intendenturtjensteman, som hade
tillfälle att såväl under som mellan vapenöfningarne besöka truppernas
förråd och deras mötesplatser samt stode i direkt förbindelse med distriktets
generalbefälhafvare. Denne sistnämndes medverkan vore nemligen
af behofvet påkallad, på samma gång som det inflytande, generalbefälhafvaren
sålunda komme att utöfva på truppernas ekonomi, tillika
borde kunna utveckla denna till större öfverensstämmelse med de militära
klufven. Generalbefälhafvarens ingripande i de under honom
stälda truppernas förvaltning vore för öfrigt egnadt att bereda honom
ett fullständigare befäl öfver dessa trupper, samt sålunda inom armén
befordra goda hierarkiska förhållanden.
De i såväl 1875 års som senare härordningsförslag vid fältintendenturerna
upptagne utredningsförvaltare vid arméfördelningarnes förråd
syntes, för så vidt inom hvarje arméfördelning uppsattes en trängbataljon
6
Fjerde hufvudtiteln.
med särskild intendenturpersonal och behörigt förråd, icke under den nuvarande
organisationen vara oundgängligen nödvändiga, enär arméfördelningens
förråd nu kunde i det närmaste sammanfalla med trängbataljonens.
Den ställning, som förordats för fältintendenten, gjorde det ej heller förmånligt,
att hans verksamhet bundes vid omsorgen om ett särskild!
förråd, hvilket skulle hindra honom i utöfvandet af kontrollen öfver
hela distriktets intendenturförhållanden. Deremot, blefve fältintendenten,
till följd af sin temligen stora expedition, i behof af ett skrifbiträde,
hvartill intendentsaspiranter kunde någon gång med fördel användas.
Generalintendenten hemställer derföre, att till Riksdagen måtte göras
framställning om tillsättande vid hvarje militärdistrikt af en fältintendent
samt om anvisande af lämpligt arfvode för ett skrifbiträde åt
fältintendenten.
Beträffande den aflöning, som borde bestås åt fältintendenten, hade,
enligt hvad generalintendenten vidare anfört, alla framstälda förslag
varit ense om att åt fältintendenten anvisa löneförmåner, motsvarande
dem, hvilka åtnjutas af en i ständig tjenstgöring varande öfverstelöjtnant,
och syntes skrifbiträdets arfvode böra anslås till 730 kronor,
beräknadt efter 2 kronor om dagen.
I sammanhang med tillsättandet af fältintendenter har generalintendenten
föreslagit, att äfven den i senaste härordnings förs lag upptagna
öfverfältintendentsbefattningen med öfverstes grad och ''deremot svarande
löneförmåner måtte tillsättas på det sätt, att den utbyttes mot
den nu å arméförvaltningens stat befintliga intendentstjensten, hvilken
i stället indroges. Såsom af senaste landtförsvarskomité rigtigt framhållits,
vore det nemligen af synnerlig vigt att vid besättandet af denna
tjenst kunna göra ett godt val, och de med befattningen förenade högst
vigtiga och trägna göromål gjorde att den föreslagna aflöningen för
denna tjenst ingalunda vore för hög. Bestämdes öfverfältintendentens
löneförmåner sålunda, i likhet med öfrige intendenturtjenstemäns, efter
de grunder, som äro tillämpade å de militära aflöningsstaterna, borde
emellertid denna befattning, enligt generalintendentens åsigt, uppföras
på annan stat än arméförvaltningens, såsom ock redan vore förhållandet
med de militära byråcheferne inom arméförvaltningens artilleri- och
fortifikationsdepartement.
Den ekonomiska förvaltningen vid armén är i verkligheten af så
stor betydenhet, att de direkta utgifter, som göras till befrämjande af
bästa möjliga anordningar och derigenom framkallad god hushållning
vid denna förvaltning, måste, långt ifrån att lända statsverket till ökad
tunga, bereda detsamma väsentlig vinst, derest ändamålet dermed kan
Fjerde hufvudtiteln.
7
uppnås. Fullbordandet af intendenturens organisation på sätt förut i
de framstälda härordningsförslagen och nu senast af generalintendenten
blifvit ifrågasatt anser jag på de skäl, som här förut blifvit anförda,
och på grund af den erfarenhet, som i detta hänseende vunnits vid
främmande härar, utgöra ett bland grundvilkoren för att nå nämnda
mål, på samma gång derigenom skulle afhjelpas den vid en mobilisering
högst betänkliga brist, som nu förefinnes i intendenturens organisation.
De till tjenstgöring vid de särskilda arméfördelningarne eller militärdistrikten
afsedde fältintendenterne böra härvid lämpligast uppföras
å samma stat, der fördelningsgeneralerne och fältläkarne äro upptagne,
eller generalitetsstaten, och till denna stat lärer i sammanhang härmed
böra öfverföras icke blott den på arméförvaltningens stat nu uppförde
intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå, hvilken
komme att benämnas öfverfältintendent, utan äfven intendenturcorpsens
högste chef generalintendenten, likasom förut generalfälttygmästaren
och fortifikationsgeneralen — chefer för arméförvaltningens artillerioch
fortifikationsdepartement — äro å generalitetsstaten upptagne.
Hvad särskilt beträffar generalintendentens och öfverfältintendentens
befattningar, ställa dessa på sina innehafvares skicklighet och arbetsförmåga,
såsom bekant, särdeles stora anspråk, och jag anser derföre
samt på grund af den störa vigten för armén och statsverket att dessa
platser städse må kunna hållas väl besatta, det vara olämpligt att aflöningsförrnånerna
för nämnda befattningar äro lägre, än hvad i härordningsförslagen
förutsatts, nemligen för generalintendenten lika med
fördelningsgeneral och för öfverfältintendenten lika med öfverste.
Vid bifall till den förändring, hvarom nu är fråga, skulle från
arméförvaltningens stat af oras der upptagna aflöningsförmåner för
jemte det sist nämnda befattning tillkommande ålderstillägg af 600
kronor.
generalintendenten,'' lön....
tjenstgöringspenningar
kr fi 900- -
2,800:
kr. 9,000:
intendenten och chefen för militärbyrån i
intendentsdepartementet, lön.....................
tjenstgöringspenningar ..............................
a 4.nn- —
2,000:
» 6,400:
Summa kronor 15,400: —
Deremot blefve följande belopp af nöden
8
Fjerde hufVudtiteln.
å generalitetets stat:
1 generalintendent, lön................... |
........... kr. |
8,000: — |
|
dagaflöning ....................................... |
........... » |
2,190: — |
|
lönetillägg för tjenstehästar......... |
........... » |
1,200: — |
|
fourageersättning ........................... |
........... » |
1,095: - kr. |
12,485: — |
1 öfverfältintendent, lön .................. |
........... » |
6,000: — |
|
dagaflöning ....................................... |
........... » |
1,825: — „ |
7,825: — |
1 fältintendent, lön ........................... |
........... » |
4,000: — |
|
dagaflöning ...................................... |
.......... » |
1,460: - » |
5,460: — |
4 d:o ...................................................... |
..................... » |
21,840: — |
|
1 skrifbiträde hos fältintendenten, |
arfvode .. |
..................... » |
730: — |
4 d:o |
d:o |
..................... » |
2,920: — |
Summa kronor |
51,260: — |
Dragée härifrån hvad som besparas å arméförvaltnin
ningens
stat.............................................................................. » 15,400: —
skulle hela tillökningen i kostnad blifva....................... kronor 35,860: —
ytterligare minskadt med det eventuela ålderstillägget af 600 kronor.
Inqvartering skulle dessutom i förhållande till tjenstegrad tillkomma
dem bland ofvannämnde tjensteman, som blifva förlagde till tjenstgöring
i städerna.
Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
att å generalitetsstaten uppföra de här ofvan angifna
aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent
samt 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden
med tillsammans 51,260 kronor;
samt att, såvida detta förslag godkännes, från
anslaget till arméförvaltningen afföra de å samma anslag
upptagna aflöningsbelopp såväl för generalintendenten,
som äfven för intendenten och chefen för intendentsdepartementets
militärbyrå med sammanräk
-
nadt 15,400 kronor. |
||
Anslaget till arméförvaltningen, nu.......... |
................. kr. |
142,700: — |
skulle således med................................................. |
................. » |
15,400: — |
minskas till .............................................................. |
.......... kronor |
127,300: — |
Vid bifall till det nu framstälda förslaget lärer den nuvarande innehafvaren
af befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån
9
Fjerde hufvudtiteln.
inom arméförvaltningens intendentsdepartement böra, jemväl efter det
befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under annan benämning
upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid sin rätt att efter
afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten,
som svarar mot hans nu innehafvande tjenst och hvilken
pension han enligt pensionsgrunderna för arméförvaltningens tjensteman
skulle i februari 1885 intjenat, i hvilket hänseende jag anhåller
att sedermera få göra särskild framställning till iakttagande under nionde
hufvudtiteln.
Generalitetsstaten.
Vid bifall till det nyss, vid behandling af frågan om anslaget till arméförvaltningen,
af mig framstälda förslag till fullbordande af intendenturens
organisation, skulle anslaget till generalitetsstaten, nu kr. 126,265: —
med.................................................................................................. » 51,260: —
höjas till ................................................................................ kronor 177,525: —
Artilleristaben.
Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga
skrifvelse den 15 november 1883 anhållit, att i artilleristabens
anslag måtte beredas den förhöjning, som vore nödig för stabens utveckling
på angifvet sätt, hufvudsakligen i syfte att öka arbetskrafterna
inom staben, hvarjemte erfordrades medel till inköp och bindning
af böcker och tidskrifter för artilleristyrelsens bibliotek, till ritmaterialier
vid konstruktionskontoret, till bestridande af utgifter för eldning
i stabens nya lokaler vid artillerigården, rengöring, belysning samt underhåll
af möbler och inventarier derstädes m. fl. dylika utgifter äfvensom
till aflönande af en vaktmästare utom den, som nu finnes i stabens
stat upptagen, utgörande den förhöjning i anslaget, som blifvit ifrågasatt,
tillsammans 8,700 kronor.
Departementschefen redogjorde närmare för den framstälda planen
till stabens utveckling samt de i sammanhang dermed väckta förslag
och yttrade derefter vidare:
Med erkännande af de ökade kraf, artillerivapnets alltjemt stegrade
utveckling måste ställa på arbetskrafterna inom artilleristyrelsen, anser
jag likväl att åtminstone tills vidare annan tillökning i artilleristabens
anslag, så vidt angår sjelfva personalen, icke borde hos Riksdagen begäras,
än ett tillägg af 800 kronor till ersättning åt öfver- och underbefäl,
som beordras till tillfällig tjenstgöring vid staben, hvarjemte det,
2
[2.]
Förhöjning
för intendenturen
och genom
öfverföring
från arméförvaltningens
anslag.
[3.]
Förhöjning af
artilleristabens
anslag.
[4-]
Förändringar
i veterinärstaten.
Anslagssumman
oförändrad.
10 Fjerde hufyudtiteln.
i följd af stabens inrymmande på två olika ställen i staden, uppkomna
behofvet af ökad betjening nu torde böra tillgodoses endast på det
sätt, att för ändamålet ett belopp af 600 kronor ställes till generalfälttygmästare^
förfogande.
Deremot har erfarenheten visat, att det ringa anslag af 600 kronor,
som är afsedt till ved, ljus, skrif- och ritmaterialier m. in., blifvit
fullkomligt otillräckligt i den mån artilleristyrelsens och stabens verksamhet
betydligt utvidgats och särskildt då i följd häraf måst beredas
nya lokaler, hvarförutom till inköp af böcker och tidskrifter för
artilleristyrelsens bibliotek samt för åtskilliga andra behof inga medel
finnas beräknade. Jag anser derföre på grund af gjord beräkning den
tillökning i nämnda 600 kronor, som måste anses aldeles oundgänglig,
icke kunna sättas lägre, än till 2,400 kronor.
Lägges till sistnämnda summa ofvan omförmälda belopp af 800
kronor till ersättning för tillfällig tjenstgöring vid staben, och 600 kronor
för betjening, blefve hela den förhöjning, som nu skulle ifrågakomma,
3,800 kronor; och jag hemställer således, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget till artilleristaben,
nu ................................................ |
.................................................. kr. |
12,200: — |
med ........................................... |
................................................... )'' |
3,800: — |
till................................................ |
.......................................... kronor |
16,000: — |
Indelta arméns befäls aflöning.
Veterinär staten. Sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar besörjes
vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regements- och 1
bataljonsveterinär. Deremot upptaga gällande stater för kavalleriet,
förutom 1 regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans
icke mindre än 47 sqvadronshästläkare eller 1 för hvarje
sqvadron. Af dessa 47 sqvadronshästläkarebefattningar är dock alltjemt
ett större antal i brist på kompetente sökande till befattningarne obesatt,
och de göromål, som tillhöra de vakanta beställningarne, hafva
vid hvarje trupp uppehållits af dess öfrige hästläkare mot ersättning
från de genom vakanserna disponibla löner. För närvarande uppgår
antalet vakanta sqvadronshästläkarebefattningar till 15 eller således omkring
en tredjedel af hela antalet och kommer utan tvifvel att ökas i
mån af de äldre sqvadronshästläkarnes afgång. Enligt numera och
alltsedan år 1849 gällande bestämmelser antagas nemligen till sqvadronshästläkare
endast examinerade veterinärer. För desse, hvilka icke
Fjerde hufrudtiteln. 11
allenast aflagt maturitetsexamen, utan derefter vid veterinärinstitutet
genomgått en kurs under 3 till 4 år, och således måste antagas besitta
eu ganska god bildning både i allmänhet och i sitt fack, erbjuda dock
sqvadronshästläkarebefattningarne med underofficers grad och föga betydliga
aflöningsförmåner, enligt hvad vakansernas antal nogsamt utvisar,
alltför ringa lockelse. Då nu förhoppning icke finnes att erhålla
kompetente personer till besättande af ifrågavarande befattningar, synes
redan denna omständighet kräfva förändring i veterinärstatens vid kavalleriet
nuvarande sammansättning.
Men härtill kommer äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron
fanns anstäld endast en hofsmed eller hofslagare, af hvilken
icke fordrades andra veterinärkunskaper än som meddelades honom af
regementshästläkaren, och sqvadronshästläkarne sedermera trädde i
hofslagarnes ställe, häraf blifvit en följd, att antalet hästläkare på stat
vid svenska armén blifvit, i förhållande till hästarnes antal, större än
vid andra arméer. Med afseende härå har också i såväl 1875 som
1878 och 1883 års härordningsförslag iakttagits, att hästläkarnes antal
minskats, i det att sqvadronshästläkaretjensterna indragits och för
hvarje enhet om 5 sqvadroner beräknats endast 2 hästläkare, nemligen
1 regements- och 1 bataljonshästläkare.
Sådan indragning af hästläkare vid kavalleriet kan under nuvarande
förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal af manskapet
vid kavalleriregementena årligen kommenderas till genomgående af hofbeslagsskola
och derunder, enligt föreskrift i Eders Ivongl. Maj:ts nådiga
bref den 16 sistlidne november, erhålla undervisning jemväl i
skötsel af hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af
hästläkarnes antal, åt de återstående beredes lämplige biträden vid hästsjukvården.
Aflöningen till artilleriets bataljonsveterinärer utgår med 900 kronor
i fast lön och dertill dagaflöning å 2 kronor eller 730 kronor
för hela året. Vid värfvade kavalleriet borde hästläkarne af motsvarande
grad således aflönas på samma sätt. För bataljonsveterinärerne
vid det indelta kavalleriet skulle aflöningsförmånerna utgöra 900 kronor
i lön samt dagaflöning vid vapenöfningarne jemte ådermöten och remonteringar
eller förslagsvis i 60 dagar med 120 kronor. För regementsveterinärerne
utgör aflöningen vid artilleriet och värfvade kavalleriet
1,800 kronor i lön tillika med dagaflöning efter 3 kronor eller
1,095 kronor för året, samt vid indelta kavalleriet 1,800 kronor lön
jemte dagaflöning, beräknad för 60 dagars vapenöfningar till 180 kronor.
Dessa aflöningsbelopp för arméns hästläkare måste emellertid an -
12
Fjerde hufviidtitcln.
ses i och för sig ganska ringa, och jag finner vid bibehållande af
samma belopp oundgängligt, att hästläkarne vid armén beredes utsigt
att åtminstone såsom regementsveterinärer, hvilken befattning för desse
läkare utgör slutpunkten för befordran, kunna vinna en mera tryggad
ekonomisk ställning, såvida det för staten skall blifva möjligt att åt
sig förvärfva och bibehålla fullt lämplige och erfarne män till vårdande
af den dyrbara materiel, som utgöres af arméns hästar. För
sådant ändamål synes lämpligast att, på sätt härordningsförslagen af
åren 1875, 1878 och 1883 innehöllo, regementsveterinären tillägges
förmånen af ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad
tjenstgöring i graden, hvilken anordning ock torde blifva för statsverket
den billigaste.
Vid förevarande omorganisation af hästläkarekåren anser jag vidare
på grund af hästvårdens synnerliga vigt för kavalleriets tjenstbarhet
böra iakttagas, att hästläkarne vid detta vapen blifva beridne,
för hvilket ändamål nämnde tjensteman, såsom officerares vederlikar,
böra tilldelas vanlig ersättning för 1 tjenstehäst hvardera.
Genomförandet af de sålunda ifrågasatta förbättringar i afseende
å veterinärstaten skulle icke medföra förhöjning i de nu utgående kostnaderna
för hästsjukvården vid armén. Fastmera och ehuru jag anser
härvid böra iakttagas, att medel jemväl beräknas till extra hästläkares
aflönande, skulle för statsverket uppkomma en i förhållande till hela
kostnadssumman icke oväsentlig årlig besparing. ''
Den nuvarande kostnaden för veterinär staten är följande:
1 regementeneterinär vid artilleriet, lön ......... kr. 1,800: —
dagaflöning » 1,095: — pr
2 )) 3) )> ............................................ ))
2 » » värfvade kavalleriet, eller lifgardet
till häst och Kronprinsens husarregemente
................................ »
2,895: —
5,790: —
5,790: —
Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och
corpser:
1 regementsveterinär, lön.............................. kr. 1,800: —
dagaflöning för 60 dagar » 180: —
5 » ........................................................................
» 1,980
)) 9,900
transport kr. 26,355
Fjerde hufvudtiteln.
13
transport
1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön ............ kr. 900: —
dagaflöning » 730: —
2 » » )» .............................................
1 sqvadronshästläkare vid värfvade kavalleriet, lön ............
9 » » » » .............
beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästläkare
i 365 dagar å 1 krona .....................................................
1 sqvadronshästläkare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700: —
dagaflöning för 60 dagar » 60: —
36 » vid d:o..................................................
jemte nummerlön och portion.
portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde
37 hästläkare å 60 öre om dagen.................................
kr. 26,355: —
» 1,630: —
» 3,260: —
» 800: —
» 7,200: —
» 3,650: —
)> 760: —
» 27,360: —
1,332: —
S:a kr. 72,347:
förutom 37 nummerlöner.
Kostnaden för veterinär staten blefve efter de ifrågasatta förändringarna
följande:
1
2
1
1
1
regementsveterinär vid artilleriet, lön........ kr. dagaflöning » |
1,800: — |
kr. |
2,895: — |
|
» » ...................... |
» |
5,790: — |
||
» |
vid värfvade kavalleriet: |
1,800: — |
||
dagaflöning.................... » lönetillägg och fourageer-sättning för 1 tjenstehäst » |
1,095: — 765: — |
3,660: — |
||
» |
.................................................. |
3,660: — |
||
i) |
vid indelta kavalleriet: |
1,800: — |
||
dagaflöning, förslagsvis |
180: — |
|||
lönetillägg och fourageer-sättningförltjenstehäst » |
765: — |
» |
2,745: — |
|
» |
» |
13,725: — |
||
transport |
kr. |
32,475: — |
5
14
Fjerde hufvndtiteln.
transport kr. 32,475: —
ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i
graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet
regementsveterinärer eller för 5 st...................... » 5,000: —
1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —
dagaflöning » 730: —
2
1
vid lifgarde! till häst, lön kr. 900: —
dagaflöning .................. » 730: —
lönetillägg och fourageersättning
för 1 tjenstehäst j> 765: —
vid Kronprinsens husarregemente ......
vid lifregementets dragoncorps,
lön.................................... kr. 900: —
dagaflöning, förslagsvis
i 60 dagar.................... » 120: —
lönetillägg och fourageersättning
för 1 tjenstehäst )> 765: —
1
1
3
3
1
»
»
»
:»
vid lifregementets husarcorps .............. »
» Smålands husarregemente............... »
» skånska husarregementet (10 sqvadr.) »
)) skånska dragonregementet » »
Jemtlands hästjägarcorps ............... »
5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr.
kostnader för beordrande af extra hästläkare, för Indika
beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis
1,630:
3,260:
2,395:
2,395:
1,785
1,785
1,785
5,355
5,355
1,785
2,000
1,500:
Summa kronor 68,505:
Bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet borde, enligt min
mening, tillsättas först i den mån aflöningsmedel för dem efter hand
genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning af sistnämnda
tjenster blifva tillgängliga. De lönemedel, som under de särskilda anslagen
för indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och Kronprinsens
husarregemente nu finnas uppförda för kavalleriets hästläkare,
lära vid sådant förhållande under öfvergångstiden böra för förändringarnes
genomförande ställas till Eders Kong!. Maj:ts förfogande till
dess den af samma förändringar betingade slutliga reglering af vederbörande
anslag kan ega ram.
15
Fjerde hufnidtiteln.
På grund af livad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att efter 1884 års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna
vid kavalleriet, i mån af inträffande
ledigheter, må indragas samt i stället, och allt efter
det medel genom nämnda tjänsters indragning blifva
för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12
bataljonsveterinärbefattningar med den här förut angifna
fördelning å kavalleriets regementen och corpser,
jemte det 5 extra hästläkare anställas;
att i sammanhang härmed aflöningsförmånerna för
hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet bestämmas
att från och med år 1885 utgå på sätt jag i det föregående
likaledes angifvit; dock, hvad häst- och fourageersättning
till kavalleriets hästläkare- angår, först
i den mån Eders Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda
indragningar tillgängliga medel å vederbörande
anslag till dylik ersättning lemna tillgång;
samt att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande
ålderstillägg för regementsveterinärer må
utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,
äfvensom för öfrigt de medel, livilka under
anslagen till indelta arméns befäls aflöning, lifgardet
till häst och Kronprinsens husarregemente finnas uppförda
till hästläkares aflönande, måtte ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande att, från och med år 1885
och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag
kan ega rum, i mån af behof användas till genomförande
af de föreslagna förändringarna i veterinärstaten.
Indelta arméns och Vcnnlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.
Detta anslag, hvilket i riksstaten för år 1878 upptogs till 1,319,800 ^j^ifbegge6
kronor, är ännu för år 1884 uppfördt till ungefärligen enahanda belopp vapenöfmngseller
1,322,300 kronor. tanfgen t
Redan vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1878 byggnader &
ådagalade då varande chefen för landtförsvarsdepartementet, att öfnings- ån
anslaget
icke vore tillräckligt för att lemna tillgång till de för arméns slagets summa
tjenstduglighet nödvändiga öfningarnas behöriga utförande, och på oforandrad
-
16
Fjerde luifvudtiteln.
framställning af Eders Kongl. Maj:t beviljade Riksdagen till indelta
arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar ytterligare medel,
Indika uppfördes å extra stat, för år 1878 med 388,000 kronor och
för år 1879 likaledes med 388,000 kronor.
Under senare åren hafva deremot icke allenast icke några särskilda
medel för ofvan nämnda ändamål blifvit anvisade, utan vapenöfningsanslagets
tillgångar hafva, under fortgående prisstegringar, derjemte
allt mera, till men för öfningarne, tagits i anspråk för bestridande af
vissa oundgängliga byggnad sutgifter, hvilka måste anses mera främmande
för anslagets egentliga ändamål.
Å den indelta arméns mötesplatser hafva nemligen under de senare
åren uppförts en stor mängd byggnader, såsom baracker, kokhus
m. m., livilka årligen tarfva underhåll, och det ligger i sakens natur,
att den årliga underhållskostnaden för dessa träbyggnader städse växer.
1 sin underdåniga skrifvelse den 12 November 1883 har arméförvaltningens
intendentsdepartement erinrat, hurusom något särskildt anslagför
bekostandet af dessa byggnaders underhåll icke anvisats, såsom
deremot skett för underhållet af de för mötesplatserna samtidigt anskaffade
sängkläder, handdukar och tvättställ. Vid sådant förhållande
hade för underhållet af nämnda byggnader, likasom af de äldre barackerna
och sjukhusen m. m. å mötesfälten samt det indelta kavalleriets
olika etablissement, i stället måst anlitas anslagen till indelta arméns
och beväringsmanskapets vapenöfningar. Från dessa anslag hade
äfven måst bestridas utgifterna för en del oundgängliga nybyggnader,
såsom sjukhus, i stället för äldre utdömda dylika, arrestbyggnader,
lokaler för förberedande korporal- och timmermansskolor, proviantbodar
samt bostäder å några mötesplatser för förrådsförvaltare och
förrådsvaktmästare. Oaktadt härvid den största sparsamhet iakttagits
och endast en ringa del af de tid efter annan hos intendentsdepartem,entet
anmälda behof kunnat tillgodoses, hade likväl utgifterna för »byggnader
och reparationer» från de begge vapenöfningsanslagen under de sista
sex åren i medeltal uppgått till öfver 100,000 kronor per år. Men i
följd häraf hade vapenöfningsanslagen icke kunnat, såsom sig bort,
lemna tillgång för utförandet af alla de öfningar, hvartill de egentligen
äro afsedda.
För den indelta arméns och beväringsmanskapets förseende med
nödiga förrådslokaler till inrymmandet af dess under intendentsdepartementets
förvaltning ställda materiel samt dessa lokalers underhåll och
reparationer funnes ej heller annan tillgång än en i staten för intendentsdepartementets
andel i anslaget för »försvarsverket till lands i
17
Fjerde Inifvudtiteln.
allmänhet®, under titeln byggnader och reparationer, upptagen förslagssumma
af 5,000 kronor årligen, hvarmed dock jemväl skulle bekostas
underhållet af utredningsförråden å Karlsborg och i Stockholm jemte
andra förrådslokaler. Kostnaderna för'' samtliga dessa byggnader och
lokaler hade under de sista sex åren i medeltal uppgått till 7,000 kronor
om året, hvaraf ensamt indelta arméns och'' beväringsmanskapets förrådsbyggnader
kräft omkring 5,000 kronor, och då i betraktande toges,"
att den sålunda på hufvudförråden m. m. nu belöpande årliga utgiftssumma
af 2,000 kronor komme att ökas med de kostnader, som hädanefter
blefve af nöden för underhållet af det nyligen inrättade centralförrådet
å Karlsborg, hvilket förut ej påkallat några dylika kostnader,
så visade sig häraf, att ofvan nämnda belopp af 5,000 kronor vore
alldeles otillräckligt för bekostandet af förrådshus jemväl för indelta
stamtrupperna och beväringsmanskapet.
I afseende å det för handen varande behofvet af nybyggnader på
en del mötesplatser har intendentsdepartementet särskilt framhållit, att
de nu anordnade arrestlokalernä vid de flesta regementens mötesplatser
äro af dålig beskaffenhet och för öfrigt, i allmänhet förlagda till sjukhusvindarne,
ingalunda egnade sig för användning vid den utsträckta
tillämpning af arreststraffet, som blifvit en följd af de nyligen omarbetade
krigslagarne, äfvensom att en del förrådslokaler å mötesfälten
äro alltför trånga och fördenskull förr eller senare nödvändiggöra kostsammare
till- eller ombyggnader. Då sålunda för nybyggnader och
stegrade underhållskostnader komme att på de nuvarande anslagen
ställas allt för stora kraf för att de skulle kunna ens någorlunda tillfredsställas,
fordrade nödvändigheten en tillökning af hittills varande tillgångar
eller beredande af nya sådana för byggnaderna -å mötesplatserna.
I detta afseende har intendentsdepartementet ansett sig böra föreslå
att, i stället för höjande för ifrågavarande ändamål af de begge vapenöfningsanslagen
samt anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,
de erforderliga medlen måtte helt och hållet skiljas från nämnda anslag
och uppföras i riksstaten såsom ett särskilda anslag, afsedt för
såväl indelta arméns, som beväringsmanskapets samtliga byggnader å
mötesplatserna.
Ett sådant särskiljande af byggnadsutgifterna ansåge intendentsdepartementet
skola medföra icke allenast att hvarje anslag finge användas
för sitt egentliga ändamål, utan äfven en i flera hänseenden
önskvärd förenkling i de med byggnadsunderhållet förenade bestyr
samt befordra enkelhet och reda i räkenskaperna, då deremot under
nu varande förhållanden redovisningen inför intendentsdepartementet
18
Fjerde hufvudtiteln.
för reparationer af byggnader å ett regementes mötesplats vanligen
afsåge tre till fyra olika anslag.
De utgifter för byggnader och reparationer, som af intendentsdepartementet
under senaste sex åren bestridts dels från anslaget till
indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar och dels
från förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hafva, såsom
redan blifvit nämndt, i medeltal uppgått till omkring 100,000
kronor årligen, och intendentsdepartementet föreslår derföre att detta
belopp måtte upptagas på det nya anslaget för byggnader å mötesplatserna.
Särskildt har departementet härvid fästat uppmärksamheten derå
att, enär det öfvervägande största antalet af de å mötesplatserna uppförda
barackbyggnader är afsedt för beväringsmanskapet, och den för
dessa byggnader belöpande, årligen tilltagande underhållskostnaden,
om den fortfarande, såsom hittills, måste bestridas från förslagsanslaget
för beväringsmanskapets vapenöfningar, i allt fall komme att drabba
statsverket i form af ökad brist å berörda förslagsanslag, att årligen
af statskassan fyllas.
A fjerde hufvudtiteln finnes vidare nu uppfördt ett särskildt anslag
till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna», afsedt för
bekostandet af filtar, madrass- och putvar äfvensom af handdukar och
tvättställ, hvilket anslag såsom förslagsanslag anvisades af 1877 års
Riksdag att utgå med 88,000 kronor årligen, men sedermera, enär
denna kort derefter nyanskaffade materiel de första åren icke behöfde
i betydligare mån iståndsättas eller förnyas, år 1880 nedsattes till ännu
anvisade 50,000 kronor. Det vore, enligt intendentsdepartementets åsigt,
lämpligt att med detta anslag sammanslå det af departementet föreslagna
särskilda anslaget för byggnader till ett enda anslag under benämning:
anslaget till »byggnader och sängkläder för indelta armén, Vermlands
fältjägarecorps och beväringsmanskapet», under hvilket nya anslag sålunda
komme att, så vidt omständigheterna medgåfve, sammanföras alla
de nu från spridda håll föga planmessigt utgående kostnaderna för
samtliga de till nämnda truppers inqvartering m. in. erforderliga och
af intendentsdepartementet underhållna byggnader å mötesplatserna jemte
dertill hörande servis.
Intendentsdepartementet har derföre ansett, att för nu angifna behof
borde uppföras ett anslag af sammanlagdt 150,000 kronor, hvilket
anslag borde, för att bäst motsvara sitt ändamål och såsom i längden
ledande till största besparing, ega naturen af reservationsanslag, hvar
-
19
Fjerde hufvudtiteln.
emot borde från riksstaten uteslutas det nuvarande anslaget å 50,000
kronor till underhåll af sängkläder m. in. på mötesplatserna.
Underhållet af de å mötesplatserna befintliga gevärsförrådsbyggnader,
ammunitionsbodar och smedjor ombesörjes icke af intendentsdepartementet,
utan af arméförvaltningens artilleridepartement, och
dessa byggnader hafva ej heller i intendentsdepartementets ofvannämnda
beräkningar afsetts. För deras underhåll finnes ej anvisad
annan tillgång, än ett belopp af 1,000 kronor under anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet, och har, då uppförandet af nya sådana
byggnader ifrågakommit, extra anslag af Riksdagen dertill anvisats.
Af dylika medel hafva sålunda under åren 1873—1882 för
ändamålet användts följande belopp, nemligen:
Till denna statsreglering har generalfälttygmästaren förnyat af honom
redan förut gjord anmälan om behofvet af nya gevärs- och ammunitionsförrådsbyggnader
samt utvidgning eller ytterligare inredning
af redan befintliga gevärsförråd vid ett större antal regementen, och
har kostnaden härför san#, för anskaffning vid några regementen af
smedjor beräknats till sammanlagdt 75,500 kronor, hvaraf generalfälttygmästaren
ansett omkring hälften eller 38,000 kronor böra äskas
såsom extra anslag för år 1885.
Att anslaget till indelta arméns och Vennlands fältjägarecorps’
vapenöfningar, hvilket. är otillräckligt för sjelfva vapenöfningarne, numera
ännu mindre kan, utan en för arméns tjenstbarhet högeligen betänklig
inskränkning i öfningarne, bestrida kostnaderna för underhållet
af byggnader å mötesplatserna tillika med erforderliga om- och nybyggnader,
lärer af hvad anfördt blifvit vara uppenbart. För under
-
år 1873
» 1874
» 1875
» 1876
» 1877
» 1878
» 1879
» 1880
» 1881
» 1882
kr. 31,475: 92.
» 15,323: 08.
» 20,327: 13.
» 23,593: 05.
» 6,333: 50.
» 1,333: 40.
» 3,975: 80.
» 3,056: 67.
» 10,485: 50.
Summa kr. 115,904: 05.
20 Fjerde hufvudtiteln.
hållet af de under senare tider å mötesplatserna tillkomna, med anvisade
extra medel uppförda talrika baracker med flera byggnader
hafva några särskilda tillgångar icke blifvit i landtförsvarsdepartementets
stater beräknade, och dock bär vid statsregleringen år 1877 nybyggnadskostnaden
ensamt för barackerna antagits till'' icke mindre än
1,215,500 kronor, hvaraf 116,200 kronor för stamtruppens och 1,099,300
kronor för beväringsmanskapets baracker. Hvad vidare särskild! angår
utgifterna för de för beväringsmanskapet nödvändiga byggnader, hvilka
utgifter, såsom redan blifvit nämndt, bestridas från anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar, hvartill de under nu varande förhållanden
måste hänföras, synes det mig, med afseende å detta anslags
egenskap af förslagsanslag, icke lämpligt att utgifter af sådan art fortfarande
från detta anslag bestridas. Derest samtliga byggnadsutgifter
deremot, såsom nu af arméförvaltningen blifvit föreslaget, bestridas
från ett enda anslag af reservationsanslags natur, torde sådant vara
väl egnadt att befordra största planmessighet i anordningarne för nybyggnaderna
och underhållet samt derigenom en god hushållning vid
användandet af de för dessa utgifter tillgängliga medel.
Enligt hvad arméförvaltningen upplyst, hafva de utgifter för byggnader
å mötesplatserna, som under senare åren blifvit bestridda dels
från nyss nämnda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och
dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’
vapenöfningar, i medeltal för hvarje år uppgått till omkring 100,000
kronor. Då de för beväringsmanskapets behof afsedda byggnader, till
hvilka inom kort torde böra komma särskilda matskjul, måste komma
att kräfva större kostnader, än stammanskapets, skulle framdeles genom
byggnadsutgifternas skiljande från ''de begge vapenöfningsanslagen
lättnad i utgifter företrädesvis tillgodokomma förslagsanslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar, hvarå betydlig brist årligen uppstår.
Stammens vapenöfningsanslag erhöllo äfven en behöflig lättnad, och
uppförandet af ett särskild! byggnadsanslag skulle tillika, såsom arméförvaltningen
antydt, medföra icke allenast den rättelse i närvarande
förhållanden, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål,
utan äfven eu beaktansvärd förenkling i förvaltnings- och räkenskapsväsendet.
Till bestridande af utgifterna för de byggnader, nemligen gevärsförråd,
ammunitionsbodar och smedjor, som för närvarande höra under
artilleridepartementets förvaltning, har, enligt en hos arméförvaltningen
gjord beräkning, under de sista tio åren erfordrats för både underhåll
och nybyggnad i medeltal ett årligt belopp af 13,257 kronor, hvilket
21
Fjerde liufvudtiteln.
belopp alltså borde, för att få medlen för byggnadsbehof^ å mötesplatserna
samlade i ett anslag, tilläggas den för öfriga byggnaderna
behöfliga samma af något öfver 100,000 kronor, så att totalsumman
komme att utgöra 113,257 kronor, eller, ijemnadttal, 115,000 kronor;
och torde, i händelse af bifall härtill, det af generalfälttygmästaren till
innevarande statsreglering begärda extra anslag till gevärs- och ammunitionsförråd
samt smedjor icke böra af Riksdagen nu äskas, innan
tillräcklig erfarenhet först vunnits, huruvida icke detta behof kan med
det beräknade och här ofvan angifna ordinarie anslagsbeloppet småningom
afhjelpas.
Då anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», hvarunder,
såsom förut blifvit nämndt, två mindre belopp varit af Eders Kongl.
Maj:t anvisade till underhåll bland annat af vissa förrådsbyggnader å
mötesplatserna m. m., deremot kommer att få vidkännas ökade kostnader
för underhållet af hufvudförråden och särskild! för centralförrådet
å Karlsborg, samt då för öfrigt redan anmälts behof af detta
anslags förhöjning, lärer, i betraktande häraf och då utgifterna inom
anslaget af Eders Kongl. Maj:t i stater för hvarje år bestämmas, någon
nedsättning i nämnda anslag icke böra i sammanhang härmed ifrågasättas.
Beträffande slutligen arméförvaltningens förslag att med det nya
anslaget till byggnader å mötesplatserna sammanföra det i riksstaten
med 50,000 kronor uppförda anslaget till underhåll af sängkläder m. m.
på mötesplatserna, anser jag detta förslag välbetänkt, och skulle härigenom
planen att under ett enda anslag förena de för inqvartering å
mötesplatserna afsedda medel blifva genomförd.
Då jag således nu tillstyrker, att för bekostande af underhållet af
samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna
för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets
behof särskilda medel till belopp af 115,000 kronor må i riksstaten
uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll af
sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, anhåller jag att sedermera
vid behandling af frågan om anslaget till »underhåll af sängkläder
m., m. på mötesplatserna» få yttra mig angående den framställning,
som i ämnet borde till Riksdagen aflåtas.
22
Fjerde hufrudtiteln.
[5.]
Förändring i
organisationen
och förläggningen
af Svea
artilleriregementes
två
fotbatterier.
Artilleriet,
a) Fältartilleriet.
T underdånig skrifvelse den 27 sistlidne november har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet anfört, hurusom i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 2 oktober 1874 meddelats närmare bestämmelser
rörande den genom kongl. brefvet den 6 september 1872 anbefalda
förändringen i Svea artilleriregementes organisation och dervid med
afseende å nämnda regementes 9:de och 10:de batterier, hvilka enligt
sistnämnda nådiga bref skulle förläggas i Hernösand, bland annat föreskrifvits:
att
frågan om dessa batteriers förläggning i Hernösand, sedan de
blifvit fullständigt uppsatta, skulle förfalla, och i stället till förläggningsort
för desamma utses eu för deras stationerande och truppens
öfvande lämplig, samt från kusten något aflägse belägen punkt;
att, intill dess ett för begge fotbatterierna gemensamt etablissement
kommit till stånd, en styrka af 9:de batteriet skulle förläggas i
Hernösand;
att den öfriga delen af 9:de batteriet såväl som hela 10:de batteriet
till en början skulle uppsättas i Stockholm, men hela denna kontingent
såväl som detachementet i Hernösand, sedan för fotbatterierna
en ny station blifvit bestämd, till samma ort förflyttas, och att de
båda batteriernas manskap då skulle så lika som möjligt på dessa
batterier fördelas; samt
att de för 9:de och 10:de batterierna afsedda hästar skulle anskaffas
i den mån, som stallutrymme vid hufvudstationen sådant medgåfve,
samt derstädes dresseras och bibehållas för öfningarna med
10:de och den till hufvudstationen förlagda delen af 9:de batteriet, intill
dess att de båda fotbatterierna kunde till gemensam förläggningsort
förflyttas, då hästarne borde på ifrågavarande batterier lika fördelas.
Redan vid den genom berörda nådiga bref af den 2 oktober 1874
till genomförande anbefalda omorganisation af Svea artilleriregemente
hade sålunda, enligt hvad chefen för artilleriet vidare anfört, 9:de och
10:de batteriernas eller 5:te divisionens förläggning till en del i Stockholm
och till återstående del i Hernösand betraktats såsom provisorisk,
och äfven sedermera hade Eders Kongl. Maj:t uttalat sig i samma rigtning,
bland annat i nådiga brefvet den 4 december 1874 och genom
nådiga generalorder den 19 mars 1875.
23
Fjerde hufvudtiteln.
De ogynsamma förhållanden, under hvilka utbildningen vid nämnda
batterier nu måste bedrifvas för att hålla dem i stridsdugligt skick,
kunde emellertid, enligt chefens för artilleriet åsigt, utan tvifvel i framtiden
hafva till följd, att dessa batterier icke komme att motsvara det
med dem åsyftade ändamål, nemligen att utgöra fullgod stam för ett
till Norrlands försvar afsedt artilleri. Den i Hernösand förlagda delen
af 9:de batteriet vore nemligen hvarken med hänsyn till befäls- eller
nummerstyrkan tillräcklig att utgöra stam för ett fotbatteri, lokalerna
för vinteröfningarnas bedrifvande vore öfver höfvan inskränkta, och
hvarken exercisfältet eller skjutfältet tillfredsstälde i nämnvärd grad
nutidens fordringar. För den återstående delen af 9:de batteriet äfvensom
för 10:de batteriet skulle, så vidt förhållandena sådant medgåfve,
plats beredas i Svea artilleriregementes dertill ej beräknade kasern,
men af brist på utrymme derstädes hade af 5:te divisionen i Stockholm
icke kunnat uppsättas större styrka än i medeltal 40 man. Detta manskap
utbildades vid sidan af regementets öfriga styrka, men i betraktande
af det nuvarande öfvergångstillståndet hade ej materiel (kanoner,
fordon, rid- och anspannspersedlar m. in.) blifvit för denna del af 5:te
divisionen utlemnad, och det anslagna hästantalet vore ej heller tillräckligt
för bedrifvande af någon med denna styrka särskildt ordnad
hästexercis, hvarföre den del af truppen, som ej vore upptagen i rekryt-
eller andra skolor, användes till förstärkande af den styrka, som
gör garnisonstjenst, och fördelades under den årliga exercistiden på
de öfriga härvarande batterierna.
Med anledning häraf syntes det chefen för artilleriet i hög grad
önskvärdt, att en ny, gemensam förläggnings ort så snart som möjligt
anvisades för de båda batterierna.
Genom nådiga generalorder den 19 mars 1875 hade, på sätt chefen
för artilleriet vidare anfört, jag, som då var öfverstelöjtnant och chef
för Jemtlands fältjägarecorps, erhållit befallning att utse och inkomma
med förslag till lämplig plats i Jemtland för nämnda batteriers förläggning,
och hade i det utlåtande, hvilket af mig efter verkstäld undersökning
afgafs, trakten vid Östersund angifvits såsom synnerligen
lämplig för batteriernas förläggning med afseende å de särskilda förhållanden,
som enligt nämnda generalorder dervid skulle tagas i betraktande.
Den omständighet, att staden Östersund sedermera efter
stambanans framdragande genom Norrland blifvit satt i direkt jernvägsförbindelse
såväl med det sydligare Sverige som ock med Norge,
gåfve, enligt chefens för artilleriet åsigt, ökad vigt och betydelse åt
nämnda plats, och då dertill komme att i de senaste härordningsför
-
24
Fjerde hufvndtiteln.
slagen Östersund angifvits såsom förläggningsort för Norrlands artilleri,
funne chefen för artilleriet alla skäl tala för att Svea artilleriregementes
5:te division vid den ifrågasatta förflyttningen förlädes vid
Östersund.
I sammanhang härmed har bemälde chef framhållit önskvärdheten
att de båda batterierna, hvilka, såsom förut nämndes, nu äro fotbatterier,
vid förflyttningen varda organiserade såsom åkande. I alla de
senaste härordnings förslagen hade nemligen det norrländska artilleriets
batterier antagits böra vara åkande och, utom den stora fördelen att
icke hafva tre olika slag af fältartilleri — åkande, ridande och fotartilleri
— med deraf följande särskilda förhållanden såväl under fredsöfningar
som vid mobilisering, talade för behoivet af åkande artilleri i
Norrland äfven den omständigheten, att detta artilleri, relativt fåtaligt
som det sannolikt alltid komme att blifva, behöfde i krig kunna förflytta
sig till aflägse belägna punkter minst lika hastigt som de öfriga
arméfördelningarnas artilleri.
Under förutsättning att i fråga varande batterier således organiserades
såsom åkande, har öfver en division fältartilleri i Norrland
blifvit af chefen för artilleriet uppgjordt bifogade förslag Lit. A.
Alla de i detta förslag upptagne officerare och underofficerare
med vederlikar äfvensom l:ste och 2:dre konstaplar samt batterihandtverkare
funnes, enligt hvad chefen för artilleriet anmärkt, redan å
Svea artilleriregementes nuvarande stat. Personaltillökningen, föranledd
af batteriernas organiserande såsom åkande i stället för fotartilleri,
uppginge till
6 afdelningstrumpetare och
56 artillerister,
hvarjemte i hästarnes antal, på sätt nedan närmare anföres, föreslagits
tillökning.
Nummerstyrkan vid dessa batterier kunde, enligt chefens för artilleriet
åsigt, ej anskaffas på annat sätt än genom värfning. Då emellertid
vid en sålunda ifrågasatt, om ock ringa, tillökning af den värfvade
armén ''det nuvarande sättet för värfningen antoges böra utbytas mot
det system för styrkans upprätthållande, hvithet af Eders Kongl. Maj:t
i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angafs beträffande
den föreslagna härens stamtrupp, så hade chefen för artilleriet
ansett sig nu böra föreslå detta systems användande, ehuru med några
mindre modifikationer, föranledda deraf, att detsamma skulle för en relativt
liten styrka komma att tillämpas vid sidan af det äldre anskafl
-
Fjerde liufvudtiteln. 25
ningssätt, som vid Svea artilleriregemente, likasom vid den öfriga värfvade
armén, nu vore gällande. Dessa modifikationer vore:
att allt såväl öfver- som underbefäl, hvilken vore upptaget på batteriernas
stat, beräknas vara i ständig tjenstgöring, dels emedan det
skulle fortfarande tillköra Svea artilleriregemente, der allt öfrigt befäl
vore i ständig tjenstgöring, dels emedan, i och för skötandet af artilleriets
mångahanda tekniska m. fl. göromål, icke hela den på fältbatterierna
uppförda befälsstyrkan kunde påräknas för tjenstgöring vid
sjelfva truppen och i de skolor, som för densamma vore afsedda;
att l:ste konstaplarne liksom vid det öfriga artilleriet upptagas
bland manskapet, hvarjemte benämningen 2:dre konstapel borde bibehållas
;
att batterihandtverkarne inbegripas i nummerstyrkan;
att endast blifvande l:ste och 2:dre konstaplar utbildas i andra
årets skolor (konstapelsskolor) vid detachementet, under det att, till
följd af det vid en så liten styrka ringa antalet elever, särskild sergeantsskola
ej borde derstädes anordnas, utan underofficerseleverne
fortfarande utbildades vid regementets hufvudstation, der äfven sjukvårdsartilleristerne
borde erhålla sin daning; samt
att aflöningsförmånerna i viss mån afpassas efter förhållandena
under nuvarande organisation.
Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga
årskontingenten af rekryter, så hade desses antal af chefen för artilleriet
beräknats i enlighet med de i nämnda nådiga proposition angifna
grunder och uppginge antalet för båda batterierna till 48 man, hvilka
sålunda komme att tillhöra de årliga rekrytskolorna.
Det antal hästar, som i senaste förslag till lagar om härordningen
beräknats såsom erforderliga vid hvarje åkande batteri, nemligen 34
stamhästar och 30 legda hästar, blefve, enligt hvad chefen för artilleriet
anmärkt, naturligtvis oundgängligen nödvändigt i och för upprätthållande
af undervisningen i rekryt- och konstapelsskolorna.
Aflöningsförmånerna för officerare och underofficerare med vederlikar
hade synts chefen för artilleriet böra fortfarande vara desamma
som nu för denna personal vid Svea artilleriregemente, hvaremot aflöningsförmånerna
för manskapet, i följd af det nya anskaffningssättet,
beräknats efter samma grunder, som utförligare angifvas här nedan
vid fråga om uppsättning af nya trupper för fästnings- och positionsartilleriet.
De för aflöningar och beklädnad samt för underhåll af personal
och hästar vid detachementet i Östersund erforderliga anslag hade af
4
26 Fjerde hufvudtiteln.
chefen för artilleriet blifvit beräknade och sammanstälda i bifogade
tablå ^ Lit. B.
Å andra sidan hade de till 9:de och 10:de batterierna nu utgående
anslag blifvit sammanförda å tablån Lit. C., och af densamma framginge,
på sätt chefen för artilleriet erinrat, att de å tablån Lit. B. såsom
erforderliga upptagna anslag redan nu vore till största delen anvisade.
För att erhålla en öfversigt af kostnaderna vid 2 åkande batteriers
förläggning i Östersund jemförda med de nuvarande kostnaderna för
2 fotbatterier hade derföre å en särskild tablå, Lit. D, slutsummorna
för de särskilda utgiftsposterna å tablåerna Lit. B. och C. blifvit sammanstälda.
Af denna jemförelse framginge, att den årliga kostnaden
för sagda 5:te division efter dess förändring till åkande skulle komma
att öfverstiga den nuvarande med 52,929 kronor 84 öre.
Den lämpligaste platsen för ett etablissement för de båda batterierna
hade chefen för artilleriet funnit vara den å Frösön invid bron
från fastlandet belägna lägenheten Hornsberg med angränsande område.
Ett för ändamålet synnerligen lämpligt område syntes der utan
allt för stora kostnader kunna förvärfvas åt kronan. Derigenom
erhölles såväl särdeles fördelaktig plats för ett etablissement som
erforderligt öfningsfält för skolorna under större delen af deras öfningar
i fria luften. Platsen vore genom en bredvid liggande höjdsträckning
skyddad för de i trakten skarpaste vindarna, de vestliga,
och vatten funnes invid området, enär Storsjön utgjorde dess östliga
gräns. På ifrågavarande mark läge eu stor, kronan tillhörig magasinsbyggnad,
hvilken, med undantag af taket, vore i synnerligen godt
stånd och kunde rymma batteriernas fältförråd samt dessutom hade
stort utrymme äfven för andra ändamål. Genom att sålunda invid
sjelfva staden Östersund förlägga etablissementet vunne man den fördel,
att det öfver- och underbefäl, som ej hade sin permanenta eller
tillfälliga bostad i kasern, kunde bo i Östersund, hvarjemte tillförseln
af alla förnödenheter och effekter till detachementet blefve synnerligen
lätt.
Vid uppgörandet af planen för ett etablissement vid Hornsberg
ansåge chefen för artilleriet vidare att afseende borde fästas derå, att i
enlighet med senaste liärordningsförslag ett helt artilleriregemente om
sex batterier kunde komma att dit förläggas.
För de båda nu ifrågavarande batterierna skulle emellertid erfordras
ett jemförelsevis mindre etablissement.
Repetitionsöfningarna med hela den samlade styrkan funne chefen
27
Fj er de hiifvu dt iteln.
för artilleriet kunna med fördel utföras på den numera utvidgade exercisplatsen
Frösö läger, der tillfälle till samöfningar med infanteri och
kavalleri sålunda skulle erbjuda sig. För detta ändamål erfordrades
dock uppförande derstädes af en befälspaviljong, en barack, ett sommarstall
samt ett skjul för kokapparat. Kostnaderna för dessa nu nämnda
byggnader skulle emellertid tills vidare och så länge blott 2 batterier
blefve förlagda invid Östersund kunna nästan helt och hållet inbesparas,
om ett större område vid Hornsberg blefve förvärfvadt åt
kronan, hvilket dessutom syntes vara i alla hänseenden önskvärd!.
Ifrågavarande sommar-(repetitions-)öfningar, äfvensom beväringens öfningar,
kunde nemligen då genom en lämplig fördelning af exercistimmarna
till största delen utföras vid Hornsberg, under det att endast
mera omfattande öfningar, såsom division sexercis, samöfningar
med de andra vapnen in. in. skulle utföras vid Frösö läger, dit batterierna
vid sådana tillfällen skulle marschera och der de, när så befunnes
ändamålsenligt och önskvärd!, kunde bivuakera under en eller
ann,an natt. Den del af styrkan, som ej rymdes i det tilltänkta etablissement^
vid Hornsberg, kunde under sagda öfningar inlogeras i
den förut omnämnda magasinsbyggnaden, hvarigenom den enda byggnad,
som i och för dessa öfningar skulle behöfva uppföras, blefve ett
sommarstall för de legda hästarne.
Om, sedan det nu förordade området vid Hornsberg blifvit förvärfvadt
och erforderliga byggnader der uppförda, en förflyttning af
Svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier till Östersund komme
till stånd, kunde, enligt hvad chefen för artilleriet erinrat, såväl den
vid Stenhammar invid Hernösand belägna, kronan tillhöriga tomt med
derå befintliga, till fältförråd för 9:de batteriet nu använda byggnad,
som ock det kronan tillhöriga exercisfältet vid Hernösand försäljas.
Slutligen anmäler chefen för artilleriet, att han på grund af nyligen
verkställda, förberedande undersökningar egde anledning antaga
att ett för fältartilleri tillräckligt skjutfält skulle kunna erhållas i närheten
af Frösö läger, der den i sådant fall erforderliga marken
vore till stor del boställsjord och således ej svår att för kronan förvärfva.
Chefen för artilleriet har derföre i underdånighet hemställt:
att såsom förläggningsort för Svea artilleriregementes 9:de och
10:de batterier trakten invid Östersund måtte varda bestämd;
att vid förflyttningen till Jemtland dessa batterier måtte organiseras
såsom åkande artilleri;
att å den nya förläggningsorten batteriernas nummerstyrka måtte
28
Fjerde liufvudtiteln.
anskaffas genom värfning hufvudsakligen efter de grunder, som af
Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till senast församlade
Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna härens stamtrupp, med
de modifikationer, som af omständigheterna föranledas;
att till arfvoden och särskilda anslag samt för aflöning, beklädnad
och underhåll af batteriernas nummerstyrka, äfvensom för anskaffning
och underhåll af erforderliga hästar måtte, utöfver de för dessa ändamål
nu, till eu stor del från Norrbottens hästjägaresqvadrons fond, utgående
medel, af Riksdagen äskas och derefter anvisas en årlig summa
af 52,929 kronor 84 öre;
att en styrka af 60 man utaf beväringen i Jemtland måtte tilldelas
artilleriet derstädes samt artilleriets beväring i Westernorrlands län till
annat vapen öfverföras;
att den invid Östersund å Frösön belägna lägenheten Hornsberg
jemte ett dertill angränsande område måtte åt kronan förvärfvas, och
derstädes uppföras ett etablissement för de båda batterierna, samt
återstoden af området utläggas till öfningsfält för divisionen;
att ett skjutfält för divisionen måtte i närheten anskaffas;
att kronans tomt och byggnad vid Stenhammar invid Hernösand
samt exercisfältet invid denna stad måtte försäljas; samt
att, i fall erforderliga anslag varda beviljade att utgå från och
med 1885 års början, batteriernas förflyttning till den nya förläggningsorten
måtte, sedan byggnader derstädes blifvit uppförda, först på
hösten sagda år ega rum, och att de under tiden besparade anslagen
måtte få användas till uppsättnings-, organisations- och flyttningskostnader.
I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har arméförvaltningen
förmält sig icke hafva funnit något att erinra emot grunderna i det
afgifna förslaget samt på följande sätt yttrat sig om de förändringar i
fjerde hufvudtitelns anslag, som vid ''bifall till generalfälttygmästarens
framställning blefve erforderliga.
Anslaget till artilleriet. Då den för officerare, underofficerare och
batteritrumpetare erforderliga aflöning redan finnes å Svea artilleriregementes
stat uppförd och medel dertill under anslaget anvisade,
erfordrades tillökning endast af de å sagda regementes stat under rubrikerna
»arfvoden» och »särskilda anslag» upptagna belopp. Hvad då
först beträffade de af generalfälttygmästaren å tablån Lit. B. upptagna
arfvoden för den ekonomiska förvaltningen, så förekomme, att redan
genom nådiga brefvet den 4 december 1874 anvisats arfvode till regementskommissarie
med 800 kronor, att utgå med 300 kronor från rege
-
29
Fjerde hufvndtitel n.
mentets munderingsanslag (under anslaget till försvarsverket till lands
i allmänhet), med 300 kronor från mathållningsanslaget och med 200
kronor från fourageringsanslaget, samt 2 arfvoden till kompaniförrådsunderofficerare
å 300 kronor med 600 kronor, att utgå från munderingsanslaget
— således tillhopa 1,400 kronor. Då den af generalfälttygmästaren
häri föreslagna ändring inskränkte sig till en af förslaget
om fotbatteriernas förändring till åkande fältbatterier betingad
förhöjning i förrådsunderofficerarnes arfvoden till 400 kronor, eller
detsamma, som nu för sådana sysslor vid fältbatterierna utgår, hvarigenom
kostnaden på det hela höjdes från 1,400 till 1,600 kronor, och
munderingsanslaget syntes kunna bära denna lilla ökning i utgift, kunde
någon an slagsfordran till följd af nu ifrågavarande förvaltningsarfvoden
icke erfordras.
I fråga om sättet för hästsjukvårdens bestridande, kunde visserligen
ifrågasättas, huruvida ej vid Svea artilleriregemente, liksom vid
de båda öfriga, den på stat uppförde bataljonsveterinären borde beordras
till tjenstgöring vid detachementet. Det hade emellertid synts
arméförvaltningen, som denna anordning vid Göta och Vendes artilleriregementen
ej visat sig medföra några synnerliga fördelar. Der nemligen,
såsom vid Svea och Göta artilleriregementen, delar af liufvudstyrkan
måste för öfningarne tidtals aflägsna sig från stationen, hade
med ej obetydlig kostnad för kronan enskildt biträde vid hästsjukvården
måst anskaffas antingen för den bortkommenderade eller
den hemmablifna styrkan. Då således i alla fall för extra hästläkarevården
måste uppkomma kostnad, som kunde antagas icke blifva
ringare, än det nu föreslagna arfvodets belopp, hade generalfälttygmästarens
förslag att förlägga den extra hästläkarevården till detachementet
med dess obetydligare hästantal och deremot bibehålla de ordinarie
veterinärerne vid hufvudstyrkan synts arméförvaltningen vara,
särskildt med fästadt afseende å öfningarne, väl betänkt, så mycket
hellre som hinder ej mötte att, om så framdeles skulle finnas ändamålserfligare,
förflytta bataljonsveterinären till Östersund och använda
arfvodesmedlen i Stockholm.
Angående läkarevården funne arméförvaltningen visserligen att,
derest en af Svea artilleriregementes bataljonsläkare, som nu är stationerad
vid detachementet å Vaxholm, blefve förflyttad till Östersund,
något arfvode för nämnda vård icke erfordrades. Men då behofvet, af
militärläkare å Vaxholm till följd af der afsedd uppsättning af en fästnings-
och positions artilleribataljon qvarstode, så syntes det vara med
god hushållning förenligt att låta vid den större styrkan qvarstanna
30
Fjerde hufvudtiteln.
den ordinarie batalj onsläkaren, som då komme att från Svea artilleriregementes
stat öfverflyttas till fästningsartilleriets, och att vid den
mindre styrkan i Östersund tills vidare upprätthålla läkarevården mot
ett arfvode, i afseende å hvars af chefen för artilleriet föreslagna belopp
600 kronor arméförvaltningen ej funnit skäl till anmärkning.
Å anslaget till artilleriet borde således, enligt arméförvaltningens
åsigt, med anledning af den nu föreliggande organisationen uppföras
arfvoden:
för läkarevården ................................. |
.................. |
.. kr. |
600: — |
» ecklesiastikvården ......................... |
» , |
200: — |
|
» hästsjukvården .............................. |
.. » |
300: — |
|
» rättsväsendet .................................. |
... » |
300: — |
|
» detachementsadjutanten................ |
... » |
150: — |
|
» stallmästaren ................................... |
.........•>........ |
.. » |
300: — |
Såsom bidrag härtill kunde emellertid beräknas de nu
utgående, men efter omorganisationen och förflyttningen öfverflödiga
arfvoden för läkarevård vid detachementet i Hernö
sand
.................................................................................... kr. 300: —
för presterlig vård derstädes ................................... » 50: — 35g.
hvadan förhöjningen af det i Svea artilleriregementes stat
till arfvoden anvisade belopp blefve.................................... h\ 1,500: —
Såsom »särskilda anslag» erfordrades:
medikamentspenningar för 208 man å 2,25...... kr. 468: —
hvaraf dock afginge redan anvisade dylika
penningar för 146 man med........................... » 328: 50 pr ^gg. gg
kommunionspenningar för 232 man å 0,05 » 11: 60
afgår anvisade .............!...................................... » 8: 50 3. jq
undervisningsmateriel och gymnastikapparater in. m.......... 200: —
Nytt anslag tillhopa........................................................................ kr. 342: 60
Härtill kunde dock i första rummet användas det genom omorganisationen
öfverflödiga anslaget till underhåll af tjenstehäst
för batterichefen i Hernösand.......................................... 300: —,
då hela tillökningssumman i Svea artilleriregementes »särskilda
anslag» blefve.................................................................. kr. 42: 60
31
Fjerde lmfvudtiteln.
I anslaget till Svea artilleriregemente under statsanslaget till artilleriet
borde således äskas förhöjning,
för arfvoden....''.......................... |
........................................................ kr. |
1,500: |
— |
» särskilda anslag............... |
............................................... » |
42: |
60 |
tillhopa kr. |
1,542: |
60 |
|
med jemnadt belopp kr. |
1,543: |
— |
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning. Å detta anslag
komme, enligt hvad arméförvaltningen vidare anfört, i öfverensstämmelse
med uträkningarna i chefens för artilleriet tablåer — och
oberäknad! en obestämbar mindre summa för kommenderingstillägg,
hvilken kunde tagas af de redan åt Svea artilleriregemente till sådant
ändamål anvisade medel — utgifterna efter omorganisationen för aflö
-
ning, arfvoden och lega att uppgå till.......................... kr. 32,606: —
vid hvilket förhållande, då härtill redan funnes anslagna » 18,382: 56
den behöfliga anslagstillökningen blefve .;....... kr. 14,223: 44
Då emellertid å nuvarande anslaget funnes en oanvisad tillgång å
79 öre, skulle nämnda 44 öre icke behöfva medtagas.
Anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortif kationstruppernas hästar. Utgiften å detta anslag
efter omorganisationen vore beräknad till............................. kr. 5,440: —
hvaraf redan funnes anvisade ................................................... » 1,600: —
hvadan behofvet af tillökning utgjorde ................................. kr. 3,840: —
Anslaget till lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas
exercis. Kostnaden för dessa behof efter omorganisationen kunde antagas
till........................................................................................... kr. 5,400: —
och då nu dertill äro anslagna.................................................. » 1,980: —
funne arméförvaltningen att såsom förhöjning borde äskas kr. 3,420: —
Anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar. Fourageringskostnaden vore för östersundsbatterierna
beräknad, för stamhästarne till kr. 24,820: —
för de legda hästarne till ........................... )) 1,800: — p.r> £6 620: _
transport kr. 26,620: —
32
Fjerde hufrudtiteln.
transport kr. 26,620: —
Till de båda nuvarande fotbatterierna funnes under
anslaget anvisade,
för stamhästarne ................................................ kr. 7,300: —
» de legda hästarne ...................................... » 660: — B 7.960:
hvarföre arméförvaltningen ansåge att skilnaden ............ kr. 18,660: —,
jemnad till..................................................................................... » 19,000 —,
borde äskas tillagd det nuvarande förslagsanslaget till fouragering.
Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Kostnaden
för manskapets naturaunderhåll vore beräknad till kr. 30,039: —
och då för samma ändamål nu efter lika beräkningsgrund
skulle utgå............................................................. )) 23,427: 32,
komme, enär den ej här medtagna kostnaden för underbefälet
blefve oförändrad, tillökningsbehofvet att
utgöra .............................................:............................................. kr. 6,611: 68,
hvadan detta förslagsanslag borde äskas förhöjdt med
jemnade..................................................................................... )> 7,000: —
Anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet. Å detta anslag
kräfde nu föreslagna omorganisation tillökning under titlarne: värfvade
regementenas beklädnad m. m., sängkläder och servismedel, kaserninventarier
samt musikinstrumenters anskaffande och underhåll vid
värfvade armén.
Beklädnaden, med hvad dertill hörde, för manskapet (för underofficerare
med vederlikar oförändradt) komme att medföra en kostnad
af............................................................................. kr. 15,988: 50,
hvilket belopp, då derifrån afdroges bekläd
nadsmedlen
för nuvarande två fotbatterier )) 12,469: 38,
utvisade en tillökning af............................................................... kr. 3,519: 12.
För sängkläder och servismedel, som beräknades
till ................................................................................ kr. 1,872: —
funnes nu tillgängliga............................................. » 1,314: —;
således erfordrades anslagstillökning med............................ kr. 558: —
Kostnaden för kaserninventarier ................... kr. 520: —
erfordrade, efter afdrag af nu disponibla ............ )> 365: —,
en ökning af anslaget med........................................................ kr. 155: —
transport kr. 4,232: 12.
Fjerde lmfvudtiteln.
33
transport kr. 4,232: 12
Svea artilleriregementes anslag till musikinstrumenter borde
ock erhålla en förhöjning af............................................. » 200: —
Behofvet, af förhöjning i detta anslag utgjorde således ... kr. 4,432: 12
hvilket belopp kunde jemnas till ........................ » ’ 4,433: —
Dessutom erfordrades, enligt hvad arméförvaltningen slutligen anmärkt,
framdeles medel för underhåll af det blifvande etablissementet,
jemte någon tillökning i anslaget till ved och ljus vid fästnings- och
garnisonsorterna, hvaremot, då antalet af officerare och underofficerare
med vederlikar förblefve oförändradt, någon rubbning i anslaget till
inqvarteringskostnader icke erfordrades.
Hela den erforderliga förhöjningen i de ordinarie anslagen beräknades
sålunda af arméförvaltningen till sammanräknad! 53,459 kronor.
Att detta belopp något öfverstiger den af chefen för artilleriet angifna
summa, berodde, på sätt arméförvaltningen erinrat, uteslutande på den
af arméförvaltningen föreslagna afrundning i anslagsposterna under de
båda större förslagsanslagen till fouragering och till mathållning.
För genomförande af den redan år 1874 såsom nödig ansedda förändring
i förläggningen af Svea artilleriregementes båda fotbatterier
lärer tiden kunna få anses numera vara inne, och jag anser generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet hafva anfört öfvertygande skäl
för ändamålsenligheten deraf, att nämnda batterier, hvilkas förläggningsort
måste blifva Jemtland, i sammanhang härmed förändras till
åkande. Hvad i organisationsplanen tillika föreslagits derom, att manskapet
å den nya förläggningsorten antages på hufvudsakligen enahanda
vilkor i afseende å tjenstgöring och aflöning, som i nådiga propositionen
till senast församlade Riksdag om ny härordning blifvit för stamtruppen
ifrågasatta, finner jag mig jemväl böra biträda.
De skiljaktigheter, som förefinnas i afseende å rekrytkontingentens
storlek samt i afseende på legan för dem, som rekapitulera efter de 2 första
årens tjenstgöring, äro betingade och tillräckligt motiverade af olikheterna
i den nuvarande beväringsförordningens stadganden mot bestämmelserna
i den värnpligtslag, som för nämnda Riksdag framlades.
Genom tillämpning af det system, enligt hvilket soldaten vid värfvad
trupp, på grund af aftal vid antagandet, skall under fredstid hållas
till ständig tjenstgöring endast under den tid, i detta fall två år, som
för hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om
han för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne,
anser jag den värfvade truppens beskaffenhet och hela
34
Fjerde hufvudtiteln.
ställning i socialt hänseende skola väsentligen höjas, på samma gång tillgång
erhålles på dugligt folk för minsta kostnad, enär detsamma af
statsverket underhålles endast och allenast under så lång tid, som är
nödig för sjelfva utbildningen och för de förvärfvade färdigheterna^
bibehållande genom repetitionsöfningarne. Derföre och för att erfarenhet
om nämnda systems verkningar må vinnas, synes mig i hög grad
tjenligt att vid ifrågavarande artilleritrupps nya organisation detta system
med deraf följande aflöningssätt vinner tillämpning i den mån nu
varande förhållanden det medgifva.
Den i närheten af Östersund å Frösön belägna lägenhet, som
blifvit ifrågasatt att användas för artilleridivisionens etablissement, synes
vara dertill fullt lämplig och jag har äfven låtit uppgöra kostnadsberäkningar
för etablissementet med afseende å dess uppförande derstädes,
men det torde vara ändamålsenligt att ännu låta det definitiva
valet af byggnadsplats vara beroende på det pris, hvarför lägenheten
kan erhållas, samt huruvida i trakten af Östersund skulle, derest detta
pris ställer sig för högt, kunna beredas annan fullt tjenlig och för
kronan billigare mark. För de beräknade kostnaderna för ett sådant
etablissement anhåller jag att få redogöra vid behandlingen af frågan
om anslag på extra stat till byggnadsbehof.
Jag hemställer således nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå,
att för Svea artilleriregementes båda fotbatteriers
förändrande, enligt de här ofvan angifna grunder,
till två åkande batterier med förläggning i Jemtland,
Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för
nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden,
i den mån de ej äro för sina särskilda
ändamål behöfliga, få i närmaste öfverensstämmelse
med hvad förut vid uppsättning af nya fortifikationstrupper
varit tillåtet, användas till uppsättnings- och
flyttningskostnaders bestridande -—• på ordinarie stat
uppföra de enligt arméförvaltningens utredning nödiga
tillägg å vederbörande anslag, nemligen:
å anslaget till artilleriet
å anslaget till värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och aflöning.........
å anslaget till remontering och skoning
å anslaget till lega af hästar.................
å anslaget till fouragering ....................
kr. 1,543:
» 14,223
r 3,840
j> 3,420
» 19,000
transport kr. 42,026
Fj er de hufvudtiteln.
35
transport kr. 42,026: —
å anslaget till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena............ » 7,000: —
samt å anslaget för försvarsverket till
lands i allmänhet.................................... » 4,433: —
tillsammans kronor. 53,459: —
.Vid bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, komme det nuvarande
anslaget till artilleriet............................................. kr. 1,091,966: —
att förhöjas med ................................................................. » 1,543: —
till.......................................................................................... kronor 1,093,509: —
b) Fästnings- och positionsartilleri.
Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga
skrifvelse den 12 december 1883 framställt plan till organiserande
och uppsättande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri,
hvilket, i sig upptagande Svea- och Göta artilleriregementens 6 fästningskompanier,
skulle bestå af
1 fästniugsartilleribataljon, om 4 kompanier, förlagd å Waxholm
Oscar Fredriksborg, samt
1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, med
förläggning å Karlsborg, hvilket regemente dock ansetts böra först
efter hand uppsättas.
Nödvändigheten att i Sverige": likasom i andr# länder gifva fästnings-
och positions-artilleriet den omvårdnad och utveckling, som först
genom en från fältartilleriet skild organisation kunna ernås, har redan
vid flera föregående tillfällen föranledt underdåniga förslag från chefen
för artilleriet i sådant syfte. I åtskilliga till Riksdagen gjorda framställningar
har äfven Eders Kongl. Maj:t uttalat sitt gillande af en dylik
uppfattning och senast i de nådiga propositionerna till 1880 års och
1883 års Riksdagar. Chefen för artilleriet har derföre, under antagande
att anledningen dertill, att denna vigtiga fråga ej blifvit vid senaste
Riksdag löst, vore att söka i dess samband med de då framstälda,
mera omfattande härordningsförslag, nu trott sig böra till Eders Kongl.
Maj:t hemställa, huruvida ej, oberoende af ett sådant samband, förnyade
åtgärder borde vidtagas för att jemväl hos oss åstadkomma ett
särskildt fästnings- och positions-artilleri.
Skälen för organisationen af ett sådant artilleri hade redan så
[6]
Uppsättning
af fästningsoch
positionsartilleri.
36
Fjerde lmfvudtiteln.
många gånger blifvit uttalade, att chefen för artilleriet nu ansett sig
bland dessa endast böra framhålla:
att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel, med
ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan art
än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt, tillfälligt
befäl; samt
att vid en mobilisering af armén hvarken befäl eller manskap
finnes att tillgå för att sköta den positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen
ända sedan 1877 årligen beviljat större eller mindre anslag.
Beträffande grunderna för organisationen af ett fästnings- och positionsartilleri,
har chefen för artilleriet anfört, hurusom landt.försvarskomitén
i sitt den 19 juni 1882 afgifna förslag ansett att fästningsoch
positionsartilleriet borde utgöras, oafsedt fästningsartilleriafdelningen
på Gotland, af 6 fästnings- och 6 positionskompanier, och att i
den nådiga propositionen till senaste Riksdag, med godkännande häraf,
uttalats den åsigt, att sagda artilleri borde delas i en bataljon om 4
fästningskompanier, förlagda å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt ett
regemente om 2 fästnings- och 6 positionskompanier med förläggning
å Karlsborg, hvarföre chefen för artilleriet vid förevarande framställning
utgått från samma organisationsgrunder. I öfrigt hade med afseende
på kompaniernas nummerstyrka samt densammas anskaffning och
aflöningsförmåner iakttagits följande grunder:
hvarje kompani erhåller en manskapsstyrka af 100 man, konstaplar,
trumpetare och artillerister, i stället för i senaste härordningsförslag
upptagna 75 man, hvarigenom det stora behofvefi af stammanskap
blefve vid mobilisering något bättre tillgodosedt, äfvensom tungan af
den oundvikliga garnisonstjenstgöringen, särdeles å Waxholm, minskades;
manskapsstyrkan upprätthålles hufvudsakligen enligt de grunder för
anskaffningen, som i den nådiga propositionen till senast församlade
Riksdag angåfvos beträffande härens stamtrupp;
äflöningsförmånerna för manskapet utgå sålunda: lega, högst 40 kr. för
hvartdera af de två första åren och högst 80 kronor för hvarje följande
år, samt månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt
månad; beställningsmän erhålla i arfvoden per månad l:ste konstaplar
15 kronor, 2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare
10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena eljest
utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för tjenstgöring
i högre grad utgå enligt nu gällande bestämmelser, men icke ålders-
och examenstillägg, likasom ej arfvoden till värfvare beräknas.
På sätt chefen för artilleriet vidare anfört, borde, då manskapet
37
Fjerde hufvud titeln.
sålunda komme att anskaffas enligt det system, som i senaste härordningsförslaget
angifvits, stamartilleristerne äfven erhålla sin utbildning
i enlighet med samma förslag, d. v. s. först i en rekrytskola om ett
år och derefter i en konstapelsskola, för att efter denna utbildningstid,
såvida rekapitulation egt rum, inkallas endast till 30 dagars repetitionsöfningar
årligen.
En följd häraf blefve att officerarne och underofficerarne vid fästnings-
och position sartilleriet, i olikhet med befälet vid det öfriga artilleriet,
komme att vara i tjenstgöring dels hela året, dels 8 månader
och dels 1 månad (30 dagar), hvilket åter föranledde åtskilliga olikheter
i artilleribefälets ekonomiska förhållanden. Aflöningsförmånerna
för officerarne vid fästnings- och positionsartilleriet hade emellertid ansetts
icke kunna beräknas annorlunda än efter nu gällande grunder, d.
v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarna, ehuruväl de af
officerarne, som vore i kort tjenstgöring årligen, skulle blifva under vissa
förhållanden något sämre aflönade än indelta arméns officerare. För
att deremot något upphjelpa aflöningsförmånerna för de underofficerare,
som icke vore i ständig tjenstgöring, borde underofficerarne af nämnda
kategori, i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 26 november
1875, undfå beklädnadsersättningen oafkortad för hela året, hvaremot
deras dagaflöning och portionsersättning blott skulle utgå för tjenstgöringsdagarna.
Efter att hafvå framhållit dessa allmännare bestämmelser, redogör
chefen för artilleriet för sjelfva organisationen,
dels af fästningsartilleribataljonen,
dels af fästnings- och positionsartilleriregementet.
Fästningsartilleribataljonen. Vid denna bataljon, bestående af 4 kompanier
om 100 man, skulle enligt organisationsplanen finnas:
1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Waxholm
Oscar Fredriksborg,
1 major,
4 kaptener af 1 klassen,
4 )) »2 *»
8 löjtnanter af 1 »
5 underlöjnanter, »
8 styckjunkare,
16 sergeanter af 1 klassen,
38
Fjerde hufvudtiteln.
1 stabstrumpetare,
16 förste konstaplar,
24 andre konstaplar,
4 trumpetare,
4 kompanihandtverkare och
352 artillerister,
samt följande civilpersonal, nemligen:
1 förste bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 förrådsförvaltare,
1 tygskrifvare,
2 handtverksmästare och
2 rustkammarsmeder,
hvaremot ecklesiastikvården och auditörsväsendet skulle upprätthållas
af lämplige personer mot arfvoden.
På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.
Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga
årskontingent af rekryter, så hade antalet, i enlighet med de i den
nådiga propositionen till senaste Riksdag angifna grunder, beräknats
för hvarje kompani till 23 man, hvilka sålunda komme att tillhöra de
årliga rekrytskolorna. De 21 man vid hvarje kompani, som återstode
i andra årsklassen, skulle tillhöra konstapelsskolorna, hvarjemte ett lämpligt
antal rekapitulanter i följande årsklasser borde beordras såsom
elever i sergeants- och garnisonsskolorna.
Rekryt-, konstapels- och sergeantsskolorna syntes chefen för artilleriet
kunna lämpligast förläggas å Waxholm, garnisonsskolan deremot
å Oscar Fredriksborg. Utbildningstiden i rekrytskolan antoges i enlighet
med senaste härordningsförslag böra vara ett år, under det att
densamma i konstapelsskolan å Waxholm måste, i stället för den i
nämnda förslag upptagna tid af 8 månader, utsträckas till ett år, på
det att, oafsedt den omständighet att de fästningsartilleriets skolor tillhörande
praktiska öfningar bäst utföras under sommarmånaderna, garnisonstjensten
å nämnda fästningar måtte kunna upprätthållas, utan att
densamma blefve alltför betungande eller .alltför stor inskränkning
uppstode i undervisningen i skolorna, hvilkas elever måste bestrida
nämnda garnisönstjenst. Varade konstapelsskolorna blott 8 månader,
skulle nemligen hvarje rekryt under den tid, då konstapelsskola ej vore
sammandragen, komma att upptagas af garnisönstjenst i det närmaste
hvarannan dag, hvarigenom hufvudafsigten med det nya anskaffnings
-
39
Fjerde hufvudtiteln.
och skolsystemet enligt chefens för artilleriet åsigt skulle förfelas.
För garnisonsskolan, hvilken jemväl måste bestrida garnisonstjenstgöringen
å Oscar Fredriksborg, skulle, förutom officerare och underofficerare,
erfordras 2 förste och 4 andre konstaplar, 1 trumpetare,
1 sjukvårdsartillerist, 1 kompanihandtverkare och 35 man.
Med hänsyn till nu antydda tjenstgöring i skolorna samt öfriga
förrättningar å fästningarna hade beräkning blifvit uppgjord, upptagande
styrkan af den under olika tider af året vid fästningsartilleribataljonen
tjenstgörande personalen.
Samtliga de för aflöuingar, beklädnad och underhåll af personalen
vid fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar Fredriksborg erforderliga
årliga kostnader hade, med tillämpning af förutnämnda grunder,
blifvit beräknade till en sammanlagd summa af 265,954 kronor 85 öre
på sätt närmare utvisas af härefter fogade bilaga Eif. E.
Då likväl, vid organisationen af en särskild fästningsartilleribataljon
å Waxholm Oscar Fredriksborg, de nu å dessa fästningar förlagda
3 kompanier af Svea artilleriregemente samt 1 kompani af Gröta artilleriregemente,
enligt chefens för artilleriet åsigt, borde i bataljonen
uppgå, hade, för utrönande af tillökningen i nu varande kostnad, från
det anförda beloppet, 265,954 kronor 85 öre, afräknats kostnaderna
för de 3 kompanierna af Svea artilleriregemente 112,511 kronor 37 öre
och för 1 kompani af Gröta artilleriregemente 37,706 kronor 86 öre
eller tillsammans 150,218 kronor 23 öre, då förhöjningen i nu utgående
belopp visade sig utgöra 115,736 kronor 62 öre.
Emellertid och som i förenämnda summa 150,218 kronor 23 öre,
som utgjorde nuvarande kostnaden för de 4 kompanierna af Svea och
Gröta artilleriregementen, vore inbegripen den till följd af minskningen
i permittering vid trupperna å Waxholm och Oscar Fredriksborg medgifna
årliga kostnadstillökning af approximativt 14,164 kronor 27 öre,
för hvilken särskilda medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme
minskningen i de för nämnda regementen uppförda anslag att uppgå
till endast 136,053 kronor 96 öre.
Fästnings- och positionsartilleriregeinentet. Detta regemente, bestående
af 2 fästnings- och 6 positionskompanier om 100 man, skulle enligt
den af chefen för artilleriet framlagda planen, då det blefve fullständigt
uppsatt, erhålla följande personal:
1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs
fästning,
1 öfverstelöjtnant,
2 majorer,
40
Fjerde lnifvudtitehi.
8 kaptener af l:a klassen,
8 » )) 2:a » ,
16 löjtnanter » l:a » ,
10 underlöjtnanter,
16 styckjunkare,
32 sergeanter af l:a klassen,
1 stabstrumpetare,
32 förste konstaplar,
48 andre konstaplar,
8 trumpetare,
8 kompanihandtverkare och
704 artillerister;
samt följande civilpersonal, nemligen:
1 auditör,
1 regementsläkare,
1 förste bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 bataljonsveterinär,
1 verkmästare,
2 förrådsförvaltare,
3 tygskrifvare,
2 besigtningsrustmästare,
6 handtverksmästare,
8 rustkammarsmeder och
4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården antoges komma att
upprätthållas af lämplig person mot arfvode.
På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.
Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten
och majorerne, beräknas
60 stamhästar och
120 legda hästar.
Äfven här har den årliga rekrytkontingenten vid hvarje kompani
beräknats till 23 man. Utbildningstiden i rekryt- och sergeantsskolorna
antoges också lika lång som vid fästningsartilleribataljonen, hvaremot
tiden för utbildningen i konstapelsskolorna synts chefen för artilleriet
kunna inskränkas till 8 månader årligen, dels till minskande af kostnaderna,
och dels i betraktande deraf att garnisonstjenstgöringen å
Karlsborg, der andra trupper äfven äro förlagda, ej borde taga elevernes
tid på långt när så mycket i anspråk som motsvarande tjenstgö
-
Fjerde lmfvudtiteln.
41
ring å Waxholm. Någon garnisonsskola skulle, af nämnda skäl, ej
heller å Karlsborg behöfvas.
På dessa grunder både de till aflöningar, beklädnad och underhåll
af personal samt till anskaffning och underhåll af hästar för fästnings-
och positionsartilleriregementet erforderliga årliga anslag af
chefen för artilleriet beräknats till sammanlagd! 508,305 kronor 40 öre,
hvarifrån dock enligt min åsigt ett af bemälde chef för ecklesiastikvården
uppfördt belopp af 500 kronor kan afgå, enär nämnda tjenstgöring
borde kunna besörjas af garnisonspastorn, då hela kostnaden
för 1 positions- och artilleriregemente å Karlsborg blefve 507,805 kronor
40 öre, på sätt närmare utvisas af bilagan Lit. F.
Då likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet
å Karlsborg, de nu derstädes förlagda 2 fästningskompanier
af Göta artilleriregemente borde uppgå i det nya regementets båda
fästningsartillerikompanier, äfvensom den nu för Karlsborg afsedda tygstatspersonal
vid artilleriet borde till sagda nya regemente öfverföras,
kunde, på sätt chefen för artilleriet vidare andragit, såsom tillgång vid
det nya regementets uppsättande beräknas af de nu för Göta artilleriregemente
utgående anslagsmedel ett belopp af 79,513 kronor 71 öre.
I följd häraf skulle för hela det nya fästnings- och positionsartilleriregementet
erfordras en tillökning i nuvarande anslag af 428,291 kronor
69 öre.
Hvad inqvarteringen å Karlsborg af fästnings- och positionsartilleriregementet
beträffade, har chefen för artilleriet, under åberopande
af chefens för fortifikationen i ämnet uttalade åsigt, ifrågasatt, att framdeles
skulle åt nämnda regemente upplåtas de bostäder, som nu begagnas
af infanteriets korpralskola, och för denna i stället uppföras ett
etablissement i närheten af volontäretablissementet. De enda nybyggnader,
som vid sådant förhållande för det nya regementet behöfde uppföras,
vore ett stall för stamhästarne och ett sommarstall för de legda
hästarne.
Beträffande uppsättandet af fästnings- och positionsartilleriet funne
chefen för artilleriet detta kunna ske endast efter hand, under flera år,
dels med afseende å kostnaderna och dels emedan organisationen af de
delar, som skola nyuppsättas, kräfver en viss, af dess egen beskaffenhet
beroende, tid för att kunna fullföljas. Dervid syntes organisationen
af fästningsartilleribataljonen å Waxholm samt uppsättandet af två positionskompanier
å Karlsborg böra först och främst ifrågakomma.
För organiserande, så snart som möjligt, af fästningsartilleribataljonen
å Waxholms Oscar-Fredriksborgs fästningar funne chefen för ar
6
-
42
Fjerde hufvudtiteln.
tilleriet tala bland annat den omständighet, att byggandet och anordnandet
af dessa för hufvudstadens försvar så vigtiga fästningar vore
afslntade, och_ att den för dem enligt hittills uppgjorda bestyckningsplaner
afsedda artillerimaterielen med utredning äfvensom en del ammunition
vore anskaffad, under det tillräcklig trupp saknades; hvartill
komme, att organisationen af de å samma fästningar nu befintliga artilleritrupperna,
3 från Svea artilleriregemente detacherade kompanier och
1 kompani från Göta artilleriregemente, föranledde en mängd oegentligheter
med afseende på tjenstgöringen och underhållet, särdeles beträffande
rekrytering och utbildning af det långt från hufvudstationen
detacherade kompaniet af Göta artilleriregemente.
För uppsättandet inom den närmaste tiden af två positionskompanier
å Karlsborg ansåge chefen för artilleriet det särskilt tala, att, sedan
Riksdagen årligen från och med 1877 anvisat medel till positionsartillerimateriel,
dylik materiel blifvit till närmare två tredjedelar af det
beräknade behofvet anskaffad. Det borde derföre ej längre uppskjutas
att skaffa tillgång på befäl och manskap för att vid mobilisering sköta
denna dyrbara materiel.
Organisationen af fästningsartilleribataljonen ä Waxliolm funne chefen
för artilleriet kunna hufvudsakligen ske under ett år. De nuvarande
tre kompanierna af Svea artilleriregemente samt det å Oscar Fredriksborg
förlagda kompani af Göta artilleriregemente borde då öfverföras
på den nya bataljonen. Nummerstyrkan, som skulle uppsättas enligt
det nya systemet, kunde emellertid ej genast blifva fulltalig, och den
nuvarande nummerstyrkan borde under tiden efter hand afgå. Fn följd
häraf blefve åter, att allt det afsedda befälet icke redan under det
första året behöfde uppsättas.
Med afseende härå hade af chefen för artilleriet den plan för uppsättandet
af bataljonen blifvit uppgjord, som angifves å bilagan Lit. G.
Af denna framgår, att de nuvarande anslagen för Svea och Göta
artilleriregementens fyra kompanier icke skulle redan under första uppsättningsåret
behöfva ökas med den ofvan anförda summan 115,736
kronor 62 öre, stim först ett följande år blefve erforderlig, utan att
för det första året ett anslag af 99,009 kronor 55 öre eller i jemnt
tal 99,000 kronor skulle vara tillräckligt.
Uppsättandet af de 2 positionskompanierna å Karlsborg kräfde deremot,
enligt chefens för artilleriet åsigt, något längre tid, enär nummerstyrkan
skulle helt och hållet nyanskaffas genom anvärfning årligen af
ett bestämdt antal rekryter. Emellertid kunde och borde befälet successive
uppsättas i något större proportion än som motsvarade nämnda
43
Fjerde hufvndtiteln.
tillökning af manskapet, på det att en befälskader måtte bildas ej allenast
för de båda nu ifrågavarande utan äfven för de öfriga kompanierna.
Till önskvärd förenkling och öfverensstämmelse i hela artilleriets
organisation redan under öfvergångstiden funne chefen för artilleriet
det skulle lända, att Göta artilleriregementes på Karlsborg förlagda 2
kompanier samt tygstatspersonal, utan att till sin organisation nu förändras,
blefve förenade med de nya positionskompanierna, hvarigenom
organisationen af ett från fältartilleriet skildt fästnings- och positionsartilleriregemente
å Karlsborg skulle kunna anses påbörjad och Göta
artilleriregemente komma att, likasom Svea och Wendes regementen,
bestå af 10 fältbatterier med samma befälspersonal. I den mån nummerstyrkan
vid de båda öfverflyttade kompanierna, som borde benämnas
fästningskompanier, behöfde till följd af afgång ersättas, syntes
anskaffningen intill nu bestämd styrka kunna ske enligt det nya systemet,
hvarigenom för det första året några ökade kostnader icke
kom me att erfordras.
Med beräkning således, att det nya fästnings- och positionsartilleriregementets
styrka komme att till en början utgöras af Göta artilleriregementes
å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier om 56 nummer,
2 nyuppsåtta positionskompanier om 100 nummer samt Göta artilleriregementes
å Karlsborg förlagda tygstat, hade chefen för artilleriet
för påbörjandet af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation
upprättat plan, sådan den, — efter det jag nu, på förut angifvet
skäl, uteslutit ett af chefen för artilleriet beräknadt särskilt arfvode
för ecklesiastikvården, men deremot tillagt ett sådant af 500 kronor,
att utgå till majoren så länge denne är corpsbefälhafvare, — visar
sig i bilagorna H och I.
Af sistnämnda bilaga framgår, att, sedan anslagsmedlen för Göta
artilleriregementes två fästningskompanier samt tygstatspersonal å Karlsborg
blifvit till det nya regementets stat öfverförda, skulle för ändamålet
erfordras såsom nytt anslag 127,462 kronor 50 öre, men under
första året endast 66,108 kronor 10 öre eller i jemnadt tal 66,000
kronor.
För de båda positionskompanierna skulle, enligt hvad chefen för
artilleriet anmält, af nya byggnader erfordras endast ett stall för 21
stamhästar och ett sommarstall för 40 legda hästar. Chefen för artilleriet
har i följd häraf hemställt:
att ett särskildt fästnings- och positoonsartilleri måtte, i den män
erforderliga medel dertill kunna beredas, organiseras och uppsättas;
44
Fjerde li»frudtiteln.
att sagda artilleri måtte komma att bestå utaf 1 fästningsartilleribataljon,
om 4 kompanier, förlagd å Waxliolm Oscar Fredriksborg, och
1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, förlagdt
å Karlsborg, allt med den personal och de hästar som förut angifvits;
att
nummerstyrkan måtte anskaffas genom värfning hufvudsakligen
efter de grunder, som af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen
till senast församlade Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna
härens stamtrupp, med de modifikationer, som af omständigheterna
föranledas;
att den hufvudsakliga organisationen af fästnings artilleribatalj o -nen å Waxholm måtte ega rum under år 1885, och Svea artilleriregementes
tre kompanier samt Göta artilleriregementes fästningskompani
å Waxholm till nämnda bataljon öfverföras äfvensom den å bilagan
Lit. G angifna personal då uppsättas;
att, förutom rekryt-, konstapels- och sergeantsskolor, äfven en
garnisonsskola måtte vid bataljonen anordnas;
att af 1. årsklassens beväring en kontingent om 375 man måtte
från och med år 1886 tilldelas artilleriet å Waxholm;
att organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet å
Karlsborg jemväl under år 1885 måtte påbörjas, och Göta artilleriregementes
2 fästningskompanier och tygstatspersonal å Karlsborg till
nämnda regemente öfverföras, samt den å bilagan Lit. I angifna, för
2 positionskompanier afsedda personal då uppsättas;
att öfverflyttningen till fästnings- och positionsartilleriet måtte ega
rum endast i den mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter
pröfvas kunna ske;
att nödiga medel måtte hos Riksdagen begäras för de till påbörjande
under år 1885 afsedda organisationer;
samt att, i händelse erforderliga medel blifva beviljade, den hufvudsakliga
uppsättningen af fästningsartilleribataljonen äfvensom påbörjandet
af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation
måtte få ega rum först mot slutet af år 1885, och de under tiden
besparade anslagen få användas till uppsättnings- och organisationskostnader.
På sätt chefen för artilleriet i sina ofvan anförda uttalanden framhållit,
måste till de i landets försvarsväsende mest känbara brister räknas
saknaden af positionsartilleri samt ett behörigen utveckladt fästningsartilleri.
Denna brist anser jag vara allt för väsentlig, att densammas
afhjelpande skäligen kan lemnas beroende på framtiden, helst de åt
-
45
Fjerde hufvndtiteln.
gärder, som för ändamålet blifva nödiga, i allt fall måste kräfva ej
obetydlig tid, och ordnandet af försvarsväsendet i denna del kan verkställas
oberoende af hvad som möjligen kan blifva bestämdt i afseende
å arméorganisationen i dess helhet.
I fråga om tillämpning vid denna organisation af det system, enligt
hvilket soldaten, på grund af aftal vid antagandet, skall under
fredstid hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid, som för
hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om han
för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne,
får jag hänvisa till hvad jag härom nyss yttrat i mitt
anförande rörande omorganisation af Svea artilleriregementes fotbatterier
vid deras förläggning i Jemtland.
De årliga kostnaderna för fästnings- och positionsartilleriet, i hvad
de afse personal och hästar, skulle, efter det organisationen blifvit
fullt genomförd, komma, enligt de meddelade beräkningarna, att medföra
en tillökning i utgifter för statsverket af 115,736 kronor 62 öre
för fästningsartilleribataljonen å Waxholm och af 428,291 kronor 69
öre för fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg. Härifrån
böra dock afräknas nu utgående arfvoden dels till kommendanten
samt till placemajoren å Waxholm Oscar Fredriksborg, tillsammans
2,200 kronor, hvilket belopp redan första året vid tillsättning af 1
öfverstelöjtnant vid fästningsartilleribataljonen, tillika kommendant, kan
ingå i kostnadssumman för nämnda bataljon, och dels till kommendant
och placemajor å Karlsborg, tillsammans 3,400 kronor, hvilka arfvoden
indragas då tillsättning af öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet,
tillika kommendant å Karlsborg, framdeles ifrågakommer.
Vid antagande af läkare för regementet synes derjemte kunna
besparas aflöningen för 1 andre bataljonsläkare vid Göta artilleri-regemente
med 1,630 kronor.
Efter dessa afdrag kommer tillökningen i statsverkets kostnad
efter organisationens fullständiga genomförande att utgöra för fästningsartilleribataljonen
å Waxholm 113,536 kronor 62 öre samt för fästningsoch
positionsartilleriregementet å Karlsborg 423,261 kronor 69 öre,
hvilken kostnad jag dock anser kunna ytterligare minskas med 31,275
kronor, utgörande de för närvarande till reservartilleriet anslagna medel.
Redan i underdånigt memorial den 15 november 1879 har nemligen
chefen för artilleriet fästat uppmärksamhet på möjligheten att såsom
bidrag till kostnaden för ett fästnings- och positionsartilleri anlita sist
nämnda medel, då fältartilleriet, när nödigt befäl och underbefäl upp
-
46
Fjerde Imfvudtiteln.
sättas vid fästnings- och positionsartilleriet, blefve befriadt från nödvändigheten
att dertill vid mobilisering aflåta en icke obetydlig del af
sin redan förut otillräckliga befälspersonal.
Hvad reservartilleriet beträffar, uppgår styrkan vid detsamma nu
till endast 5 officerare samt 11 konstaplar och artillerister. Aflöningen
till denna personal utgör 3,970 kronor, hvilken mindre del af
anslaget således blefve tillgänglig först i mån af samma personals
afgång, hvarföre intilldess skulle anstå med antagande af den personal
vid det nya artilleriet, för hvilken medlen behöfdes.
Såsom förut är nämndt, inskränker sig emellertid chefens för
artilleriet förslag i afseende å fästnings- och positionsartilleriet för
närvarande dertill, att å Waxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon
och att deraf under år 1885 uppsättes den å
bilagan Lit. G i sådant afseende angifna nya personal jemte det de 4
der förlagda fästniugskompanierna till bataljonen öfverflyttas, samt att
till organisation af 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg
göres en början genom uppsättning af 2 nya positionskompanier
och öfverförande till regementet af de 2 å Karlsborg förlagda fästningskompanierna
af Göta artilleriregemente, dock att under år 1885
uppsättning skulle ske endast af den nya personal och de hästar, som
i bilagan Lit. I finnas i sådant afseende angifna.
Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda
nu närmast är fråga, skulle blifva för fästningsartilleribataljonen å
Waxholm ............... kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1885 kr. 96,800: —
för fästnings- och
positionsartilleri å
Karlsborg............... » 127,462:50; » o o » j> 66,000: —
Summa kr. 240,999: 12; summa för år 1885 kr. 162,800: —
minskadt med rereservartilleriets
anslag.
................ x 31,275:—; 31,275: —
återstår att fylla... kr. 209,724: 12; hvaraf för år 1885 kr. 131,525: —-
Då det icke lärer kunna med full noggrannhet på förhand bestämmas,
huru mycket af det år 1885 erforderliga belopp komme att under
samma år belöpa å de särskilda ordinarie anslag, hvarunder det med
afseende å utgifternas beskaffenhet skulle höra, torde beloppet, på
samma sätt som vid fältartilleriets och fortifikationstruppernas organisation
förut iakttagits, böra för år 1885 äskas på extra stat, för att
först vid näst påföljande Riksdag å ordinarie stat under behöriga titlar
47
Fjerde hufvudtiteln.
uppföras på samma gårig nu påräknade tillgångar från redan befintliga
ordinarie anslag då skulle från dessa öfverföras.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
att, med godkännande af omförmälda grunder för
organisation af 1 fästningsartilleribataljon å Vaxholm
Oscar Fredriksborg samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente
å Karlsborg jemte hvad som dervid
föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande
af den organisation af fästnings- och positionsartilleri,
som enligt hvad förut blifvit nämndt
skulle ega rum under år 1885, anvisa, utöfver de
för Svea och Göta artilleriregementens 6 fästningkompanier
jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant
och placemajor å Vaxholm Oscar Fredriksborg
nu anslagna medel, ej mindre anslaget till reservartilleriet
31,275 kronor, i den mån det är eller blifver
tillgängligt, än äfven ett extra anslag för nämnda
år å jemnadt belopp 131,500 kronor;
äfvensom medgifva, att de besparingar, som under
uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och
positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas,
må, i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya
trupper varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af uppsättningskostnader och
öfriga med organisationens genomförande förenade
utgifter.
Trängen.
Till ^ordnande af arméns trängväsende har generalintendenten i
sin underdåniga skrifvelse den 10 december 1883 framställt plan, afseende
uppsättande af en trängbataljon för hvarje af de fem arméfördelningarne,
samt hemställt att under år 1885 två dylika bataljoner
måtte uppsättas.
Generalintendenten har dervid erinrat, hurusom det oafvisliga behof
vet af trängens ordnande på ett tillfredsställande sätt redan länge
varit erkändt. Detta hade synnerligen varit fallet allt sedan kriget
mellan Tyskland och Frankrike åren 1870—71 ådagalagt såväl de
stora fördelarne och nödvändigheten af att vid utbrytande krig kunna
[7]
Uppsättande
af 1 trängba
taljon jemte
stab för trän
gen.
48 Fjerde linfrudtiteln.
hastigt försätta en armé i fullt mobilt tillstånd, som ock att ett bland
de hufvudsakliga vilkoren härför vore ett redan under fredstid ändamålsenligt
ordnadt trängväsende. I fråga härom har generalintendenten
särskilt anfört hvad den komité, hvilken den 14 april 1874 afgaf
utlåtande rörande det sedermera till 1875 års Riksdag afgifna härordningsförslaget,
i förevarande ämne yttrat: »Då en armé icke kan förflytta
sig utan de medel, som fordras för uppehållandet af dess tillvaro
såsom sådan, är det uppenbart, att ett ordnadt trossväsende eller
en träng är ett bland de väsentligaste vilkoren för härens verksamhetsförmåga,
och lika nödvändigt som det är, att soldaten i ledet öfvas,
lika oundgängligt är det ock att trängsoldaten inläres i de åligganden,
han måste känna, på det den stridande delen af hären aldrig af brist
på hvad den behöfver för sitt uppehälle, sin fortskaffning, sina sjukas
vård m. in. måtte urståndsättas att kraftigt och såsom härförarens
tanke angifver uppträda mot fienden. Ekonomiska skäl och ett skyldigt
afseende på statsverkets utgifter få således icke hindra ordnandet
af härens träng redan på fredsfot. I vårt land med dess stora
vidd, glesa befolkning och ringare tillgångar, i förhållande till andra,
stater, är en ordnad träng om möjligt ännu nödvändigare än annorstädes.
Härtill kommer att hvad som vid krigets utbrott fordrar längsta
tiden och största arbetet att sätta i fullständigt skick, är just trängen,
äfven då en sådan finnes i fredstid inrättad. Att i behofvets
stund från intet skapa en sådan, dertill kan man numera aldrig hoppas
att få tillräcklig tid.» Uppsättandet af en trängcorps ansåg komitén
derföre vara en af de första fordringarne på härväsendets förbättrande
i vårt land.
Den s. k. trängkomitén, hvilken erhöll uppdrag att åstadkomma
eu fullständig utredning rörande trängens lämpligaste organisation med
afseende särskildt å svenska förhållanden, hade i sitt den 21 juni 1877
afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, att vid hvarje arméfördelning
skulle uppsättas 1 trängbataljon om 2 kompanier, hvarigenom vunnes
den för mobiliseringens skyndsamhet högst vigtiga fördel, att hvarje
arméfördelning kunde sjelfständigt mobilisera sin träng, och detta hade
äfven blifvit tillämpad!; såväl af 1882 års landtförsvarskomité, som i
det till 1883 års Riksdag framstälda härordningsförslaget.
Under nu varande förhållanden organiserades svenska arméns träng,
enligt hvad generalintendenten vidare anfört, först vid krigsutbrott,
och bestode då af en del befäl och stammanskap, som måste uttagas
från de stridande trupperna, utan att för sina blifvande åligganden vid
trängen hafva erhållit någon föregående utbildning, samt för öfrigt af
49
Fjerde hufviidtitelir.
beväring, hvilken lika litet erhållit någon den ringaste förberedelse i
trängmanskapets åligganden. Under sådana förhållanden kunde man
svårligen vänta annat, än att vid ett utbrytande krig trupperna skulle
blifva särdeles illa betjenade, hvilket ej kunde undgå att inverka förlamande
på krigsrörelserna samt jemväl förorsaka stark afgång bland
trupperna genom sjukdom, båda delarne till oberäknelig skada. Härtill
komme ytterligare, att de stridande trupperna genom uttagandet af
befäl och underbefäl åt trängen måste vidkännas en betänklig minskning
af sin redan förut alltför knappa befälskader, samt att, då det
för trängen behöfliga talrika beväringsmanskapet under nu bestående
förhållanden måste vid mobilisering först sändas till regementenas
samlingsplatser,. för att utrustas, och derifrån sedermera fortskaffa till
trängens mobiliseringsort, häraf vid mobiliseringen förorsakades en
tidsförlust, som vore desto mera skadlig i samma mån manskapet för
sin tjenstgöring vid trängen saknade nödig förberedelse.
Dessa ofördelaktiga förhållanden ansåge generalintendenten kunna
afhjelpas endast derigenom, att redan i fredstid inom hvarje arméfördelning
funnes en kader af trängbefäl och trängtrupp åtminstone af
den storlek, som vore erforderlig för att vid mobilisering besätta de
vigtigaste befäls- och underbefälsbefattningarne samt de manskapsplatser,
hvilka erfordrade en mera drifven detaljutbildning, äfvensom
vidare ett trängförråd, innehållande, förutom sjukvårdsförnödenheter,
fordon m. m. för fördelningen, jemväl beklädnads- och utredningspersedlar
till den för trängen afsedda beväring, samt att denna beväring
redan i fredstid der erhölle öfning.
Då det vore fråga om att för den nuvarande svenska armén föreslå
en trängtrupp, som nätt och jemnt motsvarade det nyss antydda
minimibehofvet, har generalintendenten funnit det ändamålsenligt att
förblifva vid de grunder för organisationen af detta truppslag, som i
de senast afgifna härordningsförslagen tillämpats. Vid den nuvarande
armén måste man dock, i stället för beväringskarlar med 90 dagars
öfning, åtnöja sig med dylikt manskap, som före krigsutbrottet tjenstgjort
blott 30 dagar. Derigenom upstode i trängtruppernas inre halt
en nedsättning så stor, att vidare sådan genom minskning af vare sig
stamtruppens numerär eller af den fast aflönade befälskadern icke
kunde ske utan att upplösa den mobiliserade trängens sammanhållning.
Fastmera borde stamtruppens numerär motsvara, utom den i nämnda
härordningsförslag upptagna stamstyrka, äfven, åtminstone till någon
del, den utsvällning, som enligt samma härordningsförslag skulle åstadkommas
genom inkallande af de i värnpligtsåldern varande f. d. stam
7
-
50
Fjerde hufmdtiteln.
soldaterne vid trängen. Af 1882 års landtförsvarskomité, som förutsatte
en till 32 års ålder utsträckt värnpligt, hade nämnda utsvällning
beräknats till 101 man per trängbataljon. Om man också medtoge i
beräkningen, att äfven under nu varande krigsförfattning, med endast
5 års beväringspligt, ett mindre antal f. d. stamsoldater befunne sig
i värnpligtsåldern, kunde dock detta, för öfrigt ej med säkerhet påräkneliga
reservmanskap ingalunda motsvara förutnämnda reserv af 101
stamsoldater, utan syntes det af denna anledning nödvändigt att något
höja det Renande manskapets numerär utöfver den, som i sist afgifna
härordningsförslaget upptagits. En tillökning af 34 man per trängbataljon,
hvarigenom bataljonens styrka, som i berörda härordningsförslag
upptogs till 206 man korporaler, spel och soldater, skulle växa
till 240 man, vore så liten, att den endast med hänsyn till det företräde,
som i tjenstgöring varande manskap egde framför f. d. stammanskap,
kunde anses motsvara det afsedda ändamålet, och komme derigenom
hvardera af bataljonens 2 kompanier att erhålla samma nummerstyrka
som 1 kompani vid ingeniörtrupperna.
Vidkommande befälet ansåge generalintendenten det visserligen
med hänsyn till mobiliseringen hafva varit önskligt, att detta tillsattes
i ett antal, som motsvarade icke blott den fasta officers- och underofficerspersonalen
enligt det vid 1883 års Riksdag framlagda härordningsförslaget,
utan äfven det i samma förslag för trängen påräknade
värnpligtiga befäl, men generalintendenten hade dock icke trott sig
böra ifrågasätta tillökning i den fasta officers- och underofficerskader,
som i nämnda härordningsförslag upptagits.
På samma gång generalintendenten på nu anförda hufvudsakliga
grunder uttalat det omdöme, att för arméns stridsduglighet vore nödvändigt
att 1 trängbataljon för hvarje militärdistrikt organiserades, har
generalintendenten ansett att redan under år 1885 borde uppsättas 2 dylika
bataljoner, hvardera med här nedan angifna sammansättning, nemligen
militärpersonal:
1 major och bataljonschef,
3 kaptener af lista klass,
2 d:o af 2:dra klass,
4 löjtnanter af lista klass,
3 d:o af 2:dra klass, hvaraf 1 adjutant,
4 underlöjtnanter,
5 fanjunkare,
15 sergeanter af lista klass,
51
Fjerde hufyudtiteln.
?5 sergeanter ,af 2:dra klass,
2 stabstrumpetare,
30 korpraler,
35 vice korpraler,
4 spel i nummer samt
171 soldater;
civilpersonal:
1 regementsläkare,
1 förste bataljonsläkare,
1 regementskommissarie,
1 batalj onsveterinär,
1 förrådsförvaltare,
2 handtverkare af lista klass samt
2 d:o af 2:dra klass.
hästar:
1 officershäst (för bataljonschefen),
40 stamhästar.
Dessutom under vapenöfningarna 30 legda hästar.
Den sålunda föreslagna organisationen innefattade, enligt hvad
generalintendenten härvid anmärkt, ej i fråga om befälskadern annan
afvikelse från det senaste nådiga härordningsförslaget, än att 4 löjtnanter
utbytts mot 4 underlöjtnanter samt att fördelningen af löneklasserna
något lämpats efter de inom armén nu rådande förhållanden.
Civilpersonalen afveke från den i samma härordningsförslag upptagna
deruti, att 1 regementsläkare och 1 regementskommissarie tillkommit,
hvaremot 1 af de 2 förrådsförvaltarne ej upptagits. Regementsläkarebefattningen
vore afsedd att, der så ansåges lämpligt, besättas med
militärdistriktets fältläkare, hvilken derigenom komme i generalbefälhafvarens
närhet samt sattes i tillfälle att omedelbart öfvervaka utbildningen
af distriktets för sjukvårdskompanierna och för fältsjukhusen
afsedda sjukvårdsmanskap, hvilket befunne sig vid trängbataljonen. En
regementskommissarie syntes icke kunna undvaras, enär trängbataljonen,
med dess stamtrupp och jemförelsevis talrika beväringsstyrka samt
stora förråd, lika väl som hvarje annan truppdel vore i behof af en
vederbörligen utbildad intendenturtjensteman. Trängbataljonens fordonsoch
persedelförråd kunde deremot, under kontroll af regementskommissarien,
åtminstone tills vidare, skötas genom endast 1 förrådsförvaltare.
52 Fjerde hufvudtiteln.
I fråga om manskapets anskaffning ock aflöning samt dess tjenstgöring,
nemligen de 2 första åren i en ettårig rekrytskola ock en 8
månaders korpralskola, men derefter i allmänket endast under 30 dagars
repetitionsöfningar årligen, öfverensstämmer generalintendentens förslag
med de kär förut angifna grunderna för fästnings- ock positionsartilleriets
organisation.
Officerares ock underofficerares aflöningsförmåner kar generalintendenten
ansett köra keräknas efter de grunder, som tillämpas vid
värfvade armén, dock med någon, af de olika tjenstgöringsförkållandena
betingad modifikation. En del eller något mer än kälften af befälet
måste vara i ständig tjenstgöring vid staben samt vid rekryt-,
korpral- och sergeantskolorna, hvarföre desse officerare och underofficerare
med vederlikar komme att jemte den fasta lönen erhålla dagaflöning
under hela året. Af den återstående befälskadern komme
större delen att under fredstid ej vara i tjenstgöring längre än vid de
årliga repetitionsöfningarne om 30 dagar, jemte de samtidigt infallande
öfningarne med andra klassens beväringsmanskap, ock erhölle dagaflöning
endast för denna tid. Deremot ock då första klassens beväringskontingent
för trängen borde, i öfverensstämmelse med det senaste
härordningsforslaget, delas i fem afdelningar, som hvar efter annan
öfvades i 15 dagar, komme ett mindre antal af befälet att vara i
tjenstgöring under sammanlagdt 97 dagar. I fråga om detta befäl
bär af generalintendenten blifvit ifrågasatt, att detsamma äfven skulle
beräknas såsom ständigt tjenstgörande, på det å ena sidan måtte finnas
tillgång på fullständigt aflönadt befäl att inträda dels vid inträffande
sjukdomsfall bland de under hela året tjenstgörande och dels vid den
tjenstledighet under 6 veckor, som borde beredas de sistnämnde i likhet
med befälet vid värfvade armén, samt å andra sidan det öfriga,
mellan repetitionsöfningarne tjenstfri, sämre aflönade befälet måtte i
viss mån betryggas för att ej annat än i utomordentliga fall inkallas
till tjenstgöring utöfver tiden för berörda öfningar.
Slutligen bar generalintendenten ansett sig böra framhålla vigten
deraf, att redan vid uppsättandet af de första trängtrupperna tillsättes
1 inspektör för trängen med åliggande att göra sig noggrant förtrogen
med allt hvad detta truppslag rörer, öfvervaka de med uppsättandet
förenade åtgärder samt leda dess utbildning i en ändamålsenlig rigtning.
I senaste härordningsforslaget hade upptagits för trängen i dess helhet
en dylik inspektör, med öfverstes grad och aflöningsförmåner, jemte
beriden adjutant. Tills vidare syntes dock tillräckligt, om inspektören
53
Fjerde hufvudtiteln.
tilldelades öfverstelöjtnants grad och löneförmåner samt såsom adjutant
en från trän gen beordrad subalternofficer.
De årliga kostnaderna för 2 trängbataljoner jemte inspektör för
trängen skulle, enligt de af generalintendenten framlagda kostnadsberäkningar,
utgöra följande:
1 trängbataljon i Stockholm
1 » förlagd i annan ort...........................
1 inspektör för trängen, lön............... kr. 5,000: —
dagaflöning ........................................ » 1,460: —
lönetillägg och fourageersättning
för en tjenstehäst........................... » 765: —
1 adjutant med lön vid trängen. För denne upptages
här endast dagaflöning för 335 dagar å 2 kr.
kr. 670: —
lönetillägg och fourageersättning för
en tjenstehäst ................................. » 765: —
kronor 211,160:
75.
209,096: 75.
7,225: —
1,435:
summa kronor 428,917: 50.
Den fullkomliga bristen på organiserade trängtrupper vid svenska
armén manar oafvisligen till vidtagande af åtgärder för irppsättande af
dylika trupper, hvilka äro nödvändiga för vidmakthållandet af arméns
krigsduglighet och för att under krig, så vidt ske kan, från armén afvända
de lidanden och den manspillan, som förorsakas af brist på
oumbärliga förnödenheter och tjenlig sjukvård.
Jag instämmer till fullo i hvad i detta hänseende blifvit af generalintendenten
anfördt, likasom jag gillar de af honom föreslagna
grunder för trängens organisation, tjenstgöringsförhållanden och aflöning.
Endast en mindre förändring i beräkningen af aflöningsmedlen
för befälet synes mig böra ifrågasättas, i det jag anser det icke aldeles
nödigt att dagaflöning, såsom det blifvit föreslaget, för ett visst antal
af det icke ständigt tjenstgörande befälet beräknas för hela året, enär
till dagaflöning vid detta befäls inkallande till extra tjenstgöring tillgång
torde kunna beredas genom besparingar på aflöningsmedlen. För
det manskap, som under andra tjenstgöringsåret genomgår 8 månaders
korpralskola, hafva i generalintendentens förslag upptagits underhållsmedel
jemväl för de 4 återstående månaderna af samma år, men då
detta manskap på grund af vilkoren vid dess antagande skulle efter
utbildningstidens slut från den garnisonerade truppen afgå och der
-
54 Fjerde hufvudtiteln.
efter endast inkallas till repetitionsöfningarne, bör kostnadssumman för
hvarje bataljon minskas med hvad som för nämnda 4 månader beräknats.
Hvad angår trängtruppernas uppsättning, anser jag, i likhet med
generalintendenten, att det skulle vara önskligt om denna uppsättning
kunde till en början omfatta 2 bataljoner. Då likväl fråga här är om
ett för den svenska armén hittills främmande truppslag, om hvilket
nödig praktisk erfarenhet med hänsyn till våra förhållanden fullständigt
torde vinnas först under sjelfva uppsättningen, tvekar jag, huruvida
icke den första uppsättningen bör af rent praktiska skäl inskränkas till
1 bataljon, som då kunde erhålla förläggning å kronoegendomen Marieberg
vid Stockholm; och då jag nu tillstyrker denna inskränkning i
generalintendentens förslag, sker sådant endast under förutsättning att
såväl den andra som äfven de öfriga, väl behöfliga bataljonerna skola
inom kort tillkomma och att vid deras uppsättning man skall kunna
på ett för trängen i dess helhet gagneligt sätt tillgodogöra sig den
då om truppslaget här redan vunna erfarenheten.
De af mig nyss ifrågasatta förändringar i beräkningen af dels aflöningsmedlen
för befälet och dels kostnaderna för manskapets underhåll
medföra en nedsättning i den af generalintendenten beräknade kostnad
för hvarje trängbataljon med 13,037 kronor 73 öre, och skulle, med iakttagande
häraf, hela den årliga kostnaden för den trängbataljon, hvilkens
uppsättning under år 1885 jag ansett mig böra tillstyrka, uppgå till
198,123 kronor 2 öre, på sätt närmare utvisas af vidfogade bilaga Lit. K.
Då det för trängens första ordnande och behöriga utveckling är
angeläget, att densamma från början erhåller sin egen målsman, den
föreslagne inspektören, hvilken tills vidare torde böra vara af endast
öfverstelöjtnants grad, så böra till den nyss nämnda kostnadssumman
för 1 trängbataljon ............................................................ kronor 198,123: 02
läggas de ofvan beräknade kostnaderna för staben,
nemligen 1 inspektör .................. |
................................. » 7,225: — |
och 1 adjutant .................................. |
................................. -» 1,435: — |
summa kronor 206,783: 02. |
Detta belopp, hvilket kan jemnas till 206,700 kronor, lärer dock
af samma skäl, som beträffande de för fästnings- och positionsartilleriets
organisation erforderliga medel blifvit anförda, till en början böra
uppföras endast på extra stat; och får jag nu hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att, med godkännande af ofvan omförmälda grunder
för organisation af trängtrupper vid armén samt
55
Fjerde hufvudtiteln.
livad dervid föreslagits i fråga om personalens aflöning,
till organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon
jemte stab för trängen anvisa ett extra anslag
för samma år å 206,700 kronor;
äfvensom medgifva, att de besparingar, som under
uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda
medel beredas, må af Eders Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af uppsättningskostnader och
öfriga med organisationens genomförande förenade
utgifter.
Marinregcm entet.
t8-]
Eders Kongl. Maj:t torde, beträffande anslaget till marinregementet, Fömyadt bevilja
föreslå, att detta anslag må till oförändradt belopp 165,000 kronor Iiage^tiifma''-i riksstaten uppföras, för att, i den mån det genom marinregementets nnregementet.
indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1885
användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona.
Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
Enligt hvad förut blifvit yttradt vid fråga om förändrande af Svea
artilleriregementes två fotbatterier till två åkande batterier med förläggning
i Jemtland, erfordras för detta ändamål i anslaget till rekry
-
tering och aflöning, nu .......................................................... kr. 859,212: —-
ett tillägg af................................................................................. » 14,228: —
hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ... ....... kronor 873,435: —
[9.]
Förhöjning af
anslaget till
rekrytering
m. ra.
Remontering och skoning in. in. för viirfvade kavalleriets, artilleriets och
fortifikationstruppemas hästar.
[10.]
Ehuru fortifikationens trupper äro fördelade på två särskilda ba- Uppsättning
taljoner, pontonierbataljonen och sappörbataljonen, med förläggning den fö/sappörba-1
förra i Stockholm och den senare på Karlsborg, har i planerna för taljonen m. m.
arméns mobilisering tanken på två olika slag af ingeniörtrupper redan
längesedan öfvergifvits, och båda bataljonerna erhålla numera samma
utbildning och öfning i den mån omständigheterna sådant medgifva,
likasom af krigsbryggematerielens 6 ekipager 3 äro förlagda till Karlsborg
och 3 till Stockholm.
Under erinran härom har chefen för fortifikationen i sin ofvanbe -
56
Fjerde hufyiidtiteln.
rörda skrifvelse af den 10 september 1883 anfört, hurusom i sappörbataljonens
utbildning uppstode en kännbar brist derigenom, att denna
trupp icke, såsom pontonierbataljonen, vore i besittning af hästar.
Manskapet vore i följd deraf alldeles främmande för körning och hästskötsel,
och underbefälet ej ridkunnigt, liksom äfven offieerarne saknade
den öfning i ridning, utan hvilken de svårligen kunde i fält utföra de
uppdrag, som kunde blifva dem ålagda. Derföre hade ock i alla organisationsförslag,
som under senare åren blifvit utarbetade, samtliga ingeniörtrupperna
tilldelats det för fredsöfningarna erforderliga antal
stamhästar.
Vid pontonierbataljonen utgjorde dessa stamhästars antal för närvarande
20 stycken, oberäknadt de 10 hästar, som tillhöra fältsignalkompaniet.
Visserligen vore sappörbataljonen i behof af ett lika antal
för öfningarnas fullständiga bedrifvande, men stallrum kunde å
Karlsborg ej för närvarande i fästningsbyggnadens hus beredas för
flere än 8 stycken och, då detta antal medgåfve att öfva en afdelning
af två trespända vagnar med en beriden officer och ett underbefäl,
syntes till eu början med 8 hästar den känbaraste bristen blifva någorlunda
fyld, hvarföre chefen för fortifikationen nu hemställt att af Riksdagen
måtte begäras medel för dessa hästars anskaffning och underhåll.
Kostnaden för remontering och skoning in. in. samt fouragering
af 8 stamhästar för sappörbataljonen jemte underhåll af erforderliga
stallinventarier har hos arméförvaltningen blifvit sålunda beräknad:
l:o Remonterings-, skonings- och medikamentskostnader:
för 8 hästar: remonteringspenningar å 63 kr. årligen kr. 504: —
skoning å 9 kr. 25 öre........................... » 74: —
medikamenter å 1 kr. 50 öre............ » 12: — kqa.
2:o Fourageringskostnader:
för 8 hästar i 365 dagar å 1 kr. pr dag, förslagsvis.
.................................................................. kr. 2,920: —
hvartill kommer för underhåll af de för fourageringens
besörjande erforderliga inventarier,
förslagsvis.................................................... » 30: — 2,950''_
3:o Stallinventariers underhåll, förslagsvis ........................... 30: —
summa kronor 3,570
57
Fjerde hufvudtiteln.
Då det för sappörbataljonens behöriga utbildning är nödigt, att
bataljonen förses åtminstone med det af chefen för fortifikationen begärda
mindre antal hästar, hvarför kostnaden icke heller blifver särdeles
betydande, anser jag förslaget härom böra vinna bifall.
För ändamålet kräfves förhöjning •
med 590 kronor i nu förevarande anslag för remontering och skoning
m. m., hvilket anslags utgifter äro genom särskild stat närmare
beräknade och begränsade för hvarje å staten upptaget regemente.
Ofri ga kostnaderna, jemlikt ofvan gjorda beräkning, fördela sig
med 2,950 kronor å anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade
kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar, samt
med 30 kronor å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet;
men med afseende å det sistnämnda beloppets ringa storlek lärer någon
förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands icke för nu ifrågavarande
ändamål ifrågakomma.
Hvad beträffar kostnaden för första uppsättningen af hästarne
jemte nödiga inventarier, finner jag, lika med arméförvaltningen, extra
anslag härför kunna umbäras, då denna kostnad, uppgående till omkring
5,000 kronor, torde’ kunna från eljest tillgängliga medel bestridas.
Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Eiksdagen,
art, till beredande af medel för remontering och underhåll
af 8 stamhästar vid sappörbataljonen, höja anslaget
till remontering och skoning med kronor 590: —
samt anslaget till fouragering med
ett jemnadt belopp af ..................... » 3,000: —
tillsammans kronor 3,590: —
Med anledning af den ifrågasatta förändringen utaf Svea artilleriregementes
båda fotbatterier till åkande, erfordrades, enligt hvad förut
under anslaget till artilleriet blifvit nämndt, i anslaget till remontering
och skoning, som nu utgör..................................................... kr. 140,592: —
en förhöjning af............................................... kr. 3,840: —
Eägges härtill ofvan nämnda belopp för
sappörbataljonens hästar........................ » 590:— ^ 4 430--_
skulle anslagets slutsumma blifva kronor 145,022: —
58
Fjerde Imf vild t i teln.
[11.]
Förhöjning
anslaget.
[12.]
Förhöjning
anslaget.
[13.]
Förhöjning
anslaget.
[14.]
Förhöjning
anslaget.
Lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas exercis.
Den under anslaget till artilleriet omförmälda förändring
af Svea artilleriregementes två fotbatterier till
åkande skulle föranleda en förhöjning med ..................... kr. 3,420: —,
i anslaget till lega af hästar, så att detta anslag, nu... )) 64,000: —,
derefter komme att utgöra............................................... kronor 67,420: —.
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations
truppernas
hästar.
För enahanda ändamål skulle anslaget
till fouragering höjas med......... kr. 19,000: —,
hvarjemte i detta anslag, på sätt under
anslaget till remontering blifvit
nämndt, för stamhästar vid sappörbataljonen
skulle erfordras en förhöjning
af............................................................ »_____3,000: —, kr_ 22,000: —,
Fourageringsanslaget, som nu utgör ....................... » 600,000: —,
komme efter dessa förhöjningar att uppgå till ...... kronor 622,000: —.
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
1 detta anslag erfordrades likaledes för omorganisationen
af Svea artilleriregementes fotbatterier
en förhöjning af..................................................................... kr. 7,000: —,
då anslaget, som nu utgör ..........................................:.... )) 1,101,000: —,
komme att blifva............................................................ kronor 1,108,000: —.
Gotlands nationalbeväring.
I en af t. f. militärbefälhafvaren på Gotland insänd ansökning
hafva de vid Gotlands nationalbevärings artillericorps’ 3:dje batteri,
59
Fjerde hufrudtiteln.
eller nationalbeväringens artilleristamtrnpp, anstälde officerare i underdånighet
anhållit att, då den för Gotlands nationalbeväring faststälda stat
icke tillerkänner de i Visby garnisonerade, i daglig tjenstgöring varande
officerarne af omförmälda batteri, 1 kapten och 2 subalternofficerare
jemte den hos artilleribefälhafvaren tjenstgörande adjutanten, dagaflöning
för längre tid än vapenöfningarne pågå, under det samma stat
deremot upptager dagaflöning för hela året åt underofficerarne vid batteriet,
likasom ock vid 1876 års Riksdag dylik dagaflöning beviljats den
vid nämnda batteri tjenstgörande läkaren, Eders Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen göra framställning derom, att jemväl officerarne vid
batteriet och den hos artilleribefälhafvaren dagligen tjenstgörande adjutanten
måtte på samma sätt som officerarne vid öfriga i garnison
förlagda trupper komma i åtnjutande af dagaflöning under hela året.
T. f. militärbefälhafvaren har, med tillstyrkande af denna underdåniga
ansökning, tillika erinrat att, då åt kompani-, sqvadrons- och batterichefer
vid garnisonstrupperna eljest vore anslagna arfvoden till belopp
af 600 kronor, billigheten kräfde, att äfven kaptenen vid stamtruppen
härvid finge i egenskap af batterichef bibehålla det för stamtruppens
chef nu i stat uppförda arfvode af 400 kronor.
Arméförvaltningen, som häröfver blifvit hörd, har anfört, hurusom,
enligt hvad sökandena och militärbefälet åsyftat, de fasta lönerna för
de fyra officersbeställningar, livilka den ifrågasatta löneregleringen
omfattar, skulle förblifva oförändrade, hvaremot å stat borde uppföras
följande dagaflöningsbelopp, att utgå under hela året:
för kompanichefen vid stamtruppen, å 3 kr., kr. 1,095: —,
)) 1 löjtnant å 2 kr........................... » 730: —,
» 1 underlöjtnant å 2 » ........................... » 730: —,
» 1 adjutant å 2 » ........................... » 730: —, pr g 285- _
Deremot skulle från staten afföras följande i staten
anvisade arfvodesbelopp, nemligen:
för kompanichefen, ett å................................ kr. 400: —,
för löjtnanten ett arfvode å 300 och ett
å 150
»
450:
för underlöjtnanten ett arfvode å 300 och
ett å 100 ....................................................
1 kr. 1,550:
för adjutanten, ett å
hvadan den erforderliga förhöjningen i nationalbeväringens
anslag blefve ..............................................................
kr. 1,735: —.
transport kr. 1,735: —
60
Fjerde hufrudtiteln.
transport kr. 1,735: —
Då emellertid ifrågavarande befälspersonal enligt stat
åtnjöte från förslagsanslaget till allmänna beväringens
vapenöfningar dagaflöning under vapenöfningarne, samt
då dessutom en af subalternofficerarne undfinge sådan
dagaflöning under den tid, rekrytskolan vid stamtruppen
räcker, hvilka aflöningsbelopp uppginge till sammanlagdt » 720: —,
så nedbringades genom afdrag af detta belopp, 720 kronor,
hvilket minskade utgifterna å ett förslagsanslag och
sålunda komme statsverket direkt till godo, den för staten
genom aflöningsregleringen uppkommande verkliga
kostnadsökningen till .................................................................... kr. 1,015: —.
Att officerarne vid stamtruppen icke redan förut, i likhet med det
derstädes fast anstälda underbefälet samt befäl och underbefäl vid andra
garnisonerade trupper, vore till dagaflöning för hela året berättigade,
antoge arméförvaltningen härröra deraf att officerarne, såsom ej
fast anstälde vid utan endast kommenderade till stamtruppen, ansetts
vara der endast tillfälligtvis tjenstgörande. Denna omständighet utgjorde
dock enligt arméförvaltningens åsigt icke något verkligt skäl
emot den nu ifrågastälda aflöningsförändringen, enär dagaflöningen ju
icke skulle af officer vid artillericorpsen åtnjutas för längre tid än den,
under hvilken han vore vid stamtruppen tjenstgörande. Icke heller
förekomme, så vidt förvaltningen kunde finna, något på organisationen
beroende skäl att, då underofficerarne och läkaren åtnjuta dagaflöning,
bibehålla det nuvarande aflöningssättet undantagsvis för officerarne,
och, hvad anginge aflöningens belopp, jemfördt med annat garnisonsbefäls,
kunde ur billighetens synpunkt intet tala mot bifall till
förslaget.
Äfven jag anser den gjorda framställningen billig och välgrundad,
hvarföre jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,
att å anslaget till Gotlands nationalbeväring uppföra
medel till dagaflöning under hela året till de vid
artilleristamtruppeu tjenstgörande 1 kapten, 1 löjtnant
och 1 underlöjtnant jemte den vid artillericorpsen anstälde
adjutant med det här ofvan beräknade belopp
af sammanlagdt 3,285 kronor och i stället från staten
afföra till samma personal för närvarande utgående,
här ofvan närmare omförmälda arfvodesbelopp
Fjerde hufrudtiteln. 61
å tillsammans 1,550 kronor, samt att för sagda ändamål
höja anslaget till Gotlands nationalbeväring,
nu .................................................................. kr. 200,262: ■-
med...............................................................» 1,735: —
till ......................................................... kronor 201,997: —
I likhet med arméförvaltningen anser jag någon förändring i förslagsanslaget
till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvilket anslag är
i riksstaten beräknadt lägre, än de årliga kostnader, som derifrån bestridas,
icke med anledning af den derå vid förslagets genomförande
uppkommande besparing af 720 kronor kunna ifrågasättas.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.
[15]
Ammunitionstillverkningen. Enligt år 1878 uppgjorda beräkningar Extra anslag
har behofvet af skarpa kopparpatroner till 1867 års gevär, i händelse
af arméns mobilisering, antagits uppgå till 30 å 31 millioner. På grund vid en ammuaf
sedermera vunnen erfarenhet särskildt från rysk-turkiska kriget och ni£°^ba“k ä
med stöd af de fordringar å ammunition, som inom utländska arméer
nu uppställas, måste emellertid, enligt hvad generalfälttygmästaren i
sitt memorial af den 14 November 1883 anfört, antalet vid en mobilisering
erforderliga skarpa kopparpatroner numera för den svenska
armén beräknas till omkring 66 millioner. N
Att under de för banden varande förhållanden åstadkomma ett så
stort antal skarpa patroner är icke möjligt, då ammunitionsfabrikens
å Marieberg beskaffenhet, på sätt generalfälttygmästaren anmält, ej
under vanliga förhållanden medgifver att, utöfver årsförbrukningen,
tillverka något betydligare antal '' sådana patroner. Reservförrådet af
skarpa patroner utgör för närvarande endast 14 millioner och då den
årliga förbrukningen kan beräknas till 21 millioner, så har generalfälttygmästaren,
under antagande att de för 1867 års gevär faststälda
kantantändningspatroner ej kunna utan försämring förvaras stort längre
tid än 12 år, beräknat det erfordras en årlig tillverkning af 4^ millioner
skarpa patroner för att, på en tidrymd af 8 år, utom fyllandet af
årsförbrukningens behof, kunna uppnå endast den såsom ett minimum
för reservförrådet ansedda siffran af 30 millioner skarpa patroner.
Enär den af generalfälttygmästaren jemväl vid flera föregående
statsregleringar framhållna vigten af reservförrådets ökaude och vidmakthållande
lärer vara obestridlig, men ammunitionsfabriken å Marieberg
icke i sitt nuvarande skick bereder möjlighet till den tillverkning,
som borde ega rum utöfver hvad som motsvarar den stigande årsför
-
62
Fjerde hufvudtiteln.
brukningen, samt då derjemte tillverkningen af artilleriets brand- och
antändningsrör måste bedrifvas i större skala än hittills, för att motsvara
behofvet, torde, för åstadkommande af ökad tillverkning, icke
finnas annan utväg, än att antingen utvidga fabriken å Marieberg eller
ock å annan ort inrätta enhy ammunitionsfabrik.
Emot det förstnämnda alternativet talar först och främst fabrikens
vid Marieberg olämpliga belägenhet i händelse af krigsutbrott. Då
nemligen vid ett inträffadt krig nödigt är att söka oupphörligen genom
nytillverkning ersätta förbrukad ammunition, blefve, under förutsättning
att anfallet först riktas mot hufvudstaden, nödvändigt förflytta fabrikationen
till en mera aflägsen del af landet, der tillverkningen kunde
ostörd fortgå och hvarifrån förbindelsen med egen armé kunde obehindradt
upprätthållas. Att först vid krigsutbrottet förflytta ammunitions-
och rörtillverkningen från Marieberg till annan ort, skulle likväl
möta störa svårigheter med hänseende till transport,af personal, maskiner
och materiel m. m., och igångsättningen af en möjligen å annan
ort förut befintlig, men obegagnad fabrik skulle icke kunna ske utan
stor tidsutdrägt vid ammunition stillverkningen, till verkligt men för
försvaret.
Att under sådana omständigheter företaga en utvidgning af fabriken
å Marieberg synes desto mera olämpligt, som sådant icke kan
verkställas utan ansenliga kostnader. Utom det att nuvarande laboratoriet
och laddhuset derstädes äro högst olämpligt belägna, hvarigenom
en mängd tidsödande transporter med deraf föranledd ökad kostnad
för patrontillverkningen förorsakas, är utrymmet i denna fabriks lokaler
redan nu så knappt, att det svårligen kan undvikas att olika slag
af tillverkningen måste, äfven der sådatit blifver för arbetet och personalen
ganska menligt, ja till och med farligt, förläggas till samma
arbetslokaler. Samtidigt med andra arbeten måste der exempelvis beredas
knallsilfver — hvarvid utvecklas för helsan skadliga gaser —
äfvensom slag- och friktionssatser, vid hvilkas beredning stor försigtighet
måste iakttagas till förekommande af olyckor, och nämnda sammanblandning
af arbetena har till följd, att personer, sysselsatta med
arbeten af ofarlig beskaffenhet, onödigtvis utsättas för fara. Laboratorie-byggnaden,
som uppfördes för 40 år sedan, afsåg också från
början en tillverkning af delvis annan beskaffenhet, än som nu ifrågakommer,
och kan derföre naturligtvis icke motsvara de fordringar, som
börä ställas på eu sådan byggnad. Att nu, samtidigt med fabrikens
utvidgning, försätta de gamla byggnaderna i tidsenligt och ändamålsenligt
skick, skulle, enligt uppgjorda kostnadsförslag och ritningar,
63
Fjerde Imfvudtiteln.
kräfva stora förändringar och medföra högst betydliga kostnader, utan
att ändamålet dock till fullo vunnes.
Deremot skulle Karlsborg, der, såsom bekant, redan för längre tid
tillbaka vidtagits vissa förberedande åtgärder för anordnande af ammunitionsfabrik
i krigstid, på grund af såväl det större skydd mot fiendtliga
angrepp bär förefinnes, som äfven dess egenskap af centralort för
förråden, vara en synnerligen lämplig plats för ammunitionsfabrik, och
jag har derföre, i likhet med arméförvaltningens artilleridepartement,
hvars yttrande i ärendet inhemtats, ansett det vara fördelaktigt om,
i stället för nedläggande af kostnader på utvidgning af fabriken å
Marieberg, vidare åtgärder till åstadkommande af en ammunitionsfabrik
vid Karlsborg nu kunde tagas, dock under förutsättning dels att en
ammunitionsfabrik tills vidare fortfarande upprätthölles vid Marieberg,
och dels att de åtgärder, som vidtoges vid Karlsborg, genast kunde
leda till en förökad tillverkning af ammunition och rör. För att åstadkomma
sistnämnda resultat vore, enligt artilleridepartementets åsigt,
riktigast att vid Marieberg tills vidare tillverkades alla patronhylsor
och för artilleriets behof äfven rör, samt att i fabriken å Karlsborg
företoges laddning, pakettering och emballering af de patronhylsor,
som sändes dit från Marieberg. Enligt beräkning af styresmannen för
ammunitionsfabriken å Marieberg skulle nemligen genom sådan anordning
icke blott tillverkningen af skarpa och lösa kopparpatroner kunna
uppbringas till 9 millioner årligen, utan äfven en tillökning af antalet
rör för artilleriets räkning kunna ernås, hvilket senare är så mycket
nödvändigare, som under sist förflutna åren ej tillräckligt antal rör
kunnat tillverkas, utan reservförrådet deraf måst för den årliga förbrukningen
anlitas. Uppläggas tillika å Karlsborg oladdade patronhylsor
i förråd för kommande krig, skulle derigenom bristen på en
väl skyddad verkstad för patronhylsetillverkningen i ej ringa män motvägas.
Genom disciplinkompaniets föreslagna förflyttning till Varbergs
f. d. fästning, skulle lokaler för fabrikens räkning blifva lediga på
Karlsborg, och de kostnader, som i öfrigt blefve nödiga för uppsättning
af en dylik fabrik i mindre skala, synas kunna utan extra anslag
bestridas.
Till en fullständig ammunitionsfabrik å Karlsborg hafva ritningar
och kostnadsförslag blifvit uppgjorda, men då anläggningskostnaden
för en sådan fabrik med hvad dertill hörer beräknats skola uppgå till
inemot 900,000 kronor, lärer för närvarande icke kunna ifrågasättas
att till Karlsborg, såsom oneklig! vore, förlägga samtliga arbeten för
64 Fjerde hufvudtiteln.
ammunitionstillverkningen, utan nu böra stanna vid den ofvan föreslagna
anordningen.
Emellertid och med antagande att den nya fabriksafdelningen blifver
färdig under loppet af år 1884 samt att densamma sålunda år 1885
kan börja sin verksamhet, erfordras för sistnämnda år medel för tjenstepersonai
derstädes, då, vid ammunitionstillverkningens bedrifvande i
större omfång än förut, den vid Marieberg nu anstälda personal måste
tills vidare der bibehållas. Såsom ledande på samma gång till största
enhet och minsta kostnad synes fabrikernas ledning böra så anordnas,
att de två afdelningarne komma att stå under gemensam styresman,
boende vid Marieberg, men att närmaste tillsynen öfver Karlsborgsafdelningen
uppdrages åt en arbetsofficer, som vore styresmannen ansvarig
för arbetenas ordentliga utförande och hvars räkenskaper skulle
uppsändas till Marieberg, derifrån hela fabrikens redogörelse sedermera
borde till arméförvaltningen ingå.
Kostnaden särskildt för den vid Karlsborgs-afdelningen erforderliga
tjenstepersonal m. in. har arméförvaltningens artilleridepartement
beräknat på följande sätt:
1 arbetsofficer, arfvode .........................................................kr. 900: —
1 läkare, arfvode ......................................................................... » 200: •—
1 underofficer, verkmästare på laboratoriet, arfvode......... )> 200: —
1 underofficer, tjenstgörande vid patronfabriken, arfvode » 100: —
1 förvaltare, lön.............................................................................. » 1,800: —
(ålderstillägg å 300 kronor efter öde och 10:de
tjensteåret).
1 handtverksmästare, lön ............................................................ » 700: —
underhåll af 3 drängar och 1 häst.......................................... » 2,400: —
summa kronor 6,300: —
hvarförutom skulle erfordras en tillökning åt 300 kronor i styresmannens
nu med 1,200 kronor utgående arfvode samt aflöning till en för
begge fabrikerna gemensam skrifvare med 1,000 kronor.
Dessa kostnader skulle således sammanlagdt uppgå till 7,600 kronor,
men då det i staten upptagna arfvode till läkare kan derur uteslutas
samt fabriken å Karlsborg icke kan antagas redan från 1885 års början
vara i fullständig verksamhet, synes mig kostnadssumman för samma
år kunna nedsättas till jemnt 7,000 kronor.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört och då med fastställande
af definitiv stat för den nya fabriksafdelningen ännu torde böra
anstå, hemställer jag- i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen,
Fjerde hufvud titeln.
65
att till aflöning afl personal för drifvande af en
ammunitions fabrik å Karlsborg bevilja för år 1885 ett
extra anslag af 7,000 kronor.
På sätt här ofvan under
anslaget
till artilleriet blifvit nämndt iakttagande af
skulle, med anledning af förändrad organisation af Svea artillerirege- °gCun förnuj*"
mentes fotbatterier,
verket till lands i
blifva nödigt,
Sist nämnda anslag,
allmänhet höjdes med.
nu..................................
att förevarande anslag till försvars -
skulle derefter
komma att utgöra.
kronor |
4,433: |
-■ |
» |
2,156,416: |
1 |
kronor |
2,160,849: |
-. |
[16]
Förhöjning af
detta anslag
för bekostande
jemväl af utgifterna
för
byggnaderna å
mötesplat
-
Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.
Under hänvisning till det af mig här förut vid behandlingen af
frågan om anslaget till »indelta arméns och Wermlands fältjägarecorps’
vapenöfningar» framstälda förslag, att för bekostande af underhållet
utaf samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna,
för indelta arméns, Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets
behof, särskilda medel till belopp af 115,000 kronor måtte
i riksstaten uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll
af sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att till bestridande af kostnaderna ej mindre för
underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande
nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns,
Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets
behof, än äfven för underhållet af sängkläder
m. m. på mötesplatserna, förevarande förslagsanslag nu
50.000 kronor måtte under benämning: »byggnader och
sängkläder in. m. på mötesplatserna» med ett till
165.000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag
i riksstaten uppföras.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli.
Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde föreva- Jemkning af
, „ Co ° anslaget.
rande förslagsanslag ia
från.................................................................................................... kr. 4,742: —
med................................................................................................» 444: —
minskas till.................................................................................kronor 4,298: —.
[17]
9
66
Fjerde liafvudtiteln.
Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 17,246,000: —.
De af mig ifrågasatta tillökningar i de ordinarie
anslagen, efter afdrag af de föreslagna nedsättningarne
i anslagen till arméförvaltningen samt
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,
uppgå till 213,000 kronor; och skulle således de
ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp » 213,000: —
komma att höjas till.............................................,.. kronor 17,459,000: —.
Extra ordinarie anslag.
I fråga vidare om behofvet af extra anslag anförde departementschefen
: ,
Vid bifall till hvad jag i det föregående vid behandlingen af de
ordinarie anslagen yttrat, skulle å extra stat för år 1885 äskas följande
belopp:
för organiserande af fästnings- och positions
artilleri.
................................................................................ kronor 131,500: —,
för uppsättning af 1 trängbatalj on samt till
stab för trängen................................................................. » 206,700: —,
till aflöning af personal för drifvande af en
ammunitionsfabrik å Karlsborg ................................... » 7,000: —.
Vidare förekomma följande frågor:
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
t18-]
Anslag till Af den för ny fältartillerimateriel beräknade kostnad, omkring
^materiel?" 4,600,000 kronor, har Riksdagen hittills beviljat 2,000,000 kronor,
hvaraf vid senaste Riksdag 600,000 kronor för år 1884.
Den materiel, som före 1884 års utgång antages vara anskaffad,
utgöres, enligt hvad generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse
Fjerde hufvudtiteln. 67
af den 14 November 1883 anmält, af 108 stycken kanoner med lavetter
och föreställare samt 144 stycken ammnnitionsvagnar, således af hvardera
slaget för 18 batterier; rid- och anspannspersedlar för 7 batterier;
samt ammunition för 13 batterier, hvarjemte 90 stycken packvagnar
af äldre modell, eller för 18 batterier, blifva förändrade.
Den anskaffning, som under år 1885 skulle ega rum, har generalfälttygmästaren
ansett böra utgöras af följande:
18 stycken 8 c.m. kanoner med föreställare, lavetter
och tillbehör, efter 6,750 kronor pr kanon ...... kr. 121,500: —
24 stycken ammunitionsvagnar med tillbehör, efter
3,750 kronor stycket .......................................................... » 90,000: —
förändring af 15 stycken äldre packvagnar, uppgående
jemte tillbehör till 300 kronor stycket.............. » 4,500: —
rid- och anspannspersedlar för 4 batterier, efter 30,000
kronor för hvarje .................................................................... » 120,000: —
ammunition för 7 batterier, efter 37,700 kronor,
eller i rundt tal ..................................................................._)) 264,000: —-.
summa kr. 600,000: —-.
Efter det den sålunda föreslagna anskaffning egt rum skulle finnas
kanoner med lavetter, ammunitionsvagnar och packvagnar, jemte samtliga
tillbehör, för 21 stycken af de till anskaffning föreslagna 34 batterier;
rid- och anspannspersedlar för 11 batterier samt ammunition
för 20 batterier. , .
Den af mig uttalade åsigt om angelägenheten deraf, att anskaffningen
af den nya fältartillerimaterielen fortgår utan afbrott och med
all den kraft, omständigheterna medgifva, har af Eders Kongl. Magt,
liksom äfven af Riksdagen, förut blifvit godkänd, och får jag derföre
hemställa,'' att å extra stat för år 1885 äskas till fältartillerimateriel
lika belopp, som anvisats för år 1884, eller 600,000 kronor.
Positionsartillerimatericl.
I underdånigt memorial af generalfälttygmästare!! den 2 November
1876 har kostnaden för anskaffning af materiel för ett positionsartilleri
blifvit beräknad till 696,150 kronor; och har Riksdagen för sagda ändamål
för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisat 100,000 kronor,
samt för hvarje af åren 1880—1884 50,000 kronor, eller sammanräknadt
450,000 kronor.
[19.]
Anslag till
positionsartillerimateriel.
i
[20.]
Anslag till
fästningsartillerimateriel.
[21]
Fortsatt anskaffning
af
projektiler till
grofva kanoner.
68 Fjerde Iiufviidtiteln.
För fortsättande af anskaffningen utaf dylik materiel får jag, i enlighet
med livad generalfälttygmästare!! i ofvanberörda skrifvelse af
den 14 November 1883 begärt, hemställa att Eders Kongl. Maja måtte
föreslå Riksdagen, att äfven för år 1885 bevilja till positionsartillerimateriel
ett extra anslag af 50,000 kronor.
Fästom gsartillerimateriel.
Af den summa, 3,618,000 kronor, som vid 1878 års Riksdag anmäldes
såsom erforderlig för bestyckning af den nu färdiga delen af
Karlsborgs fästning enligt uppgjord bestyckningsplan, har intill år 1882
anvisats 475,000 kronor, hvarefter åren 1882 och 1883 till fästningsartillerimateriel
i allmänhet beviljats hvartdera året 100,000 kronor.
Då med ett så ringa årligt anslag, som det sistnämnda, dröjsmålet
med bestyckningens fullbordande blefve allt för stort, har generalfälttygmästaren
nu hemställt, att för år 1885 måtte af Riksdagen äskas
ett belopp af 200,000 kronor.
I likhet med generalfälttygmästaren finner äfven jag det vara icke
ringa angeläget, att anskaffningen af flen nödiga fästningsartillerimaterielen
kunde fortgå hastigare, än de sista årens anslagsbelopp medgifva,
men då det icke är fullt visst, huruvida anskaffning i sådan större omfattning
af stålkanoner ännu låter sig verkställas inom landet, och med
fästadt afseende jemväl å de stora kraf, som på statsverket ännu måste
ställas för den nya fältartilleriiffaterielen, anser jag anslagsfordran för
fästningsartillerimaterielen äfven denna gång böra inskränkas till den
summa, sist församlade Riksdag för ändamålet anvisade, hvarföre jag
hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till
fästningsartillerimateriel bevilja för år 1885 ett extra anslag å 100,000
kronor.
Projektiler till grofva kanoner.
Sedan generalfälttygmästaren år 1878 anmält behofvet af ökadt
antal projektiler till de å Oscar Fredriksborg uppstälda 9,24"s och
8,08"s kanoner, hvilka projektiler beräknats uppgå till en kostnad af
164,000 kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts
förslag, extra anslag med 40,000 kronor för år 1880 och 60,000 kronor
för år 1882.
För behofvets fyllande erfordras således ytterligare 64,000 kronor.
Generalfälttygmästarens i memorial den 15 November 1882 framstälda
69
Fjerde lmfvudtiteln.
anhållan att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras å extra stat
för år 1884, hvilket ärende föredrogs den 29 December 1882, fann
Eders Kongl. Maj:t, som i sammanhang med framläggande för 1883
års Riksdag af förslag till ny härordning ville äska på ordinarie stat
ett årligt anslag af 1,000,000 kronor till krigsmaterielens underhåll,
icke då böra till särskild åtgärd föranleda.
Framställningen om extra anslag med 64,000 kronor för projektilernas
anskaffning har derföre af generalfälttygmästaren i hans underdåniga
skrifvelse den 14 november 1883 förnyats; och då det erforderliga
antalet projektiler för fästningen måste anskaffas samt detta behofs
fyllande, hvilket redan länge fått stå tillbaka, icke bör vidare uppskjutas,
tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska till
projektiler för grofva kanoner ett extra anslag för år 1885 å 64,000
kronor.
Skjutförsök.
De skjutförsök, hvilka under de senaste åren blifvit utförda, hafva
hufvudsakligen utgjorts af:
försök för profning af osmidt, biåsfritt martinstål såsom kanonmateriel;
försök
för utrönande af 12 cm. stålkanoners och 16 cm. haubitsers,
af stålbandadt tackjern, skjutförmåga, hvarvid undersökts verkan och
hållbarhet af olika slags projektiler;
försök med 8 cm. kanon af 1881 års modell, för utrönande af
ringgranaters förhållande vid nedslag på mark af olika beskaffenhet,
äfvensom för profvande af en ny granatkartesch-modell; samt
försök med olika slag af brandrör in. m.
Enligt hvad generalfälttygmästaren i skrifvelse den 14 November
1883 anmält, förestå under närmaste tiden följande skjutförsök:
fortsatta försök för pröfning af osmidt martinstål såsom materiel
till 12 cm. kanoner;
profning af en 16 cm. stålhaubits med dertill hörande lavett:
jemförelse mellan svenskt 5 mm. krut och tyskt 6—10 mm. medelst
skjutning ur en 16 cm. haubits;
fortsatta försök med åtskilliga brandrörssorter äfvensom med tändskrufvar;
dels
fortsatta, dels nya försök med granatkartescher och kartescher
till flera slag af kanoner, tillhörande positions- och fästningsartilleriet;
profning af en 16 cm. stålkanon med dertill hörande lavett, samt
[22.]
Anslag till
skjutförsök.
[23.]
Anslag till infanteriammunitionsvagnar.
70 Fjerde hufrudtiteln.
skjutförsök för undersökning af 5 mm. kruts lämplighet för 20
cm. framladdningskanon af 1867 års modell och för 17 cm. framladdningskanon
af 1864 års modell.
Då de till dylika försök af Riksdagen senast anslagna belopp, nemligen
29,663 kronor för år 1882 och 29,984 kronor för år 1883 redan
blifvit använda, samt för år 1884 icke några medel för i fråga varande
ändamål blifvit begärda, har generalfälttygmästare!! i underdånighet
hemställt, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen göra framställning
om beviljande för år 1885 till skjutförsök af ett extra anslag å
30,000 kronor. Till denna underdåniga hemställan tillstyrker jag nådigt
bifall.
InfanteriainmunitionsYagnar.
Af de medel, som vid 1871 års riksdag beviljades till anskaffning
af artillerimateriel, var ett belopp af 110,000 kronor beräknadt för infanteriammunitionsvagnar
med tillhörande selar. För denna summa hafva,
enligt hvad generalfälttygmästaren i underdånig skrifvelse den 15 november
1882 anfört, 100 vagnar med tillhörande utredning blifvit anskaffade
samt verkställts ändring dels af 100 parselar till dessa vagnar
och dels af 57 bland de 100 äldre ammunitionsvagnar, hvilka inlevererats
till artilleriförråden i utbyte mot de 100 nyanskaffade och till
armén utlemnade vagnarne. För närvarande finnas således endast 157
tidsenliga infanteriammunitionsvagnar färdiga.
Enligt den senast faststälda mobiliseringsplanen erfordrades dock
vid truppträngen 268 och vid ammunition skolonnerna 187 infanteriammunitionsvagnar.
Då endast 100 vagnar blifvit nyanskaffade och till armén
utlemnade mot lika antal äldre ammunitionsvagnar, som efter vederbörlig
ändring kunna användas för ammunitionskolonnerna, skulle
dessa kolonners behof af 187 vagnar kunna fyllas på det sätt, att 87
nya vagnar anskaffades och utlemnades till trupperna i utbyte mot 87
befintliga äldre vagnar, hvarefter dessa äldre vagnar, likasom de föregående
100, skulle öfverflyttas till ammunitionskolonnerna, hvilkas behof
af infanteriammunitionsvagnar sålunda blefve fyldt. Då emellertid endast
57 af de redan inlevererade äldre vagnarne blifvit ändrade, skulle nu
ytterligare 130 dylika vagnar behöfva omändras, hvarjemte ändring af
rid- och anspannspersedlar behöfde verkställas för 187 vagnar.
Kostnaderna härför beräknades af generalfälttygmästaren sålunda:
87 nya vagnar å 1,000 kr. stycket..................................... kr. 87,000: —
transport kr. 87,000: —
Fjerde hufvudtiteln.
71
transport kr.
ändring af parselar till samma vagnar, efter 25 kr. paret »
tillbehör till vagnarne, efter 51 kr. för hvarje vagn...... r
ändring af 130 äldre vagnar, efter 400 kr. för hvarje »
reparation och aptering för 187 vagnar af befintliga
rid- och anspannspersedlar af gammal modell, efter
500 kronor för hvarje vagn................................................ »
87,000: —
2,175: —
4,437: —
52,000: —
93,500: —
summa kronor 239,112: —
Då nämnda summa likväl skulle kunna på flera år fördelas, hemstälde
generalfälttygmästaren i ofvannämnda skrifvelse af den 15 november
1882, att Eders Kongl. Maj:t behagade deraf för år 1884 af Riksdagen äska
ett belopp af 60,000 kr., men vid föredragningen af denna hemställan
den 29 december 1882 ansåg Eders Kongl. Maj:t, enär, såsom jag förut anfört,
i sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till ny
härordning skulle äskas uppförande på ordinarie stat af ett större anslag
till krigsmaterielens underhåll, att generalfälttygmästarens framställning
icke då borde till särskild åtgärd föranleda.
Generalfälttygmästaren har nu i sin skrifvelse den 14 november
1883 förnyat framställningen; och då efter genomförande af den utaf
generalfälttygmästaren framstälda anskaffningsplan tillgången på infanteriammunitionsvagnar
ökades åtminstone till 187 nya och lika många
ändrade eller tillsammans 374 vagnar, samt behofvet af infanteriammunitionsvagnar,
hvilket behofs fyllande är af särdeles vigt, sålunda skulle
kunna någorlunda tillgodoses, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till anskaffande af nya och ändring af äldre
ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar bevilja för år
1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.
Fortifikationsbehof.
Karlsborg.
I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 15 november
1883 har chefen för fortifikationen anfört, hurusom, då Karlsborgs fästning
först anlades, det på 16,000 fots afstånd från fästningen belägna
Yaberget naturligtvis ej kunde utöfva någon verkan på fästningens
[24.]
Anslag till
Karlsborgs
fästningsbyggnad.
I
7 2 Fjerde hufvudtiteln.
försvar, men att artilleriets alljemt fortgående utveckling häruti småningom
medfört en ej oväsentlig förändring. 1876 års befästningskomité
hade också uttalat den åsigt, att man vid Karlsborgs försvar
måste tillämpa samma princip, som redan öfverallt utomlands gjort sig
gällande vid befästningar af större värde, nemligen att en fästnings
försvar måste föras aktivt, och att för den skull Karlsborgs hufvudfästning
måste omgifvas med ett antal skansar, som borde anläggas framför
densamma. Naturen sjelf hade anvisat de platser, der dylika skansar
framför Karlsborg borde uppföras, nemligen:
1. på öfverstå delen af Vaberget,
2. vid Hästebacka på smalaste stället å den landtunga, som söder
om Karlsborg bildas af Vettern i öster och nedre Bottensjön i vester, samt
3. å höjden vid Hammarsnäset vid norra ändan af den landtunga,
som från norr sträcker sig mellan Vettern och öfre Bottensjön ned
mot Rödesund; och dessa tre ställen hade äfven blifvit. af 1876 års
komité angifna såsom lämpliga platser för de detacherade verken.
Då Vaberget samt Hästebacka onekligen vore de vigtigaste platser,
som framför fästningen borde mera permanent befästas, hade chefen
för fortifikationen, med anledning af den uppmärksamhet, som i synnerhet
Vaberget på senare tider allt mera ådragit sig i fråga om Karlsborgs
försvarbarhet, och då öfverdrifna begrepp förefunnes om kostnaderna
för anläggandet af dylika detacherade verk, låtit utarbeta generela
förslag till de skansar, som behöfde anläggas på Vaberget och
vid Hästebacka jemte beräkning öfver kostnaderna för samma skansar.
Enligt dessa förslag skulle befästningen å Vaberget utgöras af 2 skansar.
Af dessa skulle den ena bestå af 3 sammanbundna vridbara jerntorn
enligt Grusons system, hvartdera för 2 gröfre kanoner, uppföras
helt och hållet under fredstid samt kräfva en kostnad af omkring
874.000 kronor.
Den andra skansen borde byggas s. k. halfpermanent, d. v. s.
med minsta möjliga byggnadskostnad i fredstid och med afseende å
dess fullbordande med minsta möjliga arbetstid vid krigstillfälle. Kostnaden
för denna hade beräknats till 252,000 kronor, och borde vid
krigsrustning återstående arbeten kunna med en arbetsstyrka af 250
man utföras på 18 å 20 dagar.
Vid Hästebacka skulle, enligt samma förslag, uppföras ett halfpermanent
verk för 16 gröfre och 6 fältkanoner med en kostnad af
442.000 kronor, och vid krigsrustning kunde återstående arbeten utföras
af 400 man på 15 å 20 dagar.
73
Fjerde hufvudtiteln.
Vidkommande åter skansen på Hammarsnäset, hade chefen för fortifikationen
på uppgifna skäl ansett, att uppförandet af denna skans
möjligen kunde helt och hållet verkställas vid krigsrustning.
Beträffande frågan, huruvida den mången gång ifrågasatta fästningen
mellan Yettern och Mälaren borde i afseende på utförandet ega
företräde framför de framskjutna verken vid Karlsborg, har chefen för
fortifikationen, i likhet med befälhafvaren för generalstaben i hans underdåniga
utlåtande angående Karlsborg af den 23 december 1882, funnit
sig derom icke kunna uttala ett bestämdt omdöme, innan först och
främst verkstälts de af Eders Kongl. Maj:t anbefalda förberedande noggrannare
uppmätningar af de trakter, som för den omtalade fästningen
blifvit ifrågasatta, samt derefter utkast till den nya fästningen hunnit
utarbetas. Redan detta utgjorde således hinder för påbörjandet nu
omedelbart af de framskjutna skansarna på Vaberget och vid Hästebacka,
och ett sådant påbörjande borde, enligt chefens för fortifikationen
åsigt, i allt fall icke tillstyrkas med mindre än att årsanslagen till
Karlsborgs fästningsbyggnad blefve så stora att, på samma gång hufvudfästningen
fortsattes tills den blefve fullständigt sluten, anskaffning
och uppsättning af de omförmälda jerntornen på Vaberget jemväl
kunde ske.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då hufvudfästningens
fulländande, åtminstone till sina vigtigaste delar, emellertid icke borde
uppskjutas, har chefen för fortifikationen nu i underdånighet hemställt,
det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska å extra stat för
år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad enahanda belopp, som för år
1884 dertill anvisats, eller 200,000 kronor.
Till denna hemställan får jag, under åberopande af den utförliga
utredning angående Karlsborgs fästningsbyggnad, som den 10 januari
1883 vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1884 förebragtes,
hos Eders Kongl. Maj:t tillstyrka nådigt bifall.
Komplettering af krigsbryggeniaterielen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 8 Juli 1875, på förslag af chefen
för fortifikationen, fastställt ny modell för krigsbryggomaterielen att
lända till efterrättelse vid anskaffande af de tre krigsbryggeekipage, till
hvilka Riksdagen då hade beviljat anslag, hafva under de följande åren
och intill 1878 anskaffats tre nya ekipage, hvilka derefter under de
sista fem åren årligen användts vid ingeniörtruppernas praktiska öf
10
-
[25]
Anslag till
krigsbryggemateriel.
74
Fjerde liufvmltiteln.
ningar och befunnits fullt motsvara de förväntningar, man gjort sig
angående denna materiel praktiska duglighet och lämplighet.
Vår krigsbryggemateriel består således för närvarande af dels 3
nya ekipage, hvart och ett med materiel till en 72 meter lång brygga
för alla vapen, lastad på 28 trespända vagnar, och dels 3 äldre ekipage,
deraf två blifvit anskaffade år 1855 och ett 1865, hvart och ett
med materiel till en endast 48 meter lång brygga för alla vapen, lastad
på 15 sexspända och ett tvåspändt fordon.
Chefen för fortifikationen har nu i sin underdåniga skrifvelse den
31 Oktober 1883 föreslagit, att omförmälda 3 äldre ekipage måtte sammanslås
till 2 sådana, hvardera med materiel till en 72 meters brygga,
samt att till fyllande derefter af ekipagernas antal anskaffas ett nytt
ekipage af 1875 års modell.
De fel hos de äldre ekipagen, som gjorde en förändring af dem
önskvärd och nödvändig, vore först och främst dels svårigheten att
fortskaffa de lastade vagnarne, hvilka för sin stora tyngd erfordrade
ett anspann af icke mindre än sex hästar, och dels det mycket invecklade
och svårlärda packningssättet, som i ej ringa mån försvårade materielens
lastning på vagnare efter verkstäld uppbrytning af en krigsbrygga.
Till dessa fel hos de äldre ekipagen hade vidare kommit den
svårighet, som numera två olika packnings sätt medförde såväl vid bryggeexercisens
inlärande som vid ekipagens användande vid krigstillfälle,
då det ofta kunde blifva nödvändigt att slå så långa biyggor, att två
ekipage dertill måste användas, men dessa möjligen icke vore af samma
modell.
Då dessutom den brygglängd af endast 48 meter, som de äldre
ekipagen medgåfve, till och med i södra delen af Sverige vid många
tillfällen vore för ringa och två dylika ekipage ej på något ställe vore
tillräckliga till en bryggslagning öfver t. ex. dalelfvens nedra lopp,
syntes det äfven för afhjelpande af dessa fel nödvändigt att ju förr
dess heldre företaga ändring af de äldre ekipagen.
Den utväg, som härvid med minsta kostnad borde föra till ett
godt resultat, vore att sammanslå de 3 äldre ekipagen till 2 sådana
samt förändra och fullständiga dem så, att de, hvad materiel en beträffade,
blefve fullkomligt öfverensstämmande med de nya ekipagen, samt
att, med behållande af de äldre vagnarne, minska deras belastning och
göra denna i möjligaste måtto öfverensstämmande med de nya ekipagernas,
hvarigenom vunnes den fördel, att vagnarnes anspann kunde
nedbringas till fyra hästar, en minskning, som ej obetydligt ökade lättheten
att kunna fortskaffa vagnarne.
75
Fjerde hufvudtiteln.
Då de tre äldre ekipagen sammansloges till två, minskades, enligt
, hvad chefen för fortifikationen vidare anfört, ekipagens antal vid den
svenska krigsbryggeutredningen till 5, hvilket antal dock vore alldeles
för ringa för att vid krigstillfälle kunna fylla härens behof af dylik
materiel, så vigtig i vårt land för krigsrörelsernas hastighet och säkra
utförande. Alla de senare årens arméorganisationsförslag hade antagit
ej mindre än 10 ekipage såsom svenska härens behof, mot hvilket antagande
ingen anmärkning förekommit, och, då detta behof vore, om
ock ej fullkomligt, så i det närmaste oberoende af hvilken arméorganisation
som framdeles möjligen blefve antagen, ansåge chefen för fortifikationen
att det visserligen vore önskvärd! att ju förr dess heldre
kunna anskaffa hela denna materiel, men på det att anskaffningssättet,
enligt hvad nedan sägs, måtte blifva så billigt som möjligt, syntes honom
anskaffningen dock för närvarande böra inskränkas till ett nytt
ekipage af 1875 års modell, i stället för det tredje äldre ekipaget,
hvilket såsom sådant försvunne genom sammanslagningen af de tre
äldre ekipagen till två.
Kostnaden för förändringen af de äldre ekipagen och deras förseende
med fullt utrustade verktygsvagnar hade chefen för fortifikationen
funnit uppgå till 7,831 kronor 21 öre, och ett nytt ekipage af 1875
års modell kostade enligt gällande priser 66,480 kronor 35 öre. Kostnaden
för den föreslagna förändringen och kompletteringen af krigsbryggeutredningen
uppginge således sammanlagdt till 74,311 kronor
56 öre, under antagande att ekipagets alla persfedlar uppköptes hos enskilde
fabrikanter.
Under de senare åren hade emellertid, enligt hvad chefen för fortifikationen
ytterligare anfört, vid ingeniörbataljonerna undervisningen
i trä-, jern- och sadelmakarearbeten så utvecklats, att största delen af
de till krigsbryggeutredningen hörande persedlar der kunde af egna
arbetare tillverkas, så att både den föreslagna förändringen af de tre
äldre ekipagen, och största delen af materielen till det nya ekipaget
kunde och borde vid bataljonerna utföras, hvarigenom materielen erhölles
icke allenast för ringare kostnad, utan äfven af bättre beskaffenhet.
Arbetskrafterna vid bataljonernas verkstäder och utrymmet derstädes
medgåfve dock icke någon större hastighet vid materielens förfärdigande,
men då genom detta sätt för anskaffningen kunde vinnas,
utom andra fördelar, en ej oväsentlig besparing för statsverket, droge
chefen för fortifikationen icke i betänkande att föreslå, det ofvannämnda
förändring och nyanskaffning finge utföras på två år, hvarigenom kost
-
[26.]
Auslag till
fälttelegrafmateriel.
76 Fjerde hufvud titeln.
naden borde kunna nedbringas med omkring 10 procent eller till 67,000
kronor, hvilket belopp chefen för fortifikationen derför ansett böra af
Riksdagen begäras till utgående under två år med 33,500 kronor hvardera
året.
Då således dels för de tre äldre krigsbryggeekipagens förändring
till två ekipage, hvardera med materiel till 72 meters brygga, och
dels till ett nytt ekipage af 1875 års modell i stället för det tredje
äldre ekipaget, skulle erfordras tillsammans endast 67,000 kronor, får
jag, som i allo delar chefens för fortifikationen åsigt om krigsbryggematerielens
stora vigt för krigföringen inom vårt land, hemställa det
Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att till krig sbrygg emateriel
anvisa på extra stat för 1885 hälften af sistnämnda belopp med
33,500 kronor.
Komplettering af fälttelegrafmaterielen.
Beträffande behofvet af fälttelegrafmaterielens komplettering har
chefen för fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 14 november
1883 anfört, hurusom uppsättningen af svenska arméns fälttelegraf
daterade sig från 1871, då Riksdagen beviljade medel till anskaffning
af fälttelegrafmateriel samt till påbörjande af fältsignalkompaniets uppsättning.
Den materiel, hvartill medel anvisades, var afsedd för elektrisk telegrafledning
till en sträckning af 4 svenska mil med 4 stationer, hvartill
kom redan befintlig försöksmateriel med omkring 1 svensk mils linielängd
och 2 stationer. Derjemte ingick i anslaget medel till materiel
för en optisk telegrafal delning med 3 hufvud- och 11 mindre stationer.
Denna materiel har blifvit anskaffad och under årens lopp något
tillökad, fältsignalkompaniet har blifvit uppsatt, och svenska arméns
fälttelegrafväsende har nu följande storlek och organisation. Såsom
taktisk enhet har antagits en fälttelegrafafdelning, fördelad uti 2 sektioner.
Hvarje afdelning medför på 8 stycken tvåspända vagnar en
linielängd af 19,600 meter, eller nära 2 nymil, och 4 stycken fullständiga
stationer. Hela den befintliga telegrafmaterielen räckte, enligt
hvad chefen för fortifikationen anfört, till 4 dylika afdelningar jemte
en mindre stabsutredning, med ett fordon, och i de äldre mobiliscringsförslagen
hade ej heller mera än fyra sådana afdelningar upptagits,
hvarvid dock kompaniets trupp jemte befäl måste betydligt förstärkas
samt de i fredstid felande fäittelegrafisterne från telegrafverket
anskaffas. I de nyare förslagen till härordning hade deremot på
-
77
Fjerde lnifvudtiteln.
räknats 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar, betjenade af 2 kompanier
trupper. Af dessa 8 afdelningar hade beräknats 1 till hvar och
eu af härens fördelningar samt 2 till högqvarteren. Fälttelegrafen
skulle det då likväl ålegat att uppehålla sambandet endast mellan
de olika härafdelningar som stodo i fält inom samma trakt, under
det man påräknat statstelegrafens biträde för upprättandet och skötandet
af de s. k. etapptelegraferna, som borde förbinda de stridande
trupperna med deras bakom varande depöter, förråder m. m.
Hela det telegrafsystem, som måste bildas utefter landets kuster och
förbinda der varande observationsposter med arméns högqvarter, kunde
ej heller tillhöra fälttelegrafen, utan måste öfverlatas åt statstelegrafen
i samråd med kustförsvaret.
De stora afstånden i vårt land med dess relativt glesa befolkning
medförde emellertid, på sätt chefen för för fortifikationen vidare erinrat,
att maskorna i det stående telegrafnätet här vore mycket vidare än
hvad förhållandet är i mellersta Europa, hvarifrån vi hufvudsakligen
hade att rörande detta ämne hemta vår erfarenhet, men med maskornas
vidd växte ock behofvet af tillfälliga telegraflinier. Fälttelegrafens
utsträckning vore nemligen mycket mindre beroende på de opererande
truppernas antal, än på operationsområdets vidsträckthet och det befintliga
telegrafnätets gleshet.
Såsom jemförelse har chefen för fortifikationen anfört, hurusom
en tysk fälttelegrafafdelning medförde 33,75 k. m. linietråd, förutom
1,200 m. tråd till »permanent linie» och 315 in. flodkabel, således mycket
mera än vår nuvarande afdelning, samt att för en tysk armékår
vore beräknadt 11 å 12 stationer och omkring 64 å 79 km. linieledning
(förutom etapptelegraf). I Österrike vore på en armékår beräknadt
11 stationer och 74 km. linieledning, likaledes förutom etapptelegraf.
Chefen för fortifikationen har i följd häraf ansett den i senaste förslag
till härordning uppstälda beräkning på 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar
såsom behöfliga vid en mobilisering vara fullt befogad,
hvarjemte stabsutredningarne borde ökas från 2 till 3, så att det måtte
finnas 1 för chefen för krigstelegrafen i stora högqvarteret samt 1 för
hvardera af cheferite för telegrafväsendet vid två detacherade truppafdelningars
qvarter.
Hvad afdelningarnas storlek beträffar, hade chefen för fortifikationen
funnit redan den erfarenhet, som inhemtats under fältmanövrer
och stabsöfningar, hafva till fyllest bevisat, att den nuvarande svenska
fälttelegrafafdelningen medförde allt för litet materiel. Hvarken vid
78
Fjerde lmfvudtiteln.
fälttjensten i Skåne 1871, i Vestergötland 1874 eller i Södermanland
1878 liade fälttelegrafen kunnat motsvara de fordringar, man ställt på
den, oaktadt de sammandragna truppernas antal varit ringa och det
område, operationerna omfattat, mycket mindre än hvad förhållandet
kunde antagas blifva vid ett verkligt fälttåg. Vissa vagnar, i synnerhet
de som medföra materiel för liniers byggande, vore derjemte för
tungt lastade och behöfde lättas, för att komma fram i all sådan mark,
der en telegraf kunde behöfva uppsättas.
Föranledd af dessa omständigheter hade chefen för fortifikationen
uppdragit åt fortifikationskomitén att taga hela fälttelegraffrågan i betraktande
och framställa förslag till materielens ordnande på ett mot
behofvet mera svarande sätt.
Enligt det af komitén afgifna förslag skulle, på sätt chefen
för fortifikationen nu åberopat, svenska fäittelegrafmaterielen i fredstid
fortfarande, liksom nu, bestå af en stabsutredning och fyra fälttelegrafafdelningar,
men den materiel hvarje afdelning medförde skulle räcka
till en linie af 30 kilometer och 7 fullständiga stationer (i st. f. nu endast
19,6 kilometer och 4 stationer).
Derjemte skulle en ny packningsplan antagas, med någon minskning
af den vigt, som nu medfördes på hvarje stolp- och trådvagn.
Afdelningen skulle komma att medföra 11 vagnar och hela fälttelegrafmaterielen
således bestå af 1 stabsvagn och 44 sektionsvagnar,
hvaraf för närvarande funnos 1 stabsvagn och 33 sektionsvagnar, men
dessa senare behöfde dock undergå åtskilliga förändringar.
Kostnaden för den sålunda erforderliga nyanskaffningen jemte förändringen
af den äldre materielen har enligt förslag, som chefen för
fortifikationen låtit upprätta, beräknats till ...................... kr. 63,071: 23
Derifrån ansåge chefen för fortifikationen dock
kunna afdragas halfva kostnaden för förändringarna af
den äldre materielen, enär dessa förändringar syntes
kunna småningom utföras i fortifikationstruppernas egna
verkstäder med tillhjelp af det årliga underhålls-an
slaget,
utgörande detta afdrag.................. kr. 7,087: 50
Derjemte har chefen för fortifikationen
ifrågasatt, att tills vidare finge anstå
med inköp af en del verktyg och
materialier, i värde motsvarande............ » 6,456: 91 pr jg 544. ^
Återstående kostnaden utgjorde då....................... kronor 49,526: 82
79
Fjerde hufvudtiteln.
Chefen för fortifikationen hade visserligen funnit det hafva varit
önskvärdt att hela den för armén vid en mobilisering erforderliga fälttelegrafmateriel
kunde snarast möjligt finnas tillgänglig, helst anskaffningen
af den myckenhet små effekter, som deruti inginge och hvaraf
en del ej ännu kunde åstadkommas inom landet, skulle vid en krigsrustning
medföra betänkliga svårigheter och en oundviklig tidsförlust, men
chefen för fortifikationen hade trott sig för närvarande höra inskränka sin
begäran till anvisandet af förutnämnda belopp 49,526 kronor 82 öre
att utgå under två år och i sådant fall med 24,700 kronor under år 1885.
På grund af den sålunda af chefen för fortifikationen lemnade utredning
om nödvändigheten af fälttelegrafmaterielens kompletterande,
får jag hemställa, det Eders Kong! Maj: t måtte föreslå Riksdagen att
dertill bevilja å extra stat för år 1885 det af chefen för fortifikationen
för samma år begärda belopp 24,700 kronor.
I
Byggnadsbehof.
Byggnader å skjutfältet vid Manna.
Sedan nämnda skjutfält, till hvars inlösen Riksdagen för åren 1881
och 1882 beviljat anslag, blifvit så afröjdt, att under de sista åren skjutöfningar
för Svea artilleriregemente derstädes kunnat ega rum dels
med fyra batterier och dels med underbefälsskolan, hvarjemte skjutförsök
der företagits, så har, enligt hvad generalfälttygmästare!! och
chefen för artilleriet .anmält, behofvet af byggnader för personal, hästar
och materiel visat sig i hög grad trängande, synnerligast när kylig och
regnig väderlek varit rådande, då den under bar himmel lägrade personalen
under längre tid måst tjenstgöra i våta kläder, samt den skötsel
och vård, som bort egnas hästar och materiel, ej varit möjlig att åstadkomma,
likasom öfningarne under sådana förhållanden icke kunnat medföra
önskvärd nytta.
Å Manna skjutfält komme, på sätt generalfälttygmästare!! anfört,
att, utom Svea artilleriregementes öfningar, jemväl utföras de skjutöfningar
m. m., som äro gemensamma för samtliga artilleritruppernas
befäl och underbefäl. Dessa sistnämnda öfningar, hvilka för närvarande
verkstäldes å Tånga hed, måste nemligen ofördröjligen derifrån förflyttas,
enär, sedan de nya långskjutande fält- och positionskanonerna
kommit till användning, fara för kringliggande trakt i högre grad än
[27.]
Anslag till
byggnader å
skjutfältet
vid Marma.
80
Fjerde lmfvudtiteln.
förut genom skjutöfningarne uppstått. Skulle sådana öfningar medföra
verklig nytta, borde de utföras under så gynsamma förhållanden som
möjligt, hvarjemte erfordrades lektionssalar för de i öfningarne deltagande.
Skjutförsök af alla slag borde ock kunna utan större olägenhet
verkställas under hvilken årstid som helst, och dessa omständigheter
talade äfven för behöftiga byggnaders snara uppförande å skjutfältet
vid Marma.
Samtliga de byggnader och andra inrättningar, som borde vid skjutfältet
efterhand komma till utförande, skulle, enligt de på generalfälttygmästarens
föranstaltande uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
komma att jemte inventarier kräfva eu kostnad af omkring 339,689
kronor, hvarifrån borde afräknas ett belopp af 32,000 kronor, utgörande
dels behållna försäljningsmodel för skogseffekter och dels värdet af
virke, som för blifvande byggnader undantagits, så att återstoden blefve
307,689 kronor.
Genom nådigt bref den 25 maj 1883 har Eders Kongl. Maj:t medgifvit
uppförande vid Marma af en barack för 150 man jemte underbefäl
samt ett stallskjul för 44 hästar samt till bestridande af den till
30,000 kronor beräknade kostnaden för samma byggnader med tillhörande
inventarier anvisat 25,000 kronor af de för sålda skogseffekter
influtna medel, hvarjemte vid skjutfältet i förråd befintligt virke till
värde af 5,000 kronor skulle få för ändamålet användas.
Nämnda barack och stallskjul äro afsedda för 2 af de 4 batterier
från Svea artilleriregemente, med hvilka skjutöfningar å Manna samtidigt
pågå, och har generalfälttygmästare!! nu i sin underdåniga skrifvelse
den 14 november 1883 hemställt att för år 1885 måtte äskas ett
extra anslag af 60,000 kronor för de byggnader, som ytterligare äro af
behofvet mest påkallade.
Dessa byggnader, afsedda att användas dels af de 2 återstående
af de å Manna samtidigt exercerande 4 batterierna från Svea artilleriregemente
och dels vid de för samtliga artilleritruppernas befäl och
underbefäl gemensamma skjutöfningarne, äro:
1 manskap sbarack,
1 stallskjul för 44 hästar, utgörande det antal, som för närvarande
till skjutfältet medtages för 2 batterier,
1 byggnad, innehållande lektionsrum, matrum och rum för inqvartering
under de gemensamma skjutöfningarne, samt
1 förrådsbyggnad
jemte inventarier till de tre förstnämnda byggnaderna.
Då de här uppräknade byggnaderna synas mig vara af oundgäng -
Fjerde hufmdtiteln. 81
ligt behof påkallade, samt saknaden af nödiga byggnader vid skjutfältet
icke allenast inverkar menligt på personalens tjenstbarhet, utan
äfven måste medföra en för statsverket högeligen kostsam vanvård af
munderingspersedlar, materiel och hästar, får jag tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till byggnader å skjutfältet vid
Manna bevilja för år 1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.
Etablissement för artilleridivisionen i Jenitland.
Förslag till de byggnader, som skulle blifva erforderliga för Svea
artilleriregementes 9:de och 10:de batterier vid deras här förut, under
anslaget till »artilleriet», ifrågasatta förläggning till trakten af Östersund
har jemte plan till etablissement^ anordning blifvit å militärbyrån
inom arméförvaltningens fortifikation sdepartement upprättadt.
Enligt detta förslag skulle till etablissement för de båda batterierna
och till öfningsfält. inköpas ett område af 29 å 30 hektar samt
derjemte erfordras följande byggnads- och reparations- med flere arbeten,
nemligen: eu byggnad innehållande stabsrum, undervisningslokaler och
verkstäder, vidare en kasernbyggnad, matinrättnings byggnad, exercishus,
ridhus, ett stall för stamhästar, ett sommarstall för legda hästar,
kasernvaktbyggnad, manskapsarrestbyggnad, skosmedja, ett sjukstall,
tvätt- och badhus, ammunitionsförråd och laboratorium, afträden, koloch
vedbodar, gödselstad in. m. äfvensom reparation af det nu befintliga
lcronomagasinet och af manbyggnaden å lägenheten Hornsberg samt
slutligen planeringar, inhägnader o. d.
Hela kostnaden för såväl terräng, som byggnader har blifvit beräknad
att uppgå till sammanlagdt 373,000 kronor, men då en del af
den till inköpande föreslagna arealen torde, med hänsyn till det närvarande
behofvet för endast 2 batterier, kunna undvaras, hvarigenom
minskning uppkommer äfven i utgifterna för planeringar och inhägnader,
anser jag kostnadsbeloppet kunna nedsättas till 350,000 kronor.
Deremot skulle kronans tomt vid Stenhammar invid Hernösand med den
derå befintliga förrådsbyggnad äfvensom excercisfältet vid nämnda stad,
då framdeles förflyttningen af den i Hernösand förlagda artilleri styrkan
verkställts, blifva för statsverket disponibla vare sig till annat allmänt
behof eller till försäljning.
Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att till etablissement för en artilleridivision i Jemtland be
-
[28.]
Anslag till
byggnader
m. m. för
artilleridivisionen
vid
Östersund.
it
[29.]
Anslag till en
stallbyggnad
för positionsartilleriet.
[30.]
Anslag till
byggnader för
en trängbataljon.
82 Fjerde lmfvudtiteln.
vilja på extra stat ett belopp af 350,000 kronor samt deraf för år 1885
anvisa 125,000 leronor.
Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.
Å kostnaderna för de stallbyggnader, som skulle erfordras å Karlsborg,
i händelse två kompanier positionsartilleri varda, i enlighet med
det derom framstälda förslaget, der uppsatta, har inom fortifikationsdepartementet
beräkning likaledes blifvit uppgjord. *
De beräknade kostnaderna äro: till ett stall för stamhästarne 15,000
kronor och till ett sommarstall för de legda hästarne 6,000 kronor, af
livilka båda summor endast den förstnämnda, 15,000 kronor, skulle erfordras
under år 1885; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska detta
belopp på extra stat för samma år.
Byggnader å Marielberg för eu t rang!) åtal jon.
Vid förläggning, på sätt förut blifvit föreslaget, af en trängbataljon
å kronoegendomen Marieberg, skulle, enligt ett inom fortifikationsdepartementet
upprättadt förslag, erfordras förändring och tillbyggnad af
det för närvarande utaf artilleri- och ingeniörhögskolan begagnade läroverkshuset
för inrymmande af manskaps- och lektionsrum, expeditionslokaler,
underofficersbostäder, rustkammare och matinrättning m. m.,
förändring af den till chefen för nämnda skola upplåtna lägenhet till
beredande af vakt- och arrestrum jemte bostad för väbeln, uppförande
af en beväringskasern, ett vinterstall, ett sommarstall, ridhus, exercishus,
vagnsförråd samt afträden äfvensom planeringar af exercisfält
in. m.
Den sammanlagda kostnaden för omförmälda byggnader och arbeten
uppgår, enligt verkstälda beräkningar, till 273,000 kronor; och hemställer
jag det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja
detta belopp på extra stat samt deraf anvisa, att år 1885 utgå,
100,000 kronur.
Fjerde hufvudtiteln.
83
Diverse behof.
Ilesciniderstöd åt officerare och intendeiiturtjenstemän.
[3 h] ..
Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till fram- R„e,seu“derstod
. . . . åt omcerare
mande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsen- och intendendet
och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under tuifieiistemananställning
i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande
länder för utbildning i sitt yrke, har sedan lång tid tillbaka årligen anvisats
å extra stat ett belopp af 9,000 kronor, hvartill vid 1883 års
Riksdag, med afseende å den synnerliga vigten för statsverket af intendenturens
behöriga utbildning, lades en summa af 3,000 kronor för
att tillfälle måtte beredas att genom utsändande af tjensteman vid intendenturen
till främmande stater tillgodogöra intendenturen den i
nämnda stater vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer.
Jag hemställer derför, att äfven för år 1885 måtte till reseunderstöd
åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag af
12,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett
följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.
Generalstabens topografiska arbeten.
[32.]
Enligt gällande nådiga föreskrifter åligger det generalstabens topo- Ånslas nu de
grafiska afdelning att utföra alla de geodetiska mätningar och beräkningar, ^betena^
som utgöra grundvalen för så väl de ekonomiska, som äfven de topografiska
kartläggningsarbetena. Då dessa geodetiska arbeten i följd af
sin natur måste fortgå öfver vidsträckta områden innan de slutliga
kontrollerna erhållas och då de genom nämnda kontroller bestämda
punkter förut icke kunna för sitt kartografiska ändamål användas, så
följer häraf, att dessa arbeten böra hafva ett flerårigt försprång. Olägenheterna
deraf, att ett sådant nödigt försprång, till följd af brist på behöfliga
penningemedel, icke kunnat uppnås, hafva ock vid den år 1881
verkstälda statsreglering blifvit anmälda, men under afvaktan på lösning
af frågan om de ekonomiska och topografiska karteverkens förenande
har anslaget till de topografiska arbetena bibehållits vid samma
belopp som förut, dock med medgifvande att dertill äfven finge an
-
[33.]
Anslag till
skarpskytteväsendets
och
skjutskicklighetens
befrämjande.
84 Fjerde liufyudtiteln.
vändas möjligen uppstående behållning å vissa till de ekonomiska kartearbetena
anslagna medel.
Då nu chefen för Civildepartementet lärer hafva för afsigt framlägga
förslag derom, att möjligen uppstående behållningar å anslagen
dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartearbetena i Norrbottens
län och dels för de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af
riket må under år 1885 få användas äfven till bestridande af utgifter
för det topografiska karteverket, får jag, under förutsättning af bifall
till detta förslag, hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till fortsättande af de topografiska arbetena bevilja för år
1885 ett extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår,
eller 60,000 kronor.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.
För detta ändamål är för år 1884 anvisadt ett extra anslag af
80,413 kronor; och torde för år 1885 böra äskas ett lika anslag, hvilket
dock lämpligen bör bestämmas till jemnt belopp af 80,000 kronor.
Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda
i afseende å regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel hemställt och föreslagit
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af
Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning
tillika att utdrag af detta protokoll skulle till
finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
O. E. Pauli.
i
Bil. Lit. A.
Förslag öfver eu division åkande artilleri i Norrland.
P |
e r |
S |
o n a |
i. |
H |
a s t a r. |
||||||||||||||||
Officerare. |
Under- officerare. |
W |
Civil- personal. |
Manskap. |
||||||||||||||||||
Major. |
Kaptener 1. klass. |
Kaptener 2. klass. |
Löjtnanter. |
Underlöjtnanter. |
Summa. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
Summa. |
atteri trumpetare. |
Bataljonsläkare. |
Reg:ts kommissarie och förrådsförvaltaro. |
Summa. |
Förste konstaplar. |
Andre konstaplar. |
Afdelningstrumpetare. |
Batterihandtverkaro. |
Artillerister. |
Summa. |
Stam. |
Legda. , |
Summa. |
|
Staben...... |
i |
*) |
2) |
— |
— |
|||||||||||||||||
2 batterier |
_ |
2 |
2 |
4 |
2 |
10 |
4 |
6 |
10 |
2 |
— |
— |
— |
8 |
14 |
6 |
4 |
176 |
208 |
68 |
60 |
128 |
Summa |
i |
2 |
2 |
5 |
2 |
12 |
4 |
6 |
10 |
2 |
i |
— |
8 |
14 |
6 |
4 |
176 |
208 |
68 |
60 |
128 |
Anm. 1. Alla officerare, underofficerare och batteritrumpetare äro uppförda på Svea artilleriregementes nuvarande stat.
Anm. 2. Hästsjukvården, rättsväsendet samt ecklesiastikvården skötas tills ridare af enskilda personer mot erfor(lerliga
ersättningar.
Anteckningar.
En af Svea artilleriregementes
bataljonsläkare blifver
disponibel för divisionen i
Xorrland, om en fästningsartilleri-bataljon,
med egen
civil personal, kommer att
uppsättas å Vaxholm; tills
vidare får sjukvården mot
arfvode bestridas af läkare
i orten
2) Regementskommissariebefattningen
bör skötas af en
underofficer vid regementet
med derför anvisadt arfvode;
denne torde på samma gång
kunna vara förradsförvaltare.
OO
Ov
Fjerde hufvndtitelii.
86
Fjerde hufvudtiteln
Bil. Lit. B.
Förslag
öfver kostnaden för 1 division åkande artilleri i Norrland.
1 |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. 1 |
|
1 i Löner, dagaflöning m. in. åt officerare |
och underofficerare. |
||||
1 major, lön ............................................... |
........................ 3,500: — |
||||
dagaflöning å 4 kronor.......................... |
........................ 1,460: — |
||||
lönetillägg för 2 tjenstehästar................. |
........................ 800: — |
||||
fourage-ersättning ................................ |
........................ 730: — |
6,490 |
— |
||
| 1 löjtnant, detachementsadjutant, lön.............. |
........................ 1,200: - |
||||
dagaflöning å 2 kronor.......................... |
........................ 730: — |
1,930 |
— |
||
| 1 kapten af 1. klassen, lön............................ |
........................ 2,800: - |
||||
dagaflöning å 3 kronor.......................... |
........................ 1,095: — |
3,895 |
— |
||
[ 1 d:o d:o ................................................... |
3,895 |
— |
|||
[ 1 kapten af 2. klassen, lön............................. |
........................ 1,800: — |
||||
dagaflöning å 3 kronor.......................... |
........................ 1,095: — |
2,895 |
— |
||
1 d:o d:o .................................................... |
2,895 |
— |
|||
2 batterichefsarvoden å 600 kronor................. |
1,200 |
— |
|||
4 löjtnanter å 1,930 kronor........................... |
7,720 |
— |
|||
| 1 underlöjtnant, lön....................................... |
........................ 600: — |
||||
dagaflöning ä 2 kronor.......................... |
........................ 730: — |
1,330 |
— |
||
1 d:o......................................................... |
1,330 |
— |
|||
1 styckjunkare, lön...................................... |
........................ 720: — |
||||
dagaflöning å 1 krona........................... |
......................... 365: — |
||||
beklädnad............................................ |
......................... 200: — |
||||
portion ä 62 öre................................... |
........................ 226: 30 |
1,511 |
30 |
||
3 d:o......................................................... |
4,533 |
90 |
|||
1 sergeant, lön............................................ |
......................... 360: - |
||||
dagaflöning å 40 öre............................. |
......................... 146: - |
||||
lönetillägg........................................... |
......................... 12: — |
||||
beklädnad............................................ |
......................... 200: — |
||||
portion å 62 öre.................................... |
........................ 226: 30 |
944 |
30 |
||
r» d:o......................................................... |
4,721 |
50 |
|||
2 batteri trumpetare d:o................................. |
1,888 |
60 |
47,179 |
60 |
|
transport |
— • |
1- |
| 47,179 |
60 |
Fjerde hufvudtiteln.
87
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
— |
__ |
47,179 |
60 |
Arfvoden. |
| |
|||
för läkarevården................................................................................ |
600 |
- |
||
» ecldesiastikvården.......................................................................... |
200 |
- |
||
» hästsjukvården........’...................................................................... |
300 |
— |
||
» rättsväsendet................................................................................ |
300 |
|||
åt 1 detachementsadjutant.................................................................. |
150 |
— |
||
» stallmästare.................................................................................. |
300 |
— |
||
» 1 regementskommissarie.................................................................. |
800 |
-- |
||
» 2 förrådsunderofficerare å 400 kronor................................................ |
800 |
— |
3,450 |
- , |
Anm. Do 600 kronor, som här beräknats för läkarevården, komma ej att utgå |
||||
under förutsättning af att en fästningsartilleribataljon å Vaxholm uppsättes, |
||||
Särskilda anslag. |
||||
i medikamentspenningar för 208 man å 2: 25 kr. årligen........................... |
4G8 |
— |
||
kommunionspenningar » 232 » å 0: 05 » » ........................... |
11 |
60 |
||
till skrifmaterialier ock expenser) komraa fortfarande att utgöra en del af Svea > art.-reg:tes nuvarande anslag, och behötva ej |
||||
till musikinstrumenters anskaffande och underhåll, nuvarande anslag ökas med |
200 |
— |
||
» gymnastikapparaters och persedlars ? reg:te sammanlagdt 800 kr. torde |
||||
anskaffande och underhåll ) böra ökas med......................... |
200 |
— |
||
1 till bekostande af sjukvården å länslasarettet i Östersund, torde fortfarande |
||||
kunna utgå från besparingar af Svea art.-reg:tes ordinarie anslag. |
879 |
60 |
||
Aflöning och arfvoden in. m. för manskap. |
||||
aflöning: 208 man i 1 månad å 10 kr. i månaden.................................. |
2,080 |
— |
! |
|
8 förste konstaplar............................................................. 14 andre konstaplar............................................................. |
i |
|||
6 afdelningstrumpetare ....................................................... 2 sjukvårdsartillerister........................................................ 2 hofbeslagsartillerister ...................................................... 2 båtterihandtverkare......................................................... |
||||
92 artillerister.................................................................... |
||||
summa 126 man ill månader ä 10 kr. i månaden.............................. |
13,860 |
— |
||
transport |
15,940 |
— |
| 51,509 |
20 |
88
Fjerde hufvudtiteln
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
15,940 |
— |
51,509 |
20 |
arfvoden: 8 förste konstaplar i 12 månader å 15 kr. i månaden................ |
1,440 |
— |
||
14 andre konstaplar i » å 10 » » ................ |
1,680 |
— |
||
6 afdelningstrumpetare i » å 3 » » ................ |
216 |
- |
||
4 batterihandtverkare i 1 månad å 10 » » ................ |
40 |
— |
||
2 d:o i 11 månader å 10 » » ................ |
220 |
— |
||
2 d:o i 11 >i å 5 » » ................ |
110 |
— |
||
kommenderingstillägg: en del af Svea art.-reg:tes nuvarande anslag............ |
||||
lega: 92 man å 40 kr...................................................................... |
3,680 |
— |
||
116 » å 80 » ..................................................................... |
i 9,280 |
— |
32,606 |
_ |
Beklädnad och underhåll m. in. för manska]). |
||||
beklädnad: 208 man i 30 dagar å 0: 33 kr. per dag.............................. |
2,059 |
20 |
||
126 » i 385 » å 0: 33 » |
13,929 |
30 |
||
underhåll: 208 man i 30 dagar å 0: 62 kr per dag .............................. |
3,868 |
80 |
||
126 .. i 335 » å 0: 62 , >» .............................. |
26,170 |
20 |
||
servis och sängkläder: 208 man å 9 kr................................................. |
1,872 |
— |
||
kaserninventariers underhåll: 208 man å 2:''50 kr.................................. |
520 |
— |
48,419 |
50 |
Hästars remontering, fouragering in. in. |
||||
68 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................ |
5,440 |
— |
||
fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag.......................................... |
24,820 |
— |
||
60 hästar, legda, i 30 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr....... |
5,400 |
- |
||
fouragering å 1 kr. per dag ......................................................... |
1,800 |
— |
37,460 |
_ |
Yed och ljus. |
||||
Kostnaden bestrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid |
||||
fästnings- oeh garnisons-orter. |
||||
Inqvarteringsersättniug för officerare och underofficerare. |
||||
Utgår enligt författningarna. |
||||
Summa |
— |
— |
169,994 |
70 |
I
Fjerde liufvudtitelil.
89
Bil. Lit. C.
Beräkning
af kostnaden för 5:te divisionen af Svea artilleriregemente
enligt nu befintliga anslag.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
Löner, dagaflöning in. m. åt officerare och underofficerare, enligt |
|||||
Lit. B................................................. |
— |
— |
47,179 |
60 |
|
Arfvoden. |
|||||
för läkarevård i Hernösand.............................. |
300 |
— |
|||
» ecklesiastikvården i d:o.............................. |
50 |
— |
|||
till 1 kompanikommissarie .............................. |
800 |
— |
|||
Såsom arfvode till denne utgå nu |
450 kr., men genom kongl. |
||||
bref den 4 dec. 1874 äro 800 kr. anslagna såsom arfvode åt en |
|||||
gemensam ort. |
|||||
till 2 förrådsunderofficerare å 300 kr................ |
600 |
— |
|||
Åt den ene utgår nu ett arfvode |
å 400 kr., men detsamma |
||||
skall enligt nyssnämnda kong!, bref |
ej utgå med mera än 300 |
1,750 |
|||
Särskilda anslag. |
|||||
medikamentspenningar för 146 man ä 2,25 kr. årligen.............................. |
328 |
50 |
|||
kommunionspenningar för 170 personer å, 0,0 5 kr. årligen ........................ |
8 |
50 |
|||
för informationsverkets behof. |
|||||
» skrifmaterialier och expenser. |
En del af totalanslaget |
||||
» anskaffning af undervisningsmateriel. |
för Svea artillerirege- |
||||
» gymnastikapparaters och persedlars anskaff- |
mente, och behöfva ej |
||||
ning och underhåll. |
specificeras. |
||||
» musikinstrumenters anskaffande och underhåll. |
|||||
transport |
| 337 |
[ 48,929|60 |
12
90 Fjerde luifviidtiteln.
1 |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
337 |
48,929 |
60 |
||
till bekostande af sjukvården å länslasarettet i Hernösand; t, |
|||||
utgår nu från bosparingarne |
af Svea artilleriregementes ordinarie anslag |
||||
» underhåll af batterichefens |
Hernösand tjenstehäst........................... |
300 |
637 |
||
1 1 '' Aflöning och arfvoden in. in. för manskap. |
|||||
aflöning: 146 man i 42 dagar å |
6 kr. i månaden [ggjr. 72.14ö] ............ |
1,209 |
60 |
||
98 » i 828 » å |
6» i . [§65.72. 98]............ |
6,244 |
08 |
||
T828 "1 48 » i 823 » å 4 » i » L365'' ^ ............ |
2,038 |
88 |
|||
arfvoden: 8 förste konstaplar å 180 kr................................................. |
1,440 |
— |
|||
14 andre konstaplar å 120 » ................................................ |
1,680 |
— |
|||
4 batterihandtverkaro |
t 120 kr.............................................. |
480 |
— |
||
j aflöningstillägg: ålderstillägg |
på 5:te divisionens andel kan nu anses |
||||
examenstillägg rekryteringskostnader: arfvode till |
146 . belöpa sig Y142 a^'' ®vea artiUeriregemen- tes nuvarande totalanslag 24,400 kr. eller |
3,100 |
|||
städja 146 man å 15 kr. (medelpris) ........................ |
2,190 |
— |
|||
kommenderingstillägg: en del af Svea artilleriregementes anslag. |
18,382 |
56 |
|||
Beklädnad och underhåll in. m. för manskap. |
|||||
beklädnad: 146 man i 42 dagar |
å 0,3 3 kr. per dag .............................. |
2,023 |
56 |
||
98 » i 323 » |
å 0,33 » » » .............................. |
10,445 |
82 |
||
underhåll: 146 man i 42 dagar å 0,62 kr. per dag .............................. |
3,801 |
84 |
|||
98 » i 828 » |
1 0,62 » » » .............................. |
19,625 |
48 |
||
servis och sängkläder: 146 man å 9 kr................................................. |
1,314 |
— |
|||
kaserninventariers underhåll: 146 |
man å 2,50 kr..................................... |
365 |
— |
37,575 |
70 |
Hästars remontering, fouragering in. in. |
|||||
20 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................ |
1,600 |
||||
fouragering 365 dagar å 1 kr........................................j |
7,300 |
||||
transport | |
8,900 |
105,524 |
86 |
Fjerde liufrudtiteln.
91
Kronor. |
Ö |
Kronor. |
Ö. |
|
transport 22 hästar, legda, i 80 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr....... |
8,900 1,980 |
— |
105,524 |
86 |
fouragering i SO dagar å 1 kr..................... Ved och ljus. Kostnaden bostrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid Inqrarteringsersättning för officerare och underofficerare. Utgår enligt författningarna. |
660 |
11,540 |
||
Summa |
— |
— |
117,064 86 |
92
Fjerde lmfvudtiteln.
Bil. Lit. 1).
Tablå
utvisande tillökningen i kostnad för omorganisationen af 5:te divisionen af
Svea artilleriregemente.
Beräknad kost-nad efter om-organisationen. |
Nuvarande kostnad. |
Tillökning i |
||||
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
|
löner och dagaflöning m. m. åt officerare och under- |
||||||
officerare ...................................................... |
47,179 |
60 |
47,179 |
60 |
— |
— |
arfvoden ........................................................... |
3,450 |
— |
1,750 |
— |
1,700 |
— |
särskilda anslag.................................................. |
879 |
60 |
637 |
— |
242 |
60 |
aflöning och arfvoden m. m. för manskap .............. |
32,606 |
— |
18,382 |
56 |
14,223 |
44 |
beklädnad och underhåll för manskap ..................... |
48,419 |
50 |
37,575 |
70 |
10,843 |
80 |
hästars remontering, fouragering m. m................ |
37,460 |
— |
11,540 |
— |
25,920 |
— |
inqvarteringsersättning åt officerare och underoffice- |
||||||
rare ......................................................... |
— |
— |
•-- |
— |
— |
— |
Summa |
— |
—'' |
— |
— |
52,929 |
84 |
Fjerde hufvudtiteln,
93
Bil. Lit. E.
Förslag
öfver den årliga totalkostnaden för 1 fiistningsartilleribataljon
å Vaxholm Oscar Fredriksborg.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||
Lön, dagaflöning in. in. åt officerare, civilpersonal |
|||||
och underofficerare. |
|||||
1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön............ |
5,000: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 4 kr........................................ |
1,460: - |
6,460 |
— |
||
1 major, lön ........................................................................ |
3,500: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 4 kr.....•................................... |
1,460: — |
4,960 |
— |
||
1 kapten af 1. klassen, lön...................................................... |
2,800: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................ |
1,095: — |
3,895 |
— |
||
3 d:o ............................................................................... |
11,685 |
— |
|||
1 kapten af 2. klassen, lön ................................................... |
1,800: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................ |
1,095: — |
2,895 |
— |
||
2 d:o ............................................................................... |
5,790 |
— |
|||
1 kapten af 2. klassen, lön ................................................... |
1,800: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 3 kr........................................... |
90: — |
1,890 |
_ |
||
4 arfvoden till kompanichefer ä 600 kr................................... |
2,400 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön ................................................... |
1,200: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr........................................ |
730: — |
1,930 |
_ |
||
6 d:o ............................................................................... |
11,580 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön ................................................... |
1,200: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 2 kr........................................... |
60: - |
1,260 |
_ |
||
1 underlöjtnant, lön............................................................... |
600: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr........................................ |
730: - |
1,330 |
_ |
||
4 d:o ............................................................................... |
5,320 |
— |
|||
1 förste bataljonsläkare, lön ................................................... |
1,800: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................ |
1,095: — |
2,895 |
_ |
||
1 regementsintendent, lön ...................................................... |
2,800: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr........................................ |
1,095: — |
3,895 |
— |
||
transport |
68,185 |
— |
94
Fjerde Imfvucl titeln.
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
transport |
68,185 |
— |
|||
1 styckjunkare, lön ....................................................... |
....... 720: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 1 kr................................ |
....... 365: — |
||||
beklädnad............................................................. |
....... 200: — |
||||
portion 365 dagar å 62 öre..................................... |
....... 226: 30 |
1,511 |
30 |
||
7 d:o ........................................................................ |
10,579 |
10 |
|||
4 arfvoden till förrådsunderoffieerare å 300 kr................... |
1,200 |
— |
|||
1 sergeant af 1. klassen, lön.......,................................... |
....... 360: — |
||||
lönetillägg .......................................................... |
....... 12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre............................... |
....... 146: — |
||||
beklädnad............................................................. |
....... 200: — |
||||
portion 365 dagar å 62 öre..................................... |
....... 226: 30 |
944 |
30 |
||
9 do. ........................................................................ |
8,498 |
70 |
|||
1 sergeant af 1. klassen, lön........................................... |
....... 360: — |
||||
lönetillägg .......................................................... |
....... 12: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 40 öre ............................... |
....... 12: - |
||||
beklädnad............................................................. |
....... 200: — |
||||
portion 30 dagar ä 62 öre ..................................... |
....... 18: 60 |
602 |
60 |
||
5 d:o ........................................................................ |
3,013 |
— |
|||
1 stabstrumpetare, lön.................................................... |
....... 360: — |
||||
lönetillägg .......................................................... |
....... 12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre............................... |
....... 146: - |
||||
beklädnad............................................................. |
....... 200: — |
||||
portion 365 dagar å 62 öre..................................... |
....... 226: 30 |
944 |
30 |
95,478 |
30 |
Arfvoden. |
|||||
åt 1 informationsofficer ................................................ |
400 |
— |
|||
» tygmästaren å Vaxholms fästning................................. |
300 |
— |
|||
för undervisningen i gymnastik....................................... |
200 |
— |
|||
» ecklesiastikvården ................................................... |
300 |
— |
|||
till auditörsbiträde ...................................................... |
750 |
— |
|||
åt 1 informationsunderofficer .......................................... |
100 |
— |
2,050 |
_ |
|
Särskilda anslag. |
|||||
medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen......... |
900 |
— |
|||
kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ...... |
22 |
50 |
|||
transport |
922 |
50 |
97,52830 |
95
Fjerde hufvndtiteln.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
922 |
5C |
97,52f |
30 |
till bataljonens bibliotek.................................. |
100 |
|||
» informationsverkets behof.................... |
100 |
|||
» skrifmaterialier för bataljonen........................................ |
500 |
|||
för anskaffning af undervisningsmateriel såsom böcker, skrifmaterialier m. m |
||||
i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brefvet den 3. December |
||||
1875 för artilleriregementena anvisats................................... |
150 |
_ |
||
till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll |
200 |
— |
1,972 |
50 |
Tygstaten. |
||||
1 förrådsförvaltare *), lön........................................... |
1,800 |
|||
1 tygskrifvare, lön.................................................. |
1,000 |
__ |
||
1 handtverksmästare, lön....................................... |
700 |
_ |
||
1 d:o d:o .......................................................... |
700 |
_ |
||
1 rustkammarsmed, lön............................................. |
600 |
_ |
||
O fri O |
600 |
_ |
||
kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre.......................................... |
— |
30 |
5,400 |
30 |
Servisersättning. |
||||
åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten- |
||||
dent: 12 personer å SO kr................................ |
360 |
_ |
||
» subalternofflcerare och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr............. |
336 |
— |
||
» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust- |
||||
kammarsmeder: 30 personer å 12 kr.............................................. |
360 |
1,056 |
||
Aflöning och ar tv oden ni. m. för manskap. |
||||
aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden ............... |
4,000 |
|||
255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden...................... |
28,050 |
|||
arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden.................. |
240 |
|||
12 » ’ i 11 månader å 15 kr. i månaden ............ |
1,980 |
|||
transport |
34,270 |
105,957 |
10 |
*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5
tjenstearet utgå. ''
96
Fjerde hufvudtiteln.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
34,270 |
— |
105,957 |
10 |
arfvoden: 4 försto konstaplar i 11 månader å 7,50 kr. i manadon ......... |
330 |
— |
||
24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ......... |
240 |
— |
||
20 » i 11 månader å 10 kr. i » ......... |
2,200 |
— |
||
4 » i 11 » å 5 » i » ......... |
220 |
— |
||
4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden ..................... |
144 |
— |
||
4 kompanihandtverkare i 12 månader å 10 kr. i manaden ...... |
480 |
— |
||
lega: 176 man å 40 kr...................................................................... |
7,040 |
— |
||
224 » å SO » ..................................................................... |
17,920 |
— |
62,844 |
_ |
Beklädnad och underhåll in. in. |
||||
beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre per dag .............................. |
3,960 |
— |
||
255 » i 335 » å 33 » » » .............................. |
28,190 |
25 |
||
underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre per dag................................. |
7,440 |
— |
||
255 » i 335 » å 62 » » » ................................. |
52,963 |
50 |
||
servis och sängkläder: 400 man å 9 kr................................................. |
3,600 |
— |
||
kasernimventariers underhåll: 400 man å 2,50 kr.................................. |
1,000 |
— |
97,153 |
75 |
Summa |
— |
265,954 85 |
Fjerde lmfvudtitelii.
97
Bil. Lit. F.
Förslag
öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilleri
regemente
å Karlsborg.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||
Lön, dagaflöning m. m. åt officerare, civilpersonal |
samt |
||||
underofficerare. |
|||||
1 öfverste (regementschef), tillika kommendant, lön................. |
... 6,000: — |
||||
dagafiöning 365 dagar å 5 kr....................................... |
... 1,825: — |
||||
lönetillägg för en tjenstehäst...................................... |
... 400: — |
||||
fourageersättning å 1 kr. per dag................................. |
... 365: — |
8,590 |
|||
1 öfverstelöjtnant, lön........................................................ |
... 4,000: - |
||||
dagafiöning 365 dagar å 4 kr...................................... |
... 1,460: — |
||||
, lönetillägg för en tjenstehäst ...................................... |
... 400: — |
||||
fourageersättning å 1 kr. per dag................................ |
... 365: — |
6,225 |
|||
1 major, lön..................................................................... |
... 3,500: — |
||||
dagafiöning 365 dagar å 4 kr...................................... |
... 1,460: - |
||||
lönetillägg för en tjenstehäst........................................ |
... 400: — |
, ! |
|||
fourageersättning å 1 kr. per dag................................ |
... 365: — |
5,725 |
|||
! 1 d:o ............................................................................ |
5,725 |
— |
|||
1 kapten af 1. klassen, lön................................................... |
... 2,800: — |
||||
dagafiöning 365 dagar å 3 kr................. ...................... |
... 1,095: — |
3,895 |
|||
3 d:o ............................................................................ |
11,685 |
— |
|||
1 kapten af 1. klassen, lön................................................... |
... 2,800: — |
||||
dagafiöning 242 dagar å 3 kr...................................... |
... 726: — |
3,526 |
— |
||
1 kapten af 1. klassen, lön.................................................. |
... 2,800: — |
||||
dagafiöning 30 dagar å 3 kr........................................ |
90: — |
2 890 |
|||
2 d:o ............................................................................ |
5,780 |
— |
|||
1 kapten af 2. klassen, lön................................................... |
... 1,800: - |
||||
dagafiöning 365 dagar å 3 kr..................................... |
... 1,095: - |
2,895 |
_ |
||
3 d:o ............................................................................ |
8,685 |
— |
|||
transport |
65,621 |
13
Fjerde lmfvudtiteln.
68
1 |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
|
transport |
65,621 |
— |
|||
1 kapten af 2. klassen, lön.......................... |
............................ 1,800: - |
||||
dagaflöning 242 dagar å 8 kr............ |
........................... 726: — |
2,526 |
— |
||
1 kapten af 2. klassen, lön.......................... |
............................ 1,800: - |
||||
dagaflöning 30 dagar å 3 kr............... |
........................... 90: - |
1,890 |
— |
||
2 d:o ..................:................................ |
3,780 |
— |
|||
8 arfroden till kompanichefer å 600 kr....... |
4,800 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön....................... |
........................... 1,200: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr............... |
............................'' 730: - |
1,930 |
— |
||
7 dill ................................................... |
13,510 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön....................... |
.......................... 1,200: — |
||||
dagaflöning 242 dagar å 2 kr............. |
........................... 484: - |
1,684 |
— |
||
5 d:o ................................................... |
8,420 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön........................ |
........................... 1,200: — |
||||
, dagaflöning SO dagar k 2 kr............... |
........................... 60: - |
1,260 |
— |
||
1 d:o ................................................... |
1,260 |
— |
- |
||
1 underlöjtnant, lön................................... |
........................... 600: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr............ |
........................... 730: - |
1,330 |
— |
||
9 d:o .................................................... |
11,970 |
— |
|||
1 auditör, lön ......................................... |
........................... 900: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr............ |
........................... 780: — |
1,630 |
_ |
||
1 regementsläkare, lön .............................. |
........................... 2,800: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 4 kr............... |
........................... 1,460: — |
4,260 |
_ |
||
1 förste bataljonsläkare, lön ....................... |
........................... 1,800: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr............. |
........................... 1,095: — |
2,895 |
_ |
||
1 regementsintendent, lön .......................... |
........................... 2,800: - |
||||
dagaflöning 865 dagar å 3 kr............. |
........................... 1,095: — |
3,895 |
|||
1 bataljonsveterinär, lön............................. |
........................... 900: - |
||||
dagaflöning å 2 kr............................ |
........................... 730: — |
||||
1 styckjunkare, lön ................................... |
........................... 720: — |
■ - |
|||
dagaflöning 365 dagar å 1 kr............... |
........................... 365: — |
||||
beklädnad......................................... |
........................... 200: — |
. |
|||
portion 365 dagar ä 62 öre................. |
........................... 226: 30 |
1,511 |
30 |
||
11 d:o .................................................... |
16,624 |
30 |
|||
1 styckjunkare, lön................................... |
........................... 720: — |
||||
dagaflöning 242 dagar å 1 kr............. |
........................... 242: — |
i |
|||
transport 962: — |
152,426 |
60 |
Fjerde liufrudtitcln. 99
i |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport 962: — |
152,426 |
60 |
|||
beklädnad..............''............................... |
...................... 200: - |
||||
portion 242 dagar å 62 öre...................... |
...................... 150: 04 |
1,312 |
04 |
||
3 d:o ......................................................... |
3,936 |
12 |
|||
8 arfvoden till förrådsunderofficerare ä 300 kr. ... |
2,400 |
— |
|||
1 sergeant af 1. klassen, lön............................ |
...................... 360: — |
j |
|||
lönetillägg ............................................ |
...................... 12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre................ |
...................... 146: — |
||||
beklädnad.......,...................................... |
...................... 200: - |
||||
portion 365 dagar å 62 öro....................... |
...................... 226: SO |
944 |
30 |
||
7 d:o ......................................................... |
6,610 |
10 |
|||
''1 sergeant af 1. klassen, lön............................. |
....................... 360: — |
||||
lönetillägg ............................................. |
...................... 12: - |
||||
dagaflöning 242 dagar ä 40 öre................. |
...................... 96: 80 |
||||
beklädnad............................................... |
...................... 200: - |
||||
portion 242 dagar å 62 öre....................... |
............*......... 150: 04 |
818 |
84 |
||
5 d:o ......................................................... |
4,094 |
20 |
|||
1 sergeant af 1. klassen, lön............................. |
...................... 360: — |
||||
lönetillägg ............................................. |
...................... 12: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 40 öre ................. |
...................... 12: — |
||||
beklädnad................................................ |
...................... 200: — |
||||
portion 30 dagar ä 62 öre ....................... |
...................... 18: 60 |
602 |
60 |
||
17 d:o ...................................................... |
10,244 |
20 |
|||
1 stabstrumpetare, lön .................................... |
...................... 360: — |
||||
lönetillägg .......................................... |
...................... 12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre................. |
..................... 146: — |
||||
beklädnad............................................... |
..................... 200: — |
||||
portion 365 dagar ä 62 öre....................v.. |
...................... 226: 30 |
944 |
30 |
184,333 |
30 |
Arfvoden. |
|||||
åt 1 informationskapten .................................. |
800 |
— |
|||
» 1 informationsbfficej; ................................. |
400 |
- |
|||
» tygmästaren å Karlsborg .........................,. |
450 |
— |
|||
transport | |
1,650 |
-1 |
184,333 30 |
100 Fjerde linfrudtiteln.
1 |
.... . Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
transport |
1,650 |
_ |
184,333 |
30 |
för remontdressyr.............................................................................. |
250 |
- |
||
» undervisningen i gymnastik............................................................ |
400 |
— |
||
åt 2 informationsunderofficerare å 100 kr.............................................. |
200 |
__ |
2,500 |
_ |
Särskilda anslag. |
||||
medikamentspenningar för 800 man å 2,25 kr. årligen.......................>...... |
1,800 |
_ |
||
kommunionspenningar för 900 personer å 5 öro årligen ........................... |
45 |
— |
||
till regementets bibliotek ................................................................... |
200 |
— |
||
» informationsverkets behof............................................................... |
200 |
_ |
||
» skrifmaterialier för regementet ...................................................... |
800 |
_ |
||
för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böeker, skrifmaterialier m. m. |
||||
i öfverensstämmelse med hvad enligt kongl. brefvet don 3 december |
||||
1875 för artilleriregementena anvisats............................................. |
300 |
— |
||
till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll .......... |
400 |
— |
3,745 |
|
Tygstaten. |
||||
1 verkmästare, lön.............................................................................. |
3,000 |
— |
||
1 förrådsförvaltare, lön *) .................................................................. |
1,800 |
— |
||
| 1 d:o d:o .................................................................. |
1,800 |
— |
||
| 1 tygskrifvare, lön ........................................................................... |
1,000 |
— |
||
! 2 d:o d:o ...................................................................... |
2,000 |
— |
||
I 1 besigtningsrustmästare, lön ............................................................... |
1,500 |
— |
||
1 d:o d:o ............................................................... |
1,500 |
— |
||
1 handtverksmästare, lön..................................................................... |
700 |
— |
||
O rC © rd XO |
3,500 |
— |
||
I 1 rustkammarsmed, lön........................................................................ |
600 |
— |
||
O rÖ O r» |
4,200 |
— |
||
j 1 stockmakare, lön..................1........................................................... |
600 |
— |
||
3 d:o d:o.............................................................................. |
1,800 |
— |
||
kommunionspenningar för 26 personer å 5 öre årligen ....t......................... |
1 |
30 |
24,001 |
30 |
transport |
__ |
— |
214,579 |
60 |
*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett åldorstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te tjensteåret
utgå.
Fjerde lmfvudtiteln.
101
■ Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. 1 i |
|
transport |
— |
— |
214,579 |
60| |
Servisersättning. |
||||
åt regementsofficerare, kaptener, läkare och regementeintendent: 23 personer |
||||
å SO kr..................................................................................... |
690 |
— |
||
.» subalternofficerare, auditör, bataljonsveterinär, verkmästare ooh förråds- |
||||
förvaltare: 31 personer å 24 kr.................................................... » underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare, |
744 |
— |
||
handtverksmästare, mstkammarsmeder och stockmakare: 72 personer |
864 |
2,298 |
||
Aflöning och arfvoden in. m. för manskap. |
||||
aflöning: 800 man i 1 månad ä 10 kr. i månaden .............................. |
8,000 |
_ |
||
420 » i 7 månader å 10 kr. i » .............................. |
29,400 |
— |
||
228 » i 4 » å 10 kr. i » .............................. |
9,120 |
— |
||
arfvoden: 32 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden .............. |
480 |
— |
||
20 » » i 7 månader å 15 kr. i » ............ |
2,100 |
— |
||
12 » » i 4 » å 15 kr. i » ............ |
720 |
— |
||
12 i »i 11 » å 7,50 kr. i » ............ |
990 |
— |
||
8 förste konstaplar i 4 månader å 7,50 kr. i » ............ |
240 |
— |
||
48 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............ |
480 |
— |
||
32 » n i 7 månader ä 10 kr. i » ............ |
2,240 |
— |
||
20 » » i 4 » å 10 kr. i » ............ |
800 |
— |
||
16 a » i 11 a å 5 kr. i » ............ |
880 |
— |
||
12 » » i 4 » å 5 kr. i » ............ |
240 |
— |
||
8 trumpetare i 12 » å 3 kr. i » ............ |
288 |
— |
||
8 kompanihandtverkare i 1 månad å 10 kr. i >> ............ |
80 |
— |
||
4 » i 7 månader ä 10 kr. i » ............ |
280 |
— |
||
2 » i 4 » å 10 kr. i » ............ |
80 |
— |
||
4 » ill » å 5 kr. i » ............ |
220 |
— |
||
2 » i 4 » å 5 kr. i » ............ |
40 |
— |
||
lega: 352 man å 40 kr................................................................... |
14,080 |
— |
||
448 » å 80 kr................................................................... |
35,840 |
— |
106,598 |
|
transport |
— |
323,475 |
60 |
102
Fjerde hufrndtitcln
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
transport |
— |
— |
323,475 |
60 |
Beklädnad och underhåll in. in. |
||||
beklädnad: 800 man i 30 dagar å 33 öre per dag................................. |
7,920 |
_ |
||
420 » i 212 » å 33 öre ■> » ................................. |
29,383 |
20 |
||
228 » i 123 » å 33 öre » » ................................. |
9,254 |
52 |
||
underhäll: 800 » i 30 » ä 62 öre » '' » ................................. |
14,880 |
— |
||
420 » i 212 » å 62 öre » » ................................. |
55,204 |
80 |
||
228 » i 123 » ä 62 öre » » ................................. |
17,387 |
28 |
||
servis och sängkläder: 800 man å 9 kr................................................. |
7,200 |
— |
||
kaserninventariers underhåll: 800 man å 2,50 kr.................................. |
2,000 |
— |
143,229 |
80 |
Hästar. |
||||
60 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr................ |
4,800 |
_ |
||
fouragering 365 dagar å 1 kr. per dag ........................... |
21,900 |
— |
||
120 legda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr...................... |
10,800 |
— |
||
fouragering 30 dagar å 1 kr. per dag ........................ |
3,600 |
— |
41,100 |
|
Summa |
•-- |
— |
507,805 |
40 |
Fjerde lmfvudtiteln.
103
Bil. Lit. G.
Förslag och kostnadsberäkning
för organiserandet af fSistningsartilleribataljonen å Waxliolm, Oscar
Fredriksborg med afseende å den under l:sta dref förekommande
uppsättning.
l
i
4
4
8
5
1
1
8
16
1
4
4
st.
Brist.
CD
a
öfverstelöjtnant (chef).................................
major........................................................
kaptener af 1. klassen....................................
kaptener af 2. klassen .................................
löjtnanter: af 1. klassen ............................. ..
underlöjtnanter.............................................
förste bataljonsläkare.....................................
regementsintendent........................................
styckjunkare ...............................................
sergeanter af 1. klassen..................................
stabstrumpetare.............................................
arfvoden till kompanichefer ...........................
d:o » förrådsunderoffleerare .................
öfriga arfvoden 1 * * ..........................................
särskilda anslag............................................
tygstaten.....................................................
servisersättning...........................................
aflöning och arfvoden m. m. för manskap .........
beklädnad och underhåll m. m.:
för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande
styrka.............................................
för hela bataljonen, sedan det efter hittills
gällande grunder anvärfda manskapet hunnit
afgå4 ..........................................
De enligt nuvarande stater utgående arfvoden
öfverstiga do föreslagna med kronor...........
_ Summa erforderligt nytt anslag
Modikaments- och kommunionspenningar för endast rosp. 328 och 368 personel
Aflöning: 4 l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och 92 arti
månader å 10 kr. i månaden ..............................................
Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år........................................
4 2:dre konstaplar å 120 » » » ........................................
4 trumpetare å 36 » » *> ........................................
Lega: 96 man å 40 kr........................................
8 » å 80 » ................................................................
Erforderligt nytt anslag.
Summ a. |
Att utgå |
||
Kronor. |
öro. |
Kronor. |
öro. |
6,460 |
— |
6,460 |
— |
4,960 |
_ |
4,960 |
— |
3,895 |
— |
3,895 |
— |
7,680 |
— |
2,895 |
_ |
7,050 |
— |
3,860 |
— |
1,330 |
— |
1,330 |
_ |
2,895 |
— |
2,895 |
— |
3,895 |
— |
3,895 |
— |
6,045 |
20 |
3,022 |
60 |
5,504 |
20 |
3,777 |
20 |
944 |
30 |
944 |
30 |
1,156 |
25 |
990 |
215 |
4,115 |
30 |
4,115 |
30 |
588 |
— |
408 |
— |
35,674 |
62 |
18,304 |
3_ |
— |
— |
37,258 |
— |
24,543 |
75 |
||
116,736 |
62 |
||
1,000 |
— |
||
115,736| 62 |
99,009 |
55 |
|
loristor i |
12 |
||
... kr. 12,480 |
: — |
||
» 720 |
— |
||
» 480 |
— |
||
» 141 |
— |
||
» 3,840 |
— |
||
640 |
— |
Summa kronor 18,304: —
4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll
m. ml till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror
derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation
befintliga manskapets beklädnad och underhåll.
104 Fiertle hufvud titeln.
Bil. Lit. H.
Förslag
öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första
organisation sperioden.
P |
e r |
S 0 |
n a |
1. |
Hästar. |
||||||||||||||||||||
Officerare. |
Under- officerare. |
Manskap. |
Civilpersonal. |
||||||||||||||||||||||
w p |
P |
t"1 (O: |
ce O Hi |
td |
|||||||||||||||||||||
g (SS. o’ P |
ptonor af 1. klasson. |
ptener af 2. klasson. |
tnanter af 1. klasson. |
Underlöjtnanter. |
S u mm a. |
Styckjunkare. |
O p P o P^ E P CD CD O |
Summa. |
1. konstaplar. |
2. konstaplar. |
. Trumpetare. |
g p p tv p p p- -i O tv P Hi P |
Artillorister. |
Sumin a. |
o: Hi po §? Hi p" ni P |
crq cn pr1 P Hi P |
crq'' b". p‘ crq CD ►-i B p: CD P~ Hi P |
tustkammarsmoder. |
Stockmakare. |
Summa. |
Egna rid- |
Stam- |
Logda. |
||
Stab ........................... |
1 |
i |
1 |
2 |
1 2 |
2 6 |
2 |
4 |
6 |
2 |
8 |
2 |
— |
100 |
112 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
||
2 positionskompanier...... |
— |
2 |
2 |
4 |
2 |
10 |
4 |
8 |
12 |
8 |
12 |
2 |
2 |
176 |
200 |
20 |
40 |
||||||||
Tygstat....................... |
2 |
2 |
2 |
8 |
4 |
18 |
— |
— |
— |
||||||||||||||||
Summa |
1 |
3 |
3 |
6 |
5 |
18 |
6 |
12 |
18 |
10 |
20 |
4 |
2 |
276 |
312i 2 |
2 |
2 |
8 |
4 |
18| 1 |
20 |
40 |
Anm. 1. Fästningskompanierna hafva samma personal som Göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.
Anm. 2. 2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas med volontärer.
Anm. 3. Rättsväsendet, sjukvården, intendcnturtjensten samt hästsjukvårdon skötas till en början dels af civilpersonalen vid Göta artilleriregementes
å Karlsborg förlagda fältbatteri er dels af enskilda personer mot arfvoden.
Anm. 4. Tygstatspersonalen är densamma som Göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat.
Fjerde hufvudtitcln.
105
Bil. Lit. I.
Förslag och kostnadsberäkning
för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende
å den under lista året förekommande uppsättning. (Styrkan till en början
afsedd att utgöras af (tota artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästom
gskompan ier om 56 nummer, 2 nyuppsatta positionskompanier om 100
nummer samt Gröta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).
w o5 |
w CD B5 |
Brist. |
Erforderligt nytt anslag. |
|||||
CD |
aq'' |
m |
e-t- |
|||||
oq c-t- P |
«rf- oq" po |
p 3 B |
po *13 |
Summa. |
Att utgå |
|||
aq |
P |
p~ |
||||||
Kronor. |
öre. |
Kronor. |
öre. |
|||||
1 |
— |
1 |
1 |
major1 ............................ |
5,725 |
„ |
5,725 |
|
3 |
1 |
2 |
1 |
kaptener af 1. klassen................ ....... |
7,790 |
_ |
3,895 |
_ |
3 |
1 |
2 |
1 |
kaptener af 2. klassen........................ .......... |
5,790 |
_ |
2,895 |
|
6 |
2 |
4 |
2 |
löjtnanter af 1. klassen .................. |
7,720 |
_ |
3,860 |
_ |
5 |
2 |
3 |
3 |
underlöjtnanter......................................... |
3,990 |
_ |
3,990 |
__ |
6 |
2 |
4 |
2 |
styckjunkare ............................................. |
6,045 |
20 |
3,022 |
60 |
12 |
4 |
8 |
4 |
sergeanter af 1. klassen................................ |
6,186 |
40 |
3,777 |
20 |
4 |
2 |
2 |
2 |
ärfvoden till kompanichefer .............. |
1,200 |
1,200 |
||
4 |
2 |
2 |
2 |
d:o » förrådsunderofficerare .................. arfvode till majoren, så länge denne är corpsbefäl- |
600 |
— |
600 |
— |
häfvare....................... |
500 |
_ |
500 |
_ |
||||
öfriga ärfvoden2 .................... |
1,950 |
_ |
1,950 |
_ |
||||
särskilda anslag.................. |
1.411 |
8 20 |
1,070 |
4 30 |
||||
tygstaten .......................... |
— |
__ |
||||||
servisersättning................ |
462 |
_ |
382 |
_ |
||||
aflöning och ärfvoden m. m. för manskap ......... |
26,649 |
6 50 |
9,152 |
e_ |
||||
beklädnad och underhåll....... |
37,743 |
6 20 |
19,639 |
_ |
||||
hästar......................................................... |
13,700 |
7_ |
4,450 |
8_ |
||||
Summa |
127,462 |
50 |
66,108 |
10 |
tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergean -
gymnastik
1 Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas Tara
ter endast under repetitionsöfningama, 30 dagar.
2 Till 1 informationsofficer 400 kr., till 1 informationsunderofficer 100 kr., för undervisningen
200 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kronor.
8 Medikaments- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr.,
till skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gynmastikpersedlar 200 kronor.
4 Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52 resp. 66 personer.
B V4 af den i bil. lit. F. för dessa ändamål beräknade kostnaden.
6 Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister i 12 månader ä 10 kr. i
månaden.........................................
Ärfvoden: 2 lista konstaplar ä 180 kr. per år
2 2: dre konstaplar k 120 kr. » » ..............
2 trumpetare å 36 kr. » » ...............
Lega: 48 man å 40 kr.........................................
4 » ä 80 » .
.................. kr. |
6,240: — |
.................. >» |
360: — |
.................. » |
240: — |
72: — |
|
.................. M |
1,920: — |
.................. » |
320: — |
7 1/q af den i bil. lit. 16 beräknade kostnaden.
8 10 stamhästar uppsättas''lista året.
Summa kronor 9,152: —
14
106
Fjerde lmfvudtiteln
Bil. Lit. K.
Förslag och kostnadsberäkning
för eu trängbataljon om 2 kompanier, med en nummerstyrka vid hvarje
kompani af 120 korpraler, spel och soldater.
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||
Lön, dagaflöning in. in. |
|||||
Militärstaten. |
|||||
1 major (bataljonschef), lön ...................................... |
............. 4,000: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 4 ler........................... |
............. 1,460: - |
||||
lönetillägg för 1 tjenstehäst................................ |
............. 400: - |
||||
fourageersättning å 1 kr. per dag....................... |
............ 365: — |
6,225 |
_ |
||
1 adjutant (löjtnant af 2. klassen), lön ....................... |
............. 900: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr.............................. |
............. 730: — |
1,630 |
_ |
||
1 kapten af 1. klassen, lön......................................... |
............. 2,800: - |
||||
dagaflöning 365 dagar å 8 kr........................... |
............ 1,095: — |
3,895 |
_ |
||
2 d:o d:o ............................................................... |
7,790 |
— |
|||
1 kapten af 2. klassen, lön ...................................... |
............. 1,800: — |
||||
dagaflöning förslagsvis i 30 dagar å 3 kr............ |
............ 90: — |
1,890 |
_ |
||
1 d:o d:o ............................................................... |
1,890 |
— |
|||
2 arfvoden till kompanichefer å 600 kr...................... |
1,200 |
— |
|||
1 löjtnant af 1. klassen, lön ...................................... |
............. 1,200: - |
||||
dagaflöning förslagsvis i 97 dagar å 2 kr............ |
............. 194: — |
1.394 |
_ |
||
1 löjtnant af 1. klassen, lön ...................................... |
............. 1,200: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 2 kr...........:.................. |
............. 60: - |
1,260 |
_ |
||
2 d:0 d:o ............................................................... |
2,520 |
— |
|||
1 löjtnant af 2. klassen, lön ....................................... |
............. 900: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr.............................. |
............. 730: — |
1,630 |
— |
||
1 löjtnant af 2. klassen, lön ....................................... |
............. 900: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 2 kr............................... |
............. 60: — |
960 |
— |
||
transport |
32,284 |
— |
Fjerde hufvudtiteln
107
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
||
transport |
32,284 |
_ |
|||
1 underlöjtnant, lön......................................... |
..................... 600: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr..................... |
..................... 730: — |
1,330 |
— |
||
1 d:o............................................................. |
1,330 |
— |
|||
1 underlöjtnant, lön......................................... |
..................... 600: — |
||||
dagaflöning 97 dagar å 2 kr..................... |
..................... 194: — |
794 |
— |
1 |
|
1 underlöjtnant, lön......................................... |
..................... 600: — |
! |
|||
dagaflöning 30 dagar å 2 kr..................... |
..................... 60: — |
660 |
— |
||
1 fanjunkare, lön ............................................ |
..................... 720: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 1 kr..................... |
..................... 365: — |
K |
|||
beklädnadsersättning ................................ |
..................... 200: — |
||||
portionsersättning 365 dagar å 62 öre........ |
..................... 226: 30 |
1,511 |
30 |
||
2 d:o............................................................. |
3,022 |
60 |
|||
1 fanjunkare, lön ............................................ |
..................... 720: — |
||||
dagaflöning 97 dagar ä 1 kr..................... |
..................... 97: — |
||||
beklädnadsersättning................................ |
..................... 200: — |
||||
portionsersättning 97 dagar å 62 öre ........ |
..................... 60: 14 |
1,077 |
14 |
||
1 fanjunkare, lön............................................. |
..................... 720: — |
||||
dagaflöning 30 dagar ä 1 kr..................... |
..................... 30: - |
||||
beklädnadsersättning................................ |
..................... 200: - |
||||
portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........ |
..................... 18: 60 |
968 |
60 |
||
1 sergeant af 1. klassen, lön.............................. |
..................... 360: — |
||||
lönetillägg ............................................ |
..................... 12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre................. |
..................... 146: — |
||||
beklädnadsersättning................................ |
..................... 200: — |
||||
portionsersättning 365 dagar ä 62 öre......... |
..................... 226: 30 |
944 |
30 |
||
4 d:o d:o ....................................................... |
3,777 |
20 |
|||
j 1 sergeant af 1. klassen, lön.............................. |
..................... 360: — |
||||
lönetillägg ............................................ |
..................... 12: — |
||||
dagaflöning 242 dagar ä 40 öre................. |
..................... 96: 80 |
||||
beklädnadsersättning................................ |
..................... 200: — |
||||
portionsersättning 242 dagar å 62 öre ........ |
..................... 150: 04 |
818 |
84 |
||
1 sergeant af 1. klassen, lön............................. |
..................... 360: — |
||||
lönetillägg ............................................ |
..................... 12: — |
||||
dagaflöning 97 dagar ä 40 öre ................. |
..................... 38: 80 |
||||
transport 410: 80 |
48,517|98| |
108
Fjerde hufVudtiteln,
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
|||
transport |
410: 80 |
48,517 |
98 |
||
beklädnadsersättning................................ |
200: — |
||||
portionsersättning 97 dagar å 62 öro........... |
60: 14 |
670 |
94 |
||
1 d:o d:o ....................................................... |
670 |
94 |
|||
1 sergeant af 1. klassen, lön............................. |
360: — |
||||
lönetillägg ........................................... |
12: — |
||||
dagaflöning 30 dagar å 40 öre ................. |
12: — |
||||
beklädnadsersättning................................ |
200: — |
||||
portionsersättning 30 dagar k 62 öre ........ |
18: 60 |
602 |
60 |
||
6 d:o d:o ...................................................... |
3,615 |
60 |
|||
1 sergeant af*%!. klassen, lön............................. |
240: — |
||||
lönetillägg ............................................ |
12: — |
||||
dagaflöning 365 dagar k 40 öre................. |
146: — |
||||
beklädnadsersättning................................ |
200: — |
||||
portionsersättning 365 dagar k 62 öre........ |
226: 30 |
824 |
30 |
||
5 d:o d:o .................................................... |
4,121 |
50 |
|||
1 .sergeant af 2. klassen, lön........................... |
240: - |
||||
lönetillägg ............................................ |
12: — |
||||
dagaflöning 242 dagar k 40 öre............... |
96: 80 |
||||
beklädnadsersättning................................ |
200: — |
||||
portionsersättning 242 dagar å 62 öre........ |
150: 04 |
698 |
84 |
||
1 d:o d:o .................................................... |
698 |
84 |
|||
1 sergeant af 2. klassen, lön....................... ..... |
240: — |
||||
lönetillägg ........................................... |
12: - |
||||
dagaflöning 97 dagar å 40 öre ................. |
38: 80 |
v |
|||
beklädnadsersättning............................... |
200: - |
||||
portionsersättning 97 dagar å 62 öre ........ |
60: 14 |
550 |
94 |
||
1 d:o d:o ....................................................... |
550 |
94 |
|||
1 sergeant af 2. klassen, lön............................. |
240: — |
||||
lönetillägg ........................................... |
12: — |
||||
dagaflöning 30 dagar ä 40 öre ................. |
12: — |
||||
beklädnadsersättning................................ |
200: — |
||||
portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........ |
18: 60 |
482 |
60 |
||
4 d:o d:o .................................................... |
1,930 |
40 |
|||
1 stabstrumpetare, lön ................................... |
360: — |
||||
lönetillägg ............................................ |
12: — |
||||
transport |
372: — |
63,936 |
42 |
Fjerde hufnidtiteln.
109
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
|||
transport 372 |
— |
63,936 |
42 |
|||
dagaflöning 365 dagar å 40 öre............... |
........................ 146 |
— |
||||
beklädnadsersättning.............................. |
........................ 200 |
— |
||||
portionsersättning 365 dagar ä 62 öre ...... |
...................... 226 |
30 |
944 |
30 |
||
1 stabstrumpetare, lön.................................. |
......................... 360 |
— |
||||
lönetillägg .......................................... |
..................... 12 |
— |
||||
dagaflöning 30 dagar ä 40 öre .............. |
........................ 12 |
— |
||||
beklädnadsersättning.............................. |
....................... 200 |
— |
||||
portionsersättning 30 dagar å 62 öre ...... |
.................... 18 |
60 |
602 |
60 |
||
Civilstaten. |
||||||
1 regementsläkare, lön ................................ |
........................ 2,800: - |
|||||
dagaflöning 365 dagar å 4 kr............... |
........................ 1,460: — |
4,260 |
— |
|||
1 förste bataljonsläkare, lön ........................ |
........................ 1,800: — |
|||||
dagaflöning 365 dagar å 3 kr............... |
.................... 1,095 |
— |
2,895 |
— |
||
1 regementskommissarie, lön........................ |
....................... 1,800: - |
|||||
dagaflöning 365 dagar ä 3 kr............... |
........................ 1,095: — |
2,895 |
— |
|||
1 batalj onsveterinär, lön............................... |
..................... 900: - |
|||||
dagaflöning 365 dagar å 2 kr............... |
....................... 730 |
— |
1,630 |
— |
||
I förrådsförvaltare x)j lön ............................... |
1,800 |
— |
||||
1 handtverkare af 1. klassen, lön ................... |
700 |
— |
||||
1 d:o d:o d:o .................. |
700 |
— |
||||
1 handtverkare af 2. klassen, lön ................... |
500 |
— |
||||
1 d:o d:o d:o ................... |
500 |
— |
81,363 |
32 |
||
Arfvoden. |
||||||
till 1 bataljonspredikant ............................... |
400 |
— |
||||
» auditörsbiträde....................................... |
500 |
900 |
— |
|||
Särskilda anslog. |
||||||
medikamentspenningar för 240 man, korpraler, |
spel och soldater å 2,25 kr |
540 |
— |
|||
kommunionspenningar » 240 » » |
» å 5 öre.. |
12 |
||||
transport |
552 |
82,263|32 |
J) Anm. Förrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kr. att såsom arfvode utgå efter
5:te tjensteåret.
Ilo
Fjerde hufvudtiteln
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
||||||
transport |
552 |
— |
82,263 |
32 |
|||||
skrifmaterialier m. m............. |
500 |
— |
|||||||
bataljonens skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel .... |
400 |
— |
|||||||
praktiska öfningar................. |
2,000 |
— |
|||||||
musikinstrumenters anskaffande och underhåll |
250 |
— |
3,702 |
_ |
|||||
Inqvartering. *) |
|||||||||
1 major å 600 kr................... |
600 |
— |
|||||||
3 kaptener å 337,50 kr.......... |
1,012 |
50 |
|||||||
6 subalternofficerare å 225 kr. |
1,350 |
— |
|||||||
1 regementsläkare å 600 kr. ... |
600 |
— |
|||||||
1 förste bataljonsläkare å 837,50 |
kr............... |
337 |
50 |
||||||
1 regementskommissarie å 337,50 kr............ |
337 |
50 |
|||||||
1 bataljonsveterinär å 225 kr.... |
225 |
— |
4,462 |
50 |
|||||
Aflöning och arfvode)! in. in. |
för manskap. |
||||||||
j aflöning: 73 man i 12 månader |
ä 10 kr. i månaden .... |
8,760: - |
|||||||
53 » i 8 • » |
å 10 » |
4,240: - |
|||||||
5 » i 4 » |
å 10 » |
200: — |
|||||||
109 »il |
å 10 » |
1,090: — |
14,290 |
_ |
|||||
arfvoden: 8 distinktionskorpraler i 12 månader å |
15 kr. |
i månaden |
1,440: — |
||||||
2 d:o |
i 8 » |
a |
15 |
)> |
240: — |
||||
2 d:o |
i 4 » |
å |
7,50 |
» |
60: — |
||||
4 korpraler |
i 12 |
å |
10 |
» |
480: - |
||||
1 d:o |
i 8 » |
å |
10 |
)) |
80: - |
- |
|||
4 d:o |
i 4 » |
å |
10 |
)» |
160: — |
||||
11 d:o |
il » |
å |
10 |
» |
110: - |
||||
[ 1 d:o |
i 4 » |
å |
5 |
)) |
20: - |
||||
4 d:o |
i 8 » |
å |
5 |
)) |
160: — |
||||
11 d:0 |
i 11 |
å |
5 |
» |
605: — |
||||
3 vice korpraler |
i 12 |
å |
5 |
» |
180: — |
||||
32 d:o |
il » |
å |
5 |
)) |
160: — |
||||
32 d:o |
i 11 |
å |
2,50 |
» |
880: — |
||||
transport 4,575: — |
14,290 |
- |
90,427 |
82 |
*) Anm. Inqvarteringskostnader äro beräknade under förutsättning, att allt befäl har bostad utom kasernen,
och minskas sålunda i samma mån som bostäder kunna uti kasernen för dem beredas.
Fjerde Imf™ (Ititeln
111
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
||
transport 4,575: — |
14,290 |
__ |
90,427 |
82 |
|
2 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden............ 72: — |
|||||
1 d:o i 4 » å 8 u |
............ 12: — |
||||
1 d:o il » ä 3 » |
........... 3: — |
||||
1 d:o i 8 » ä 1,50 » |
............ 12: — |
||||
1 d:o i 11 » ä 1,50 » |
........... 16: 50 |
4,690 |
50 |
||
lega: 136 man å 80 kr.......................................... |
............. 10,880: — |
||||
O o |
............. 4,160: - |
15,040 |
_ |
||
kommenderingstillägg ........................................... |
500 |
- |
34,520 |
50 |
|
Beklädnad och underhåll in. in. |
|||||
beklädnad: 78 man i 365 dagar å 33 öre per dag ..... |
............ 8,792: 85 |
||||
53 » i 242 ''i å 33 » » » ..... |
............ 4,232: 58 |
||||
5 » i 97 » å 33 » » » ..... |
............ 160: 05 |
||||
109 » i 30 » å 33 » » .. ..... |
............ 1,079: 10 |
14,264 |
58 |
||
underhåll: 73 » i 365 » å 62 » » » ..... |
............ 16,519: 90 |
I |
|||
53 » i.242 » å 62 » » » ..... |
............ 7,952: 12 |
||||
5 j) i 97 » å 62 » » » ..... |
............ 300: 70 |
||||
109 »> i 30 » å 62 » » » ..... |
............ 2,027: 40 |
26,800 |
12 |
||
sängkläder och servis för 240 man å 9 kr.................. |
2,160 |
— |
|||
sjukvårdspersedlar ................................................ |
200 |
— |
|||
underbefälsskole-distinktionstecken och diverse utgifter. |
förslagsvis ............ |
250 |
— |
43,674 |
70 |
Hästar. |
|||||
40 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter |
å 80 kr................ |
3,200 |
— |
||
utfodring 365 dagar å 1 kr. per dag .. |
14,600 |
— |
| |
||
30 legda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr......................... |
2,700 |
— |
|||
utfodring 30 dagar å 1 kr. per dag .. |
900 |
— |
21,400 |
_1 |
|
Kaserneringskostnader. |
|||||
underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap, renhållning m. m. |
6,000 |
— |
|||
ved och ljus ....................................................... |
1,500 |
— |
|||
kaserninventariers underhåll för 240 man å 2,50 kr...... |
600 |
— |
8,100 |
— |
|
Summa |
— |
— |
198,123 02 |
1
Femte hufvudtiteln.
Protokoll öfver Sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
9 Januari 1884.
Närvarande:
Hane Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding och
von Krusenstjerna.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet
frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1885 och föredrog härvid Marinförvaltningens underdåniga
skrifvelse den 15 September 1883 i fråga om de ordinarie anslagen
samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda år.
Departementschefen yttrade derefter:
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Åfd.
1
2
Femte hnfvndtiteln.
[1—6]
Aflöning för
flottans kårer
och stater.
Ordinarie anslag.
Aflöning för Flottans kårer och stater.
Enligt en af Marinförvaltningen gjord beräkning, mot hvars riktighet
jag ej har någon anmärkning att framställa, skulle de under denna
anslagstitel hänförliga utgifter för år 1885 uppgå till kr. 1,391,284: —
om från denna summa dragés det i riksstaten uppförda
anslaget.................................................................. » 1,210,284: —
skulle, utöfver beloppet af nämnda anslag, under år
1885 erfordras för aflöning af flottans kårer och
stater ......................................................................... » 181,000: —
Till aflöningen äro, utöfver riksstatsanslaget, genom särskilda riksdagsbeslut
1872 och 1876 beviljade 75,000 kronor af behållna inkomsten
af de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, hvarjemte Riksdagen för
genomförande af senaste löneregleringen anvisat för år 1884, likasom
för flere föregående år, återstående inkomsten för nämnda rusthåll
jemte ett extra anslag af 50,000 kronor.
De under nästlidet år från Statskontoret levererade båtsmansvakansafgifterna
hafva uppgått till 112,589 kronor 72 öre och, då dessa
afgifter icke kunna antagas under år 1885 väsendtligt öfverstiga detta
belopp, skulle följaktligen ett extra anslag af 68,410 kronor 28 öre
vara behöflig! för löneregleringens genomförande år 1885; men enär
å tillgångarna för aflöningen 1882 uppstått en behållning af 485 kronor
27 öre samt ingå förhållanden inträffat, som kunna anses medföra
ökade utgifter å ifrågavarande anslagstitel med undantag för de inqvarteringsbidrag,
nästlidet års Riksdag medgifvit båtsmanskompanicheferne
och en del andre officerare, för hvilket behof anslaget likväl
blifvit förlröjdt med derför beräknade 8,800 kronor, anser jag, liksom
Marinförvaltningen, ett extra anslag af 50,000 krsnor under år 1885
vara för ändamålet tillräckligt.
_ Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 8 Januari sistlidne
år i fråga om sjöförsvarets ordnande tillstyrkte jag, bland annat, att,
i _ öfverensstämmelse med hvad sjöförsvarskomitén i dess år 1882 afgifna
betänkande föreslagit, chefens för Flottans militärpersonal embete
Femte hufyudtiteln.
3
skulle indragas ock ifrågasatte derjemte att i stället en högre officer
skulle anställas till biträde åt chefen för Sjöförsvarsdepartementet
i rent militära frågor, genom hvilken anordning jag ansåg, att de
fördelar tillvaron af nämnda chefsembete medfört kunde bibehållas,
under det olägenheterna af bland annat tidsutdrägt och onödig skriftvexling
undvekes, äfvensom besparing i kostnad uppkomme. Till
följd af den utgång, frågan om sjöförsvarets ombildning efter nya
grunder vid förra riksdagen erhöll, föranledde detta förslag, då stäldt
i samband med ombildningen, icke någon åtgärd; men då detsamma
är alldeles oberoende af en förändrad organisation af sjöförsvaret och
då den erfarenhet, jag sedan dess ytterligare vunnit, på intet sätt rubbat
min öfvertygelse om fördelarne af indragningen utaf ifrågavarande
chefsembete, är det min afsigt, att, sedan infordradt, men ännu endast
delvis afgifvet förslag i sådan riktning från komitén för öfverseende
af Flottans reglemente inkommit, till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande
framlägga förslag till förändrade föreskrifter i förberörda hänseende.
Som likväl den rättighet att till aflöning åt chefen för Flottans militärpersonal,
derest denne ej åtnjuter flaggmans lön, använda såsom
tillägg till fasta lönen ett belopp af 2,000 kronor, som för närvarande
på grund af 1876 års riksdags beslut förefinnes, icke lärer utan Riksdagens
särskilda medgifvande få bibehållas för deri officer, som kommer
att ersätta nämnde chbf, så torde sådant medgifvande af Riksdagen
böra utverkas.
I förenämnda mitt yttrande till statsrådsprotokollet tillkännagaf
jag jemväl, att jag icke både något att erinra emot sjöförsvarskomiténs
förslag att tillsätta en station Befälhafvare såsom högsta myndighet
vid hvardera af Flottans stationer, hvilket förslag lärer böra komma
under ompröfning i sammanhang pred det om indragning af förenämnda
chefsembete. Med stationsbefälhafvarebefattningen skulle, hvad
Carlskrona station angår, tillika förenas öfverkommendantsembetet.
Härigenom blefve till aflöning för dessa förenade embeten att tillgå
de 2,000 kronor, som 1876 års Riksdag medgifvit få användas såsom
tillägg till fasta lönen åt öfverkommendanten, derest denne ej uppbud
flaggmåns lön, så att den officer, hvilken sålunda förenade stationsbefälhafvare-
och öfverkommendantsbefattningarna, alltid komme
att åtnjuta:
fast lön.......................................................................................8,000 kronor
och dagaflöning.............................................................................. 2,190 »
eller tillsammans 10,190 kronor.
4
Femte hufvudtiteln.
Detta är visserligen lika med en i tjenst varande flaggmans aflöning,
men jag tillåter mig erinra att, då före år 1875 stationsbefälhafvare-
och öfverkommendantsbefattningarna i Carlskrona voro förenade
hos en person, aflöningsförmånerna för dessa befattningar, på grund
af äldre bestämmelser, enligt hvilka löneförmånerna i allmänhet utgingo
med lägre belopp än nu, utgjorde
lön och tjenstgöringspenningar ...................................................... 6,000 kr.
arvode ..................................................................................................... 1,800 )>
bidrag till representationskostnader................................................ 3,200 »
eller tillsammans 11,000 kr.
utgörande 3,800 kronor mera än aflöningen för den då högst aflönade
af öfrige flaggman, stationsbefälhafvaren i Stockholm.
Det bidrag till representationskostnaders bestridande, öfverkommendanten
sålunda förut haft, blef vid senaste lönereglering indraget,
utan annat vederlag än den officerare af alla grader beviljade löneförbättring
och utan att förändrade förhållanden dertill kunde gifva
anledning; ty samma anspråk på att denne, vid stationen högst kommenderande,
skall utöfva sedvanlig gästvänlighet, i enlighet med det vid
alla örlogsstationer antagna bruk, vid besök af främmande vänskapliga
nationers krigsfartyg qvarstå oförminskade, och man kan icke billigtvis
begära, att stationsbefälhafvaren och öfverkommendanten vid fullgörande
af denna, om än icke anbefallda, dock lika oafvisliga representationsskyldighet
skall, på sätt hittills måst ega rum, göra enskilda
uppoffringar, helst denna befälhafvareplats dessutom pålägger innehafvaren
andra mycket betydliga kostnader, och man icke lärer få påräkna
att alltid kunna besätta platsen med personer, som äro i tillfälle till
dylika uppoffringar.
Reglementskomitén har äfven i det här ofvan nämnda, af dem delvis
afgifna förslag hemstält, att ett belopp af 3,000 kronor årligen
måtte anvisas till bestridande af öfverkommendantens i Carlskrona representationskostnader,
hvarigenom denne blefve i aflöningshänseende
ungefärligen likstäld med landshöfdingarne i riket, hvilket icke torde
anses obilligt.
Med afseende såväl på de ökade göromål af maktpåliggande och
ansvarsfull beskaffenhet öfverkommendanten skulle erhålla genom öfvertagande
tillika af stationsbefälhafvarebefattningen i Carlskrona som
ock på de högre lefnadskostnader, hvilka, såsom ofvan antydts, äro
oundgängliga för en embetsman i den ifrågavarande stationsbefälhaf
-
Femte lmfvudtiteln.
5
varens och öfverkommendantens ställning, anser äfven jag nuvarande
aflöningsförmåner för öfverkommendanten i Carlskrona, om han tillika
blifver stationsbefälhafvare, böra förhöjas med 3,000 kronor, såsom
särskildt arvode; och jag tvekar så mycket mindre att tillstyrka en
sådan förbättring i inkomster, som till dess åstadkommande icke erfordras
anvisande af något särskildt anslagsbelopp utan endast Riksdagens
medgifvande att härtill få använda de besparingar, som å de
till aflöning anvisade anslag kunna dels genom indragningen af chefens
för Flottans militärpersonal embete dels på annat sätt beredas.
Slutligen komma, i händelse ofvanberörda förändring i afseende å
chefens för Flottans militärpersonal embete och station sbefälhafvarebefattningarne
varda vidtagna, åtskilliga ändringar att påkallas i nu gällande
inqvarteringsstat, hvilka förändringar dock först, sodan fullständigt
förslag i frågan från reglementskomitén inkommit, kunna närmare
bestämmas, men Riksdagens medgifvande att inom det för ändamålet
nu anvisade anslagsbelopp få provisoriskt vidtaga dessa ändringar, derest
sådant erfordras tidigare, än ny inqvarteringsstat kan varda Riksdagen
till godkännatide förelagd, anser jag dock böra utverkas.
I enlighet med hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Magt i fråga om de till aflöning åt Flottans kårer
och stater anvisade anslag täcktes föreslå Riksdagen:
att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags
beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för Flottan, jemväl
öfriga efter ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens
behof under sistnämnda år få användas;
att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1885 ett
anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att
gemensamt med anslaget till aflöning för Flottans kårer och stater
redovisas;
att, i händelse Eders Kong]. Magt skulle besluta indragning af
chefens för Flottans militärpersonal embete, de 2,000 kronor, hvilka
på grund af Riksdagens beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta
lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans
lön, må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre officer
vid Flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;
att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta stationsbefälhafvare
och med detta embete i Carlskrona förena öfverkommendantsembetet,
såsom särskildt arvode åt innehafvare!) af dessa förenade embeten
måtte få användas ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf
6
Femte hufvud titeln.
[6]
Beklädnad åt
sjömans- och
skeppsgossekårerna.
de besparingar, som på de till aflöning åt Flottans kårer och stater af
Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt
att de förändringar i inqvarteringsstaten, som utaf indragningen
af chefens för Flottans militärpersonal embete och stationsbefälhafvares
tillsättande föranledas, måtte få i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med nu gällande bestämmelser provisoriskt vidtagas, dock med vilkor
att det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom icke
öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten förelägges nästkommande
års Riksdag till godkännande.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Sedan å detta förslagsanslag, hvilket år 1877 bestämdes till högst
282,000 kronor, under nästpåföljande år en betydlig brist uppkommit,
framstälde Eders Kongl. Maj:t, med afseende derå att anslaget i följd
af en del tillfälliga förhållanden det ena året toges mera i anspråk än
det andra och under förutsättning att anslagets belopp efter medeltalsberäkning
vore tillräckligt, till 1880 års Riksdag förslag att förändra
anslaget från naturen »förslagsanslag högst» till reservationsanslag
och i sammanhang dermed medgifva, att af möjligen uppkommande
besparingar å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade
bristen derå som ock den brist, hvilken uppstått eller kornme
att i samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880. Denna framställning
ansåg sig Riksdagen endast så till vida kunna tillmötesgå, att
Riksdagen beslöt, att ifrågavarande anslag skulle till oförändrad! belopp
282,000 kronor fortfarande såsom förslagsanslag högst i riksstaten
upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1881 kunde
å förenämnda anslag beredas, finge af Eders Kongl. Maj it disponeras
till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag
förut kunde hafva uppkommit. Enahanda medgifvande i afseende på
sedermera uppkomna besparingar å anslaget hafva alla påföljande
Riksdagar, på derom gjorda framställningar, lemnat.
Till följd häraf och af de förändrade föreskrifter angående beklädnaden
af flottans trupper, Eders Kongl. Maj:t, i hufvudsakligt
syfte att minska beklädnadskostnaden, den 6 Augusti 1881 till efterrättelse
faststält, har bristen å ifrågavarande anslag, hvilken vid 1880
års slut uppgick till 100,403 kronor 69 öre, minskats och, enligt hvad
Marinförvaltningen anmält, under år 1882 nedgått från 89,505 kronor
18 öre till 62,447 kronor 70 öre eller med ett belopp af 27,057 kronor
48 öre. Men äfven om nästlidna och innevarande års beklädnads
-
Femte lmfvudtiteln.
7
anslag likaledes lemna öfverskott, hvilka, enligt Riksdagens medgifvanden,
användas till afbetalning å bristen, kan denna dermed icke anses
blifva till fullo godtgjord, och jag anser mig fördenskull böra, i likhet
med hvad Marinförvaltningen föreslagit, i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att äfven
den besparing, som under år 1885 kan beredas pa anslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna, må ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den
brist, som å samma anslag förut uppkommit.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
beräknats, liksom för innevarande år, till 1,200,000
kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp,
och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter
och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning
derjemte att de å förenämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott
fortfarande må, såsom hittills, få användas för de med anslaget afsedda
ändamål.
Nautisk-Meteorologiska byrån.
För nautisk-meteorologiska byrån finnes för närvarande i riksstaten
uppfördt ett ordinarie anslag af 9,000 kronor, hvaraf enligt af Eders
Kongl. Maj:t fastst-äld stat 5,000 kronor utgå såsom lön och tjenstgöringsperitungar
åt föreståndaren samt 4,000 kronor till arvode åt
arbetsbiträden, ombud och observatörer, vaktmästare, premier, gratifikationer,
trycknings- och bokbinderi-, post-, telegraf- och transportkostnader
samt inköp af instrument och redskap, böcker, tidskrifter,
kartor, skrifmaterialier in. m.
Vid afgifvande af förslag till stat för byrån för år 1882 hemstälde
dess styrelse, att nämnda anslag måtte från allmänt ordinarie anslag
blifva förbytt till reservationsanslag samt anförde såsom skäl härför,
att, då kostnaden för instrument m. in. icke kunde på förhand beräknas,
detta måste orsaka, att vissa år öfverskott uppstode, hvilka borde
till statsverket inlevereras, under det att andra år brist uppkomme,
till hvars fyllande medel icke då funnes att påräkna, hvadan i sådant
[7]
Lotsverk^.
[8]
Nautiskmeteorologiska
byrån.
8
Femte hafva (Ititeln.
[9]
Skrifmaterialier
ock expenser,
ved
m. m.
. [10]
Ofningsfartyg.
fall framställning måste ske till Eders Kongl. Maj:t om bristens betäckande
med medel från hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att
vid sådant förhållande de tillfälliga behållningarna svårligen kunde
anses såsom verkliga besparingar å anslaget.
Då, på sätt anfördt blifvit, de behof, för hvilka en del af ifrågavarande
anslag är afsedd, äro af vexlande beskaffenhet och, under
sådana omständigheter, ett fast anslag lätteligen kan föranleda dertill,
att ett uppkommande öfverskott användes till behof, som icke för tillfället
egentligen föreligga men anses framdeles vara att motse, och
till hvilkas fyllande, om och när de uppkomma, man befarar att tillgång
i följd af andra angelägnare utgifter möjligen skulle komma att
saknas, och detta i sjelfva verket skulle vålla mindre god hushållning
än om visshet förefunnes, att gjorda besparingar finge till betäckande
af uppkommande behof anlitas, får jag i underdånighet tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, att anslaget till nautisk-meteorologiska
byrån 9,000 kronor må i riksstaten såsom reservationsanslag
uppföras.
I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har
jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
må förhöjas från 47,224 kronor till 47,612 kronor.
I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom
af bilagda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1885,
med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln
anvisade anslag, komma att sluta på 5,505,000 kronor, hvilket icke
utgör någon annan förändring af de i innevarande års stat upptagna
ordinarie anslagen än nyssnämnda, till jemnande af slutsiffran, föreslagna
förhöjning af 388 kronor.
Extra anslag.
Fartygsmateriel.
Då Eders Kongl. Maj:t af 1882 års Riksdag äskade anslag till ett
ofningsfartyg i stället för den föråldrade ångkorvetten Gefle, beräknades
detta ofningsfartyg komma att kosta 1,480,000 kronor samt fartygets
bestyckning 170,000 kronor. Riksdagen beviljade det för fartygets
byggande erforderliga belopp 1,480,000 kronor samt anvisade
Femte hufvudtiteln.
9
deraf för år 1883 650,000 kronor, hvarefter 1883 års Riksdag för innevarande
år till öfningsfartygets fortsättande anvisat ytterligare 650,000
kronor. Enligt uppgjordt kontrakt med Kockums mekaniska verkstad
i Malmö om fartygs skr ofvets färdigbyggande i hufvudsakliga delar,
skall detta vara fullgjordt den 1 nästkommande Oktober, och, enligt
kontrakt med Bergsunds mekaniska verkstad, skall maskinen, hvilken
beräknats framdrifva fartyget med en hastighet af 114 knop eller 14
knop mer än som från början afsågs, levereras färdig till insättning
den 15 Maj 1885. För att arbetet med denna fartygsbyggnad skall
utan afbrott och tidsutdrägt kunna fortgå och afslutas, erfordras alltså
för år 1885 dels återstoden af det redan beviljade anslaget eller 180,000
kronor, dels de till bestyckningen beräknade 170,000 kronor eller tillsammans
350,000 kronor.
Till påbörjande af en pansarbåt af den typ, som af komitén
för afgifvande af förslag till fartygscerter blifvit tillstyrkt, och beräknad
att, jemte artilleri- och minmateriel kosta 2,838,000 kronor, beviljade
nästlidet års Riksdag 838,000 kronor. För att vid byggandet
af detta fartyg söka tillgodogöra sig alla de förbättringar, hvilka till
följd af senaste årens erfarenhet och inom den beräknade kostnaden
skulle kunna ernås, erhöllo sakkunnige personer nådigt uppdrag att i
detta hänseende yttra sig, och framstälde desse härvid såsom önskningsmål:
»att
pansarbåtens fart ökas till fjorton knop;
att bestyckningen förstärkes i den mån sådant lämpligen kan ske,
och tillgängliga medel det medgifva;
att pansarets tjocklek icke understiger den af certkomitén föreslagna,
men pansarplåten tillverkas af bättre material än jern; samt
att, derest sådant till vinnande af ofvannämnda förbättringar finnes
erforderligt, vare sig med hänsyn till kostnad eller vigt, det rörliga
kanontornet utelemnas och tornkanonerna uppställas på vändskifva inom
barbet-torn».
Sedan denna framställning delgifvits Marinförvaltningen för att vid
uppgörandet af ritningar och kostnadsförslag till pansarbåten iakttagas,
hafva dylika ritningar och förslag, enligt hvilka pansarbåtens längd ökats
från 232 till 255 fot och maskinkraften likaledes ökats för att gifva fartyget
en hastighet af minst 14 knop, blifvit af Eders Kongl. Maj:t den
7 sistlidne December faststälda, samt Marinförvaltningen bemyndigats
att, efter infordrande af anbud från de privata verkstäder inom landet,
som egde största erfarenhet i fartygsbyggnad, afsluta kontrakt om utBih.
till Eihd. Prot. 1884. 1 Samt. 1 Afl. 2
. C11].
Paus ar b åt.
[12]
Minbåt.
iO Femte liufvu(Ititeln.
förandet af så väl de delar af arbetet, hvilka kunde åstadkommas med
de af Riksdagen redan anvisade medel som ock öfriga delar deraf, till
hvilka medel ännu icke beviljats, men hvilka ansåges böra vid enskild
verkstad utföras, dock med iakttagande, hvad anginge dessa sistnämnde
delar af arbetet, att avtalet träffades vilkorligt i afvaktan på Riksdagens
beslut om medels anvisande för ändamålet.
Beträffande det anslagsbelopp, som för pansarbåtens försättande
under år 1885 borde ifrågakomma, har Marinförvaltningen, som ansett
det för densamma behöfliga återstående beloppet, 2,000,000 kronor, böra
fördelas i två lika delar, i enlighet dermed ifrågasatt ett anslag af
1,000,000 kronor; men då det, enligt de uppgjorda kostnadsberäkningarne,
för fartygets färdigbyggande, med undantag för pansar samt
artilleri och minutredning, skulle erfordras allenast ett belopp, utöfver
redan beviljade medel, af omkring 812,000 kronor samt det icke synes
lämpligt att i förväg beställa en obetydligare del af vare sig pansar
eller artilleri och minutredning, och detta desto mindre som genom att
uppskjuta anskaffandet häraf till den tidpunkt, då sådan anskaffning
blifver erforderlig för att icke vålla uppskof med fartygets fullbordande,
man blifver i tillfälle att tillgodogöra sig all den erfarenhet, som pågående
försök rörande såväl motståndskraften hos olika slags pansar
som verkan af förbättrad artilleri- och minmateriel ända till dess kunna
lemna; har jag ansett anslagsbehofvet för ifrågavarande fartygsbyggnad
kunna och höra för år 1885 inskränkas till förenämnda 812,000 kronor.
För fartygets komplettering med pansar och bestyckning skulle
derefter återstå ett anslagsbehof af 1,188,000 kronor.
För att kunna, på sätt sjöförsvarskomitén framhållit, utan afbrott
fortgå med anskaffande af de jemte pansarbåtar för vårt försvar så
vigtiga minbåtarne, har Marinförvaltningen föreslagit anskaffandet af
ytterligare en första klassens minbåt, beräknad att likasom den, till
hvilken sistlidet års Riksdag beviljade anslag och hvilken, enligt kontrakt,
skall levereras omkring den 1 Augusti 1884, kosta 190,600
kronor.
Ehuru de af certkomitén föreslagna andra klassens minbåtar torde
vara fullt tillfredsställande och lämpliga för utskjutande af den mindre
sortens minor, synas likväl, med fästadt afseende å den större sjödugligheten
och det ökade bränsleutrymmet hos första klassens minbåtar,
hvarigenom desse utan bränsleförrådets komplettering kunna tillryggalägga
1000 d 1200 nautiska mil samt följaktligen bättre lämpa sig såsom
kunskapare eller avisofartyg, på samma gång som desamma
Femte hufvudtiteln.
11
efter behof kunna använda den större eller den mindre sortens minor,
dessa första klassens minbåtar vara att föredraga, helst skilnaden i
pris, cirka 17,000 kronor, är jemförelsevis obetydlig i förhållande till
ofvanberörda fördelar; och kan jag fördenskull icke annat än biträda
Marinförvaltningens framställning i detta hänseende.
I enlighet med den af mig vid förra statsregloringen vidtagna förändring,
har jag äfven nu under titeln fartygsmateriel ansett mig böra
upptaga de för artilleri- och minmaterial m. m. till flottans redan befintliga
fartyg erforderliga anslagsbehof.
För att å en del flottans fartyg, enligt faststäld bestyckningsplan,
åstadkomma mera tidsenligt, lättare men kraftigare artilleri än det nu
befintliga, äfvensom till ammunition och anskaffning af elektriska lysapparater
för fartyg har Marinförvaltningen hemställt, att följande an
-
slag skulle för år 1885 begäras, nemligen:
för 11 st. 12 c.in. kanoner.................. 82,500: —
» 8 » lavettage................................ 48,000: —
» 4 gröfre kulsprutor............... 28,000: —
u 800 » 15 c.m. granater ............... 24,000: —
i) 3,300 >» 12 » » 49,500: —
» komplettering af skråförrådet........... 20,000: —
» ammunition till kulsprutor.................. 16,000: —
» elektriska lysapparater för fartyg... 28,400: —
eller tillhopa kronor 296,400: —
Af dessa anslagsbehof lärer likväl utan olägenhet kunna anstå med
de för skråförrådets kompletterande beräknade 20,000 kronor, hvarigenom
ofvannämda behof för år 1885 endast komme att uppgå till
276,400 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet
hemställa att Eders Kongl. Maj:t . behagade för år 1885 till flottans ny
-
byggnad och komplettering af Riksdagen äska:
Till fullbordande af ett öfningsfartyg ................. 350,000: —
)> fortsättande af en pansarbåt ........................... 812,000: —
}) anskaffande af en minbåt ................................ 190,600: —
)> artilleri- och utredningsmateriel till redan
befintliga fartyg ................................................... 276,400: —
eller tillhopa kronor 1,629,000: —
[13]
Artilleri- och
utredningsmateriel
för
redan befintliga
fartyg.
12
Femte Imfvudtiteln.
[14]
Minväsendet
och mintillverkningspersonalen.
Minväsendet.
Marinförvaltningen liar hemstält, att för minväsendet och mintillverkningspersonalens
aflöning nedanstående extra anslag måtte af Riks
-
dagen för år 1885 äskas, nemligen:
till anskaffning af materiel för det fasta minförsvaret
i inloppen till Stockholm och Södertelje, beräknad
i sin helhet till 330,000 kronor .......................... kr. 66,000: —
till anskaffning af en elektrisk lysapparat för det
fasta minförsvaret vid Carlskrona...................................... » 16,200: —
till anskaffning af bomullskrut .................................. » 5,400: —
» minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens
aflöning................................................................. » 32,400: —
eller tillsammans kr. 120,000: —.
Då emellertid uti det af Marinförvaltningen den 15 September
1882 afgifna förslag till ordnande af det fasta minförevaret i inloppen
till Stockholm och Södertelje, hvilket ligger till grund för den här
ofvan nämnda kostnadsberäkning, ifrågasättas vissa icke ovigtiga förändringar
i den förut delvis faststälda minspärrningsplanen, och då lämpligheten
af dessa förändringar icke ännu varit föremål för nådig pröfning,
enär sjelfva den förändrade planen, under afvaktan af resultaten
utaf försök med nya uppfinningar, icke blifvit af Eders Kongl. Maj.-t
faststäld, synes med det ifrågasatta anslaget till anskaffning af materiel
för det fasta minförsvaret tills vidare böra anstå. Likaledes kan för
närvarande anstå med anskaffande af en elektrisk lysapparat för fasta
minförsvaret vid Carlskrona. Deremot har jag med afseende å öfriga
ofvannämnda, af Marinförvaltningen under denna titel ifrågasatta anslag
icke något att erinra.
Härjemte har jag ansett ett af varfschefen i Carlskrona anmäldt
behof vara af stor vigt och påkalla skyndsamt afhjelpande, nemligen
beredande af lämplig lokal för stationens sjöinstrument och sjökortförråd,
samt i sammanhang dermed ordnandet af lokaler för allt hvad
som tillhör mindepartementets verksamhet.
Den ursprungligen till förvaring af sjöinstrument och sjökort
samt till minkontor anvisade byggnad å skeppsvarfvet blef vid branden
den 20 Januari 1881 svårt skadad, och då densamma redan förut var
för ändamålet mindre tjenlig och endast provisoriskt dertill begagnades,
Femte hufvudtiteln.
13
lärer den, om äfven numera reparerad, likväl icke vidare böra till
förvaringsrum för instrumentförråd m. in. ånyo användas, så mycket
mindre som lokalen är behöflig och användbar för andra varfvets
ändamål.
Den i följd af branden för tillfälligt inrymmande af sjöinstrument
m. m. upplåtna, eljest till nedrifning bestämda gamla skeppsgossekasernen
är, efter hvad chefen för mindepartementet anmält, härtill
alldeles olämplig. Vid skarpskjutning och salut äfvensom vid stark
ostlig bris skakas hela byggnaden våldsamt och vibrerar, hvilket menligt
inverkar på gången af kronometrar och pendeln samt på öfriga
derinom förvarade dyrbara astronomiska m. fl. instrument och apparater.
Dessutom ligger denna byggnad som är af trä, utom varfvets område,
i närheten af en del andra gamla trähus inom staden och är följaktligen
lätt utsatt för fara såväl genom eld som inbrott.
En annan lokal för ifrågavarande under chefens för mindepartementet
vård hörande dyrbara sjöinstrument och sjökort bör fördenskull
anskaffas; men härvid torde tillika böra tillses, att denna lokal
så förlägges, att i dess omedelbara grannskap kan beredas plats för
äfven öfriga mindepartementets förråd.
Liksom allt öfrigt till minväsendet vid stationen hörande, är, hvad
byggnader angår, helt och hållet provisoriskt anordnadt, såsom varande
under senaste åren tillkommet, så är äfven den till förråd för närvarande
anvisade gamla f. d. plåtslagareverkstaden både otillräcklig och
mindre lämplig till detta ändamål och blifver detta ännu mera i mån
af minväsendets utveckling; hvarförutom, så framt det för försvaret så
vigtiga min väsendet skall kunna på ett praktiskt sätt ordnas, nödvändigt
torde blifva, att dess inrättningar och förråd så snart som möjligt
sammanföras på en plats. Ur denna synpunkt har ock chefen för
mindepartementet så väl som varfsehefen föreslagit den å nordvestra
delen af nya varfvet, söder om straff-fängelsets inhägnad belägna, af
berggrund bestående öde tomten, såsom fullt lämplig för ändamålet, då
densamma icke blott skulle medgifva uppförande af den nu främst
behöfliga byggnad för minkontoret och förvaring af sjöinstrument utan
äfven framdeles bereda plats för förrådshus m. m., hvarjemte tomten
äfven erbjöde fördelen af nära grannskap till reparationsverkstaden,
samt farvattnet utanför densamma väl lämpade sig för företagande
af elektriska minundersökningar; och har mindepartementschefen uppgjort
följande kostnadsförslag för ett sådant minetablissement:
för den nya sjöinstrument- och sjökarteförrådsbyggnaden, tillika
14
Femte hufvudtiteln.
innehållande mindepartementschefskontor samt meteorologiskt och astronomiskt
observatorium ............................................................ kr. 90,500: —
för minförrådsbyggnad .......................................................... » 66,000: —
» elektrisk lysapparatförråd............................................. » 16,200: —
» landningsbrygga och spårvägar.................................... » 8,000: —
Summa kr. 180,700: — •
Då jag delar varfsehefens åsigt om behöfligheten af en annan
lokal för sjöinstrument och sjökort samt minkontor, hvartill icke någon
af de redan befintliga äldre bj^ggnaderna kunna användas, och då det
föreslagna läget för en ny sådan byggnad synes dertill fullt lämpligt,
får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen
till uppförande af en byggnad till förvarande af sjöinstrument
och sjökortförråd samt till minkontor m. in. i Carlskrona äska ett
anslag för år 1885 af 90,500 kronor.
Om det för minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens
aflöning begärda anslag, till slutsummans jemnande, nedsättes till
32,100 kronor, skulle sålunda för minväsendet erfordras följande extra
anslag för år 1885, nemligen:
till minkontor samt sjöinstrument- och sjökort
förråd
m. in................................................................................ kr. 90,500: —
till bomullskrut................................................................ » 5,400: —
» minväsendets utveckling in. in.......................... » 32,100: —
Summa kr. 128,000: —.
. L15]
Förrådshus å
Björnholmen.
Förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler.
Enligt meddelade föreskrifter skola de på expedition utgående
fartygen vara försedda med ett visst antal laddade projektiler. För
uppläggning och förvaring af den del utaf dessa projektiler, som efter
slutad expedition till förrådet inlevereras, finnes vid flottans station i
Stockholm icke någon plats, enär projektilerna icke få förvaras laddade
på varfvet. Visserligen kunna do efter återlevereringen urladdas,
men eu sådan operation är både tidsödande och i viss mån farlig,
hvarföre det ansetts i flere afseenden synnerligen önskvärdt, om någon
plats kunde beredas utom stationens område, der projektiler af ifrågavarande
slag, i likhet med hvad förhållandet är i Carlskrona, kunde
förvaras laddade från det ena året till det andra. Sedan flottan förvärfvat
den i Stockholms skärgård vid farleden mellan Waxholm och
Femte liufvudtiteln.
15
Oscar Fredriks borg belägna Björnholmen för uppförande af ett kruthus,
minmagasin in. m., har varfschefen vid Stockholms station, som ansett
denna plats lämpa sig särdeles väl för anläggning af ett förrådshus
för laddade projektiler, gjort framställning om uppförande derstädes
af ett dylikt förrådshus, afsedt för 1100 laddade projektiler och beräknadt
att kosta 6,000 kronor.
Då jag icke kunnat annat än dela varfschefens uppfattning om
behöfligheten af ett förrådshus för laddade projektiler vid härvarande
station, och då detta lärer kunna lämpligast och med minsta kostnad
åstadkommas, om detsamma finge uppföras samtidigt med de nu
pågående arbetena för flottans räkning å Björnholmen, hvars lämplighet
såsom plats för ett dylikt förrådshus jag i allo kan vitsorda, så
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t må föreslå
Riksdagen att för år 1885 för ifrågavarande ändamål anvisa ett extra
anslag af 6,000 kronor.
Skjutförsök och inskjutning af kanoner.
För skjutförsök och inskjutning af kanoner har Riksdagen tid
efter annan anvisat äskade anslag och senast år 1882 för nästlidet
år till detta ändamål beviljat ett extra anslag af 20,000 kronor.
Dessa skjutningar hafva under sistförfluten år pågått och komma
under detta år att fullföljas så långt anslagna medel lemna tillgång.
På det att inskjutning af anskaffade kanoner och andra skjutförsök
derefter må kunna verkställas, erfordras, efter hvad Marinförvaltningen
anmält, ytterligare anslag, hvarföre Förvaltningen hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra
anslag till detta ändamål för år 1885 af 25,000 kronor; och får jag,
med afseende å vigten af dessa skjutförsök, biträda denna Marinförvaltningens
underdåniga hemställan.
Komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier
m. m.
De för detta ändamål erforderliga behof upptogos vid anmälan af
förslaget till reglering af utgifterna å femte liufvudtiteln för år 1880
enligt eu af Marinförvaltningen uppgjord specifikation sålunda:
[16]
Skjutförsök.
[17]
Sjöbefästningarna
vid
Carl skrona.
16
Femte Inifvudtiteln.
[13]
Brandskade
ersättning.
En flyttbar lyftkran för svåra kanoner
Ammunitionsdurkars inredning-.................
Utredning.......................................................
Inventarieutredning......................................
Inventarier .......>.............................................
17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.....
Uppläggning af kanoner ..........................
Oförutsedda utgifter ..................................
kr. 12,000: —
» 30,500: —
» 66,792: 81.
» 52,126: 92.
). 68,389: 28.
» 3,400: —
46,700: —
b 590: 20.
Kronor 280,499: 21.
hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut
anvisade medel .............................................................. » 28,499: 21.
é ------
hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras kronor 252,000: —
Af detta belopp har Riksdagen sedermera anvisat:
för år 1880 ................................................................................. kr. 60,000:
» b 1881 .............................................................................. » 48,000: —
). v, 1882 ................................................................................. » 48,000: —
» b 1883 .......................................................... b 38,000: —
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den
11 Februari 1881 för byggande af en ångslup af
jern till uppehållande af förbindelse emellan Carlskrona
och dess sjöfästningar, hvilken ångslup ingår
bland befästningarnas inventarier, från andra tillgångar
anvisat .......................................................................................... kr. 19,400: —
tillhopa kronor 213,400: —
Återstående anslagsbehofvet för ifrågavarande ändamål utgör alltså,
på sätt Marinförvaltningen i sina underdåniga skrifvelser den 29 September
1882 och den 15 September nästlidet år anmält, 38,600 kronor;
och får jag alltså, med stöd af Marinförvaltningens och varfschefens
i Carlskrona derom gjorda framställningar, i underdånighet föreslå, att
Eders Kongl. Maj:t till den ännu återstående anskaffningen af inventarier
m. m. till sjöbefästningarna i Carlskrona täcktes af Riksdagen
begära anvisning af ett extra anslag för år 1885 af 38,600 kronor.
Ersättning för brandskada å kronans varf i Carlskrona.
Genom eldsvåda å kronans varf i Carlskrona den 4 Juni 1881
nedbrunno två projektilbodar och ett virkesskjul och afbrändes taket
till östra fyrkantens östra flygel. 1 afvaktan på redogörelse af varfs
-
Femte hufvudtiteln.
17
chefen derstädes öfver antalet och beskaffenheten af de persedlar, som
vid denna brand skadades och som i följd deraf behöfde anskaffas eller
iståndsättas, medgaf Eders Kongl. Maj:t, på Marinförvaltningens underdåniga
framställning, genom nådigt bref den 2 September 1881, att
oundgängliga utgifter i följd af branden finge utaf Förvaltningen af
omhänderhafvande medel förskjutas och derefter anmälas till ersättande.
Sedan undersökning vid krigsrätt angående eldens uppkomst blifvit
hållen samt, enligt det dervid förda protokoll, aktor i målet förklarat
sig ej hafva anledning att i detsamma föra talan mot någon, äfvensom
inventering och värdering egt rum af de brandskadade effekterna, och
brandskadan å byggnaderna uppskattats, meddelade varfschefen i skrifvelse
till Marinförvaltningen den 16 September 1882 fullständig redo-,
görelse i fråga om den skada och förlust, som af branden orsakats; och
inhemtas häraf hufvudsakligen: att nämnda skada och förlust, inberäknädt
de nedbrunna byggnadernas värde, uppskattats till 232,846 kronor
81 öre, att flere af de uppbrunna så väl som af de till följd af branden
kasserade effekterna utgjordes af föråldrade lavetter och fartygsinventarier,
Indika icke behöfde ersättas, att de nedbrunna byggnaderna
icke heller behöfde återuppbyggas och att särskild anvisning af medel
för brandskadan i öfrigt icke erfordrades utöfver ersättning för de utgifter
Marinförvaltningen, på grund af Eders Kongl. Maj:ts förenämnda
nådiga bref, förskottsvis bestridt.
I afseende å dessa utgifter åter har Marinförvaltningen anmält,
att desamma omfattat kostnader för besigtning och inventering af de
spetsprojektiler, som varit utsatta för branden, för iståndsättande af
de projektiler, som härvid befunnits skadade men till krigsbruk dugliga,
för anskaffning af förladdningar till en anbefald fartygsexpedition,
eftersom stationens hela förråd af förladdningar genom branden
förlorats, och för andra af branden föranledda oundgängliga arbeten,
samt att dessa kostnader uppgått enligt räkenskapen till sammanlagdt
16,278 kronor 15 öre; hemställande Marinförvaltningen, att Eders
Kongl. Magt täcktes af Riksdagen begära att å extra stat för år 1885
måtte, till ersättande af ifrågavarande brandskador, anvisas det erforderliga
beloppet ; och får jag, på grund af hvad sålunda förekommit
och blifvit upplyst, i underdånighet tillstyrka att framställning till
Riksdagen måtte ske om beviljande för ifrågavarande ändamål af ett
extra anslag å 16,278 kronor.
Bih. till JRikscl. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
3
18
Femte liufvudtiteln.
[19] Jernväg till |
Jernvägsförbindelse mellan Flottans varf i Carlskrona och Med anledning'' af vigten deraf att transporter af kanoner och an-nan materiel måtte så skyndsamt som möjligt och utan alltför stor Enligt dessa förslag, hvilka åtföljdes af fem särskilda ritningar, en kostnad af ............................................................................. kr. 295,000: — det andra, bana genom tunnel under stadens torg......... » 215,000: — och det tredje, bana öfver Möllebacken och Borgmä-starefjärden .............................................................................. » 102,000: — Kostnaden för jernvägens fortsättande inom varfvet skulle, om uppgå till....................................................................................... kr. 53,000: — men, om den förenades med spår enligt de båda andra förslagen, till............................................................................. » 68,000: -— och beräknades de anordningar, som för tyngders transport sjöledes på För den del af ifrågavarande jernvägsanläggning, hvilken ligger Frågan om tillvägabringande af den återstående jern vägsförbindel- |
Femte lmfvudtiteln.
19
sen, den emellan varfvet och Carlskrona—Wexiö jernväg, hvilken det
således numera endast kan ifrågakomma att utföra enligt det andra af
de framstälda förslagen eller medelst tunnel under stadens torg, har
deremot hittills fått stå tillbaka för tillgodoseende af andra flottans behof,
som ansetts mera trängande, ehuruväl förnyade och allt enträgnare
framställningar ifrån vederbörande myndigheter, varfschefen i
Carlskrona och Marinförvaltningen, nogsamt gifva vid handen, att äfven
behofvet af denna jernvägsförbindelse blifvit allt mer och mer oafvisligt.
I samma män jernvägen mera begagnas för forsling af de för flottan
behöfliga materialier, utrustnings- och förbrukningsartiklar, hafva ock olägenheterna
af det närvarande transportsättet mellan jernvägen och varfvet
gjort sig mera kännbara. Denna transport sker nemligen dels med
dragkraft deis medelst präntning, det senare företrädesvis vid forsling
af tyngre pjeser. Hvilkendera, af dessa transportsätt, som anlitas, så medför
det alltid tidsförlust, ansenlig kostnad och behof af betydliga arbetskrafter,
hvarförutan, om forsling med pråm af tyngre pjeser från skeppsbron
skall kunna ske utan alltför stor uppoffring af arbetskrafter och
utan risk att icke en eller annan tyngre pjes skall löpa fara att förloras,
såsom vid ett tillfälle var förhållandet med en 27 c. m. kanon,
det blifver alldeles oundgängligt att gifva åt den del af kajen, der inlastningen
skall ske, en större bärkraft samt anbringa en lyftkran, anordningar,
hvilka, såsom ofvan synes, enligt uppgjordt kostnadsförslag
och ritningar skulle medföra en utgift af 93,000 kronor, och härmed
vore likväl endast en del af olägenheterna vid detta transportsätt undanröjda.
Tidsförlusten för omlastningen, om än minskad, qvarstode
till en del och vid de tider, då is hindrade sjökommunikationen, skulle
fortfarande såsom nu de tyngre artiklarne blifva qvarliggande vid skeppsbron,
till dess lämpligåre väderleksförhållanden inträffade, en olägenhet,
som äfven i fredstid kan vara till hinder och men för arbetena vid
varfvet och, i händelse af krig, kunde blifva af mycket olycksbringande
påföljd.
Äfven kostnaderna af det nuvarande transportsättet äro högst ansenliga,
Enligt uppgjorda beräkningar belöper sig den årliga kostnad
staten fått vidkännas för transporter från jernvägen till varfvet af kol,
virke, plåt, sand och dylikt ensamt för Ingeniör departementet till omkring
20,000 kronor och lägges härtill kostnaden för transport af kanoner, projektiler,
ångpannor, maskindelar och annat tyngre gods, hvartill hvarje gång
erfordras en myckenhet arbetsfolk, uppgår denna kostnad till högst betydliga
belopp. I alla de fall, der leverantören åtagit sig leveransens
20
Femte till fynd titeln.
verkställande vid varfvet, blifver naturligtvis den levererade varan kronan
så mycket dyrare, som kostnaden för denna transport, och. det är gifvet,
att denna kostnad härvid sättes temligen högt, då densamma är svår
att på förhand bestämdt beräkna såsom beroende på en del tillfälliga
omständigheter. Med ledning af de i allmänhet på platsen gängse
prisen har den kostnad leverantörer fått vidkännas för dylika transporter
beräknats till i medeltal 11 öre pr centner.
Svårigheterna och kostnaderna vid det nuvarande transportsättet
har jemväl vållat, att vid en del leveransuppgörelser leverantörerna
numera fästa det vilkor, att varfvet skall ombesörja transporten
från jernvägsstationen eller skeppsbron, men, då detta företrädesvis är
och lärer blifva förhållandet vid leveranser af tyngre gods, hvilket en
leverantör svårligen torde hafva utvägar att på denna våglängd transportera
åtminstone icke utan att på platsen hafva särskild kommissionär,
blifver härigenom en betydande del af varfvets arbetsstyrka dragen från
de arbeten, för hvilka densamma är afsedd, hvilket naturligtvis icke
kan ske utan skada för dessa arbeten.
De nu nämnda olägenheterna i följd af brist på jern vägsförbindelse
mellan varfvet och Wexiö—Carlskrona jernväg äro, såsom
nu blifvit visadt, redan under fredliga förhållanden af ganska afsevärd
betydelse och blifva det ännu mer i samma mån som storleken och tyngden
hos en del pjeser, såsom kanoner och pansarplåtar, ökas, men härtill
kommer att, i händelse af krig, jernvägen torde få antagas blifva
den trafikled, på hvilken så väl behöflig artillerimateriel som kol och
andra förbrukningsartiklar företrädesvis tillföras flottan, och vid ett dylikt
tillfälle, då tidsvinst kan vara af afgörande vigt och arbetskrafterna torde
vara fullt upptagna af de göromål, för hvilka de hufvudsakligen äro afsedda,
kan bristen af denna kommunikation vålla oersättlig förlust och skada.
Det torde ock böra anmäkas att, om det skall blifva en möjlighet
att med nuvarande underhållsanslag äfven nödtorftigt möta de växande
behofven, helst sedan numera i stället för de för varfvet relatift
billiga båtsmännen, daglönare, som icke kunna erhållas utan mångdubbelt
högre dagspenning, åtminstone delvis måste anlitas, är det alldeles oeftergifligt
att minska arbetskostnaden så mycket som möjligt, och dertill
skulle den föreslagna förbindelsen till icke ringa grad bidraga.
Slutligen torde såsom en icke ovigtig fördel af den föreslagna
tunneln äfven kunna anföras, att densamma, såsom varande bombfri,
vid krigstillfällen lemnar ett välbehöfligt skydd för krut och annan
materiel.
Såsom ofvan är nämndt skulle kostnaden för den ifrågasatta jern -
Femte lmfnidtiteln.
21
vägsförbindelsen uppgå till 215,000 kronor, af hvilken kostnad Marinförvaltningen
endast ansett en tredjedel för år 1885 erforderlig;
med afseende hvarå och på grund af det ofvan anförda jag i underdånighet
hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
till en jernvägsförbindelse mellan Flottans varf i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö
jernväg bevilja ett belopp af 215,000 kronor, samt deraf
för år 1885 anvisa 72,122 kronor, till hvilket belopp jag till jemnande
af extra anslagens slutsumma föreslår detta anslag.
Nytt kruthus vid Carlskrona station.
" C2°]
Det för Carlskrona station erforderliga krut förvaras för närva Kruthus vid
rande dels i tre kruthus, å Koholmen, Mjölnareholmen och Ljungskär? Carlskronadels
ock för sjöbefästningarnes behof i ett kruthus å KungsholmenAf
de tre förstnämnda ligga de å Mjölnareholmen och Ljungskär så
nära staden och flottans etablissement derstädes, att stor skada och
förlust å så väl kronans som enskild egendom är att befara af en möjligen
inträffande krutexplosion, hvarförutom intet af dem lemnar sk}Md
mot nutidens artilleri; kruthuset å Kungsholmen är icke heller öfverensstämmande
med nutidens fordringar samt dessutom numera afsedt
och behöfligt för inrymmande af diverse andra fästningens förnödenheter.
Med afseende härå har varfschefen i Carlskrona, i afgifvet utlåtande
med förslag angående behofvet af extra anslag för år 1885, framhållit
behöfligheten af dels ett anslag till kruthus å Carlsholmen på 35,000
kronor, dels ett dylikt å enahanda belopp för att å Espeskär, på ett
afstånd af 10,000 fot från Carlskrona, uppföra ett kruthus, afsedt att
under fredstid inrymma sjöbefästningarnes krutförråd, hvilket vid krigstillfälle
skulle derifrån förflyttas och inrymmas i krutmagasinen under
fästni ngs vallar ne; varande kruthusen, som borde göras dubbla och af
trä, beräknade att rymma hvardera 5,000 centner krut.
I fråga om krutliuset å Carlsholmen, afsedt att ersätta de nuvarande
kruthusen å Mjölnareholmen och Ljungskär, så lärer, på sätt
Förvaltningen af sjöärendena i afgifvet utlåtande den 7 Augusti 1868
anfört, sådana anordningar kunna vidtagas, att kruthuset å Koholmen
hufvudsakligen användes för inrymmande af stationens fredsbehof af
krut och de nämnda öfriga båda kruthusen således endast undantagsvis
och för en mindre del af krutförrådet behöfva tagas i anspråk, hvadan
med nytt kruthus å Carlsholmen synes åtminstone för närvarande
22
Femte Imf vild ti teln.
kunna anstå. Beträffande deremot nytt kruthus i stället för det nuvarande
å Kungsholmen befintliga, så förekommer: att detta kruthus
redan af senaste befästningskomité uti dess betänkande den 30 Augusti
1880 upptagits såsom förvaringsplats för diverse förnödenheter; att
ehuru en icke obetydlig del af fästningens fredsinventarier ännu icke
blifvit kompletterade, utrymme likväl saknas för ett ändamålsenligt
förvarande af fästningens stora uppbördsmateriel, så att kommendanten
på uppbördsmannens härom gjorda anmälan hos varfschefen
framhållit nödvändigheten af att snarast möjligt få gamla kruthuset
såsom sådant utrymdt, i ändamål att kunna detsamma såsom materialförråd
använda; att fördenskull, om icke kruthuset, som redan enligt
Kongl. Brefvet den 3 Juni 1881 varit ifrågasatt att utrymmas, blifver
tillgängligt såsom förrådshus, annat sådant måste inom fästningen uppbyggas,
om, såsom föreskrifvet är och nödvändigt torde vara, fästningarnas
fredsinventarier skola förvaras å fästningarna, medan de öfriga
förvaras å varfvet i Carlskrona; och att det gamla kruthuset numera
ansetts aldeles otjenligt såsom sådant, hvarjemte de i dess ställe till
förvaring af krut afsedda krutmagasinen under vallarne antagligen för
all framtid komma att vara så besvärade af fukt, att krutet, derstädes
en längre tid förvaradt, skulle förlora sina vigtigaste egenskaper.
Vid dessa förhållanden och då krutets förvarande i det nuvarande
otjenliga kruthuset äfven kan i händelse af explosion vålla oberäknelig
skada å befästningarna, anser jag, lika med varfschefen, att ett kruthus
å Espeskär eller annan dertill lämplig plats till förvarande af sjöbefästningarnas
krutförråd under fredstid bör åvägabringas samt hemställer
alltså, att ett anslag å 35,000 kronor härtill må af Riksdagen för år
1885 äskas.
Förutom ofvanstående har Marinförvaltningen föreslagit att till nya
häkten vid flottans stationer skulle äskas ett extra anslag för år 1885 af
87,000 kronor; men alldenstund det för närvarande är i fråga att genom
andra anordningar bereda nödiga häkten för både flottans och
arméns räkning, lärer ofvanberörda förslag nu ej böra föranleda någon
Eders Kongl. Majrts nådiga åtgärd.
Femte Imfvudtitcln.
23
Sammanlagda summan af de för år 1885 erforderliga extra anslag
skulle alltså, såsom af ofvannämnda bilaga synes, utgöra 2,000,000
kronor; och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes
i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Ivongl. Maj:t nu är
föreslagen, utfaller på följande sätt:
1884. 1885.
Ordinarie anslag 5,504,612 |
-- 5,505,000 |
—- således ökning 388 — således minskning 94,550 |
_ |
Summa kronor 7,599,162 |
— 7,505,000 |
— således minskning 94,162 |
— |
Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder
bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte
hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit
af departementschefen i underdånighet hemstäldt; och
skulle afskrift af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t
sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att
läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof,
i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.
In fidem procolli
L. Th. Neijber.
24
Femte hufyndtiteln
Förslag
till
Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1885.
Anvisning |
Indelning och dermed |
Summa. |
||||||
Ordinarie anslag. |
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Departementet och öfverstyrelse». |
Kronor. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Departementschefen.................................... Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli |
17,000 |
— |
— |
— |
17,000 |
|||
samt kommandoexpeditionen....................... |
26,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
26,800 |
— |
Marinförvaltningen...................................... |
38,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
38,600 |
— |
Sgr |
82,400 |
— |
----- |
—• |
— |
- |
82,400 |
— |
Flottans personal. |
||||||||
Aflöning för Flottans kårer och stater............ |
1,210,284 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,210,284 |
— |
o Alderstillägg, förslagsa?islag........................ Beklädnad åt sjömans- cell skeppsgossekårerna, |
32,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
32,000 |
|
förslagsanslag, högst................................ |
282,000 |
— |
—— |
— |
— |
— |
282,000 |
— |
Natura-underhåll, förslagsanslag.................... |
452,450 |
— |
— |
— |
1 452,450 |
— |
||
Båtsmansindelningen................................... |
— |
77,300 |
24,600 |
— |
101,900 |
- |
||
Sgr |
1,976.734 |
— |
77,300 |
— |
24,600 |
— |
2,078,634 |
— |
Flottans materiel. |
||||||||
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations- |
||||||||
anslag................................................. |
1,078,800 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,078,800 |
— |
Diverse anslag-. |
||||||||
Flottans öfningar, reservationsanslag.............. Undervisningsverken: |
670,000 |
— |
,---- |
— |
— |
— |
670,000 |
— |
Sjökrigsskolan........................... 31,040: — Skeppsgosseskolan.................... 8.780: — |
39,820 |
39,820 |
||||||
För sjömätningar och sjökartekontorets verksam-het, reservationsanslag............................. Till stipendier åt sjöofficerare under anställning |
60,000 |
— |
— |
- |
— |
— |
60,000 |
— |
i utländsk tjenst eller kommendering utrikes |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
Durchmarschkostnader, reservationsanslag....... |
30,000 |
— |
— |
-- |
— |
— |
30,000 |
— |
Transport |
3,952,754 |
— |
77,300 |
_ |
24,600 |
— |
4,054,654 |
— |
Femte hufvudtiteln
25
Anvisning |
Indelning och dermed |
Summa. |
||||||
Friheter. |
Ersättning |
ir. |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
3,952,754 |
— |
77,300 |
— |
24,600 |
— |
4,054,654 |
— |
För sjukvård.............................................. |
1 39,000 |
- |
— |
— |
— |
— |
39,000 |
— |
För diverse behof........................................ |
19,175 |
— |
— |
— |
— |
— |
19,175 |
— |
Rese- och traktämentspenningar, förslagsanslag |
15,000 |
. |
15,000 |
|||||
slagsanslag........................................... |
47,612 |
- |
—_. |
— |
-— |
— |
47,612 |
— |
Extra utgifter........r................................... |
12,500 |
— |
— |
- |
— |
— |
12,500 |
— |
iSgr |
948,107 |
— |
- '' |
— |
1 |
948,107 |
— |
|
Handeln. |
||||||||
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal- |
||||||||
terna, reservationsanslag........................... |
1,200,000 |
— |
405 |
— |
4 |
— |
1,200,409 |
— |
Undervisningsanstalter för sjöfart................... |
94,650 |
— |
— |
— |
— |
— |
94,650 |
— |
Nautisk-meteorologiska byrån, reservationsanslag |
9,000 |
9,000 |
||||||
anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid |
13,000 |
__ |
13,000 |
1 |
||||
Sgr |
1,316,650 |
405 |
__ |
4 |
1,317,059 |
— |
||
Summa |
5,402,691 |
— |
! 77,705 |
i- |
| 24,604 |
— |
| 5,505,000 |
— |
Kronor.
Extra ordinarie anslag.
Till genomförande under år 1885 af löneregleringen för flottan................... .........
» fullbordande af ett öfningsfartyg................................................................
» fortsättande af en pansarbåt................................................... .................
o anskaffande af en minbåt....................................................... ..................
'' » artilleri- och utredningsmatoriel till redan befintliga fartyg...........................
» minväsendet och mintillverkningsporsonalen................................................
» förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler............................................
» skjutförsök och inskjutning af kanoner..........................................................
» komplettering af sjöfästningarnes inventarier..................................................
» ersättning af brandskada å kronans varf i Carlskrona......................................
» jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carlskrona och Wexiö—Carlskrona jernväg...
u nytt kruthus på Espeskär eller annan lämplig plats för sjöbefästningarne vid
Carlskrona................ ........ ................................................................
Summa
Bih. till Bihsd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Å/d.
50.000
350.000
812.000
190.000
276,400 |—
128.000
6,000
25.000
38,600
16,278
72,122
35.000
2,000,000 |-4
Sjette hufvudtiteln.
Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få
underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarne:
Bill. till Itilisd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft.
1
2
Sjette lmfvudtiteln.
[1-2]
Ang. de till
Kommerskollegium
anvisade
anslag.
Tillfällig
löneförbättring
för
Bergsstaten.
Ordinarie anslag1.
Kommerskollegium.
Sedan inom Civildepartementet blifvit under 1883 års sommar uppbörd!
nytt förslag till grufvestadga, i hufvudsakliga delar bygdt på
samma grundsatser som nu gällande lagstiftning i ämnet, samt derefter
för Eders Kong!. Magt blifvit den 2 sistlidne November anmäldt,
att med granskning af såväl detta förslag som de utaf utsedde komiterade
utarbetade förslagen till förordning om patent och till lag om
skydd för varumärken numera så fortskridit, att alla dessa ärenden
inom en kortare tid kunde varda Eders Kongl. Maj:t till pröfning förelagda,
behagade Eders Kongl. Magt befalla, att den af Riksdagen framstälda
anhållan att få emottaga proposition om indragning eller ombildning
af Kommerskollegium nu skulle till behandling upptagas, på
det förslag till denna frågas lösning måtte kunna till nästkommande
riksdag framställas. För sådant ändamål fann Eders Kongl. Maj:t
samma dag godt förordna, att åt en komité af sakkunnige män skulle
lemnas uppdrag att taga frågan i öfvervägande, utan annan vid utförandet
af detta uppdrag fästad inskränkning eller begränsning än
att för handläggning af ärenden angående handeln och näringarna
borde finnas ett särskild! embetsverk, till följd hvaraf, sedan af komiterade
blifvit utredt dels hvilka bland de Kommerskollegiets behandling
nu tillhörande ärenden borde vid en ombildning af embetsverket
vid detsamma bibehållas eller af ett nytt i dess ställe möjligen inrättadt
öfvertagas eller ock till redan bestående embetsverk eller myndigheter
hänvisas, dels ock huruvida något eller några slag af ärenden,
som nu af andra embetsverk eller myndigheter vinna handläggning,
borde till det ombildade eller nya embetsverket öfverflyttas, komiterade
skulle hafva att afgifva fullständigt förslag till det ifrågavarande embet,
sverkets organisation, äfvensom till de förändringar, hvilka i ett
eller annat afseende kunde påkallas af ett hänvisande till behandling
annorstädes af ärenden, hvilka nu .tillhörde Kommerskollegiet. Till
ordförande i den sålunda förordnade komitén utsågs Kabinettssekreteraren
C. H. T. A. Lagerheim och till ledamöter deri Ofverdirektören
3
Sjette hufvudtitehi.
P. E. Sidenbladh, Kommersrådet J. Sjöberg, f. d. Kommendörkaptenen
J. E. Ekman och Fabriksidkaren R. Almström.
Enligt hvad komiténs ordförande hos mig, anmält, torde komiténs
betänkande komma att i rnidten af instundande Februari månad ingifvas
till Eders Kongl. Maj:t; Och anhåller jag att, sedan detsamma inkommit
och behörig beredning föregått, få underställa ärendet Eders
Kongl. Maj:ts pröfning.
Emellertid är jag för närvarande förhindrad att rörande kollegiets
förändrade organisation framställa något förslag. Vid sådant förhållande
torde de nu för Kommerskollegiet anvisade belopp, nemligen å
ordinarie stat 76,000 kronor och å extra stat för tillfällig löneförbättring
8,540 kronor, fortfarande böra i statsregleringen beräknas.
Likaledes och då någon lönereglering för bergmästarne icke lämpligen
torde böra vidtagas förr än den nya grufvestadgan blifvit till sitt innehåll
slutligen bestämd, lära de fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen
försedde, samt de tre tjenstemännen vid Sala silfververk böra
äfven under nästkommande år, i likhet med hvad för flera föregående
år egt rum, få sig anvisade tillfällig löneförbättring med tjugo procent
å de till dem utgående löner; och hemställer jag således, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för berörda ändamål på extra
stat för år 1885 anvisa 2,420 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
Redan förut har inför Eders Kongl. Maj:t blifvit anmäldt, hurusom
de praktiska försök, hvilka kommissionen .för de allmänna kartarbetena
fått sig anbefaldt att verkställa för att utröna, hvilka besparingar
af tid och kostnader kunde ernås genom att förena de ekonomiska
och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af
en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, under år
1882 afslutats, och att bemälda kommission den 21 Oktober samma år afgifvit
underdånigt utlåtande i fråga om de ekonomiska och topografiska
kartverkens framtida bearbetande, samt dervid, med godkännande i
dess hufvudgrunder af det förslag, som blifvit af 1878 års kartverkskomité
framstäldt, föreslagit vissa bestämmelser rörande kartverkens
ordnande. Asigterna derom inom kommissionen hade dock icke kunnat
förenas, utan två af kommissionens ledamöter, dåvarande afdelnings
-
[3]
Anslag till
rikets ekonomiska
kartverk.
4 Sjette hufvudtitcln.
chefen för generalstabens topografiska afdelning och chefen för statistiska
centralbyrån, hade uttalat särskilda från kommissionens öfriga
ledamöters åsigt skiljaktiga meningar; och i det yttrande, som befälhafvaren
för generalstaben, på grund af nådig befallning, den 12 December
1882 afgaf, och hvari han visserligen i åtskilliga delar biträdde
kommissionens förslag, uttalade han dock i fråga om andra delar af
detsamma väsentligen afvikande tankar. Då enighet mellan de sakkunnige
sålunda icke kunnat ernås rörande lämpligaste sättet föi kai Inverkens
framtida bearbetande, och denna omständighet bjöde, att eu
synnerligen fullständig och noggrann beredning af denna på vår Samtida
utveckling i flera hänseenden ingripande fråga måste föregå, innan
ärendet till slutligt afgörande företogos, kunde något definitivt förslag
angående kartverksfrågans ordnande icke före sistförfluten riksdag föi
Eders Kongl. Magt framläggas.
Efter det emellertid tvifvelsmål uppstått, huruvida icke de beräkningar,
kommissionen på grund af de verkstälda försöksarbetena gjcnt
i fråga om tiden och kostnaderna för kartarbetenas fullbordande, tilläfventyrs
kunde i verkligheten gestalta sig något annorlunda och således
i mer eller mindre mån tåla jemkning, har tillfälle till erfarenhets
vinnande härutinnan erbjudit sig, sedan, i och med de ekonomiska
kartarbetenas förläggande till Vermlands län, en ny arbetsmetod, i
vissa väsentliga delar öfverensstämmande med den af kommissionen
för dess försöksarbeten begagnade, derstädes tillämpats. Resultaten
af dessa arbeten föreligga nu i den af afdelningschefen rörande 1883
års verksamhet afgifna underdåniga berättelse af den 29 November
samma år. _ .ii
I denna berättelse anför afdelningschefen, bland annat, att falt
mätningen
inom nämnda län utförts på underlag af en förut i orten
sammansatt stomkarta i stället för att, såsom eljest plägade ske, företagas
särskildt på hvar och en af de till mätningsskalan nedtranspoiterade
hemmanskartorna, hvilka först efter fältmätningens utförande
hopfogades till ett sammanhängande helt; att detta nya arbetssätt enligt
afdelningschefens åsigt utgjorde ett nästan nödvändigt vilkor såväl
för utöfvandet af en verksam kontroll som för eu sådan planmessig
anordning och fördelning af både vinter- och sommararbetena,
att äfven en tillfälligt anstäld och således billigare personal kunde vid
fältmätningen användas; och att, då samma arbetssätt redan blifvit tillämpadt
vid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena utförda försöksarbeten,
en sammanställning af de under två års arbeten i Vermland
nu vunna resultat och de på grund af nämnda försöksarbeten
Sjette hufyiidtiteln. 5
härledda och härmed jemförbara siffror vore af intresse. För att visa,
huru eu sådan jemförelse utfaller, atidrager afdelningschefen följande:
»tlvad då först stomkartans sammansättning vidkommer, så har
under åren 1882 och 1883 sammansatts ett område af omkring 55
qvadratmil,'' häri likväl inberäknadt ett bälte af omkring 7 qvadratmil
af sjön Venern, emedan den härinom belägna skärgård förorsakat tidsödande
mätningar. Om för denna sammansättning använd personal och
tid läggas till grund för en beräkning, så erhålles det resultat, att för
sammansättning af 32 qvadratmil stomkarta erfordras under fem månader
ej fullt 5 personer. I kartverkskommissionens beräkningar antages det
erfordras 11 personer för samma ai''bete.
Vid de vinterarbeten, som kunna hänföras till stomkartans upprättande,
hafva under de senaste två åren användts 5 å 6 qvinliga biträden
samt 2 kartografer, hvilka dock tidtals haft andra arbeten sig
anförtrodda. Kommissionens för sammansättning af 32 qvadratmil beräknade
vinterpersonal eller 7 personer, förutom 8 qvinliga biträden,
har sålunda visat sig under de hittills utförda arbetena af detta slag
kunna icke obetydligt minskas.
Beträffande slutligen planmätning å förut sammansatt stomkarta
kan endast resultatet af en sommars arbete läggas till grund för en
jemförelse. Af detta resultat, sammanstäldt med derför använd tid och
personal, har emellertid beräknats, att med 6 månaders arbetstid, hvaraf
5 i arbetsorten och 1 för ritning vid hufvudstationen, kan 1 kartograf
planmäta och upprita ett område af 1,9 qvadratmil. I kartverkskommissionens
beräkning, der en renritning på särskildt papper likväl förutsättes,
antages 1 kartograf kunna på 7 månader planmäta och renrita
1,6 qvadratmil.»
Efter de sålunda verkstälda jemförelserna mellan resultaten af
arbetena i Vermland och de af kommissionen gjorda beräkningar anför
afdelningschefen slutligen följande:
»I sitt underdåniga utlåtande af den 21 Oktober 1882 rörande de
praktiska försöken har kartverkskommissionen framhållit vanskligheten
af att genom några få qvadratmils kartläggning efter nya metoder
kunna draga några tillförlitliga slutsatser i fråga om tid och kostnad
för hela landets uppmätning. Ehuru de två sistförflutna årens arbeten
omfatta en jemförelsevis större yta, kunna dock de af dem härledda
siffror icke heller erbjuda någon fullkomligt säker grundval för uppställandet
af nya beräkningar rörande i fråga varande slag af arbeten.
Men den slutsats torde af det anförda kunna dragas, att de hittills i
dessa afseenden på olika vägar härledda siffror äro för höga och icke
6
Sjette hnfmdtiteln.
kunna tillmätas tillräcklig’ tillförlitlighet. Sådana förenklingar och förbättringar
i arbetsmetoder, att den’ fast anstälda personalens antal kan
minskas genom uppblandning med för arbete å fältet endast mot dagaflöning
anstälda biträden, att det ekonomiska kartverkets arbeten i
vidsträcktare grad än hittills kunna användas som underlag för den
topografiska kartans upprättande, samt slutligen att kostnaderna för
kartornas utgifvande kunna nedbringas, torde nemligen både kunna-och
böra införas. De kunna likväl icke på en gång genomföras och allra
minst under sådana ogynsamma förhållanden, hvillca sedan eu följd af
år utöfvat ett hämmande tryck på de allmänna kartverkens fortgång,
och hvaraf såsom exempel endast torde behöfva framhållas, att det
ekonomiska kartverkets arbeten på fältet under de senaste åren uteslutande
utförts af eu personal, hvars medelålder för närvarande uppnår
den höga siffran af 46 år och hvaraf flertalet åtnjuter 2 å 3 ålderstillägg
å arfvode t.
Jag vågar derför inför Eders Kongl. Maj:t uttala den åsigten, att,
i den mån ofvan antydda reformer visa sig kunna så småningom genomföras,
do hittills beräknade siffror i afseende å tid och kostnad för de
allmänna kartverkens fullbordande skola kunna betydligt nedsättas.»
Sedan Eders Kongl. Magt, med anledning af hvad afdelningschefen
i sin embetsberättelse sålunda anfört, funnit nödigt från kommissionen
för de allmänna kartarbetena inhemta yttrande, huruvida någon tids
ytterligare erfarenhet kunde erfordras för bedömande af den tid och
do kostnader, som kunde åtgå för de allmänna kartarbetenas utförande
enligt det af kommissionen afgifna förslag, har kommissionen uti underdånigt
utlåtande af den 12 December 1883 till en början erinrat,
hurusom kommissionen i dess utlåtande af den 21 Oktober 1882
betonat de svårigheter. Indika förutsågos skola möta vid att genom
försöksarbeten, indika af mångfaldiga skäl måste begränsas så väl till
Oinfattning som i afseende på tiden för deras fullbordande, kunna härleda
några fullt tillförlitliga slutsatser rörande erforderlig tid och kostnad
för hela landets kartläggning, samt uttalat den åsigt, att, först sedan
de många med en sådan kartläggning förenade olika slag af arbeten
efter en fullt ordnad plan under en längre tid fortgått, några mera tillförlitliga,
tids- och kostnadsberäkningar kunde utföras; hvarefter kommissionen
vidare anfört att, då kommissionen icke dess mindre ansett
sig böra lägga de genom de utförda försöksarbetena härledda siffror i
hufvudsak oförändrade till grund för sina kostnadsberäkningar, hade
detta skett med samtidigt framhållande af do skäl, hvilka otvetydigt
talade för att de på denna väg erhållna kostnadssiffror vore för
7
Sjette lmfvudtiteln.
höga och i den uttalade afsigten att framför allt undanrödja hvarje
anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas tillräcklighet; att
resultaten af de arbeten, Indika, efter nämnda försöksarbetens afslutande
blifvit inom Vermlands län utförda, nu gåfve ytterligare stöd för den
åsigten, att de beräknade kostnaderna kunde icke obetydligt nedbringas
hvad beträffade den del af de allmänna kartarbetena, som folie inom
området af det ekonomiska kartverkets verksamhet, likasom af hvad i
öfrigt blifvit af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning
anfördt kunde slutas, att till besparing ledande förenklingar <5ch
förbättringar i arbetsmetoder äfven inom öfriga grenar af kartarbetet
kunde så småningom införas; samt att kommissionen under sådana förhållanden
ansåge skäl vara för handen att inhemta någon tids ytterligare
erfarenhet för bedömandet af den tid och de kostnader, som
kunde vara erforderliga för de allmänna kartarbetenas fullbordande.
Äfven i andra afseende]! torde måhända ytterligare erfarenhet
böra inhemtas för kartfrågans rätta bedömande. I fråga om metoderna
lör kartors reproducerande hafva under senaste åren i flera
främmande länder gjort sig gällande vissa nya metoder af beskaffenhet
att genom deras tillämpning ej ringa tid och kostnad lära kunna
besparas, huruvida dessa fördelar möjligen motvägas af olägenheter,
som göra metodernas användning i mer eller mindre mån olämplig,
har ännu icke, så vidt jag känner, varit föremål för undersökning i
vårt land; men för ett, slutligt ordnande af grunderna för fortsättandet
af rikets kartläggning torde eu närmare utredning äfven härutinnan
vara af nöden.
På grund af hvad jag sålunda anfört lärer Eders Kong!. Maj:t
finna, att frågan om kartverkens definitiva ordnande ännu icke vunnit den
utredning, att den nu bör till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande framläggas.
Då för öfrigt några särskilda skäl icke äro för handen att
för närvarande vidtaga någon väsentlig ändring i ett eller annat afseende
i planen för de båda ekonomiska kartverken, öfvergår jag nu
till att föreslå hvad som under sådana förhållanden, enligt min tanke,
kan anses lämpligt och skäligt.
För dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne
af riket och det för Norrbottens län — har afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 26
November 1883 afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat, och har
Eders Kongl. Maj:t, sedan kartverkskommissionen i ärendet sig yttrat,
den 14 nästlidne December faststält utgiftsstater för innevarande års
ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 65,500 kronor för dem,
8
Sjette liufvudtiteln.
som afse mellersta och södra delarhe af riket, samt å 31,000 kronor
för arbetena inom Norrbottens län. x
Till dessa utgifter äro att påräkna:
för mellersta och södra delarne af riket:
beräknad behållning för år 1883 3,G00 kronor, anslag på ordinarie
stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget
till landtmäteristaten besparade 23 andre.landtmätarelöner 20,700
kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1883 försålda
kartor 200 kronor, eller tillhopa 75,500 kronor; och
för Norrbottens län:
motsedd behållning från år 1883 5,000 kronor, anslag på extra
stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för försäljning af kartor
200 kronor, eller sammanräknadt 36,200 kronor.
Enligt Riksdagens medgifvande och Eders Kong!. Maj:ts beslut af
sist berörda dag kommer beräknade öfverskottet å tillgångarne för
kartverket för mellersta och södra delarna af riket att i män af behof
användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
I fråga om storleken af det anslag, som för det ekonomiska kartverkets
fortsättande under år 1885 kunde erfordras och borde hos Riksdagen
äskas, har afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning
anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af
den 8 Januari 1879 befalt, att inom kartografpersonalen inträffande
ledigheter icke borde utan nådig tillåtelse återbesättas, kartografernas
antal så småningom minskats från 17 till det nuvarande antalet 12.
De öfverskott å de anvisade anslagen, som härigenom år efter annat
uppstått, hade visserligen, oberoende af den fast anstälda personalens
minskning, kunnat med fördel användas för kartverkets arbeten genom
anställande af tillfälliga biträden vid arbetena å fältet; men sedan Eders
Kongl. Maj:t den 28 Maj 1880, i öfverensstämmelse med Riksdagens
derom gjorda framställning, förordnat, att kostnaden för de praktiska
försök, iivilka det ålades kommissionen för de allmänna kartarbetena
att utföra, skulle bestridas af de till kartverken anvisade medel, hade
deraf följt, att åt ekonomiska kartverkens arbeten måst gifvas en
sådan begränsning, att de för sistnämnda ändamål ''nödiga medel kunde
inbesparas. Sedan nämnda praktiska försök under år 1882 fullbordats,
hade Eders Kongl. Maj:t på derom gjorda framställningar bifallit,
att under år 1883 och innevarande år möjligen uppstående behållning
i det med 45,000 kronor beviljade extraanslaget till de ekonomiska kartarbetena
i södra och mellersta delarne af riket finge i händelse af behof
9
Sjette Imfvu cl titeln.
användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
De för 1884 afgifna förslag till arbetsplaner och till de deraf
beroende inkomst- och utgiftsstater hade derföre blifvit för båda de
ifrågavarande kartverken i samband uppgjorda med afseende fästadt på
en möjligast planmessig fortgång af de, ehuru af olika kartverk utförda,
likväl af hvarandra så nära beroende särskilda arbetsprocesserna, och
härvid hade det visat sig nödigt att i viss mån begränsa arbetsplanen
för det ekonomiska kartverket och dymedelst bereda en tillgång, hvarförutan
det topografiska kartverkets arbeten måst på ett störande sätt
inskränkas. De under de senare åren å ekonomiska kartverkets anslag
uppkomna öfverskott hade också hufvudsakligen föranledts deraf, att
utgifterna för kartverket måst begränsas för beredande af tillgång för
andra med detsamma nära sammanhängande ändamål. Ett af dessa
ändamål hade varit att åt de geodetiska arbetena, hvilka det ålåge den
topografiska afdelningen att utföra och hvilka utgjorde grundvalen äfven
för det ekonomiska kartverkets arbeten, gifva erforderlig utvidgning,
livilket ändamål icke skulle kunnat uppnås med de jemförelsevis ringa
medel, som stått till topografiska afdelningens förfogande; och har afdelningschefen
på grund af hvad han sålunda anfört hemstält, att det
nu utgående extra anslaget för det allmänna ekonomiska kartverket af
45,000 kronor måtte beviljas äfven för år 1885 samt behållningen derå få
i mån af behof användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska
kartverket.
Vid afgifvande af underdånigt förslag rörande beloppet af det anslag,
som för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för 1885 erfordras, har
afdelningschefen meddelat, att kartarbetena inom nämnda län nu så fortskridit,
att uppmätningen af länets fjellbyggd under år 1883 afslutats
samt den plana kartläggningen af lappmarkens skogland under innevarande
år motses kunna fullbordas, så att detta kartverks arbeten
derefter i hufvudsak komma att inskränka sig till uppmätning och återgifvande
af höj dbildningen såväl inom den i detta afseende ännu icke
bearbetade delen af nämnda skogland som ock inom kustlandet samt
till utgifning i tryck af kartor med tillhörande bcskrifningar. Denna
kartutgifning kunde under år 1885 bedrifvas i större omfattning och,
delvis af denna anledning, hade afdelningschefen ansett nödigt att af
1884 års anslagsmedel söka bereda ett öfverskott, som vid förslag till
inkomst- och utgiftsstat för detta kartverk sistnämnda år beräknats
till 5,200 kronor. Men härvid hade för afdelningschefen, enligt hvad han
förmält, jemväl en annan omständighet varit bestämmande, för hvilken
jag nu anhåller att få redogöra.
Bih. till Piksd. Prof. 1 Afd. 1 Sami. 1 Hiift.
o
10
Sjette lmfnidtiteln.
Redan innan afdelningschefen afgifvit förenämnda förslag rörande
arbetena 1885, hafva komiterade för uppgörande af förslag till förordning
angående de svenske lapparne och de bofaste i Sverige hos Eders
Kong! Maj:t gjort underdånig hemställan om vidtagande af åtgärder, genom
hvilka Vesterbottens fjelland snarligen kunde blifva lagdt å karta
på det sätt och i den ordning, som redan skett för Norrbottens läns
fjelltrakter; i hvilket afseende komiterade hufvudsakligen anfört, att de
vid uppgörande af sitt förslag förutsatt, att trakter, som komme att
upplåtas till lapparne, snart skulle blifva kartlagda, emedan en fullt
riktig indelning i lappbyar icke kunde ega rum utan tillgång på kartor
öfver de trakter, som skulle indelas till sådana byar, och uppfattningen
om, att en trakt kunde erbjuda tillräckligt bete för ett visst antal renar,
icke kunde blifva riktig, såvida man icke egde kännedom om traktens
naturliga beskaffenhet.
Uti underdånigt utlåtande i anledning af denna framställning har afdelningschefen,
som icke kunnat frånkänna de af komiterade anförda skäl
stor betydelse, instämt i hufvudsyftet med deras hemställan och dervid
framhållit, hurusom fördelar genom besparing af tid och kostnader
obestridligen skulle vinnas'' derigenom att, i den mån arbetena med
Norrbottens läns kartläggning fullbordades, den härigenom successivt
ledigblifvando personal, hvilken redan vore förtrogen med de särskilda
arbetsmetoder, som vid kartläggning af fjellandet tillämpas, och med
de egendomliga förhållanden, hvarmed vistelsen i sådana öde trakter
vore förknippad, finge i det angränsande länet användas. Innan de
allmänna grunderna för hela landets kartläggning blifvit faststälda,
ansåg afdelningschefen dock, att något förslag i afseende på tid, sätt
och medels anskaffande för eu sådan anordning icke lämpligen kunde
uppställas. Då emellertid några egentliga kartläggningsarbéten inom
Vesterbottens län icke kunde påbörjas med mindre än att åt den grundläggande
triangelmätningen gifvits ett par års försprång, framhöll afdelningschefen
önskvärdheten deraf, att en sådan triangelmätning ju
förr desto hellre kunde påbörjas inom Vesterbottens län.
I sammanhang med afdelningschefens nu föreliggande hemställan
om anslag för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för år 1885 har
afdelningschefen, under åberopande af hvad han i anledning af omförmälde
komiterades framställning anfört, påpekat, hurusom enligt hans
åsigt en utväg förefunnes för att kunna under år 1885 påbörja triangelmätning
inom Vesterbottens län. Han yttrar i sådant afseende att,
då de terräng-rekognosceringar, hvartill, efter det planmätningen under
år 1884 antagligen blefve fullbordad, arbetet å fältet inom Norrbottens
11
Sjette liufvudtiteln.
län i hufvudsak komme att inskränkas, redan kunde sägas hafva ett
visst försprång i förhållande till afvittringen, af hvars fortgång utgifningen
af kartorna vore beroende, så torde åt dessa terräng-rekognosceringar
kunna gifvas en sådan begränsning, att såväl med hänsyn till
det öfverskott, hvilket blifvit å 1884 års anslag beredt, som ock under
förutsättning att det nu utgående anslaget af 31,000 kronor äfven
blefve för år 1885 beviljadt, en tillgång kunde beredas, tillräcklig för
triangelmätningens påbörjande inom Vesterbottens län.
Med stöd af hvad afdelningschefen sålunda, anfört, har han föreslagit,
att anslag till ekonomiska kartverket i Norrbottens län måtte för
år 1885 anvisas till enahanda storlek, som för år 1884 medgifvits, samt
att den behållning, som möjligen kunde komma att uppstå, finge användas
till bestridande af utgifter för generalstabens topografiska afdelning'',
äfvensom att den vid Norrbottens läns kartverk anstälda personal
finge med anledning deraf och om så befunnes lämpligt användas
vid topografiska arbeten äfven utom nämnda läns område.
Slutligen har afdelningschefen hemstält dels att, då med 1884 års
utgång vinterarbetena i Norrbottens län icke vidare torde få den omfattning,
att någon officer af generalstaben behöfde vara under vintermånaderna
förlagd inom länet, förmanskapet och den närmaste ledningen
af arbetena vid hufvudstationen i Luleå måtte öfverlemnas åt
en kartograf och ett arfvode af 500 kronor för år åt denne i sådant
afseende anvisas, dels ock att den nu till kartografpersonalen vid de
båda ekonomiska kartverken under arbete å fältet utgående dagaflöning
af 3 kronor måtte från och med år 1885 ökas till 4 kronor 50 öre
med tillskott af, på sätt redan vore medgifvet, ytterligare en krona om
dagen för den kartograf, som vid det allmänna ekonomiska kartverket
biträder vid kartarbetenas öfvervakande och kontroll; i hvilket senare
afseende afdelningschefen anfört, att berörda dagaflöning, som år 1867
faststäldes till sitt nuvarande belopp, uppenbarligen vore otillräcklig
med hänsyn till den stegring i lefnadskostnad, som sedan dess inträdt,
samt att, sedan do vid generalstabens topografiska afdelning anstälda
civila biträden och kommenderade officerare af armén genom nådiga
brefvet af den 30 april 1881 fått sig tillerkänd en dagaflöning under
arbeten å fäjtet af 4 kronor 50 öre, billigheten fordrade, att öfverensstämmelse
åvägabragtes i afseende å denna aflöning åt de vid de
olika kartverken likstälda personer. Den i fråga satta förhöjningen i
aflöningen, uppgående för hela kartverkspersonalen till ett sammanlagdt
belopp af omkring 3,600 kronor, skulle ej föranleda någon tillökning
i kartverksanslagen.
12 Sjette liufyudtiteln.
[
Kartverkskommissionen har förordat allt hvad afdelningschefen sålunda
hemstält.
I öfverensstämmelse med hvad komiterade för uppgörande af förslag
till förordning angående de svenske lapparne och de bofaste i
Sverige hemstält, torde Eders Kong]. Maj:t finna det vara nödigt, att
åtgärder vidtagas för kartläggning af Vesterbottens läns fjelland, om än
till en början ondast i den omfattning afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning angifvit. Med anledning deraf och med
afseende jemväl å hvad afdelningschefen i öfrigt anfört lärer någon
förändring i de hittills utgående anslagen till de ekonomiska kartverken
nu icke böra ifrågakomma; och torde möjligen uppstående behållningar
å anslagen till båda kartverken, i likhet med hvad som nu eger
rum i afseende å anslaget till allmänna ekonomiska kartverket, böra användas
till fyllande af kostnader för det topografiska kartverket, för
hvars arbeten, såsom chefen för landtförsvarsdepartementet till dagens
statsrådsprotokoll anmält, de för detta kartverk anvisade medel icke förslå.
Nödigt afseende å stegrade lefnadskostnader äfvensom billigheten
påkalla den af afdelningschefen föreslagna förhöjda dagaflöningen vid
arbete å fältet, hvilken synes böra utgå redan från och med innevarande
år. Då aflöningens nuvarande belopp blifvit af 1875 års riksdag
faststäldt, torde emellertid förhöjningen, fastän icke föranledande
någon anslagsökning, ej kunna beviljas utan Riksdagens medgifvande.
Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som
framdeles lärer taga under öfvervägande frågan om den vid Norrbottens
läns kartverk anstälda personals användande vid topografiska arbeten
utom länet äfvensom afdelningschefens hemställan om öfverlemnande
af förmanskapet och närmaste ledningen af kartverksarbetena vid hufvudstationen
i Luleå åt en kartograf samt om arfvode åt denne, täcktes
föreslå Riksdagen
att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska
kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och
för de ekonomiska kartarbetena i öfrige delar af riket 45,000 kronor
eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående
behållningar å båda anslagen må användas äfven för bestridande
af utgifter för det topografiska kartarbetet,
samt att den från berörda anslag till ordinarie och extra kartografer
vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagaflöning under tiden
för arbetet på fältet måtte från och med år 1884 höjas från 3 kronor
13
Sjette liufvudtiteln.
till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket
angår, af ytterligare en krona för den kartograf, som biträder
vid arbetenas öfvervakande och kontroll.
Landsstaterna i länen.
I underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Juni angående regleringen
af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel har Riksdagen, med
föranledande af en inom densamma väckt motion, anhållit det Eders
Kongl. Maja täcktes till Riksdagen afgifva förslag till landshöfdingelöneregleringsfondens
indragning till statsverket samt i sammanhang
dermed till uppförande i riksstaten af de till landshöfdingelönernas bestridande
erforderliga belopp äfvensom till de åtgärder i öfrig!, som
på grund af denna anordning kunde erfordras.
I anledning häraf har statskontoret den 18 nästlidne Oktober afgifva
infordradt underdånigt utlåtande och deri förordat godkännande
af riksdagens i fråga varande framställning samt föreslagit de åtgärder,
som för sådan händelse borde vidtagas.
Landshöfdingelöneregleringsfonden daterar sig egentligen från
1828—4830 årens riksdag. 1 sin till denna riksdag aflåtna nådiga
proposition anförde Kongl. Maj:t, bland annat, att i anseende till
missförhållandet mellan de vid landshöfdingetjensterna varande lönevilkor,
för vissa af dessa tjenster alldeles otillräckliga och för andra
åter utöfver behofvet bestämda, Kongl. Maj:t föranstaltat om project
till en lämplig och billig jemkning och reglering härutinnan, hvilken,
efter hvad föreses kunde, så komme att utfalla, att något tillskott icke
syntes blifva erforderligt, utan att bristerna i hvad som lämpligen
syntes böra bestås vid on tjenst kunde fyllas af öfverskottet deruti
vid en annan, och att denna lönereglering komme att grunda sig derpå,
att de indelta lönerna försvunno; och föreslog i följd deraf Kongl.
Maj:t att, i mån som de indelta lönerna vid landshöfdingetjensterna
kunde med innehafvarnes begifvande eller vid deras afgång upphöra
och till statsverket ingå, ett kontant belopp, svarande mot samma löner
efter ett medium af de senast derförutgångna tio årens markegångspris
beräknade, måtte af statsverket i stället utbetalas.
Landshöfdingélöneregleringsfondens
indragning
m. m.
14
Sjette Imfriultiteln.
Till svar å donna proposition yttrade Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 4 januari 1830 angående regleringen af riksstatens dåvarande
andra hufvudtitel att, som något förslag till den i nådiga propositionen
omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna
ej blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer ansett sig böra
inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den underdåniga anhållan
att, med begagnande af de för landshöfdingarne på stat då befintliga
anslag, utan vidare utgift för statsverket, eu för desse embetsman
lämplig lönereglering måtte vidtagas.
Sedan härefter med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga föreskrifter
förslag till en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna
blifvit upprättadt, faststälde Kongl. Maj:t den 24 Februari
1837 aflöningsstat för landshöfdingarne, fria husrum i landshöfdingeresidenset
eller, der sådana icke tunn os, den i stället anslagna hushyra
oberäknade. Enligt denna lönereglering, angående hvilkens genomförande
och afslutande närmare bestämmelser meddelades genom nådiga
brefvet den 20 Juni 1853, blot en jemnare fördelning af de dertill befintliga
tillgångarne vidtagen. I afseende å löneregleringen skulle iakttaga,
s, bland annat, att dåvarande landshöfdingar icke rubbades i de
löneförmåner och rättigheter, de enligt sina fullmakter och författningarne
egde tillgodonjuta, så att löneregleringen icke i andra delar, än
hvad deremot ej vore stridande, för dem tillämpades; och borde de
uppkommande tillgångarne till löneförhöjningarne under särskild rubrik
ingå och redovisas till dåvarande andra hufvudtitelns besparingar samt
löneförhöjningarne derifrån utgå, intilldess öfverflyttningen deraf från
eu till annan landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas. Under 1860-talet väcktes åter fråga, huruvida icke landshöfdingarnes löner skulle,
efter då mera förändrade förhållanden, kunna inom de för ändamålet
befintliga och påräkneliga tillgångar lämpligare regleras; och enligt
nådiga brefvet den 28 November 1871 förklarade Kongl. Maj:t sig med
en sådan reglering afse såsom slutligt mål dels att samtlige landshöfdingar,
jemte det de bibehöllos vid bostad i länsresidenset och vid dertill
hörande trädgård och parkanläggningar, de der borde i sammanhang
med bostaden af- och tillträdas, finge från landshöfdingelöneregleringsfonden
qvartalsvis uppbära öfriga löneförmåner, sätta till
vissa belopp i penningar, dels ock att statsverket befriades från att utgifva
ej mindre forsellönser,sättning, der sådan till landshöfding utginge,
än äfven det belopp, hvarmed värdet å de till landshöfdingarne förut
indelta och anordnade, men enligt förordningen den 23 Juli 1869 till
statsverket, mot ersättning medelst statsanslag i penningar, indragna
15
Sjette liufvudtiteln.
räntor och tiondeanslag, samma värde beräknadt efter årligt medelmarkegångspris,
öfversköte berörda räntors och tiondeanslags omsättningsvärde.
För vinnande af detta mål förordnade Kongl. Magt att, i
den mån sådant lämpligen utan förnärmande af någons lagliga rätt
kunde ske, alla till landshöfdingeindelningarne hörande fiske- och jagträttigheter,
boställsjordar och andra lägenheter af hvad namn och beskaffenhet
som helst, med undantag endast af de förenämnda, till länsresidensen
hörande trädgårdar och parkanläggningar, skulle, der sådant
icke redan skett, under arrende på tjugu år till den högstbjudande å
auktion upplåtas mot afgifter, bestämda, icke i naturapersedlar att efter
markegångspris lösas, utan endast i penningar, Indika arrendeafgifter,
likasom afgifterna för de redan utarrenderade boställshemman och jordar,
slutligen, sedan utarrenderingen blifvit i sin helhet genomförd,
borde till löneregleringsfonden redovisas och ingå, hvarjemte Kongl.
Maj:t vidare stadgade, att alla öfriga till landshöfdingarne från statsverket
utgående lönebidrag vare sig penningar eller ersättningar för
oindelt spanmål, för dagsverken, för qvarnräntor, för salpeterhjelpens
förändrade utgörande, för exproprierad mark in. in. dylikt, likasom ersättningar
af läns-, städs- eller landtkommuner eller bolag för upplåten
jord, skulle efter 1874 års slut, der löntagares rätt icke sådant förhindrade,
redovisas och ingå till löneregleringsfonden.
Enligt hvad statskontoret upplyst, är den enligt nådiga brefvet
den 28 november 1871 åsyftade reglering af landshöfdingelönerna och
i sammanhang dermed statsverkets befriande från forsellönsersättning
samt viss godtgörelse för indragna räntor och tiondeanslag numera
i allo genomförd, sedan landshöfdingelönen i Gefleborgs län, efter
förre tjenstinnehafvarens afgång, blifvit jemlikt nådiga brefvet den 25
sistlidne Maj reglerad.
Landshöfdingelönerna äro för närvarande bestämda att, utöfver den
landshöfdingarne tillkommande rättighet att njuta bostad i länsresidenset
och begagna de dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar, utgöra
för landshöfdingarne i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län
15,500 kronor åt hvardera och för en hvar af de öfrige tjugotvå landshöfdingarne
13,000 kronor samt uppgå sålunda till sammanlagdt belopp af
317,000 kronor — Af dessa löner utgår dock den till landshöfdingen i
Göteborgs och Bohus län, jemlikt nådiga brefvet den 11 November 1881,
under nuvarande innehafvarens tjenstetid med endast 15,000 kronor,
beroende derpå att han redan förut blifvit, enligt nådiga brefven den
15 Januari och den 12 Mars 1875, för sin tjenstetid tillagd en personlig
lönetillökning af 3,000 kronor för år, hvadan nuvarande laudshöf
-
16
Sjette lmfvudtiteln.
dingen i sistnämnda län uppbär i årliga löneinkomster 18,000 kronor.
Vidare äro nuvarande innehafvarne af landshöfdingebeställningarne i
Jönköpings och Elfsborgs län, jemlikt nådiga brefven den 12 Mars 1875
och den 11 November 1881, berättigade att under sin tjenstetid bibehålla
de under lönerna förut inbegripna boställena Rjhof i Jönköpings
län och Restad i Elfsborgs län, med beräknad afkastning för det förra
bostället af 5,100 kronor och för bostället Restad af 1,700 kronor, till
följd hvaraf under tiden besparas deremot svarande belopp å de för
dessa landsliöfdingar bestämda löner.
Landshöfdingelöneregleringsfondens tillgångar bestå till väsentligaste
del af de till landshöfdingeindelningarne förut hörande boställsjordar,
lägenheter och rättigheter. Fonden har derjemte en behållning
i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel, som enligt 1882 års
räkenskaper utgjorde 124,847 kr. 1 öre.
Enligt den af statskontoret lemnade utredning utgöras fondens
utgifter af
dels ständiga, nemligen:
löner åt 22 landshöfdingar å 13,000 kronor...... 286,000: —
d:o åt 2 d:o å 15,500 » ..... 31,000: — 317,000: —
dels öfver gående:
personel löneförhöjning för nuvarande landshöf
dingen
i Göteborgs och Bohus län ............ 3,000: —
godtgörelse till statsverket såsom amortering
af ackordet vid landshöfdingebeställningen
i Vermlands län, enligt nådiga brefven den
27 December 1873 och den 13 Juni 1874 1,350: — 4,350: —
Fondens inkomster åter enligt samma utredning utgöras, beräknade
efter förhållandena under år 1882, af:
l:o) anslag på riksstaten under rubrik »sjette hufvudtitelns anslag till
landsstaterna i länen", bestående
Sjette hufVudtiteln. 17
dels utaf anvisning i kontant........ kronor 21,442: 28
dels och af det under nyssnämnda anslagsrubrik
uppförda anslag till »indelning
och dermed jemförlig anvisning
på förslag, ersättningar» utgående
ersättningar: för de till landshöfdingarne
förut indelta och anordnade,
men enligt förordningen den
23 Juli 1869 till statsverket indragna
räntor och tiondeanslag, utgörande
enligt det i samma förordning bestämda
omsättningsvärde .................. » 122,115: 02
samt för afskrift^ qvarnräntor och
andra till landshöfdingeindelningarne
förut hörande anslag af oindelt
spanmål och persedlar, i värde beräknadt
efter 1882 års medelmarkegångspris
............................................... » 26,595: 04
summa anslag 170,152: 34
2:o) arrenden utaf de för fondens räkning utarrenderade
fiske- och jagträttigheter, boställsjordar och
andra lägenheter, i värde enligt 1882 års markegångs-
och medelmarkegångspris, jemte uppskattade
afkastningen å de af nuvarande landshöfdingarne
i Jönköpings och Elfsborgs län mot
afdrag å lönerna innehafvande boställen............ kronor 123,432: 28
3:o) ersättningar af län, stads- eller landtkommuner
eller bolag och enskilda personer samt allmänna
verk för åt dem upplåten jord, hyresmedel,
b o ställsräntor och ersättning för upphörd
dagsverksskyldighet vid Alnarp.............................. » 22,751: 30
4:o) räntemedel till följd deraf, att fondens behållning
enligt nådiga brefvet den 11 November 1881
gjorts räntebärande, hvilka räntemedel för år
1882, vid hvars utgång af fondens behållning
voro utlånade 103,982 kronor 50 öre, uppgingo till » 4,538: 50
Då något giltigt skäl, hvarför aflöningen till landshöfdingarne skall
bestämmas i annan ordning än den, som är gällande i afseende å löBih.
till Rihd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft. 3
18
Sjette hufyudtiteln.
nerna till statens öfrige embets- och tjensteman, icke lärer förefinnas,
och då landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket
står i öfverensstämmelse med de åsigter i fråga om medelsförvaltningen,
som under senare tider gjort sig gällande, och främjar enkelhet
och reda i förvaltningen, anser jag mig böra tillstyrka fondens
indragning, dock under de vilkor jag nu torde få närmare utveckla.
Såsom jag förut tillåtit mig nämna, afsåg bildandet af berörda fond
att åstadkomma en för landshöfdingarne lämplig lönereglering, och Kong!.
Maj:t har ock varit i tillfälle att tid efter annan, i den mån fondens ökade
tillgångar sådant medgifvit, vidtaga förbättringar i lönevilkoren, som påkallats
af de ständigt växande lefnadskostnaderna och penningevärdets
fall. Bibehölles fonden, torde ock dess ställning inom en icke aflägsen
framtid hafva medgifvit Eders Kong!. Maj:t att besluta den ytterligare
lönetillökning, som i viss mån redan är erforderlig och antagligen
vore vid den tiden oundgänglig. Varder nu fonden indragen och skola
i följd deraf landshöfdingarnes, i likhet med andre embetsmäns, löner
blifva fast bestämda af båda statsmakterna, torde man således nu böra
tillse, hvilka ytterligare åtgärder böra i sammanhang med fondens öfverlemnande
vidtagas för att det med fonden åsyftade ändamålet — en
lämplig lönereglering för landshöfdingarne — må anses vara vunnet.
Hvad först sjelfva lönerna angår, torde — under förutsättning att
de öfriga förmåner jag anser mig böra föreslå varda beviljade — de
belopp, hvartill lönerna nu äro bestämda, kunna anses för närvarande
skäligen motsvara hvad för beställningarna erfordras, utom i fråga om
landshöfdingebefattningen i Göteborgs och Bohus län. Nuvarande
innehafvaren af detta embete åtnjuter, såsom jag förut nämnt, i personlig
löneinkomst 18,000 kronor, men efter hans afgång skulle lönen
för en blifvande innehafvare uppgå till allenast 15,500 kronor. Denna
summa är, med afseende å de synnerligen dryga lefnadskostnaderna i
residensorten, uppenbarligen för låg, och jag anser derför, att lönen
bör bestämmas, om icke till 18,000 kronor, dock åtminstone till 17,000
kronor för år. Denna förhöjning skulle dock ej föranleda någon ökad
statsutgift under den nuvarande landshöfdingens tjenstetid, då denne
redan har sig tillförsäkradt ett belopp, som Öl verstiger 17,000 kronor.
Enligt landshöfdingeinstruktionen åligger det landshöfding, hvarför
sitt län, att förrätta mönstring med de beväringsskyldig^. För de
deraf föranledda resor åtnjuter han icke någon godtgörelse. Då emellertid
omkostnaderna för dessa resor, med afseende å länens större
eller mindre vidsträckthet, i väsentligen olika grad tynga på landshöf
-
19
Sjette hnfyndtiteln.
dingarne i de särskilda länen, samt vid bestämmande af deras löner
hänsyn härtill ej synes varit tagen, torde detta missförhållande böra
utjemnas, och landshöfdingarne berättigas att för i fråga varande resor
åtnjuta ersättning enligt resereglementet, att utgå af sjette hufvudtitelns
förslagsanslag: »rese- och traktamentspenningar». År landshöfdingen
hindrad att sjelf verkställa dessa förrättningar och måste deras hållande
således uppdragas åt annan person, har denne redan nu rätt att för
resorna uppbära godtgörelse med enahanda belopp, som skulle tillfallit
landshöfdingen, om han varit till ersättning berättigad.
Med landshöfdingelönen är förenad förmånen af fri bostad. Så
länge emellertid en tillträdare af ett landshöfdingeresidens icke får mottaga
detsamma annat än, så att säga, med tomma väggar, är denna förmån
förbunden med ganska känbara ekonomiska uppoffringar för de,
nödvändigtvis temligen rymligt tilltagna bostadslokalernas förseende med
nödiga möbler och andra inventarier, uppoffringar så stora, att icke alltid
den för embetet mest lämplige kan vara i tillfälle att underkasta sig dem.
Utgifterna härför kunna nemligen för en landshöfding, som icke eger
tillräcklig enskild förmögenhet, föranleda vid embetets tillträdande en
skuldsättning, till hvars amortering lönen sedermera icke annat än
undantagsvis lemnar tillgång. Vid ett tillfälle under senare åren, nemligen
år 1866, har det också visat sig behöfligt att åt den då tillträdande
landshöfdingen i Jemtlands län bereda medel till anskaffande
af inom länsresidenset erforderliga möbler.
Af dessa anledningar har jag trott, att det ingalunda skulle vara
ovigtigt, att någon del af den betydande landshöfdingelöneregleringsfonden
för framtiden blefve reserverad för att, i den mån räntan dertill
lemnade tillgång, förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de
inventarier af större och varaktigare värde, som för deras inredning,
efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande i hvarje särskild! fall, funnes
erforderliga. Jag anser att, om fondens kontanta behållning, som vid
1882 års slut uppgick till 124,847 kronor 1 öre, blefve med derå ytterligare
intill utgången af år 1884 tillkomna räntor för detta ändamål
anslagen, så skulle derigenom så småningom kunna vinnas en icke
ringa fördel och detta utan någon märkbar uppoffring från det allmännas
sida.
En omständighet slutligen, som ofta och äfven inom Riksdagen utgjort
föremål för uttalanden, är missförhållandet i afseende å beloppet af den
landshöfdingarne tillförsäkrade pension, hvilken icke står i riktigt förhållande
till löneförmånerna och embetets vigt. Pensionen utgör nemligen
icke mera än 6,000 kronor. Om aflöningarne vore så rikligt tilltagna, att
20
Sjette hufvudtiteln.
anledningen till pensionens ringa belopp kunde sökas i en berättigad
förutsättning, att en del af lönen kunde genom en klok hushållning besparas,
vore om pensionsfrågan ingenting att säga; men så är ingalunda
fallet. Redan vid 1856—1858 årens riksdag blef landshöfdingarnes
pension från 4,500 riksdaler ökad till dess nuvarande belopp 6,000
kronor. I sammanhang dermed bestämdes för åtnjutande af pension till
detta belopp, förutom de då allmänt gällande vilkor, äfven att landshöfding
skulle innehaft embetet minst fem år. Vid jemförelse med de
sedan den tiden stegrade lefnadskostnaderna torde pensionens böjande
till 7,000 kronor ej kunna anses mera än möjligen motsvara de anspråk,
som ifrågavarande embetsmål! böra ega rätt att hafva på skälig
bergning, sedan de offrat sina bästa krafter i de maktpåliggande värf,
som äro åt landshöfdingar uppdragna. Jag hemställer alltså, att
landshöfding måtte erhålla rätt att, då han efter 65 lefnads- och
minst 35 tjenst-eår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet
afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension af 7,000 kronor.
Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag hittills
yttrat, anhåller jag att få till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framställa,
hvilka åtgärder i öfrigt, som af fondens indragning till statsverket,
enligt min tanke, skulle blifva erforderliga; i hvilket afseende
jag tillåter mig föreslå, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
statskontoret derom hemstält,
att sammanlagda beloppet af de för landshöfdingarne, med iakttagande
af den i fråga satta förhöjningen uti landshöfdingelönen i
Göteborgs och Bohus län, nödiga löner 318,500 kronor uppföres i riksstaten
å sjette hufva dtitelns ordinarie anslag under rubriken »landsstaterna
i länen», efter afdrag dock af hvad till samma löners bestridande
redan nu finnes å staten i kontant anvisadt, eller 21,442 kronor
28 öre;
att de afdrag, som skola under nuvarande innehafvares tjenstetid
för åtnjuten boställsförmån ega rum å landshöfdingelönerna i Jönköpings
och Elfsborgs län, med 5,100 kronor å lönen i det förra länet
och med 1,700 kronor å lönen i det senare länet, efter fondens indragning
ingå till sjette hufvudtitelns allmänna besparingar;
att det åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län beviljade
personela lönetillägg må med det belopp, hvarmed detsamma jemte
lönen öfverskjuter den för landshöfdingebeställningen föreslagna lön,
eller således med 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten
Sjette liufvudtiteln. 21
att derifrån utbetalas till nuvarande innehafvaren af beställningen, så
länge han dervid qvarstår;
att då, hvad angår utgiften för amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen
i Vermlands län, 1874 års riksdag bifallit, att de
för lånet till landshöfdingeackordens amortering utstälda förbindelser,
som då återstodo oinlösta, fingo annulleras och amorteringsfondens skuld
i dess helhet afskrifvas mot vilkor, att ett årligt belopp af 1,350 kronor
från och med år 1875 till och med 1885 från landshöfdingelöneregleringsfonden
utginge och under inkomsttiteln extra uppbörd redovisades,
ifrågavarande belopp, derest fonden varder med 1884 års utgång
indragen, icke vidare må utgå;
att, hvad härefter beträffar landshöfdingelöneregleringsfondens förut
af mig omförmälda inkomstbelopp, — förutom det å 21,442 kronor 28
öre, som torde böra, såsom jag nyss nämnt, ingå i landshöfdingelönernas
sammanlagda belopp 318,500 kronor — riksstatens anslag till »indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar», må
efter fondens indragning icke vidare utgå;
att inkomsten af arrenden upptages och beräknas i riksstaten bland
statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;
att af de utaf mig förut under mom. 3 omnämnda inkomster af
åtskilliga ersättningar m. m.,
a) de ersättningar, enligt 1882 års markegång tillsammans uppgående
till 385 kronor 89 öre, som till fonden erläggas utaf allmänna
verk för till dem upplåtna jordområden å de landshöfdingarne anslagna
löningsjordar, nemligen af
Fångvårdsstyrelsen:
för en del af lägenheten Stallhagen i Vesterås stad, enligt nådiga
brefvet den 15 Oktober 1867, 10,25 smör att lösas efter årligt medelmarkegångspris;
för
den till cellfängelsets i Gefle disposition upplåtna Kungsträdgården
vid Gefle stad, enligt nådiga brefven den 11 Juni 1842, den 21
Mars 1850 och den 31 Mars 1882, tillhopa 325 kronor; och
Armé för vältning en: för en till Lifregementets husarkår upplåten
jordrymd vid Örebro stad mot afgäld af 20 kubikfot 2 kannor råg, att
lösas efter årligt medelmarkegångspids enligt nådiga brefvet den 10
December 1861,
vid fondens indragning icke vidare böra utgå;
b) den af kommuner och bolag utgående afgäld för till dem för
all framtid upplåten jord samt afgälden för den å viss tid afsöndrade
22
Sjette hufvudtiteln.
andel af Halmstads slottsjord, tillhopa utgörande år 1882 17,409 kronor
83 öre, upptagas bland statsverkets arrendemedel;
c) boställsräntorna, uppgående för nämnda år till 446 kronor 53
öre och hvilka vid utgången af nu gällande arrendeaftal angående de
boställsjordar, hvaraf räntorna utgå, komma att upphöra, må intill dess
redovisas bland statsverkets ordinarie inkomster under titel »ränta»;
d) hyresmedlen för eu källare i Nyköpings gamla slott äfvensom
planpenningarne för f. d. kronomagasinet Helgevärma, tillsammans
uppgående för år 1882 till 106 kronor 25 öre, redovisas bland statsverkets
inkomster under inkomsttitel »extra uppbörd»;
e) den ersättning, som jemlikt förordningen den 15 sistlidne Juni
skall från statsverket till fonden utgöras för den från och med år
1884 till statsverket indragna afgälden för upphörd dagsverksskyldighet
vid Alnarp, hvilken afgäld år 1882 utgjorde 4,402 kronor 80 öre,
må med fondens indragning förfalla.
I 1884 års riksstat äro för landsstaterna i länen uppförda:
Anvisning i kontant, deraf 95,000 kronor reservationsanslag, 2,334,489: —
Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,
ersättningar.......................................................................... 150,900: —
summa 2,485,389: —
I enlighet med hvad jag föreslagit, skulle anslaget till indelningsersättningar
från riksstaten uteslutas och penningeanslaget förhöjas
med 297,057 kronor 72 öre eller till ................... kronor 2,631,546: 72
samt riksstatens anslag till landsstaterna i länen
alltså med................................................................. » 146,157: 72
komma att öfverskjuta nuvarande beloppet af samma anslag.
Deremot komme statsverkets inkomster att årligen ökas med de
till lanclshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrenden och afgälder
m. in., hvilka efter förhållandet år 1882 utgjorde tillhopa 141,394
kronor 89 öre och antagligen inom få år komme att betydligt förhöjas;
hvarjemte statsverkets utgifter skulle minskas med de fonden tillkommande
ersättningar dels för jord, som upplåtits åt allmänna verk och
dels för upphörd dagsverksskyldighet vid Alnarps kungsgård, utgörande
dessa ersättningar efter förhållandet år 1882 tillhopa 4,788 kronor
69 öre.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
Sjette liufvndtiteln.
23
att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga
kontanta belopp 318,500 kronor från och
med år 1885 å riksstatens ordinarie anslag uppföres;
att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
tillförsäkras rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente;
att landshöfding förklaras berättigad att från och
med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår
och minst 35 tjensteår, deraf minst fem år såsom
landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension af 7,000 kronor;
att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning
vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd och
utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan å densamma
lemnar tillgång, användas till att förse landshöfdingarnes
boställsvåningar med de inventarier af
större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t
finnas erforderliga, samt
att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad
sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden
måtte, med undantag endast af berörda behållning,
med 1885 års ingång till statsverket indragas; och
till följd deraf
dels det under sjette hufvudtitelns anslag till
landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»,
150,900 kronor, från riksstaten uteslutas och
anvisningen i kontant under samma anslag höjas med
297,057 kronor 72 öre; och
dels det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen
i Göteborgs och Bohus län jemte lönen
beviljade personela lönetillökningen öfverskjuter den
föreslagna lönen 17,000 kronor, eller sålunda 1,000
kronor uppföras å allmänna indragningsstaten att
derifrån utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare,
så länge han dervid qvarstår;
Och torde, i händelse af bifall härtill, landshöfdingelöneregleringsfondens
inkomster af arrenden och afgäld för till kommuner, bolag och
enskilda personer upplåten jord, boställsräntor, hyresmedel och plan
-
Höjning i anslaget
till
följd af indragning
utaf
landstatsloställen.
, [6]
Ålder stillägg.
i
24 Sjette hufvxidtiteln.
penningar upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, för att redovisas,
arrenden och afgäld under inkomsttiteln »arrendemedel», boställsräntorna
under inkomsttiteln »ränta» samt hyresmedel och planpenningar
under inkomsttiteln »extra uppbörd».
Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret
uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat,
följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att
ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget till
»landsstaterna i länen» uppförd:
länsmansbostället i Vester-Rekarne härad af Södermanlands län
1| mantal Berga n:o 1,
kronofogdebostället i Oxie och Skytts härads fögderi inom Malmöhus
län 1 mantal Vallby n:o 12 och
länsmansbostället i Oxie härads vestra distrikt af sistnämnda län
Anne och Allekärr;
kronofogdebostället i Öster-Nerikes fögderi af Örebro län 1 mantal
Attersta n:o 7 med qvarn; samt
länsmansbostället i Åkerbo härads första distrikt af Vestmanlands
län 1 mantal Aspa n:o 5.
På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.
Maj:t behaga föreslå Riksdagen, att penningeanslaget under »landsstaterna
i länen» må ytterligare höjas med det belopp, hvartill nämnda indragna
landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 6,472
kronor;
kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad
jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 152,629
kronor 72 öre eller i jemnt tal 152,630 kronor och sålunda från nuvarande
beloppet 2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor.
Ålderstillägg.
Från detta anslag utgå de ålderstillägg, som enligt faststälda löneregleringar
tillkomma tjenstemän, anstälde i departementets kansli, i statistiska
centralbyrån, i landtmäteristyrelsen, i öfverståthållareembetets
25
Sjette hufrudtiteln.
kansli, vid landsstaterna och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Deremot
äro fortfarande på vissa af hufvudtitelns ordinarie anslag till jordbruket,
handeln och näringarna anvisade ålderstillägg för åtskillige å
samma anslag uppförde tjensteman, hvilka, jemlikt Riksdagens beslut
och nådiga brefven den 29 Maj 1874 och den 1 Juni 1877'', äro berättigade
till ålderstillägg enligt de allmänna grunderna för sådana tilläggs
åtnjutande, eller för hvarje ålderstillägg fem kalenderårs väl vitsordad
tjenstgöring. Dylika ålderstillägg, alla å 500 kronor, förekomma
under följande anslag, nemligen under anslagen för:
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
3 ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning;
Landtbruksingeniörer
och deras biträden:
3 ålderstillägg åt 18 landtbruksingeniörer;
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
2 ålderstillägg åt landtbruksakademiens sekreterare,
2 ålderstillägg för agrikulturkemisten,
2 ålderstillägg för intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält,
3 ålderstillägg för en undervisare i fårskötsel och ullkultur; ■
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
3 ålderstillägg för en undervisare i husslöjd;
Fiskerinäringens understöd:
2 ålderstillägg för fiskeriintendenten.
Sammanlagda summan af ålderstillägg, som kunna komma att under
dessa anslag utgå, utgör 37,000 kronor. Hela denna summa är
dock ej anvisad, utan uppgå de ålderstillägg, som tid efter annan, i den
mån tjenstemännen blifvit till löneförhöjning berättigade, äro anvisade
å de särskilda anslagen, till ett belopp af tillhopa 25,000 kronor, deraf
å anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar
3,000 kronor; > landtbruksingeniörer och deras biträden 15,000
kronor; befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar
4,500. kronor; befrämjande i allmänhet af slöjderna 1,500 kronor och
fiskerinäringens understöd 1,000 kronor.
Enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält och
med afseende å de af komitén gifna vitsord, lära derjemte landtbruksingeniören
Gustaf Theodor Ohlsson, undervisaren i fårskötsel och ullkultur
Thomas Hofman-Bang och undervisaren i husslöjd Albert Theodor
Ramström vara berättigade att från och med år ’ 1885 komma i
åtnjutande, Ohlsson, som utnämndes år 1876, af första och de båda
Bill. till Riksd. Birot. 1884. 1 Sund. 1 Ajd. 1 Häft. 4
26
Sjette hufvudtiteln.
öfrige, hvilka tillsattes år 1874, af andra ålderstillägget. Summan af
dessa ålderstillägg utgör 1,500 kronor, men som de för ålderstillägg
till undervisaren i fårskötsel och ullkultur och för undervisaren i husslöjd
redan anvisade medel lemna tillgång till de för Hofman-Bang
och Ramström ifrågakommande ålderstillägg, skulle det endast vara
ålderstillägget till Ohlsson, som behöfde föranleda anslagsökning.
Det hittills iakttagna förfaringssättet med ålderstilläggens inläggande
i anslagsbeloppen medför ej endast den olägenhet, att hvarje
gång en af i fråga varande tjenstemän intjenat ett ålderstillägg, som
icke kan med det för sådant ändamål redan å anslagstiteln anvisade
belopp bestridas, framställning måste göras till Riksdagen om uppförande
å anslaget af derför nödiga medel, utan äfven den oegentlighet
att, då en gång alla dessa ålderstillägg blifvit uppförda, reservationerna
komma att obehörigen ökas under de tider, då tjensteinnehafvare ännu
ej tillträdt sina ålderstillägg.
För afhjelpande häraf tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att de för undervisare i boskapsskötsel
och mejerihushållning, landtbruksingeniörer, landtbruksakademiens
sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens
experimentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur* den å ordinarie
stat uppförde undervisaren i husslöjd och fiskeriintendentcn i fråga
kommande ålderstillägg måtte från och med år 1885 utgå af förslagsanslaget
till »ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med
samma år höja detta anslag med 25,500 kronor eller från 213,500 kronor
till 239,000 kronor;
lärande i sammanhang härmed nedsättning böra göras å de ofvan
uppgifna fem särskilda anslagen med de belopp, hvartill de å samma
anslag hittills anvisade ålderstillägg uppgå, eller 25,000 kronor.
Derest hvad jag sålunda hemstält bifalles, torde anslaget »ålderstillägg»
böra nedflyttas bland de under hufvudtitelns ordinarie anslag
förekommande »diverse anslag» och der få sin plats näst före anslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved in. m.»
Skiften och afvittringar.
Enligt de af Eders Kongl. Maj:t faststälda planer för storskiftesoch
afvittringsarbetenas fortgång under år 1883 skulle dessa arbeten
hufvudsakligen omfatta:
inom Kopparbergs län: egogradering på marken, egomätning af in -
27
Sjette hufvudtiteln.
egor m. m. i Sårna socken med lära kapellag samt uti ''Elfdals
socken, fortsättning med bydelning af inegor samt åbodelning af
sockens inegor äfvensom uppmätning och gradering af de båda Elfdals
socken tillhörande men inom Lillherrdals socken af Jemtlands län
belägna skogstrakter;
inom Vesterbottens län: egobesigtningar och uppskattningar samt
upprättande af förslag till skattläggningar och områdestilldelningar
äfvensom öfriga arbeten för afvittringens fullbordande i Sorsele socken;
egoaffattning i Mala kapellförsamling; upprättande af skattläggningsoch
områdestilldelningsförslag för de socknar, inom hvilka »skattläggningsberedningon
fullbordats;
inom Norrbottens län: afslutande af undersökningen om disposition
af öfverloppsmarken i Pajala socken samt Tärendö och Muonionalusta
kapellförsamlingar; taxeringsgöromål m. in. i Gellivare socken; mätningar
i Jockmocks socken och uppgående af rågångar i Arvidsjaurs socken.
Såsom redan den 14 sistlidne December blifvit af mig i underdånighet
anmäldt, hade, sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med
gällande föreskrifter till landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter
och beräkningar i afseende å de belopp, som under innevarande och
nästkommande år ansågos erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken,
bemälda styrelse derefter, med öfverlemnande af samma uppgifter
och beräkningar, uppgjort och med memorial den 21 November
1883 understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning förslag till stat för storskiftes-
och afvittringsverken under innevarande år, hvarjemte styrelsen
gjort anmälan om det anslag, som för samma verk erfordrades för
år 1885.
Af dessa handlingar inhemtades:
att af de vid storskiftesverket i Dalarne anstälde ordinarie storskifteslandtmätare,
hvilkas antal vid 1883 års ingång utgjorde 15, en
redan afgått och att under år 1883 två och i början af innevarande
år ytterligare en komme att afgå, till följd hvaraf och då enligt Eders
Kongl. Maj:ts förut fattade beslut några nya ordinarie storskifteslandtmätare
icke skola tillsättas i de afgåendes ställe, antalet af de vid storskiftesverket
anstälde ordinarie landtmätare kunde beräknas komma
att utgöra blott 11;
att landtmäteristyrelsen med afseende å det synnerligen önsk -
[7, 8.]
Höjning i
år sarfvo clet
för slorslcifteslandtmätare
in. fl.
Anslag till
storslciftesoch
afvittringsverken.
28
Sjette lmfTudtiteln.
värda deruti, att storskiftes- och afvittringsverken inom Kopparbergs
län påskyndades, såvidt tillgångarne medgåfve, emellertid bemstält, att
för sådant ändamål fem tillfälliga biträden måtte under sommarmånaderna
anställas för mätningar inom Sårna socken med Idre kapellag;
att, då beträffande afvittringen inom Vesterbottens län mätningarna
derstädes blifvit fullbordade med undantag af dem, som till ringa
utsträckning förekomme ofvan den så kallade kulturgränsen, och af egobesigtning
och skattläggning endast obetydligt återstode, samt förslag
till områdestilldelning redan vore upprättadt öfver Lycksele, Fredrika
och Åsele» socknar, landtmäteristyrelsen ansett antalet afvittringslandtmätare
i detta län kunna nedbringas från 16 till 14;
att ordinarie afvittringslandtmätarnes antal inom Norrbottens län,
som vid 1880 års ingång utgjorde 15 och vid 1883 års början 13, sedermera
nedgått till 11 och vid understälda förslagets upprättande utgjorde
12, sedan eu af de i Vesterbottens län anstälde 16 landtmätarne blifvit
transporterad till Norrbottens län: men att landtmäteristyrelsen, då det
vore af vigt att, såvidt med tillgängliga medel vore möjligt, påskynda
afvittringsarbetena inom Norrbottens vidsträckta län, der afvittringen
i förhållande till de respektive länens ytvidd icke lika mycket framskridit
som inom Vesterbottens län, hemstälde, att ytterligare en afvittringslandtmätare
finge förflyttas från sistnämnda län till Norrbottens
och att tre vikarierande landtmätare, i stället för två af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagne, finge under sommarmånaderna
användas;
samt att, då sedan flera år tillbaka brist egt rum i afvittringsanslagen
för Norrbottens län, hvilken brist blifvit öfverförd till efterföljande
år derigenom, att den del af landtmätarne tillkommande arfvode
enligt §§ 1—9 i arfvodestaxan den 3 December 1880, som de jemlikt
§ 12 mom. 2 af samma taxa egde uppbära efter årets slut, sedan räkning
blifvit aflemnad och af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
pröfvad, blifvit i räkenskapen afförd först året efter det, under hvilket
arbetet egt rum; och då denna brist numera kunde antagas uppgå till
omkring 27,000 kronor, men behållningen å afvittringsanslagen vid 1883
års slut, under förutsättning att de för 1883 anvisade belopp blefve
utbetalde, enligt kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften och
afvittringar, uppgjord uti statskontorets riksbokslutsbyrå, utgjorde
25,842 kronor 33 öre, landtmäteristyrelsen hemstälde, att denna behållning
tillika med ett mindre belopp af 1884 års anslag, eller tillhopa
27,000 kronor, måtte uti 1884 års stat för Norrbottens län anvisas
till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag för länet.
29
Sjette hufvudtiteln.
Då ärendet angående fastställande af stater för storskiftes- och
afvittringsverken för år 1884 den 14 nästlidne December inför Eders
Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kong], Maj:t godkänna hvad
landtmäteristyrelsen hemstält i fråga om ordinarie landtmätarnes antal
och anställande af tillfälliga biträden, likasom Eders Kongl. Maj:t ock
gillade styrelsens förslag till stater med undantag endast i fråga om
beräknandet af ene styresmannens i Norrbottens län aflöningsförmåner.
De af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda stater, hvilka i följd
af nyssberörda afvikelse från styrelsens förslag understiga de af styrelsen
ifrågasatta belopp med 2,800 kronor, sluta å ett sammanlagdt
belopp af 321,900 kronor, hvaraf belöpa på
Kopparbergs län ................................... kronor 80,100: —
Vesterbottens » » 103,300: —
Norrbottens » » 138,500: —.
Af det nu anförda synes, att den af Eders Kongl. Maj:t redan
förut godkända och af 1882 års riksdag biträdda grundsatsen om afvittringsarbetenas
verkställande genom tillfälliga biträden i stället för
fast anstälde landtmätare vunnit allt vidsträcktare tillämpning.
Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken
för år 1885 bar landtmäteristyrelsen i dess ofvan omförmälda underdåniga
memorial anfört, att, oaktadt de inom Vesterbottens län sysselsatte
afvittringslandtmätarnes antal torde böra till följd af arbetenas
aftagande småningom förminskas, och oaktadt genom tillfälliga orsaker
besparingar på 1883 års stater inom alla tre länen sannolikt torde
uppkomma, styrelsen likväl, då afvittringslandtmätarnes antal inom
Norrbottens län med fördel kunde förökas om tillgångarne så medgåfve,
ansåge, att de föreslagna staterna för år 1884, med afdrag af de 27,000
kronor, hvilka blifvit föreslagna att i utgiftsstaten för Norrbottens län
uppföras till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag,
kunde tjena till ledning för bestämmande af anslagsbehofvet för år
1885. Med afdrag af nyssnämnda 27,000 kronor utgjorde summan af
de föreslagna utgiftsstaterna för år 1884 297,700 kronor; och då anslaget
för samma år uppginge till 300,000 kronor samt skillnaden mellan
dessa summor 2,300 kronor icke vore större, än att den väl kunde
behöfvas för att med uppkommande besparingar betäcka möjliga brister
eller. icke förutsedda behof, hemstälde landtmäteristyrelsen, att, till
bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under
år 1885, för samma år måtte utöfver det ordinarie anslaget, 63,000
kronor, af Riksdagen begäras ett anslag på extra stat af 237,000
kronor.
30
Sjette liufvudtitelii.
Derjemte har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen,
föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken
måtte beredas samma aflöningsförmåner som hittills.
Vid hvad landtmäteristyrelsen sålunda föreslagit har jag icke
någon annan erinran att framställa, än att det ifrågasatta anslaget på
extra stat synes kunna något nedsättas. Dels kommer nemligen ofvanberörda
af styrelsen beräknade öfverskott 2,300 kronor att ökas med
det belopp 2,800 kronor, hvarmed de af Eders Kongl. Maj:t för år
1884 faststälda stater understiga de af styrelsen föreslagna, dels lära,
såsom styrelsen omnämnt, besparingar vara att påräkna hos Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande å de faststälda utgifts staterna för år
1883. Dessa besparingar äro visserligen ännu icke till siffran kända,
men torde, enligt hvad mig blifvit meddeladt, i Kopparbergs och Norrbottens
län sannolikt uppgå till sammanlagdt omkring 17,000 kronor.
Vid sådant förhållande och om än något, och detta ej alltför ringa,
belopp alltid måste reserveras för att möta oförutsedda utgifter, lärer
anslagsbehofvet för år 1885 kunna minskas med 12,000 kronor.
Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
dels att för år 1885, i likhet med hvad förut egt rum, bévilja
förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter
taxa, samt i styresmannens för storskiftesverkets årsarfvode likaledes
med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed inkomsterna
af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens
och Norrbottens län och de storskiftesIan''dtmätare i Kopparbergs län,
hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500
kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för
dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må
desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;
att för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja
en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,
samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län årsarfvode för år 1885 med 200 kronor;
31
Sjette hufvudtiteln.
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1885, för samma år, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 225,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.
I händelse hvad jag hemstält vid anslaget »ålderstillägg» bifalles,
skulle nu ifrågarande anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor,
som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel
och mejerihushållning, samt till följd deraf komma att nedsättas
från 175,400 kronor till 172,400 kronor.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
I underdånigt memorial den 14 sistlidne September har landtbruksakademiens
förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af
nådig proposition till innevarande års riksdag angående anslag på ordinarie
stat till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med en
aflöning af 2,000 kronor.
Landtbruksingeniörernes antal uppgår för närvarande till 18, sedan
1883 års riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, anslagit medel, så att deras antal, som dittills utgjort 16,
kunnat ökas med två.
Jag anhåller att få i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom
landtbruksakademiens förvaltningskomité i det memorial, som låg
till grund för Eders Kongl, Maj:ts proposition till 1883 års riksdag,
anfört bland annat:
att med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga
afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning
af sänka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af
säd eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde
år ifrån år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de
reqvisitioner å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet
begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal
t [9]
Uteslutande
från anslaget
af det för
ålderstillägg
anvisade bebelopp.
[10]
Anvisande af
löner åt ytterligare
två
landtbruksingeniörer.
32 Sjette lmfyudtiteln.
sedermera stigit till 2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475
år 1882;
att, till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten
af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft,
flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större
samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora
arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän
härvid anlitat landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af
sådane under sista tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för
dylika laga förrättningar, hvilka vanligen kräfde många förrättningsdagar,
ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes
fördelning på flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det
icke allt för många andra jordbrukare på skilda håll skulle komma att
sakna biträde, råd och upplysningar;
att, då de allra flesta förrättningar voro af den beskaffenhet, att
de måste handläggas under den tid af året, då marken vore ofrusen
eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende
borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mera än 180 å 200 arbetsdagar
kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;
att, enär uti nådiga reglementet för de i statens tjenst anstälde
landtbruksingeniörer af den 8 December 1865 vore föreskrifvet, att
öfver undersökningarna skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,
plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefve eu följd af de
utaf ingeniörorne ute på fältet utförda undersökningar, fullt upptoge
den återstående tiden af året; och
att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniörer under år
1882 sammanstäldes med tillgången på arbetskrafter för samma år, omkring
216 förrättnings dagar belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer.
I sitt memorial af den 14 sistlidna September har förvaltning,skomitén
erinrat, hurusom de agronomiska förrättningar, hvilka handläggas
af landtbruksingeniörerne, år från år varit i stigande, så att
dessa förrättningar ej kunnat i allo bestridas af de i statens tjenst då
anstälde 16 landtbruksingeniörerne, hvarefter komitén vidare anfört, att
det vore att emotse, att nämnde tjenstemän skulle komma att anlitas
vida mera än -förr, när under 1884 och påföljande år lån komme att
sökas från odlingslånefonden, hvadan behofvet af agronomiska biträden
för uppgörande af afdiknings- och odlingsplaner säkerligen blefve vida
större än under de föregående åren; och att ytterligare två landtbruksingeniörer
borde på ordinarie stat antagas, på det att de motsedda
33
Sjette Imfvudtiteln.
ökade förrättningarne för afdikning och., odling af sänka trakter måtte
kunna handläggas i behörig tid och ordning, hvilket ej kunde medhinnas
med de landtbruksingeniörer, som vid tiden för memorialets afgifvande
funnos anstälde, samt de tvänne, till hvilkas anställning vid
förra riksdagen lemnats anslag och hvilka komme att träda i tjenstgöring
med år 1884.
Enligt upplysningar från landtbruksakademiens tjenstförrättande
sekreterare hafva reqvisitionerna å biträde af landtbruksingeniörer
äfven under år 1883 varit i stigande, i det att begärde arbetsdagar
under nämnda år uppgått till 3,507; och har sekreteraren tillika meddelat,
att utaf de göromål, till hvilka biträde sålunda reqvirerats, ej
mindre än 600 förrättnings dagar måst i brist af arbetskrafter eftersättas.
Af det nu anförda torde vara uppenbart, att behof af ökadt biträde
af landtbruksingeniörer utöfver de 18, som nu mera är o anstälde
i statens tjenst, redan med hänsyn till nu för handen varande
förhållanden förefinnes; och då detta naturligtvis än mera skall blifva
fallet i den mån genom tillgångars beredande från odlingslånefonden
verksamheten i afseende å sänka trakters odling kommer att vinna förhöjd
lifaktighet, har jag ansett det vara nödvändigt i tid tillse, att ej,
i brist på biträde utaf sakkunniga personer, nyttiga odlingsföretag må
varda undertryckta.
I denna öfvertygelse och med erinran, att aflöningen för landtbruksingeniör
utgör i lägsta lönegraden 2,000 kronor, förutom reseoch
traktamentsersättning, samt kan ökas efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring till 2,500 kronor, efter ytterligare fem år till 3,000 kronor
och efter ytterligare fem år till 3,500 kronor, tillåter jag mig tillstyrka,
att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att ytterligare
två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner, som
äro nuvarande ingeniörer beviljade, ma från och med år 1885 anställas
samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel
höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» med
4,000 kronor.
Derest min framställning vid anslaget »ålderstillägg» godkännes,
skulle anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» minskas med
det derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor;
och kommer sålunda i fråga varande anslag, i händelse af bifall
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. J Afd. 1 Häjl. 5
[11]
Uteslutande
från anslaget
af det för
ålderstillägg
anvisade belopp.
34 Sjette liufvudtitcln.
till hvad jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med 4,000 kronor
och minskas med 15,000 kronor samt således att från nuvarande
beloppet 58,500 kronor nedsättas till 47,500 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna,''.
Fiskerinäringens understöd.
[12—14] Derest hvad jag föreslagit vid anslaget »åld ers till ägg» godkäimes,
Uteslutande komma nu förevarande tre anslag från och med år 1885 att minskas
frSafad?få-n med de under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda att
ålderstillägg nedsättas:
anvisade be~
lopp. anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar»
med 4,500 kronor eller från 4e,950 kronor till 41,450
kronor;
anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 1,500
kronor eller från 42,000 kronor till 40,500 kronor; och
anslaget för »fiskerinäringens understöd» med 1,000 kronor eller
från 18,600 kronor till 17,600 kronor.
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevanlrie
<cinslag. rande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå
annan förändring för år 1885 än i afseende å förslagsanslaget
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,
[15] hvilket anslag för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra
Shrifmateria- höjas med 534 kronor eller från 118,340 kronor till 118,874 kronor.
lier m. m.
35
Sjette lrafviidtiteln.
Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till kronor 4,446,618:
Vid bifall till de af af mig framstälda förslag om
höjning i anslagen
till landsstaterna i länen med
tillhopa.............................. kronor 152,630: —-
» ålderstillägg med............... » 25,500: —
» landtbruksingeniörer och
deras biträden med ... » 4,000: —
» skrifmaterialier, expenser,
ved m. m. med ............ » 534: —■
summa ökning kronor 182,664: —
äfvensom om minskning i
anslagen
till undervisningsanstalter för
jordbruk och landtman
nanäringar
med ........... kronor
» landtbruksingeniörer och
deras biträden med ...... )>
)) befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landt
mannanäringar
med...... )>
)> befrämjande i allmänhet
af slöjderna med ......... »
)) fiskerinäringens understöd
med.................................. )>
summa minskning kronor
3,000: —
15,000: —
4,500: —
1,500: —
1,000: —
25,000: —
Jemförelse
mellan nuvarande
och
föreslagen
ordinarie stat.
skulle de ordinarie anslagen höjas med ............... kronor 157,664: —
eller till .......................................................................... kronor 4,604,282: —
Extra ordinarie anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver
de ofvan omförmälda 8,540 kronor till tillfällig löneförbättring för
kommerskollegium, 2,420 kronor till dylik löneförbättring för bergsstaten,
76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk och 225,000 kronor
till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena, anförde departementschefen
beträffande
Sjette hufvudtiteln.
[16.]
Fortsatt utgifvande
af
»Polisunderrättelser».
[17.]
Bidrag till
aflöning åt
exelcutionsbetjeningen
i
Stockholm.
36
Öfverståthållareembetet.
I underdånig skrifvelse den 19 December 1883 har Öfverståthållareembetet
hemstält att, då det för utgifvande t af tidningen »Polisunderrättelser»
beviljade anslag 10,000 kronor afsåge allenast år 1884, men det
nu mera torde få anses vara ådagalagdt, att tidningen vore af behofvet
så påkallad, att dess upphörande icke gerna kunde ifrågasättas, samt
någon nedsättning i anslaget ej kunde eg a rum, Eders Kongl. Maj: t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet på
ordinarie stat af ett anslag a 10,000 kronor för utgifvandet af ifrågavarande
tidning.
Ehuru den nytta, omförmälda tidning obestridligen medför, är af
beskaffenhet, att dess utgifvande synes böra framgent understödjas, lära
dock tillfyllestgörande skäl för anslagets uppförande å ordinarie stat
för närvarande icke förefinnas; hvarför jag tillstyrker, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, till
fortsatt utgifvande under år 1885 af »Polisunderrättelser», i enlighet
med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat
för samma år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
Såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm
har Riksdagen från och med år 1881 på extra stat anvisat ett belopp
af 12,200 kronor, sedan derförut under eu följd af år ett visst belopp
varit för aflönande af vakt- och exekutionsbetj eningen vid öfverståthållareembetets
kansli å rikets ordinarie stat upptaget. Detta senare
belopp, som från och med år 1873 bestämdes till 11,450 kronor, ökakades
vid 1874 och följande årens riksdagar med ett dyrtidstillägg af
2.290 kronor, så att sammanlagda beloppet utgjorde 13,740 kronor;
men då häraf jemväl utgick aflöning till två vid kansliet anstälde vaktmästare
och desses aflöning, vid fastställandet år 1880 af ny stat för
öfverståthållareembetet, deri uppfördes med sammanlagdt 1,600 kronor,
blef återstående beloppet 12,140 kronor, jemnadt till 12,200 kronor, i
enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 14 Januari
sistnämnda år, anvisadt till aflöning åt exekutionsbetjeningen, dock
icke, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, å ordinarie utan, såsom
ofvan är nämndt, å extra stat. Riksdagen förklarade såsom skäl härför
uti sin underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1880, att det kunde
vara ovisst, huruvida icke utgifterna för detta ändamål rätteligen borde
37
Sjette hufrndtiteln.
bestridas uteslutande af Stockholms stad samt att utredning derutinnan
syntes kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Eders Kongl. Maj:t
år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén; och i afvaktan på en dylik
utredning har Riksdagen äfven för åren 1882 och 1883 uppfört anslaget
å extra stat. Skatteregleringskomitén har emellertid icke åstadkommit
någon utredning i ämnet, antagligen af det skäl att, enligt hvad komitén
förmäler, det kommunala beskattningsväsendet i städerna icke
stode i något ovilkorligt beroende af eller sammanhang med de af
komitén i öfrigt föreslagna skattereformer. Då jemväl vid nästlidet
års riksdag, sedan statsutskottet, enligt hvad dess betänkande utvisar, tagit
kännedom om eu utaf eu ledamot i skatteregleringskomitén verkstäld, men
af komitén icke granskad utredning i ärendet, af hvilken synes framgå,
att för utsökningsväsendet i Stockholm anslag städse funnits upptagna å
rikets stat, beslutits att å extra stat för år 1884 anvisa det ifrågavarande
beloppet, torde en ytterligare utredning af denna fråga vara af behofvet
påkallad, och har jag för afsigt att i underdånighet föreslå, det
Eders Kongl. Maj:t behagade åt öfverståthållare embete t uppdraga att
under loppet af innevarande år dermed till Eders Kongl. Maj:t inkomma.
Tills vidare och då ofvan nämnda belopp, enligt hvad öfverståtliållareembetet
i underdånig skrifvelse den 27 Juli 1883 anmält, äfven för år
1885 är för ändamålet erforderligt, får jag i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för
1885 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag till
aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200
kronor.
Landsstaterna i länen.
Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har sistlidne [18.]
Riksdag medgifvit att de aflöningsbelopp, som till följd af den utaf Anslag till
Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen af andra och tredje tjenltcr^m
fögderierna i Upsala län till ott fögderi blefve tillgängliga, finge an- Jemtlands
vändas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvare tjenst in- lan''
om Jemtlands län; hvarjemte och då fögderiregleringen inom Upsala
län icke skulle genomföras annorlunda än i den mån någon af fögderitjenstemännen
i de båda fögderierna afginge, Riksdagen för uppehållande
under innevarande år af nämnda tjenstår inom Jemtlands län på extra
38 Sjette liufvudtiteln.
stat för samma år anvisat 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant
kunde vara erforderligt.
Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter den 22 sistlidne Juni beslut.
it,
rande år bildas fyra fögderier, har den nya kronofogde t j ensten blifvit
tillsatt på förordnande tills vidare. Till den nya häradsskrifvarebefattningen
har förslag upprättats, men handlingarna härom hafva ännu icke
inkommit till civildepartementet.
Då någon af tjenstemännen inom Upsala läns förenämnda fögderier
ännu icke afgått, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att för uppehållande af de omförmälda båda fögderitjensterna inom
Jemtlands län under 1885 må på extra stat för samma år anvisas ett
anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.
,..[!?.] , Sed an Riksdagen för innevarande år, i likhet med hvad jemväl för
lisstyrka ^på 1883 egt ruin, beviljat ett anslag å 50,000 kronor, att användas till
landet. aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan
af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande, hafva, såsom
jag förut vid fråga om fördelning af dessa medel anmält, från Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen inkommit framställningar om
delaktighet i detta anslag med belopp, tillsammans uppgående till mer
än den anvisade summan. Detta förhållande torde nogsamt utvisa, att
sagda anslag fortfarande är af behofvet påkalladt; och hemställer jag
derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl
för år 1885 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag
af 50,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll af särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
och gripande''.
Derest denna framställning bifallos, lärer Eders Kongl Maj:t, såsom
förut skett, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar
anslaget till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis
tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott,
eller der landsting eller enskilde är o villige att för ändamålet bidraga,
samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då
behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande
af kostnaderna derför icke kan erhållas.
Sjette liufrudtiteln.
39
Väg- och vattenhyggnadsstaten.
I underdånig skrifvelse den 21 November 1883 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen rörande tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader
under ar 1885 anfört att, ehuru dessa jern vägsbyggnader nu mera
erhållit större utsträckning än som förutsattes, då 1882 års Riksdag till
anordnande af tillsynen öfver dessa byggnader för år 1883 beviljade
ett anslag af 20,000 kronor, styrelsen likväl icke ville ifrågasätta] att
högre belopp för år 1885 dertill hos Riksdagen äskades än det för
hvardera af åren 1883 och 1884 anvisade eller 20,000 kronor.
Berörda för år 1884 anslagna belopp, 20,000 kronor, har af Eders
Kongl. Maj:t fördelats på enahanda sätt som 1883 års anslag till
samma ändamål; och enär, till följd af det vid sistnämnda års riksdag
beslutade inköp för statens räkning af jernvägen mellan Söderhamn
och sjön Bergviken samt denna jernvägs ombyggnad och utsträckning,
statens pågående jern vägsbyggnader och deraf beroende göromål inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit ett ej obetydligt ökadt omfång,
lärer någon- minskning af kostnaderna för dessa göromåls bestridande
ingalunda kunna ifrågasättas; hvadan jag tillstyrker, att Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år 1885 på
extra stat anvisa och till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp
af 20,000 kronor att användas för anordnande under samma år
af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 6 Mars 1883 angående
bildande af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af
sänka trakter framhöll dåvarande chefen för civildepartementet, hurusom,
derest en sådan anordning komme till stånd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
otvifvelaktigt komme att behöfva ökade arbetskrafter
dels för granskning och kontrollering af planer och kostnadsförslag i
vida större. omfattning än tillförene, dels ock för att ega tillgång till
särskilda biträden med nödiga insigter i de till odling af de utdikade
fälten hörande arbeten.
Sedan Riksdagen derefter fattat sitt beslut om odlingslånefondens
bildande och vilkoren för erhållande af lån från densamma, har’väg-och
vattenbyggnadsstyrelsen i memorial den 15 September 1883 anfört,
bland annat:
att de allra flesta af de i styrelsens arkiv inneliggande, i enlighet
med förut stadgade vilkor för erhållande af anslag eller lån och gifna
[20]
Tillsynen
öfver statens
jernvägsbyggnader.
[21]
Arfvode åt
en extra
byråingeniör
m. in.
40
Sjette hufvudtiteln.
föreskrifter fullständigt utarbetade och granskade samt i öfrigt förberedda
planer och förslag till vattenaftappnings- och frostafledningsföretag
måste till vederbörande intressenter återsändas för förfullständigande;
att
till den granskning af inkommande planer, som sålunda ånyo
måste företagas, afseende icke allenast planerna för vattenafledningsarbetenas
utförande, utan äfven de för erhållande af statslån erforderliga
odlingsplanerna, styrelsens tjenstemannapersonal blefve otillräcklig,
särdeles som någon inom styrelsen anstäld tjensteman icke egde
eller kunde begäras ega den insigt och erfarenhet i landthushållning,
som erfordrades för bedömande af uppgjorda odlingsplaners beskaffenhet
och som för eu fullständig granskning af dylika mål numera
komme att påkallas, samt
att styrelsen derför såge sig föranlåten anhålla, att styrelsen finge
anställa någon erfaren landtbruksingeniör eller annan lämplig person
för att i egenskap af extra byråingeniör biträda med ifrågavarande
planers granskning, samt att, intill dess Riksdagen blefve i tillfälle att
för ändamålet anslå nödiga medel, Eders Kongl. Maj:t täcktes för. år
1884, till bestridande af en sådan extra tjenstemans arfvode och öfriga
tillfälliga omkostnader, i nåder anvisa ett belopp af högst 5,000 kronor.
Vid föredragning af detta memorial dep 28 September 1883 behagade
Eders Kongl. Magt bifalla styrelsens hemställan om anställande
tills vidare af en extra byråingeniör äfvensom, till bestridande
af arfvode åt honom samt af andra tillfälliga omkostnader, föranledda
af bestyret med odlingsplanernas granskning, af tillgängliga medel anvisa
för år 1884 ett belopp af högst 5,000 kronor.
Under åberopande häraf har styrelsen i förenämnda skrifvelse af
den 21 November 1883 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för år 1885 till samma ändamål anslå enahanda belopp.
Enligt hvad styrelsen meddelat, utgöras de tillfälliga omkostnaderna
hufvudsakligen af ersättningar till extra byråingeniören och styrelsens
distriktstjenstemän för resor i och för kontroll å odlingsföretagen.
Då af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att behofvet af en
extra byråingeniör för ifrågavarande göromål äfven under år 1885 kommer
att göra sig gällande, likasom att andra tillfälliga omkostnader i
följd af kontrollen öfver odlingsföretagen äro att under samma, tid
emotse, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1885 anvisa och ställa till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 5,000 kronor, till bestridande ej mindre
41
Sjette liufvudtitein.
af arfvode åt den för granskning af vattenaflednings- ooh odlingsplaner
hos styrelsen anstälde extra byråingeniör än äfven af de andra
tillfälliga omkostnader, som af kontrollen öfver odlingsföretagen kunna
föranledas.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1882 års riksdag gjorda
framställning om beviljande af medel till ordnande af högre undervisning
i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut anvisade
Riksdagen för nämnda ändamål på extra stat för år 1883 ett
belopp af 10,000 kronor; och anbefalde Eders Kongl. Maj:t derefter
uti nådigt bref den 2 Juni 1882 landtbruksakademiens förvaltningskomité
att, efter inhemtande af yttranden från styrelserna för berörda
landtbruksinstitut, afgifva förslag till närmare bestämmelser rörande
anordnandet vid instituten af ifrågavarande undervisning.
Sedan förvaltningskomitén i anledning häraf öfverlemnat förslag
till ordningsstadgar för undervisningen, Indika stadgar jemte tillhörande
undervisningsplan blifvit affattade i öfverensstämmelse med
de af institutens styrelser afgifna yttranden i ämnet med tillägg af de
närmare bestämmelser, som förvaltningskomitén funnit nödiga för undervisningens
fullt ändamålsenliga handhafvande, yttrade sig jemväl komitén
för landtbruksläroverkens organisation i detta ärende; och meddelade
Eders Kongl. Maj:t derefter uti nådigt bref till förvaltningskomitén
den 13 April 1883 förekrifter angående ordnandet af ifrågavarande
undervisning vid landtbruksinstituten.
Eders Kongl. Maj:t förordnade dervid:
att första kursen för mejerielever så väl vid Ultima som vid Alnarps
landtbruksinstitut skulle taga sin början den 1 November 1883;
att förvaltningskomitén skulle ega att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af komitén ingifna förslaget, utfärda ordningsstadgar
att tillsvidare tjena till efterrättelse vid undervisningen, samt
att hela det för mejeriundervisningen beviljade anslag för år 1883,
10,000 kronor, skulle af statskontoret, på reqvisition af styrelsen för
vederbörande landtbruksinstitut, utbetalas med 5,000 kronor till hvardera
institutet, och att hvardera styrelsen skulle ega att häraf, till anskaffande
af nödig undervisningsmateriel och vidtagande af de för
Bill. till Ili/csd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 1 Raft. G
[22]
Uppförande
vid Alnarp
af bostad åt
föreståndaren
för dervarande
skola
för högre
undervisning
i mejerihus -hållning.
42
Sjette hufnidtiteln.
undervisningen behöfliga anordningar i öfrigt, använda hvad som ej
erfordrades för lärarens aflöning.
Sedermera liar af Riksdagen äfven för år 1884 till anordnande af
högre mejeriundervisning vid landtbruksinstituten beviljats enahanda belopp
som för år 1883.
Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som, under det den vidtagit
förberedande åtgärder för undervisningens ordnande, kommit i
erfarenhet om att en tidsenligare bostad behöfdes för förste läraren
och föreståndaren för mejeriskolan, har nu uti en till Eders Kongl.
Maj:t ingifven skrift gjort framställning om afhjelpande af denna
brist och dervid andragit: att förste läraren vid mejeriskolan, som åtnjöte
en lön af 4,000 kronor, ej skäligen kunde inrymmas i ett par
rum bland skolans elever utan måste erhålla en sådan bostad, att han
sattes i tillfälle att lefva såsom gift, hvartill dock för närvarande utrymme
fullkomligen saknades vid institutet, och hvilket endast genom
en nybyggnad kunde beredas; att i den underdåniga framställning, som af
Malmöhus läns hushållningssällskap den 27 September 1880 gjordes
om beviljande af anslag till ordnande af högre undervisning i mejerihandtering
vid Alnarp, behofvet af en särskild byggnad för beredande
af bostad åt skolans lärare framhållits, hvarför utgiften enligt det kostnadsförslag,
som åtföljde de då ingifna ritningarna dertill, belöpte sig
till 24,575 kronor; att, ehuru sedermera åtskilliga boningsrum blifvit
ordnade i mejeribyggnaden, behofvet dock qvarstode af bostad för mejeriskolans
förste lärare likasom för hospitanter eller personer, som,
utan att vilja ingå såsom elever vid skolan, önskade der vinna insigt
och praktisk skicklighet i mejerihushållning; att det emellertid nu mera
befunnits att endast hälften af det anslag, som af hushållningssällskapet
blifvit begärdt, behöfdes för uppförande af en byggnad för nämnda
ändamål; att den vid mejeriskolan antagne föreståndare och förste
lärare gjort hemställan att erhålla sådan bostad, att han kunde lefva
gift; samt u/f, då enahanda fordran otvifvelaktigt komme att framställas
af hvar och en för ifrågavarande lärarebefattning lämplig person,
det berodde af denna fordrans beviljande, om en skicklig lärare skulle
kunna påräknas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har styrelsen
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för betryggande af den
högre undervisningen vid Alnarp, af allmänna medel bereda ett belopp
af 12,000 kronor till bekostande af en byggnad, afsedd för förste läraren
vid den högre mejeriskolan derstädes, och i hvilken byggnad
äfven ett par rum för hospitanter skulle anbringas.
Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hörd i ärendet, har un -
43
Sjette lmfvudtiteln.
der den 16 November 1883 yttrat sig öfver framställningen, hvarvid
komitén öfverlemnat från styrelsen för landtbruksinstitutet infordrade
ritningar och kostnadsförslag för den afsedda byggnaden, det senare
slutande å en summa af 13,700 kronor. För egen del har förvaltningskomitén,
med hänsyn till dels de utmärkta anordningar, som vid
institutet vidtagits för åstadkommande af fullständig högre undervisning
i mejerihushållning, hvartill så väl institutet med egna medel som
Malmöhus läns hushållningssällskap medelst särskilda bidrag medverkat,
dels ock vigten för landthushållningen, att mejerihandteringen inom
landet uppdrefves till högsta möjliga fullkomlighet, hvartill fordrades,
att fullt skicklige lärare kunde mot nöjaktiga vilkor anställas, tillstyrkt
bifall till styrelsens för landtbruksinstitutet underdåniga anhållan, helst
styrelsen förklarat sig vilja af egna medel fylla skillnaden mellan det
begärda anslaget 12,000 kronor och den summa 13,700 kronor, till
hvilken kostnaden vore beräknad. Beträffande den å byggnadsritningen
upptagna inredningen för ifrågavarande hus har förvaltningskomitén
emellertid anmärkt, att denna inredning borde kunna göras vida lämpligare
och mera ändamålsenlig än den å planritningen föreslagna; på
grund hvaraf förvaltningskomitén hemstält, att planritningen till rumindelningen
i byggnaden ej måtte till efterrättelse fastställas, utan att
det måtte öfverlåtas åt institutets styrelse att vid densamma vidtaga
de ändringar, som efter förnyad granskning af den föreslagna rumindelningen
funnos lämpliga.
Vidare har öfverintendentsembetet, uti underdånigt utlåtande den
4 December 1883, biträdt förvaltningskomiténs hemställan om omarbetning
af planritningen öfver rumindelningen, dervid nämnda embete förmält
sig anse någon tillökning icke härigenom föranledas i det angående
byggnaden upprättade kostnadsförslaget, emot hvilket, likasom emot
husets fasader, embetet ej funnit skäl till anmärkning.
För närmare upplysning om de anordningar, som blifvit vidtagna
vid Alnarps landtbruksinstitut för åstadkommande af ifrågavarande undervisning,
har, på anmodan af mig, föreståndaren för institutet under
den 21 December 1883 afgifvit yttrande. Deruti lemnas en detaljerad
redogörelse dels för arbetena med iordningställandet af sjelfva mejerilokalen
och för undervisningen vid mejeriet, dels ock för de medel,
som härtill blifvit använda. Af denna redogörelse inhemtas: att åtskilliga
anordningar vidtagits för att inom mejeriet få till stånd en
mönstertillverkning af smör och ost; att särskilt mejerilaboratorium
inrättats; att ett mindre gasverk blifvit bestäldt och särskildt rum derför
ordnadt; att en ny och rymlig trappa blifvit byggd till mejeriets
44
Sjette hufvudtiteln.
öfra våning, der boningsrum för sex elever och en större föreläsningssal
inredts; att redskap af alla slag anskaffats; att sex elever och två
hospitanter antagits vid mejeriskolan, hvars verksamhet tagit sin början
med ingången af sistlidne November månad; att förste lärare, som
tillika är föreståndare, extra lärare för meddelande af undervisning i
byggnaders konstruktion och skötsel af ångmaskiner samt praktisk
lärare (eller mejerist) vid skolan anstälts; att af det för år 1883 anvisade
statsanslaget, 5,000 kronor, 6665 kronor utgått till förste lärarens
aflöning för November och December månader och återstoden 4,333]
kronor användts till skolans iordningställande; att hushållningssällskapet
i länet för mejeriundervisningens ordnande vid Alnarp anvisat
2,000 kronor till inredning af boningsrummen i mejeriets öfra våning
samt deras förseende med möbler och utbetalt 3,300 kronor med fraktkostnader
för den amerikanska redskapens anskaffande, hvarjemte nämnda
sällskap med 1,200 kronor bekostat länets mejerikonsulents resa till
Norra Amerika för att sätta honom i tillfälle att inlära den der bedrifna
ostberedningsmetod i ändamål att sedermera införa den vid
mejeriskolan; att institutet af egna medel bestrede de kostnader, som
utöfver ofvan angifna summor komme att uppstå för skolans ordnande
och undervisningsmateriels anskaffande, hvilka kostnader kunde beräknas
till omkring 2,000 kronor; samt att de årliga utgifterna vid skolan
utgjorde dels lön till förste läraren 4,000 kronor och laboratoriiköstnader
1,000 kronor, eller tillhopa -5,000 kronor, hvilka kostnader skulle
bestridas af statsmedel, dels ock aflöning till extra läraren 500 kronor
och till mejeristen 700 kronor, eller tillhopa 1,200 kronor, hvilka kostnader
jemte utgifter för kosthåll och bostad till sistbemälda två personer
skulle utgå från institutets medel.
Af hvad i ärendet förekommit framgår, att skolan för den högre
mejeriundervisningen vid Alnarp nu mera trädt i verksamhet, och synas
de vidtagna åtgärderna vara ändamålsenliga. Bostad för eleverne är
äfven genom bidrag från hushållningssällskapet anskaffad, hvaremot
lämplig sådan för förste läraren och föreståndaren ännu saknas. Då
det likväl synes mig vara af stor vigt att redan från början kunna
under en längre tid såsom förste lärare och föreståndare vid skolan
fästa en person af framstående duglighet,, för hvilket ändamål torde
vara nödigt att åt denne beredes bostad af sådan beskaffenhet, att han
kan med familj der inrymmas, samt icke olämpligt torde vara, att åt den
derför ifrågasatta byggnaden, med hänsyn till de derigenom obetydligt
ökade kostnaderna, gifves den utsträckning, som kan erfordras för
dess användning jemväl till bostad åt några s, k. hospitanter, finner
45
Sjette hufvud titeln.
jag mig böra understödja förevarande af styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut
gjorda och af landtbruksakademiens förvaltningskomité
förordade framställning; och jag tillstyrker alltså Eders Kongl. Magt
att föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp
af 12,000 kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en
byggnad, af sedd hufvudsakligen att inrymma bostad, åt den vid dervarande
skola för den högre mejeriundervisningen anstälde förste lärare. Bifalles
denna framställning, torde Eders Kongl. Maj:t sedermera vilja meddela
nådigt beslut angående byggnadens inredning m. m.
Då den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komité för afgifvande af
förslag till den lämpligaste organisationen af rikets landtbruksläroverk,
hvilken har att yttra sig jemväl öfver mejeriundervisningen, icke hunnit
afgifva sitt slutliga utlåtande, torde det för den högre undervisningen
i mejerihushållning vid landtbruksinstituten utgående anslag ännu icke
böra uppföras å ordinarie stat; och hemställer jag således, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, äfven för år 1885 för anordnande
af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps
landtbruksinstitut anvisa å extra stat ett anslag till enahanda belopp,
som för innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.
Jemlik! landtbruksakademiens uti underdånig skrifvelse den 14
September 1883 derom gjorda framställning tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Maj:t. måtte i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år
1885 fortfarande anvisa:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor;
till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologi^ undersökningar
vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt af
akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt
[23]
Anslag till
anordnande
af högre
undervisning
i ''mejerihushållning.
[24]
Allmänna
Icmdtbruks
möten.
[25]
Pris belöningar
vid allmänna
landtbruksmöten.
[26]
Botanist vid
landtbrulcsdkademiens
försöksanstalt.
46
[27]
Agrikuttur
kemiska
stationer.
[28]
Geologiska
under sökningarna.
Sjette hufviidtiteln.
såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbundit
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöning
till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifter för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier till stationens
behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 15,000
kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1883 har chefen för
Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de
under år 1885 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga
medel.
Denna beräkning upptager utgifterna till 88,500 kronor.
Häraf Skulle erfordras för
Aflöning en:
löner och arfvoden samt ersättning åt tillfälliga biträden, kronor 50,450: —
Fältarbetena:
rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation
af arbetseffekter m. m................... kronor 19,000: —
omkostnad för resor och traktamenten,
reseberättelser m. m.,
som på enskild bekostnad utföras » 1,500: — » 20,500: —
Byråafdelningen ••
inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier m. in. )) 2,000: —
Biblioteket och samlingarna:
inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,
fraktkostnad m. in.............................................................. » 2,000:
Kart- och boktrycket:
tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,
beskrifningar och uppsatser, ritning och färgläggning
af diverse originalkartor m. m........................-___»__12,000:
transport kronor 86,950: —
Sjette hufvudtiteln. 47
transport kronor 86,950: —
Värme och diverse utgifter:
omkostnad................................................................................ » 1,550: —
kronor 88,500: —
Då till utgifternas bestridande vore att påräkna:
anslag från Hallands läns hushållningssällskap...............kronor 1,500: —
behållning af genom bokhandeln sålda kartor m. m.
omkring.................................................................................... » 1,000: —
eller tillsammans kronor 2,500: —
minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet
till 86,000 kronor, utgörande 500 kronor mera, än som vid hvardera
af de två senaste riksdagarne begärts och blifvit beviljadt; och har
chefen upplyst, att skilnaden, 500 kronor, uppkommit derigenom att, jemlikt
nådiga brefvet den 16 Juni 1875, en af geologerna, hvilken med nit
och skicklighet fullgjort sina åligganden, vore berättigad att från och
med år 1885 uppbära ålderstillägg med 500 kronor.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att för fortsättande under år 1885 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser
bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 86,000
kronor.
Hästafvelns förbättrande.
I enlighet med hvad stuteriöfverstyrelsen i underdånigt memorial
den 12 September 1883 hemstält och i likhet med hvad under flera
föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning:
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år
1885 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
I underdånig skrifvelse har landtbruksakademiens förvaltningskomité
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställ
-
[29]
Aflöning af
betjening vid
Flyinge
stuteri m. m.
[30]
En andre
undervisare
i husslöjd
och en elev.
48
Sjette lmfvndtiteln.
ning, att andre undervisaren i husslöjd Vilhelm Nordin måtte från och
med år 1885 uppflyttas i den för dylika undervisare bestämda andra
aflöningsgraden, samt till följd deraf anslaget till anställande af en
andre undervisare i husslöjd och en elev, från hvilket anslag Nordins
aflöning utginge, höjas från och med nästa statsregleringsperiod med
500 kronor.
Intill år 1877 var i statens tjenst anstäld endast eu undervisare i
husslöjd, och var dennes aflöning upptagen å ordinarie stat. Sistnämnda
år föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att medgifva, det
första gradens aflöning för undervisare i husslöjd finge utgöra 2,000
kronor och att aflöningen måtte efter innehafvarens af en sådan beställning
väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknadt
från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med
500 kronor, och således utgå med 2,500 kronor, samt vidare höjas
efter fem års sådan tjenstgöring till 3,000 kronor och efter ytterligare
fem års enahanda tjenstgöring till 3,500 kronor. I sammanhang härmed
föreslog Eders Kongl. Maj:t tillika att, för anställande af eu ytterligare
undervisare i husslöjd och eu elev, skulle på ordinarie stat beviljas
erforderliga aflöningsbelopp, 2,000 kronor åt undervisaren och 1,000 kronor
åt eleven, hvilka båda dessutom skulle ega åtnjuta resekostnadsoch
traktamentsersättning. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl. Maj:t
sålunda föreslagit, dock med den inskränkning att medel till de för en
ytterligare undervisare och en elev erforderliga aflöningar, 3,000 kronor,
anvisades allenast på extra stat för år 1878; och hafva derpå följande
riksdagar för samma ändamål anslagit enahanda belopp.
Då behofvet af en andre lärare i husslöjd och af en elev fortfarande
lärer böra tillgodoses, samt enär Nordin, hvilken den 13 December
1878 blef antagen till andre undervisare i husslöjd och enligt
förvaltningskomiténs vitsord städse med berömligt nit och skicklighet
be stridt befattningen, följaktligen torde gjort sig förtjent att från och
med innevarande år tillgodonjuta ålderstillägg med 500 kronor för år,
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, som på särskild framställning
torde vilja af tillgängliga besparingar för år 1884 meddela Nordin berörda
lönetillökning, derom hemställan först innevarande år inkommit,
täcktes föreslå Riksdagen att för år 1885 på extra stat bevilja för
anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör
åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne handledas och
utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å
3,500 kronor.
49
Sjette hufvudtitein.
Vidare hemställer jag med anledning af särskilda, af vederbörande
gjorda framställningar, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen
äska på extra stat äfven för år 1885, i likhet med hvad förut egt ruin:
dels till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie stat
anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stridt anslag å
10,000 kronor;
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med
vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800
kronor, och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma
skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda läns'' landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och
dels ett anslag af 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag till
svenska slöjdföreningens museum. r
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit
förhållandet,
under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1885
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kong]. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp
af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
Enligt den statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och
behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas
till ersättande, har statskontoret under åren 1882 och 1883
förskjutit:
Bill. till Bilcsd. Prål. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 1 Haft.
[Si]
Befrämjande
af husslöjden.
[32]
Väfskolan
i Borås.
[33]
Svenska
slöjd
föreningen.
[34]
Bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.
[35]
Ersättning
för af statskontoret
gjorda förskott.
7
50 Sjette imfvudtitelii.
till tryckning af komiténs för afgifvande af förslag till afhjelpande
af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och
kommunala indelningar betänkande samt bindning och häftning af detsamma.
................................................................................... kronor 6,307: 50,
till arfvoden och resekostnadsersättningar åt
ledamöterne i komitén för revision af fiskerisfadgan
och öfriga författningar, som beröra fiskerinäringen,
samt till arfvoden åt komiténs sekreterare och vaktmästare,
äfvensom till häftning m. m. af komiténs
betänkande ........................................................................... »_7,213: 07,
kronor 13,520: 57.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, med
tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemn! tal af
kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmälda af
statskontoret, förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till
belopp^af 13,521 kronor.
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande
kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den
20 November 1883 aflemna! generalförslag angående de statsbidrag,
som för år 1885 syntes styrelsen böra hos Riksdagen äskas för understödjande
af allmänna väg- och vattenbyggnads- med flera arbeten, samt
dervid anfört:
att, enär anslaget till bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller anläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, faststäldt
för innevarande år till 400,000 kronor, fortfarande vore behöflig!, helst
ansökningar ingingo om understöd för sådana företag till sammanlagdt
större belopp än anslaget, styrelsen ansåge detta anslag böra för år
1885 bibehållas oförändrad!;
att, då det anslag af 100,000 kronor, som för innevarande år anvisats
till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder, redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t
fördeladt, samt planer till åtskilliga arbeten af denna art, för hvilkas
utförande understöd söktes, vore hos styrelsen inneliggande, styrelsen
anhölle, att enahanda anslagsbelopp måtte äfven för år 1885 begäras;
och
51
Sjette lmfyudtiteln.
att, hvad beträffade det belopp af 100,000 kronor, som för år 1884
beviljats till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna
med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd, styrelsen,
ehuru erfarenhet ännu saknades i fråga om den utsträckning’, hvari bidrag
från dessa medel kunde komma att sökas, likväl föresloge, att
denna anslagssumma bibehölles oförändrad äfven för år 1885.
Då de skäl, som grundlagt 1883 års riksdags beslut att till
400,000 kronor höja det förut till 300,000 kronor satta anslaget till
bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, fortfarande ega giltighet, anser
jag, att anslaget äfven för år 1885 bör bestämmas till 400,000 kronor.
Icke heller har jag någon anledning föreslå nedsättning eller förändring
af de äskade anslagen till brobyggnader och mindre hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder eller till torrläggning af vattensjuka
marker.
Jag tillåter mig alltså tillstyrka, att Eders Kongl. Magt täcktes
föreslå Riksdagen att för år 1885 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
följande anslagsbelopp, nemligen:
till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning [36.]
af backiga eller eljest mindre coda vägar, 400,000 kronor; Anläggning
r J J ^ ’ ’ m.m. af vägar.
till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt [37.]
upprensning af åar och farleder, 100,000 kronor; samt Brobyggna
der
och mindre
hamnbyggnader
m.
m.
till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af torr- [38.]
läggning utaf sädana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel Torrläggodlas
sprida frostskador öfver omgifvande nejd, likaledes 100,000 kronor; nm3sf°,eta3-hemställande jag derjemte, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att för samtliga ofvannämnda arbeten och för kontrollen
derå, att de utföras enligt faststälda planer, bibehålla de bestämmelser
angående erhållande eller tillgodonjutande af statsbidrag, hvilka, intagna
i Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (n:o 69) och den 11 Juni
1883 (n:o 67), nu äro för sådana arbeten gällande.
I sammanhang härmed torde jag böra erinra: [39.]
att, enligt 1881 års riksdags beslut, för år 1885 skola utgå till til} en
05
o '' sMda jern
vägar.
52 Sjette lmfvudtiteln.
understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000
kronor; och
[40.] att Eders Kongl. Maj:t under den 22 Juni 1883 godkänt samma
Odling:!- års riksdags, af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition föranledda belänefonden.
gju^ fct en särskild fond skall '' bildas med ändamål att genom lån
understödja odling af sänka trakter, till hvilken fond skola från och
med år 1884 till och med år 1888 ej mindre ingå de till statskontoret
å odlingslån inflytande annuiteter, än äfven af riksgäldskontor i mån
af behof öfverlemnas medel till sä stort belopp, som jemte nyssnämnda,
till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen.
I sin underdåniga skrifvelse den 20 November 1883 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen slutligen fäst uppmärksamheten å de förut af
styrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anmälda frågorna om anslag a 84,500
kronor till uppförande af bro öfver Göta eif vid Trollhättan, å 3o6,000
eller 400,000 kronor till upprensning af en ny segelränna genom Kalmar‘sund
och å 53,400 kronor till väganläggning från Skalstugan å
den så kallade Carl Johans vägen i Jernband till riksgränsen mot Norge
vid Sandvigen; men på de af dåvarande diet eu för civildepartementet
inför Eders Kongl. Maj:t den 10 Januari 1883 till statsrådsprotokollet
anförda skäl anser jag mig icke böra tillstyrka framställning till
Riksdagen i de båda förstnämnda frågorna. Hvad åter angår väganläggningen
från Skalstugan till riksgränsen, har yttrande öfver styrelsens
framställning nyligen blifvit infordradt från Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Jemtlands län, men ännu icke hunnit afgifvas,
och är jag derföre förhindrad att nu anmäla förevarande ärende inför
Eders Kongl. Maj:t.
Statens jernvägstrafik.
Uti underdånig skrifvelse den 21 December 1883 har styrelsen för
Anslag till statens jernvägstrafik anmält de behof af nya byggnader och anläggnadei^m-
nbagar samt af den förstärkning i rörliga materielen och inventariiförventarier
och rådet, hvilka den .alltjemt i utveckling stadda trafikens fordringar en^ståter-fjern-
ligt styrelsens åsigt kräfde att under år 1885 få tillgodosedda, och
vägar. hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till innevarande års riksdag
aflåta nådig proposition om beviljande af de för dessa ändamål nödiga
medel nemligen:
Sjette hufnidtiteln.
till nya byggnader och anläggningar............................. kronor
» ny rörlig materiel.......................................................... »
» inventarier för maskinafdelningen ........................... »
och till diverse inventarier för byrå-, ban- och trafik
afdelningarna
.................................................................. »
700.000,
1,550,000,
150.000,
100.000,
eller tillsammans kronor 2,500,000;
anförande styrelsen till närmare redogörelse för de ändamål, hvartill
berörda anslagsbelopp skulle användas, följande:
»Hvad först den till nya byggnader och anläggningar afsedda summan
700,000 kronor beträffar, får styrelsen hemställa, att dermed finge
bestridas följande arbeten:
A) Utvidgningsarbeten å stationerna.
Storlien: förlängning af ett stickspår för beredande af större utrymme
till placering af kvarstående vagnar ................................ 3,400: —
Östersund: utläggning af ett nytt sidospår m. m. för underlättandet
af tågrangeringar ..................................................
Erikslund: utläggning af ett nytt sidospår, enär endast ett
sidospår jemte hufvudspåret förut finnes och sommartiden
långa tåg dagligen måste mötas å stationen......
Lingbo: utläggning af ett stickspår för lastning af trävaror
från en närbelägen ångsåg ..................................................
Upsala: utsträckning af vattenledningen för erhållande af
nödiga brand- och vattenposter ..........................................
Stockholms norra: utläggning af ett stickspår iitmed Barnhusviken
för lossning direkt i vattnet af sådant virke,
som skall flottas öfver sjön till enskilda verks upplag
å Kungsholmen.........................................................................
Katrineholm: förlängning af ett stickspår vid östra ändan
af stationen till vinnande af behöfligt utrymme för
vagnplacering.............................................................................
tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar
nödigt utrymme ...................................................................... 9,000: -—
anläggning af en ny lastkaj, enär den gamla är
otillräcklig för sitt ändamål.................................................. 2,400: —
Grafversfors: utvidgning af spårsystemet, hvilket arbete
transport 40,900: —
6,700:
3,900:
3,300:
2,400:
3,600:
6,200:
54
Sjette liufviHltiteln.
transport
erfordras för att kunna ombesörja den större trafik,
som är att motse, sedan en ny masugn innevarande
år blifvit uppförd vid denna station .................................
Nässjö: inköp af mark för stationsområdets utvidgning
jemte utläggning af flera nya sidospår, hvilka erfordras
för den alltmera tilltagande rörelsen vid denna station,
sedan numera icke mindre än fem jernvägslinier från
olika håll derstädes sammanträffa.......................................
Alf vesta: utsträckning af spårsystemet söderut för att erhålla
den längd å sidospåren, att de numera betydligt
förstorade godstågen kunna obehindradt mötas............
Ousby: utvidgning af spårsystemet af samma skäl, som
nyss anförts vid Alfvesta .................................................
Arlöf: utvidgning af sparsystemet till vinnande af behöflig!.
utrymme för den under senare åren betydligt
ökade rörelsen vid denna station ............................1.........
Malmö: tillbjggnad af godsmagasinet för erhållande af
ett särskild! magasin för ilgods..........................................
Jönköping: utläggning af ett stickspår å hamnbanan för
vagnars undanställning...........................................................
Nabo: förlängning af första sidospåret för erhållande af
sådan spårlängd, att större tåg kunna mötas ...............
Falköping: utvidgning af spårsystemet jemte utläggning
af ett särskild! manöverspår vesterut, allt för att
möjliggöra tågrangeringar och vagn vexling^, utan att
lokomotiven behöfva utlöpa å hufvudspåret, och sålunda
såväl vinna tid genom att gorå dessa rörelser oberoende
af ankommande och afgående tåg som förebygga
den . fara, hvilken är förknippad med vagnväxlingar
å hufvudspåret........................................................
tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar
behöfligt utrymme....................................................................
uppförande af ett boskapsskjul för hysande af de
kreatur, hvilka medfölja bantåg, som öfvernatta vid
denna station..............................................................................
Väring: tillbyggnad af stationshuset, som från början är
uppfördt med ytterst små lokaler, hvilka numera
icke motsvara rörelsens fordringar...................................
transport
/
40,900: —
26,000: —
32,000: —
15,000: —
3,700: —
8,800: —
12,000: —
2,000: —
2,500: —
12,000: —
3,000: —
3,000: —
5,000: —
165,900: —
Sjette liufvudtiteln.
55
transport
Vretstorp: utvidgning af spårsystemet för erhållande af
den längd å första sidospåret, att större tåg kunna
mötas ......................................................................................
Rumla: tillbyggnad af stationshuset af samma skäl, som
ofvan anfördes för tillbyggnaden af Värings stationshus
...................................................................................
Fogelsta: utläggning af ett stickspår jemte uppsättning
af en s. k. rullkran, allt för underlättande af godsöfverflyttning
mellan statsbanans och Vadstena—
Fogelstabanans vagnar ......................................................
Svärta: utläggning af ett nytt sidospår, behöflig! för
vagnars placering ...........................................................
Fryksta: utläggning af ett timmerlastningsspår utmed
stranden af Fry ken jemte uppsättning af ett timmeruppfordringsverk
för lastning af sådant virke, som
* flottas till stationen och skall vidare försändas på
jernväg ..................................................................................
165,900: —
2,000: —
4,000: —
6,000: —
2,700: —
7,400: —
B) Nya lokomotivstallbyggnader, kolbås m. m.
För flera lokomotivs inrymmande erfordras utvidgning
af lokomotivstallen vid följande stationer nemligen:
Östersund: tillbyggnad af lokomotivstallet
med 3 stallrum..... |
25,000: — |
||||
Krylbo: d:o d:o |
d:o |
med |
2 |
stallrum |
10,000: — |
Tomteboda: d:o d:o |
d:o |
med |
2 |
d:o |
12,000: — |
Hessleholm: d:o d:o |
d:o |
med |
2 |
• d:o |
10,000: - |
Dessutom erfordras vid:
Värtan: - uppförande af kolbås till förvaring
af de störa qvantiteter stenkol, som derstädes
från fartyg lossas och uppläggas,
för att sedan efter hand utsändas till
distrikten ....................................................... 18,000: —
Mjölby: tillbyggnad af vattenstationen, erforderlig
för anbringandet af en ny
transport 75,000:
188,000: —
56
Sjette lmfvudtiteln.
transport 75,000: —
cistern, enär den äldre icke rymmer den
vattenmängd, som numera erfordras
för att motsvara lokomotivens behof...... 4,400: —
C) Verkstads och förrådsbyggnader m. m.
Bollnäs: uppförande af en ny materialgård
med bodar till inrymmande af en del
effekter för reparationsverkstadens derstädes
behof.................................................. 2,300: —
Liljeholmen: uppförande af en gångbro öfver
spåren för att, enär de sistnämnda esomoftast
äro upptagna af tåg eller afstälda
vagnar, bereda en till undvikande af
olycksfall behöflig obehindrad passage
till och från de emellan stationen och
sjön belägna verkstadsbyggnaderna 7,500: —
Malmö: tillbyggnad af vagnreparationsverkstaden,
hvilken, sedan vagnparken vid
statens jernvägar numera uppgår till
inemot 9,000 person- och godsvagnar,
är alldeles otillräcklig för ett omsorgsfullt
handhafvande af vagnarnes underhåll.
.................................................................... 120,000: —
Göteborg: tillbyggnad af målareverkstaden
af samma skäl, som nyss anfördes för
tillbyggnaden i Malmö .............................. 25,000: —
uppförande af en virkesbod*vid skansen
Lejonet till förvarande af torrt virke
för reparationsverkstädernas behof ...... 12,000: —
Kristinehamn: uppförande af en förrådsbyggnad
af tegel, enär å 4: de trafikdistriktet
till förvarande såväl af distriktsförrådet
som de för reparationsverkstaden
behöfliga effekter af flera
slag för närvarande endast finnes ett
af gamla materialier uppfördt skjul, som
transport 166,800: —
188,000
79,400
267,400:
Sjette lmfnidtitclii.
/
transport 166,800: —
numera saknar nödigt utrymme och
dessutom i en nära framtid skulle erfordra
en kostsam reparation .................. 12,000: —
D) Betjeningsbyggnader.
Väsby: uppförande af ett ekonomihus, innehållande
tvätt- och bagarestuga samt
vedbod för den i stationens boställs
lägenheter
inqvarterade personalen ...... 1,200: —
Värtan: uppförande af en boställsstuga för
5:te trafikdistriktets trädgårdsmästare
tillika med ett växthus, hvaraf distriktet
hittills varit i saknad, i brist på en
plats med lämpligt läge och nödigt
jordområde.................................................... 10,000: —
Huddinge: uppförande af ett ekonomihus
för den vid stationen boende jernvägs
personalen
...................................................... 1,200: —
Aneby: uppförande af en betjeningsbyggnad
för 2:ne hushåll, enär två af stationskarlarne
sakna bostad i stationens
närhet.............................................................. 3,500: —
Tidan: uppförande af ett ekonomihus för
den i stationens boställslägenheter boende
tjenstepersonalen............................... 1,200: —
Alf vesta: uppförande af en betjeningsbyggnad
för 3:ne hushåll för inqvartering
af stationskarlar, som sakna bostad i
stationens närhet ........................................ 9,000: —
E) Öfriga nybyggnader.
Uppsättning af en ny morsetelegraflinie
mellan Östersund och Ange, för undertransport
Bill.
till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft.
57
267,400: —
178,800: —
26,100: —
472,300: —
8
58
Sjette Imfviultitel n.
transport -----
lättandet af en obehindrad telegrafering mellan
hufvudstationen Östersund och den söder
om Ange belägna delen af öde trafikdistriktet
................................................................ 7,300: —
Anläggning af ett spår mellan Albano
station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation
vid Lill-Jans för öfverflyttning
af gods mellan nämnda jernväg och statsbanan
samt för att vid det numera starkt
bebyggda Ladugårdslandet kunna lasta eller
lossa gods, som iskall afgå eller ankommit
på statsbanan, och dymedelst minska hopandet
af transportföremål å Norra och
Centralstationens magasin ................................ 50,000: —
Uppsättning af s. k. distanssignaler med
tillhörande ledningar vid stationerna å de
bandelar, der snälltåg framgå, för ytterligare
betryggande af tågens säkerhet ..................... 60,000: —
För diverse nya byggnader och anläggningar,
som icke nu kunna uppgifvas, men
som erfarenheten visat behöfva företagas
mellan riksdagarne, upptages ett belopp af 110,400: —
summa kronor
472,300: —
227,700:
700,000: —
För den till ny rörlig materiel begärda summan skulle anskaffas:
15 lokomotiv, beräknade till............................................ 750,000 kronor
10 personvagnar » j> ........................................... 90,000 »
250 godsvagnar » » 530,000 »
560 axlar och hjul » » 180,000 »
Summa 1,550,000 kronor.
Med det antal lokomotiv, staten redan eger, kan nätt och jemn! den
trafik, som för närvarande eger rum, besörjas, men ingalunda de anspråk
på ökad dragkraft mötas, som det år för år ökade bannätet och
växande rörelse uppställa. Visserligen lemnas, för hvarje gång en ny
handel öppnas, ett visst belopp af byggnadsanslaget till styrelsens förfogande
för anskaffning af lokomotiv och vagnar, men dessa belopp
äro så små, att hvad, som för dem kan inköpas, icke ens står i ett
59
Sjette littfYudtiteln.
nöjaktigt förhållande till den rörelse, som redan under de allra första
åren uppkommer å de nya bandelarne, och! är följaktligen än mindre
vuxet den trafik, som sedermera å dem naturligen utvecklar sig. Kommer
nu härtill, att samtidigt med tillkomsten af nya jernvägslinier, och
i ej ringa mån till följd af en sådan utsträckning af bannätet, rörelsen
ökar sig å de äldre linierna, måste det tydligen blifva regeln, att den
rörliga materielen ständigt behöfver förstärkas, om icke jernvägens
transportförmåga skall förlamas; och när nu statsbanornas statistik
gifver vid handen, att deras bruttoinkomster under de sista sju åren i
medeltal stigit med 5 procent för året och denna stegring icke varit
möjlig utan en motsvarande ökning i transportarbetet, kan man deraf
sluta, att rörelsematerielen åtminstone i den närmaste framtiden äfven
bör ökas i samma mån eller öfverhufvud taget med fem procent om
året.
En annan orsak till behofvet af en sådan förstärkning ligger deri,
att den äldre materielen blir efter hand utsliten och måste kasseras
eller ock undergå större reparation för att kunna göras ånyo användbar.
.Den obrukbar blifna materielen ersättes väl på »underhållets» bekostnad,
men antingen den kasseras eller ånyo iståndsättes, åtgår, innan
den lucka, som uppstår, kan fyllas, eu kortare eller längre tid,
under hvilken trafiken'' oaflåtligt ställer sina kraf på transportmedel.
Till följd häraf blir det nödvändigt att hafva tillgång till eu reserv,
hvarmed rörelsen kan uppehållas i afvaktan på den tillfälligt odisponibla
materielens återinsättande i tjenst. För statsbanorna har behofvet af
eu sådan reserv först på senare åren börjat göra sig känbar!'', enär
antalet af förnämligast lokomotiv, som till följd af förslitning under
mångårig och trägen användning måst, ställas åsido, i väsentlig grad
ökats, så att detsamma för närvarande utgör 14; och då man tager i
betraktande, att af statsbanornas lokomotiv för närvarande 50 varit i
tjenst 20 år eller derutöfver samt 40 räkna mellan 15 och 20 tjensteår,
synes att någon minskning icke är att motse i antalet af dem, som behöfva
förnyas och för den skull icke kunna för en tid påräknas för
tjenstgö ringen.
Huru länge sådana maskiner måste stå obegagnade beror på den
skyndsamhet, hvarmed reparationen kan utföras, och denna åter på utrymme
i verkstäder och tillgång på arbetsmaskiner. I sistnämnda afseende
äro statsbanorna, oaktadt de förbättringar som efter hand skett,
relativt till rörelsematerielens storlek ganska svagt utrustade. Styrelsen
har derföre äfven nu varit nödsakad hemställa om anslag för så
-
60
Sjette IiufVudtiteln.
val verkstädernas utvidgning som anskaffning af flera arbetsredskap,
och. det är i förhoppning att hvad, som för dessa ändamål begäres, blir
beviljadt och derigenom göres möjligt att verkställa de erforderliga
större reparationerna mera obehindradt, än hvad hittills kunnat ske,
styrelsen ansett sig kunna inskränka antalet af de lokomotiv, som med
snaraste böra anskaffas, till det ofvan upptagna eller 15 stycken, och
ej öfverskrida det antal, som i och för sig betingas af den tillökning
i trafiken, man med stöd af erfarenheten har allt skäl att påräkna.
Hvad vidare förstärkningen af vagnparken beträffar, så äro de begärda
10 nya personvagnarne afsedde att inredas för 2:dra klass och
ämnade att delvis ersätta samma klass vagnar af äldsta konstruktion,
hvilka med sina trånga kupéer icke motsvara de anspråk, resande numera
hafva på utrymme och beqvämlighet, och derföre skulle med borttagning
af skiljeväggarne ändras till 3:dje klass vagnar.
Af de 250 godsvagnarne är största delen, 150 stycken, afsedd att
möta de stigande fordringar på transportmedel för virke, som äro en
följd af att å de norra linierna allt flera sågverk dels redan anlagts,
dels snart komma till stånd. Omkring 80 godsvagnar skulle göras
täckta, emedan i denna vagnsart förstärkning påkallas, mest för att
kunna verkställa de numera ganska betydande kreaturstransporterna
utan att utsätta djuren allt för mycket för den oblida väderlekens inflytelser,
samt de öfriga 20 anordnas till s. k. kylvagnar för mejeriprodukter
och resgodsvagnar.
Af den för inventarier för maskinafdelning en upptagna summan,
150,000 kronor, är afsedt till inventarier i verkstäder, lokomotivstall,
och vattenstationer ett belopp af 50,000 kronor samt för inventarier till
den rörliga materielen ett belopp af 100,000 kronor.
Drygaste delen af det förra beloppet skulle utgå till maskiner och
andra redskap i verkstäderna, å hvilkas behof af bättre utrustning, för
att kunna motsvara de i mån af materielens stigande antal och ålder
allt större krafven på utförandet med minsta möjliga tidsutdrägt af
nödiga reparationer och förnyelser, styrelsen i det föregående tillåtit
sig fästa uppmärksamheten, och endast mindre delar af samma belopp
skulle användas till dels verktygsmaskiner och värme- samt belysningsapparater
i lokomotivstallen, dels insättning, af nyare tids arbetsbesparande
uppfordringsmaskiner å åtskilliga vigtigare vattenstationer, der
förut handpumpar begagnats.
Med det senare beloppet, eller det för inventarier till den rörliga
materielen afsedda, skulle bestridas anskaffning af kraftigare bromsinrättningar,
för hvilka beräknats omkring 45,000 kronor, samt vidare
61
Sjette hufvudtiteln.
ångfinkeinredningar, värme- och belysningsapparater i vagnar, vedfamnmått
och kollämmar, dessa sistnämnde i hög grad nödvän dige till följd
af de sedan Norrlandsliniernas tillkomst ökade transporterna af träkol,
samt slutligen diverse inventarier till lokomotiven.
Vidkommande slutligen den för diverse inventarier för byra-, ban- och
trafikafdelningarna upptagna anslagsposten, 100,000 kronor, får styrelsen
i underdånighet anmäla, att de hufvudsakliga utgifter, som dermed
skulle bestridas, äro anskaffningar af snöplogar, telegrafapparater, apparater
för beredning af s. k. fettgas och för elektrisk belysning vid en
del större stationer samt nytillkommen personals utrustning med signalerings-
och andra persedlar.»
Hvad först angår det för anläggning af ett jernvägsspär emellan
Albano station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation vid LillJans
i ofvanintagna förslag afsedda belopp å 50,000 kronor; så, och
enär frågan om läget för och anordningarna af Stockholm—Rimbobanans
station vid Stockholm och om trafikstyrelsens i sammanhang
dermed gjorda hemställan om utläggning bredvid den enskilda banan
af ett jernvägsspär för statens räkning ännu icke kunnat underställas
Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning och afgörande, samt det alltså
icke lämpligen torde böra ifrågakomma att redan nu af Riksdagen
äska medel för berörda jern vägsspårs anläggning, tillstjnrker jag, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes finna skäligt, att nämnda belopp ur beräkningen
uteslutes. Likaledes och då af de för anskaffande af diverse
inventarier för de särskilda afdelning orna upptagna anslagsposter å
tillhopa 250,000 kronor en del lärer utan synnerlig svårighet kunna af
trafikinkomsterna betäckas, torde dessa poster kunna nedsättas med
tillsammans 100,000 kronor.
Beträffande derefter återstående 2,350,000 kronor, så äro, efter mitt
förmenande, de ändamål, kvilka med dessa belopp skola tillgodoses, af
den angelägna beskaffenhet, att jag icke kan annat än understödja styrelsens
hemställan om deras anvisande. Hvad särskildt materielen angår,
torde jag böra erinra derom, att något anslag för anskaffning deraf
icke är för innevarande år äskadt och att emellertid under år 1883
öppnats för trafik en handel om 6,3 mils längd. Jag föreställer mig
likväl, utan att vilja inlåta mig på bedömande af den ordning, i hvilken
de föreslagna nybyggnaderna och anskaffningarna lämpligast kunna,
den ena framför den andra, företagas, att af nu ifrågavarande anslagssumma
en del utan särdeles känbara olägenheter bör kunna utgå först
under år 1886, c*h jag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t be
-
62
Sjette Juifvudtiteln.
hagade föreslå Riksdagen att bevilja på extra stat till utförande af nya
byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens
jernväg sira fik 800,000 kronor och till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor samt deraf anvisa
att utgå under år 1885 till nya byggnader m. m. 500,000 kronor
och till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor samt under år 1886 till nya
byggnader m. m. 300,000 kronor och till ny rörlig materiel 550,000.
Då emellertid hittills de till ny jernvägsmateriel nödiga medel beredts
genom upplåning, lärer- det nu för samma ändamål i fråga satta beloppet,
ehuru ej afsedt att genom upplånta medel anskaffas, likväl icke
böra upptagas å hufvudtitelns stat utan, i likhet med hvad år 1882
vidtogs i afseende å det till fullbordande af Halmstad—NässjÖbanan
anvisade anslag å 500,000 kronor, uppföras i riksstaten utom hufvudtitlarne.
Statens jernvägsbyggnader.
*
[42] I sin underdåniga skrifvelse af den 20 November 1883 anför vägAnsiac)
till och vattenbyggnadsstyrelson, i fråga om fortsättning af arbetena å stamapartetena
banan Bräcke-Sollefteå, för hvilken bana anläggningskostnaden beräkä
stambanan nats till 11,250,000 kronor, deraf för hvartdera af åren 1882 och 1883
''Sollefteå beviljats 2,000,000 kronor och för innevarande år 2,500,000 kronor,
att sedan bandelen mellan Bräcke och Håsjö om 6,3 mil den 15 sistlidne
Oktober blifvit för allmän trafik upplåten, och då någon sådan
omständighet, som föranledde styrelsen att för detta år begära ett förhöjdt
anslag af 2,500,000 kronor, nu icke vore förhanden, styrelsen ansåge,
att arbetena för donna stambanas byggande under år 1885 kunde
ändamålsenligt bedrifvas med ett anslag af 2,000,000 kronor.
Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj: t täcktes till fortsättning af arbetena å stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå af Riksdagen äska för år 1885 ett anslag å 2,000,000
kronor; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen
för finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande
af härtill erforderliga medel.0)
[43] Slutli gen anser jag mig böra erinra, att 1883 års Riksdag, i sam
anlägynmgen
^anhang med beslut om inköp af jernvägen mellan Söderhamn och
Kihiafors— sjön Bergviken samt om denna jexnvägs ombyggnad och utsträckning,
Stugsimdet. _____________
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen». *
63
Sjette hufvudtiteln.
anslagit för nämnda ändamål 3,847,000 kronor samt af dessa medel
anvisat till utgående under år 1885 ett belopp af 1,600,000 kronor.
Hvad föredragande departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tilllika,
att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
In fidem:
A. L. van der Hagen.
1
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Tryselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,
anhöll departementschefen, statsrådet Themptander, att få anmäla de
frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde
dervid beträffande anslagstitlarne:
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Sjunde liufvudtiteln.
Ordinarie anslag.
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
[1-J Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne december beslutat
uts afdelning gorå framställning till Riksdagen derom, att med justeringsstyrelsens
af Kongl indragning de densamma tillhörande göromål må från och med år 1885
Majte kansli, öfvertagas af den inom finansdepartementet inrättade byrå för kontrollen
å tillverkningsafgifter, under förutsättning att derför erforderliga anslag
blefve af Riksdagen beviljade, får jag, under åberopande af hvad jag
uti statsrådsprotokollet för nämnda dag i denna fråga yttrat °), hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen:
att under departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli upptages,
med anslag å ordinarie stat, en kontroll- och justering sbyrå med
följande personal:
en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg
som öfrige byråchefer inom kansliet,
en byråingeniör och en kanslisekreterare, begge med enahanda
lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg som äro bestämda för
kanslisekreterare,
samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg
i likhet med hvad som utgår till den lägre aflönade af departementets
nu å stat upptagna vaktmästare och med samma skyldighet
att vidkännas löneafdrag för förmånen af fri bostad, som gäller för
departementets öfriga vaktbetjening;
äfvensom att det nu å departementets stat uppförda anslag till
amanuenser, vikariats ersättning, renskrifning, in. m., 7,000 kronor,
måtte, för betäckande af dylika kostnader jemväl för kontroll- och
justeringsbyrån, höjas med 2,000 kronor eller till 9,000 kronor.
Det för departementet förökade anslag, som i följd häraf erfordras,
utgör, utom ålderstilläggen, som utgå af särskildt anslag å hufvudtiteln,
17,200 kronor, hvadan det nu för departementets afdelning af Kong!.
Maj:ts kansli i staten upptagna anslag, 45,200 kronor, skulle höjas till
62,400 kronor. Härvid anser jag mig böra särskildt erinra, att de nu
föreslagna löneförmånerna för byråchefen, kanslisekreteraren och vaktmästaren
äro desamma som de, hvilka för närvarande äro bestämda *)
*) Se bilagda protokoll öfver civilärenden den 14 december 1883, sid. 58.
Sjunde hufvudtiteln. 3
för tjensteinnehafvarne å kontrollbyrån, ebnru dessa löneförnaåner nu
utgå af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag för kontroll
å tillverkningsafgifter; att af samma anslag utgå 1,200 kronor för
extra biträde å kontrollbyrån och att nämnda anslag äfven bestrider
kostnaden för vikariatsersättning, renskrifning och dylikt vid byrån.
Den nu tillkomna utgiften för aflöning af eu byråingeniör beror åter
af den utsträckta verksamhet, byrån skulle erhålla genom öfvertagande
af justeringsstyrelsens göromål. Den föreslagna tillökningen i departementets
anslag kommer emellertid icke att vålla någon förhöjning i
hufvudtitelns slutsumma, i händelse Eders Kong]. Maj:t bifaller hvad
jag sedermera ämnar föreslå om en nedsättning i anslaget för kontroll
å tillverkningsafgifter, som uppväger ifrågavarande tillökning.
De expenser, som hittills förekommit vid kontrollbyrån och hvaraf
flera, såsom för vård och reparation af kontrolleffekter, statistiskt tryck,
m. m., äro af helt annan beskaffenhet än eljest vid embetsverken vanliga
dylika utgifter, hafva bestridts af oftaberörda anslag för kontroll
å tillverkningsafgifter, och bör naturligtvis framgent förfaras på enahanda
sätt. Då byrån emellertid hädanefter skulle handlägga jemväl
justeringsärenden, och det icke kan vara lämpligt eller ens verkställbar!
att låta expenser vid en och samma byrå drabba olika anslag efter
olika slag af ärenden, torde Eders Kongl. Maj:t finna skäl föreslå
Riksdagen att särskild! förklara, det alla expenser vid kontroll- och
justeringsbyrån skola bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter,
för hvilken anordning någon betänklighet så mycket mindre
bör möta som expenserna vid justeringsstyrelsen under de senaste åren
uppgått, när man frånräkna!'' hyra af embetslokal, till belopp, ej högre,
än att de vexlat emellan 600 och 1,000 kronor årligen.
Stämpelomkostnader samt kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.
Då stämpelpappersmedlen numera upptagas i riksstaten under förändrad
benämning “stämpelmedel“, samt bland dessa inräknas äfven
stämpelafgiften för spelkort, hvadan kostnaden för kortstämplingen
rätteligen bör bestridas af nämnda anslag, torde, på sätt statskontoret
hemstält, de under denna hufvudtitel nu förekommande anslagsrubrikerna:
“stämpelpappersomkostnader“ samt “kostnader för kortstämpling
och allmänna bevillningens uttaxering“, böra förändras till “stämpelomkostnader“
och “kostnader för allmänna bevillningens uttaxering“.
Enligt hvad statskontoret upplyst, bör kortstämplingskostnadens öfverflyttning
från det ena till det andra anslaget icke föranleda någon än
-
[2. 3.]
Stämpel''omkostnader
samt kostnader
för allmänna
bevillningens
uttaxering.
[4-]
Postverket.
4 Sjunde liufvudtiteln.
dring i beräkningen af anslagens belopp. Jag hemställer derföre, att
de nu i staten förekommande förslagsanslagen: “stämpelpappersomkostnaderu
. och “kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens
uttaxering“, må med enahanda belopp som för år 1884 upptagas i staten
för år 1885 under de förändrade rubrikerna: “stämpelomkostnader“
och “kostnader för allmänna bevillningens uttaxering“.
Postverket.
I underdånig skrifvelse den 29 november 1883 har generalpoststyrelsen
afgifva förslag till postverkets stater för år 1885.
Hvad härvid först angår aflöning sstaten, erinrar styrelsen, att,
ehuru, till följd af de mångahanda åtgärder, som i senare tider vidtagits
för utvidgning af postförbindelserna och underlättandet af postutvexlingen
i olika riktningar, posttrafiken ökats i en grad, som icke
varit motsedd, det oaktadt postanstalternas å stat uppförda tjenstemannapersonal
icke sedan 1877 års början erhållit någon förstärkning,
utan tvärtom genom nedsättning i antalet föreståndare för 7:de klassens
postkontor från 64 till 59 blifvit i någon mån minskad.
Till upplysning om den högst betydande tillväxt i posttrafiken,
som egt. rum sedan år 1874, hvilket års trafikförhållanden lagts till
grund vid fastställandet af 1877 års stater, har generalpoststyrelsen
lemnat en jemförande öfversigt af antalet postbehandlade försändelser
af vissa slag. under hvartdera af åren 1874 och 1882, hvilken öfversigt
för det sistnämnda året visade en tillökning i antalet:
mellan inrikes orter utvexlade:
bref, brefkort och korsbandsförsändelser med 129 procent,
värdeförsändelser i allmänhet '' „ 73 d:o ,
postanvisningar, särskildt för sig, „ 426 d:o ,
postförskott, „ „ „ „ 820 d:o ;
till utlandet affärdade:
bref, brefkort och korsbandsförsändelser „ 185 d:o
och värdeförsändelser 54 eko
Att under sådana omständigheter göromålen å postanstalterna
kunnat bestridas på ett sätt, som endast undantagsvis gifvit anledning
till. .anmärkning, hade, enligt hvad generalpoststyrelsen anför, blifvit
möjdigt endast derigenom att, jemte det en synnerligen trägen tjenstgöring
påkallats från de ordinarie tjenstemännen, extra biträden i stort
antal blifvit vid postanstalterna använda. Sålunda vore för närva
-
Sjunde hufvudtiteln. 5
rande, och oaktadt en del enklare göromål, såsom stämpling af inkomna
försändelser, första sorteringen af bref, m. m., i den mån sådant lämpligen
läte sig gorå, besörjdes af vaktbetjening, vid postanstalterna anstälda
icke mindre än 450 extra biträden med en aflöning i medeltal
för hvarje af 817 kronor för år; och utan tvifvel skulle den fortgående
stegringen i posttrafiken efter band medföra behof af ytterligare ökning
i antalet biträden.
Omsorgen om postverkets säkerhet och posttjenstens behöriga bestridande
påkallade dock att icke i alltför stor utsträckning använda
extra biträden. Vid ordnandet af tjenstgöringen å postanstalterna hade
det också städse ansetts af vigt, att befogenheten att å postverkets
vägnar qvittera försändelser, som aflemnades till befordran under assurans,
inskränktes till ordinarie tjenstemän, hvilka, i händelse de missbrukade
sin ställning, äfventyrade att förlora en säker, om än tarflig
utkomst, under det att äfventyret för ett extra biträde i dylikt fall
måste blifva af för honom långt ringare betydelse. Möjligheten att så
ordna tjenstgöringen å postanstalterna, att den ifrågavarande högst
vigtiga delen af posttjensten allestädes komme att besörjas af ordinarie
tjenstemän, måste dock, hvad anginge postkontoren af de fyra första
klasserna, der expedition egde rum hela eller större delen af dagen,
och i all synnerhet de postkontor, der handläggning nattetid förekomme
af genomgående post, blifva beroende deraf, att, jemte postförvaltaren,
annan ordinarie tjensteman funnes å kontoret anstäld; ty
det kunde icke rimligen fordras, att postförvaltaren skulle vara å kontoret
tillstädes hela den tid af dygnet, då kontoret vore för allmänheten
tillgängligt, och äfven under den tid, då postförvaltaren vore å
kontoret närvarande, förekomme ofta tillfällen, då han, upptagen af afgående
posters expedierande, af ankomna posters kontrollerande eller
af andra brådskande bestyr, icke kunde sjelf sysselsätta sig med värdeförsändelsers
mottagande och qvitterande.
För att kunna någorlunda tillgodose det behof af ordinarie biträden
å postkontoren, som i detta och andra hänseenden gjort sig
gällande, och jemväl för att blifva i tillfälle att å alla för postutvexlingen
vigtigare jernvägslinier, der postkupéexpedition vore anordnad, till
förmän för de i sådan expedition tjenstgörande använda ordinarie tjenstemän,
bär generalpoststyrelsen ansett erforderligt, att en del extra biträden
blefve ersatta med ordinarie tjenstemän, och liemstält, att aflöning
måtte å stat uppföras för 26 nya postexpeditörstjenster.
Den inträffade stegringen i posttrafiken och postgöromålen erfordrade
emellertid, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anfört, icke
blott förstärkning i arbetskrafter, utan äfven med nödvändighet för
-
6
Sjunde hufyudtiteln.
bättring i aflöningen för de svagast iönade tjenstemäunen, eller föreståndarne
för sjunde klassens postkontor och postexpeditörerne i andra
lönegraden.
Dessa tjensteman uppbure för närvarande i aflöning å stat 1,200
kronor, hvartill komme för postförvaltarne uppbördsprovision och sportler,
uppgående i medeltal för eu hvar till 510 kronor för år, samt för
de postexpeditörer, som icke vore anstälda i tjenstgöring å jernväg,
provision, i medeltal utgörande 262 kronor årligen, under det att de i
jernvägspostkupé tjenstgörande postexpeditörerne, utöfver aflöningen å
stat, uppbure dagtraktamente, hvilket dock endast vore afsedt att utgöra
ersättning för den tillökning i lefnadskostnad, som för postkupépersonalen
blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen
befunne sig på resande fot. Härjemte vore såväl de ifrågavarande
postförvaltarne, i likhet med föreståndarne för fjerde, femte och sjette
klassernas postkontor, som äfven postexpeditörerne berättigade till
ålderstillägg, utgående efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring med 300
kronor och efter 10 års enahanda tjenstgöring med 600 kronor.
Aflöningsförmånerna på det hela för en sjunde klassens postförvaltare,
sedan han intjenat två ålderstillägg, uppginge sålunda till
2,310 kronor, ett belopp som hvarken kunde anses utgöra full ersättning
för hans arbete i postverkets tjenst eller vore tillräckligt att bereda
ett hushåll en tarflig utkomst. För en stor del af de ifrågavarande
kontorsföreståndarne, hvilkas medelålder utgjorde 46 år, vore ock utsigten
till vidare befordran ringa, och högst sällan blefve någon af
dem i tillfälle att genom arbete utom verket bereda sig något bidrag
till lefnadskostnadernas bestridande. Den löneförbättring för desse
tjenstemän, som under sådana omständigheter måste anses af billighet
påkallad, syntes generalpoststyrelsen lämpligast kunna åstadkommas
derigenom, att samtlige föreståndare för sjunde klassens postkontor,
till antalet 59, hänfördes till samma aflöningsklass som sjette klassens
kontorsföreståndare, hvilka i aflöning å stat åtnjöte 1,600 kronor, hvarigenom
för en hvar af de förre komme att beredas tillökning i aflöningen
med 400 kronor.
Hufvudsakligen samma skäl, som talade för en löneförbättring åt
kontorsföreståndarne af nuvarande sjunde klassen, kunde äfven åberopas
till stöd för eu dylik åtgärd i afseende å postexpeditörerne af andra
lönegraden, med det undantag likväl, att de senare tjenstemännen i
allmänhet erhölle sina befattningar vid en tidigare ålder än kontorsföreståndarne.
Med hänsyn såväl till detta förhållande som äfven dertill
att, hvad särskildt anginge de postexpeditörer, hvilka användes för
tjenstgöring i postkupé, lefnadskostnaden borde för dem, som tjenst
-
Sjunde hufvudtiteln.
7
gjorde å kortare jernvägslinier, kunna ställas något billigare än för
de öfrige, hvilka hade sin tjenstgöring å längre linier, har generalpoststyrelsen
icke ansett sig böra ifrågasätta, att till samtlige postexpeditörerne
i andra lönegraden utsträcka den löneförhöjning, som
kunde varda medgifven, utan endast hemstält, att af desse, — hvilkas
antal för närvarande utgjorde 135, men komme att ökas till 161 genom
den föreslagna tillsättningen af 26 nya postexpeditörer, — 61 måtte
komma i åtnjutande af löneförbättring genom att uppflyttas i den nuvarande
första lönegraden, i hvilket fall antalet postexpeditörer i sistnämnda
lönegrad, nu 39, komme att ökas till 100, och tjenstemännens
antal i båda lönegraderna sålunda blifva lika. Genom eu sådan anordning
skulle, då aflöningen på stat för postexpeditörerne i den högre
lönegraden utgjorde 1,600 kronor, de 61 postexpeditörerne, som uppflyttades
i denna grad, vinna tillökning i lönen med 400 kronor fölen
hvar.
För öfrige tjensteman vid postanstalterna har generalpoststyrelsen
icke ifrågasatt någon löneförhöjning; men då göromålen äfven för
desse tjensteman väsentligen ökats, har styrelsen funnit det vara så
mycket angelägnare att tillse, att de löneförmåner, som varit för dem
påräknade, måtte bibehållas oförminskade. Med afseende härå anmärker
styrelsen, att den uppbörds- och frimärkesprovision, postanstalternas
tjensteman ega att uppbära, och som numera enligt nådiga brefvet
dem 16 juni 1876 utgår med 10 procent å uppbörd, ej öfverstigande
3,000 kronor, med 6 procent å uppbörd, som öfverskjuter 3,000 men
ej uppgår till högre belopp än 15,000 kronor, samt med 3 procent å
uppbörd, Överskjutande 15,000 kronor, blifvit i en oförutsedd grad
minskad genom den för vederbörande posttjenstenstemän stadgade skyldighet
att, vid försäljning på eu gång af minst 300 frimärken, 100
brefkort eller 100 frankokuvert, lemna köparen en rabatt af två procent
utaf inköpssumman. Med den sålunda bestämda rabatten vid inköp af
större parti frimärken hade afsigten från början varit att bereda tillfälle
för allmänheten att äfven annorstädes än å postanstalt tillhandla sig
frimärken; men, enligt hvad erfarenheten visat, hade den medgifna
prisnedsättningen efter hand i allt större utsträckning tagits i anspråk
äfven af enskilde, hvilka alldeles icke hölle frimärken till salu, och
som derigenom beredt sig en billigare postbefordringsafgift framför det
stora flertalet korrespondenter, som icke hade tillfälle att på en gånginköpa
en större mängd frimärken. En följd häraf vore, att den ifrågavarande
försäljningsrabatten, som ensamt drabbade posttjenstemännen
såsom ett afdrag å den eljest dem tillkommande provisionen, småningom
stegrats derhän, att i de för postpersonalen påräknade provisionsbeloppen
8 Sjunde hufvudtiteln.
en minskning uppstått, uppgående för år räknadt: för tjenstemännen vid
Stockholms postkontor till omkring 8,100 kronor, för personalen vid Göteborgs
postkontor till omkring 3,400 kronor samt i medeltal för samtliga
postkontoren af de fyra första klasserna till 308 kronor. Af åtskilliga postförvaltare
hade, med anledning af den sålunda inträffade och fortgående
minskningen i uppbördsprovisionen, framställningar blifvit hos generalpoststyrelsen
gjorda om indragning af den omförmälda försäljningsrabatten,
hvilka framställningar styrelsen icke kunnat undgå att finna
beaktansvärda, helst en ytterligare minskning i provisionen vore att
motse, derest styrelsens framställning angående det enkla brefportots
nedsättning från 12 till 10 öre vunne godkännande. Då likväl en fullständig
indragning af försäljningsrabatten möjligen skulle leda till en
inskränkning i antalet af de försäljningsställen, der frimärken nu
kunde köpas, och derigenom för allmänheten vålla olägenheter, har
styrelsen ansett sig icke. böra tillstyrka en sådan åtgärd, men deremot,
— i syfte att för postpersonalen bereda åtminstone någon ersättning
för den minskning i provision, som redan inträdt och, i händelse af
brefportots nedsättning, ytterligare vore att förvänta, — hemstält, att
försäljningsrabatten måtte nedsättas från nu bestämda två till en procent;
i sammanhang hvarmed styrelsen jemväl, för att för posttjenstemännen
underlätta bestyret med frimärkesförsäljningen, tillstyrkt, att
föreskriften om rätt till rabatt vid inköp af minst 300 frimärken måtte
utbytas mot ett stadgande derom, att rabatt tillkomme den som på en
gång köpte minst 3 ark frimärken, hvart ark innehållande 100 märken.
Beträffande den postanstalterna underlydande betjening har generalpoststyrelsen,
med öfverlemnande af åtskilliga från vaktbetjeningen vid
postkontoren i Stockholm och Malmö, från brefbärare och från postiljoner
till styrelsen inkomna framställningar om löneförbättring, anfört:
att för närvarande vore vid postanstalterna och för postbefordringen
anstälda:
vaktmästare................. till ett antal af ......................................... 38,
brefbärare..................... » » » » 306,
ordinarie postiljoner. . » » » » 230,
samt extra d:o med regelbunden tjenstgöring till ett antal af 119,
tillsammans 693;
att för vaktmästarne aflöning vore å stat uppförd till belopp af
800 kronor för 5 vaktmästare och 700 kronor för öfrige 33, hvartill
komme ålderstillägg, utgående efter fem års tjenstgöring med 100 kronor
och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 100 kronor;
Sjunde liufvudtiteln. 9
att till aflönande af brefbärare vore å aflöningsstaten uppfördt
ett anslag af 245,000 kronor, deraf generalpoststyrelsen, enligt § 16
af den för styrelsen gällande instruktion samt nådiga brefven den 20
mars 1874 och den 2 juni 1882, egde för brefbärarne anvisa dels lön,
icke öfverstigande 300 kronor om året, dels dagtraktamente, som icke
finge uppgå till högre belopp än 2 kronor för dag, hvarförutan brefbärarne
hade samma rätt till ålderstillägg som vaktmästarne vid postanstalterna,
och af brefbärarne i hufvudstaden eu inom hvarje brefbäraredistrikt
egde att, såsom förman för de öfrige, uppbära ett särskildt
tilläggsarvode af 10 kronor i månaden;
att den fasta aflöningen till brefbärarne — ålderstillägg oberäknade
— för närvarande utginge
för 94 brefbärare med 300 kronor för hvardera,
» 144 » » 250 » » » ,
» 20 » » 200 » » » och
» 48 )) » belopp, understigande 200 kronor,
samt utgjorde i medeltal för hvarje 253 kronor;
att brefbärarnes dagtraktamente blifvit fastäldt: för 168 brefbärare
till 2 kronor om dagen, för 126 brefbärare till belopp från 1 krona
till 1 krona 80 öre och för öfrige 12 till belopp, understigande 1 krona,
samt i medeltal för hvarje utgjorde 1 krona 70 öre för dag;
att för de ordinarie postiljonerne vore å stat uppförd aflöning,
utgående för halfva antalet med 300 kronor och för de öfrige med
225 kronor, hvarjemte postiljonerne af ett å postverkets omkostnadsstat
för ändamålet uppfördt anslag af 240,000 kronor egde under förrättning
åtnjuta traktamente, som, med olika belopp allt efter som
tjenstgöringen egde ruin å jernväg eller landsväg, beräknades för
hvarje timme, postiljon vore från sin station frånvarande, men icke
finge för dygn understiga 2 kronor 40 öre, äfven om beskickning
fullbordats på kortare tid;
samt att extra postiljonerne egde, utom de arvoden, hvartill desse
betjente äro berättigade, utgående med 15 kronor i månaden för postiljon,
tjenstgörande å jernväg, och med 5 kronor i månaden för
landsvägspostiljon, uppbära dragtraktamente efter enahanda grunder,
som de ordinarie postiljonerne.
Af de anspråk, som med hänsyn till löneförbättring framstälts af
personer tillhörande den här omförmälda betjeningen, vore det, enligt
generalpoststyrelsens åsigt, icke något som förtjenade så stort afseende,
som yrkandet, att af den brefbärare och postiljoner tillkommande aflöning
eu större del, än hittills varit fallet, måtte utgå i form af lön
eller arvode å stat. Beskaffenheten af den tjenstgöring, som ålåge
Bih. till Riksd. Frat. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Sjunde liufvudtiteln.
desse postverkets betjente, verkade derhän, att de i allmänhet tidigare
än deras vederlikar inom andra verk blefve urståndsätta att
på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden; men då ett
sådant förhållande inträdde, utgjorde mycket ofta'' det ringa beloppet
af den pension, hvartill så väl brefbärare som postiljoner voro berättigade,
ett hinder för dem att från tjensten afgå. Enligt det för
civilstatens pensionsinrättning gällande reglemente vore nemligen för
vaktbetjente pensionen beroende af lönens belopp, i det att till 8:de
klassen med 300 kronors pension hänfördes vaktbetjente, hvilkas lön
uppginge till minst 500 kronor, men till 9:de klassen med endast 200
kronors pension vaktbetjente, hvilkas lön understege 500 kronor. Och
än större blefve för dem bland de ifrågavarande betjente, hvilkas
krafter tilläte dem att qvarstanna i tjenstgöring till dess de uppnått
65 år, skilnaden mellan den pension, som å postverkets indragningsstat
kunde flertalet af dem tilldelas, och den pension, hvaraf andra betjente
vid postverket med lön af 500 kronor eller derutöfver kunde
komma i åtnjutande.
Det kunde icke heller förnekas, att för en del af postanstalternas
betjening de nuvarande löneförmånerna, på sätt i de till styrelsen ingifna
ansökningar om löneförbättring framhållits, voro särdeles knappa.
Isynnerhet vore detta förhållandet, hvad anginge landsvägspostiljonerne,
för hvilka dagtraktamentet vore lägre än för de å jernväg tjenstgörande
postiljonerna, och bland hvilka flere funnes, som hade en
löneinkomst på det hela af mindre än 700 kronor och i ett fall nedgående
ända till 540 kronor. Äfven bland brefbärarne voro åtskillig^,
för hvilka aflöningen i dess helhet uppginge till mycket ringa belopp,
vexlande mellan 400 och 600 kronor.
En förändrad reglering af aflöningsförhållandena för postanstalternas
betjening vore derföre, efter generalpoststyrelsens åsigt, påkallad
i syfte såväl att för brefbärare och postiljoner bereda bättre pensionsvilkor
som att för den del af betjeningen, som kunde anses företrädesvis
deraf i behof, åstadkomma någon tillökning i löneförmånerna; och
syntes styrelsen detta syfte lämpligast kunna vinnas genom att dels
höja den fasta aflöningen för brefbärare och postiljoner till belopp, som
gjorde dem berättigade till högre pension vid afgång ur tjensten, dels
vid bestämmandet af dagtraktamentet göra sådana jemkningar, att en
hvar af betjeningen komme i åtnjutande af en löneinkomst på det hela,
som kunde anses motsvara tjenstens beskaffenhet och innehafvarens
skäliga anspråk på utkomst. Vid eu sådan reglering borde dock, å
andra sidan och på det postverket måtte kunna af betjeningen hemta
all den nytta, denna vore i tillfälle att lemna verket, den förändring
Sjunde hufvudtiteln. 11
eg a rum i betjeningens tjenstgöringsskyldighet, att densamma icke
såsom hittills fördelades i skilda kategorier med olika tjenstgöring för
hvarje, utan sammanfördes i en enda betjeningsklass, med skyldighet
för en hvar af personalen att, efter omständigheterna, tjenstgöra vare
sig såsom brefbärare eller postiljon, eller biträda vid göromålens handläggning
å postanstalterna.
Åberopande hvad sålunda anförts och under framhållande tillika
af det i följd af posttrafikens tillväxt föranledda behofvet af tillökning
jemväl i antalet af den fasta betjening^, har generalpoststyrelsen
hemstält:
att — utöfver de nu vid postanstalterna anstälde 38 vaktmästarne
— måtte å dessa anstalters stat uppföras 675 vaktbetjente, motsvarande
det antal brefbärare samt ordinarie och extra postiljoner, som för närvarande
användes i regelbunden tjenstgöring, tiliökadt med 20 nya
betjente;
att för en hvar af desse betjente måtte bestämmas en fast lön af
500 kronor, och för sådant ändamål — med uteslutande af nu i aflöningsstaten
uppförda anslag till löner för postiljoner, 60,375 kronor,
och till aflönande af brefbärare, 245,000 kronor, — å aflöningsstaten
uppföras ett anslag af 337,500 kronor;
att härvid, — med upphäfvande af den rätt till ålderstillägg, som
varit de nuvarande brefbärarne medgifven, — en hvar af de nämnde
vaktbetjente måtte berättigas att efter 5 års väl vitsordad ordinarie
tjenstgöring uppbära 100 kronors ålderstillägg till lönen; dock att tidpunkten
för detta ålderstilläggs åtnjutande icke i något fall finge vidtaga
förr än fem år efter utgången af år 1884;
samt att, i den mån de nu vid postanstalterne anstälde 38 vaktmästarne,
hvilka åtnjöte fast aflöning af dels 800, dels 700 kronor, afginge,
de ledigblifna vaktmästarebefattningarne icke måtte åter tillsättas,
utan i stället antalet vaktbetjente med 500 kronors lön i motsvarande
mån ökas.
Till traktamenten åt den ifrågavarande betjeningen har generalpoststyrelsen,
under förutsättning att, der omständigheterna dertill föranledde,
äfven flere eller färre af de nuvarande 38 kontors vaktmästarne
skulle kunna tilläggas traktamente såsom tillökning i löneförmånerna,
ansett ett belopp af 260,245 kronor erforderligt, så att, då för närvarande
å postverkets omkostnadsstat är till rese- och traktamentsersättning
för postiljoner anvisadt ett belopp af 240,000 kronor, den tillökning
å omkostnadsstaten, som skulle erfordras för den ifrågasatta
regleringen, följaktligen komme att uppgå till 20,245 kronor. . Om
härtill lägges det belopp, hvarmed det föreslagna anslaget å aflönings
-
12 Sjunde liufvudtiteln.
staten för vaktbetjentes aflönande komme att öfverstiga nu anvisade
anslag för postiljoners och brefbärares aflöning, eller 32,125 kronor,
men å andra sidan afräkna^ den besparing i åld ers ti 11 ägg, generalpoststyrelsen
beräknat såsom eu följd af regleringen, eller 27,900 kronor,
skulle den tillökning i utgift på det hela, som komme att af regleringen
föranledas, uppgå till 24,470 kronor.
Ofvergående derefter från postanstalternas till styrelsens stat, har
generalpoststyrelsen erinrat, att, sedan under åren 1878—1881 funnits
nödigt att för fyra månader af hvartdera året hos styrelsen förordna en
särskild föredragande för revisionsärenden, samt enahanda åtgärd vidtagits
äfven för de fem första månaderna 1882, Eders Kong]. Maj:t
den 6 oktober sistnämnda år medgifvit, att för ett år från och med
den-1 påföljande november finge hos styrelsen anställas en adjungerad
ledamot emot arvode, motsvarande byråchefs lön- och tjenstgöringspermingar,
samt med skyldighet att, jemte revisionsärenden, handlägga
äfven taxeärenden med dertill hörande utländsk korrespondens och
frågor angående poststatistiken; hvilket medgifvande sedermera, enligt
nådigt bref den 12 oktober 1883, utsträckts att gälla för ytterligare
ett år till och med utgången af oktober månad 1884. Då det behof
af förstärkning i antalet föredragande hos styrelsen, som sålunda gjort
sig gällande, i eu senare tid icke minskats, men väl ökats, till bevis
hvarom åberopats att, under det antalet till styrelsen inkomna mål
under de fem år, som närmast föregingo anställandet hos styrelsen af
en tredje byråchef, eller åren 1868—1872, i medeltal för år utgjort
5,064, medeltalet under åren 1878—1882 till styrelsen inkomna mål
uppgått till 9,747, utvisande en tillökning med 92 \ procent, har
styrelsen, med förnyande af sin redan i statsförslaget för år 1882
gjorda _ framställning om anställande hos styrelsen af en fjerde byråchef,
i det nu afgifna statsförslaget upptagit aflöning äfven till eu
chef för en s. k. revisionsbyrå, till hvilken styrelsen ansett böra hänföras
dels samtlige hos styrelsen anstälde revisorer, dels en af kameralbyråns
nu varande två notarier, dels slutligen ock en af kanslibyråns
aktuarie!-, afsedd att användas till föreståndare för den statistiska afdelning,
som borde förläggas under den nämnda byrån.
Styrelsen har vidare, med åberopande af den fortgående tillökningen
i posttrafiken, hemstält,
att, på det styrelsen måtte blifva i stånd att, i de fall då sådant
visade -sig oundgängligt, bereda ökad aflöning åt poststationsföreståndare,
anslaget till desses aflönande, i nu gällande stat upptaget till
370,000 kronor, måtte höjas med 15,000 kronor eller till 385,000 kronor;
Sjunde hufvudtiteln.
13
att, ehuru å “anslaget till aflönande af extra biträden vid postanstalterna“,
genom den föreslagna öfverflyttningen på fast stat af 26
sådana biträden, en tillgång för aflönande af nya extra biträden komme
att uppstå, som, efter afräknande af det belopp, hvarmed anslaget
under senare hälften af 1882 och förra hälften af 1883 öfverskridits,
kunde beräknas uppgå till omkring 16,500 kronor, det ifrågavarande
anslaget likväl, för att sätta styrelsen i tillfälle att möta det ökade
behof af extra biträden, som utan tvifvel före och vid 1885 års ingång
komme att göra sig gällande, måtte, i stället att minskas, ökas med
15.000 kronor eller från sitt nuvarande belopp 315,000 kronor till
330.000 kronor;
samt att likaledes det å styrelsens stat uppförda anslag “till vikariatsersättning
samt arvoden åt extra biträden, m. m.“ måtte höjas
från sitt nuvarande belopp 40,000 kronor till 45,000 kronor;
hvaremot styrelsen ansett det å aflöningsstaten uppförda anslag
till ålderstillägg, 130,000 kronor, kunna minskas med ett, belopp, som
med tagen hänsyn å ena sidan till den besparing i ålderstillägg, som
komme att uppstå genom den föreslagna regleringen af aflöningen för
postanstalternas betjening, och å den andra till de nya ålderstillägg,
hvilka kunde till 1885 års början blifva af postpersonalen intjenade,
af styrelsen beräknats till 12,300 kronor.
Af de förändringar, generalpoststyrélsen sålunda föreslagit i fråga
om aflöningsstaten, har jag förut, vid handläggningen af 1882 års
stater, haft tillfälle att yttra mig om den, som afser en förstärkning
af antalet föredragande hos styrelsen. Jag ansåg mig då böra afstyrka
styrelsens framställning i ämnet, dertill likväl endast föranledd deraf,
att dittills förekomna omständigheter icke syntes mig tillräckligt hafva
ådagalagt ett ständigt behof af en fjerde byrå. Numera måste dock
detta behof anses så tillfyllest styrkt, att jag icke vidare hyser någon
tvekan att tillstyrka hvad generalpoststyrelsen i detta hänseende hemstält.
Icke heller mot styrelsens öfriga förslag rörande förevarande stat
finner jag något att erinra, då desamma synas mig välgrundade i den
utomordentliga tillväxt i postverkets rörelse, som under de senare åren
egt rum, och i det såsom en naturlig följd häraf inträdda behofvet af så
väl förstärkta arbetskrafter för verket som förhöjning i löneförmånerna
för den svagast aflönade personalen. Postverkets väsentligen förbättrade
finansiella ställning, hvilken bäst visat sig i dess förmåga att
på några få år återgälda till statsverket derifrån förskjutna nära en
och en half million kronor och att skapa sig en reservfond, som i närvarande
stund uppgår till mer än 1,400,000 kronor och vid tidpunkten
för denna statsregleriugs tillämpning sannolikt skall hafva hunnit ett be
-
14 Sjunde hufvudtiteln.
lopp af två millioner kronor, bjuder oafvisligen att man söker bättre
tillgodose den talrika del af personalen, som på de mera underordnade
platserna och under ringa utsigter till befordran till de bättre aflönade
befattningarne egnar sina krafter åt ett ansträngande och ansvarsfullt
arbete i verkets tjenst mot en ersättning, som efter nutida förhållanden
är otillfredsställande; och de af generalpoststyrelsen framstälda anspråk
på ökade anslag för att bereda denna del af personalen något förbättrade
vilkor synas mig visserligen icke för höga.
Beträffande ett af de förslag, som af styrelsen framstälts i sammanhang
med lönefrågan, eller nedsättning, men dock bibehållande af
rabatt vid inköp af större partier frimärken, i syfte att bereda posttjenstemännen
förmånen att å sin provision icke behöfva vidkännas så
stort afdrag som för närvarande, kan jag ej undgå att uttala vissa betänkligheter,
äfven om jag ej vågar tillstyrka en afvikelse från styrelsens
förslag. Jag är nemligen öfvertygad, att den föreslagna nedsättningen
i rabatt för inköpare af större partier frimärken ej kommer
att motväga den minskning i provisionen för tjenstemännen, som kommer
att uppstå under tiden närmast efter en nedsättning af portot och
deraf till en början sannolikt framkallad minskning i postuppbörden.
Men äfven om den häraf uppkommande förlusten för posttjenstemännen
ej skulle blifva så betydlig eller vara snart öfvergående, kan jag ej
finna annat än att rabatten vid de större frimärkesinköpen är i och för
sig oegentlig. Den bereder nemligen de större korrespondenterna en
aldrig afsedd förmån af portonedsättning. Rabattens uppgift är endast
att till inköp af frimärken uppmuntra dem, som vilja såsom återförsäljare
tillhandahålla allmänheten frimärken, och rabatten har således tillkommit
för den stora allmänhetens beqvämlighet och kan tvifvelsutan
hafva till en början varit fullt påkallad. Numera torde dock allmänheten
kunna påräkna, att, äfven om rabatten borttages, med lätthet ega
tillgång till frimärken, sedan dels postanstalternas antal blifvit betydligt
förökadt och dels kännedomen om det värde, allmänheten sätter på
lättheten att förskaffa sig frimärken, säkerligen verkat derhän, att de,
hvilka betjena allmänheten med återförsäljning af frimärken, fortfarande
skulle täfla om att tillhandahålla dylika åt sina kunder. Emot
styrelsens farhågor för rabattens borttagande och då det kan vara möjligt
att å vissa orter olägenheter deraf kunna uppkomma, vågar jag
dock, som sagdt, icke för närvarande tillstyrka en dylik åtgärd.
Sammanställas generalpoststyrelsens nu omförmälda förslag, så
vidt de hafva betydelse för aflöningsstatens slutsumma, och de verkningar,
som komme att deraf föranledas i nämnda slutsumma, så visar
det sig, att ökning komme att i staten uppstå med följande belopp:
Sjunde liufvudtiteln.
för anställande af en fjerde byråchef hos styrelsen kronor
„ tillökning i styrelsens anslag till vikariats
ersättning
samt arvoden åt extra biträden ......
„ uppflyttande af 59 postmästare af sjunde klassen
i sjette aflöningsklassen .................................
,, anställande af 26 nya postexpeditörer i andra
lönegraden .................................................................
,, uppflyttande af 61 postexpeditörer från andra
till första lönegraden ............................................
„ erforderlig aflöning åt 675 vaktbetjente, efter
afdrag af nu å aflöningsstaten uppförda anslag
till postiljoner och brefbärares aflönande, .........
„ tillökning i anslaget till aflönande af posts ta
tionsföreståndare.
....................................................
,, tillökning i anslaget till aflönande af extra biträden
vid postanstalterna ....................................
15
6,400: —,
hvaremot å andra sidan minskning skulle uppkomma
i anslaget till ålderstillägg med ...........................
så att alltså en ökning på det hela kom me att inträda,
utgörande ........................................................ 1
Lägges härtill anslagen å senast faststälda
aflöningsstat ...................................................................
skulle samtliga anslag å ifrågavarande stat komma
att uppgå till .........................................................
77 |
5,000: |
1 |
11 |
• 23,600: |
1 |
V |
31,200: |
1 |
11 |
24,400: |
7 |
11 |
32,125: |
7 |
11 |
15,000: |
J |
11 |
15,000: |
7 |
ronor |
152,725: |
~ 7 |
11 |
12,300: |
7 |
onor |
140,425: |
—. |
11 |
2,036,575: |
7 |
kronor 2,177,000:
Beträffande öfver gångsstaten anmäler generalpoststyrelsen, att en å
denna stat uppförd kammarskrifvare blifvit till annan ordinarie befattning
inom postverket befordrad och att i följd häraf nämnda stat kan
från sitt nuvarande belopp, 11,000 kronor, minskas med 1,600 kronor
eller till 9,400 kronor.
Bland de å postverkets indragningsstat uppförda personer har,
enligt hvad generalpoststyrelsen tillkännagifvit, icke någon afgång egt
rum. Förutom de å denna stat anvisade personliga anslag, finnes emellertid
derå uppfördt ett förslagsanslag af 4,500 kronor till aflöning åt
postiljoner, som icke vidare äro tjenstbara, men ännu icke blifvit be
-
16 Sjunde hufvudtiteln.
rättigade till pension från civilstatens pensionsinrättning. I afseende
å detta anslag har generalpoststyrelsen ansett sig böra erinra:
att, enligt § 36 i den för styrelsen gällande instruktion, styrelsen
egde att, när sådant för postiljonstjenstens behöriga bestridande funnes
behöfligt, frikalla postiljon från vidare tjenstgöring, med rätt för honom
att för sin återstående lifstid åtnjuta ordinarie lönen, intill dess han i
behörig ordning erhållit afsked med pension, samt derefter skilnaden
mellan beloppet af den erhållna pensionen och förut åtnjuten aflöning;
att för bestridande af de för sådant ändamål erforderliga utgifter
funnes, förutom det nyss omförmälda anslaget, å postverkets pensionsstat
uppfördt ett förslagsanslag af 2,000 kronor till pensionsfyllnad
för postiljoner;
att, derest hvad styrelsen föreslagit rörande postverkets betjente
vunne godkännande, någon synnerlig svårighet icke kunde möta att,
då vaktbetjent, som användts till postföring, icke vidare funnes dertill
lämplig, anställa honom i annan tjenstgöring, vid hvilket förhållande,
enligt styrelsens åsigt, berörda, i § 36 af instruktionen för postiljon
medgifna förmån icke borde vidare bibehållas för postiljon, som efter
1884 års utgång ännu qvarstode i tjensten;
men att likväl de ifrågavarande anslagen å så väl indragningsstaten
som pensionsstaten tills vidare fortfarande erfordrades för bestridande
af den aflöning och pensionsfyllnad, som redan blifvit eller
före 1885 års ingång kunde varda åt icke längre tjenstbara postiljoner
anvisade.
1 öfverensstämmelse härmed har styrelsen upptagit anslagen å
indragningsstaten till oförändrade belopp, slutande tillhopa å 8,580
kronor.
Med hänsyn till pensionsstaten anmäler generalpoststyrelsen, att i
följd af pensionärens död bör från denna stat afföras det belopp, som
varit uppfördt för f. d. postmästaren S. Francke...... kronor 1,800: —;
men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit
beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:
till f. d. postmästaren i Cimbrishamn A. Id. U. Liljen
sparre
............. kronor 1,650: —,
till f. d. postmästaren i Vaxholm J. J. W. Marelius „ 1,500: —,
„ „ „ „ Umeå H. Hjärne............ „ 2,250: —,
transport kronor 5,400: —,
Sjunde hufvudtiteln. 17
transport kronor 5,400: —,
till f. d. postmästaren i Söderköping P. W. Cederborg „ '' 1,800: —,
„ „ „ „ Ulricehamn H. C. M. Virgin ,, 1,500: —,
hvartill ytterligare bör läggas
den pension, som f. d. förvaltaren af postverkets
frimärkesförråd C. G. EU vid erhållet afsked
den 7 sistlidne december förklarats berättigad
att årligen å postverkets pensionsstat uppbära
med............................................................................... „ 4,000: —,
tillhopa kronor 12,700: —.
Med iakttagande af sålunda inträffade förändringar i pensionsstaten,
skulle denna stat, som för år 1884 upptagits till 62,065 kronor,
komma att ökas med 10,900 kronor och för år 1885 sluta å ett belopp
af 72,965 kronor.
Till ledning för bedömandet af de ändringar i anslag under ornkostnadsstaten,
som kunna finnas erforderliga, har generalpoststyrelsen
gjort följande sammanställning af de i 1884 års stat upptagna anslag å
nämnda stat och de utgifter, i runda tal, som under tiden från och
med den 1 juli 1882 till och med den 30 juni 1883 egt rum för de särskilda
ändamål, hvartill de berörda anslagen anvisats:
Bih. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
3
18
Sjunde hufvudtiteln.
Utgifter |
||||
Anslag å |
under tiden |
|||
1884 års |
1 juli 1882 |
|||
stat. |
— 30 juni |
|||
1883. |
||||
till uppbörds- och frimärkesprovision........................ |
240,000 |
254,300 |
||
„ förhyrande af postlokaler, m. m......................... |
85,000 |
— |
72,600 |
— |
,, expensutgifter ......................................................... |
325,000 |
— |
332,000 |
— |
„ till rese- och traktamentsersättning för tjenste- |
||||
resor i allmänhet ............................................... |
13,000 |
— |
9,800 |
|
,, traktamente - för tjensteman i jern vägspost- |
||||
kupé ....................................................................... |
175,000 |
— |
166,200 |
— |
„ dito för postiljoner ............................................... |
240,000 |
_ |
232,100 |
— |
„ postbetjentes beklädnad och beväring ............ |
45,000 |
— |
44,800 |
— |
„ poståkdons anskaffande och underhåll ............ |
15,000 |
— |
8,900 |
— |
,, postföringskostnad: |
||||
vid befordran å jernväg.................................. |
900,000 |
— |
852,400 |
—- |
,, „ å landsväg och inom post- |
||||
anstalternas områden samt |
||||
till landtbrefbäring ............ |
800,000 |
658,400 |
— |
|
„ „ sjöledes: |
||||
mellan fasta landet och Gotland ......... |
45,000 |
— |
54,900 |
— |
„ öfriga inrikes orter ..................... |
45,000 |
— |
41,900 |
— |
,, Sverige och Finland.................... |
6,500 |
— |
5,700 |
— |
„ ,, ,, Danmark.................. |
12,000 |
— |
5,000 |
|
„ „ „ Tyskland................ |
15,000 |
— |
13,400 |
— |
„ „ „ England .................. |
2,000 |
— |
4,800 |
|
för godtgörelse till främmande postverk ............... |
55,000 |
— |
40,500 |
— |
,, tillverkning af frimärken, frankokuvert och |
||||
brefkort ................................................................. |
45,000 |
— |
29,200 |
_ |
till diverse utgifter........................................................ |
40,000 |
— |
66,000 |
—1 |
Vid en blick på denna jemförande tabell faller det genast i ögonen,
att under den nämnda tiden utgifterna å anslaget till postbefordran
å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring
med icke mindre än 141,600 kronor understigit det belopp, hvartill
anslaget senast blifvit faststäldt, ett förhållande som, enligt hvad generalpoststyrelsen
anför, hufvudsakligen vore att tillskrifva den nedsättning
i postföringslegan, som med biträde af nitiske posttjenstemän i
orterna under de senare åren åstadkommits. Då emellertid omständig
-
Sjunde liufvudtiteln. 19
heter kunde före utgången af det år, för hvithet förslag till utgiftsstater
nu afgifvits, inträffa, som föranledde en stegring i postföringslegan,
och möjligen uppkommande öfverskott å detta anslag borde användas
till ytterligare utvidgning af postförbindelserna, har generalpoststyrelsen
ansett någon nedsättning i detta anslag icke böra ifrågasättas.
Icke heller i anslaget till postföringskostnad vid befordran å
jernväg, å hvilket anslag, enligt samma tabell, utgifterna understigit
anslaget med 47,600 kronor, har generalpoststyrelsen funnit skäl att
föreslå någon nedsättning, likasom styrelsen å andra sidan icke ansett
den omständigheten, att anslaget till diverse utgifter öfverskridits med
26,000 kronor, böra föranleda någon förhöjning i detta anslag, då af
detsamma under den tid, tabellen omfattar, utbetalats för posthusbyggnad
i Sundsvall ett belopp af 27,500 kronor.
Deremot har styrelsen dels föreslagit ökning i följande anslag,
nemligen:
i anslaget till expensutgifter, hvilket styrelsen, såväl med afseende
å posttrafikens motsedda ytterligare tillvext som, på det styrelsen
måtte blifva i tillfälle att tillhandahålla poststationerna vissa för dem
erforderliga förbrukningsartiklar, såsom kuvert, segelgarn, in. in., ansett
böra ökas med 25,000 kronor, eller från sitt nuvarande belopp 325,000
kronor till 350,000 kronor;
i anslaget till rese- och traktamentsersättning åt postiljoner, hvilket anslag,
nu utgörande 240,000 kronor, styrelsen, åberopande sin framställning
rörande reglering af aflöningen för postanstalternas betjening,
funnit böra, under förändrad benämning af anslag till traktamente för
vaktbetjente, upptagas till ett belopp, i jemnadt tal, af 260,000 kronor,
innefattande en tillökning med 20,000 kronor;
samt i det närmast efter anslaget till postbefordran mellan fasta
landet och Gotland upptagna, i staten uppförda anslag för postbefordran
sjöledes mellan öfriga inrikes orter, i hvilket anslag, under förutsättning
att derifrån finge tillsvidare utgå äfven kostnaden för den numera anordnade
vinterpostföringen mellan fasta landet och Öland, en ökning
blefve erforderlig med 10,000 kronor, eller från nu anvisade 45,000
till 55,000 kronor;
dels hemstält, att anslaget till uppbörds- och frimärke sprovision, i
senast faststälda stat upptaget till 240,000 kronor, måtte, med hänsyn
till det lägre belopp, hvartill postverkets uppbörd för år 1885 blifvit
beräknad, nedsättas med 11,500 kronor eller till 228,500 kronor.
Genom de i omkostnadsstaten sålunda föreslagna förändringarne,
mot hvilka jag ej finner något att erinra, skulle ökning i denna stat
20
Sjunde liufvudtiteln.
uppkomma med 55,000 kronor, men staten å andra sidan minskas med
11,500 kronor, samt följaktligen statens slutsumma, som för närvarande
är 3,103,500 kronor, komma att ökas med 43,500 kronor eller till
3,147,000 kronor.
Anslaget till oförutsedda utgifter, för närvarande utgörande 40,000
kronor, tiar generalpoststyrelsen, under förutsättning att förskotten till
postsparbanken borde utbetalas af detta anslag, funnit af sådan anledning
böra ökas med 30,000 kronor eller till 70,000 kronor; hvaremot
anslaget till afkortningar och institutioner, hvarå utgifterna under tiden
från och med den 1 juli 1882 till och med den 30 juni 1883 utgjort
omkring 28,100 kronor, med afseende härå och för vinnande af jemn
slutsumma, upptagits till ett från 38,280 kronor till 28,055 kronor
minskadt belopp.
Styrelsens beräkningar af de för sistnämnda två stater erforderliga
beloppen synas mig icke gifva anledning till anmärkning.
Enligt generalpoststyrelsens nu anförda förslag, hvilket jag ansett
mig kunna i alla delar biträda, skulle, med iakttagande tillika af
den tillökning i pensionsstaten, som, efter hvad jag anmält, inträffat
sedan berörda förslag afgafs, postverkets stater för år 1885 komma
att förete följande slutsummor: |
||
aflöningsstaten................................. |
........................... kronor |
2,177,000: —, |
öfvergångsstaten.............................. |
11 |
9,400: —, |
indragningsstaten ........................... |
........................... 11 |
8,580: —, |
pensionsstaten ................................. |
........................... 11 |
72,965: —, |
omkostnadsstaten ......................... |
........................... 11 |
3,147,000: —, |
oförutsedda utgifter....................... |
........................... it |
70,000: —, |
afkortningar och restitutioner .. |
........................... 11 |
28,055: —, |
tillsammans kronor |
5,513,000: —. |
Då postverkets inkomster för år 1885, under förutsättning af
bifall till den för vissa slag af försändelser föreslagna nedsättning i
portot, ansetts icke böra beräknas högre än till 5,210,000 kronor,
öfverskjuter alltså slutsumman af utgifterna, enligt det föreliggande
förslaget, de beräknade inkomsterna med ett belopp af 303,000 kronor.
För betäckande af denna brist har, såsom jag redan förut i sammanhang
med inkomstberäkningen antydt, påräknats tillskott från postverkets
reserverade, hos statskontoret innestående medel; och då dessa
medel, hvilka äro uteslutande afsedda för postverkets egna ändamål,
för närvarande uppgå till omkring 1,411,000 kronor samt, enligt hvad
generalpoststyrelsen meddelat, kunna beräknas vid 1884 års slut hafva
uppnått ett belopp af 2,000,000 kronor, bör någon berättigad farhåga
Sjunde liufvudtiteln. 21
icke kunna hysas derför, att tillgångar skola för postverket saknas till
fyllande af den brist i verkets stater, som under år 1885 och närmast
följande år kan uppstå, intill dess i följd af den ökning i posttrafiken,
som i allmänhet är att påräkna, och den ytterligare stegring deruti,
som billigare portoafgifter böra medföra, postverkets inkomster åter
vuxit derhän, att jemvigt i staterna uppkommer, — ett förhållande
som för visso lärer inträda ganska snart. Det synes nämligen med
skäl kunna antagas, att icke ens det tillskott af postverkets reserverade
medel, som för år 1885 blifver erforderligt, skall uppgå till så
stort belopp, som nu blifvit förutsatt. Under de sista åren, sedan den
tryckta ekonomiska ställning, som var rådande i slutet på 1870-talet,
gifvit rum för en större lifaktighet i affärsförbindelserna, har år efter
år en betydande stegring egt rum i postverkets inkomster. Dessa inkomster,
som, räknadt i runda tal, utgjorde år 1879 ... 4,651,000 kronor,
hafva sålunda uppgått år 1880 till 5,132,000 kronor, 1881 till 5,426,000
kronor samt 1882 till 5,673,000 kronor och för de tre första qvartalen af år
1883 har i post-uppbörden, jemförd med uppbörden under motsvarande
tid af år 1882, en tillökning egt rum med 4,5 4 procent. Under förutsättning
att den tillväxt i postutvexlingen, hvarom dessa siffror bära vittne,
kommer att fortgå äfven under den närmaste framtiden, hvilket så
mycket hellre bör kunna antagas blifva fallet, i händelse, såsom Eders
Kongl. Maj:t beslutat föreslå, en nedsättning i vissa portoafgifter varder
medgifven, håller jag för sannolikt att, äfven med behörigt afseende fäst å
de lägre belopp, hvarmed porto-afgifterna i dylikt fall komma att erläggas,
postverkets inkomster för år 1885 skola inflyta med ett något högre belopp,
än hvartill desamma nu blifvit af generalpoststyrelsen beräknade.
Å andra sidan torde, att döma af de betydande besparingar,
som, efter hvad jag förut meddelat, under tiden från och med den
1 juli 1882 till den 1 juli 1883 egt rum i vissa anslag å postverkets
omkostnadsstat, och för så vidt icke större förändringar skulle
komma att inträffa i postföringskostnaden, utgifterna å nämnda stat
kunna förväntas i eu icke oväsentlig mån komma att understiga
de i staten uppförda beloppen. Ehuru jag icke tilltrott mig att föreslå
vare sig en höjning'' i generalpoststyrelsens beräkning af inkomsterna
eller en nedsättning i de anslag, styrelsen ansett böra å omkostnadsstaten
uppföras, vågar jag dock, på grund af hvad jag nu anfört,
uttala den temligen vissa förhoppning, att den brist i inkomsterna,
som vid den föreslagna statens tillämpning kan i verkligheten
uppstå, icke skall blifva synnerligen betydande.
Jag hemställer i enlighet med hvad jag nu anfört, att Eders
22 Sjunde hufvudtiteln.
Kongl. Maj:t i propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof täcktes föreslå,
att Riksdagen, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits
beträffande ålderstillägg till visse postverkets betjente och angående
förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp af större
parti frimärken, brefkort och frankokuvert, än äfven af öfriga nu tillstyrkta
ändringar i postverkets stater, måtte för år 1885 bestämma
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,513,000 kronor, att utgå
dels direkt af postverkets uppbörd för året, dels, i den mån denna icke
blir för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos statskontoret
innestående medel.
Telegrafverket.
[5]-
Telegraf
verket.
Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket
att gälla under år 1884 med rätt för ''Eders Kongl. Maj:t att i nämnda
stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, har
Eders Kongl. Maj:t under år 1883 i telegrafverkets stater beslutat följande
ändringar, hvilka nu böra för Riksdagen anmälas, nemligen:
a) uppförande af en telegrafistbefattning med 800 kronor vid
hvardera af de under året nyinrättade telegrafstationerna i Fjellsjö,
Mollösund, Ramsele och Skönvik;
b) uppflyttning af kommissariebefattningen vid Halmstads station
från andra klassen med 2,700 kronor till första klassen med 3,000
kronor;
c) nedflottning af fem assistentbefattningar med 1,600 kronor i
aflöning, nemligen två i Stockholm samt en vid hvardera af stationerna
Gefle, Malmö och Örebro, till telegrafisttjenster med 800 kronor i normal
aflöning och särskilt tillägg af 100 kronor; samt
d) indragning af telegrafistbefattningen i Söderköping med 800
kronor i normal aflöning och 100 kronor i särskilt lönetillägg.
De utgiftsstater, hvilka sålunda blifvit den 5 sistlidne oktober af
Eders Kongl. Maj:t faststälda för år 1884, sluta å följande belopp:
aflöningsstat
kronor
öfvergångsaflöningsstat ..............
pensions- och understödsstater
underhållsstat...............................
938,800
13,100
87,082
258,128
kronor 1,297,110
Sjunde Imf vild titeln.
23
hvilken summa med 2,230 kronor understiger slutsumman i det för
1883 års Riksdag framlagda och af denna godkända förslag till utgiftsstater
för nämnda år.
Telegrafstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 9 sistlidne
november angående beräkning af telegrafverkets utgifter för år 1885
icke föreslagit någon ändring i de senast faststälda staterna. Sedan
dess har väl Eders Kongl. Maj:t den 23 i nämnda månad medgifvit,
att en telegrafstation af tredje klassen finge inrättas i Näsåker, och den
14 sistlidne december beslutat, att telegrafstationen i Säter skulle med
utgången af samma månad indragas; men då de rubbningar, som härigenom
i utgiftsstaten framkallas, motväga hvarandra, föranleda de ej
någon ändring i staternas slutsumma. Jag kan derföre inskränka mig
till att hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte
utgå, för år 1885 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000
kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels
ock antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda utgiftsstater
för verket såsom gällande äfven för år 1885, med rätt för Eders
Kongl. Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas
af behofvet påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckling
och förbättring använda det öfverskott, som kan å inkomsterna
uppstå.
Tullverket.
I underdånig skrifvelse den 12 november 1883 har generaltullstyrelsen
afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1885 och dervid
först behandlat frågan om
Aflåning sstaten.
Hos styrelsen har tullkammaren i Nyköping gjort framställning
derom att aflöningen för tullförvaltaren derstädes, för närvarande utgörande:
lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 700 kronor jemte
två ålderstillägg å tillhopa 800 kronor, måtte höjas till likhet med
hvad tullförvaltarne i Sölvesborg, Ronneby och Marstrand åtnjuta, eller
lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte rätt
till två ålderstillägg å tillhopa 1,000 kronor. Då tulluppbörden i Nyköping,
hvilken år 1875, då den nuvarande aflöningen för tullförvaltaren
derstädes bestämdes, uppgick till allenast 1,170 kronor, sedermera,
24
Sjunde hufvudtiteln.
efter det staden år 1878 kommit i åtnjutande af nederlags- och transitupplagsrätt,
så ökats, att den i jemna tusental utgjort, under hvartdera
af åren 1878 och 1879 ...24,000 kronor, under år 1880 ... 36,000 kronor,
under hvartdera af åren 1881 och 1882 ... 31,000 kronor samt under de
9 första månaderna af 1883 ... 35,000 kronor, samt denna uppbörd, som
hufvudsakligen inflyter i relativt små poster, för tullförvaltaren, ende
tjenstemannen vid tullkammaren, medför ett vida mera ansträngande
arbete än en motsvarande uppbörd, som inflyter i mera betydande
poster, har generaltullstyrelsen förordat tullkammarens framställning,
enligt hvilken aflöningsstaten skulle ökas med 300 kronor.
Då det visat sig behöfligt, att i Malmö, hvars tullbevakningspersonal
icke sedan år 1865 erhållit någon förstärkning, oaktadt sedan
dess trafiken derstädes fördubblats, tulluppbörden nära tredubblats, eller
från 969,000 kronor till 2,733,000 kronor år 1882, samt stadens hamn
betydligt utvidgats, anställa ytterligare en öfveruppsyningsman utöfver
den på dervarande tullkammares aflöningsstat nu upptagna, har styrelsen,
som hittills tillgodosett detta behof genom medgifvande för tullkammaren
att använda en biträdande öfveruppsyningsman emot dagtraktamente,
men som, då behofvet visat sig icke vara af blott öfvergående
beskaffenhet, ansett lämpligast att å tullkammarens stat uppföres
ytterligare en öfveruppsyningsman, hemstält., att å tullverkets
aflöningsstat måtte, utöfver der redan upptagna öfveruppsyningsmän,
uppföras ytterligare en dylik med samma aflöning, som tillkomme den
nuvarande öfveruppsyningsmannen i Malmö, eller lön 1,500 kronor och
tjenstgöringspenningar 500 kronor samt rätt till två ålderstillägg å
tillhopa 1,000 kronor.
I följd af den betydligt ökade tulluppbörd, som under senaste
åren influtit i Landskrona, har generaltullstyrelsen gjort framställning
om förhöjning af aflöningen åt den vid tullkammaren i nämnda stad
anstälda personal. Af den redogörelse, styrelsen lemnat, framgår att
uppbörden derstädes under åren 1870—1874 i medeltal utgjort 430,000
kronor, samt att densamma år 1878 uppgått till 1,064,000 kronor och
derefter årligen stegrats, så att den år 1882 utgjort 2 203,000 kronor
och under de nio första månaderna af 1883''... 2,157,00,0 kronor, allt i
jemna tusental. I afseende å uppbördens storlek intager Landskrona
numera fjerde rummet bland rikets städer. Dertill kommer, att Landskrona
likasom Malmö och Helsingborg står i daglig förbindelse med
utlandet och att stadens hamn vanligen är under hela året öppen för
sjöfart, hvaråt bör tillmätas vigt vid bedömande af, huruvida tullpersonalen
är i jemförelse med personalen å andra orter betungad af göromål.
Den nu gällande aflöningsstaten för tullkammaren i Landskrona
Sjunde lmfvudtiteln.
25
faststäldes år 1875. Med afseende å dessa förhållanden har generaltullstyrelsen
ansett billigheten kräfva, att tullpersonalen i Landskrona
varder i aflöningshänseende likstäld med den i Malmö, eller med andra
ord uppflyttad i den högsta aflöningsgraden, helst tullkammaren i
Helsingborg, der tulluppbörden hittills icke ens uppgått till 700,000
kronor och lefnadskostnaderna icke torde vara högre än i Landskrona,
kan anses redan åtnjuta den nu för Landskrona begärda aflöningen.
Eu jemförelse mellan den nu gällande staten för tullkammaren i
Landskrona och den af styrelsen ifrågasatta utfaller på följande sätt:
Nuvarande. |
Enligt förslaget. |
Ökning |
||||||
Lön. |
Tjenst-görings-penni li-ga?. |
Älders- tillägg. |
Lön. |
Tjenst- görings- pennin- gar. |
Älders- tillägg. |
å aflönings- staten. |
||
Tullförvaltaren......... |
kronor |
3,500 |
1,500 |
1,000 |
4,000 |
2,000 |
1,000 |
1,000 |
Kontrollören ........... |
11 |
3,000 |
1,000 |
1,000 |
3,000 |
2,000 |
1,000 1,000 |
1,000 |
Kammarskrifvaren... |
n |
1,500 |
300 |
000 |
1,500 |
500 |
200 |
|
mannen.................. |
v |
1,500 |
300 |
000 |
1,500 |
500 |
1,000 |
200 |
U ppsyningsmannen |
11 |
900 |
300 |
300 |
1,000 |
500 |
300 |
300 |
1 Vaktmästare......... |
ii |
700 |
300 |
300 |
800 |
400 |
300 |
200 |
5 d:o ......... |
ii |
3,500; 1,500 |
1,500 |
4,000 |
2,000 |
1,500 |
1,000 |
|
1 Roddare................. |
ii |
500 |
200 |
100 |
600 |
300 |
150 |
200 |
1 d:o .................. |
ii |
500 |
200 |
100 |
600 |
300 |
150 |
200 |
Tillökningen å aflöningsstaten skulle således utgöra ...... kronor 4,300.
Styrelsen har derföre hemstält, dels att för tullförvaltaren och
kontrollören i Landskrona måtte upptagas den förhöjda aflöning, som
nyss blifvit omnämnd, dels ock att, för genomförande af den ifrågasatta
löneförhöjningen åt den öfriga tullpersonalen derstädes, det i 1884 års
stat upptagna antalet kammarskrifvare, öfveruppsyningsmän, uppsyningsman,
vaktmästare och roddare i högsta aflöningsgraden måtte ökas:
antalet af de tre förstnämnda med en, antalet vaktmästare med sex
och antalet roddare med två, samt i stället antalet nu nämnda tjenstemän
och betjente, med den aflöning, som hittills åtnjutits i Landskrona,
i motsvarande mån minskas.
Före år 1875, då nu gällande aflöningsstat för tullkammaren i Ystad,
först faststäldes, utgjorde tulluppbörden derstädes under åren 1870—1874
Bih. till Biksd. Prof. 18S4. 1 Sand. 1 Afd. 4
26
Sjunde hufvudtiteln,
i medeltal 139,000 kronor. Den har sedermera betydligt ökats och uppgått
år 1881 till 286,000 kronor, år 1882 till 494,000 kronor samt under de nio
första månaderna af år 1883 till 484,000 kronor, allt i jemna tusental.
Med afseende å denna betydliga tillökning i uppbörd, som nödvändiggjort
ett väsentligt ökadt arbete å tullpersonalens sida, har styrelsen
hemstält om den förhöjning i aflöningen för tullförvaltaren och kontrollören
i Ystad, att desse, hvilka nu åtnjuta, den förre lön 3,000 kronor
och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och den senare lön 2,500
kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, måtte erhålla samma
aflöning som deras vederlikar i Kalmar, Gefle med flera städer, eller
tullförvaltaren lön 3,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor
samt kontrollören lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1.000 kronor, hvardera likasom tillförene med rätt till två ålderstillägg
å 1,000 kronor tillhopa. Någon förhöjd aflöning för den öfriga personalen
i Ystad har styrelsen dessmindre ansett böra ifrågakomma som
denna personal redan åtnjuter samma aflöning, som dess vederlikar i
Kalmar och de öfriga nyss antydda städerna. Den förhöjning i utgiftsstaten,
som sålunda ifrågasatts för tullkammaren i Ystad, inskränker
sig följaktligen till 1,500 kronor.
Tullförvaltaren i Lidköping, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter
samma aflöning som den i Nyköping, har hos generaltullstyrelsen gjort
hemställan om löneförhöjning; och då tulluppbörden vid tullkammaren i
Lidköping, som öppnades år 1880, i jemna tusental utgjort år 1881 ..
57.000 kronor och år 1882 ... 77,000 kronor, samt denna uppbörd högst betydligt
öfverstiger uppbörden vid de öfriga tullkammare, med hvilka tullkammaren
i Lidköping för närvarande är i aflöningshänseende likstäld,har
styrelsen hemstält, att tullförvaltarens i Lidköping aflöning måtte höjas
till likhet med hvad för tullförvaltaren i Nyköping blifvit föreslaget, hvarigenom
aflöningsstaten skulle komma att ökas med 300 kronor.
Då generaltullstyrelsen ansett den aflöning, som för närvarande
tillkomme tullkammarföreståndarne i Östhammar och Norrtelje, 200
kronor, icke utgöra tillräcklig ersättning för de bestyr, som åligga
desse tjenstemän, har styrelsen hemstält, att i aflöningsstaten måtte,
utom den der förut upptagna tullkammarföreståndare med 400 kronors
tjenstgöringspenningar, uppföras ytterligare två dylika tjenstemän
med sådan aflöning samt antalet tullkammarföreståndare med 200
kronors tjenstgöringspenningar i stället minskas med två.
Mot bifall till hvad generaltullstyrelsen sålunda hemstält och
som endast är en gifven följd af den betydliga utveckling, rörelsen
under senare tider företrädesvis å vissa platser vunnit, har jag intet
att erinra.
Sjunde liufvudtiteln.
27
I händelse af bifall till de föreslagna förändringarne
löningsstaten komma att ökas med följande belopp:
förhöjd aflöning åt tullförvaltaren i Nyköping......... kronor
aflöning till en öfveruppsyningsman i Malmö ......... ,,
förhöjd aflöning till personalen vid tullkammaren i
Landskrona ..................................................................... »
skulle af
300:
—,
2,000: —,
4,300: —,
förhöjd aflöning till tullförvaltaren och kontrollören
i Ystad ................................................................;............
förhöjd aflöning till tullförvaltaren i Lidköping ......
förhöjd aflöning till två tullkammarföreståndare......
1,500: —, |
|
•n |
300: —, |
•n |
400: —, |
kronor |
8,800: —. |
Aflöningsstatens slutsumma, enligt 1884 års statutgörande 1,690,400
kronor, skulle således uppgå till 1,699,200 kronor.
Öfvergångsajlöningsstaten,
som för år 1884 upptagits till 39,150 kronor, har, enligt hvad generaltullstyrelsen
anmält, genom afgång af derå uppförda personer
minskats med 3,240 kronor eller till 35,910 kronor.
Indragning sstaten
för åt- 1884 slutade å 55,695 kronor. Enligt hvad generaltullstyrelsen
anmält har eu minskning uppkommit å 5,360 kronor, i följd hvaraf
statens slutsumma för år 1885 uppgår till 50,335 kronor.
I ålder stilläggs staten, pensionsstaten för afskedade tjensteman och
betjente samt pensionsstaten för aflulne tjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn har styrelsen icke ifrågasatt någon
förändring.
Omkostnadsstaten.
Enär det från denna stat utgående arvode å 300 kronor åt läkare
för tullverkets lägre vaktbetjening i Göteborg visat sig otillräckligt
för beredande af fri läkarevård åt nämnda vaktbetjening, hvilken uppgår
till 89 personer å ordinarie stat jemte ett betydligt antal extra
ordinarie betjente, har generaltullstyrelsen hemstält, att detsamma
måtte höjas till 450 kronor. . *
Hos generaltullstyrelsen har tullkammaren i Malmö gjort framställning
derom att jemväl den lägre vaktbetjeningen i nämnda stad
måtte, i likhet med deras vederlikar i Stockholm och Göteborg, till
-
28
Sjunde hufvudtiteln.
erkännas fri läkarevård på tullverkets bekostnad, och har styrelsen
hemstält, att af anslaget till arvoden måtte få, till arvode åt läkare för
tullverkets lägre vaktbetjente i Malmö, utgå 200 kronor, för hvilket
belopp, enligt hvad tullbevakningsinspektoren derstädes upplyst, fri
läkarevård skulle kunna beredas åt ifrågavarande vaktbetjente, uppgående
till 24 ordinarie jemte åtskilliga extra ordinarie betjente.
Genom nådigt bifall till dessa begge förslag skulle omförmälda
anslag till arvoden komma att ökas med 350 kronor; men då de från
samma anslag till rådstufvurätterna, utom den i Stockholm, utgående
arvoden för afgörande af tullmål visat sig under senare åren icke
uppgå till det derför förslagsvis beräknade belopp, 2,250 kronor, har
styrelsen, till förekommande af rubbning i anslagets slutsumma, 7,500
kronor, föreslagit, att det förslagsvis utförda beloppet för arvoden åt
rådstufvurätterna utom Stockholm måtte i motsvarande mån nedsättas
och således förslagsvis upptagas till 1,900 kronor.
För öfrig!, har generaltullstyrelsen icke i omkostnadsstaten föreslagit
annan ändring än att, till jemnande af staternas slutsumma, anslaget till
diverse utgifter minskas med 200 kronor eller till 14,405 kronor, i följd
hvaraf omkostnadsstaten skulle komma att sluta å 211,755 kronor.
Då jag icke har något att anmärka mot hvad generaltullstyrelsen
härutinnan hemstält, skulle, under förutsättning af bifall till hvad sålunda
föreslagits, tullverkets stater för år 1885 komma att utvisa följande
slutsummor:
aflöningsstaten............................................................
öfvergångsaflöningsstaten .......................................
ålderstil läggsstaten ...................................................
indragningsstaten......................................................
pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente
......................................................................
pensionsstaten föraflidnetjenstemänsoch betjentes
i fattigdom efteriemnade enkor och barn
omkostnadsstaten ......................................................
kronor 1,699,200:
„ 35,910:
„ 250,000:
„ 50,335:
„ 197,000:
„ 31,800:
„ 211,755:
1
1
1
9
summa kronor 2,476,000: —,
eller enahanda belopp, som 1884 års stat upptager.
Jag hemställer alltså, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, med godkännande åt de ifrågasatta förändringarne i tullverkets
stater, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen.
Sjunde liufvudtiteln.
29
Innan jag lemnar frågan om tullverket, anhåller jag att få fästa
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på en angelägenhet, som för detta
verk är af ganska stor vigt och hvarom från generaltullstyrelsen föreligger
eu underdånig framställning, för hvilken jag ber att få redogöra.
Inom tullverket finnes en vid århundradets början bildad enskild
pensionsinrättning till förmån för enkår och barn efter embete- och tjensteman
samt betjente vid tullverket, i hvilken inrättning byråcheferne
i generaltullstyrelsen jemte styrelsen underlydande tjensteman och betjente,
som tillträda lön på tullverkets ordinarie stat, äro pligtig^ att
deltaga. Inrättningens inkomster utgöras förnämligast af delegarnes
bidrag, nemligen dels inträdes- och befordringsafgift och dels årsafgift,
hvilken senare utgår af det löne- eller pensionsbelopp, vederbörande
delegare innehar å tullverkets stat, med tre, fyra, fem eller sex procent,
allteftersom delegarens ålder vid inträdet i pensionsinrättningen understigit
30, 40 eller 50 år. Pension för delegares enka eller barn utgår
med 15 procent af den lön eller pension, hvarefter delegaren till pensionsinrättningen
sist bidragit.
Dessa årsafgifter äro betydligt drygare än årsafgifterna i civilstatens
enskilda enke- och pupillfond,.under det att pensionerna i den
senare inrättningen likväl äro vida större. Så måste en tjensteman vid
tullverket, som i lön åtnjuter till exempel 5,000 kronor, eller enahanda
belopp som ledamöter i hofrätter och kollegier med flere delegare i
första klassen af civilstatens pensionsinrättning, derest han vunnit
ordinarie anställning vid en ålder emellan 30 och 40 år, årligen erlägga
200 kronor under det lians enka och barn endast äro berättigade till
750 kronor i pension, då deremot sådan delegare i civilstatens pensionsinrättning
årligen betalar till såväl pensionsinrättningen som enke- och
pupillfonden endast 168 kronor, men likväl för enka och barn förvärfva!''
rätt till pension af 1,200 kronor. Äfven inom andra jemförlig^
pensionsinrättningar ställer sig förhållandet gynnsammare för delegarne.
Så kan till exempel inom statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa
pensionsbeloppet uppgå ända till 25 procent af det belopp, hvarå maken
eller fadren erlagt pensionsafgift.
Emellertid äro visse delegare inom ifrågavarande inrättning än
mer betungade. Genom nådigt bref af den 31 maj 1856 har nemligen
inrättningen tillerkänts två procent af den uppbördsprovision, som tillkom
visse tulltjensteman, hvilka följaktligen fingo vidkännas afdrag af
dessa två procent till förmån för pensionskassan; men sedan från och
med 1869 uppbördsprovisionen blifvit till tullverket indragen och ersatt
genom löneförhöjning och tjenstgöringspenningar, har genom nådigt
bref den 27 augusti 1869 förordnats, att de delegare, som innehade sådana
30
Sjunde hufvudtiteln.
tjenster, vid livilka förut rätt till uppbördsprovision varit fästad, skulle
framgent i stället för den afgift, som de, i händelse uppbördsprovisionen
fortfarande varit med deras tjenster förenad, varit skyldige att med
två procent å provisionen betala, från och med år 1869 till inrättningens
kassa årligen erlägga ett belopp, svarande mot två procent å
medeltalet af den uppbördsprovision, som under åren 1862—1866 för
deras innehafvande tjenster utgått. Denna bestämmelse tillför väl inrättningen
årligen omkring 3,500 kronor; men påtagligt är, att den innebär
en orättvisa mot dem, hvilka drabbas af densamma utan att
deraf tillskyndas någon fördel framför öfrige delegare.
Ehuru afgifterna äro dryga, är inrättningens ställning ingalunda
god, detta åter beroende af förhållanden, som det ej stått i delegarnes
magt att afhjelpa. En omständighet, som härvid ej bör förbigås, är
att delaktighet i pensionsinrättningen tillkommer kustbevakningskårens
till ett antal af flere hundra uppgående medlemmar, som i betraktande
af de ansträngningar och faror, under hvilka de utöfva sina tjensteåligganden,
borde för beredande af pension åt enkor och barn få vidkännas
betydligt högre utgifter än när det gäller en kassa för pensionering
af enkor och barn efter personer med den verksamhet, som
tullverkets öfriga personal i likhet med flere andra civila kårer utöfvar.
Kustbevakningskåren lemnar dock icke bidrag till kassan efter andra
grunder än öfrige delegare, och det kan icke heller ifrågasättas, att
nyssnämnda kårs i allt fall dryga pensionsafgifter skulle kunna förhöjas,
huru påkalladt. sådant än skulle vara för att betäcka kassans
jemförelsevis större risk för pensioneringen af enkor och barn efter
kårens medlemmar. Ett annat ogynnsamt förhållande är att efter år 1866
flere hundra tjenster inom tullverket indragits samt att, såsom en följd
häraf, de betalande delegarnes antal minskats samtidigt med att de
äldre innehafvarne af indragna befattningar, när de enligt naturens ordning
aflidit, efterlemnat enkor och barn med rätt till pension. Också
bär antalet delegare, som 1857—1866 i medeltal utgjort 2,100 stycken,
minskats så att det utgjorde 1871 ... 1,841 personer och 1882 ... 1,643 personer,
. utvisande under 11 år eu minskning af 198 stycken, då deremot
emellan de båda sistnämnda åren antalet pensionstagare ökats från 948
till 996 eller med 48. I följd häraf har kassans egande behållning,
som vid 1870 års slut utgjorde 308,951 kronor 60 öre, nedgått så att
den vid slutet af 1882 endast uppgick till 288,751 kronor 62 öre, utvisande
en minskning af 20,199 kronor 98 öre. Det kan derföre med
allt skäl befaras att inrättningen i en framtid icke skall blifva i tillfälle
att fullgöra pensioneringen, änskönt inrättningen under senare åren
fått någon förbättring i sina inkomster, efter det genom tullstadgan af
Sjunde liufvudtiteln.
31
den 2 november 1877 eu del af de böter för brott emot tullförfattningarne,
som förut tillfallit tullpersonalen, anslagits åt pensionsinrättningen.
I syfte såväl att afhjelpa den orättvisa, som drabbar de tjensteman,
med hvilkas befattningar uppbördsprovision fordom varit förenad,
som att bereda kassan i någon mån ökade inkomster är i ett af flertalet
bland delegarne antaget samt till Eders Kongl. Maj:ts pröfning
öfverlemnadt förslag till nytt reglemente vordet föreslaget, dels att den,
jsom i anledning af inträffad ledighet af tjenst vid tullverket erhölle
förordnande med högre aflöning under vakansen än han eljest åtnjöte,
skulle vara skyldig att till pensionsinrättningen erlägga skilnaden emellan
de löneförmåner, som åtföljde förordnandet, och hvad han för bestridande
af enahanda befattning vid laga förfall för innehafvare!! skolat
åtnjuta, generaltullstyrelsen dock förbehållet att, der sådant för upprätthållande
af någon tjenst under ledighet pröfvades nödigt, bestämma
om och hvilket lägre bidrag till pensionsinrättningen i särskilda fall
må utgå, dels ock att den i nådiga brefvet den 27 augusti 1869 stadgade
afgift (procenten å uppbördsprovision) skulle upphöra; och har
generaltullstyrelsen, med vitsordande af det angelägna behofvet för kassan
af förbättrade inkomster, förordat omförmälda förslag.
Enligt uppgjord beräkning skulle inrättningen, i sådant fall, af de
vakanta lönerna årligen åtnjuta en inkomst af 5 till 6,000 kronor eller,
efter afdrag för procenten å uppbördsprovision, en ökad inkomst af
cirka 2,000 kronor.
Det är visserligen sann!, att å tullverkets stat finnes uppfördt
ett förslagsanslag af 31,800 kronor, som disponeras af generaltullstyrelsen,
till pensionering af aflidne tulltjenstemäns och betjentes i fattigdom
efterlemnade enkor och barn, men enligt det derom utfärdade
reglemente utdelas deraf endast ytterst små och för de mest oundgängliga
behof otillräckliga pensioner, hvilka för den lägre betjeningen endast
uppgå till 36 kronor årligen och i alla fall blott utdelas, när personen
befinner sig i en alldeles utblottad ställning. Från det allmännas
sida åtnjuter deremot ifrågavarande pensionskassa intet direkt anslag
och ej heller något annat väsentligt bidrag än den, till omkring
10,000 kronor om året uppgående andel i vissa böter, som ådömas
efter tullförfattningarne och som förut tillföllo tullpersonalen. Det nu
väckta förslaget skulle icke heller medföra någon ökad utgift för tullverket,
utan åsyftar att låta tullpersonalen lemna än ytterligare bidrag
till kassans förstärkande, men i den form att en del af den ersättning,
som hittills utgår till person, som under ledigheten uppehåller en tjenst,
skulle af denne afstås till pensionsinrättningen. Att detta förslag icke
kan genomföras endast genom en ändring i reglementet, utan efter mitt
32
Sjunde hufvudtiteln.
förmenande påkallar eu framställning till Riksdagen, beror derpå, att
de i tullverkets aflöningsstat uppförda medel, när de icke utgå till ordinarie
tjensteinnehafvare, väl må kunna disponeras till den, som under
ledigheten på förordnande uppehåller en tjenst, men, när medlen i sin
helhet icke erfordras för bestridande af kostnaden för vikariat, icke
böra utan Riksdagens o medgifvande dragas till ett för aflöningsstaten
främmande ändamål. A andra sidan synes mig ett dylikt medgifvande,
som ju icke för staten medför någon ökad utgift, vara af billigheten
i hög grad påkalladt för att aflägsna den stora orättvisan deri, att vissa
delegare få betala drygare afgifter, utan motsvarande förmåner, endast
på grund af ett i förflutna tider existerande förhållande, som nu mera
icke har sin motsvarighet inom verket. Man får icke heller förbise
behofvet för kassan af förstärkta inkomster, för att icke kassan skall
äfventyra att brista i fullgörandet af sina förbindelser gent emot enkor
och barn efter delegare, som varit ovilkorligen pligtig^ att. i kassan
deltaga och fått under många år dit utgöra i förhållande till pensionsbeloppen
ovanligt dryga afgifter.
Då det vid tullverket ganska ofta inträffar, särskildt vid kustbevakningskåren,
att man, för besparings skull eller för att underlätta
genomförandet af en tillämnad förändring, icke återbesätter ledigblifna
tjenster med ordinarie innehafvare, utan låter tjensten tills vidare lemnas
obesatt eller uppehållas af vikarie, kan det icke vara meningen att
i sådana fall någon del af aflöningen bör tillgodokomma pensionsinrättningen,
utan förslaget åsyftar endast sådana vikariat, som inträffa i
afbidan på återbesättande i vanlig ordning af en ledigblifven tjenst.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t må äska Riksdagens
medgifvande dertill,
att, då tjenst vid tullverket är ledig och kommer att i vanlig ordning
återbesättas, den del af aflöningen efter stat, som icke erfordras
för tjenstens uppehållande under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens
enskilda pensionsinrättning till förmån för enkor och barn efter embetsed!
tjensteman samt betjente vid tullverket.
Domänstyrelsen.
[7.] Om organisationen af detta embetsverk och om behöfliglieten
Domän- deraf, att verket utgjordes af en chef och fem föredragande ledamöter,
styrelsen. me(j (je aflöningsförmåner för desse senare, som tillkomme byråchefer
i andra embetsverk, har jag förut haft tillfälle att inför Eders Kongl.
33
Sjunde liufvudtiteln.
Maj:t uttala min mening såväl vid tillstyrkandet af den nådiga proposition,
som afläts till 1882 års Riksdag om domänstyrelsens inrättande,
som ock vid afgifvande år 1883 af förslag till statsregleringen under
sjunde liufvudtiteln, då, med anledning af 1882 års Riksdags beslut,
att anvisa löner endast för två byråchefer eller tjensteman i tredje
lönegraden och förändra de föreslagna tre öfriga tjensterna i nämnda
grad till befattningar i andra lönegraden, Eders Kongl. Maj:t behagade,
i enlighet med mitt tillstyrkande, föreslå Riksdagen att förhöja det
ordinarie anslaget till domänstyrelsen med 5,700 kronor, för att de tre
tjenstebefattningarne i andra lönegraden måtte kunna utbytas mot sådana
i tredje lönegraden på sätt från början varit afsedt. Riksdagen
tillmötesgick denna senare framställning så till vida, att det äskade
anslaget beviljades för år 1884, ehuru på extra stat. Medel finnas således
i staten upptagna för innevarande år för att tillämpa den organisation,
Eders Kongl. Maj:t ansett oeftergiflig för att embetsverket må
kunna sköta de åt detsamma anvisade maktpåliggande göromål, och
hvilken organisation varit provisoriskt tillämpad jemväl under nästlidna
år, det första af domänstyrelsens tillvaro. Det lär visserligen icke
kunna betviflas, att icke Riksdagen fortfarande skall vara benägen att
bevilja samma anslagsbelopp för domänstyrelsen, som det för innevarande
år anvisade; men så länge en del af de medel, som erfordras
för föredragandenas aflöning, qvarstår å extra stat, är regleringen af
detta embetsverk ofullbordad och för verkets framtida ställning ganska
illa sörjdt. Af det underdåniga memorial i ämnet, hvarmed verkets
chef den 28 nästlidne november inkommit, framgår ''nemligen, att icke
ens de två ledamotsplatser, för hvilka full aflöning är å ordinarie stat
uppförd, kunna med ordinarie innehafvare förses, så länge frågan om
föredragandenas antal och aflöning ännu icke är definitivt afgjord.
Detta förhållande är ganska naturligt. Domänstyrelsen har nu varit i
verksamhet ett år, och denna tids erfarenhet har endast till fullo bekräftat
rigtigheten af den åsigt, som förut uttalats derom, att göromålen
i det nya embetsverket skulle blifva synnerligen trägna och icke
kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, derest icke föredragandenas
antal bibehålies vid fem. Deraf bör ju den gifna följden blifva, att
personer med kännedom om de åligganden, som tillhöra en föredragande
i detta embetsverk, och medvetne af det ansvar, som de åtaga
sig, icke vilja binda sig vid befattningarne såsom föredragande, innan
de ega visshet att icke, genom inskränkning i ledamöternes antal, med
dessa befattningar komma att förenas åligganden, alltför betungande,
för att kunna på ett samvetsgrant sätt fullgöras. Dertill kommer, att
Bill. till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 5
[8.]
Skogsväsen
det.
34 Sjunde hufyudtiteln.
de tillförordnade ledamöterne naturligtvis bibehålla de ordinarie tjänster,
de eljest innehafva, och att dessa tjenster måste bestridas genom vikarier,
hvilket jemväl vållar olägenheter, som delvis träffa embetsverk, hvilka
med domänförvaltningen icke hafva något att skaffa. Då någon kostnad
utöfver den redan utgående icke påkallas för verkets reglering,
utan derför endast erfordras, att det nu på extra stat uppförda anslaget
å 5,700 kronor öfverflyttas på ordinarie stat, vågar jag derför hoppas,
att någon betänklighet numera icke skall möta vid att bereda jemväl
domänstyrelsen fördelen af en definitiv organisation.
Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen
att, på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda tre tjenstebefattningar
i andra lönegraden må kunna utbytas mot befattningar,
hvilka göras likställiga med de två i staten förut befintliga tjenster i
tredje lönegraden i fråga om såväl lön- och tjenstgöringspenningar
som rätt till ålderstillägg, det för verket å ordinarie stat upptagna
anslag må ökas med 5,700 kronor, eller från dess nuvarande belopp,
88,300 kronor, till 94,000 kronor, såsom följd hvaraf det i staten för
år 1884 under domänstyrelsen upptagna extra anslag å 5,700 kronor
göres obehöflig!.
Skogsväsendet.
För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1884 uppfördt:
dels bestämdt anslag
för skogsstaten .............................................. 403,413: —,
„ statens skogsskolor................................. 22,800: —, 426,213: _
dels reservationsanslag
till undersökning af vattendragen i Norrbottens
län............................................ 3,000: —,
„ skogsinstitutet ...................................... 21,300: —,
„ enskilda skogsskolor ........''................. 7,600: —,
,, kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
................................................... 214,290: —, 246,190: _,
summa kronor 672,403: —.
I underdånigt memorial den 5 oktober 1883 angående anslagsbehofven
för skogsväsendet år 1885 har domänstyrelsen i fråga om
det bestämda anslaget ej ifrågasatt annan förändring än att, då, enligt
Sjunde hufvudtiteln.
35
de i nådigt bref den 5 juni 1874 faststälda vilkor för åtnjutande af
ålderstillägg, fyra jägmästare från 1885 års ingång blifva berättigade
till sådant tillägg med 500 kronor hvardera, en för intjenta 20 år och
de öfrige tre för 10 års tjenstgöring, men, sedan sista underdåniga
statsförslag för skogsväsendet afgafs, två jägmästare med hvardera 500
kronors ålderstillägg aflidit och deras platser komme att fyllas med
revirförvaltare utan dylikt tillägg, anslaget till skogsstaten, äfsedt till
löner, rese- och tjenstgöringspenningar åt skogsinspektörer, jägmästare
och kronojägare, måtte få höjas med skilnaden, 1,000 kronor, till 404,413
kronor, hvilket belopp dock kunde afrundas till 404,400 kronor.
Visserligen har, såsom domänstyrelsen erinrat, Eders Kongl. Maj:t
i nådigt bref den 13 april 1883 täckts föreskrifva, att ett revir i Norrbottens
län, Juckasjärvi, skulle från och med den 1 juli 1883 indragas,
men enär Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed gillat domänstyrelsens
hemställan, att framdeles få inkomma med underdånigt förslag till
den i följd deraf odisponerado jägmästareaflöningens användande till
reglering af Gellivara vidsträckta revir inom samma län, efter det
Luleå—Ofotens jernväg kommit till stånd, har domänstyrelsen ansett
sagda revirindragning icke böra föranleda nedsättning af anslaget för
skogsstaten.
Hvad derefter angår reservationsanslaget och dervid först anslaget
till undersökning'' af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, har
domänstyrelsen upplyst, att dessa undersökningar, för hvilka medel
varit anvisade allt sedan år 1873, numera så fortskridit, att under år
1885 medel. dertill ej skulle erfordras eller åtminstone endast till ringare
belopp, som utan olägenhet kunde fyllas från anslagstiteln: “till
kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet44
; och har domänstyrelsen således ansett ifrågavarande anslagstitel
kunna uteslutas.
Deremot har domänstyrelsen i fråga om utförandet af åtskilliga
elfrensningar och strömbyggnader, hvilka varit föremål för de omförmälda
undersökningarne, i underdånighet anfört:
En fördelaktig afsättning af skogseffekter från kronans skogar i
Norrbottens län är hufvudsakligen beroende deraf, att beqväma flottleder
finnas för virkets framförande till kusten. Hittills har dock
vattendragens upprensande för flottning af virke från kronans skogar
kunnat åvägabringas blott i sammanhang med försäljning af längre tids
afverkningsrätt å större skogsområden, med skyldighet för köparen att
på egen bekostnad ombesörja flottledens iordningsställande. Detta sätt
för virkesförsäljningen har dock utestängt mindre kapitalstarka spekulanter
från täflan vid auktionerna samt oftast medfört låga virkespris.
36 Sjunde Imfvudtiteln.
Tvifvelsutan skulle virket från vissa kronoparker betinga vida högre
försäljningspris, om flottled derifrån iordningstäldes före skogseffekternas
utbjudande till försäljning; men som enskildes åtgärder för inrättande
af flottled från kronopark ej rimligen kunna påräknas, med
mindre afverkningsrätt till skogen samtidigt eller på förhand upplåtes
hädanefter som förut, bill ver det alltså, derest en fördelaktigare afsättning
af kronans virke skall vinnas, i vissa fall nödigt att staten om-,
besörjer inrättande af flottled irån en del kronoparker, hvarvid de medel,
som för sådant ändamål komma att användas, antagligen inom kort
tid. blifva återgäldade genom ökad inkomst för kronans virke. Af
dylika förslag har styrelsen ansett i första hand böra ifrågakomma
inrättande af flottled uti Bölsmansån för virkesflottning från kronoparken
Storfors i Elfsby socken, hvarför styrelsen beräknat kostnaden
till omkring 23,000 kronor; och har domänstyrelsen på grund häraf
hemstält, att å reservationsanslaget måtte under titel: “till inrättande af
flottleder i Norrbottens län“ uppföras 23,000 kronor.
Denna styrelsens framställning om anordnande genom statens
egen försorg af flottleder från vissa kronoparker i nämnda län synes
mig vara af ganska stor betydelse för ett vinstgifvande tillgodogörande
af statens skogstillgångar i denna landsdel. Undersökningarna rörande
flnttleders åstadkommande inom länet äro i det närmaste afslutade, och
om staten sjelf efter hand utför dylika anläggningar, blir uppenbarligen
kostnaden derför vida mindre än den uppoffring, staten får vidkännas
derigenom att anläggningen af en flottled göres till vilkor vid utbjudandet
af en flerårig afverkningsrätt. Den enskilde söker helt naturligen
gorå sig väl betald för den åtagna skyldigheten genom ett lägre virkespris,
och, såsom styrelsen erinrat, detta pris blir i många fall än mera
nedtryckt, just emedan det förlagskapital, som fordras för flottledens
inrättande, utgör för många ett hinder att uppträda såsom spekulanter.
De senare åren hafva företett det glädjande förhållandet af en stegrad
inkomst för staten af dess skogar, till en icke oväsentlig del beroende
af ändamålsenligare åtgärder med afseende å försäljningen och hvad
dermed står i sammanhang. Såsom ett steg i samma riktning betraktar
jag styrelsens nu gjorda förslag, hvartill jag lifligt förordar
bifall.
Beträffande anslaget till skogsinstitutet, 21,300 kronor, har domänstyrelsen
ej ifrågasatt någon förändring; men i fråga om anslaget till
enskilda skogsskolor, 7,600 kronor, har styrelsen erinrat, att detsamma
hittills varit deladt emellan de enskilda skogsskolorna vid Skogshåll i
Södermanlands län och Presterud i Wermlands län med 3,800 kronor
till hvardera, samt att Kongl. Maj:t den 18 december 1874 och seder
-
Sjunde hufvudtiteln.
37
mera uti de årligen faststälda generalförslagen för disposition af den
del af reservationsanslaget, som afser
befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet, anvisat 1,000 kronor för
en lärare i skogshushållning vid Gotlands läns landtbruksskola. Då
dessa anslag till enskild skogsundervisning erfordrades jemväl för år
1885, och det sistnämnda beloppet rätteligen borde sammanföras med
anslaget till enskilda skogsskolor under gemensam titel: “till enskilda
skogsundervisningen“, har styrelsen hemstält, att under sistnämnda titel
måtte för år 1885 äskas 8,600 kronor.
Slutligen har domänstyrelsen vidkommande anslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet påvisat,
hurusom de under senare åren beviljade belopp i och för sig varit
otillräckliga, så att, till bestridande af de med anslaget afsedda utgifter,
förut uppkomna besparingar å detta reservationsanslag måst i
betydligare mån anlitas, såsom under år 1882 med öfver 41,000 kronor.
Styrelsen har vidare framhållit, att ej mindre eu efter verkliga skogstillgången
afpassad utvidgning af afverkningen på kronans skogar,
föranledande ökad statsinkomst, måste förutsätta ökad afverknings-,
skogsodlings- och förvaltningskostnad, utan äfven ökade utgifter för
skogsodling och skogsvård betingas dels genom tillkomsten af inköpta
eller eljest nybildade, till god del ännu skoglösa kronoparker, företrädesvis
i rikets mellersta och södra delar, dels derigenom att, jemlikt
nådiga kungörelsen angående grunderna för förvaltningen af kronans
jordbruksdomäner den 10 november 1882, skogsmark i åtskilliga fall
undantages från arrendet. Då vidare inom landet finnes en mängd
för statsverkets räkning utarrenderade hemman, som eg a till skogsproduktion
tjenlig kal utmark, men arrendator svårligen skulle kunna
åläggas att bereda skogsväxt å denna kalmark, har det synts domänstyrelsen
fördelaktigast att genom skogsstatens försorg verkställa skogsodling
å dylika mer eller mindre skoglösa jordbruksdomäner, hvilkas
framtida värde genom sådan åtgärd kunde höjas. Ensamt till sistnämnda
ändamål skulle, enligt styrelsens förmenande, år 1885 böra användas
närmare 10,000 kronor, med hvilken siffra reservationsanslaget
derföre borde höjas.
Med åberopande af hvad styrelsen sålunda anfört har styrelsen,
under förutsättning att dess ofvanberörda förslag om öfverflyttning från
ifrågavarande anslagstitel af 1,000 kronor för en lärare i skogshushållning
vid Gotlands läns landtbruksskola skulle vinna nådigt afseende,
hemstält, att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och främjande
af skogsväsendet i allmänhet måtte höjas från 214,290 kronor
till i rundt tal 225,000 kronor.
38
Sjunde hufyudtiteln.
Om styrelsens förslag rörande anslag till flottleders inrättande i
Norrbottens län bär jag redan yttrat mig, och emot hvad styrelsen i
öfrigt hemstält har jag ej annat att erinra, än att den föreslagna förhöjningen
i anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet synes mig för närvarande ej erforderlig.
Detta beror ej på något underkännande från min sida af behöfliglieten
af nyssantydda anslagspost för skogssådd å kalmarker till utarrenderade
domäner, utan derpå att besparingarne å reservationsanslaget från föregående
tider, Indika besparingar äro beräknade att ännu vid 1884 års
slut utgöra omkring 130,000 kronor, torde vara tillräckliga att under
ännu några år betäcka de utgifter, som öfverskjuta årsanslaget, äfven
om det ifrågasatta ytterligare anslaget af 10,000 kronor för skogssådd
skulle komma att af Eders Kongl. Maj:t godkännas.
Betydenheten af de anslag, som för skogsväsendet i riksstaten upptagas,
synes mig påkalla, att den för samma anslag i staten utförda slutsumma,
i likhet med hvad eljest i allmänhet iaktages, afrundas till jemt
tusental kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen:
att det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 987 kronor
till 404,400 kronor;
att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna anslaget till
undersökning af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande
af flottleder i samma län under reservationstitel anvisas 23,000
kronor;
att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med 1,000 kronor till
8,600 kronor och anvisas: “till enskilda skogsundervisningen“;
samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet upptages till 213,900 kronor,
så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten .............................. kronor 404,400: —,
„ statens skogsskolor ............... „ 22,800: —, 427,200: ,
reservationsanslag:
för inrättande af flottleder i Norr
-
bottens län........... |
..................... kronor |
23,000: —, |
skogsinstitutet .. |
...................... 11 |
21,300: —, |
transport kronor |
44,300: —, 427,200: —, |
Sjunde hufvudtiteln.
39
transport kronor 44,300: —, 427,200: —,
för enskilda skogsundervisningen kronor 8,600: —,
„ kronoskogarnes förvaltning
och främjande af skogsväsendet
i allmänhet........................ „ 213,900: —, 266,800: _,
summa kronor 694,000: —,
hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas med 21,597 kronor.
Byggnader och reparationer.
Till byggnader och reparationer är i staten uppfördt ett reservationsanslag,
som, sedan det vid 1876 års riksdag höjdes med 34,580 kronor,
utgår med 155,480 kronor årligen.
Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har öfverintendentsembetet
i memorial den 30 september 1879 och den 28 september 1880
i underdånighet gjort framställning om berörda, otillräckligt befunna
anslags förhöjande. Då den förra af dessa framställningar den 9 januari
1880 för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldes, fann emellertid
Eders Kongl. Maj:t de af embetet anförda skäl väl vara beaktansvärda,
men ansåg under dåvarande tryckta förhållanden statsutgifterna böra,
så vidt möjligt, inskränkas och förklarade derföre, att hemställan icke
för det dåvarande borde till någon åtgärd föranleda. När den senare
framställningen af mig den 30 december 1881 i underdånighet anmäldes,
framhöll jag att, på grund af de utaf embetet lemnade uppgifter,
det icke syntes oantagligt, att inom en måhända icke aflägsen framtid
en betydligare förhöjning af anslaget kunde finnas erforderlig, samt att
vid sådant förhållande skäl icke vore för handen att, innan närmare utredning
i detta hänseende blifvit åvägabragt, till Riksdagen göra framställning
om den af embetet då ifrågasatta mindre förhöjningen i anslaget.
Hvad jag sålunda föreslog behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder
gilla.
I underdånigt memorial den 20 sistlidne november har öfverintendentsembetet
ånyo fäst Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
på beliöfligheten af en förhöjning i meranämnda anslag och till stöd
derför hufvudsakligen anfört:
att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af
ifrågavarande anslag, utgjorde, enligt en af embetet den 11 januari
1881 upprättad förteckning, 15,357,990 kronor;
att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af
[9.]
Anslag till
byggnader
och reparationer.
40
Sjunde hufvudtiteln.
anslaget och tillkommit sedan detta till sitt nuvarande belopp bestämdes,
enligt den nämnda förteckningen utgjorde 886,000 kronor;
att värdet af påsynade arbeten, hvilka måst i brist af tillgångar
uppskjutas, utgjort vid anslagets fördelning, enligt senare årens generalförslag
öfver reparationer och underhåll af kronans byggnader:
Stockholm: Landsorterna: Summa:
år 1880 61,417: 09,
„ 1881 74,478: 25,
„ 1882 90,879: 25,
„ 1883 77,285: 50,
14,516: si,
17,971: 67,
17,964: 51,
17,265: 97,
75,933: 90,
92,449: 82,
108,843: 76,
94,551: 47;
att anslaget tages i anspråk ej endast för underhållsåtgärder i
vanlig mening utan äfven för litet emellan förekommande ändringar af
embetsverkens lokaler äfvensom, beträffande egendomarne i landsorten,
för anskaffande och underhåll af möbler jemte omkostnader för lys- och
renhållningen å gårdar, gator och parker, för vakt- och vårdafgifter,
sotning, eldsläckningsanstalter, vattenledningar, underhåll af minnesvärda
byggnader, såsom dem vid Ornäs, Rankhyttan och Isala, Borgholms
slottsruin och vid Qvidinge, hyror för tillfälligtvis behöfliga lokaler
åt länsstyrelserna, 0. s. v.; samt
att, då inom städerna och synnerligast inom hufvudstaden byggnadsverksamheten
i senare tider utvecklat sig högst betydligt ej mindre
hvad anginge lägenheters beqvämlighet och prydligare inredning än
äfven i fråga om husens yttre utstyrsel, det ej kunde anses staten värdigt,
att dess egendomar, i saknad af medel till dess underhåll, utmärkte
sig i jemförelse med enskilda verks och enskilde personers byggnader
genom eu i ögonen fallande torftighet.
På grund af dessa omständigheter har öfverintendentsembetet
hemstält, att anslaget måtte med 44,520 kronor höjas till 200,000 kronor,
eller icke fullt en och eu tredjedels procent af egendomarnes lågt beräknade
taxeringsvärde.
Men äfven om en behöflig tillökning i det ärliga underhållsanslaget
för kronans hus bifölles, har öfverintendentsembetet ansett
detsamma ej förslå till bekostande af åtskilliga mera omfattande och
länge uppskjutna arbeten, åsyftande vissa byggnaders skyddande mot
eldfara eller försättande i ett värdigt utvärtes skick eller ock förstärkande
af byggnadsgrunden: såsom iståndsättande utvändigt af Riddarholmskyrkan,
gamla kungshuset jemte kronans öfriga byggnader å
Riddarholmen, samt af kanslihuset, m. fl. byggnader; anbringande af
gipstak, jerntrappor och jerndörrar i tekniska skolans hus till skydd
emot eldfara, förstärkning åt grunden under kammarrättens hus och
Sjunde hufvudtiteln.
41
under operahuset, m. ra., för hvilka samtliga arbeten öfverintendentsembetet
beräknat kostnaderna till 341,405 kronor. På det att dessa
arbeten må kunna inom en kortare tidrymd och ej först i mån af tillgång
derför å det årliga anslaget bringas till verkställighet, har embete!,
hemstält om ett extra anslag af 341,405 kronor, att utgå med
141,405 kronor under år 1885 samt med 100,000 kronor under hvardera
af åren 1886 och 1887.
Den sålunda lemnade utredning, till hvilken må läggas att, enligt
Eders Kongl. Maj:ts den 30 sistlidne november fattade beslut, antalet
af de byggnader, som med ifrågavarande anslag skola underhållas,
ökats med byggnaderna till folkskolelärareseminariet i Falun, synes
mig otvetydigt ådagalägga, att den ifrågasatta förhöjningen af det årliga
anslaget är af behofvet synnerligen påkallad, derest ej kronan
skall ådraga sig en husröta, hvars afhjelpande kommer att framdeles
kräfva vida mera kännbara uppoffringar för statsverket. Den sparsamhet,
hvilken man med allt skäl bör vara angelägen att tillämpa inom
statsförvaltningen, fordrar derföre oafvisligen, att man icke låter statens
dyrbara byggnader vanvårdas, kastande på framtiden att vidkännas de
stegrade utgifterna för än mera omfattande arbeten för deras, iståndsättande,
att icke tala om de olägenheter och vådor, som uppstå, i
händelse byggnaderna skulle blifva för kortare eller längre tid oanvändbara
för sitt ändamål eller blottstälda för faror, hotande husens bestånd.
Den, som haft till åliggande att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga
öfverintendentsembetets generalförslag öfver den årliga användningen
af det hittills varande anslaget, har nogsamt funnit, huru i brist af
medel en mängd arbeten af angelägen beskaffenhet måst år från år
lemnas outförda, ett undanskjutande, för hvilket måste finnas en gräns.
Underhållsanslaget skulle för öfrigt efter den äskade förhöjningen till
200,000 kronor, på sätt öfverintendentsembetet erinrat, icke utgöra full!.
1| procent af byggnadernas lågt beräknade taxeringsvärde, och ett
dylikt procentbelopp lärer icke kunna anses för högt, då anslaget är
afsedt icke blott för underhåll af byggnaderna i vanlig mening, utan
äfven till anskaffande af möbler och inventarier, till bestridande af en
mängd på fastigheterna hvilande utgifter för lys- och renhållning, vattenledning,
sotning, in. in. samt för nya inredningsarbeten, hvilka esomoftast
påkomma för utvidgning af embetslokaler, för beredande af ökadt
arkivutrymme och dylikt. Det är derföre med liflig öfvertygelse, att
här föreligger eu den mest angelägna och påkallade anslagsforhöjning,
som jag tillåter mig förorda nådig framställning till Riksdagen om
ifrågavarande anslags upptagande i staten till ett belopp af 200,000
kronor.
Bill. till Iliksd. Prot. 1884. 1 Sand. 1 Afd.
6
42 Sjunde Imfvudti teln.
Beträffande åter öfverintendentsembetets förslag om anvisande af
ett extra anslag till åtskilliga mera omfattande arbeten, vill jag visserligen
icke bestrida behöfligheten af de till utförande ifrågasatta arbetena,
men finner mig dock förhindrad att understödja förslaget i dess
närvarande form. Ett flertal af dessa arbeten synes mig nemligen ega
den omfattning, att hvart och ett af dem lämpligast bör göras till föremål
för en särskild framställning, åtföljd af fullständig utredning om
såväl behofvet af arbetets företagande som kostnaderna derför, — eu
utredning, som efter mitt förmenande måste föreligga, innan så betytande
anslagsposter blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
pröfning. Vidare kunna åtskilliga af de byggnader, med afseende
å hvilka större arbeten föreslagits, antagas komma att beröras
af utgången utaf de frågor, hvilka för närvarande äro föremål för behandling
af den komité, som har att yttra sig om plats för nytt riksdags-
och riksbankshus och i sammanhang dermed kan komma att
afgifva förslag jemväl i fråga om riksarkivet, teaterhuset och andra
byggnader i hufvudstaden. Att vid sådant förhållande för närvarande
bevilja några större anslag i och för de af mig åsyftade byggnaderna,
kan ej vara lämpligt, och jag kan derföre äfven af det skälet icke
förorda det begärda extra anslaget.
På grund af hvad jag nu anfört i anledning af öfverintendentsembetets
framställning tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t må föreslå
Riksdagen
att höja reservationsanslaget till byggnader och reparationer med
44,520 kronor, eller från dess nuvarande belopp 155,480 kronor till
200,000 kronor.
Kontroll å tillverknlngsafgifter.
IIQ i I sammanhang med aflåtande till 1882 års Riksdag af proposition
Kontroll å om ny förordning angående tillverkning af bränvin och om införande
tillverknings- af kontrollapparater föreslog Eders Kongl. Maj:t, att detta förslagsanslag
afgift). gpupe från och med år 1883 nedsättas från 500,000 till 450,000 kronor,
hvilket Riksdagen biföll; och är anslaget till sistnämnda belopp upptaget
jemväl i innevarande års stat. Såsom jag förut nämnt bestridas
för närvarande af detta anslag löner och arvoden för den inom finansdepartementet
befintliga byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,
hvaremot anslaget ej skulle för framtiden komma att belastas med
dessa kostnader, i händelse den föreslagna kontroll- och justeringsbyrån
blir uppförd å ordinarie stat. Med hänsyn härtill och under förutsättning
således, att anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
Sjunde liufvudtitelii.
48
kansli höjes på sätt jag förut tillstyrkt, föreslår jag, att ifrågavarande
anslag må nedsättas med i rundt tal 20,000 kronor eller till 430,000
kronor, hvilken nedsättning motsvarar dels den förhöjning, jag föreslagit
i anslaget för departementet i och för nyssnämnda byrå med
17,200 kronor, och dels den förhöjning i hufvudtitelns ålderstilläggsanslag
med 2,800 kronor, hvarom jag anhåller få i nästa punkt göra
framställning,
Ålderstillägg.
För detta ändamål upptages å sjunde hufvudtitoln ett förslags- [11.]
anslag af 28,000 kronor, som hittills visat sig icke fullt tillräckligt och Ålderstillägg.
för år 1882 företer eu brist af 4,183 kronor. Då genom upptagande
å ordinarie stat inom finansdepartementet af en kontroll- och justeringsbyrå
ålderstilläggen för byråns personal, i den mån sådana ifrågakomma,
— och antagligen blifva sådana genast behöfliga för tre tjensteinnehafvare
i den nya byrån — skulle belasta detta anslag, samt då
den af mig föreslagna minskningen i det under nästföregående punkt
omförmälda anslag, hvaraf för närvarande utgå ålderstilläggen inom
den nuvarande kontrollbyrån, lemnar tillfälle att bereda ålderstilläggsanslaget
vederlag för de förhöjda utgifter, som kunna drabba detta
anslag genom den nya byråns uppförande å stat, hemställer jag, att
förslagsanslaget till ålderstillägg måtte höjas med 2,800 kronor eller
till 30,800 kronor.
Bland öfriga förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde öfriga ordihufvudtiteln
har statskontoret tillstyrkt en förhöjning i förslagsanslaget nane ansla9-till restitutioner från 25,000 till 100,000 kronor, anförande såsom skäl
derför hufvudsakligen, att af detta anslag bestridas de restitutioner af
tillverkningsskatt, som eg a rum för till utlandet utfördt bränvin. Att
emellertid vid statens uppgörande beräkna detta förslagsanslags belopp
med hänsyn till möjligen ifrågakommande restitution af tillverkningsskatt,
anser jag hvarken lämpligt eller ens möjligt. Vid beräknandet
bland statsinkomsterna af nämnda tillverkningsskatt bör beloppet deraf
ej sättas högre än som kan antagas komma att motsvara den inhemska
förbrukningen, och om sedermera derutöfver någon tillverkning sker
för utförsel till utlandet, hvilken föranleder restitution, så motväges
44
Sjunde hufvudtiteln.
[12.]
Skrifmaterialier
och expenser,
ved, in. in.
denna restitution af den förhöjda tillverkningsskatt, som influtit derföre
att jemväl annat än det till inhemsk förbrukning afsedda bränvinet
beskattats. Dessa restitutioner kunna derföre anses vara utan
inflytande på budgeten. För öfrigt är beloppet af desamma alltför
vexlande för att kunna på förhand ens tillnärmelsevis bevisas. Åren
1880 och 1881 uppgingo restitutionerna till i runda tal 2,380,000 och
2,560,000 kronor, år 1882 till cirka 470,000 kronor och under år 1883,
såvidt vid afgifvande! af statskontorets berättelse var känd!, till endast
ungefär 120,000 kronor. Derjemte anser jag mig böra erinra
derom, att, sedan Eders Kongl. Maj:t den 16 sistlidne november utfärdat
nådig stadga för allmänna Sränvinsnederlag, hvilkas uppgift
bland annat är att möjliggöra utförsel af bränvin utan föregånget erläggande
af tillverkningsskatt derför och med undvikande således af de
hittills varande in- och återbetalningarne af skattebeloppen, anledningär
att antaga, att i mån af inrättandet af dylika nederlag restitution
af tillverkningsskatt mera sällan kommer i fråga. Då öfriga utgifter,
hvilka bestridas af anslaget till restitutioner, icke synes mig påkalla
någon förhöjning i den nuvarande anslagsspån, finner jag derföre ej
skäl att ifrågasätta någon ändring beträffande detta anslag. Icke heller
beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln, hvilka förut ej
särskild! berörts, tillstyrker jag någon ändring vidare än att förslagsanslaget
till
skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.
må, för afrundande af ordinarie anslagens slutsumma, nedsättas med
448 kronor eller från 36,818 kronor till 36,370 kronor.
Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:
till departementets afdelning af Kongl.
M.aj:ts kansli med........................... kronor
postverket med .................................
domänstyrelsen med ........................
skogsväsendet med ...........................
byggnader och reparationer med.,
ålderstillägg med .............................
11
n
n
ii
ii
ii
ii
ii
ii
17,200
213,000
5,700
21,597
44,520
2,800
304,817: —.
Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:
till kontroll å tillverkningsafgifter med kronor 20,000: —
transport kronor 20,000: —, 304,817:
Sjunde hufvudtiteln.
45
transport kronor 20,000: —, 304,817: —,
till skrifmaterialier och expenser, ved,
in. in. med.......................................... „___ 448: —, 20,448: —,
hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie
anslagen skulle blifva ............................................... kronor 284,369: —,
hvarvid dock bör iakttagas, att af detta belopp
213,000 kronor utgöra tillökning i postverkets
stater, för hvilka kostnaderna icke betunga den
allmänna budgeten, utan bestridas af postuppbörden
och postverkets egna medel.
Lägges till nyssnämnda förhöjning sum -
man af hufvudtitelns ordinarie ''anslag enligt nu
gällande riksstat............................................................ „ 13,418,631: —,
skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag
sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag för år 1885 blifva......... kronor 13,703,000: —.
Extra anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade
departementschefen:
Genomförandet af kammavkollegii nya organisation.
Då de förhållanden, som föranledt anvisande å extra stat för år
1884 af 2,400 kronor till detta ändamål, ännu förefinnas, hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att för genomförande af kammarkollegii nya organisation å extra
stat för år 1885 anvisa enahanda belopp 2,400 kronor.
Genomförandet af statskontorets nya organisation.
För detta ändamål äro å extra stat för år 1884 anvisade 9,740
kronor, och då för handen varande förhållanden icke medgifva någon
minskning i detta belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen,
att för genomförande af statskontorets nya organisation å extra
stat för år 1885 anvisa enahanda belopp 9,740 kronor.
[13-]
Anslag för
genomförandet
af kammarkollegii
nija organisation.
[14.]
Anslag för
genomförandet
af statskontorets
nya
organisation.
46
Sjunde hufvudtiteln.
[15.]
Ersättning
för af statskontoret
gjorda forskotter.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.
De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra
sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas,
äro enligt uppgifter från statskontoret följande:
till reparationer under år 1882 å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar.....................................:............
reparationer å dessa broar under år 1883
it
tt
godtgörande af kostnader för uppmätning och
kartläggning af åtskilliga kronans domäner
godtgörande af öfverbyggnad vid indragna
bostället 1 mantal Munketorp i Östergötlands
län ...........................................................................
godtgörelse åt boställshafvare för till statsverket
afträdda åbyggnader å indragna boställen
.......................................................................
ersättning åt åtskillige kronoarrendatorer för
saknad afkomst af exproprierad jord...............
transport- och andra kostnader för statsverkets
bergseffekter ...........................................................
skatteregleringskomitén .......................................
godtgörande af skifteskostnad, belöpande å
indragna bostället Utnäs n:o 1 i Jemtlands län,
godtgörande af odlingsersättning, åliggande
f. d. sergeantsbostället Persåsen n:o 4 i Jemtlands
län,................................................................
godtgörande af den å åtskilliga kronans hemman
inom Olands härad och Upsala län belöpande
andel i kostnaden för torrläggning
af den s. k. Rundmyran.......................................
gäldande af återstående kostnad för tryckning
af en utaf professoren J. Lang afgifven berättelse
om ölbeskattning i främmande länder...
kronor |
36,123: |
21, |
11 |
2,601: |
70, |
11 |
3,922: |
65, |
563: |
16, |
|
» |
6,077: |
21, |
11 |
666: |
23, |
11 |
300: |
1 |
11 |
36,728: |
98, |
11 |
4,116: |
73, |
11 |
66: |
73, |
11 |
1,215: |
99, |
11 |
463: |
30, |
kronor |
92,845: |
91. |
Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning,
att, till gäldande af nämnda förskotter, må å extra stat för år
1885 anvisas ett motsvarande belopp, som, för undvikande af öretal i
riksstaten, torde få utföras med 92,846 kronor.
Sjunde liufvudtiteln.
47
Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.
För detta ändamål är å extra stat för år 1884 anvisadt ett an- | IG.]
slag af 1,000 kronor, och då enahanda förhållanden, som föranledt an- Anslag för
visandet af detta anslag för år 1884, fortfarande ega rum, hemställer ;{X°a/°öfoerjag,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, intendents
att
för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation
å extra stat för år 1885 anvisa nämnda belopp 1,000 kronor.
Uppförande af ny liinsresidensbyggnad i Jönköping.
Vid senaste riksdag beviljades för uppförande af en ny läns- [17.]
residensbyggnad i Jönköping 160,000 kronor, deraf 85,000 kronor anvisades
för år 1884, att såsom extra anslag i mån af behof utgå. Det af ny Umtorde
tillåtas mig erinra derom, att Eders Kongl. Makt den 16 näst- residenslidne
november, sedan öfverintendentsembetet inkommit med förändrade Jönköping.
ritningar till byggnaden jemte kostnadsförslag, slutande å det af Riksdagen
anslagna belopp, godkänt de nya ritningarne samt anbefalt
embetet, att gå i författning om verkställande af arbetet för det beviljade
anslagsbeloppet. Då jag förlidet år tillstyrkte nådig framställning
till Riksdagen om anslag till ifrågavarande nybyggnad, framhöll
jag, att, såsom ock af vederbörande länsstyrelse förutsatts, statsverkets
utgift derför skulle komma att minskas med den köpeskilling, som
erhölles vid försäljning af den nuvarande residensbyggnaden i Jönköping,
som, efter den nyas fullbordande, ej vidare blir för staten behöflig
och af länsstyrelsen ansetts böra betinga en köpeskilling af 48,000
kronor, utöfver värdet af den tillhörande s. k. by marksjorden, som till
midfastan år 1894 är utarrenderad mot eu till landshöfdingelöneregleringsfonden
ingående årlig afgift af 140 kronor. Enär emellertid den
gamla byggnadens försäljning ej kan ega rum förrän den nya är färdig
och kan för sitt ändamål tagas i anspråk, synes det mig vara egentligast
att, på sätt öfverintendentsembetet i memorial den 16 nästlidne
oktober föreslagit, medel af Riksdagen anvisas för bestridande af hela
den återstående hyggnadskostnaden, 75,000 kronor. Samtidigt torde
dock Riksdagens medgifvande böra äskas till försäljning af den gamla
residensbyggnaden med tillhörande tomt, bymarksjorden dock undantagen;
och är det, under förutsättning af nådigt bifall härtill, som jag
bland statsverkets inkomster under titeln extra uppbörd upptagit den
beräknade köpeskillingen, 48,000 kronor.
[18-J
Anslag till
iståndsättande
af
taket ä Kalmar
slott.
48 Sjunde liufvudtiteln.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att
dels utaf det beviljade anslaget för uppförande af eu ny länsresidensbyggnad
i Jönköping anvisa för år 1885 å extra stat återstående
75,000 kronor,
dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden derstädes
med tillhörande tomt, den till residenset anslagna s. k. bymarksjorden
dock undantagen, må försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande,
med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för
försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom att,
pröfva gjordt anbuds antaglighet,
dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster
under titel extra uppbörd redovisas.
Iståndsättande af taket å Kalmar slott.
Anslag för åtskilliga arbeten i och för iståndsättande af Kalmar
slott beviljades senast vid 1856 —1858 årens riksdag, då Rikets Ständer,
som ansett det vara af icke ringa intresse att detta sköna och i sitt
slag egna minnesmärke af den äldre byggnadskonsten, såvidt möjligt
vore, bibeliölles i sitt ursprungliga skick, anvisat ett i nådig proposition
äskadt belopp af 37,500 kronor för åtskilliga arbeten, hvaribland
särskildt förekomme ett omsorgsfullt återställande af den forna praktfulla
orneringen i vissa af de märkvärdigare rummen.
Trots de arbeten, som i följd deraf och jemväl sedermera vidtagits,
har det dock ej kunnat förekommas att nya bristfälligheter yppats,
särskildt å tegeltaket.
Efter förordnande af öfverintendentsembetet har arkitekten Carl
Möller i november 1881 verkstält besigtning å slottet och dervid iakttagit,
bland annat, att, ehuru virket i taklaget i allmänhet vore friskt
och bra, takteglet, lagdt på läkt, vore oftast dåligt och otätt, delvis
sönderfruset, murket och tunn!, och delvis för kort eller lagdt på för
gles biktning, så att pannorna knappast räckte öfver den ena på den
andra och vattnet vid häftiga regn lätteligen toge sig väg emellan
fogarne, hvarefter det trängde ned i underliggande rum, bland hvilka
kyrkan, unionssalen och så kallade “gyllene salen“ med flere buro spår
deraf.
Sedan i anledning häraf nuvarande öfverintendenten H. Zettervall
uppgjort ett förslag till iståndsättande af vattentaken, jemte dermed
sammanhängande påmurning å tre af de fem tornen, listers inläggning,
Sjunde liufvudtiteln.
49
torntakens omkonstruerande, anbringande af åskledare samt några andra
mindre reparationer, allt enligt särskilda ritningar, har arkitekten Möller
dertill upprättat ett kostnadsförslag, slutande å ett belopp af 95,000
kronor, och i hvilket förekomma, bland andra, följande poster:
påmurning å tornen ...................................................... kronor 7,192: —,
koppartäckning å torntaken.......................................... ,, 51,125: •—,
de mot yttre borggården vettande taksidornas beläggande
med skiffertäckning med kanter af gal
vaniserad
plåt (16,200 qvadratfot) ........................ „ 8,100: —,
de mot inre borggården vettande taksidornas beläggande
med gammalt taktegel (24,700 qvadratfot)
................................................................................ „ 4,940: —;
och har arkitekten Möller vidare uppgifvit,
att, om de mot yttre borggården vettande takytorna täcktes med
koppar i stället för med skiffer, kostnaden komme att ökas med 32,400
kronor,
samt att, derest tornhufvarne täcktes med galvaniserad jernplåt
i stället för med koppar, kostnaden minskades med 40,900 kronor.
Emot kostnadsberäkningen har öfverintendenten Zettervall anmärkt,
att, då densamma icke upptoge någon post för tillsyn eller
oförutsedda utgifter, slutsumman borde ökas med 20,000 kronor.
Efter det dessa förslag blifvit upprättade, hölls den 27 juli 1883
å Kalmar slott den vanliga årsbesigtningen. Dervid upptogs, att taket
redan vid 1878 års besigtning varit gammalt och bristfälligt och att
behofvet af nytt tak sedermera blifvit än mer kännbart, hvilket ådagalades
genom talrika spår af takdropp med deraf mångenstädes uppkommen
röta å trävirket samt skador å taket och murarna i unionssalen,
gyllene salen, landshöfdingens våning och andra lägenheter; samt
att virket i torntaken var betydligt angripet af röta.
Med bifogande af omförmälda besigtningar, ritningar och förslag
har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anfört, att då behofvet af ny takbetäckning
å slottet vore oafvisligt samt annat ej kunde antagäs än att
svenska folkets representanter, angelägna att vidmagthålla och i värdigt
skick försätta det gamla, i Sveriges häfder så betydelserika fästet,
gerna skulle vilja visa sitt tänkesätt härutinnan genom att anslå hvad
i sådant hänseende erfordrades, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ej tvekade att förorda den omfattning af reparationen, hvilken föreslagits
och som utgjorde en synnerligen lyckad plan för slottets återställande
till ett med dess anor öfverensstämmande utseende i yttre måtto,
desto hellre, som i Kalmar slott kunde beredas betydligt utrymme för
Bih. till liilisd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd 7
50
Sjunde hufvudtiteln.
förvarande af samlingar och förråd af allehanda slag; men då det icke
syntes fullt ändamålsenligt, att å de åt inre borggården sluttande sidorna
af vattentaket använda de gamla takteglen, livilka, till största
delen mossbelupna, skadade af röta, frost, regn och vind, äfvensom sins
emellan af olika storlek och tjocklek, svårligen kunde, äfven om de
försåges med underpanel af bräder, antagas bilda något varaktigt skydd
mot den häftiga inverkan af temperaturens vexlingar, nederbörd och
storm, för hvilka yttre takets inre sidor föga mindre än dess yttre voro
blottstälda, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordade, att jemväl
å takresningens åt den inre borggården sluttande sidor måtte anbringas
svensk skiffer på läkt, hvarigenom kostnaden visserligen komme
att ökas med omkring 7,000 kronor, men taktäckningen borde vinna
betydligt i varaktighet och ändamålsenlighet; och har Eders Kong].
Maj:ts befallningshafvande således i underdånighet hemstält, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för ändamålet bereda ett anslag till belopp af
120,000 kronor, hvilket lämpligen kunde utgå med en femtedel under
hvarje af de fem åren 1885—1889.
Uti ett häröfver infordradt utlåtande har öfverintendentsembetet,
— enär en omfattande och dyrbar reparation af slottets yttertak vore
oafvislig, och dervid ej borde försummas tillfället att äfven beträffande
nämnda taks och slottstornens form vidtaga sådana förändringar, som
kunde lända till ett värdigt återställande åtminstone i dess yttre delar
af den åldriga byggnaden, — hemstält om aflåtande af nådig proposition
till Riksdagen angående beviljande af härtill erforderliga medel, ut
-
görande :
enligt arkitekten Möllers kostnadsförslag................. kronor 95,000: —,
för täckande med skiffer af byggnadens takfall åt
gården .............................................................................. „ 7,000: —,
för ledning af restaureringsarbetet jemte detalj- och
arbetsritningar.............................................................. „ 2,500: —,
samt för oförutsedda utgifter ...................................... „ 15,500: —,
eller tillsammans kronor 120,000: —,
att utgå med 24,000 kronor årligen under åren 1885—1889.
Med åberopande af hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverintendentsembetet sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att, för iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande
i sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å tornen, bevilja
ett extra anslag af 120,000 kronor, att utgå under fem år, och
deraf anvisa en femtedel eller 24,000 kronor för år 1885.
Sjunde liufvudtiteln.
51
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
För bestridande af hithörande utgifter är i nu gällande riksstat [19. 20.]
såsom extra anslag anvisadt, dels till aflöning åt domänintendenter och ^ ^
uppehållande af domäng öromålen hos länstyrelserna 45,000 kronor, dels den “lokala
ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 20,082 kronor, förvaltningen
I underdånig skrifvelse den 2 sistlidne november har domän- jordbruksstyrelsen
meddelat, att styrelsen intill dess sig visat, huruvida den domäner.
lokala domänförvaltningen kan på ett tillfredsställande sätt uppehållas
med det väl knappa anslaget af 45,000 kronor, saknade anledning att
för närvarande föreslå någon förhöjning deri. Vid sådant förhållande
hemställer jag, lika med domänstyrelsen, att Eders Kongl. Maj:t för
ifrågavarande ändamål täcktes för år 1885 å extra stat äska samma
belopp, som äro beviljade för år 1884, dock att, för erhållande af jemn
slutsumma å anslagen å extra stat, förslagsanslaget till resekostnader
vid domänförvaltningen må upptagas till 20,544 kronor och således
höjas med 462 kronor.
Kongl. teatrarne.
På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade sistlidet års Riks- [21. 22.]
dag ett anslag på extra stat af 148,669 kronor, att användas dels till Kongl
bestridande af kostnaden för en del inom de kongl. teatrarne för teatrarne.
teaterpersonalens och den besökande allmänhetens skyddande vid eldfara
utförda arbeten, dels till betäckande af den brist om 143,000 kronor,
som under de två första spelåren efter den 1 juli 1881, då de
kongl. teatrarne öfvertogos af staten, intill tiden för den kongl. propositionens
afgifvande eller slutet af april 1883 uppstått i teatrarnes
kassa, och för godtgörande hvaraf statskontoret, enligt särskilda af
Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut, förskottsvis anordnat erforderliga
medel. I det yttrande till statsrådsprotokollet, deri jag tillstyrkte den
nådiga framställningen till Riksdagen i detta ämne, fäste jag uppmärksamheten
derpå, att under de återstående två månaderna af det då
löpande spelåret en ytterligare brist i teatrarnes kassa vore att förvänta,
till hvars godtgörande det icke kunde ifrågakomma att äska
medel förr än vid 1884 års riksdag, då bristen vore till siffran fullkomligt
känd. Denna brist beräknades visserligen, på grund af en utaf
52 Sjunde liufvudtiteln.
teaterdirektionen uppgjord kalkyl, komma att belöpa sig till omkring
77,000 kronor, men bar sedermera visat sig i verkligheten uppgå till
högre belopp, så att de medel, statskontoret efter den senaste nådiga
propositionens aflåtande fått på nådig befallning efter hand förskjuta
till betäckande af den ytterligare bristen för nämnda båda spelår, ''tillsammans
utgöra 87,469 kronor 88 öre.
Om ersättande af dessa förskott, hvilka således, i likhet med de
vid sistlidna riksdag anmälda, afsett att betäcka kostnaden för de två
första spelåren efter teatrarnes öfvertagande af staten, tillstyrker jag,
att framställning måtte till Riksdagen aflåtas och, till undvikande af
öretal i budgeten, dervid äskas ett anslag å extra stat af 87,470 kronor.
Beträffande de kongl. teatrarnes verksamhet efter den 1 juli 1883,
tillkännagaf Riksdagen i sin skrifvelse den 13 juni nämnda år angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, att Riksdagen
dels
för upprätthållande af teaterverksamheten å så väl den stora
teatern som den dramatiska teatern under innevarande spelår anvisat
för år 1884 å ordinarie stat 60,000 kronor och å extra stat 40,000 kronor,
under vilkor att statsmedel derutöfver icke blefve för de kongl.
teatrarne använda;
dels i anledning af derom gjord nådig framställning medgifvit,
att den dramatiska teatern jemte den till de kongl. teatrarne hörande
materiel, som kunde för den stora teatern undvaras, finge försäljas med
tillträde den 1 juli 1884 och med vilkor att, om försäljning egde rum,
köpeskillingen skulle ingå bland statsverkets extra uppbörd; hvarjemte
Riksdagen anhöll, att förslag måtte till 1884 års Riksdag afgifvas om
ordnande af den kongl. teaterns ställning.
Vid underdånig anmälan den 15 och 29 juni 1883 af Riksdagens
omförmälda beslut, täcktes Eders Kongl. Maj:it förklara, att de kongl.
teatrarnes verksamhet skulle under spelåret. från den 1 påföljande juli
fortgå efter hufvudsakligen enahanda plan som dittills, med iakttagande
af all den sparsamhet i förvaltningen, som af omständigheterna medgåfves;
i sammanhang hvarmed Eders Kongl. Maj:t, efter den förutvarande
teaterdirektörens afgång från befattningen, förordnade annan
person att tills vidare under spelåret bestrida direktörsbefattningen för
teatrarne.
Eders Kongl. Maj: t uppdrog derjemte åt öfverståthållareembetet
att från Stockholms stadsfullmäktige infordra yttrande, huruvida Stockholms
stad vore villig att intill ett belopp af 50,000 kronor ikläda sig
ansvarighet för den summa, som för upprätthållande under ifrågavarande
spelår af den sceniska verksamheten å båda de kongl. teatrarne kunde
Sjunde liufvudtiteln.
53
erfordras utöfver de anvisade statsmedlen å 100,000 kronor, jemte det
från Eders Kongl. Maj:ts hofförvaltning till teatrarne utgående bidrag,
67,385 kronor, och teatrarnes öfriga påräkneliga inkomster; men hafva
bemälde stadsfullmäktige i eu genom öfverståthållareembetet öfverlemnad
underdånig skrifvelse af den 3 oktober sistlidet år i anledning af
remissen endast förklarat, “att staden icke är villig att ikläda sig något
ansvar för hvad som kan fordras för upprätthållande af den sceniska
verksamheten å de kungliga teatrarne under nu löpande spelår.41
Innan jag går att vidare yttra mig om den framställning rörande
de kongl. teatrarne, som nu kan böra hos Riksdagen göras,
anser jag mig äfven böra erinra, att, sedan, på Riksdagens framställning,
en komité blifvit tillsatt för afgifvande af utredning och
förslag i fråga om anskaffande af lämpliga lokaler för Riksdagen och
riksbanken äfvensom för behandling af åtskilliga med dessa byggnadsförslag
sammanhängande frågor, och Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att så väl i den Riksdagens skrifvelse,
hvilken föranledde nämnda komités tillsättande, som under de
till komitén öfverlemnade frågornas behandling vid senaste riksdagar,
bland andra förslag, äfven den tanken uttalats, att den tomt, hvarå
kongl. stora teatern nu vore belägen, skulle lämpa sig till plats för
uppförande derå af nytt riksdags- eller riksbankshus eller bådadera,
samt att teatertomtens användande för sådant ändamål syntes kunna
bereda bättre utsigt än eljest för anskaffande af ett mera tidsenligt
teaterhus, afsedt för så väl den lyriska scenen som för talscenen, och
derigenom blifva af synnerlig betydelse för teaterfrågans lyckliga lösning,
Eders Kongl. Maj:t, som funnit det vara af vigt för den slutliga
behandlingen af de byggnadsfrågor, hvarom Riksdagens skrifvelse närmast
handlade, att, äfven om komiténs förslag skulle komma att gå
sådan riktning att teatertomten deraf ej berördes, nyss omförmälda
fråga om teatertomtens användande och anskaffande af nytt teaterhus
dock blefve underkastad undersökning och utredning af komitén, den
26 sistlidne oktober meddelat komitén nådigt uppdrag i detta hänseende.
Huruvida efter den förändrade ledning af de kongl. teatrarne,
som med det nu löpande spelåret inträdt, de af Riksdagen för detta
spelår anvisade medel blifva tillräckliga för utgifternas bestridande, kan
naturligtvis ännu icke med full visshet bedömas. Till svar å en af
mig i det afseendet till teaterdirektionen framstäld förfrågan har direktionen
emellertid meddelat, att. den “visserligen icke vågar såsom sin
bestämda öfvertygelse uttala, att tillgängliga medel verkligen skola befinnas
tillräckliga för betäckande af samtliga utgifter under återstående
delen af detta spelår, så mycket mindre som det är omöjligt att med
54 Sjunde hufvudtiteln.
något slags säkerhet beräkna huru recettinkomsterna komma att gestalta
sig, men att direktionen, med ledning af hvad den gångna delen
af spelåret gifvit vid handen, beträffande såväl inkomster som utgifter,
och med afseende på den nuvarande ställningen, dock — under förutsättning
af ett vaket intresse hos allmänheten och derpå beroende goda
recettinkomster — icke ansett det alldeles oantagligt att de medel,
hvaröfver direktionen har att disponera, skola befinnas åtminstone i
det närmaste förslå till bestridande af utgifterna,“ Efter detta tillfredsställande
uttalande från teaterdirektionens sida har jag för närvarande
icke anledning att vidare yttra mig beträffande det nu löpande
spelårets finanser.
Hvad beträffar förhållandena efter detta spelårs slut, torde jag
först böra erinra om den begäran, Riksdagen, såsom jag nämnt, framstält,
att vid nu förestående riksmöte få mottaga förslag om ordnande
af den kongl. teaterns ställning. Riksdagen har dermed åsyftat att nu
få sig förelagdt ett förslag till definitiv lösning af denna fråga. Att
synnerliga svårigheter möta att för närvarande åstadkomma en sådan
lösning, ligger emellertid i öppen dag. Skarpt hafva vid frågans behandling
under de senaste riksdagarne de olika meningarne brutit sig
emot hvarandra i fråga om den ställning, teatern borde intaga, antingen
såsom en af staten omedelbarligen upprätthållen institution eller
såsom en åt enskilde öfverlåten, men af staten understödd och kontrollerad
anstalt. Oaktadt gjorda försök har något uttalande från Riksdagens
sida icke kunnat åstadkommas, i hvilkendera af dessa riktningar
frågans slutliga lösning borde sökas. Lika litet har Riksdagen
velat yttra sig rörande omfattningen af den kongl. teaterns verksamhet,
i hvilket afseende Eders Kongl. Maj:t förlidet år föreslog,
att endast den lyriska scenen borde bibehållas. Att senaste Riksdag
medgaf försäljning af dramatiska teaterns hus vid nu löpande
spelårs slut, får nemligen ej tolkas såsom uttryck af Riksdagens
önskan om den dramatiska scenens indragning, ty af motiveringen
till Riksdagens skrifvelse framgår, att med afgörandet derom borde
anstå till den slutliga lösningen af frågan i dess helhet. Till dessa,
af de principiella meningsskiljaktigheterna i frågan vållade svårigheterna
för dess definitiva behandling komma andra, hvilka kunna
öfvervinnas endast genom ett uppskof med sakens afgörande. Så
måste de, hvilka önska teaterns upprätthållande omedelbarligen af
staten, vara angelägne att få utredt, hvilka anslagsfordringar detta
ställer på statsverket. Då jag anmodat teaterdirektionen att yttra sig,
huruvida den vore i tillfälle att uppgöra förslag till en definitiv inkomst-
och utgiftsstat för teatrarne, har direktionen svarat, att, »oafsedt
Sjunde hufvudtiteln. 55
svårigheten, för att icke säga omöjligheten att i allmänhet beräkna en
teaters inkomster, direktionen icke tilltror sig att nu kunna uppgöra
en definitiv utgifts- och inkomststat för teatrarne af sådan beskaffenhet,
att åt den skulle kunna tillmätas någon större grad af tillförlitlighet.))
Detta yttrande synes mig bekräftande för den uppfattning, jag inför
Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen flera gånger uttalat om vanskligheten
att bedrifva teaterverksamheten med ett på förhand begränsadt
anslag, derest icke detta tillmätes så rundligt, att det kan betäcka alla
brister i följd af recettinkomstens nedsjunkande under den i staten
beräknade siffran; men åtminstone torde det såsom obestridligt få anses,
att en normalstat för en teater icke kan uppgöras på ett tillfredsställande
sätt, utan ledning af en längre tids erfarenhet. Att den nuvarande
teaterdirektionen icke hunnit förvärfva sig tillräcklig erfarenhet
för att afgifva ett utlåtande, som kan läggas till grund för en definitiv
stats fastställande, framgår af direktionens nyss åberopade ord
och är för öfrigt med hänsyn till den nuvarande teaterchefens nyligen
skedda tillträde till platsen en alldeles naturlig sak. Utan ledning af
en på sakkunskap stödd utredning af ämnet, lärer åter hvarken Regering
eller Riksdag kunna företaga till slutlig behandling frågan om
eu utgiftsstat för de kongl. teatrarne.
Jag ber härefter få beröra ett annat förhållande, som hindrar
teaterfrågans lösning i närvarande stund och som är af betydelse, vare
sig man vill vinna denna lösning genom statens fortsatta handhafvande
af teatern eller endast genom teaterns understödjande af staten. Jag
afser härmed den på senare tiden väckta frågan, att för annat statens
ändamål taga i anspråk den tomt, hvarå kongl. stora teatern är belägen.
En tanke i den riktningen uttalas i den sistlidna Riksdags skrifvelse,
hvarigenom hos Eders Kongl. Maj:t begärdes utredning och förslag
i fråga om anskaffande af lämpliga lokaler för Riksdagen, riksbanken,
m. in., och åt den komité, som blifvit i nåder tillsatt i anledning
af nämnda skrifvelse, har, såsom jag redan erinrat, uttryckligt uppdrag
lemnats att taga under ompröfning förslaget om teatertomtens användande
för annat ändamål, hvilket naturligtvis skulle betinga uppförande
af ny teaterbyggnad å annan plats. Men äfven om kongl. teatern
skulle lemnas i orubbad besittning af den nuvarande tömten, har behofvet
af en mera tidsenlig byggnad för teatern mer och mer gjort
sig så kännbart, att man näppeligen länge lärer kunna tillbakavisa anspråken
derpå, och nyligen har ock ett utkast blifvit gjordt till en
om- och tillbygnad af den kongl. teatern, hvarigenom det åsyftade
målet ansetts kunna med minsta kostnad ernås. Innan emellertid de
frågor, som äro hänskjutna till nyssbemälda komité, blifvit behörigen
56 Sjunde hufvudtiteln.
utredda och varit föremål för afgörande af dem, som hafva att deröfver
besluta, lärer det näppeligen vara lämpligt, om ens möjligt, att
med afseende å de kongl. teatrarnes ställning och verksamhet vidtaga
någon definitiv åtgärd, åtminstone icke i riktningen af teaterverksamhetens
öfverlåtande åt enskilde. Ja, så länge frågan om den stora
teaterns förläggande till annan plats är sväfvande, likasom för den
händelse att en ombyggnad af densamma skulle komma till stånd,
synes det ej ens vara skäl att låta en försäljning ske af dramatiska
teaterns hus, som i nyss förutsatta fall möjligen skulle blifva det enda
ställe, hvarå under byggnadstiden den kongl. teaterns verksamhet
kunde utöfvas.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden nödgas jag hemställa,
att det nuvarande interimistiska tillståndet med afseende på de kongl.
teatrarne må fortfara, men då teaterdirektionen i sin till mig aflemnade
embetspromemoria “fäst uppmärksamhet på den besparing, som
ovilkorligen skulle uppstå derigenom, att visshet vunnes för de kongl.
teatrarnes bestånd för mera än ett år i sender, till exempel under tre
år, och direktionen således komme i tillfälle att vid uppgörande af
kontrakt i större mån tillgodose teaterns intresse i ekonomiskt afseende,
än hvad nu kan ega rnm“, anser jag mig böra framhålla, att den uppfattning,
som ligger till grund för detta direktionens yttrande, synes
mig i hög grad beaktansvärd. I anledning häraf, och då den ifrågasatta
tiden af tre år icke är längre än att man på goda grunder kan
antaga, att nyss omförmälda byggnadsfrågor näppeligen mycket tidigare
hinna slutbehandlas, har jag, eftersom för närvarande anledning förefinnes
att antaga såsom en möjlighet, att vidare tillskott från staten än
de för detta spelår anvisade icke skulle vara erforderliga för bestridade
af ett spelårs utgifter, i synnerhet om teatrarnes bestånd tryggas
för en något längre tid, funnit mig böra hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att
dels medgifva, det de kongl. teatrarnes verksamhet får fortgå å
såväl den stora som den dramatiska teatern under tre spelår, räknadt
från den 1 nästkommande juli;
dels ock för de kongl. teatrarne för spelåret 1884—1885, utöfver
det å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, anvisa å extra
stat ett anslag af 40,000 kronor.
Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år
1885 utgör alltså 398,000 kronor.
Sjunde hufvudtiteln. 57
Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad departementschefen
sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde
hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt
bifall.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
Bih. till liilcsd. Prot. 1884. 1 Sami 1 Afd.
8
58
Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 december
1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Ottek,
Hammarskjöld,
Richert, •
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
föredrog chefen för civildepartementet, statsrådet von Krusenstjerna
vidare:
53:o.
Justeringsstyrelsens skrifvelse till chefen för civildepartementet
af den 1 november 1883, hvaraf inhemtades att,
sedan herr statsministern och dåvarande chefen för civildepartementet
den 27 oktober samma år från bemälda styrelse infordrat
59
Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.
yttrande, huruvida, då numera de för öfvergången till det metriska
mått- och vigtsystemet erforderliga åtgärderna blifvit vidtagna, en
styrelse, uteslutande sysselsatt med öfveruppsigten af justeringsväsendet,
fortfarande kunde anses behöflig, äfvensom, för den händelse justeringsstyrelsen
skulle Unna, att verkets sammanslagning med annan
offentlig institution lämpligen kunde ega rum, uppgift å den institution,
som efter styrelsens åsigt dertill företrädesvis kunde komma i
fråga,
styrelsen meddelat, bland annat, att, sedan under de tre första
åren efter dess konstituerande de väsentligaste arbetena blifvit afslutade
för det metriska systemets tillämpning, hade de löpande göromålen
så minskats, att de ej lemnade full sysselsättning för de vid styrelsen
anstälde tjensteman!, utan att desse till följd deraf under de senaste
åren haft tid öfrig att fullgöra åtskilliga andra uppgifna uppdrag
utom deras tjenstebefattningar; att det icke heller kunde antagas
att justeringsstyrelsens göromål komme att väsentligen ökas annat än
tillfälligtvis, såsom genom de väntade prototypernas undersökning och
nya hufvudlikares justering, eller vid tidpunkten för det metriska systemets
uteslutande tillämpning, då antagligen en del nya föreskrifter
och i öfrigt ökad verksamhet för styrelsen torde vara att emotse; och att
styrelsen således funne för sin del lämpligt och önskvärdt att dess verksamhetsområde
vidgades, i hvilket afseende framhållits, huruvida icke å
verkets styresman kunde öfverflyttas andra lämpliga göromål, och i sådant
fall företrädesvis de, som tillkomme byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter;
helst som hos chefen för nämnda byrå måste förutsättas
vetenskapliga och tekniska insigter af likartad beskaffenhet med dem,
som erfordrades för kompetens till justeringsdirektörsbefattningen, och
såväl justeringsdirektören som assistenten vid styrelsen under de sista
åren tagit befattning med hvarjehanda till bränvinskontrollens ordnande
hörande göromål och vore förtrogne med dessa.
Efter föredragning häraf yttrade statsrådet von Krusenstierna:
»Så väl uti Eders Kong!. Maj:ts proposition till 1878 års Riksdag,
om inrättande af en särskild justeringsstyrelse, som uti Riksdagens till
svar derå aflåtna underdåniga skrifvelse sattes i fråga, huruvida icke,
sedan de för öfvergången till det nya mått- och vigtsystemet erforderliga
åtgärder blifvit af styrelsen vidtagna, de styrelsen tillkommande
göromål kunde komma att inskränkas derhän, att desamma skulle
60 Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.
kunna förenas med andra af icke väsentligt främmande natur. Att
denna tidpunkt numera är inne, torde otvetydigt framgå af styrelsens
nyss föredragna skrifvelse. Vid sådant förhållande och då, enligt hvad
jag har mig bekant, chefen för finansdepartementet ärnar föreslå Eders
Kongl. Maj:t, att äska erforderligt anslag för att den under nämnda
departement stälda byrå för kontroll å tillverkningsafgifter må kunna
från och med år 1885 öfvertaga de justeringsstyrelsen hittills åliggande
göromål, får jag, under förutsättning att dylikt anslag erhålles, hemställa,
att justeringsstyrelsen må med 1884 års utgång upphöra, och att således
det för närvarande för nämnda styrelse utgående extra anslag å 9,300
kronor icke må för år 1885 begäras. I sammanhang härmed och sedan
frågan om öfverflyttning af justeringsstyrelsens åligganden till kontrollbyrån
blifvit slutligen afgjord, torde Eders Kongl. Maj:t vilja fatta
beslut om sådan ändring i nådiga stadgan angående fördelning af
ärendena emellan statsdepartementen den 16 maj 1840, att ärenden
rörande justeringsverket skola från och med år 1885 tillhöra finansdepartementet.
»
Statsrådet Themptander anförde:
“Såsom chefen för civildepartementet redan antydt, finner jaghinder
ej möta för öfverlemnande åt den inom finansdepartementet befintliga
byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter af de justeringsstyrelsen
för närvarande tillhörande göromål, livilka numera synas vara
af den ringa omfattning, att det icke kan vara lämpligt och med tillbörlig
hushållning med statens medel förenligt att bibehålla ett särskildt
embetsverk endast för dessa göromål. Den nuvarande kontrollbyråns
arbetskrafter, hvilka utgöras af en chef med kansliråds aflöning
och en kanslist med kanslisekreterares aflöning, jemte en vaktmästare
och för öfrigt extra biträden, skulle, för öfvertagande af justeringsärendena,
ej tarfva annan tillökning än anställandet inom byrån af ytterligare
en tekniskt bildad person, hvilken med benämning af byråingeniör
borde i aflöningshänseende göras likställig med kanslisekreterare. Behofvet
af att på byrån ega tillgång till en person, utom chefen, med
erforderliga tekniska insigter har redan, med byråns nuvarande verksamhet,
gjort sig gällande dels vid förfall för byråchefen eller under
hans embetsresor och dels i och för kontroll förrättningar i landsorten,
hvilka byråchefen, upptagen af andra embetsgöromål, icke alltid kunnat
sjelf utföra, hvarföre extra biträde derför stundom måst anlitas. Aflöningen
till denne byråingeniör, utgörande, utom ålderstillägg, i lön
och tjenstgöringspenningar tillhopa 4,000 kronor, skulle således blifva
den enda utgift, som erfordrades för att låta kontrollbyrån öfvertaga
justeringsstyrelsens göromål, under det att statsverket för denna styrelse
Sjunde liufvudtiteln: bil. 1.
61
för närvarande ej blott utbetalar det å 6:te hufvudtiteln uppförda extra
anslag å 9,300 kronor, som helt och hållet utgår för arvoden åt personalen,
utan ock får förhyra särskild -embetslokal, hvarför årliga kostnaden
utgjort 1,800 kronor, samt vidkännas kostnader för vikariat och
expenser, hvilka sistnämnda böra blifva väsentligen mindre efter verkets
förening med kontrollbyrån. Af derå skäl är ock den närvarande
tidpunkten synnerligen lämplig för eu dylik förening. Först och främst
har nemligen den nuvarande chefen för kontrollbyrån kanslirådet, friherre
Fock hunnit den lefnads- och tjensteålder, att Eders Kong], Man t
ansåg sig böra redan till sistlidna Riksdag göra framställning om beviljande
åt honom af enahanda pension, som tillkommer hans vederlikar,
— en framställning, som visserligen då af Riksdagen afslogs, men
som, nu förnyad i sammanhang med detta organisationsförslag, torde
hafva att påräkna en annan utgång. Vidare hafva den nuvarande
justeringsdirektören och assistenten i justeringsstyrelsen under de senare
åren dels varit använda såsom biträden i kontrollbyrån och dels liaft
särskilda uppdrag inom området för byråns verksamhet samt dervid
ådagalagt sådana egenskaper och insigter i hithörande ämnen, som
skulle göra det synnerligen lämpligt att förflytta den förre till byråchef
och den senare till byråingeniör inom kontrollbyrån med dess
utvidgade verksamhet; och justeringsdirektören, som nu uppbär ett
arvode af 6,500 kronor, skulle dervid, ehuru byråchefsaflöningen utgör
blott 6,400 kronor, ej behöfva vidkännas någon minskning i inkomster,
enär han redan innehaft befattningen såsom justeringsdirektör i mer
än fem år och enligt stadgade grunder bör få räkna sig denna tid till
godo, för erhållande af det för byråchef inom statsdepartement bestämda
ålderstillägg med 600 kronor.
Då emellertid något giltigt skäl i min tanke icke förefinnes,
hvarföre kontrollbyrån skall intaga en annan ställning än öfriga afclelningar
af Eders Kongl. Maj:ts kansli i så måtto, att aflöningen för de
vid byrån anstälde personer ej är i stat upptagen utan fastställes af
Eders Kongl. Maj:t, utan Riksdagens hörande, att utgå af anslaget för
kontrollen å tillverkningsafgifter, hvaraf blifvit en följd, dels att befattningarne
inom byrån endast tillsatts på förordnande och dels att någon
pensionsrätt å allmänna indragningsst.aten ej tillkommit befattningarnes
innehafvare, synes det mig vara i sin ordning att, i sammanhang
med den nu tilltänkta reorganisationen af byrån, densamma, hvilken
förut benämnts finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,
men med sin utvidgade verksamhet torde böra kallas: finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, må varda å ordinarie stat
upptagen och sammanförd med departementets afdelning af Kongl.
G2
Sjunde hufvuAtiteln: bil. 1.
Maj:ts kansli, hvilket icke medför någon ökad statsutgift, då det anslagför
kontroll å tillverkningsafgifter, hvaraf hittills kostnaderna för byrån
bestridts, naturligtvis skulle i motsvarande grad minskas.
Under förutsättning att de af mig nu uttalade åsigter vinna nådigt
gillande, tillstyrker jag bifall till förslaget om öfverlemnande från och
med 1885 års ingång åt kontrollbyrån att besörja de justeringsstyrelsen
nu tillhörande göromål.
I händelse hvad jag sålunda tillstyrkt skulle af Eders Kongl.
Maj:t och sedermera af Riksdagen godkännas, är deraf en gifven följd,
att den nu gällande instruktionen för justeringsstyrelsen bör omarbetas,
hvarvid icke lärer kunna undvikas, att vissa ärenden, som
tillhöra justeringsstyrelsens afgörande, och rörande Indika beslutanderätt
ej lämpligen kan tilldelas en byråchef inom ett statsdepartement,
måste hänskjutas till afgörande af chefen för finansdepartementet.”
Hans Maj:t Konungen behagade, uppå det ofri ga statsrådets tillstyrkande,
i nåder gilla hvad cheferne för civil- och finansdepartementen
sålunda yttrat och föreslagit samt anbefalde chefen för finansdepartementet
att vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens sjunde och nionde hufvudtitlar för år 1885 iakttaga hvad
för tillämpning af det nådiga beslutet påkallades.
Ex protocollo:
Axel Hegardt.
___
STOCKHOLM, ISAAC MÄBCUS’ KOKTRYCKERLAKTIEBOLAÖ, 1884.
Åttonde hufvndtiteln.
Protokoll öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari
1884.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande
ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och
de till samma hufvu dtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid
och efter erinran derom, att vid föredragningen den 31 sistlidne
December af Universitetskanslerns, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
samt Medicinalstyrelsens underdåniga framställningar om
anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar
skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i samman
Bih.
till Biksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Åttonde hufvudtiteln.
hårig med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,
Departementschefen yttrade, beträffande
Ordinarie anslag:
Universiteten.
[1.] På framställning af Filosofiska fakulteten har det Akademiska kon
A*a-
arfvode sistoriet i Upsala hemstält om ett anslag af 4,000 kronor, att efter fem
°i "slaviska6 år höjas till 4,500 kronor, till inrättande af en extra ordinarie professorat
vid sorsbefattning i slaviska språk vid Upsala universitet, eller att, i hän”''TupslfaT
delse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sig vara förhindrad härom göra
framställning till nästkommande Riksdag, behofvet af undervisning i
nämnda ämne måtte varda tillgodosedt, intill dess en extra ordinarie
professur må kunna erhållas, genom ett anslag af 2,500 kronor årligen
att tilldelas någon af universitetets lärare mot skyldighet att hålla
offentliga föreläsningar i slaviska språk.
Till stöd för denna framställning har af Filosofiska fakulteten
andragits, att de slaviska språkens vigt och oumbärlighet för ett allsidigt
studium af hvilken som helst företeelse inom vår språkfamilj
kunde i våra dagar lika litet ifrågasättas som latinets eller sanskrits.
Också hade redan tvänne särskilda gånger offentlig undervisning i det
äldsta och vetenskapligt vigtigaste af de slaviska språken meddelats
vid Upsala universitet; och nu senast hade, en yngre universitetslärare
samlat kring sig ett litet auditorium, deribland några af sina egna kolleger,
till studium af det rikast utvecklade af de lefvande slaviska språken.
Det vore äfven nog att i korthet erinra om fördelen för andra vetenskapsgrenar
deraf, att deras alumner erhölle tillfälle att tillgodogöra
sig frukterna af den rika slaviska literaturen, hvilken i våra dagar inom
flera områden vunnit en sådan betydenhet, exempelvis jemförlig med den
italienska eller den skandinaviska, att den icke utan skada kunde lemnas
obeaktad. Såsom bekant hade flere af våra historieskrifvare ansett
sig nödgade att för sina forskningar inhemta kunskap om ett eller flera
slaviska språk, och flere yngre estetici hade känt sig manade att söka
vinna en direkt och oförmedlad bekantskap med den rika och originella
ryska skönliteraturen. Meningarna syntes således icke kunna vara
delade om vigten af de slaviska språkstudierna och behofvet af att de
ständigt växande såväl vetenskapliga som praktiska intressen, som deraf
vore beroende, vunne en fast föreningspunkt. Också mottogs, vid 1883
års riksdag, med synnerlig välvilja och uppmärksamhet såväl af veder
-
Åttonde hufvudtiteln.
3
börande utskott som inom Riksdagens bägge Kamrar den enskilda motion,
som dervid väckts om ett anslag af 2,500 kronor årligen till ett
fast docentstipendium i slaviska språk vid Upsala universitet med skyldighet
till offentlig undervisning för innehafvaren. För att varaktigt
införlifva de slaviska språkstudierna med den offentliga undervisningen
vore utan tvifvel inrättandet af eu ordinarie lärareplats det säkraste
medlet, och fakulteten hemstälde derför om upprättandet af en extra
ordinarie professur i nämnda ämne; men om eu sådan icke för närvarande
kunde erhållas, skulle möjligen det ifrågavarande behofvet kunna tills
vidare fyllas genom ett årligt anslag till bekostande af offentlig undervisning
i ämnet.
Denna Konsistoriets framställning har Universitetskanslern i afgifvet
utlåtande förordat.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det icke
blott i vetenskapligt och ekonomiskt, utan äfven i politiskt hänseende
måste anses vigtigt, att tillgång till pålitlig undervisning i slaviska
språk i vårt land finnes, under det att för närvarande hos oss näppeligen
torde finnas någon, som genom offentliggjorda skrifter betygat
sig såsom kompetent till professorsbefattning i detta ämne, får jag i
underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning om beviljande af ett ordinarie anslag å 2,500 kronor
till arfvode åt en lärare vid Upsala universitet, som kan finnas
villig och lämplig att derstädes meddela undervisning i slaviska språk.
I underdånigt memorial den 9 sistlidne Oktober har Universitetskanslern
bland annat anmält och till bifall förordat en af det Akademiska
konsistoriet på Medicinska fakultetens anhållan gjord framställning
om ett årligt anslag af 3,000 kronor till höjande af aflöningen för hvardera
af laboratorerne vid den fysiologiska och den patologiska institutionen
till 4,500 kronor.
Med afseende härå har Medicinska fakulteten erinrat, att, den vid
behandlingen af frågan om de akademiska adjunktsplatsernas förändring
bland annat anhöll om inrättandet af två extra ordinarie professorsbefattningar
med 4,500 kronors lön, den ena i experimentel fysiologi
och medicinsk fysik, den andra i experimentel patologi och patologisk
anatomi; men att vid denna frågas afgörande i stället för de begärda
extra ordinarie professorsbefattningarna inrättades två motsvarande
laboratorsplatser med 3,000 kronors lön för hvardera. Vidare upplyser
fakulteten, att den redan från början förutsett, att under alla omständigheter
lång tid skulle förgå, innan någon yngre man hunne göra sig
[2.]
Ang. löneförbättring
för laboratorerne
vid
den fysiologiska
och
den patologiska
institutionen
i
Ujfsala.
4 Åttonde hufvudtiteln.
kompetent att söka och erhålla någondera af dessa platser, i synnerhet
den förstnämnda. På grund häraf hade laboratorslönernas jemförelsevis
ringa belopp under de första åren icke medfört någon annan egentlig
olägenhet, än att de lediga platserna i ringare grad, än som eljest
sannolikt varit händelsen, lockat lämpliga personer att eftersträfva och
bereda sig för dem. De hade derför hittills mestadels måst skötas på
förordnande af medicine kandidater mot arfvode af den anslagna lönens
belopp. Sedan emellertid fakulteten numera för den ena af dessa platser,
nemligen laboratorsplatsen i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik, efter många svårigheter och med hjelp af tillfälliga utomordentliga
medel lyckats vinna en kompetent person med framstående vetenskaplig
förmåga och duglighet, hade lönen tyvärr visat sig alldeles
otillräcklig, hvarför det varit nödigt att för hvarje år från olika håll
och nu senast af universitetets medel bereda en tillfällig fyllnad i densamma
för att undgå att mista eu framstående lärarekraft, hvilken fakulteten
icke utan stor, måhända obotlig skada kunde beröfva sig.
Hvad åter anginge laboratorsbefattningen i experimentel patologi och
patologisk anatomi, så vore förhållandet äfven med denna i hufvudsaken
enahanda. Denna plats, som ända sedan dess inrättande år 1877
icke mer än för tre terminer kunnat med ordinarie innehafvare besättas,
stode för närvarande obesatt, men en person med både håg och förmåga
funnes, som snart blefve kompetent att söka platsen och som
äfven förklarat sig vilja göra det, om icke utsigterna att derpå finna
en äfven anspråkslös ekonomisk bergning vore för små. Det syntes
derför vara angeläget att i tid söka fylla bristen i detta afseende, på
det att fakulteten icke nu och sannolikt för framtiden måtte gå miste
om att få denna plats besatt med ordinarie innehafvare.
Slutligen har fakulteten fäst uppmärksamheten derå, att hvarje
nyblifven läkare i vårt land, äfven den anspråkslösaste, väl kunde påräkna
minst 3,000 kronors årlig inkomst och svårligen efter afslutandet
af en mycket lång och kostsam studiekurs, som icke sällan tvungit till
betydlig skuldsättning, kunde nöja sig med mindre, samt att väl de
allra fleste, äfven de som icke vore synnerligen framstående i kunskaper
och duglighet, lätt erhölle vida mer. Under sådana omständigheter
kunde det knappast begäras, att fakulteten skulle kunna vid sina laboratorsplatser
fästa unga medicine doktorer, af hvilka man måste fordra,
icke allenast att^ de nöjaktigt fullgjort sina examensprof, utan äfven att
de i afseende på både begåfning och kunskaper stode framom mängden.
För detta ändamål torde lönens belopp ej kunna sättas lägre än 4,500
kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
5
Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta fullt giltiga skäl
för den begärda förhöjningen af ifrågavarande laboratorers aflöning,
hvarvid likväl vid åtnjutande af den förhöjda lönen torde böra fästas det
vilkor, att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat befattningarnas
innehafvare, må kunna ökas på sätt Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma, så att den blir fullt motsvarig extra ordinarie professors.
Jag tillstyrker derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att, under nyssnämnda vilkor, till höjande af aflöningen
för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet
i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,
bevilja å ordinarie stat 1,500 kronor för hvardera befattningen,
eller tillhopa 3,000 kronor.
Universitetskanslern har med underdånigt memorial den 17 sist- [3.]
lidne September öfverlemnat och till bifall förordat en af det Akade- Ang:
miska konsistoriet i Lund å nyo gjord framställning om anslag till ett och cmbryoprofessorsembete
i fysiologi och embryologi. Dervid har anförts, att
fysiologien redan länge sedan vunnit en sådan utveckling, att den så- veiLund. *
som vetenskap och undervisningsämne i hvarje hänseende vore jemnbördig
med hvilken annan som helst af de hufvuddiscipliner, som vid
universitetet föredragas och studeras, samt att den i följd häraf kräfde
sin egen, sjelfständige målsman. Också hade utlandets samtliga universitet
— möjligen med ett eller ett par undantag — efter hand blifvit
försedde både med sjelfständiga lärostolar i detta ämne och med dertill
hörande laboratorier och assistentplatser. Jemväl i vårt eget land hade
de medicinska läroanstalterna i Upsala och Stockholm icke blott sedan
flere år tillbaka egt ordinarie professorsembeten för fysiologi, utan älven,
på senare tider, fått anslag beviljade till inrättande af deri behöfliga
laboratorsbefattningar. Lunds universitet egde i denna retning
intet och stode snart bland universiteten ensamt i saknad af någon som
helst lärarepost, särskildt afsedd för denna omfattande vetenskap och
detta vigtiga läroämne. Fysiologien hade nemligen hittills vid Lunds
universitet varit såsom ett bihang förenad med än en, än en annan af
medicinska fakultetens för handen varande lärostolar. Senast blef genom
Kongl. bref den 21 Oktober 1881 i detta afseende förordnadt, att
innehafvaren af professorsembetet i anatomi skulle, till dess annorlunda
kunde varda i nåder stadgadt, bestrida undervisningen och examinationen
i fysiologi. Men det öfverstege utan tvifvel en mans höfva att nu
-
6
Åttonde hufvudtiteln.
[4.]
Ang. anslag
till aflöning
åt en laborator
vid Karolinska
institutets
patelogiskt-anatomiska
afdelning.
mera såsom universitetslärare och vetenskaplig forskare samtidigt uppbära
tvenne sådana hufvudfack.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då fysiologien i närvarande
tid har så stor betydelse för läkarebildningen, att en medicinsk
läroanstalt utan sjelfständig lärostol deri näppeligen på längden torde
tillfredsställande kunna fylla sin uppgift, anser jag mig böra i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra
framställning derom att å ordinarie stat för Lunds universitet måtte
uppföras till aflöning åt en ordinarie professor i fysiologi och embryologi
6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Inom Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium
väcktes för några år sedan förslag om sådan förändring i den kliniska
undervisningen vid Serafimerlasarettet, att densamma skulle komma att
oafbrutet fortgå under hela året. De hufvudsyften, som härmed eftersträfvas,
äro, dels att tiden för den medicinska kursen, hvilken i vårt
land är längre än i de flesta, kanske alla andra länder, måtte kunna
förkortas, utan att derigenom den blifvande läkarens utbildning för sitt
kall eftersättes, dels att, genom de kliniska undervisningstimmarnes fördelning
öfver en större tidrymd än den nu tillmätta, det allt för stora
antalet samtidigt tjenstgörande studerande å lasarettets kliniker skulle
minskas, och på sådant sätt den kliniska så väl som den polikliniska
undervisningen derstädes kunna göras mera fruktbringande, än den för
närvarande är.
Beträffande detta förslags genomförande har lärarekollegiet i en
till Universitetskanslern den 1 September 1881 aflåten skrifvelse andraga,
hurusom det oskiljaktiga samband, som egde rum emellan undervisningen
å lasarettets kliniker och undervisningen i patologisk anatomi,
föranledde dertill, att en utsträckning af den förra skulle blifva utan
ändamål, om icke en motsvarande utsträckning af den senare jemväl
egde rum. Utsträckningen af den kliniska undervisningen å lasarettet
ansåge lärarekollegiet kunna åstadkommas utan någon tillökning i antalet
der tjenstgörande lärare, endast genom en förändrad anordning af
undervisningen på de olika klinikerna och förändrad tjenstgöringstid
för lärarne, på i skrifvelsen närmare angifvet sätt. Hvad åter anginge
utsträckningen öfver hela året af undervisningen i patologisk anatomi,
kunde en sådan omöjligen försiggå utan tillökning i lärarekrafterna å
Åttonde hufvudtiteln.
7
den patologiskt-anatomiska afdelningen. En tillökning i den ordinarie
professorns i ämnet undervisningsskyldighet torde icke kunna af någon
ifrågasättas; men deremot kunde väl för den med hithörande förhållanden
obekante den tanken ligga nära till hands, att extra ordinarie professorn
i patologisk anatomi borde kunna under sommarmånaderna inträda
i den ordinaries ställe och såmedelst det eftersträfvade målet vara
uppnådt. Men toge man i betraktande, att bemälde e. o. professor redan
hade sig uppdraget att ensam under hela läseåret bestrida undervisningen
i allmän patologi för studerande, som icke aflagt medicinekandidat-examen,
samt tentera och examinera så väl i detta ämne som
i medicinens historia, torde lätteligen inses omöjligheten för honom att
dessutom under sommaren sköta undervisningen i patologisk anatomi
för de vid lasarettet tjenstgörande. Möjligen skulle ock kunna ifrågasättas
att anförtro denna undervisning åt amanuensen i ämnet. Men då
vid den undervisning i patologisk anatomi, som lemnades i omedelbart
samband med de studerandes tjenstgöring å lasarettets kliniker, det icke
blott blefve fråga om handledning i obduktionstekniken och i den gröfre
makroskopiska undersökningen af vid obduktionen funna förändringar,
utan här den finare, mikroskopiska undersökningen och den derpå grundade
vetenskapliga demonstrationen af liköppningsfenomenen, sammanstälda
med symptom under lifstiden, vore af lika stor vigt och oftast
fordrade långt mera tid och arbete, än som kunde medhinnas under obduktionstimmarne,
så torde det vara uppenbart, att denna del af undervisningen
förutsatte vida större insigter och erfarenhet hos läraren, än
hvad man billigtvis kunde fordra af en amanuens. Genomförandet af
det vigtiga förslaget om utsträckning öfver hela året af undervisningen
å de medicinska och kirurgiska klinikerna blefve alltså helt och hållet
beroende på upprättandet af en ny lärarebefattning i patologisk anatomi
och på beviljandet af härför erforderliga medel.
Ehuru lärarekollegiet ej vid detta tillfälle funne lämpligt att afgifva
förslag rörande den tjenstgöringsskyldigliet, som borde åläggas
den ifrågasatta befattningens innehafvare, eller de vilkor, som borde
uppställas för behörighet till samma plats, ansåge dock kollegiet sig
böra för sin del såsom allmän grundsats i detta hänseende uttala, dels
att, ehuru innehafvare!! af befattningen skulle hafva till hufvudsaklig
uppgift att bestrida undervisningen i patologisk anatomi under den del
af året, då den ordinarie professorn vore derifrån frikallad, hans verksamhet
vid institutet icke borde begränsas till denna tid, och dels att
kompetensfordringarna borde ställas så högt, att med full visshet kunde
förutsättas, att tjensteinnehafvaren komme att ega de qvalifikationer,
8
Åttonde hufvudtiteln.
som erfordrades för att under den ordinarie professorns ledighet, uppehålla
den ''omförmälda, i sammanhang med de studerandes tjenstgöring
å lasarettets kliniker stående undervisningen i patologisk anatomi. Beträffande
platsens beskaffenhet ansåge ock lärarekollegiet, att — på
det nödig garanti måtte vinnas för att tjensten skulle komma att intaga
ett rätt förhållande till de öfriga lärarebefattningarna i patologisk anatomi
vid institutet och hvarken blifva eu bibefattning åt en person, som
egnade sin egentliga verksamhet åt enskild praktik, eller, för att bereda
ökad inkomst åt en för hela sin framtid vid tjensten fästad innehafvare,
af omständigheternas tvång förvandlas till en e. o. professorsbeställning
— den föreslagna tjensten icke borde förses med ordinarie
innehafvare utan, på sätt vid åtskilliga utländska medicinska läroverk i
likartade fall egde rum, tillsättas endast på förordnande och under en
begränsad tid af högst fyra år i sender, dervid dock den afgående innehafvare
n af tjensten borde, om han deraf gjort sig förtjent och vore i
alla hänseenden lämplig, vid befattningens återbesättande kunna komma
i åtanke. Och trodde sig lärarekollegiet med visshet kunna antaga, att
de tillfällen till vetenskaplig utbildning och idkande af specialstudier
samt den betydande merit för framtida befordran, som innehafvandet af
en sådan lärarebefattning måste erbjuda, skulle komma att innebära eu
icke ringa lockelse för yngre förmågor att för en sådan begränsad tid
egna hela sin verksamhet åt densamma.
Under åberopande af ofvan anförda motivering har lärarekollegiet
jemväl de två senaste åren förnyat sin anhållan om utverkande af det
anslag, som vore nödigt för åstadkommande af den ifrågasatta, för de
medicinska studierna i hög grad gagneliga förändringen i undervisningen;
och Universitetskanslern har hvarje gång till bifall förordat denna
anhållan. Då jag icke kan annat än finna det särdeles önskvärd!, att
den föreslagna anordningen af den kliniska tjenstgöringen må kunna
bringas till utförande, och det för ett så vigtigt ändamåls vinnande nödiga
anslagsbeloppet är jemförelsevis obetydligt, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning
derom, att för inrättande vid Karolinska institutets patologisktanatomiska
afdelning af en laboratorsbefattning med en på högst fyra
år i sender anstäld innehafvare måtte beviljas ett årligt anslag af
3,000 kronor.
Allmänna läroverken.
[5.] För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill
Ang. lärares läkare vid de allmänna läroverken äro enligt gällande grunder berättigade,
uppflyttning
i högre lönegrad.
Åttonde hufvudtiteln.
9
erfordras, enligt en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord approximativ
beräkning, från och med år 1885 ett belopp af 35,000 kronor utöfver
de för innevarande år anslagna lönemedlen. Jag får derför i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för nyss berörda
ändamål lios Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget till de allmänna
läroverken med 35,000 kronor.
Folkundervisningen.
För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärareseminarierna
anstälda lärare efter gällande grunder, erfordras
enligt en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord approximativ
beräkning från och med år 1885 ett belopp af 6,000 kronor utöfver
hvad förut blifvit för detta ändamål anslaget; och får jag i anledning
häraf hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning
derom, att för detta ändamål anslaget till folkskolelärareseminarierna
måtte ökas med omförmälda belopp 6,000 kronor.
Genom Riksdagens år 1878 fattade beslut blef anslaget till arfvoden
och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer höjd! till det
belopp, hvarmed det för närvarande utgår, eller 85,000 kronor.
Sedan nämnda tid har folkundervisningen fortgått i en ständig
utveckling och skolornas antal ökats, så att då vid 1878 års början, i
lida riket funnos 8,949 folk- och småskolor med 9,612 lärare och lärarinnor,
skolornas antal vid början af år 1883 uppgick till 9,652 med
10,846 lärare och lärarinnor. Till följd häraf har äfven inspektionen
erhållit allt större omfattning, i det att längre tid af året måst deråt
egnas och inspektörernes resor blifvit vidsträcktare, hvarigenom reseoch
traktamentskostnaderna stigit.
För att enligt Riksdagens önskan närmare reglera utgifterna för
inspektörernes resor förordnade Eders Kongl. Maj:t den 8 December
1881, efter Statskontorets hörande, att ersättningen för dessa resor
skulle från och med 1882, då en ny inspektionsperiod tog sin början,
tills vidare utgå efter de grunder, som äro bestämda för fjerde
klassen i gällande resereglemente, hvaraf följden visat sig blifva en
nedsättning af resekostnaden men en förhöjning af traktamentsersättningarna.
Vid samma tid måste äfven en förändring i inspektionsområdena
å några orter vidtagas och i sammanhang dermed samt till följd deraf
Pilt till Iiihsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 2
[6.]
Ang. seminariilärares
uppflyttning
i högre
lönegrad.
[7-]
Ang. arfvoden
och
resekostnadsersåttning
åt
folkskoleinspektörer.
1
lo Åttonde lmfvudtiteln.
att ett landsting indragit det belopp, som förut af landstingsmedel utgått
till arfvode för folkskoleinspektörer, de af statsmedel utgående
arfvodesbelopp något böjas.
Af dessa förenade orsaker hafva utgifterna för inspektionen, som
år 1878 utgjorde 80,762 kronor 55 öre och sedermera alltjemt ökats,
för år 1882 uppgått till 93,471 kronor 87 öre.
En förhöjning i det nu varande anslaget är således behöflig, och
anser jag, med afseende på hvad nu anförts, denna förhöjning böra bestämmas
till ett belopp af 10,000 kronor. På grund häraf hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer
måtte från och med år 1885 ökas med sistnämnda belopp, 10,000
kronor.
De tekniska läroverken.
[8.]
Ang. en
professur i
kemi och ett
lektorat i
geologi vid
Tekniska
högskolan.
Styrelsen för Tekniska högskolan har i underdånig skrifvelse den
13 sistlidne September i afseende å högskolans ordinarie årsanslag
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta proposition till Riksdagen
om en förhöjning i detta anslag af tillsammans/ 10,500 kronor,
nemligen:
till löneförbättring åt professorn i allmän kemi......... kr. 1,500: —;
» ett nytt lektorat i mineralogi, geognosi och geologi,
utom nu varande anslag af 1,500 kr. till
en extra lärare i samma ämne, hvilket skulle
ingå i den nye lektorns aflöning .............................. )> 1,500: —;
» delning af nu varande lektoratet i allmän byggnadslära,
In i s b y gg n a d s k o n s t och byggnadsstatik
i två lektorat ..................................................................... » 3,000: —;
» aflöning åt assistenter och andra tillfälliga lärarebiträden.
................................................................................ » 2,000: —;
» kemiska laborationer ...................................................... » 1,000: —;
» diverse utgifter för bränsle, belysning m. m....... » 1,500: —.
Den af Eders Kongl. Maj:t den 12 Maj 1876 för högskolan faststälda
aflönings- och utgiftsstat upptager bland annat för en professor
i allmän kemi, mineralogi och geognosi en aflöning af 6,000 kronor,
hvaraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar. I
det yttrande, som dåvarande chefen för Ecklesiastik-departementet den
Åttonde hufvudtiteln.
11
10 Januari 1876 till statsrådsprotokollet afgifvit angående frågan om
Teknologiska institutets förvandling till en teknisk högskola, hade emellertid
bemälde departementschef framhållit, att undervisningen i mineralogi
och geognosi icke ovilkorligen borde förenas med professuren i
allmän kemi, enär man icke alltid torde kunna vid läroverket fästa en
lärare, som vore skicklig att lemna undervisning i alla dessa ämnen
med den utsträckning denna numera borde erhålla, utan att undervisningen
i mineralogi och geognosi måtte, i händelse detta visade sig
behöfligt, få anförtros åt en särskild lektor. I enlighet med af styrelsen
för Tekniska högskolan gjord hemställan medgaf ock Eders Kongl.
Maj:t redan den 16 Februari 1877, att den undervisningsskyldighet, som
enligt den faststälda staten skulle tillhöra professorn i allmän kemi,
mineralogi .och geognosi, finge delas mellan en professor i allmän kemi
med en aflöning af 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar,
samt en extra lärare i mineralogi och geognosi med en aflöning
af 1,500 kronor.
Till extra lärare i mineralogi och geognosi förordnade styrelsen
med anledning häraf intendenten vid Riksmusei mineralogiska afdelning
professor A. E. Nordenskiöld, hvilken allt sedan år 1860 vid läroverket
bestridt undervisningen i dessa ämnen och dermed sedermera
fortfor till 1877 års slut, hvarefter samma undervisning oafbrutet varit
anförtrodd åt filosofie doktor A. E. Törnebohm. Under den tid lärarebefattningen
i mineralogi och geognosi var förenad med Riksmusei
berörda intendentur, ansåg man sig hafva skäl antaga, att läraren
möjligen kunde åtnöjas med eu aflöning af 1,500 kronor; men sedan
detta förhållande förändrats, och man till lärare erhållit en man, som
numera icke innehade någon annan, vare sig enskild eller offentlig, befattning,
och som icke blott vore en högst framstående geolog, utan
äfven visat sig vara en lika utmärkt lärare, kunde styrelsen icke förvänta
att få behålla honom vid läroverket, derest icke aflöningen betydligt
höjdes; och skulle han afgå, vågade styrelsen icke hoppas att
för den nuvarande aflöningen erhålla en värdig efterträdare. Läroämnena
mineralogi, geognosi och geologi, för hvilka vid de flesta utländska
tekniska högskolor funnes minst eu professur, vore också af den vigt,
i synnerhet för blifvande bergsmän, att de icke i längden syntes höra
åt eu extra lärare anförtros; och då undervisningen deri numera blifvit
utvidgad, bland annat genom anordnande af praktiska öfningar för bestämning
ej blott på kemisk utan ock på mikroskopisk väg af mineralier
och bergarter, funne sig styrelsen böra hemställa, att i stället för
den extra lärarebefattningen måtte för nyss nämnda ämnen upprättas ett
12
Åttonde hufvudtiteln.
särskildt lektorat med eu aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor
skulle utgöra tjenstgöringspenningar.
Derest ett sådant lektorat blefve upprättadt, skulle för innehafvaren
af den i staten upptagna professuren i allmän kemi, mineralogi
och geognosi endast återstå den allmänna kemien, det enda ämne, hvaruti
han hittills faktiskt undervisat. Styrelsen för Tekniska högskolan
har emellertid ansett, att den i stat för denne professor upptagna aflöning
af 6,000 kronor, hvilken lön tjenstens innehafvare hittills icke
till fullo åtnjutit, hädanefter borde komma honom till godo. Den allmänna
kemien vore nemligen ett hufvudämne vid läroverket för de elevei%
som tillhöra fackskolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap.
Det hade äfven visat sig att, långt ifrån att mineralogiens och geognosiens
afskiljande från denna lärostol och öfverlemnande åt eu särskild
lärare medfört en mindre undervisningsskyldighet för professorn i allmän
kemi än för andra vid läroverket anstälda professorer med full aflöning,
professorn i allmän kemi redan nu hvarje vecka hade fyra föreläsningar,
hvardera i IT2 timme, samt IOV2 timmars undervisningsskyldighet
å laboratoriet, eller fullt motsvarande hvad flertalet af öfrige professorer
vid läroverket ålåge. Det oaktadt visade sig mer och mer, med hänsyn
till de stora framsteg den organiska kemien i senare tid gjort och
dess stigande betydelse för industrien, en utvidgning önskvärd af den
lärokurs, som det åligger professorn i allmän kemi att föredraga. Men
en förökad undervisning, utöfver hvad i allmänhet ålåge andra professorer
vid läroverket, kunde ej billigtvis af honom fordras, så länge han
vore väsentligen sämre aflönad än samtlige öfrige professorer.
Med instämmande uti hvad som blifvit anfördt om behofvet af ett
särskildt lektorat i geologi och mineralogi, såsom befattningen lämpligen
torde böra benämnas, och då jag icke kan finna någon grund, hvarför
professorn i allmän kemi borde vara sämre aflönad än öfrige hufvudlärare
vid högskolan, helst hans undervisningsskyldighet synes vara lika
stor som deras och, på sätt visadt blifvit, ytterligare behöfver utvidgas,
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
att till inrättande af ett lektorat i geologi och mineralogi vid
Tekniska högskolan bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf
1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
samt att i sammanhang härmed den i den faststälda staten för
nämnda högskola upptagna professuren i allmän kemi, mineralogi och
geognosi måtte, utan förändring af de derför i stat upptagna löneförmåner,
förändras till en professur i (endast) allmän kemi.
Åttonde hufvudtiteln.
13
Uti nu gällande aflöning^- och utgiftsstat för Tekniska högskolan
finnes upptaget ett lektorat i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
och byggnadsstatik; men redan då detta lektorat första gången skulle
tillsättas, visade det, sig omöjligt att finna eu sökande, som tilltrodde
sig att undervisa i de tre nämnda ämnena, hvarför Eders Kongl. Maj:t
den 5 Oktober 1877, i enlighet med styrelsens underdåniga hemställan,
täcktes medgifva, att befattningen tills vidare finge delas mellan eu
lektor i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst samt en extra lärare
i byggnadsstatik, med en aflöning af 2,700 kronor till den förre
och 1,300 kronor till den senare. Sålunda fördelad, har undervisningen
i ofvan berörda ämnen fortgått till och med vårterminen 1883. Då
emellertid den tillförordnade lektorn i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst
våren 1882 begärde afsked från sin befattning, och denna
i föreskrifven ordning kungjordes ledig, anmälde sig till densamma
ingen sökande, som ansågs ega alla för platsen erforderliga egenskaper,
hvarför styrelsen endast under ett år förordnade till befattningens uppehållande
den bland de sökande, som dertill syntes lämpligast. Efter
denna erfarenhet fann sig styrelsen, innan den å nyo vidtog någon, åtgärd
för platsens besättande, böra anmoda högskolans lärarekollegium
att yttra sig, huruvida det ansåge, att eu annan fördelning än den
förhandenvarande af de tre läroämnena kunde för läroverket vara
lämpligare. Lärarekollegiet tillsatte för frågans utredning en komité
och hemstälde i öfverensstämmelse med dess förslag, dels att styrelsen
ville utverka, att ifrågavarande lektorat måtte, så snart ske kunde, delas
i tvänne lektprat, dels att, intill dess en sådan delning kunde åvägabringas,
undervisningen i allmän byggnadslära och byggnadsstatik måtte
uppdragas åt eu tillförordnad lektor med lön af 2,700 kronor, samt den
i husbyggnadskonst anförtros åt en extra lärare med ett arfvode af 1,300
krono:''. Å senare delen af denna framställning gjorde styrelsen i skrifvelse
den 8 sistlidne Februari hemställan om nådigt bifall, hvilket ock
lemnades genom kongl. bref den 23 i samma månad. Med anledning
af förra delen af lärarekollegiets nyss nämnda framställning har styrelsen
åter i skrifvelse den 13 sistlidne September, med åberopande af
ofvan berörda komités utlåtande, i underdånighet anhållit,, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för nästkommande Riksdag föreslå, att i stället för
det i nuvarande stat upptagna lektoratet i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
och byggnadsstatik, hvilket är försedt med en aflöning
af 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor utgöra tjenstgöringspenningar,
måtte inrättas tvänne lektorat, det ena i allmän byggnadslära och byggnadsstatik
med en aflöning af 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenst
-
[9.]
Ang. två
lektorat vid
Tekniska
högskolan,
det ena i
allmän byggnadslära
och
byggnadsstatik,
det
andra i husbyggnadskonst.
14 Åttonde hufvudtiteln.
göringepenuingar, det andra i husbyggnadskonst med en aflöning af
3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor tjenstgöringspenningar. Som emellertid
delningen af det ifrågavarande lektoratet icke lämpligen skulle kunna
träda i verket förr än med början af läsåret 1885—86, skulle dock för
kalenderåret 1885 blott en tredjedel behöfvas af det för ändamålet sedermera
erforderliga beloppet af 3,000 kronor.
Såsom stöd för denna anhållan har blifvit anfördt, dels att den
svårighet, som, enligt hvad ofvan påpekats, redan från början visat
sig att finna en lärare, fullt kompetent i alla tre med lektoratet förenade
ämnen, måste i följd af dessa läroämnens beskaffenhet ständigt
återkomma, dels att det omfång, som undervisningen i hvart och ett af
dessa ämnen måste ega, om den skulle kunna utgöra eu tillfredsställande
förberedelse för undervisningen i de begge byggnadsskolornas högre
årsafdelningar, äfven lade hinder i vägen för deras förening. Ehuru
den nu gällande undervistiingsplanen upptoge 5 föreläsningar i veckan
under hela läsåret samt 7 timmars öfningar i veckan under höstterminen
och 10 timmars öfningar i veckan under vårterminen i de ifrågavarande
trenne läroämnena, så hade dock föreläsningarna såväl i allmän
byggnadslära som i husbyggnadskonst allt hitintills måst inskränkas
till en lärokurs, som varit gemensam för läroverkets alla elever i andra
årsafdelningen och som således utan tvifvel måste anses såsom allt för
ofullständig för eleverna i de begge byggnadsskolorna, för hvilka dessa
ämnen vore af grundläggande vigt. För undervisningen i dessa båda
fackskolor, af hvilka den ena, eller väg- och vattenbyggnadsskolan, för
några få år sedan omfattade en tredjedel af läroverkets alla elever
samt den andra eller arkitekturskolan redan nu efter några få års tillvaro
mottoge mer än en femtedel af hela elevantalet, vore det otvifvelaktigt
af yttersta vigt, att en väsentlig utsträckning af undervisningen
1 de båda sistnämnda läroämnena med möjligaste första komme till stånd,
så att fullständigare specialkurser kunde genomgås: i allmän byggnadslära
åtminstone af eleverna i väg- och vattenbyggnadsskolan samt i husbyggnadskonst
åtminstone af eleverna i arkitekturskolan. Men för en
sådan utsträckning af undervisningen måste en enda lärares krafter, om
han än vore aldrig så nitisk, blifva otillräckliga. Ty för undervisningen
i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, hvilka ämnen lämpligast
kunde förenas, fordrades, enligt den af komiterade för ifrågavarande
trenne läroämnen uppgjorda undervisningsplanen, 5 föreläsningar och
2 timmars öfningar i veckan under höstterminen samt 5 föreläsningar
och 5 timmars öfningar i veckan under vårterminen, under det att
undervisningen i husbyggnadskonst kräfde 2 föreläsningar och 9 tim
-
Åttonde hufvudtiteln. 15
mars öfningar i veckan under höstterminen samt 1 föreläsning och 12
timmars öfningar i veckan under vårterminen. Någon svårighet att
inpassa denna anordning i den nu gällande undervisningsplanen förefunnes
icke. Med hänsyn till eu sådan fördelning af undervisningsskyldigheten
syntes åter billigt, att läraren i allmän byggnadslära och
byggnadsstatik erhölle en aflöning af 4,000 kronor, under det att läraren
i husbyggnadskonst tillädes en aflöning af 3,000 kronor.
Behofvet af förökade lärarekrafter för de båda byggnadsskolorna
framginge för (ifrigt ur en jemförelse mellan de lärarekrafter, som för
närvarande disponerades af dessa, och dem, som äro tillagda till exempel
den mekaniska fackskolan. För den sistnämnda, hvars obligatoriska
kurs icke vore mer än treårig, upptoge nämligen läroverkets nu gällande
stat tre särskilda professurer, två i maskinlära och en i mekanisk teknologi
samt ett lektorat i konstruktion af enkla maskindelar. För de
båda förstnämda, hvilka hade fyraårig obligatorisk lärokurs, funnes
deremot, utom det nu ifrågavarande lektoratet i byggnadslära, husbyggnadskonst
och byggnadsstatik, hvilket måste anses vara för bägge skolorna
gemensamt, endast eu professur i hvardera samt för väg- och
vattenbyggnadsskolan ett lektorat i geodesi och för arkitekturskolan
tvänne extra lärare i ornamentik och modellering. Under det att således
den mekaniska fackskolan för sina specialämnen egde att disponera
tre professorslöner och eu lektorslön, hade deremot af de båda byggnadsskolorna
den ena måst åtnöja sig med en professorslön jemte en
och en half lektorslön samt den andra med en professorslön, eu half
lektorslön och två arfvoden till extra lärare.
På grund af den sålunda förebragta utredningen, hvarigenom det
synes mig vara ådagalagdt, att för en tillfredsställande undervisning i
allmän byggnadslära, byggnadsstatik och husbyggnadskonst vid Tekniska
högskolan behöfvas minst två lektorer i dessa ämnen, och då det
derför erforderliga anslaget bör uppföras å ordinarie stat samt helst
vara redan från årets början tillgängligt, anser jag mig böra tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen dels att medgifva, det lektorsbefattningen
i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik
vid Tekniska högskolan må, med bibehållande af den i staten för
nämnda högskola upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor
utgöra tjenstgöringspenningar, förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära
och byggnadsstatik, dels att till inrättande af ett lektorat i
husbyggnadskonst vid högskolan bevilja ett ordinarie anslag af 3,000
kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle utgå såsom tjenstgöringspenningar.
Hi Åttonde liufvudtiteln.
[10.] Beträffande den begärda förhöjningen i anslagen till aflöning af
Ang. förhöjassistenter och andra tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer
“''aflöning %l samt till diverse utgifter har Tekniska högskolans föreståndare mednssistenter
delat följande upplysningar. Utgifterna till aflöning af assistenter och
tillfånig 1 tä- extra lärarebiträden, hvartill i staten nu finnes ett anslag af 5,000
rarebiträden, kronor, både under de senaste fem åren vexlat mellan 5,427 och 6,645
laboratorier kronor, öretal oberäknade, och i medeltal uppgått till 5,916 kronor. Enligt
samt till; di- de uppgifter från vederbörande lärare om behofvet af anslag till ifråga‘fa™bränsle!
varande ändamål, som lärarekollegiet till styrelsen öfverlemnat, skulle
belysning m. dertill i medeltal årligen erfordras 8,400 kronor; och sedermera hade
ZisiL hög-'' läraren i mekanisk teknologi jemväl gjort framställning om behofvet
skolan, af en assistent, till hvars aflöning minst 500 kronor erfordrades, hvarigenom
hela det af lärarne begärda anslaget ökades till 8,900 kronor.
Sistnämnde assistent skulle hufvudsakligen sysselsättas med de mekaniskt
tekniska samlingarnas ordnande och etikettering, hvarvid, då fråga
vore om hel- och halffabrikater, jemväl borde i korthet angifvas sättet,
hvarpå de blifvit framstälda. Derjemte skulle han dock äfven biträda
vid undervisningen, då sådant vore behöfligt. Alldenstund eu dylik
assistent borde blifva af stort gagn för den Tekniska högskolan, och
platsen dessutom utgjorde en god skola för blifvande lärare vid tekniska
läroverk, förordade föreståndaren antagandet af en sådan, så snart
medel för hans aflöning kunde anskaffas.
Då emellertid de belopp, som vissa lärare begärt till assistenters
aflöning, syntes vara något större, än behofvet oundgängligen kräfde,
ansåg föreståndaren icke, att 8,900 kronor årligen vore för ändamålet
erforderliga; men enär den nuvarande aflöningen till assistenter, som
i allmänhet utgått efter 1 krona 50 öre i timmen, icke kunde anses för hög,
och det i några ämnen stundom visat sig svårt att med nuvarande aflöning
erhålla goda assistenter, hemstälde han, att ifrågavarande anslagmåtte
höjas från 5,000 till 7,000 kronor.
Beträffande åter det till 5,000 kronor upptagna statsanslaget till
kemiska laborationer, som fördelats mellan den kemiska och den metallurgiska
afdelningen, så att 3,500 kronor beräknats för den förra och
1,500 kronor för den senare, så hade det under många år måst öfverskridas.
Sålunda hade under senaste femårsperiod, 1878—82, utgifterna
för båda nämnda afdelningar, öretal oberäknade, vexlat mellan 5,310
och 6,293 kronor samt i medeltal årligen uppgått till 5,733 kronor.
Äfven om gaspriset, sedan Stockholms stad öfvertagit härvarande gasverk,
skulle komma att nedsättas, hvarom dock ännu ingenting vore
bestämdt, skulle dock icke någon betydligare minskning af berörda ut
-
Åttonde hufvudtiteln.
17
gifter deraf blifva en följd; ty i desamma inginge kostnaden för gas
endast å den kemiska afdelningen, och denna hade under ifrågavarande
femårsperiod i medeltal ej stigit till mer än 699 kronor årligen. Vid
sådant förhållande, och då under femårsperioden 1873—77, hvarunder likväl
antalet laboranter på begge laboratorierna varit vida större än under
sist förflutna femårsperiod, utgifterna för kemiska och metallurgiska
afdelningarna i medeltal årligen stego till 7,046 kronor, ansåg sig föreståndaren
icke kunna föreslå anslaget till kemiska laborationer till lägre
belopp än 6,000 kronor. Härvid förutsatte han dock, att alla utgifter
för den kemiska afdelningen, utom för ved, hädanefter såsom hittills
skulle bestridas af detta anslag, men att deremot all gas till metallurgiska
laboratoriirummen fortfarande skulle betalas af anslaget till diverse
utgifter, enär gasmätaren i Bergskolans hus vore gemensam för
laboratoriirummen och läroverkets öfriga lokaler derstädes.
Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, såsom bränsle,
gas, materielens underhåll och komplettering in. m., hvilket i nuvarande
stat utgör 8,500 kronor, hvaraf 6,500 beräknats för läroverkets hufvudbyggnad
och 2,000 för bergskolebyggnaden, så hade äfven det under
flera år visat sig otillräckligt. Under senast förflutna fem år, 1878—82,
hade nämnda utgifter, öretal oberäknade, vexlat mellan 9,596 och
10,885 kronor samt i medeltal varit 10,214 kronor. Orsakerna dertill,
att de så betydligt öfverstigit det belopp, hvartill desamma i början
af 1870-talet uppgingo, och hvilket hufvudsakligen lades till grund för
beräkningen, när det nuvarande anslaget begärdes, vore flerehanda.
Sålunda hade, i följd af lärokursernas utsträckning till 4 år i väg- och
vattenbyggnadsskolan och den mekaniska fackskolan samt upprättandet
af en ny fackskola för arkitektur med fyraårig lärokurs, i hvilken antalet
elever blifvit mycket större, än man med ledning af erfarenheten från
Akademien för de fria konsterna hade skäl att antaga, dels tre nya ritsalar
och två mindre rum för modellering måst inredas och förses med
gasledning, hvarigenom bland annat årliga kostnaden för gas icke obetydligt
stigit, dels åtta större eller mindre rum, som förut icke eller blott
undantagsvis eldades, under vintertiden måst hållas uppvärmda. Vidare
hade, sedan högskolans lärare tillåtits att med eleverna årligen göra
studieresor i landsorten, reseersättning till vederbörande lärare för sådana
resor, jemlikt nådiga brefvet den 31 December 1875, utbetalts af
högskolans anslag till diverse utgifter. Under femårsperioden 1878—82
hade årliga kostnaden för gas å läroverkets allmänna afdelning i
medeltal varit 1,253 kronor och i bergskolans hus, med undantag af
professorns boställe, der gasen bekostats af boställsinnehafvare!!, 661
Bih till Rihsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 3
18
Åttonde hufvudtiteln.
kronor, eller tillsammans 1,914- kronor; och om gaspriset, såsom ofvan
antyddes, skulle komma att nedsättas, borde väl kostnaden för belysningen
i afsevärd mån minskas; men som kostnaden för uppvärmning
under senaste femårsperiod i medeltal uppgått till 4,297 kronor, oaktadt
bränsleprisen under samma tid icke varit höga, och en blott obetydlig
stegring deri motvägde åtminstone större delen af den minskning i
kostnaden för gas, som genom gasprisets sänkning kunde uppstå, ansåge
sig föreståndaren för den närmaste tiden efter år 1884 icke kunna beräkna
behofvet af ordinarie anslag för diverse utgifter till mindre än 10,000
kronor, helst han måste antaga, att kostnaden för såväl den fasta inredningens
som all annan materiels underhåll blefve större, i den mån
materielen blefve äldre.
Vid beräkningen af anslagsbehofven så väl till »assistenter» som
till »kemiska laborationer» och »diverse utgifter» vore förutsatt, att
Tekniska högskolan hädanefter såsom hittills tillätes att fritt disponera
inflytande tillfälliga inkomster af betalande, d. v. s. icke medellösa,
extra elever. Dessa inkomster, som under senaste femårsperiod i medeltal
utgjort 2,067 kronor, hade dock under de båda sista åren minskats
och under dessa i medeltal uppgått till endast 1,620 kronor, hvarför de
för den närmaste framtiden icke torde böra beräknas till högre belopp
än omkring 1,600 kronor.
Att anslagen till assistenter, kemiska laborationer och diverse utgifter
under flere år kunnat, på sätt som skett, öfverskridas, hade varit
möjligt dels genom ofvan nämnda inkomst af extra elever, dels derigenom,
att besparingar blifvit gjorda å anslagen till verkstaden och
samlingarna. Dessa anslag behöfdes dock hädanefter ganska väl för
de ändamål, hvartill de blifvit anvisade. Ty om man ock under några
år utan någon större olägenhet kunde för sådana ändamål göra inskränkningar,
kunde dock icke dermed under en längre tid fortsättas.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, och då behofvet
af tillökning i ofvan berörda anslag synes mig väl utredt, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att höja följande ordinarie anslag i Tekniska högskolans
stat med nedanstående belopp, nämligen a) anslaget till aflöning åt assistenter
och andra tillfälliga lärarebiträden med 2,000 kronor, b) anslaget
till kemiska laborationer med 1,000 kronor och c) anslaget till
diverse utgifter för bränsle, belysning m. m. med 1,500 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
19
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kommersekollegium anmält, hurusom [11.]
Direktionen öfver Tekniska söndags- och afton-skolan i Eskilstuna uti
en till kollegium ingifven skrifvelse gjort framställning om behofvet af get till raft}
flöjning i det till skolan utgående statsanslag. dag!^och''äf
Direktionen
har i sådant afseende anfört: att allt sedan höstter- ton-skolan i
minen 1879 årligen ett större antal lärjungar sökt inträde i skolan, än
som der kunnat emottagas i anseende dertill att så väl utrymme som lärarekrafter
varit otillräckliga; att emellertid, sedan ett af Eskilstuna stad för
skolan uppfördt läroverkshus nu blifvit färdigt, tillräckligt utrymme erhållits
för ett betydligt större antal elever, hvadan således endast behofvet
af ökade lärarekrafter återstode att fylla; att detta behof lättast
och med minsta kostnad kunde afhjelpas genom anställande af biträdande
lärare för nedersta afdelningen i matematik, svenska språket
och frihandsteckning, då nuvarande lärarekrafter vore fullt tillräckliga
för undervisningen i de båda öfre afdelningarna, äfven sedan skolan
blifvit i tillfälle att emottaga ett större antal elever; att, då direktionen
ansåge desse lärare kunna erhållas mot ett arfvode af 1 krona 50 öre
i timmen, den härför erforderliga kostnaden, enligt i skrifvelsen närmare
utförd beräkning, skulle uppgå till 672 kronor; att åt skolans vaktmästare,
hvilkens nuvarande aflöning af 250 kronor, förutom fri bostad f
och vedbrand af staden, icke kunde anses utgöra full ersättning för
hans tjensteåligganden, ett årligt lönetillskott af 100 kronor vore behöfligt;
samt att lyshållningen i det nya skolhuset, som vore mer än tre
gånger större än det gamla, för hvars belysning under senaste läsår
kostnaden uppgått till 341 kronor 15 öre, komme att medföra en ökad
utgift af omkring 600 kronor; — och har direktionen, då skolan saknade
medel till bestridande af angifna kostnader, anhållit att det
till skolan nu utgående statsanslag, 6,600 kronor, måtte från och med
detta läsår ökas med 1,400 kronor.
Kommersekollegium har om förhållandena vid skolan vidare meddelat:
att, enligt den om skolans verksamhet under läsåret 1882—1883
afgifna berättelse, undervisningen varit fördelad på tre ettåriga afdelningar
samt fortgått söndags-förmiddagar klockan 9—Va 1, med afbrott
af en half timme för hållande af gudstjenst, och alla söcknedagsaftnar
klockan 6 — 8 eller 9 under de båda terminerna från den 1 September till
den 23 December och från den 8 Januari till den 1 Maj; att i nedersta
afdelningen undervisning meddelats i matematik, linearteckning, svenska
språket, frihandsteckning och gravering samt bokföring; att lärarnes
antal är fyra, af hvilka en tillika är föreståndare, förutom en lärarinna
i frihandsteckning och gravering; att lärjungarnes antal under läsåret
20 Åttonde hufvudtiteln.
varit i öfverstå afdelningen 17, i den mellersta 17 och i nedersta afdelningen
66, eller tillsammans 100; äfvensom att skolans inkomster ut
-
gjorts af
statsanslaget ........................................................................... kr. 6,600: —
räntor å skolans medel......................................................... » 12: 61
» å premiemedlen.......................................................... - » 538: 89
samt utgifterna af
löner och arfvoden ............................................................... kr. 5,530: —
till materiel m. m.........................................''........................ » 689: 18
pris och belöningar åt elever .......................................... » 431: 90
kr. 6,651: 08.
.Af denna räkenskap framginge visserligen, att ett öfverskott af
omkring 500 kronor uppkommit dels derigenom att räntan å premiemedlen
ej blifvit till fullo utdelad, dels derigenom att af anslaget till
skolmateriel m. m. — utgörande 1,070 kronor — blifvit användt endast
ofvan uppgifna belopp 689 kr. 18 öre; men en besparing af detta anslag
torde för framtiden ej vara att påräkna, i synnerhet efter skolans
utvidgning, och hade nu uppstått af den anledning, att med hänseende
till skolans förestående flyttning och deraf föranledda kostnader inköpen
af undervisningsmateriel, som under år 1880 uppgått till 1,002 kr. 23 öre
och år 1881 till 1,009 kr. 59 öre, år 1882 inskränkts till det mest nödvändiga.
På grund af dessa förhållanden och enär de utgifter, om hvilkas
höjande nu gjorts framställning, bestredes af statsmedel, under vilkor
att staden Eskilstuna tillhandahölle lokal för skolan samt ombesörjde
lokalens underhåll och uppvärmning, då i öfrigt af hvad direktionen
till stöd för ansökningen anfört visade sig, att en tillökning i det till
uppehållande af undervisningen i skolan utgående anslag af statsmedel
vore af verkligt behof påkallad, samt då vid beloppet af hvad i detta afseende
blifvit begärdt icke syntes vara något att erinra, har Kommersekollegium
tillstyrkt den af direktionen framstälda anhållan.
.Då det synes mig vara af vigt, att ifrågavarande läroanstalt icke
af brist på nödiga medel hindras i sin för den industriidkande orten
gagnande verksamhet, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att bevilja en förhöjning i statsanslaget till Tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna med 1,400 kronor.
Åttonde hufvndtiteln.
21
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
När hospitalsöfverstyrelsen år 1876 uppdrogs åt dåvarande Sundhetskollegium,
uppfördes å detta embetsverks stat ett anslag af 1,000
kronor för år såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision
af hospitalens räkenskaper. Men när under följande året Sundhetskollegium
ombildades med benämning Medicinalstyrelsen och erhöll ny
stat från och med år 1878, hade, under förutsättning att revisionen af
hospitalsräkenskaperna skulle i enlighet med derom väckt förslag skiljas
från Medicinalstyrelsen och öfvergå till Kammarrätten, detta arbete icke
tagits i beräkning vid bestämmande af de arbetskrafter, som behöfde
inom Medicinalstyrelsen finnas, och ej heller något anslag för nämnda
revisionsarbete blifvit upptaget i den nya staten för bemälda styrelse.
I fråga om ordnandet af denna angelägenhet inkommo sedermera
ej mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen med infordrade
underdåniga utlåtanden, af hvilka syntes framgå, att öfverflyttningen af
sagda revision till Kammarrätten skulle möta många svårigheter, beroende
så väl på de ifrågavarande räkenskapernas beskaffenhet som
äfven på den stadgade ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete
inom Kammarrätten; hvaremot, och då Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse
för hospitalen vore skyldig tillse, att de till dess disposition
stälda anslagen till hospitalens underhåll och byggande af nya hospital
i föreskrifven ordning förvaltades och redovisades, samt deraf följde,
att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år måste till Medicinalstyrelsen
aflemnas för att der sammandragas till ett för dem alla''
gemensamt bokslut, innefattande öfverstyrelsens redovisning för nämnda
anslag, så syntes ock derföre ändamålsenligast vara, likasom äfven
ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, hos Medicinalstyrelsen
började räkenskapsgranskning af samme person fortsattes och
gjordes fullt uttömmande, så att räkenskaperna derefter icke behöfde
underkastas någon vidare detaljgranskning. Härjemte hade Medicinalstyrelsen,
enär hospitalsräkenskaperna numera till följd af hospitalens
utvidgning erhållit eu icke obetydlig tillökning, hemstält, att revisionsarfvodet
måtte utgå med ett till 1,200 kronor förhöjdt belopp.
I)å de åsigter angående lämpligaste sättet för hospitalsräkenskapernas
granskning, hvartill såväl Kammarrätten som Medicinalstyrelsen
sålunda kommit, stodo i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens
under år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till
hvilken löneregleringskomitén under sitt fortsatta arbete öfvergått, att
[12.]
Ang. arfvode
för granskning
af hospitalsräkenskaperna.
22
Åttonde hufyudtiteln.
i allmänhet den inom de centrala embetsverken förekommande revisionen
borde bos dessa bibehållas, i följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens
arbetskrafter för att sätta detta embetsverk i stånd att öfvertaga
nämnda revisionsarbete ej blifvit ifrågasatt, gjorde Eders Kongl. Maj:t
framställning till 1880 års Riksdag, att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen
måtte höjas med 1,200 kronor, att användas till arfvode för
revision af hospitalens räkenskaper. Riksdagen ansåg likväl icke lämpligt
att redan då göra tillökning i en så nyligen reglerad lönestat, helst
Riksdagen trodde revisionen af hospitalens räkenskaper kunna åläggas
någon af Medicinalstyrelsens ordinarie embetsmän, derest det å staten
med ett belopp af 11,000 kronor uppförda anslag för medikamentsräkningars
granskning, vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar
och tillfälliga biträden icke lemnade tillgång till beredande af ersättning
för berörda göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att med
Medicinalstyrelsens nuvarande personal och de anslag, som nu stå till
styrelsens förfogande, bereda utväg för verkställande af det allt drygare
arbetet med hospitalsräkenskapernas granskning. Eders Kongl. Maj:t
har derföre under en följd af år behagat till bemälda styrelses förfogande
för ändamålet anvisa ett extra anslag af 1,200 kronor årligen.
Medicinalstyrelsen har nu i sin den 21 September nästlidna år aflåtna
underdåniga skrifvelse angående medicinalverkets behof ånyo fäst
uppmärksamhet på denna fråga och dervid anfört, att, om berörda revisionsarbete,
som numera, sedan föreskrifvet blifvit, att hospitalsräkenskaperna
skola öfverlemnas till Kammarrätten fyra månader efter räkenskapsårets
utgång, förutsätter en fortgående revision af de qvartalsvis
från hospitalen ingående räkenskaperna, fortfarande skall ega rum bos
Medicinalstyrelsen, det icke torde anses lämpligt, att ett år efter år
fortlöpande arbete inom embetsverket godtgöres med extra anslag; och
har Medicinalstyrelsen för den skull hemstält, att för ändamålet måtte
beredas ett ordinarie anslag till samma belopp, som under de senare
åren dertill utgått.
Då behofvet af ett sådant anslag till föreslaget belopp synes mig
vara lika ådagalagdt som lämpligheten deraf, att berörda revisionsarbete
inom Medicinalstyrelsen verkställes af dertill utaf styrelsen antagen
person, så tvekar jag icke att i likhet med samma styrelse hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till arfvode för
granskning af hospitalens räkenskaper uppföra å Medicinalstyrelsens stat
ett årligt anslag af 1,200 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
23
I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Svenska Tand- [13.]
läkare-sällskapet gjort underdånig framställning om beviljande af anslag Ana-poliför
anordnande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar; till
stöd för hvilken framställning hufvudsakligen blifvit anfördt: att tand- domar.
läkareundervisningen icke vore på ett ändamålsenligt sätt ordnad;
att hittills utfärdade stadganden rörande tandläkarekonsten och dess utöfning
icke innehölle någon föreskrift, som beredde möjlighet för de
studerande att inhemta de för vinnande af rättighet till tandläkarekonstens
utöfning nödiga kunskaper; att emellertid en vigtig del af
ifrågavarande undervisning kunde ordnas genom upprättande i hufvudstaden
af en poliklinik, enär det alltmera visat sig, att det vore just
den kliniska undervisningen i tändernas, munnens och svalgets sjukdomar,
tändernas vård och behandling jemte tandoperationer och plomberingar
m. m., som hittills saknats för de studerande; att det bästa
tillfälle skulle beredas kandidaterna att vid en offentlig poliklinik, der
man kunde emotse en talrik klientel, inhemta de för yrkets utöfvande
nödiga kunskaper, samt att en stor del af de brister i tandläkareundervisningen,
som så länge öfverklagats, derigenom skulle blifva afhjelpa
och har Tandläkare-sällskapet ansett, att för en dylik polikliniks
åvägabringande ett anslag af 2,500 kronor under ett försöksår vore erforderligt
samt att, beträffande klinikens anordning, det vore af be- ,
hofvet påkalladt att vid densamma anstäldes två lärare, af hvilka den
ene skulle förestå den kliniska undervisningen och den andre undervisa
i plomberingar, tandregleringar m. m.
Efter härå erhållen remiss har Medicinalstyrelsen inhemtat yttrande
i ämnet af examinatorerne i tandläkare-examen, Professoren friherre
G. von Duben, extra ordinarie Professoren C. J. Rossander och Tandläkaren
Roland Martin, hvilka förklarat sig så mycket hellre instämma
i de skäl, dem Tandläkare-sällskapet anfört till stöd för sin framställning,
som dessa skäl vid flera föregående tillfällen blifvit af examinatorerne
framhållna. Vidare instämde examinatorerne till alla delar i
Tandläkare-sällskapets uttalande, att behofvet af en undervisningsanstalt
för tandläkarekandidater visat sig vara allt mera trängande, samt meddelade,
att svårigheten för de studerande att på enskild väg förskaffa sig
de kunskaper, som staten af dem fordrade, blifvit allt större, emedan
enskilde tandläkare dels börjat blifva allt mindre villige att undervisa
i alla de ämnen, i hvilka examinanderne skulle undergå pröfning, dels
icke heller kunde det af brist på lokaler och tillräcklig materiel för
undervisningen, äfven förutsatt att alla praktiserande dentister dertill
vore fullt kompetente. Också hade under senare tider en stor del af
24
Åttonde hufvudtiteln.
examinanderne måst underkännas i vissa ämnen. Men dessa missförhållanden
skulle, enligt examinatorernes mening, i väsentlig mån afhjelpas
genom en på lämpligt sätt anordnad klinik för tandläkare, hvilken
skulle blifva till stor fördel äfven,för allmänheten, ej allenast derigenom
att en stor mängd mindre bemedlade personer der skulle mot
ingen eller jemförelsevis ringa ersättning kunna erhålla råd och hjelp
för sjukdomar i munnen, utan äfven och hufvudsakligast derför, att
utbildandet af skicklige tandläkare vore en angelägenhet, som rörde
alla och komme alla till godo. Men under det examinatorerne i hufvudsak
vore fullt ense med Tandläkare-sällskapet, kunde de likväl icke
tillstyrka det af sällskapet framlagda förslaget, som afsåge att begära
en jemförelsevis mindre summa för att under ett år och på försök anordna
en klinik, under förhoppning att genom redogörelse för eu sådan
anstalts verksamhet behofvet deraf skulle ytterligare framgå och derigenom
af Riksdagen lättare erhållas ett större och tillräckligare anslagför
sakens definitiva ordnande. Examinatorerne, som angående denna
fråga samrådt med Tandläkare-sällskapet, hafva vidare lemnat uppgifter
dels å de kostnader, som erfordrades för sjelfva upprättandet af kliniken
med den materiel, en sådan kräfde, och som för en gång ifrågakomme,
dels ock å de utgifter, hvilka vore af nöden för klinikens regelmässiga
handhafvande och således hvarje år återkomme. I förra fallet,
eller för anskaffande af instrument och mobilier, som i första hand behöfdes,
upptoge kostnadsförlaget ett belopp af 2,415 kronor; i senare
fallet åter, eller i fråga om klinikens vidmakthållande, kunde de årliga
kostnaderna icke beräknas till mindre än följande belopp:
till hyra för lokal........................................................................... kr. 900: —
» ved och ljus.............................................................................. » 200: —
» uppassning................................................................................. )> 200: —
» materielens underhåll och förbrukningspersedlar...... » 200: —
» arfvoden åt föreståndare och lärare................................. » 1,500: —-
summa
kr. 3,000
Likväl, och hvad särskild! anginge det föreslagna arfvodet åt klinikens
föreståndare och lärare, så vore detta uppenbarligen allt för litet,
enär den ene af dem måste finnas på kliniken hela året om, hvarje dag
under minst två timmar, och den andre lika lång tid dagligen under
läsåret, d. v. s. åtta månader. Men förenämnda arfvode hade blifvit
satt till anförda belopp under förutsättning att dertill vidare finge räknas
de 1,000 kronor, som nu jemlikt nådiga brefvet den 2 Mars 1883
vore för ett år anvisade såsom ersättning åt examinatorn i det praktiska
Åttonde hufrudtiteln.
25
profvet vid tandläkarepröfningen och hvars fortsatta utgående vore för
ändamålet af nöden, så att till arfvoden åt föreståndare och lärare
beräknats 2,500 kronor.
För egen del har Medicinalstyrelsen i afgifvet utlåtande af den
10 December nästlidna år erinrat, hurusom Medicinalstyrelsen, likasom
förut Sundhetskollegium, vid flera tillfällen fäst Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet på de brister, som vidlådde tandläkareundervisningen,
och de stora svårigheter, som mötte dem, hvilka egnade sig åt tandläkareyrket,
att förskaffa sig de af staten föreskrift^ kunskaper för rättighet
till utöfning af nämnda yrke. Enär dessa svårigheter syntes
blifva med hvarje år allt större, har Medicinalstyrelsen förty ansett sig
böra på det högsta förorda det väckta förslaget om ett definitivt ordnande
af tandläkareundervisningen; hvarvid tillika anförts bland annat:
att tandläkarekonsten numera icke vore inskränkt till rent tekniska
göromål, såsom tandutdragning och insättning af konstgjorda tänder,
utan småningom förvärfvat sig högre betydelse i medicinskt hänseende
för helso- och sjukvård, i följd hvaraf tandläkaren, förutom fullständiga
tekniska kunskaper, måste ega erforderliga insigter i kemi, fysik, anatomi,
fysiologi, allmän och speciel patologi, terapi o. s. v.; att under
nuvarande förhållanden en hvar, som ville erhålla rättighet att utöfva
tandläkareyrket, måste på egen bekostnad förvärfva sig de härför nödiga
kunskaperna; att emellertid undervisningen härutinnan vore beroende
dels derpå, huruvida personer funnes, som vore hugade att lemna
en sådan undervisning, dels om dessa egde tillräcklig skicklighet dertill;
samt att, så länge aflönade lärare saknades, svårighet äfven mötte
för anordnandet af den pröfning, som skall föregå rättigheten till yrkets
utöfning, nemligen afläggandet af det s. k. praktiska profvet, hvilket,
utom allehanda tandoperationer, bestode i förfärdigandet af tvenne slags
tandarbeten, som borde utföras under examinatorns tillsyn; men att
detta vore för examinatorn förenadt med ej ringa olägenhet, besvär
och äfven kostnad, då han för profvets fullgörande måste upplåta sin
egen atelier, enär någon annan plats för ändamålet icke funnes anordnad.
På dessa och i öfrigt andragna skäl har Medicinalstyrelsen, i enlighet
med hvad examinatorerne i tandläkareexamen hemstält, gjort underdånig
framställning, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition om anvisande dels för en gång af ett belopp af 2,415
kronor för anskaffande af erforderliga instrument och mobilier för inrättande
i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest
tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning, och dels ett årligt
Bill. till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 4
[14.]
Ang. skrifmaterialier
och expenser,
red in. in.
[15.].
Ang. utgifvande
af historiska
handlingar.
26 Åttonde hufvudtiteln.
anslag från 1885 års ingång af 4,000 kronor att användas till hyra af
lokal samt till ved, ljus och uppassning äfvensom till aflönande af föreståndare
och lärare vid nämnda poliklinik och undervisningsanstalt.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande i
hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever
jemväl skola erhålla undervisning, bevilja ett årligt anslag från
1885 års ingång af 4,000 kronor, att användas enligt nu angifna grunder.
Till den vidare framställning jag har att göra angående det fölen
gång erforderliga anslaget till anskaffande af instrument och mobilier
för denna anstalt, anhåller jag att få återkomma vid redogörelsen
för de extra ordinarie anslagsbehofven.
Öfriga ordinarie anslag.
I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke
att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
för närvarande uppgående till 21,690 kronor, måtte höjas med 582
kronor.
Extra anslag:
Riksarkivet.
I skrifvelse den 27 September 1883 har Riksarkivarien underdånigst
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till
fortsatt utgifvande genom Riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets histöria, uppföra på 1885 års stat
3,000 kronor, eller enahanda belopp, som under de närmast föregående
åren varit för ändamålet beviljadt.
Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat
jemväl för år 1885 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
Lifrustkammaren.
27
I sammanhang med framställning om anvisande af erforderliga
medel till aptering af nordöstra flygeln å Stockholms slott för inrymmande
af Lifrust- och Klädkamrarnes förenade samlingar, hvilka
skulle från nationalmuseibyggnaden dit öfverflyttas, behagade Eders
Kongl. Maj:t tillika föreslå senast församlade Riksdag att för Lifrustkammaren
bevilja för år 1884 en provisorisk stat, slutande å 5,800
kronor. Riksdagen, som emellertid ansåg någon förhöjning i utgifterna
för samlingarnas vård och underhåll icke vara behöflig för år 1884,
hvarunder flyttningen skulle ega rum, anvisade för tillsyn, underhåll
och vård af samlingarna samt expenser för innevarande år ett belopp
af 4,600 kronor.
Sedan Nationalmusei nämnd, som under den 29 Juni 1883 erhöll
befallning att inkomma med förslag till fördelning af sistberörda anslagsbelopp
4,600 kronor, i skrifvelse den 8 påföljande Oktober anfört
att — då enligt nådiga brefvet den 10 December 1880 ett belopp af högst
1,000 kronor årligen, utöfver de för Lifrustkammaren särskild^ anslagna
medel, borde af de vid Nationalmuseum inflytande s. k. förevisningsmedlen
utgå till Lifrustkammaren tillsvidare och så länge dess samlingar
förbiefve i nationalmuseibyggnaden, samt under förutsättning att af
sistberörda medel användes 800 kronor för innevarande år, hvarunder
samlingarna antagligen större delen af året komme att förblifva i museibyggnaden
och tjenstepersonalen måste tagas i anspråk så väl vid
öfverflyttningen som vid samlingarnas ordnande derstädes,. för innevarande
år skulle kunna för Lifrustkammarens behof disponeras en
summa af tillhopa 5,400 kronor; så täcktes Eders Kongl. Maj:t under
den 9 sistlidne November, i enlighet med museinämndens förslag, för
år 1884 fastställa utgiftsstat för Lifrustkammaren, slutande å sistnämnda
belopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förordnade: att Lifrustkammaren
med dertill hörande samlingar fortfarande skall vara stäld
under inseende af Nationalmusei nämnd och intendent, jemlikt bestämmelserna
i nådiga brefvet den 10 December 1880; samt att, sedan anrnäldt
blifvit, att lokalerna i nordöstra slottsflygeln för det afsedda
ändamålet apterats, Lifrustkammarens samlingar skola från Nationalmuseum
dit öfverflyttas.
Efter det förutvarande föreståndaren för Lifrustkammaren under
nästlidna år med döden afgått och innan annan person å befattningen
erhållit förordnande, har under denna ledighet Intendenten vid Nationalmuseum
i skrifvelse den 8 Oktober 1883 inkommit med förslag till en
[16.]
Ang. anslag
för Lifrustkammare^.
[17.]
Ang. tillfällig
lön t förbättring
åt
tjenstemännen
vid domkapitlens
expeditioner.
[18, 19.]
Ang. seminarier
för
språkvetenskap
vid universiteten.
Åttonde hufvudtitelu.
öfvergångsstat för Lifrustkammaren under år 1885, slutande å 6,400
kronor,. eller samma belopp som redan vid ärendets föregående behandling
blifvit af Nationalmusei nämnd föreslaget.
Då nu Lifrustkammarens samlingar under loppet af innevarande
år komma att från nationalmuseibyggnaden öfverflyttas, och för fyllandet
af deras behof ej längre kan påräknas något bidrag af Nationalmusei
förevisningsmedel, hvadan det är nödigt, att de oundgängligaste behofven
tillgodoses genom särskilda anslag, får jag, med åberopande af den
utredning af denna fråga, som vid nästlidna riksdag meddelades, i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat under år 1885 för Lifrustkammaren anvisa:
till aflönande af föreståndaren, arfvode .................................... kr. 2,000: —
åt en lifrustmästare, d:o.................................................................. » 1,200: —
» en vaktmästare, tillika eldare, d:o.......................................... » 900: —
till renhållning och reparationer in. m..................................... » 400: —
» brännmaterial................................................................................. » 1,000: —
y> samlingarnas vård och underhåll samt expenser in. in. » 300: —-
Summa kronor 5,800: —.
Domkapitlens expeditioner.
För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende
å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,
ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år
1885 i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt, belopp;
.och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka framställning
till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för år
1885 anslås 3,716 kronor.
Universiteten.
Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande
understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier
för språkvetenskap får jag, under åberopande af hvad vid föregående
riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter
äfven för år 1885 bevilja extra anslag till samma belopp, som under
Åttonde hufvudtiteln.
29
flera år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala
3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.
Likaledes tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå [20.]
Riksdagen, att det understöd, som de två senaste åren beviljats för det Ang. mate
.
, ® 7 . . TT , ; , ... . . ° c. maUska semi
vid
universitetet i upsala inrättade matematiska seminariet, ma jern- narieti
vill för år 1885 på extra stat anvisas med ett belopp af 1,500 kronor. Upsala.
Under erinran att utaf det anslag — 140,000 kronor — som be- [21.]
viljats för tillbyggnad af anatomiska institutionens i Upsala hus, för
åren 1883 och 1884 anvisats tillsammans 100,000 kronor, får jag, då uttala.
det återstående beloppet anmälts vara för - byggnadsarbetet behöfligt
under nästa år, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål till utgående under
år 1885 anvisa 40,000 kronor. >
De svåra olägenheter, med hvilka den patologisk-anatomiska in- [22.]
stitutionen vid universitetet i Lund haft och har att kämpa i följd af
det bristande utrymmet i och den otjenligt beskaffenheten af den lokal, logisk-anatosom
åt institutionen är upplåten, hafva länge varit föremål för klagan.
De akademiska myndigheterna hafva allt ifrån år 1876 upprepat sin Lund.
anhållan om anslag till en ny byggnad för nämnda institution. Dervid
har hufvudsakligen åberopats den af institutionens föreståndare framlagda
utredning och motivering, ur hvilken torde få anföras följande:
Då i början af 1860-talet beliofvet af en fullständigare undervisning
i patologisk anatomi började framträda äfven vid Lunds universitet,
funnos endast ganska inskränkta medel för att möta detta behof. Den
materiela utrustning, hvarmed den nybildade patologiska institutionen
hade att börja sin verksamhet, var ytterst knapp och nästan i allt provisorisk.
Och ehuru efter någon tid ett par arbetsrum upplätos i anatomiska
institutionens hus samt flera smärre extra anslag och ett jemförelsevis
rikligt årsanslag kommit densamma till del, hade det varit
omöjligt att dermed bringa en vetenskaplig anstalt af sådant omfång
och med så mångfaldiga behof i ordnadt skick. Medan rikets båda
andra medicinska läroverk, i likhet med flertalet af utlandets, bland andra
Finlands universitet, längesedan egde tidsenliga, delvis synnerligen
väl utrustade inrättningar för ifrågavarande ändamål, qvarstode i sjelfva
verket Lunds patologiska institution ännu på sin provisoriska ståndpunkt,
i saknad af egna lokaler för obduktioner och andra vigtiga grenar af
undervisningen och för öfrigt inhyst i en främmande institutions bygg
-
30
Åttonde hutrudtitelu.
nåd under växande ömsesidigt trångmål. För livar och en, som egde
någon kännedom om arten af de arbeten, som förekomma vid en dylik
anstalt, vore det tydligt, livilka mångfaldiga, delvis oöfvervinneliga
svårigheter, som under dessa förhållanden måste hämmande ställa sig
i vägen för så väl lärarnes som lärjungarnes bästa bemödanden.
Då den patologisk-anatomiska samlingen afskildes från anatomiska
institutionen, uppstäldes den i ett särskildt större rum, hvilket fortfarande
utgjorde patologiska institutionens museilokal. Genom den betydliga
tillväxt, samlingen sedermera vunnit, hade denna lokals utrymme så tagits
i anspråk, att plats för en ordnad uppställning af preparaten saknades
ocli endast kunde beredas genom att ombygga de befintliga skåpen.
En dylik ny inredning, som för öfrigt icke kunde aflöpa utan rätt
dryg'' kostnad, skulle likväl endast för den allra närmaste framtiden
afhjelpa det antydda behofvet, och efter några år skulle institutionen
å nyo befinna sig i samma svåra ställning och af brist på utrymme
nödgas magasinera en allt större del af sina samlingar. Skulle således
denna gren af institutionens verksamhet, af alla erkänd såsom en nödvändig
förutsättning för det patologiska studiet, kunna vidare fortgå
och utvecklas, och skulle det rika material, som klinikerna i detta hänseende
erbjöde, komma till godo icke blott för stunden utan äfven för
kommande tider, så behöfde den patologiska institutionen oundgängligen
ett betydligt större museirum, som ej endast för tillfället utan
ock för en längre framtid medgåfve en systematisk uppställning af de
alltjemt växande samlingarna.
Eu annan icke mindre vigtig sida af institutionens verksamhet
utgjorde obduktionerna. För detta ändamål hade den aldrig haft någon
egen lokal att tillgå utan fortfarande varit hänvisad till lasarettets obduktionsrum.
Ehuru denna lokal, som endast vore afsedd för lasarettets
eget behof af dylikt rum, kunde temligen motsvara detta ändamål,
kunde den likväl icke i något hänseende anses uppfylla de anspråk,
man nu för tiden hade rätt att ställa på en offentlig patologisk obduktionssal.
Det ifrågavarande rummet vore icke blott i saknad af nödiga
beqvämligheter, utan äfven alldeles för trångt för de talrika studerande,
som borde öfvervara obduktionerna, samt tillika, såsom beläget i ett lågt
uthus och endast genom en tunn brädvägg skildt från likrummet, högst
osundt och om vintern omöjligt att ordentligt uppvärma eller ventilera.
Sedan efter lasarettets senaste utvidgning obduktionernas antal betydligt
vuxit, så att de i allmänhet uppginge under läseåret till 60 och deröfver,
utaf hvilka hvardera erfordrade flera timmars vistelse i denna
olämpliga lokal, hade klagomålen blifvit allt högljuddare äfven från
Åttonde hufvudtiteln.
31
lärjungarnes sida. Det måste också förefalla hardt för både lärare och
lärjungar, att dessa obligatoriska, för läkarebildningen så vigtiga och nödvändiga
öfningar och studier, hvilka äfven under gynsamma yttre vilkor
genom sjelfva sin art vore allt annat än helsosamma, här skulle på grund
af den dåliga beskaffenheten af den lokal, hvari de måste företagas,
utgöra en källa icke blott till ständigt obehag utan allt för ofta till
ohelsa och sjukdom. Det torde icke heller böra glömmas, hvilka —
äfven för sjelfva undervisningen — känbara följder dessa ogynsamma
hygieniska förhållanden kunde medföra. I afseende på lärjungarne, som
ännu vore unga och som dessutom endast under en jemförelsevis kort
tid vore utsatta för dessa skadliga inflytelser, kunde den menliga verkan
i allmänhet icke vara så i ögonen fallande. För läraren deremot,
som år efter år måste hålla ut tre till fyra timmar vid hvarje obduktion,
gestaltade sig de antydda olägenheterna på ett ojemförligt betänkligare
sätt. Med undergräfd helsa stode han, äfven lifvad af den
bästa vilja, förr eller senare inför den obehagliga nödvändigheten, att
allt mera nödgas inskränka denna vigtiga sida af sin lärareverksamhet.
— Men om olägenheterna vid det nuvarande tillståndet vore stora från
hygienisk synpunkt, så vore de icke mindre med afseende på sjelfva
studiet. Här tillkomme nemligen det särdeles ogynsamma förhållande,
att obduktionslokalen och den öfriga institutionen läge på olika ställen,
skilda genom eu gata; till följd hvaraf de mikroskopiska och andra undersökningar,
som så ofta borde företagas i samband med sjelfva obduktionen,
till stoifl men för undervisningen i de flesta fall blefve omöjliga.
Utom det redan nämnda museirummet, vore patologiska institutionen
inskränkt till ett medelstort och ett mindre rum i anatomihusets
öfra våning. Dessa utgjorde på samma gång institutionens auditorium
och enda arbetsrum för hvarje slags förekommande behof, men
vore hufvudsakligen afsedda för mikroskopiska arbeten och öfningar.
De anmärkningar, som i sistnämnda hänseende med fog kunde mot
dem göras, vore att de läge intill en ganska befaren gata med åtföljande
dam och ständig ristning samt delvis inskränkt dager äfvensom
att de vid de mikroskopiska kurserna icke lemnade ordentligt utrymme
för mer än åtta personer, medan lärjungeantalet kräfde plats för flera,
hvilka nu måste der sammanträngas. rTycUig;en måste sådant lika mycket
lända till skada för undervisningen, som det vore förenadt med
mångfaldiga obehag. Såsom en särdeles känbar brist måste ock framhållas,
att särskilda arbetsrum för föreståndare och tjenstemän saknades,
så att, medan ingen annan institutionsföreståndare vore utan eget
arbetsrum, föreståndaren för patologiska institutionen måste nöja sig
82
Åttonde hufVudtiteln.
med ett litet hörn i det gemensamma, för alla tillgängliga, större arbetsrummet.
— Utan vidare utläggning torde slutligen af clet föregående
inses, att en för hvarje dag allt mera framträdande sida af det patologiska
studiet, nemligen den experimentela patologien, omöjligen under
nuvarande förhållanden vid institutionen kunde komma till sin rätt.
Dertill fordrades oundgängligen särskilda lokaler och fullständigare utrustning.
Till den byggnad, som sålunda visats vara nödig för ifrågavarande
institution och hvarigenom äfven den anatomiska institutionen
skulle återvinna ett väl behöfligt utrymme, insändes år 1876 ritningar
jemte kostnadsförslag, det senare slutande å en summa af 75,000 kronor.
Enligt den dervid föreslagna anordningen, hvilken var betingad af
då gifna förhållanden med hänsyn till tomtutrymme, skulle sjelfva hufvudbyggnaden
inrymma icke blott likkällare midt inne i källarvåningen
utan äfven svepningsrum och begrafningskapell, ehuru dermed vore förbundna
betydande olägenheter, synnerligen i sanitärt hänseende på
grund af det blida vinterklimatet i Lund. Numera hade likväl tillfälle
erbjudit sig att kunna tillvägabringa en lämpligare anordning. Utom
den tomtplats å länslasarettets område, som förut varit afsedd och hvilken
af lasarettsdirektionen och Malmöhus läns landsting blifvit på billiga
vilkor upplåten, hade universitetet erhållit medgifvande att af det
ökade utrymme, som lasarettet genom inköp af tillstötande jord vunnit,
begagna hvad som behöfdes för patologiska institutionens ändamål. I
anledning häraf hade nu nya ritningar blifvit uppgjorda, enligt hvilka begrafningskapell
och svepningsrum blifvit förlagda till en särskild byggnad.
Hufvudbyggnaden skulle i nedra våningen innehålla: ett stolt
rum för experiinentelt patologiska arbeten, två arbetsrum för extra ordinarie
professorn, ett rum som åtminstone tills vidare skulle användas
till biblioteks- och läsrum, ett mindre rum för amanuensen, ett litet
rum till verkstad och förvaringsrum för gröfre utensilier, två boningsrum
och kök för vaktmästaren, ett litet magasin samt ett större rum,
afsedt till laboratorium för hygieniska undersökningar och arbeten af
mera kemisk natur m. m. Ofta våningen upptoges af: en rymlig föreläsningssal,
två arbetsrum för ordinarie professorn, ett större rum för
mikroskopiska undersökningar och finare arbeten af lärjungarne, ett
förvaringsrum för reagentier, apparater och utensilier in. in., ett mindre
rum för preparatens första behandling och allehanda gröfre arbeten,
eu obduktionssal samt ett större och ett mindre museirum. 1 källarvåningen
funnes förvaringsrum för bränsle och andra materialier, hushållskällare
för vaktmästaren samt en fullständigt isolerad och med egen ingång
Åttonde hufvudtiteln.
33
försedd likkällare, som genom en hiss och en spiraltrappa stode i förbindelse
med obduktionssalen.
Kostnaden för dessa byggnader är beräknad till i rundt tal 75,000
kronor, eller samma belopp, som begärts till den ursprungligen föreslagna
byggnaden. Ritningarna och kostnadsförslagen hafva blifvit granskade
af Öfverintendentsembetet, som dervid endast gjort ett par obetydliga
anmärkningar. Till ofvannämnda belopp måste dock läggas en
summa af 6,000 kronor för tomtplatsen, hvilken med derå befintliga
äldre byggnader genom lasarettsdirektionens och Malmöhus läns landstings
tillmötesgående redan blifvit för detta billiga pris till universitetet
öfverlåten, mot vilkor att universitetet i den byggnad, som derå
kunde komma att uppföras, för all framtid uppläte de lokaler, som för
obduktion, förvaring och jordfästning af liken efter dem, hvilka å
lasarettet aflidit, vore nödiga, så att sådana särskilda lokaler derefter
ej för lasarettet blefve behöfliga.
Härjemte har konsistorium anmält, att anslag komme att behöfvas
till inredning af den föreslagna nya byggnaden samt anskaffande
af vetenskaplig materiel för institutionen. Den härför erforderliga summa
har antagits uppgå till 10,000 kronor, dock utan att någon närmare
utredning om storleken af detta anslagsbehof anses förr än längre fram
kunna åstadkommas.
Af hvad här ofvan blifvit anfördt torde vara tillräckligt ådagalagdt,
att den patologisk-anatomiska institutionen i Lund är i afseende
på lokal och utrustning så vanlottad, att bristernas afhjelpande icke
längre bör uppskjutas. Till ytterligare bestyrkande af de öfverklagade
förhållandena, om sådant annars vore nödigt, tillåter jag mig åberopa
hvad Riksdagens senast församlade revisorer, af hvilka en del på stället
inhemta! kännedom om dessa förhållanden, i sin afgifna berättelse derom
meddelat. Det föreslagna sättet för åstadkommande af ett bättre tillstånd
synes vara ändamålsenligt, och mot de beräknade kostnaderna
torde anmärkning icke skäligen kunna göras. Med uttalande af den
åsigt, att frågan om kostnaderna för inredning af den föreslagna byggnaden
och om vetenskaplig materiel för institutionen torde böra för
närvarande få anstå, tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta framställning derom, att till uppförande af en
ny byggnad för patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i
Lund och inköp af tomtplats dertill måtte beviljas ett anslag af 81,000
kronor samt deraf 50,000 kronor anvisas att utgå under år 1885.
Bih. till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 5
[23.]
Ang. inköp
af vertikalcirkel
för observatoriet
i
Upsala.
34 Åttonde hufvudtiteln.
Vid flera tillfällen har det akademiska konsistoriet i Upsala framhållit
saknaden för dervarande astronomiska observatorium af ett egentligt
höjdmätningsinstrument samt anhållit att, då de till institutionens
förfogande stående medel icke lemnade tillgång till anskaffande af ett
sådant instrument, särskildt anslag af statsmedel måtte dertill beviljas.
I den till stöd för berörda anhållan åberopade framställning af institutionens
föreståndare är anfördt följande.
Den känbara bristen på ett höjdmätningsinstrument hade man sökt
att till någon del afhjelpa genom lån från Vetenskapsakademien; men
dels vore en sådan anordning blott af tillfällig natur och dess fortvaro
längre tid kunde för öfrigt ej anses önskvärd, dels vore det till låns
erhållna instrumentet långt ifrån att på ett tillfredsställande sätt fylla
det ifrågavarande behofvet. — Vid förslag till anskaffande af ett eget
instrument för berörda ändamål kunde det sättas i fråga, om valet
borde falla på en meridiancirkel eller en vertikalcirkel, af hvilka det förra
instrumentet vore på en gång passage-instrument och vertikalcirkel, då
det senare deremot uteslutande afsåge uppmätning af höjden. Men härvid
vore att märka, att en meridiancirkel för att någorlunda uppfylla
sitt ändamål och för att kunna täfla med den mängd dylika instrument,
som för närvarande funnes på andra observatorier, måste hafva ganska
betydliga dimensioner, samt att användandet af ett sådant instrument skulle
fordra särskilda anordningar och derigenom medföra så betydande kostnader,
att ringa sannolikhet torde förefinnas för möjligheten att få institutionens
instrumentbehof i så vidsträckt mån tillfredsstäldt. Dertill
komme att vid observatoriet för närvarande icke funnes tillräckliga arbetskrafter
för skötseln och användandet af ett sådant instrument. Deremot
kunde en vertikalcirkel anskaffas för eu ganska måttlig kostnad
och nyttiga observationer dermed utföras utan större arbetskraft. Detta
instrument gjorde icke ovilkorligen så stora anspråk på särskilda anordningar
som meridiancirkeln; undersökningar äfven med en mindre vertikalcirkel
erhölle lättare ett större vetenskapligt intresse än undersökningar
med en analog meridiancirkel; och arbetet med den förra kunde
för öfrigt äfven så anordnas, att det i flera hänseenden blefve vida
lättare att beherska än observationer med meridiancirkeln. För valet
af vertikalcirkel talade äfven för närvarande det förhållandet, att detta
instrument, trots dess af ingen bestridda förträfflighet, ännu i allmänhet
förekomme vida mera sällan än meridiancirkeln. Så vore t. ex. både
Stockholms och Lunds observatorier försedda med meridiancirklar, men
saknade vertikalcirkel.
Åttonde hufvudtiteln. 35
Den nu för observatoriet i Upsala föreslagna vertikalcirkelns dimensioner
skulle begränsas till vid pass 40 pariserliniers tuböppning
och omkring 15 tums cirkel. Ehuru den sålunda skulle blifva märkbart
mindre än "det stora å observatoriet i Pulkowa befintliga mönstret för
dylika instrument, kunde det oaktadt åtskilliga vackra bestämningar
med den samma utföras.
Kostnaden för anskaffande af ifrågavarande vertikalcirkel, skulle
uppgå till 6,000 kronor, ett belopp som ej kunde anses stort vare sig i
förhållande till det afsedda ändamålet eller i jemförelse med de anslag,
som under senare tider kommit observatorierna i Stockholm och Lund
till godo, under det att det i förra hälften af 1840-talet grundlagda nya
observatoriet i Upsala aldrig på grund af Kongl. proposition till Riksdagen
erhållit anslag för inköp af astronomiska instrument. _
Till ofvanberörda framställning anser jag mig böra tillstyrka bifall
och hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till inköp af en vertikalcirkel för astronomiska observatoriet
i Upsala bevilja för år 1885 ett extra anslag af 6,000 kronor.
Till Eders Kongl. Maj:t har Universitetskanslern öfverlemnat
och till nådigt bifall förordat en af det större akademiska konsistoriet
i Lund gjord framställning derom, att ett anslag af 9,000
kronor måtte beviljas, att med 3,000 kronor utgå under hvartdera af
åren 1885, 1886 och 1887, till offentliggörande af de zon-observationer,
som med understöd af särskildt anslagna medel blifvit under åren 1878
—1883 utförda å astronomiska observatoriet i Lund. Härom har konsistorium
meddelat: att arbetet med ifrågavarande observationers beräkning
och katalogisering fortskridit så långt, att detsamma antagligen
skulle vid detta års utgång vara fullständigt afslutadt; att detta, omfångsrika
arbete, som komme att omfatta mera än 25,800 observationer
på zon-stjernor och mera än 2,500 observationer på fundamental-stjernor,
helt och hållet skulle förlora sitt ändamål, om dess resultat ej
blefve offentliggjorda; att enligt den uppgjorda planen för utgifvandet
arbetet skulle tryckas i två delar i qvartformat, af hvilka den ena skulle
innehålla sjelfva de omedelbart anstälda observationerna och den andra
först en inledning med redogörelse för arbetet i dess helhet, derefter
observationerna på fundamentalstjernorna med ur dem härledda reduktionstabeller
för zon-observationerna och slutligeu den definitiva katalogen
öfver de observerade stjernört; och att tryckningskostnaden
härför ej kunde beräknas lägre än 9,000 kronor.
[24.]
Ang. offentliggörande
af
astronomiska
observationer.
36 Åttonde hufrudtiteln.
Vid den underdåniga framställningen har bifogats ett af Professorerne.
D. G. Lindhagen och H. Gyldén öfver arbetet afgifvet yttrande,
deruti desse, -med hänsyn så väl till den stora vigt och betydelse för
den astronomiska vetenskapen, som dessa zon-observationer komme att
ega, när de blifvit afskräde och bearbetade, som ock till det mycket
moderata, pris, hvilket vore beräknadt för tryck af den svåra beskaffenhet
som det ifrågavarande, på det varmaste förordat, att medel till det uppgiga
beloppet måtte för ändamålet beredas.
De observationer, om hvilkas offentliggörande nu är fråga, hafva
med understöd åt statsmedel under flera år utförts af Lunds observatorium,
som derigenom fullgjort sin andel af ett mellan flera observator^''
fördeladt storartadt arbete. Det torde vara alldeles tydligt, att
Sverige måste besörja offentliggörandet af de i Sverige verkstälda observationerna.
Då det belopp, som härför erfordras, är så stort, att
dess anvisande å anslaget till lärda verks utgifvande skulle på ett betänkligt
sätt minska möjligheten att dermed understödja andra förtjente
vetenskapsidkare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att till bekostande
af omförmälda zon-observationers offentliggörande måtte beviljas 9,000
kronor samt deraf till utgående under år 1885 anvisas 3,000 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
[25.] Till beredande af arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko
Åålen
samt- kirurgiska institutets. gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders
nuens vid Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad vid de senaste riksdagarne egt
institutet. rum5 föreslå att jemväl för år 1885 på extra stat anvisas ett belopp af
900 kronor.
[26.] I anledning af en utaf Öfverintendentsembetet gjord underdånig
BkZiLu" framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå
institutet. Riksdagen att af det år 1882 till en ny byggnad för Karolinska institutet
beviljade anslag, 315,000 kronor, hvaraf för åren 1883 och 1884
anvisats tillsammans 200,000 kronor, återstoden må med 115,000 kronor
anvisas att utgå under år 1885.
Åttonde hiifrudtiteln,
37
Allmänna läroverken.
De skäl, som föranledde nådig framställning till senast församlade [27.]
Riksdag om löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, äro
fortfarande lika gällande. Under åberopande af dessa skäl hemställer lärare vid de
jag derför i underdånighet, att för beredande åt lärarne vid de allmänna all™c^‘"°''
läroverken af löneförbättring för år 1885, att utgå efter samma grunder
som den för innevarande år beviljade, anslag må af Riksdagen äskas
med enahanda belopp som det för ändamålet i 1884 års riksstat uppförda,
eller 336,975 kronor.
I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i un- [28.]
derdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen st^nJ^''''åt
att äfven för år 1885 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders lärare i lefKongl.
Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande vande si’råkspråk
vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska,
franska och engelska språken.
Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid [29.]
de senaste riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts ^''äTextra
derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats anslag af 40,000 lärare.
kronor; och då enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjoi''d approximativ
beräkning detta belopp är det minsta, som för sagda ändamål
år 1885 kan blifva erforderligt, får jag i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra
lärare vid de allmänna läroverken bevilja för nästkommande år ett extra
anslag å 40,000 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
Af samma skäl, som åberopats angående fortfarande behof af [30.]
löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen mgre\äraatt
för beredande åt lärare och lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet nmeteminaaf
löneförbättring för år 1885, att utgå efter samma grunder som den
för innevarande år beviljade, på extra stat anvisa ett belopp af 4,000
kronor.
38
Åttonde hufvudtiteln.
Pedagogier.
[31.] På förut anförda skäl hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte
*&£<£ Riksdagen gorå nådig framställning derom, att för beredande af
pedagogier. löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna må
på extra stat jemväl för år 1885 anvisas ett belopp af 8,750 kronor.
Folkundervisningen.
[32.] I enlighet med Eders Kongl. Majrts till senast församlade Riks
rThf”5"
»flatna framställning beviljades för år 1884 på extra stat ett be
åt
lärare lopp af 33,300 kronor till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
V i(år åre se mi" ftAkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för
narierna. extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier.
Enär enahanda skäl, som föranledde ej mindre Eders Kongl.
Maj:t att föreslå än äfven Riksdagen att bevilja omförmälda belopp,
fortfarande qvarstå, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till beredande af berörda löneförbättring
och arfvoden för år 1885 enligt samma grunder, som för
år 1884 blifvit bestämda, ett belopp af 33,300 kronor måtte äfven för
nästkommande år anvisas.
Riksdagen år 1883 beviljade ett förslagsanslag för år 1884 af
180,000 kronor till förhöjning under vissa vilkor af statens bidrag till
aflöning af lärare och lärarinnor vid folkskolor; och i öfverensstämmelse
med Riksdagens i ämnet fattade beslut har Eders Kongl. Maj:t
den 29 Juni 1883 låtit utfärda nådig kungörelse härom jemte föreskrift
om ^anordning af de för nämnda ändamål skoldistrikten tillkommande
belopp.
Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för 1884, måste
antagas fortfarande ega giltighet, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till nämnda ändamål
bevilja 180,000 kronor såsom förslagsanslag jemväl för år 1885.
Sedan Riksdagen på extra stat för år 1884 anvisat ett belopp af
flöd''ät^är'' 1^,000 kronor till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga
gungar vid eller qvinliga, lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
folkhögskolor. af statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 29
[33.]
Ang. statens
bidrag till
aflöning af
lärare och
lärarinnor
vid folkskolor.
[34.]
Åttonde hufvndtiteln. 39
Juni 1883 meddelat närmare föreskrifter rörande hvad som vore att
iakttaga för erhållande af andel i berörda anslag.
Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för år 1884,
måste antagas komma att under den närmaste framtiden oförändrade
qvarstå, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1885 till nämnda ändamål bevilja
ett belopp af 15,000 kronor.
De tekniska läroverken.
På framställning af Tekniska högskolans lärarekollegium har
nämnda högskolas styrelse hos Eders Kongl. Maj:t anmält och vitsordat
behofvet af ett extra anslag å 24,000 kronor dels till komplettering
af så väl inredningen som den lösa undervisningsmaterielen å
den kemiska afdelningen, dels till anskaffande af åtskilliga nya maskiner
och redskap för högskolans mekaniska verkstad. Storleken af det för
den kemiska afdelningen behöfliga extra anslaget hade i ett af Professorn
i kemisk teknologi vid högskolan F. L. Ekman upprättadt och
till styrelsen inlemnadt kostnadsförslag beräknats till 20,500 kronor,
men styrelsen, som icke fann alla deri förekommande utgiftsposter
för närvarande vara oundgängligen nödiga, infordrade af bemälde
Ekman nytt kostnadsförslag, afseende endast de oundgängligaste förbättringarna
å den kemiska afdelningens materiel. Detta, som slutar på
10,000 kronor, upptager till förbättring af väggfasta anordningar 5,500
kronor, hvaraf 2,910 kronor skulle användas till inredning dels af ett rum
för kemiskt-tekniska samlingar och ett materialrum för de vid laborationerna
mest använda kärl och kemikalier, dels ock- af förvaringsskåp för
dyrbarare eller ömtåligare apparater och värdefullare kemikalier, 1,400
kronor till inrättande och förbättrande af åtskilliga för de kemiska arbetena
behöfliga ugnar och 1,190 kronor till anskaffande af förvaringsskåp
i det analytiska laboratoriet, förbättring och tillökning af arbetsplatser
i det syntetiska laboratoriet m. m. Till förbättring af den flyttbara
undervisningsmaterielen beräknas åter 4,500 kronor, hvaraf till
apparater m. m. för föreläsningarna 1,000 kronor samt till instrument
och apparater för begagnande å laboratoriet 3,500 kronor.
Beträffande det för mekaniska verkstaden begärda anslag anför
åter styrelsen, att det vore afsedt för anskaffande dels af några nya
arbetsmaskiner och redskap för att kunna göra den å verkstaden meddelade
undervisningen i bearbetning af metaller och trä mera frukt
-
[35.]
Ang. anslag
till komplettering
dels
af inredningen,
dels
af den lösa
undervisningsmaterielen
å den
kemiska afdelningen
samt till åtskilliga
nya
maskiner och
redskap för
den mekaniska
verkstaden
vid
Tekniska
högskolan.
40 Åttonde hnfvudtiteln.
bringande, dels af eu ny ångmaskin, som vore fullt lämplig för anställandet
af indikator- och dynamometerförsök, i Indika det vore af stor vigt
att eleverna finge deltaga och erhålla öfning, dels ock af några andra för
utförandet af mekaniska försök nödiga apparater. Högskolans nuvarande
ångmaskin, som hade högst två hästkrafter, vore visserligen tillräcklig
för drifvande af de å verkstaden nu befintliga arbetsmaskinerna
men allt för svag till flere mekaniska försök, som borde der anställas;
och endast i det fall, att alla arbetsmaskiner frånkopplades, hvilket naturligtvis
ofta kunde vara förenadt med olägenheter, förmådde den samma
drifva en nyligen anskaffad och å verkstaden uppstäld dynamo-elektrisk
maskin. Dessutom vore den försedd blott med en ångslid och saknade
kondensator, hvarför indikatorförsök med den samma ej kunde blifva
synnerligen lärorika; och då den nu i omkring 16 år varit begagnad,
torde dess panna icke länge kunna med trygghet användas, och läroverket
följaktligen inom kort blifva betungadt med kostnaden för en ny
sådan, derest icke en annan och lämpligare ångmaskin snart anskaffades.
Kostnaden för den nya ångmaskinen jemte öfriga, enligt styrelsens
åsigt, nu behöfliga maskiner, redskap och apparater, såsom två dynamometrar,
en indikator med reduktor, en universalfräs m. m., skulle enligt
ett på styrelsens anmodan af Professor J. E. Cederblom upprättadt
kostnadsförslag stiga till 14,000 kronor.
Då behofvet af de ifrågasatta förbättringarna och den föreslagna
tillökningen i den kemiska afdelningens och den mekaniska verkstadens
materiel genom det anförda torde Vara ådagalagdt, tvekar jag icke att
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning
om beviljande på extra stat,dels af 10,000 kronor till komplettering af
inredningen och den lösa undervisningsmaterielen på Tekniska högskolans
kemiska afdelning och dels af 14,000 kronor till anskaffande af
åtskilliga maskiner och redskap för denna högskolas mekaniska verkstad,
eller tillhopa för nämnda ändamål 24,000 kronor.
[36.] Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor måste samma belopp,
Ang. lägre som under de senare åren beviljats, anses erforderligt. Jag tillstyrker
yrkestkoior. derför i underdånighet, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen
att jemväl för år 1885 till understöd åt sådana skolor anvisa ett extra
anslag å 25,000 kronor.
Åttonde lmfvudtiteln.
41
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning anvisade den senast
församlade Riksdagen på extra stat för innevarande år ett belopp af
20,000 kronor för beredande af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar
åt provincialläkare. Sedan Medicinalstyrelsen inkommit
med förslag till fördelning af förenämnda summa, har Eders Kongl.
Maj:t under den 23 sistlidne November deraf tilldelat 1,000 kronor åt
provincialläkaren i ett af de nordliga distrikten samt ett belopp af 500
kronor åt hvar och en af provincialläkarne i trettioåtta andra distrikt.
Då jag icke heller nu finner mig kunna framlägga något förslagtill
definitiv lönereglering för provincialläkarne, får jag, med åberopande
af de skäl härför, som finnas anförda i mitt till statsrådsprotokollet den
21 sistlidne December afgifna yttrande i fråga om en förbättrad pensionering
för bemälde läkare, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförbättring
såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare jemväl för år
1885 å extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande år, eller
20,000 kronor.
Under åberopande af den utredning, som förut — på sätt 13:de
punkten af dagens protokoll innehåller — meddelats i fråga om inrättande
i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, tillika undervisningsanstalt
för blifvande tandläkare, får jag hemställa, det- Eders
Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande på
extra stat för år 1885 af 2,415 kronor att användas till anskaffande af
instrument och mobilier för den föreslagna institutionen.
Veterinärundervisningen.
För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i
Skara anvisade senaste Riksdag, i likhet med flera föregående år, på
sätt Eders Kongl. Maj:t äskat, å extra stat för innevarande år en summa
af 12,900 kronor; hvarefter Eders Kongl. Maj:t täcktes under den 29
Juni 1883 förordna, att den genom nådigt bref den 23 Januari 1880 för
samma år fastställa utgiftsstat för Veterinärinrättningen skulle, med
iakttagande af de i nådigt bref den 28 Maj sistnämnda år i afseende
på denna stats tillämpning gifna särskilda föreskrifter, lända till efter
Bih.
till RiJcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 6
[37.]
Ang. tillfällig
löneförbättring
åt
provincialläkare.
[38.]
Ang. instrument
och mobilier
för en
poliklinik för
tandsjukdomar.
[39.]
Ang. Veterinärinrättningen
i Skara.
[40.]
Ang. zoologiska
stationen
vid Kristineberg.
[4L]
Ang. anslag
till astronomiska
beräkningar.
42 Åttonde hufvudtitein.
rättelse äfven för innevarande år. Härjemte behagade Eders Kongl.
Maj:t anbefalla Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande
och förslag antingen i fråga om inrättningens definitiva ordnande på
ordinarie stat eller ock derom, huruvida samma inrättning kunde böra
upphöra, och i sådant fall, huru dertill anslagna donationer borde för
afsedda ändamål användas.
Då emellertid det sålunda infordrade förslaget ännu icke hunnit
inkomma, men antagas bör, att för fortsatt uppehållande af undervisningen
vid Veterinärinrättningen i Skara under nästkommande år skall
erfordras enahanda anslag som tillförene, så får jag i anledning häraf
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till
berörda ändamål anvisa jemväl för år 1885 ett extra anslag af 12,900
kronor.
V etenskapsakademien.
i
I skrifvelse den 12 September 1883 har Vetenskapsakademien,
likasom under flera föregående år, anhållit om framställning till Riksdagen
derom, att det belopp af 2,000 kronor, som för hvart och ett af
åren 1879 — 1884 blifvit på extra stat anvisadt till underhåll af den zoologiska
stationen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för
främjande af arbetena vid densamma, måtte i syfte af stationens framtida
betryggande varda uppfördt på ordinarie stat.
Af enahanda skäl, som vid föregående riksdagar blifvit åberopade,
anser jag mig icke heller nu böra å den gjorda framställningen tillstyrka
bifall i vidsträcktare måtto, än att Éders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål jemväl för år 1885 å
extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande.
Sedan den senast församlade Riksdagen, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat ett anslag af 12,000 kronor
och deraf på extra stat för år 1884 anvisat en fjerdedel eller 3,000 kronor,
att efter Vetenskapsakademiens förfogande tillhandahållas Professoren
J. A. H. Gyldén till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning
af en utaf bemälde professor utarbetad teori för himlakropparnes
rörelser; så, och i enlighet med hvad Vetenskapsakademien i skrifvelse
den 14 sistlidne November hemstält, tillstyrker jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra stat äfven
Åttonde hufvudtiteln. 43
för år 1885 anvisa 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens förfogande
för ifrågavarande ändamål tillhandahållas Professoren Gyldén.
Efter hemställan af Intendenterne vid det under Vetenskapsakademiens
inseende stälda Naturhistoriska riksmuseum, har bemälda akademi
uti skrifvelse den 12 September nästlidna år anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes, för afhjelpande af museets trångmål i afseende på
utrymme för dess samlingar, till näst sammanträdande Riksdag aflåta
proposition om beviljande af erforderligt anslag till uppförande af en
museibyggnad å den för ändamålet af staten förvärfvade egendomen i
qvarteret Grönlandet södra inom Adolf Fredriks församling i hufvudstaden,
enligt härför upprättade ritningar och kostnadsförslag.
I detta ärende har akademien i underdånighet erinrat: att hon
med skrifvelse den 11 September 1878 understält Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning en fullständig, genom utförliga ritningar förtydligad
plan till successivt bebyggande för riksmuseets räkning af hela den ifrågavarande
tomten, med framställning tillika om proposition till Riksdagen
angående beviljande af medel, efter uppgjord kostnadsberäkning,
till belopp af 736,000 kronor, fördelade på fyra byggnadsår, för uppförande
af museibyggnader till en början endast å halfva tomten; men
att, då denna framställning, som förnyats åren 1879 och 1880, icke lyckades
vinna nådigt afseende, akademien, hvilken trodde grunden dertill
vara, att den för ändamålet begärda summan tilläfventyrs kunde anses
för statsverket på en gång alltför betungande, i skrifvelse den 14
September 1881 framlade en i så måtto förändrad byggnadsplan, att till
en början skulle uppföras endast en enkel byggnad utefter tomtens vestra
gränslinie, Drottninggatan, hvilken byggnad skulle, enligt upprättade
ritningar och tillhörande beräkning, kräfva en kostnad af 240,000 kronor,
fördelade på tre byggnadsår, och vore egnad att för ett eller annat
tiotal år afhjelpa de mest trängande behofven af utrymme vid museet,
sedan hjelpliga lokaler dels för museets etnografiska samling och
dels för dess hvaldjursskelett blifvit inom redan befintliga byggnader i
samma egendom tillsvidare beredda.
Den sålunda ifrågasatta nybyggnaden skulle anordnas så, att den
komme att utgöra en integrerande del af den större plan, som, tillgjord
för hela tomtens bebyggande, blifvit framstäld i akademiens förutnämnda
underdåniga skrifvelse den 11 September 1878 med dertill hörande
ritningar; och i densamma, omfattande fyra våningar under taklisten,
skulle inrymmas: i bottenvåningen och jordvåningen den mineralogiska
afdelningen med tillhörande arbetsrum för afdelningens intendent
[42.]
Ang. ny byggnad
för Naturhistoriska
riksmuseet.
44 Åttonde hufvudtiteln.
jemte två rum till vaktmästarebostad; i våningen en trappa upp den
entomologiska afdelningen med intendentens arbetsrum samt af den
botaniska den Regnellska samlingen af Brasilianska växter jemte de
Kapska och Yestindiska herbarierna äfvensom den Brasilianska anatomisk-morfologiska
samlingen; och i våningen två trappor upp af den
botaniska afdelningen de Skandinaviska, arktiska och allmänna herbarierna,
Skandinaviska samt allmänna anatomisk-morfologiska samlingarna
äfvensom samlingarna af mikroskopiska preparat och exsiccatverk
jemte arbetsrum för intendenten. Vindsrummen åter vore ämnade
dels till arbetsrum och förvaringsrum för dupletter, dels till provisorisk
lokal för de paleofytologiska samlingarna.
Med åberopande af denna sin framställning af den 14 September
1881 med dertill hörande, af akademiens arkitekt F. A. G. Dahl upprättade
ritningar och kostnadsförslag, har akademien nu, likasom äfven
år 1882, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af
Riksdagen äska för ifrågavarande ändamål en summa af 240,000 kronor,
fördelade på tre byggnadsår 1885, 1886 och 1887 sålunda, att under
det första byggnadsåret komme att utgå 39,000 kronor, under det andra
128,000 kronor och under det tredje 73,000 kronor.
öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med
underdånigt utlåtande angående de till denna framställning hörande
ritnings- och kostnadsförslag, har uti skrifvelse den 11 nästlidne December
anmält sig icke hafva funnit skäl till anmärkning vare sig mot byggnadens
plan och konstruktion eller mot den beräknade kostnadssumman
och dess fördelning under byggnadsåren, men anhållit, beträffande byggnadsfagaderna,
att få inkomma med ett tilläggsblad, åsyftande att, utan
förhöjning af kostnaden, åvägabringa ett förtydligande af dessas arkitektoniska
detaljer.
Då det af akademien sålunda framhållna och äfven af Riksdagens
senast församlade revisorer vitsordade behofvet af ökadt utrymme för
det Naturhistoriska museets samlingar synes mig ovedersägligt, och då
nybyggnadsplanen nu mera blifvit inskränkt till det oundgängligaste,
tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t, behagade föreslå Riksdagen att,
till uppförande på statens tomt i qvarteret Grönlandet södra i hufvudstaden
och utefter qvarterets vestra gränslinie, Drottninggatan, af en
museibyggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda ritningar,
bevilja en summa af 240,000 kronor och deraf på extra stat för
år 1885 anvisa ett belopp af 39,000 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
45
Vid en år 1879 i Hamburg hållen »internationel polarkonferens», i
hvilken Sverige genom ett af Vetenskapsakademien utsedt ombud deltog,
förekom till behandling ett väckt förslag om inrättande af särskilda
stationer i polartrakterna för att der anställa meteorologiska, jordmagnetiska
och andra till den terrestra och kosmiska fysikens område hörande
iakttagelser. De fysikaliska observationer i dessa trakter, som
på den dittills följda vägen insamlats genom expeditioner, isolerade från
hvarandra, hade visat sig mindre tillfredsställande, till följd deraf att de
ej varit samtidiga och icke anstälts efter en gemensam norm och plan
äfvensom att de ofta gjorts på fartyg under mer provisoriska omständigheter,
än önskvärdt varit för större noggrannhets vinnande. Konferensen
ansåg derför, att en undersökning och utforskning af de
ifrågavarande fysikaliska förhållandena borde enligt en gemensam internationel
öfverenskommelse anställas på bestämda stationer och i
fasta å dem uppbyggda observatorier, som samtidigt skulle vara i verksamhet.
Omkostnaderna för upprättandet och underhållet af en sådan
station skulle bestridas af den stat eller de personer, som åtoge sig
att utrusta densamma.
De stora utgifter, som vore förknippade med företagets utförande,
ansåg konferensen fullt uppvägas af de vigtiga resultat, som deraf vore
att förvänta. Från meteorologisk synpunkt framhölls, att utan en grundlig
kännedom af förloppet inom polartrakterna man icke kunde tänka
sig möjligheten att uppställa allmänt giltiga -grundsatser och teorier
för lufttryckets och temperaturens fördelning och vexlingar, för luftströmningarna,
väderleksförändringarna in. m. Utsträckningen af de
samtidiga meteorologiska arbetena till de arktiska trakterna ansågs vara
af särskild betydelse för utvecklingen af väderleksförutsägelserna så
väl uti Amerika som i Europa. Äfven för undersökningen af jordmagnetismen
fann man det vara af stor vigt att samtidiga observationer
anstäldes på vissa efter bestämd plan valda platser inom polarregionerna,
enär derförutan intet afgörande framsteg kunde tänkas i kunskapen om
störningarna i de magnetiska elementen och om deras samband med
norrskenen. För kännedomen af den jordmagnetiska kraftens fördelning
och dess vexlingar ansågs jemväl eu grundlig undersökning vid en bestämd
epok vara betydelsefull.
Konferensen uttalade såsom sin åsigt, att det vore oafvisligen
nödvändigt för de meteorologiska och magnetiska uppgifternas fulla
lösning, att åtminstone vissa angifna observationsplatser besattes, och
uttryckte enhälligt den önskan, att Sverige måtte deltaga i företaget
genom inrättande af en station på Spetsbergen.
[43.]
Ang. godtgörande
af en
del kostnader
för en fysikalisk
observationsstation
å Spetsbergen.
46 Åttoude hufvudtitelii.
Vetenskapsakademien, som delade konferensens anförda uppfattning
af de påtänkta expeditionernas betydelse äfvensom af sättet för
deras anordnande, gjorde med anledning deraf i skrivelser den 12
November 1879 och den 15 September 1880 underdåniga framställningar
hos Eders Kongl. Maj:t om anskaffande af medel till inrättande af den
ifrågasatta stationen å Spetsbergen; men dessa framställningar blefvo
sedermera af akademien återkallade, på grund deraf att en enskild
person, . Grosshandlaren i Stockholm L. O. Smith, erbjudit sig att till
akademiens förfogande ställa den för ändamålet enligt beräkning erforderliga
summan, 60,000 kronor, hvilken summa han ock, efter hvad
akademien meddelat, i flere poster under åren 1881, 1882 och 1883
till akademien kontant inbetalt. Sedan tiden från hösten 1882 till
hösten 1883 blifvit bestämd såsom det år, under hvilket samtliga observationsstationerna
skulle vara i verksamhet, blefvo fjorton sådana
stationer anordnade nemligen: en svensk på Spetsbergen, eu norsk
vid Altenfjord i Finnmarken, en dansk vid Godthaab på Grönland, en
finsk. vid Sodankylä i Finska lappmarken, två ryska, eu på Novaja
Semlja och en vid Lenaflodens mynning, eu holländsk vid Jeniseis utlopp,
två amerikanska, en vid Point Barrow och en vid Lady Franklin
bay, eu österrikisk på Jan Mayen, en engelsk vid Stora Slafsjön i
Canada, tva tyska, en vid Cumberland bay och en på ön Sydgeorgien,
samt en fransk vid Kap Horn. Den för den svenska stationen afsedda
personal, bestående af tre vetenskapsmän, en officer, en läkare, en ingeniör
och sex handräckningsmän, blef jemte utrustningseffekter sommaren
1882 på tvenne flottans fartyg förd till Spetsbergen, hvarifrån
den sedermera under 1883 års sommar afhemtades med en af flottans
kanonbåtar och återkom till fäderneslandet i början af sistlidne September
månad, efter att hafva icke blott på det lyckligaste öfvervunnit alla
svårigheter, som med en öfvervintring i de arktiska trakterna äro förbundna,
utan ock på ett synnerligen förtjenstfullt sätt löst sin vetenskapliga
uppgift,, enligt hvad Vetenskapsakademien uti underdånig
skrifvelse den 12 i nyssnämnde månad anmält.
Det hade .emellertid visat sig, att de medel, som, på sätt förut
är nämndt, blifvit stälda till Vetenskapsakademiens förfogande för den
svenska stationens anordnande och hvilkas belopp var grundadt på eu
uppgjord, ungefärlig kostnadsberäkning, icke varit tillräckliga, utan lemnat
en icke obetydlig kassabrist, hvilket förhållande akademien ansett
hafva sin orsak dels i någon knapphet af den ursprungliga kostnadsberäkningen
och dels i en naturlig benägenhet hos dem, på hvilka ansvaret
för stationens utrustning hvilade, att göra denna så fullständig
Åttonde hufvudtiteln. 47
som möjligt, då under så säregna förhållanden, som äro förbundna med
en öfvervintring på Spetsbergen, stationspersonalens trefnad, helsa och
lif samt hela företagets lyckliga utgång i ganska väsentlig mån vore
beroende af utrustningens beskaffenhet. Vetenskapsakademien har derför
i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition om beviljande af ett extra anslag till betäckande af
ifrågavarande brist, utgörande 12,546 kronor 49 öre.
Det hade nu utan tvifvel varit önskvärdt, att beräkningarne af företagets
sannolika kostnader skett med den noggranliet, att, då de genom
enskild mans frikostighet anvisade medlen funnos ej vara tillräckliga,
pröfningen, huruvida statsmedel borde för ändamålet anvisas, fått gå före
och ej följa efter expeditionens företagande. Men då hvad Vetenskapsakademien
anfört om företagets internationela beskaffenhet samt vetenskapliga
vigt och betydelse torde fullt berättiga den åsigt, att staten
ej bort undandraga sig att, på det företaget måtte komma till stånd, anslå
den mindre del af omkostnaderna, som vore behöflig utöfver den af
enskild person donerade summan, tillstyrker jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för år
1885 anvisa ett till fullt krontal jemnadt belopp af 12,547 kronor, att
för betäckande af omförmälda brist ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande.
Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademien.
Med anledning af Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademiens
i underdånig skrifvelse gjorda framställning, hemställer jag, att, enär de
extra anslag å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande
akademiens verksamhet, blifvit för innevarande år liksom för flera föregående
år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga jemväl nästkommande
år, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1885
bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning kr. 4,000;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar
m. m........................................................................................ » 3,200;
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. » 2,000;
eller tillhopa 9,200 kronor.
[44.]
Ang. arfvoden
för vård
af Vitterhets-,
historie- och
antikvitetsakademiens
samlingar
m. m.
[45.]
Ang. anslag
för Visby
‘kyrkoruiner.
6
48 Åttonde hufvndtiteln.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
i skrifvelse den 20 December nästlidna år gjort underdånig
framställning, att hos Riksdagen måtte utverkas erforderligt anslag till
vidtagande af nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna
i Visby.
Angående denna angelägenhet har akademien anfört bland annat,
hurusom i den omständigheten, att Visby ruiner utgjorde minnen af eu förgången
storhetstid, hvars art man hade svårt att uppskatta utan dessa ruiner,
läge ett tvingande skäl för deras bevarande åt samtid och efterverld, så
mycket mer som dessa minnesmärken vittnade icke blott om Visby stads
forna storhet titan jemväl derom, hvad medeltiden i allmänhet mäktade
åvägabringa. Men dertill komme äfven en annan omständighet af största
vigt: dessa ruiner hade bet}Melse icke endast såsom illustration till historien,
utan tillika ur konstens synpunkt, den svenska konstens ej
mindre än medeltidskonstens i allmänhet. Af denna anledning hade de
ock under senaste åren alltmera blifvit föremål för uppmärksamhet af utländske
forskare. Af de många kyrkorna, som funnits i Visby, vore
allenast en använd för gudstjenst och på grund deraf underhållen. De
öfriga vore ruiner. När de efter reformationens införande ej längre
behöfdes för gudstjenst, fingo de småningom förfalla; och af de förödelser,
som öfvergått staden, hade äfven ödekyrkorna fått vidkännas
sin rikliga andel, hvarigenom förfallet påskyndats. Men förstörelsens
krafter verkade fortfarande, i det remnor uppstode, till en början skenbart
ofarliga, men som, småningom vidgade, medförde ras. Sprickorna
i murarna, i synnerhet de, som uppstått i deras öfre blottade delar,
sedan taken försvunnit, medförde likaledes ständig fara: vatten trängde
sig småningom in mellan stenarna, och när detta frös, sprängdes murarna
sönder. Derest icke kraftiga mått och steg toges mot denna ständigt
fortgående förödelse, hvars verkningar med åren stegrades, skulle
af ruinerna slutligen icke annat återstå än oformliga murklumpar. Men
vår tid, med dess mångsidiga forskningsbegär och dess uppmärksamhet
för forntidens minnen, kunde icke med likgiltighet åse deras försvinnande.
Jemlikt nådiga brefvet den 28 Maj 1880 täcktes Eders Kongl.
Maj.-t förordna, att akademien egde för framtiden ombesörja, att Visby
ruiner blefve på lämpligt sätt vårdade och underhållna, för hvilket ändamål
ett af Riksdagen beviljadt årligt anslag af 450 kronor stäldes till
akademiens förfogande, hvarjemte akademien erhöll en summa af 977
kronor 73 öre, utgörande besparingen efter den så kallade ruinkassan,
hvilken bestod af vissa årligen inflytande afgifter från lägenheter, till
-
Åttonde hufvudtiteln.
49
hörande Visby hospital. Denna behållning vore dock egentligen afsedd
för inköp af till ruinerna stötande tomter med deras byggnader. För
sjelfva ruinernas vård hade akademien för närvarande icke andra medel
än förut nämnda årliga anslagsbelopp af 450 kronor. Det vore likväl
uppenbart, att detta anslag icke kunde förslå till annat än smärre
åtgärder, såsom fyllande af remnor, igenmurande af mindre öppningar,
understöttande af fallfärdiga ruindelar och dylikt.
Sedan Riksantiqvarien hos akademien gjort anmälan derom, att
han vid sina årliga besigtningar af ruinerna funnit deras skick allt
mera betänkligt, hade akademien ansett, att en i byggnadsfacket kunnig
person borde granska de vigtigaste kyrkoruinerna för att afgifva
förslag rörande de åtgärder, som för ruinernas skyddande vore behöfliga,
äfvensom beträffande kostnaderna för dessa åtgärders utförande.
Genom enskild persons frikostighet hade ock akademien blifvit satt i tillfälle
att låta Arkitekten E. V. Langlet besigtiga ruinerna och upprätta
särskilda förslag i omförmälda syften, hvilka förslag afsåge de sex vigtigaste
kyrkoruinerna -— de enda, för hvilka några mera omfattande och
med drygare omkostnader förenade åtgärder kunde under närvarande förhållanden
ifrågasättas — och upptoge följande för ändamålet beräknade
kostnadsbelopp, nemligen:
l:o för S:t Karins ruin ...........
2:o för Helgeandskyrkans d:o
3:o för S:t Lars d:o .................
4:o för S:t Klemens d:o...........
5:o för S:t Drottens d:o...........
6:o för S:t Nikolai d:o..............
kronor 6,646
................. » 4,053
................. » 3,550
................. » 2,074
................. » 2,000
................. .» 1,807
Summa kronor 20,130
Med förmälan, att Riksantiqvarien vitsordat lämpligheten af de
åtgärder, som af Langlet föreslagits, har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta proposition om anvisande af 20,000 kronor till
vidtagande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Langlets förslag, af
nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna i Visby
samt att nämnda summa måtte få utgå med hälften under hvartdera af
åren 1884 och 1885.
Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva
utlåtande, har i skrifvelse den 29 nästlidna December, med förklarande
att embetet icke funnit skäl till anmärkning mot de af Lang
Bih.
till RiJcsd. Frot. 1884. 1 Sami. 1 Ajd. 7
[46-48.]
Ang. anslag
till uppehållande
af
Blindinstitutets
verksamhet,
,till tryckning
af blindskrifter
och
tillunderstöd
åt blindlärareelever.
[49, 50.]
Ang. en
blindskola
och en hand,tverksskola
för blinda.
SO Åttonde hufVudtiteln.
let föreslagna åtgärder och gjorda kostnadsberäkningar, till bifall förordat
akademiens framställning i ämnet.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och med stöd af hvad
akademien anfört finner jag mig föranlåten tillstyrka, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 kronor
samt deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp af 10,000 kronor
till Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens förfogande, att
för ifrågavarande ändamål användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af Arkitekten Langlet upprättade arbets- och kostnadsförslagen.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
I öfverensstämmelse med Direktionens öfver Institutet för blinda
underdåniga framställning, får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att
föreslå Riksdagen att äfven för år 1885 i likhet med föregående år å
extra stat anvisa:
till uppehållande af institutets verksamhet, enligt de af Eders
Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, 21,000 kronor;
till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; samt
till understöd åt blindlärareelever 1,200 kronor.
Sedan Riksdagen år 1883, på Eders Kongl. Maj:ts framställning
om åtgärder för blind undervisningens befrämjande, å extra stat för år
1884 anvisat, bland annat, till en blindskola 11,000 kronor och till en
handtverksskola för blinda 7,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t i anledning
häraf dels beslutit, att blindskolan, afsedd för tretio betalande
elever om 7 till högst 11 år, skulle förläggas i Vexiö och under 1884
års höst träda i verksamhet, samt att handtverksskolan, afsedd förblinda
personer öfver 18 års ålder, skulle likaledes under 1884 års höst
inrättas i Kristinehamn, dels och förordnat särskilda styrelser öfver berörda
läroanstalter. På det att dessa anstalters verksamhet måtte kunna
under år 1885 fortsättas och då ingen anledning förefinnes att för
samma år göra någon förändring i de anslagsbelopp, som dertill för år
1884 beviljats, får jag, i öfverensstämmelse med inkomna framställningar
af anstalternas styrelser, tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för år 1885 anvisa enahanda belopp, nemligen
11,000 kronor till en blindskola i Vexiö och 7,000 kronor till en handtverksskola
för blinda i Kristinehamn.
4
Åttonde hufvndtiteln.
51
Sedan den afdelning af Allmänna institutet för döfstumma och [51.]
blinda vid Mangla, som varit derstädes anordnad för blindas undervis- A^-ning och vård, blifvit, jemlikt föreskrift i nådiga brefvet den 18 Maj institutet.
1878, från nämnda institut skild och ett särskildt blindinstitut från
början af år 1879 upprättats, har detta sistnämnda institut varit inrymdt
i en förhyrd lokal, egendomen n:o 37 vid Nybrogatan inom
Hedvig Eleonora församling i Stockholm.
Rörande denna lokal har Direktionen för Blindinstitutet i underdånig
skrifvelse den 22 November 1881 förmält, att egendomen äfven
för det dåvarande inskränkta antalet af omkring sextio lärjungar, som
voro vid institutet intagna, med den för dem behöfliga förvaltningspersonal,
befunnits allt för trång och i många afseenden olämplig. Till
utveckling häraf har direktionen bland annat anfört, att både klassrummens
och sofrummens antal vore otillräckligt, att särskilda dagrum
för eleverna under deras fritider ej kunnat, såsom behöfligt varit, anordnas,
att arbetslokalerna ej vore ändamålsenliga, att en och samma
lägenhet måst användas till gymnastiklokal, badrum och tvättstuga, att
särskildt sjukrum alldeles saknades, att bostad ej kunnat inom inrättningen
beredas åt hela den personal, åt hvilken barnens vård vore
närmast anförtrodd, samt att byggnaden i dess helhet befunne sig i
bristfälligt skick. För öfrigt förefunnes ej utsigt att, utan betydlig förhöjning
af hyran, under någon längre tid få behålla den på viss tid
förhyrda egendomen.
Då sålunda utrymmet derstädes, långt ifrån att vara tillräckligt
för det nuvarande lärjungeantalet, ännu mindre medgåfve en af behofvet
påkallad utvidgning af institutets verksamhet, och det visat sig
snart sagdt omöjligt att få hyra någon annan för institutet lämpligare
lägenhet, ansåge direktionen enda utvägen vara, att nya byggnader för
institutet på en passande plats uppfördes.
Till sådana byggnader hade ock direktionen låtit uppgöra förslag
och ritningar, hvarvid hänsyn tagits till de grunder och förslag till
blindundervisningens ordnande, som uttalats i det af komiterade för
blindundervisningens ordnande afgifna underdåniga betänkande.
Enär enligt dessa ritningar för institutet beräknats ett utrymme,
som möjligen vid första påseende kunde synas något för stort, har direktionen
med afseende derpå yttrat, att det inom en uppfostrings- och
undervisningsanstalt af ifrågavarande art erfordrades lägenheter för
flera olikartade ändamål, att blindundervisningen vore stadd i en stark
utveckling, att allt flera handtverk måste i denna undervisning ingå, så
vida den skall kunna fylla sin bestämmelse, vidare att lokalen vore be
-
52
Åttonde hnfrndtiteln.
räknad för 125 lärjungar, samt att, enär det torde komma att dröja,
innan ett andra blindinstitut inom landet komme till stånd, det nuvarande
ensamt under en längre tid hade att fylla behofvet af en fullständig
uppfostrings- och undervisningsanstalt för blindas teoretiska och
praktiska utbildning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har direktionen, med
öfverlemnande af de utaf Arkitekten vid Öfverintendentsembetet Oskar
Erikson uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, hvilket
slutar å 528,000 kronor, i underdånighet hemstält om framställning till
Riksdagen för beredande af de för omförmälda ändamål erforderliga
medlen.
Derefter har direktionen i underdånig skrifvelse den 2 Juni 1882
förnyat sin anhållan i ämnet, hvarvid ytterligare framhållits nödvändigheten
deraf att en ändamålsenlig och lämpligt belägen byggnad för
institutet uppföres, så vida detsamma skall kunna för framtiden utöfva
och ytterligare utvidga sin välsignelserika verksamhet samt med
tillgodogörande af de dertill anvisade allmänna medel på ett tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift att till nyttiga medlemmar i samhället
uppfostra de åt institutets vård anförtrodda blinda barnen.
Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med
utlåtande öfver de upprättade ritnings- och kostnadsförslagen, har förklarat
sig i afseende å dessa ej hafva annat att erinra, än att, då ritningarna
vore uppgjorda i allt för liten skala för att kunna i enskildheter
tillförlitligen bedömas, önskligt vore, att, innan desamma, sedan
anslag till byggnaderna beviljats, blefve af Eders Kongl. Maj:t faststälda,
ritningar i uppgifven större skala genom direktionens försorg
måtte anskaffas för att Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas.
I fråga om plats för den ifrågasatta nybyggnaden hafva flere
olika förslag blifvit framstälda. Förutom andra af direktionen uppgiga
platser, hvilka dock dels ej varit för ändamålet tillgängliga, dels
vid undersökning befunnits dertill mindre tjenliga, har uppmärksamheten
fästats å den för statsverkets räkning för närvarande utarrenderade
kronolägenheten Tomteboda i Solna socken af Stockholms län.
Beträffande denna lägenhet har Arkitekten Erikson, enligt erhållet
uppdrag, afgifvit yttrande, deri anförts, hurusom platsen, som erbjöde
många fördelar, väl lämpade sig för behofvet: den vore högt och sundt
belägen med goda lutningar för dagvatten, — omgifven af skog, — begränsad
af landsväg, — nära intill församlingens kyrka äfvensom till
jernvägsstation samt vackert belägen, med mycket god byggnadsgrund
och med tillfälle till anläggning af badhus vid Ulfsundasjön; för vatten
-
Åttonde hufvndtiteln.
53
behof inomhus kunde förbindelse med Stockholms stads vattenledning
anordnas; afståndet från Stortorget vore omkring 4,200 meter.
Mot institutets förläggande vid Tomteboda har direktionen, enligt
inkommen underdånig skrifvelse i ämnet, icke haft något att erinra,
utan ansett platsen vara för ändamålet fullt lämplig.
Vidare har i afseende å lägenheten Tomteboda, hvars areal utgör
167 qv.-ref 82,50 qv.-stänger, Domänstyrelsen, i frågan hörd, meddelat:
att lägenheten genom kontrakt den 7 Mars 1853 af Kammarkollegium
utarrenderats på tretio års tid till den 14 Mars 1884 mot ett årligt
arrende af 18 tunnor spanmål, utgörande för år 1882 ett belopp al
225 kronor 67 öre samt under vilkor bland andra att, så vida arrendator
fullgjort kontraktsvilkoren och vid arrendetidens slut befunnes
hafva väl brukat lägenheten, arrendet till densamma vid förnyad utarrendering
skulle först hembjudas honom mot då blilvande maximiarrendesumma
jemte öfriga arrendevilkor enligt författningarna, likväl
med det uttryckliga förbehåll att, derest Kongl. Maj:t och Kronan skulle
anse nödigt att efter arrendetidens utgång om lägenheten på annat
sätt disponera, så att den ej vidare komme att utarrenderas, arrendator
då icke egde att för den'' honom eljest tillkommande optionsrätt af
Kronan fordra eller erhålla någon ersättning; samt vidare, att lägenhetens
egoområde utgjordes af: tomter och trädgårdar 2 tunnland
29,8 kappland, åker och ängslindor 1 tunnland 19,9 kappland samt
betes- och skogsmark 21 tunnland 18,4 kappland, tillhopa 26 tunnland
4,1 kappland.
Domänstyrelsen, som ansett att någon nämnvärd skada för lägenhetens
jordbruk, i anseende till dess ringa inegoområde, icke kunde uppkomma
genom dess upplåtande under arrende på kortare tid, samt att
till följd häraf och då arrendatorns hufvudsakliga inkomst icke heller
erhållits af jordbruket utan af hyror under sommarmånaderna för dels
Kronans och dels egna å lägenheten uppförda hus, någon afsevärd
minskning vare sig i arrendatorns inkomster eller i Kronans arrende
icke vore att befara genom lägenhetens utarrendering på dylik tid,
har slutligen, med. anledning af den uppkomna frågan om lägenhetens
upplåtande till Blindinstitutet, afgifvit yttrande och förslag rörande lägenhetens
utarrendering intill dess den samma kunde varda lör viyss nämnda
ändamål erforderlig; en fråga, som jag anhåller att vid annat tillfälle
få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
Genom hvad direktionen för Blindinstitutet i ämnet andragit synes
mig det anmälda behofvet af en ny för institutet särslcildt afsedd och
anordnad lokal vara till fullo utredt; och då härtill kommer den äfven
[52.]
Ang. läroanstalter
för
öfverårig a
dofstumma.
[53.]
Ang. hospital
let vid Kristinehamn,
54 Åttonde hufrudtiteln.
af direktionen antydda möjligheten att, i händelse institutet blefve från
dess nuvarande förhyrda och dessutom alldeles olämpliga lokal uppsagdt,
den vigtiga anstalten plötsligen kunde befinna sig i saknad af husrum,
anser jag ifrågavarande behof vara af beskaffenhet, att det ej kan utan
men lör blindundervisningens uppehållande och utveckling åsidosättas.
I betraktande häraf och då af inhemtade upplysningar i fråga om
platsen för de behöfliga byggnaderna framgår, att lägenheten Tomteboda,
som erbjuder många vigtiga fördelar, tillika är bland föreslagna
och för ändamålet tillgängliga ställen det tjenligaste, samt dess användande
härtill skulle medföra allenast ringa uppoffring för statsverket,
får jag, efter ärendets beredning gemensamt med Chefen för Finansdepartementet,
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade
hos Riksdagen göra framställning,
dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda
må från den 14 Mars 1885 till Institutet för blinda upplåtas;
och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för
nämnda institut, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgjorda
ritningarna, måtte anslås en summa af 528,000 kronor, hvaraf 100,000
kronor skulle anvisas att utgå under år 1885.
Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara
och i Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanstalterna
för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1885, i enlighet
med förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna
16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag
alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för uppehållande under år 1885 af undervisningen vid
nämnda tre läroanstalter anvisa ett extra anslag för samma år af
49,200 kronor.
Hospitalsvården.
I den till senast församlade Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till begynnande af nödiga arbeten för anläggning
af hospital å den för detta ändamål inköpta egendomen Marieberg vid
Kristinehamn anvisa på extra stat för år 1884 ett belopp af 100,000
kronor; hvaremellertid, och då den nödiga utredningen för upprättande
af plan för berörda byggnadsföretag vid den nådiga propositionens af
-
Åttonde liufvudtiteln.
55
gifvande ännu icke hunnit bringas till den fullständighet, att ritningar
och kostnadsförslag kunnat till slutlig pröfning framläggas, under Riksdagens
lopp skulle aflemnas den redogörelse i ämnet, som borde läggas
till grund för anslags beviljande till byggnadsföretaget. Härefter behagade
Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Ofverintendentsembetets
utlåtande, under den 13 April 1883 godkänna ett af dåvarande Generaldirektören
N. -J. Berlin med biträde af sakkunnige personer utarbetadt,
å en kostnadssumma af 840,000 kronor slutande förslag till ifrågavarande
hospitalsbyggnad, dock utan att härigenom hinder skulle möta
för vederbörande att vid den förnyade granskning, hvarom Eders Kongl.
Maj:t kunde finna godt förordna, föreslå sådana ändringar, hvilka hvarken
föranledde hufvudsaklig rubbning af planen eller medförde annan
förhöjning af kostnadernas slutsumma än inom det af Öfverintendentsembetet
förslagsvis uppgifna belopp af 8,570 kronor. Riksdagen, som
erhöll del häraf, anmälde i skrifvelse den 13 Juni nästlidna år, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, att Riksdagen,
i förlitande derpå, att förenämnda af Eders Kongl. Maj :t i väsentliga
delar godkända plan till hospitalsanläggningen komme att läggas
till grund för blifvande framställningar om anslag till byggnaden, ansett
sig böra, i betraktande jemväl af vigten att arbetena, så fort ske
kunde, finge börjas, med bifall till det framlagda förslaget anvisa på
extra stat för år 1884 det äskade anslagsbeloppet 100,000 kronor.
Sedan vidare Öfverintendontsembetet, som erhållit nådig befallning
att, efter förnyad granskning utaf det ifrågavarande förslaget, inkomma
med det slutliga yttrande öfver samma förslag, hvartill anledning
kunde förefinnas, i skrifvelse den 2 November 1883, efter verkstäld
granskning, funnit sig böra, hvad anginge byggnadsritningen, deri
föreslå vissa ändringar, iakttagna å fyra stycken omarbetade ritningsblad,
hvilka, då byggnadskostnaden derigenom ej borde ökas utöfver
den förut beräknade slutsumman af tillhopa 848,570 kronor, embetet
hemstält måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställas att jemte sex
stycken ritningsblad, tillhörande det af f. d. Generaldirektören Berlin
framlagda projektet, vid arbetets utförande lända till efterrättelse; så
täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 9 i sistnämnda månad gilla och
till efterrättelse fastställa omförmälda ritningar, på sätt Öfverintendentsembetet
hemstält och i enlighet med dess förslag, äfvensom uppdraga
åt Medicinalstyrelsen att gå i författning om byggnadsarbetets utförande.
I sin till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga skrifvelse af
den 21 sistlidne September har Medicinalstyrelsen, med afseende å den
fortfarande otillräckligheten af platser för sinnessjuke å rikets hospital,
56 Åttonde hufyudtiteln.
oaktadt dessa under senare tid blifvit betydligt tillökade ej mindre genom
tillbyggnader än äfven genom nybyggnader, framhållit vigten deraf, att
det beslutade hospitalet vid Kristinehamn så fort som möjligt måtte
komma till stånd för sjukes emottagning. Då emellertid de för år 1884
beviljade medel vore behöfliga för planeringar, väganläggningar och
en del af grundläggningsarbetena, erfordrades under år 1885 för fortsättning
och afslutning af grundläggningsarbetena samt uppförandet af
administrationshuset jemte afdelningarna A. A. och B. B. ett tillräckligt
anslag, hvilket Styrelsen, efter att i ärendet hafva infordrat yttrande
af sin biträdande arkitekt, ansett kunna begränsas till 250,000 kronor;
och har Medicinalstyrelsen i enlighet härmed hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t måtte för ändamålet af Riksdagen begära sagda summa på extra
stat för år 1885.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande
af hospitalsanläggningen vid Kristinehamn på extra stat för
år 1885 anvisa ett belopp af 250,000 kronor.
[54.]
Ang. Vadstena
hospital.
Vatten- och
ajloppsled''ning.
För Vadstena hospital har Medicinalstyrelsen föreslagit dels anläggande
af vattenledning och dels uppförande af nytt bostadshus för
öfverläkaren.
I afseende på den förra frågan har förekommit, att sedan vid flera
inspektioner blifvit anmärkt, hurusom hospitalet saknade vattenledning,
hvilken brist icke blott innebure en fara för de på en stor yta spridda,
särskilda byggnaderna, utan äfven lade hinder i vägen för en ändamålsenlig
anordning af sjukvården och ekonomien vid anstalten, så hade
Direktionen vid hospitalet, hvilken med anledning häraf anmodats inkomma
med förslag till vatten- och afloppsledningar jemte tillhörande
ritningar, till Medicinalstyrelsens granskning insändt flera förslag. Efter
att hafva i ärendet inhemtat yttranden ej mindre af sin biträdande arkitekt,
än äfven af arbetschefen för Stockholms vattenledning, hade Medicinalstyrelsen
vid slutlig granskning af de insända förslagen och ritningarna
funnit de af ingeniören K. O. G. Appelberg upprättade ega ett afgjordt
företräde framför de öfriga. Enligt desamma vore vattentillgången beräknad
för 500 personer, hvilket efter en förbrukning af 100 kannor
för hvarje person dagligen utgjorde 50,000 kannor för dygn, deruti likväl
inberäknad vattenåtgången äfven för planteringar m. m. Vattnet komme
att tagas från Vettern å ställe, som blifvit för ändamålet undersökt
och befunnits dertill lämpligt; det skulle uppsamlas, filtreradt
genom marken, uti en samlingsbrunn vid Vetterns strand och derifrån,
Åttonde hufvudtiteln.
57
enligt det ursprungliga, förslaget, medelst en pumpinrättning ledas till
en reservoar, uppstäld å gamla hospitalet (qvinnoafdelningen). Då emellertid
denna reservoar, med 20 fots diameter och 15 fots höjd samt afsedd
att inrymma 46,500 kannor vatten, redan i sig sjelf hade en sådan
tyngd, att de gamla murarne ej kunde uppbära den, hade Medicinalstyrelsen
funnit nödigt, att ett särskildt så kalladt vattentorn uppfördes,
i hvilket den ifrågavarande reservoaren skulle uppställas.
Kostnaden för hela anläggningen skulle enligt det Appelbergska
förslaget uppgå till 78,672 kronor, deri jemväl inberäknade 1,972 kronor
för brandredskapen. Men då härtill lades kostnaden för vattentornet,
enligt en (i öfverensstämmelse med motsvarande redan inrättade
anstalt vid Upsala hospital) uppgjord ritning jemte kostnadsuppgift,
slutande å 30,200 kronor, hvilket belopp med 18,200 kronor öfverstege
den beräknade kostnaden för vattenreservoarens förläggande å gamla
hospitalsbyggnaden, så komme slutsumman för vattenledningen att höjas
till 96,872 kronor.
I afseende på denna fråga har Medicinalstyrelsen anfört: att en
vattenledning vid en sjukvårdsanstalt så stor som denna, med 360 sjuke
samt en sjukvårds- och ekonomipersonal uppgående till minst 40, icke
kan undvaras, om renlighet och god ordning skola kunna vidmakthållas
och bad, som vid sinnessjukes behandling äro af så framstående vigt,
skola kunna användas till det omfång, som eu ändamålsenlig sjukvård
kräfver; att hospitalets förseende med endast den aldra oundgängligaste
qvantiteten af vatten genom dess transporterande från sjön i vagn, såsom
för närvarande, är förenadt med en högst betydande kostnad, utan
att behofvet ändock på sådant sätt kan i ringaste mån fyllas; att Vadstena
hospital, det största af alla hospitalen i riket, är det enda bland
dessa, som saknar vattenledning, under det att de öfriga redan länge
egt denna förmån; att många erforderliga och vigtiga förbättringar, beträffande
sjukvården och ekonomien, i högst väsendtlig mån sammanhänga
med nu föreliggande fråga och allt för länge måst uppskjutas i
afvaktan derpå, att vatten- och afloppsledning skulle komma till stånd;
samt att till betryggande mot möjligen inträffande eldsvådor, hvilkas
följder inom en så omfattande anstalt som denna kunna blifva högst
olycksbringande, en vattenledning måste anses vara alldeles nödvändig.
I enlighet härmed har Medicinalstyrelsen hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t måtte af Riksdagen äska ett anslag af i rundt tal 96,900 kronor för
anbringande, jemlikt förenämnda ritningar och kostnadsförslag, af en
vatten- och afloppsledning vid Vadstena hospital.
Bih. till Bihsd. Prot. 1 Sami. I Afd.
8
58
Åttonde hufvudtiteln.
Bostadshus
för Öfrerläkaren.
Beträffande nytt bostadshus åt öfverläkaren vid hospitalet har
Medicinalstyrelsen under den 21 September 1883 förnyat sin vid flera
föregående tillfällen gjorda underdåniga framställning i detta ämne.
Sedan nemligen direktionen för hospitalet anmält, att den förutvarande
bostadslägenheten för öfverläkaren befann sig i så bristfälligt skick att
den icke genom en reparation kunde på ett tillfredsställande sätt upphjelpas,
hemstälde med anledning deraf Medicinalstyrelsen redan år 1879,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ett nytt bostadshus finge,
enligt företedda ritningar, uppföras till eu beräknad kostnad af 29,100
kronor, att utgå af förslagsanslaget till hospitalens underhåll; men vid
pröfning häraf fann Eders Kongl. Maj:t denna hemställan icke kunna
bifallas, af skäl att berörda förslagsanslag visat sig vara för dermed
afsedda ändamål otillräckligt samt att byggnaden, om den reparerades,
antogs möjligen kunna ännu någon tid användas. För att emellertid
erhålla en säker kännedom derom, huruvida under förliandenvarande
förhållanden eu reparation å den gamla bostadslägenheten lämpligen
kunde och borde företagas, lät Medicinalstyrelsen, vid den af Medicinalrådet
Hallin i Maj månad 1880 å hospitalet förrättade inspektion, anställa
besigtning å nämnda bostadslägenhet af Arkitekten A. Kumlien
i närvaro af inspektiousförrättaren samt två af direktionens ledamöter,
hvarvid enligt det vid besigtningen förda protokoll utröntes, att byggnaden,
som bestod af svagt timmer och var afrappad med kalkbruk,
blandadt, såsom det syntes, med lera och sågspån, var i hög grad angripen
af rota, besvärad af myror och annan ohyra samt både till yttertak,
väggar och inredning i allmänhet så förfallen, att den var till
reparation alldeles oduglig, och att det icke kunde anses med god hushållning
förenligt att derpå nedlägga några kostnader. „
Då emellertid öfverläkaren, som för närvarande uppbär hyresersättning
af 1,200 kronor för år, under afvaktan att kunna komma i
besittning af eu bostad, dit han kan inflytta, vid tjenstens tillträdande
blifvit tillförsäkrad fri bostad; då det för sjukvården, synnerligen å ett
hospital med så stort omfång som det i Vadstena, måste vara högst
menligt, att öfverläkaren är boende utom anstalten, samt dessutom vore
tvifvelaktigt, huru länge han kan åtnöjas med den nuvarande billiga
hyresersättningen eller huruvida han kan finna en lägenhet att hyra, ej
alltför långt aflägsen från hospitalet; har Medicinalstyrelsen i betraktande
häraf ansett sig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på vigten af denna fråga och dervid i öfrigt åberopat de redan
förut i ärendet insända handlingar jemte en af Arkitekten A. Nyström
upprättad ritning med tillhörande kostnadsförslag, slutande å 29,100
Åttonde hufvudtiteln. 59
kronor, till nytt bostadshus för bemälde öfverläkare; mot hvilken ritning,
af Medicinalstyrelsen i vissa delar ändrad och sådan den funnes
närmare bestämd genom tvenne, den ursprungliga ritningen vidfogande
särskilda blad, öfverintendentsembetet efter verkstäld granskning icke
funnit skäl till någon anmärkning, likasom icke heller mot den beräknade
kostnadssumman; och har Medicinalstyrelsen i enlighet härmed
underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att anvisa ett anslag af 29,100 (eller i rundt tal 30,000) kronor till
uppförande af ett nytt bostadshus å den nuvarande tomten för öfverläkaren
vid ifrågavarande hospital.
Efter den utredning dessa frågor sålunda erhållit och då här föreligga
kraf, hvilka numera synas mig oafvisliga, tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra
stat för år 1885 anvisa till utförande vid Vadstena hospital enligt förenämnda
ritningar och kostnadsförslag dels af vatten- och afloppsled
-
ning ett belopp af................................................................................. kr. 96,900:
och dels af ett nytt bostadshus för öfverläkaren ......... „ 29,100;
eller tillhopa 126,000 kronor.
För anläggning af ett hospital i närheten af Göteborg inköpte år
1861 dåvarande öfverstyrelsen öfver hospitalen 3/s af en under säteriet
Hökällan i Säfve socken af Vestra Hisings härad lydande egendom
Storhagen, om ett mantal, belägen i Backa socken af samma härad.
Det visade sig emellertid snart, att den inköpta hemmansdelen, i areal
uppskattad till 15 tunnland 30,658 kappland, icke på långt när motsvarade
fordringarna på utrymme för en anstalt af det omfång, hvartill
ifrågavarande hospital ursprungligen beräknats. Enligt hvad Medicinalstyrelsen
erinrat, ingick i planen för berörda hospitalsanläggning
äfven uppförande af en första klassens afdelning, hvilken dock allt
hitintills ej kunnat der inrättas. I betraktande af den ringa tillgången
på dylika platser å hospitalen i allmänhet inom landet och med särskildt
afseende derpå att nu ifrågavarande hospital i väsentlig män vore
beräknadt för sjuke från den närbelägna staden Göteborg, gjorde sig
den antydda bristen med hvarje dag allt mer och mer känbar och
kräfde att snart blifva afhjelpt. För sådant ändamål måste dock det
nuvarande hospitalsområdet anses vara alldeles otillräckligt, likasom det
saknade plats för anläggande af kyrkogård och lemnade för knappt utrymme
för promenadgårdar och anordnande af fria promenader. En
annan olägenhet af det trånga området vore att hospitalet i sitt nu
-
[55.]
Ang. utvidgning
af Göteborgs
hospitals
område.
60
Åttonde hufvudtiteln.
?
varande skick alltför nära omgåfves af främmande mark, hvilket i högst
väsentlig mån inverkade störande på det lugn och den ro, som borde
råda inom en dylik anstalt, samt på ordningen och sjukvården inom
densamma. n
Beträffande behofvet af tillräckligt jordområde för ett hospital har
Medicinalstyrelsen anfört, att arbete i fria luften och särskilt jordarbete
för sådana sinnessjuke, som vore dervid vana, utgjorde det väsentligaste
medlet för de sjukes behandling och icke kunde undvaras utan att
utöfva ett högst menligt inflytande på sjukvården och utsigten för de
sjukes tillfrisknande. Härtill komme ytterligare förmånen för hospitalet
att tillgodogöra sig produkterna af de sålunda verkstälda jordarbetena.
Denna fordran på nödigt jordområde, hvarmed öfriga hospital inom riket i
allmänhet blifvit bättre tillgodosedda, betraktades ock i alla civiliserade
länder såsom ett af de hufvudsakligaste vilkoren för ett väl ordnadt
hospital, och utmärkte sig hospitalen i våra grannländer Norge och
Danmark, i synnerhet i det förstnämnda, för storartade anordningar i
berörda afseende.
Af än större betydelse för en dylik anstalt vore erforderlig tillgång
på Renligt vatten till dryck, bad och öfriga behof. Utgjorde
detta en nödvändighet för den enskilde, så framstode den i än högre
grad, då det gälde en sjukvårdsinrättning, ej mindre för tillfredsställandet
af de sjukes behof, för deras skötsel och vård, än för den renlighet
och ordning, som nödvändigt måste tillgodoses inom en dylik anstalt,
hvarföre ock vattentillgången der måste vara lätt tillgänglig och
riklig. Ty värr saknade nu ifrågavarande hospital inom eget område
tillgång på vatten för nämnda ändamål. För att åtminstone provisoriskt
afhjelpa denna olägenhet hade visserligen vid inköpandet af mark till
hospitalet köparen betingat sig af egaren till den återstående delen af
hemmanet Storhagen att få begagna en der belägen källa för hemtning
af dricksvatten äfvensom att medelst ledning tillföra hospitalet vatten
för andra behof från en jemväl inom nyssberörda hemmansdel befintlig
vattensamling; men hospitalet vore i detta afseende helt och hållet
beroende af blifvande egares godtycke, och ingen visshet förefunnes, det
hospitalet för framtiden kunde påräkna att vara i åtnjutande af denna
förmån, ett förhållande, som för hospitalets framtida bestånd innebure
den allra största fara. Noggranna undersökningar och jordborrningar
för att påträffa vatten inom hospitalets nuvarande område hade icke
ledt till önskvärd! resultat.
Medicinalstyrelsen, som allt sedan densamma fick sig uppdraget
att vara öfverstyrelse för hospitalen i riket beaktat ofvanberörda brister,
Åttonde hufvndtiteln.
61
anmodade redan år 1879 direktionen öfver Göteborgs hospital att inleda
underhandlingar med dåvarande egaren till 5U mantal Storhagen angående
inköp af denna hemmansdel, äfvensom att för ändamålet inkomma
till Medicinalstyrelsen med nödiga upplysningar rörande jordens beskaffenhet
med mera samt att låta verkställa värdering icke blott af
nyssnämnda hemmansdel utan ock af hela säteriet Hökällan med underlydande
Va mantal Lillehagen. Sedan en dylik värdering blifvit i vederbörlig
ordning verkstäld den 29 och den 30 Juni 1880, insände hospitalsdirektionen
till Medicinalstyrelsen värderingshandlingarna, utvisande att
hela säteriet Hökällan blifvit uppskattadt till 91,020 kronor och 5/s
mantal Storhagen ensamt till 30,350 kronor; dock hade besigtningsmännen
beträffande värderingen å Storhagen i besigtningsprotokollet
anmärkt, att de dervid icke tagit i betraktande den obeqvämlighet, som
det för dåvarande egare medförde att genom Storhagens försäljning få
Lillehagen fullkomligt skild från Hökällan. Nämnda olägenhet ansåg
hospitalsdirektionen böra föranleda en förhöjning i värderingen, så att
omförmälda del af Storhagen borde uppskattas till eu slutsumma af
35,000 kronor. På grund af den höga kostnaden för hela egendomen
Hökällan fann Medicinalstyrelsen det ifrågasatta köpet böra inskränkas
till 5/s mantal Storhagen, för den händelse egaren ville afyttra hemmansdelen
för 35,000 kronor; men då egaren derför fordrade 45,000 kronor,
hvilket ansågs allt för dyrt, fick frågan om inköpet för tillfället förfalla.
Sedan emellertid säteriet Hökällan med underlydande under sistförflutna
år öfvergått till annan egare och denne hos hospitalsdirektionen
anmält, att han, på vissa vilkor och deribland särskild! att köpet blefve
afgjordt vid nu instundande Riksdag, vore villig att för 35,000 kronor
sälja merberörda 5/s mantal Storhagen, har Medicinalstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 12 nästlidne December understält denna angelägenhet
Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Hänvisande till en skrifvelsen åtföljande,
år 1861 upprättad karta öfver nämnda hemmansdel jemte beskrifning,
erinrar Medicinalstyrelsen, att efter sagda tid förändring i så måtto inträffat,
att en del af den då såsom äng och möjligen såsom betesmark
upptagna jorden blifvit uppodlad och vore sädesbärande, så att den nu
uppodlade jorden, lagd till den förut befintliga åkerjorden, uppginge
till i rundt tal 30 tunnland, under det att den ursprungliga ängen blifvit
minskad, så att den numera endast utgjorde omkring 15 tunnland,
på sätt jemväl i ofvan omförmälda besigtningsprotokoll finnes angifvet.
Enligt berörda protokoll innehåller ifrågavarande hemmansdel dessutom
10 tunnland skogsmark och 85 tunnland bergig utmark samt skog,
62
Åttonde hufvndtitel».
[56.]
Ang. uppfostringsanstalter
för
sinnessloa
barn.
motsvarande 225 famnar, hvilken virkesmassa skogen äfven befunnits
till fullo innehålla vid eu på hospitalsdirektionens föranstaltande den 7
sistlidne December af vederbörande jägmästare verkstäld undersökning.
För att inhemta ytterligare kännedom om den till salu utbjudna egendomens
lämplighet för det afsedda ändamålet äfvensom för att närmare
reglera en af egaren bland vilkoren för försäljningen upptagen bestämmelse
om rätt att begagna inom det blifvande hospitalsområdet löpande
vägar, hade på Medicinalstyrelsens uppdrag en af dess ledamöter under
sistlidne månad besökt egendomen. Af redogörelsen för detta uppdrag
hade Medicinalstyrelsen funnit ytterligare bekräftelse derpå att ifrågavarande
hemmansdel väl lämpade sig att läggas till hospitalets förut
egande jord samt att genom dess förvärfvande ofvan anmärkta brister
för hospitalet skulle på ett tillfredsställande sätt kunna afhjelpas, hvarjemte
af nämnda redogörelse äfven framginge, att nöjaktig öfverenskommelse
rörande reglering af rätt till vägar inom hospitalsområdet blifvit
träffad. Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och då den
fordrade summan med afseende på hemmansdelens stora vigt för
hospitalet icke kunde anses vara för hög, har Medicinalstyrelsen, i
likhet med hospitalsdirektionen, på det varmaste förordat inköp af
berörda hemmansdel.
Enär behofvet för Göteborgs hospital att komma i besittning af
nyssnämnda hemmansdel synes mig vara så obestridligt, att densammas
förvärfvande för ändamålet endast kan anses såsom en tidsfråga, och
då ett lägligt tillfälle nu yppat sig att för jemförelsevis lindrig uppoffring
kunna tillgodose detta behof, tvekar jag icke att i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra
stat för år 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor, att användas till
inköp af nu omförmälda ■’/8 mantal Storhagen för att läggas till det åt
Göteborgs hospital redan upplåtna området.
På framställningar af Eders Kong], Maj:t har Riksdagen beviljat
för år 1883 ett extra anslag af 20,000 kronor och för år 1884 ett extra
anslag af 25,000 kronor, att i enlighet med uppgifna grunder användas
till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnessloa barn.
Med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de allmänna bestämmelser,
som blifvit fastst.älda såsom vilkor för åtnjutande af sådant
understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten
Johannesberg vid Mariestad ej heller den af föreningen i
Stockholm för sinnessloa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl.
Maj:t af ofvanberörda anslag för så väl 1883 som 1884 anvisat åt idiot
-
Åttonde liufvudtiteln.
63
hemmet å Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der
underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor
att minst tretiofem elever skulle derstädes uppfostras och bland dem
tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse att
i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,
hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och
vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer,
som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade
inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt att
bestämma.
Sedan vidare, beträffande andra sådana anstalter, hvilkas styrelser
kunde önska bidrag af omförmälda för år 1883 beviljade anslag,
Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 12 Juni 1882 meddelat
de af Riksdagen godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor
för understödets erhållande, samt föreskrifvet hvad i öfrigt vore att
iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva, på gjorda underdåniga
framställningar och efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda
anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter
inom Gefleborgs, Örebro, Östergötlands och Malmöhus län; och
har Eders Kongl. Maj:t låtit utfärda nådig kungörelse af den 29 Juni
1883 rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1884 utaf det
till detta ändamål beviljade anslag.
Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet
å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola
måtte äfven för år 1885 beredas understöd till enahanda belopp som
tillförne, eller 5,000 kronor för den förra och 10,000 kronor för den
senare vårdanstalten, och då framställningar om statsbidrag under nästkommande
år jemväl åt de öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna
och möjligen äfven åt andra dylika äro att förvänta, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom
understöd för årl885 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet
ställa till Eders Kong’1. Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma
belopp som det för innevarande år beviljade, eller 25,000 kronor, att
användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet
af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen godkända,
dock med rättighet för de anstalter, som skulle hafva skyldighet att
underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga dubbla
antalet elever mot half afgift.
[57.]
Ang. spetelske-sjukhemmet
i Jerfsö.
[58, 59.]
Ang. Hd» Sv.
fomskriftsällskapet
ock
delsreligionsvård
åt svenske
sjömän m.
fl. i utländska
hamnar.
[60.]
Ang. restauration
af Linköpings
domkyrka.
[6L]
Ang. Nordiska
museet.
64 Åttonde liufvudtiteln.
t skrifvelse den 2 Oktober 1883 har Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, underdånigst
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
äfven för år 1885 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag
åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske under enahanda
vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt
bidrag.
Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1885 bevilja ett extra anslag
af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under
vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och
att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård
å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant medgifva.
Diverse anslag.
I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma
skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska
fornskriftsällskapet och dels till beredande af religions vård åt svenske
sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande
landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jemväl
för år 1885 på extra stat anvisa:
till Svenska fornskriftsällskapet....................................... 2,000 kronor
och till beredande af religiönsvård åt svenske sjömän
m. fl. i utländska hamnar................................................... 10,000 kronor;
På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i| underdånig skrifvelse hemstält,
torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att af det till restauration
af domkyrkan i Linköping af Riksdagen beviljade extra anslag
å 68,500 kronor, hvaraf tillhopa 64,000 kronor anvisats att utgå under
åren 1877—1884, för nästkommande år anvisa återstående 4,500 kronor
för berörda ändamål.
Styrelsen för det Nordiska museet har i skrifvelse den 28 September
1883, med åberopande af föregående Riksdagars beslut om anvisande
af ett extra årsanslag å 16,000 kronor till museet, anhållit, att
till Riksdagen måtte aflåtas framställning om beviljande jemväl för år
1885 af enahanda anslag för ifrågavarande museum; och får jag med
Åttonde hufvud titeln.
65
anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp
af 16,000 kronor, att ställas till Styrelsens för Nordiska museet förfogande
för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål.
På förslag af enskild motionär beviljade sist församlade riksdag [62.]
för år 1884 ett extra anslag af 3,150 kronor att, på de vilkor Eders Ang. underKongl.
Maj:t kunde finna godt bestämma, användas till understöd för fått utgi/vamutgifvande
under nämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till känne- deaftidskHfdom
om de svenska landsmålen och svenskt folklif». På derom af tid- ^udfragtlu
skriftens utgifvare Docenten vid universitetet i Upsala J. A. Lundell kännedom om
gjord ansökning och då de skäl, som föranledde Riksdagen att bevilja iåndsmåien
detta anslag, fortfarande ega oförminskad giltighet, får jag i underdå- och svenskt
nighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t, att föreslå Riksdagen att jemväl
för nästkommande år ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra
anslag af 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna
godt bestämma, användas till understöd för utgifvande äfven under år
1885 af nämnda tidskrift.
I en till Eders Kongl. Maj: t ingifven skrift har Professoren vid [63.]
Stockholms högskola G. Mittag-Leffler, såsom redaktör af tidskriften Ang. under»Acta
mathematica», underdånigst anhållit om aflåtande till Riksdagen fikande
af proposition derom, att åt sökanden årligen, så länge nämnda tidskrift tidskriften
af honom utgåfves, måtte anvisas ett anslag af 4,000 kronor, att an- *Amåtååå»he''
vändas till bestridande af de kostnader, som med tidskriftens utgifvande
vore förbundna; till stöd för hvilken anhållan sökanden andragit, bland
annat, att denna tidskrift, som vore afsedd icke endast att uppfylla ett
allmänt vetenskapligt ändamål, utan lika mycket att till gemensamt arbete
samla de många framstående matematiska krafter, den skandinaviska
norden för närvarande egde, redan lyckats att, oberoende af nationalitet
och språk, såsom medarbetare samla de ypperste af samtidens
mathematici och i flere främmande länder vunnit erkännande, särskildt
i grannländerna Norge och Danmark, hvilkas regeringar af vederbörande
representationer utverkat hvardera ett årligt anslag af 1,000 kronor
till understöd för tidskriften, men att emellertid detta vetenskapliga företag
icke utan ytterligare understöd kunde fortsättas, enligt hvad framginge
af följande kostnadsberäkning för år:
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
9
66
Åttonde hufvudtiteln.
inkomster:
Försäljningspris för tvenne band af tidskriften om två -
hundra exemplar hvardera...................................................... kr. 4,000
Norska statens årsbidrag.................................................................. » 1,000
Danska statens d:o.............................................................................. » 1,000
Summa kr. 6,000
utgifter:
Tryckningskostnader m. m. efter 3,000 kronor för band ... kr. 6,000:
Bokhandelsprovision........................................................................... » 1,333:
Arfvoden för korrekturläsning och den typografiska redaktionen
............................................................................................. » 1,000
Omkostnader för öfversättning till främmande språk......... » 1,000
''» för skrifbiträden, post och diverse utgifter... » 667
Summa kr. 10,000
Vetenskapsakademien, som erhållit befallning att häröfver afgifva
utlåtande, har i ämnet infordrat yttrande af sina sakkunniga ledamöter,
Professorerna E. Edlund och D. G. Lindhagen, samt uti skrifvelse den
14 November nästlidna år, med öfverlemnande och åberopande af sagda
yttrande såsom uttryck för akademiens egen åsigt, i underdånighet tillstyrkt,
att det för ifrågavarande ändamål sökta årliga bidraget af 4,000
kronor måtte af allmänna medel beredas.
Det måste — heter det i berörda yttrande — räknas Professor
Mittag-Leffler till förtjenst att våga försöket att härifrån utgifva en omfattande
matematisk journal, hvari icke allenast de skandinaviska ländernas
framstående mathematici kunde publicera sina sjelfständiga forskningar,
utan äfven tillfälle bereddes för utlandets krafter inom denna
vetenskap att meddela resultaten af deras arbeten. Den årgång af
Acta mathematica, som redan utkommit, ådagalade på det tydligaste
genom vigten och betydelsen af de afhandlingar, som deri vore införda,
att företaget fullkomligen lyckats. Också hade tidskriften så väl här
som i utlandet redan tillvunnit sig aktning af dem, som derom tagit
närmare kännedom. För matematiske forskare från den skandinaviska,
norden hade tidskriften dessutom den särskilda betydelsen att bereda
dem tillfälle att på ett gemensamt ställe sammanföra resultaten af deras
forskningar och derigenom gifva det nordiska arbetet på detta fält
mera eftertryck och förskaffa detsamma en större uppmärksamhet. Men
beklagligtvis kunde en strängt vetenskaplig tidskrift af ifrågavarande
Åttonde hnfvudtiteln.
67
art icke bära sig i ekonomiskt hänseende utan främmande understöd;
och detta gälde icke allenast denna tidskrift, utan äfven, så vidt kändt
vore, utländska publikationer af samma slag. Skulle det understöd,
som sökanden nu begärt, honom förnekas, så måste man befara, att det
så lyckligt började och med så mycket bifall emottagna företaget komme
att upphöra.
Med stöd af hvad sålunda blifvit i ämnet anfördt, anser jag
mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af
4,000 kronor att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för utgifvande
under samma år af tidskriften Acta mathematica till Professoren
Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.
Slutligen får jag på grund af Statskontorets anmälan hemställa,
att till gäldande af ett belopp å 348 kronor 62 öre, utgörande till arrendatorn
af Wexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den
14 Mars 1882 till samma dag år 1883 å medel, som af Karlskrona—Wexiö
jernvägsbolag erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård,
hos Riksdagen måtte göras framställning om anvisande för år 1885 af
ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor.
Hvad föredragande Departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit, täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning
tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas, till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof.
[64.]
Ang. af Statskontoret
anmäldt
f örskott.
In fidem:
C. E. Blom.
1
Nionde hufvudtiteln.
Utdrag af ''protokollet öfver finans är end en, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1884.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning
af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,
statsrådet Themptander, att få anmäla de frågor, som tillhörde
regleringen af
Bill. till Biksd. Frot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Nionde linfvudtiteln.
[l.J
Pension för
justitierådet
E. H.
Carleson.
[2.]
Pension för
kamereraren
K. TFesterhult.
nionde Imfrudtiteln,
innefattande pensions- och indragningsstaterna.
Hvad först angick
pensionsstaten,
anmälde departementschefen, att anledning icke förekommit att ifrågasätta
någon förändring i afseende å beloppen af de å denna stat uppförda
anslag.
Beträffande derefter
indragningsstaten,
erinrade departementschefen om Kong], Maj:ts på nedannämnda departements
föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen
af följande framställningar, nemligen:
på justitiedepartementets föredragning: (se bil. I vid detta prof.
pag. 11.)
att för justitierådet Eduard Henrik Carleson må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 5,600 kronor, att jemte
den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension,
2,400 kronor, utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken
afsked från justitierådsembetet varder honom beviljadt;
att kamereraren vid indragna straffängelset i Yarberg Kristoffer
Westerhlllt må från och med månaden näst efter den, då afsked från
förenämnda kamererarebefattning varder honom meddeladt, uppföras å
allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af
en årlig pension af 2,000 kronor;
Nionde lmfm dtiteln.
3
på landtför svar sdepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta
prot. pag. 15.)
att den rätt till pension, som, i följd af Rikets Ständers beslut
och kongl. brefvet den 16 mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer
lärare vid de högre militärläroverken, hädanefter må upphöra, så vidt
angår vid dessa läroverk såsom lärare anstälde officerare, med undantagför
dem, som vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens
upphörande kan varda utfärdadt;
på landtför sv ar sdepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta
prot. pag. 18.)
att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande
landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1885 anvisas
å allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen
ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
på landtför svar sdepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta
prot. pag. 20).
att, såvida det under fjerde hufvudtiteln framstälda förslag rörande
fullföljande af arméintendenturens organisation varder af Riksdagen
godkändt, den nu varande innehafvare!! af befattningen såsom
intendent och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement
måtte, jemväl efter det befattningen åhörts- från arméförvaltningens
stat och under benämning öfverfältintendent upptagits å
generalitetsstaten, bibehållas vid rättigheten att efter afskedet komma
i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten, som svarar
mot hans nu innehafvande tjenst, och hvilken pension han skulle, enligt
de för tjenstemännen på arméförvaltningens stat gällande pensionsgrunder,
i februari 1885 intjenat;
på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta prot.
pag. 22).
att å allmänna indragningsstaten för aflidne löjtnanten vid flottan
S. G. Westmans enka Eller! Westman, född Boltenhagen, uppföres en
årlig pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början
utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prot.
pag. 24.)
att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Adolf
Fredrik Rullanders enka Emilia Charlotta Kallande!'', född Magnusson,
[3.]
Upphörande
af pensionsrätt
för officerare,
hviska
anställas såsom
lärare
vid de högre
militärläroverken.
[4-]
Gratifikationer
åt f. d.
landtvårnsmän.
[5.J
Fortfarande
pensionsrätt
för nuvarande
intendenten
i
arméförvaltningens
intendentsdepartement.
[6.]
Pension för
löjtnanten
Westmans
enka.
[7-]
Pension för
navigationsskoleföreståndaren
A. F
Kallanders,
enka.
4
Nionde Iiufyudtiteln.
må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig
pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå
så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
på ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta prof.
pag. 27.)
[8.] att lärarne vid musikaliska akademiens konservatorium och direk
för*direktör
tören för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår och minst 20
och lärare tjensteår, efter afskedstagande från tjensten ega att under sin återmd-musiha-
stående lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det
miens teori- belopp, hvartill tonen uppgår;
servatorium.
[9.] att provinsialläkare må ega att vid fylda 60 år och efter 30 års
Pensionsrätt tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna insiaUätcare.
dragningsstaten till belopp af 4,000 kronor;
[IQ.] att på allmänna indragningsstaten må anvisas en personlig lön
Fåt filosof åt filosofie doktoren Alfred Gabriel Nathorst, att af honom under hans
doktoren a. återstående lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan
G. Nathorst. statens tjenst, uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei
ordinarie intendenter, nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor
tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,
att utgå enligt de i nådiga brefvet den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser
rörande aflöningen för öfrige intendenter vid riksmuseum,
med skyldighet för doktor Nathorst att under vetenskapsakademiens
inseende vårda vissa delar af riksmusei botaniska och palaeontologiska
samlingar, hufvudsakligen efter den fördelningsgruud, som i akademiens
underdåniga skrifvelse den 14 september 1881 är antydd och som akademien
i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna skäl närmare
bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion,
som akademien för honom utfärdar;
[11]. _ att rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg må å allmänna
''rektorn K indragningsstaten beviljas en årlig pension af 3,000 kronor, att till
Brandberg, honom från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet
afsked afgår från sin berörda befattning, under hans återstående lifstid
utgå;
[12.] att läraren i musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk
musikläraren 0.scar Henrik Bergqvist må beviljas en årlig pension å allmänna indragO.
H. Berg- ningsstaten till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden
qvist. näst efter den, i hvilken afsked från musiklärarebefattningen varder
honom beviljadt;
Nionde hufvudtiteln.
5
att läraren i teckning vid högre allmänna latinläroverket i Göte- [13.]
borg Anders Hallin må beviljas en årlig pension å allmänna indrag- F™J^nJ°r
ningsstaten till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden uraren A.
näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder berörda befatt- Hallm.
ning;
att t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre [14.j
allmänna läroverk i Stockholm Sven Herlin må beviljas rätt till pension
å allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att läraren S.
utgå från och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet Herlin.
entledigande, afgår från sina befattningar såsom t. f. teckningslärare
vid nämnda läroverk;
att vaktmästaren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Carl [15.]
Petter Berggren må erhålla rätt att från och med månaden näst efter F^°ä^ta{°gn
den, i hvilken afsked från vaktmästaretj ensten varder honom beviljadt, ap. Bergå
allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig, pension af 750 kronor; gren.
att vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Fredrik t16-] ..
Andersson må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten F™t''måstaren
till belopp af 800 kronor årligen, att utgå från och med månaden a. f. Annäst
efter den, hvarunder afsked från vaktmästaretjensten varder honom derssonbeviljadt;
samt
att å allmänna indragningsstaten må för öfverläkaren vid Göte- [17.]
borgs hospital m. m. Carl Theodor Anjous enka Ingå Maria Anjou,
född Molin, uppföras en pension af 800 kronor, att af henne från 1884 öfverläkaren
års början årligen åtnjutas, så länge hon förblifver enka. Cj0^hénka''
Departementschefen, statsrådet Themptander anförde vidare: vemk>nför
“Då jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne december kanslirådet
tillstyrkte, att, med indragning af nuvarande justeringsstyrelsen, de den- friherre al.
samma tillhörande göromål må från och med 1885 års ingång öfver- '' y'' oc ‘
flyttas på finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,
under förutsättning att Riksdagen anvisade erforderliga anslag,
fäste jag uppmärksamheten derpå, att för den sålunda tillämnade förändringens
sättande i verket kräfdes, att åt den nuvarande chefen för
departementets nyssnämnda byrå, kanslirådet friherre Alfred Henrik
6
Nionde liufrudtlteln.
[19.]
Pension för
bankinspektören
G. G.
parlqvist.
Eduard Fock beviljades den pension å allmänna indragningsstaten,
hvarom Eders Kongl. Maj:t till sistlidna Riksdag på friheiTe Focks ansökan
gjorde framställning, men som af Riksdagen afslogs. Af hvad
jag yttrade, då jag förra gången tillstyrkte pension för friherre Fock,
tillåter jag . mig erinra, att han, född den 9 oktober 1818, således befinner
sig i sitt sextiosjette lefnadsår; att han varit i statens tjenst
sedan den 17 november 1837 eller i mer än 46 år; att han åtnjuter
enahanda aflöningsförmåner, som öfrige byråchefer i departementet,
samt att enda hindret för hans pensionsrätt är den omständigheten,
att hans lön icke är uppförd å rikets stat, utan anvisad å anslaget för
kontrollen å tillverkningsafgifter. Då dessa förhållanden syntes påkalla,
att friherre Fock, efter att hafva uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som för hans vederlikar medförde pensionsförmån, äfven'' borde
deraf komma i åtnjutande med enahanda belopp, som tillkomme öfrige
byråchefer, eller 5,000 kronor, aflat Eders Kongl. Maj:t derom den af
mig nyss omförmälda framställning till Riksdagen. Då jag nu återkommer
till frågan om friherre Focks pensionerande, sker det icke på
grund af någon hans förnyade ansökning derom, utan för att kunna
redan med nästa års ingång få tillämpad en organisation, hvilken det
obestridligen måste anses önskvärdt att så snart som möjligt genomföra,
då den tillåter indragning af ett bestående särskild^, embetsverk
och öfverflyttning af dess göromål på ett annat embetsverk, med betydlig
kostnadsbesparing för staten. Oberoende deraf att friherre Focks
ålder, tjenstetid och framstående embetsmannaduglighet visserligen
göra honom väl förtjent af den ifrågasatta pensionsförmånen, är det
således i statens intresse och för att bereda statskassan en besparing,
som det är af vigt att denna pension beviljas.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Mai'':t må föreslå Riksdagen
att
tillägga friherre Fock från och med månaden näst efter den,
under hvilken afsked från byråchefsbefattningen varder honom beviljadt,
under hans återstående lifstid pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 5,000 kronor årligen.“
“Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har bankinspektören,
filosofie doktorn Carl Gustaf CaHqvist, med förmälan att han till följd
af ett slaganfall i sistlidne juni månad icke allenast förlorat all utsigt
att återfå rörelse- och arbetsförmåga, så att han i framtiden kunde
sköta sin innehafvande tjenstebefattning, utan äfven efter all sannolik
-
Nionde hufvudtiteln.
7
het blefve urståndsatt att med något arbete bidraga till sitt eget, sin
hustrus och två oförsörjda barns uppehälle, samt att han, som börjat
sin bana i fattigdom, icke varit i tillfälle att förvärfva någon tillgång,
som kunde skydda ens från den bittraste nöd, i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom pension
för återstående lifstiden bevilja sökanden så stor del af hans aflöning,
som kunde finnas skälig.
Af ansökningen bifogad styrkt tjensteförteckning inhemtas bland
annat: att sökanden är född den 24 februari 1824 och således snart
uppnår 60 års ålder samt inträdt i statens tjenst den 4 december 1847,
då han antogs till extra ordinarie kanslist i ecklesiastikdepartementet;
att han utnämnts år 1854 till notarie vid Lunds universitet och år
1861 till notarie hos fullmägtige i riksbanken, hvilken befattning han
innehaft till år 1875, efter att dessförinnan redan år 1868 hafva erhållit
sin nuvarande anställning såsom biträde åt chefen för finansdepartementet
vid kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter;
samt att han vid fyrfaldiga tillfällen, första gången vid 1850—1851
års riksdag, haft anställning hos Riksdagen och dess revisorer, hufvudsakligen
såsom sekreterare i bankoutskottet och hos revisorerne af
riksbanken.
Det jemväl bifogade läkarebetyget innehåller, att Carlqvist, som
i sistlidne juni månad träffades af ett slaganfall, ännu lede af följderna
deraf och aldrig kunde blifva istånd att fullgöra sina tjensteåligganden
samt att hans arbetsförmåga i öfrigt för all framtid med största sannolikhet
komme att blifva betydligt nedsatt, måhända helt och hållet
bruten.
I egenskap af bankinspektör eller biträde åt chefen för finansdepartementet
har Carlqvist åtnjutit arvode, som före 1874 utgick efter
1,000 kronor om året, år 1874 med 1,500 kronor och åren 1875—1878
med 3,000 kronor samt enligt nådigt bref den 24 maj 1878 bestämdes
att tillsvidare från och med år 1879 utgå med 4,500 kronor om året af
det ä riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda förslagsanslag för kontrollen^
vid enskilda banker och kreditanstalter.
Öfver den underdåniga ansökningen har yttrande inhemtats från
statskontoret, som anfört, att med den omförmälda befattningen, såsom
icke utgörande en särskild tjenst med lön å rikets stat, rätt till pension
å indragningsstat ej vore förenad, men att, med afseende å den långa
tid af nära 36 år, sökanden varit anstäld i allmän tjenst, och å hans
genom läkarebetyg styrkta oförmåga att vidare fullgöra sina tjensteåligganden,
billigheten syntes fordra, att någon pension honom bereddes;
och har statskontoret hemstält, att nådig framställning måtte aflåtas
8
Nionde hufvudtiteln.
till Riksdagen om medgifvande, att sökanden från och med månaden
näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen afgår,
må å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära
eu årlig pension af 3,000 kronor.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då Carlqvist städse
på ett nitiskt och samvetsgrant sätt skött sina åligganden såsom bankinspektör,
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att bankinspektören Carlqvist må varda berättigad att från och
med månaden näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen
afgår, å allmänna indragningsstaten för sin återstående
lifstid uppbära en årlig pension af 3,000 kronor. “
[20.] “Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å
Ersättning spanmål åren 1881—1883 utgjort i medeltal 2 kronor 42 öre för kubikfoteib
motsvarande 15 kronor 23 öre för tunna, eller 4 kronor. 73 öre
ingående utöfver det, värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid
spanmål. —pg^q årg statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvar
om
jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering
tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spanmål,
är försäkrad, böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna
indragningsstaten efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 73 öre för
tunnan; och kommer sålunda den ersättning, som utgår för den ende
återstående löntagaren, hvilken eger rätt till dylik förhöjning för en
lönespanmål af 15 tunnor, att utgöra 70 kronor 95 öre.“
Föredragande departementschefen erinrade härefter om Kongl.
Maj:ts förut denna dag vid pröfning af anslagsbehofven under sjette
hufvudtiteln fattade beslut °), att under sjette hufvudtiteln föreslå Riksdagen,
[21.] att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden
Pension för näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstear, deraf
laSJgar. minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin åter- *)
*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln" pag. 23.
Nionde liufvudtiteln.
9
stående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af
7,000 kronor; samt
att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs
och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen
öfverskjuter den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller 1,000 kronor
uppföres å allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens
nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstår.
Föredragande departementschefen, statsrådet Themptander yttrade
vidare.
“Då det under allmänna indragningsstaten upptagna förslagsanslag
vid sistlidna riksdag på grund af Eders Kongl.. Majds. framställning
höjdes med 171,530 kronor, har jag nu ej anledning att ifrågasätta
annan ändring deri, än att för afrundande af samtlige hufvudtitlarnes
slutsummor det kontanta anslaget må höjas med 312 kronor,
eller från 1,309,108 kronor till 1,309,420 kronor, ''då, med ^beräkning
af under anslaget utgående ersättning för indragen indelning, m. m.
6,400 kronor, anslagets slutsumma blir 1,315,820 kronor. Då å anslaget
till pensionsstaten någon ny anvisning ej blifvit ifrågasatt skulle
följaktligen de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln upptagas
anslaget för pensionsstaten till .............................. kronor 1,305,030
d:o ,, allmänna indragningsstaten till...... „ 1,315,820
[22]
Personell
lönetillökning
för
nuvarande
landshöfdingen
i Göteborgs
och
Bohus län.
[23.]
Beloppet af
de ordinarie
anslagen å
nionde hufvudtiteln.
tillsammans kronor 2,620,850
Extra anslag.
“Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid stats- [24.]
verkspropositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 31 Kreditiv för
sistlidne december på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. gen från ar8
vid detta prot. pag. 45.) fattade beslut att af Riksdagen äska, ménspen
att
å extra stat för år 1885 må anvisas ett kreditiv af 900,000 si0ns assa''
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet
för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och
dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända
grunder för sådana pensioners utgående;
Bill. till Bilcsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
2
10
Nionde hufvudtiteln.
äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1884 anslagna
medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering
an vändas.u
Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln
hemstält biträddes af statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans
Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans
Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu
anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas
Riksdagens statsutskott.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
11
Utdrag af protokollet öfver justitiedeparternentsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott måndagen den 31 december 1883
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
von Krusenstjerna.
Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet: -
4:o.
En af justitierådet Eduard Henrik Carleson i underdånighet gjord Ang. pension
ansökning, hvaruti anförts att han, som nästlidet år träffats af nerv- rldet^K^H.
slag, hvaraf han ännu lede samt antagligen komme att fortfarande lida, Carleson.
vid tillfälliga förbättringar upprepade gånger försökt att bestrida sitt
12
Nionde hufvudtiteln: bil 1.
innehafvande justitierådsembete, men innan kort nödgats derifrån afstå,
hvarigenom oordning uppkommit i den för högsta domstolen faststälda
tjenstgöringsindelning och mången gång svårighet äfven mött att fullgöra
grundlagens föreskrift att i högsta domstolen vigtigare mål skola
afdömas af sju ledamöter; samt att, till förekommande af nämnda olägenheters
upprepande, det vore för sökanden nödvändigt att begära
afsked från embetet, men att hans enskilda förmögenhet jemte hvad
som vid afsked kunde från civilstatens pensionsinrättning erhållas vore
otillräckligt för sökandens eget och en talrik, af honom beroende familjs
underhåll, under det knappt två år återstode innan han kunde
erhålla den genom nådiga kungörelsen och reglementet af den 29 juni
1798 utlofvade statspension. I anseende till dessa omständigheter har
sökanden hemstält, om icke Kongl. Maj:t, till undanrödjande af ofvan
antydda hinder för honom att begära afsked, täcktes föreslå Riksdagen,
att månaden näst efter den, då nådigt afsked från justitierådsembetet
blefve sökanden beviljadt, skilnaden emellan det belopp, som han vid
uppnådda 65 år egde från allmänna indragningsstaten uppbära, samt
den pension, hvartill han redan nu vore berättigad i civilstatens pensionsinrättning,
finge öfverflyttas på indragningsstat, att derifrån under
hans återstående lifstid uppbäras.
Vid denna ansökning hade fogats läkarebetyg, utfärdadt den 1
sistlidna november, af innehåll, att sökanden, som i slutet af augusti
månad 1882 insjuknade i hjernblödning (apoplexia cerebri) och ännu
ej vore återstäld från följderna deraf, måste, för bibehållande af sitt nu
varande helsotillstånd, undvika hvarje själsansträngande arbete och således
hvarken nu eller för framtiden kunde, utan öfverhängande fara
för väsentlig försämring, återtaga och fullgöra sin tjenstgöring såsom
ledamot af Konungens högsta domstol; hvarförutom af i öfrigt bifogade
handlingar blifvit ådagalagdt, att sökanden vore född den 16 november
1820 och den 5 juni 1841 antagits i statens tjenst.
I afgifvet yttrande i anledning af berörda ansökning har direktionen
öfver civilstatens pensionsinrättning meddelat, att, enär sökanden
fullgjort alla de i 14 § af nådiga reglementet för civilstatens pensionsinrättning
den 30 november 1877 föreskrift^ vilkor för pensions erhållande,
han vore berättigad att från och med månaden näst efter den,
hvari afsked från justitierådsembetet blefve honom beviljadt, tillträda,
för sin öfriga lifstid, pension af 2,400 kronor årligen i första klassen
af pensionsinrättningens tjenstemannafond.
Med erinran att sökanden blifvit utnämnd den 4 december 1860
till justitieråd, den 4 maj 1874 till justitiestatsminister och den 14 maj
1875 å nyo till justitieråd, samt att, enligt gällande föreskrifter, justitie
-
Nionde hufvndtiteln: bil. 1.
13
råd, som uppnått 65 lefnadsår och 40 år innehaft anställning i statens
tjenst, egde, derest han vore till helsan försvagad, att, efter erhållet
afsked, undfå å allmänna indragningsstaten eu årlig pension af- 8,000
kronor, hemstälde föredraganden, att Kongl. Maj:t med afseende å ofvan
anförda omständigheter täcktes föreslå Riksdagen, att för justitierådet
Carleson måtte å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension
af 5,600 kronor, att jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning
tillkommande pension, 2,400 kronor, utgå från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked från justitierådsembetet varder
honom beviljadt.
Denna hemställan biträddes af statsrådets öfrige ledamöter.
5:o.
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 23 sistlidna okto- sifnförfoxmeber,
hvaruti styrelsen — under erinran hurusom Kongl. Maj:t genom reraren K.
nådigt bref den 9 januari 1882 i fråga om aflöning till en del tjenste- Westerhwltmän
och betjente vid indragna straffängelset i Varberg förordnat, att
kamereraren vid fängelset Kristoffer Westerhult finge bibehållas vid den
honom i stat anslagna lön 2,000 kronor jemte, under vissa vilkor, bostad
och ved, intill dess han uppnått den ålder, att han kunde öfverflyttas
på indragningsstat — vidare anfört:
att Westerhult, enligt ansökningen i styrkta afskrifter vidfogade
betyg, vore född den 30 november 1817 och den 15 juni 1839 undergått
examen för inträde i kammar- och räkenskapsverken i riket samt,
efter att hafva tjenstgjort å kronofogde- och häradsskrifvarekontor, den
17 november 1852 antagits till extra ordinarie kammarskrifvare i statskontoret
och den 7 december samma år i enahanda egenskap hos
fångvårdsstyrelsen, hvarefter han den 1 mars 1853 blifvit af styrelsen
förordnad att bestrida kamererarebefattningen vid straffängelset i Varberg,
å hvilken tjenst, sedan densamma, jemte andra tjenstebefattniugar
vid fångvården, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 september
1863 blifvit å ordinarie stat uppförd, Westerhult den 12 december 1865
erhållit konstitutorial;
att, jemlik t Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 juli 1875, fångvårdens
å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman vore berättigade
till pension å allmänna indragningsstaten enligt de för civile tjensteman
i detta hänseende gällande grunder; samt
att enligt dessa grunder, hvilka blifvit faststälda genom Kongl.
Maj-.ts nådiga bref till statskontoret den 12 november 1823, erfordrades
för rätt till erhållande af pension 65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår;
14
Nionde hnfvudtiteln: bil. 1.
och då Westerhult numera väl innehade den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder, men endast 31 år varit anstäld i statens
tjenst, vid hvilket förhållande de för hans öfverflyttning på allmänna
indragningsstaten föreskrifna vilkor icke kunde anses uppfylda,
har fångvårdsstyrelsen, i betraktande deraf att hans innehafvande befattning
blifvit indragen och att han, som under senare åren, på grund
åt sjukdom, åtnjutit längre tids tjenstledighet, numera vid framskriden
ålder icke lämpligen kunde, äfven om han dertill kunde anses pligtig,
till annan befattning förflyttas, underdånigst hemstält, huruvida icke
Kongl. Maj:t funne skäligt hos nästkommande Riksdag göra framställning
om Westerhults öfverflyttande på allmänna indragningsstaten;
varande tillika af styrelsen upplyst, att enligt den faststälda aflöningsstaten
Westerhults lön, oberäknad! skrifvarearvode 300 kronor, utgjorde
1,500 kronor samt två ålderstillägg med tillsammans 500 kronor,
hvadan det pensionsbelopp, som jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref till
statskontoret den 16 mars 1858 och den 23 november 1860 skulle honom
tillkommä, uppginge till 2,000 kronor.
Af bifogadt läkarebetyg inhemtas, att Westerhult dels i följd af
en åkomma (tumör) i halsen, dels genom sin högre ålder svårligen
kunde vidare i tjenst användas.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemstälde statsrådet, att
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Westerhult må från och
med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda kamererarebefattning
varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af
tvåtusen kronor.
Hvad statsrådet i ofvanberörda under n:ris 4:o och 5:o upptagna
mål hemstält, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och
skulle utdrag åt detta protokoll meddelas finansdepartementet till iakttagande
vid uppgörande _ af förslag till reglering af utgifterna under
rikstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Th. Wilh. Malm.
Nionde liufvudtiteln: bil. 2.
15
Utdrag af protokollet öfver landtfor svar särenden, hållet inför Haris
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den
31 december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärenden Friherre
Hocjhschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptanoer,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen anförde i underdånighet:
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid 1856—1858
årens riksdag, har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till statskontoret
den 16 mars 1858 förklarat, att lärare vid dåvarande högre artilleriläroverket
å Marieberg, hvilken i denna egenskap tjenstgjort i 20 år
eller derutöfver, finge, på sätt redan förut var för lärare vid krigsakademien
medgifvet, efter afskedstagande från lärarebefattningen under
sin återstående lifstid från allmänna indragningsstat.en åtnjuta en
årlig pension, svarande mot hälften af den aflöning, han vid afgången
från läroverket i egenskap af lärare innehade.
I underdånig skrifvelse den 23 sistlidne oktober har inspektören
Ang. upphörande
af
pensionsrått
för officerare,
hvilka anställas
såsom
lärare vid de
högre militärläroverken,
m. in.
16
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
för militärläroverken, under åberopande hurusom olägenheterna deraf,
att samme militäre lärare alltför lång tid föreläste och examinerade i
samma ämne, tillförene blifvit af honom samt af krigsundervisningskommissionen
i afgifna underdåniga yttranden påpekade, i detta hänseende
anfört, att lärarekallet obestridligen vore ganska ansträngande
och att de lärare vore få, som ej genom den ensidiga undervisningen
i ständigt samma elementära ämnen förtröttades redan före utgången
af de 20 åren, likasom äfven ett stelnande i vissa former lätt blefve
eu följd af länge fortsatt återupprepande af samma lärokurs. För de
militäre lärarne, hvilka icke såsom de civile gjort teoretisk undervisningtill
sin egentliga lefnadsuppgift, måste emellertid till föga fromma för
undervisningen förhoppningen om pension utgöra en mäktig driffjeder
att söka qvarhålla sig vid sina lärarebefattningar, och exempel hade
förekommit derpå, att sådane lärare, för att uppnå den stadgade pensionsåldern,
under flera eller färre år förskaffat sig tjenstledighet med tillåtelse
att under tiden uppehålla sina läraregöromål genom vikarier.
Derföre och på det hvarje militär, som kommenderas eller tills vidare
förordnas att bestrida lärarebefattning vid något af militärläroverken,
måtte kunna med större lätthet derifrån entledigas innan hans undervisningsförmåga
börjar aftaga, har inspektören för militärläroverken
ansett sig böra hemställa, att för de officerare, som hädanefter blifva
såsom lärare vid militärläroverken anstälda, ifrågakomna pensionsrätt,
så vidt den ännu vore gällande, måtte upphöra.
Beträffande åter de civile lärare, som vid militärläroverken meddela
undervisning i vissa ämnen, har inspektören ansett den af honom
sålunda föreslagna åtgärden icke böra ifrågakomma i afseende å desse,
hvilka oftast gjort undervisningen till sin hufvuduppgift och derföre
äfven borde ega anspråk på att genom utöfvandet af detta deras yrke
förvärfva ej allenast sitt uppehälle under den tid, de ännu egde krafter
att egna sig åt sitt kall, utan äfven någon hjelp på sin ålderdom.
I infordradt och den 27 nästlidne november afgifvet utlåtande har
statskontoret till en början erinrat, att, då pensionsrätten .för de vid
krigsskolan å Carlberg anstälde lärare uteslutande grundat sig på stadgandet
i reglementet för denna skola af den 13 november 1866, hvilket
stadgande jemväl återfunnes i det för krigsakademien utfärdade reglemente
af den 8 april 1799, men samma stadgande vid utfärdandet af
det senaste reglementet för krigsskolan den 14 augusti 1874 blifvit
uteslutet, måste denna särskilda pensionsförmån, efter det 1874 års
reglemente trädt i kraft, hafva upphört, samt dylik förmån numera
endast kunna tillkomma de lärare vid krigsskolan, hvilka före sistnämnda
tidpunkt der vunnit anställning.
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
17
I afseende åter å lärarne vid de nuvarande högre militärläroverken,
krigshögskolan samt artilleri- och ingeniörhögskolan, ansåge statskontoret
den i nådiga brefvet den 16 mars 1858 för lärarne vid då
varande högre artilleriläroverket å Marieberg medgifna pensionsrätt
tillkomma de vid dessa läroverk anstälde lärare, intilldess annorlunda
blefve i behörig ordning stadgadt.
Statskontoret, som förklarat sig icke hafva något att erinra mot
den af inspektören för militärläroverken gjorda hemställan om upphörande
hädanefter för de militäre lärarne af den förut medgifna pensionsförmånen,
har deremot ifrågasatt, huruvida icke åt de vid samtliga
militärläroverken anstälde civile lärare kunde beredas utsträckt pensionsrätt,
till likhet med hvad som eger rum för lärarne vid rikets allmänna
läroverk, åt hvilka medgifvits enahanda rättighet till pension å
allmänna indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkommer
civile embets- och tjenstemän.
Lika med statskontoret finner jag sådan pensionsrätt, hvarom nu
är fråga, icke vidare tillkomma de lärare vid krigsskolan, hvilka vunnit
anställning efter utfärdandet af 1874 års reglemente; och då, hvad beträffar
de vid militärläroverken anstälde civile lärare, desse icke på
grund af sin verksamhet vid nämnda läroverk äro att anse såsom likställige
med elementarläroverkens lärare, saknar jag anledning att nu
tillstyrka utsträckning af pensionsrätten för militärläroverkens civile
lärare, på sätt statskontoret ifrågasatt. Deremot och på de af inspektören
för militärläroverken anförda skäl, anser jag mig böra hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att den rätt till pension,
som, i följd af Rikets Ständers beslut och kongl. brefvet den 16
mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer lärare vid de högre militärläroverken,
hädanefter skall upphöra så vidt angår vid dessa läroverk
såsom lärare anstälde officerare, med undantag för dem, som
vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens upphörande kan
varda utfärdadt.
Uti denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets
öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet
sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende finansdepartementet
meddelas till ledning vid uppgörande af förslag till reglering
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
Bill. till lliksd. Frot. 1884. 1 Samt. 1 Afd.
3
18
Nionde hufyndtiteln: bil. 3.
Utdrag af protokollet öfver land tförse ars är en den, hållet inför
Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 31 december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Tiiyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Ang. grattifiTcationer
åt
f. cl. landtvärnsman.
Departementschefen anförde i underdånighet:
Uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sist församlade
Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt
rum, för år 1884 anvisat ett belopp af 10,000 kronor att användas till
understöd åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande
landtvärnsmän, med vilkor att understödet för hvarje landtvärsman icke
finge öfverstiga 200 kronor.
Då antalet understödstagare, som år 1882 utgjorde 26, emellertid
för år 1883 nedgått till 19, och föga anledning förefinnes till antagande,
Nionde liufvudtiteln: bil. 3.
19
att detta antal, genom tillkomsten af nye berättigade sökande, kommer
att ökas, anser jag mig nu kunna ifrågasätta nedsättning i anslagets
belopp. Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig
qvarlefvande landtvärsmän, som sig derom anmäla, för år 1885 anvisa
å allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifik ationsbeloppen
ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman.
Uti denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets
öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungén behagade i nåder gilla hvad statsrådet
sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende finansdepartementet
meddelas till ledning vid uppgörande af förslag till reglering
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
20
Nionde lmfvudtiteln: bil. 4.
Fortsatt pensionsrätt
för
nuvarande
intendenten
inom arméförvaltningens
intendentsdepartement.
Utdrag af protokollet öfver landtfor svar sär enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding anförde:
Vid föredragningen denna dag af frågan om reglering af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1885 har Eders Kongl.
Maj:t för sin del godkänt hvad jag, i sammanhang med förslag om
fullföljande af ^ arméintendenturens organisation, hemstält derom, att
befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens
intendentsdepartement måtte alföras från arméförvaltningens
stat och under benämning öfverfältintendent upptagas å generalitetsstaten.
1 följd häraf får jag nu tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen, att, såvida omförmälda förslag af Riksdagen
Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
21
godkännes, den nuvarande innehafvaren af befattningen såsom intendent
och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement
måtte, jemväl efter befattningens öfverflyttning på föreslaget
sätt till generalitetsstaten, bibehållas vid rättigheten att efter afskedet
komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten,
som svarar mot hans nu innehafvande tjenst, och hvilken pension han
skulle, enligt de för tjenstemännen på arméförvaltningens stat gällande
pensionsgrunder, i februari 1885 intjenat.
Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet
sålunda tillstyrkt; och skulle detsamma iakttagas vid uppgörande af förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
O. E. Pauli.
22
Nionde liufvudtiteln: bil. 5.
Pension för
löjtnanten S.
G. Westmans
enka Ellen
Westman.
Utdrag af protokollet öfver sjöfÖr svar sär vriden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott den
31 december 1883.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding och
VON KRUSENSTJERNA.
Departementschefen, statsrådet friherre von Otter föredrog i underdånighet: -
En af aflidne löjtnanten vid kongl. flottan S. G. Westmans enka
Ellen Westman, född Boltenhagen, gjord underdånig ansökan om utverkande
af någon statspension för henne och hennes oförsörjda barn
till lindring i den bekymmersamma belägenhet, hvari hon blifvit försatt
genom hennes mans död, som inträffade den 22 april innevarande år
till följd af de skador, han under tjensteutöfning erhållit vid en samma
dag timad eldsolycka i Carlskrona;
Nionde hufvndtiteln: bil. 5.
23
varande denna ansökning åtföljd af dels intyg från flere af den
aflidnes förmän, som vitsordade att han i lifstiden städse utmärkt sig
för framstående nit och duglighet vid fullgörande af sina tjensteåligganden,
dels ock afskrift af det efter bemälde Westman upprättade
bouppteckningsinstrument, utvisande en behållning af endast 10,042
kronor 31 öre, deraf lösegendom till ett värde af omkring 2,300 kronor;
öfver hvilken ansökning chefen för flottans militärpersonal afgifva
underdånigt utlåtande och deruti, jemte insändande af intyg från
militärchefen vid flottans station i Garlskrona, att Westman varit kommenderad
till släckningsarbete vid ifrågavarande eldsvåda, hemstält, att
nådigt afseende måtte fästas vid den gjorda ansökningen, enär löjtnanten
Westman under sin tjenstetid vid kongl. flottan gjort sig väl
förtjent af de hedrande vitsord, som funnos samma ansökning vidfogade.
Departementschefen yttrade härefter:
“Då, enligt hvad sålunda intygadt blifvit, löjtnanten Westman på
ett i allo hedrande sätt skött sin tjenst, i utöfning hvaraf han äfven
tillsatt lifvet, och hans enka med två späda barn, det ena födt några
månader efter mannens död, från amiralitetskrigsmanskassan icke eger
åtnjuta högre gratial än 190 kronor årligen samt befinner sig i högst
behjertansvärda omständigheter, tvekar jag icke att i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att å allmänna indragningsstaten
för Westmans enka, Ellen Westman, född Boltenhagen,
uppföra en årlig pension af 300 kronor, att från och med 1884 års
början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; hemställande
jag att, i händelse af nådigt bifall härtill, utdrag af protokollet
måtte få expedieras till finansdepartementet, för att iakttagas vid
uppgörande af förslag till regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln“.
I denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets
öfrige ledamöter.
Hvad statsrådet vid här ofvan intagna —• — — mål underdånigst
tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla
och bifalla.
Ex protocollo:
Carl Silfversvärd.
24
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
Pension för
navigationsskoleföreståndaren
A. F.
Kullanders
enka Emilia
Charlotta
Rullander.
Utdrag af''protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den
31 december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
HAMMArSICJÖLD,
Richert,
Tiiemptander,
Rydino och
von Krusenstjerna.
Departementschefen, statsrådet friherre von Otter föredrog i
underdånighet:
En af aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand
A. F. Kullanders enka Emilia Charlotta Kullander, född Magnusson,
gjord och af direktionen för nämnda skola med tillstyrkan af bifall
insänd skrift, deruti hon — med förmälan att hennes man, som under
en trägen verksamhet i statens tjenst förvärfvat sig vitsord för framstående
kunskaper, utmärkt nit och skicklighet i förening med en i
allo hedrande vandel, haft föga tillfälle att betrygga sin makas och
sina barns framtida uppehälle och barnens uppfostran, samt att hon
befunne sig i torftiga omständigheter och vore oförmögen att sig och sina
Nionde Iiufvudtiteln: bil. 6.
25
barn försörja — i underdånighet anhållit att, i likhet med hvad i dylikt
fall tillförene beviljats enka efter afliden föreståndare för navigationsskolan
i Hernösand, erhålla en årlig pension af 400 kronor;
öfver hvilken ansökning marinförvaltningen med underdånigt utlåtande
inkommit.
Departementschefen anförde härefter:
“Af ansökningshandlingarna och dervid fogade intyg inhemtas
hufvudsakligen:
att Adolf Fredrik Kullander, som var född den 22 februari 1835,
efter mera än 33 års tjenstgöring vid flottan, under hvilken tid han
grad efter grad befordrades till öfverstyrman, år 1882 lemnat sin tjenst
derstädes, sedan han den 28 april samma år blifvit utnämnd till föreståndare
för navigationsskolan i Hernösand, hvilken befattning han
innehade till sin död den 26 september innevarande år;
att Kullander såväl under sin tjenstetid vid flottan som i sina
lärarebefattningar vid ej mindre flottans informations verk, hvarest han
under 6 år biträdt vid undervisningen, än äfven Hernösands navigationsskola,
der han tjenstgjort dels såsom underlärare och dels såsom
föreståndare och öfverlärare under tillsammans 20* år, utmärkt sig
genom skicklighet och nit i förening med en hedrande vandel;
att han jemväl dels enligt marinförvaltningens förordnande den
19 maj 1882 till sin död bestridt lärarebefattningen vid Hernösands
navigationsskolas maskinistafdelning i ångmaskinlära, m. m. för ångfartygsbefälhafvareelever
och dels under åren 1872, 1873 och 1874
meddelat undervisning åt åtskillige vid navigationsskolorna i Stockholm
och Gefle sedermera examinerade ångfartygsbefälhafvareelever;
samt att tillgångarne efter Kullander, efter afdrag af boets skulder,
utgjort 3,425 kronor 7 öre till fördelning emellan enkan och fyra barn,
af hvilka det äldsta vid fadrens frånfälle var 13 år och det yngsta 5
år gammalt.
I sammanhang härmed anhåller jag få i underdånighet upplysa,
att, då Kullander vunnit befordran till annat verk innan han uppnått
den i § 55 i gällande reglemente för amiralitetskrigsmanskassan för
rätt till pension stadgade tjenstetid af 30 år, Kullander vid sin död icke
egde rättighet till pension ur denna kassa och följaktligen icke heller
till gratial för enka och barn.
I betraktande af hvad sålunda förekommit och med särskildt afBih.
till Riksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 4
2G
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
seende å den nitiska och gagnande verksamhet, som aflidne Adolf
Fredrik Kullander ådagalagt såväl under sin tjenstetid vid flottan som
i egenskap af lärare vid och föreståndare för navigationsskolor, hemställer
jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästinstundande
Riksdag, att bemälde Kulland ers enka Emilia Charlotta Kullander,
född Magnusson, måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af en årlig pension af 300 kronor, att från och med 1884
års början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, äfvensom
att, i händelse af nådigt bifall dertill, utdrag af protokollet må få
expedieras till finansdepartementet för att iakttagas vid uppgörande af
förslag till regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln.“
I denna underdåniga framställning förenade sig statsrådets öfrige
ledamöter.
Hvad statsrådet vid här ofvan intagna---mål underdånigst
tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t. Konungen i nåder gilla
och bifalla.
Ex protocollo:
Carl Silfversvärcl.
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
27
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
ThEMPT ANDER,
Ryding, ■
von Krusenstjerna.
Statsrådet Hammarskjöld yttrade:
I skrifvelse den 29 september nästlidna år har musikaliska akademien
anfört, hurusom Riksdagen, jemlikt Eders Kong! Maj:ts nådiga bref till
statskontoret den 1 juni 1877, medgifvit, att, oberoende af hvad gällande
stadgande!! innehölle om rätt- till pension å allmänna indragningsstaten,
civile embets- och tjenstemän samt betjente, hvilkas aflöning på grund åt
reglering, som skett vid 1876 och 1877 årens riksdagar eller vid följande
riksdagar kunde komma att ega ruin, vore fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,
skulle — der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller
blefve meddelade — vara berättigade att, då de uppnått 65 lefnadsår
Pensionsrått
för direktör
och lärare vid
musikaliska
akademiens
konservatorium.
28
Nionde Imfrudtiteln: bil. 7.
och minst 35 tjenstår, vid afskedstagandet, från tjensten å allmänna
indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp; en bestämmelse,
som torde vara tillämplig på musikaliska akademiens tjenstemän och
lärarne vid dess musikkonservatorium, för hvilka ny stat blifvit, år
1877 faststäld, utan att särskilda bestämmelser i ofvannämnda hänseende
dervid meddelats. Den tjenstgöringstid, som sålunda blifvit föreskrifven
för åtnjutande af pension, syntes emellertid, hvad anginge
såväl lärare som tjenstemän vid musikaliska akademien och musik
konservatorium, vara utsträckt utöfver hvad lämpligt vore. De musikaliska
artisterne i vårt land vunne i allmänhet först vid mognare år
den utbildning och erfarenhet, att de kunde anses tjenlige till lärare
vid statens musikskola, och den verksamhet, som i denna egenskap
väntade dem, vore af den natur, att de svårligen kunde tänkas härda
ut med att på ett tillfyllestgörande sätt sköta densamma under någon
längre tidrymd, eller efter uppnådd högre ålder. Undervisning i musik,
jemförd med annan undervisning, vore utan tvifvel den mest ansträngande:
det ständiga åhörandet af elevernas öfningar med vaket sinne
och spänd uppmärksamhet kunde i längden icke annat än verka slappande
och utmattande på öra och nervsystem, så att förmågan att med
full friskhet öfvervaka och leda lärjungarnes arbete endast i sällsynta
fall kunde tänkas under längre tid bevarad. Det måste derföre anses
i högsta grad önskvärdt, att utväg måtte finnas för de gamle och tröttade
lärarne att draga sig tillbaka för att lemna rum åt yngre och
friskare förmågor, så att en utöfver måttet af vanliga krafter förlängd
lärareverksamhet icke måtte komma att utöfva ett menligt inflytande
på lärjungarnas studier. Riksdagen hade också erkänt, att en konstskola
ej i detta hänseende kunde sammanställas med andra läroverk, i
det Riksdagen, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 31 maj
1878, medgifvit, att lärarne vid akademiens för de fria konsterna läroverk
egde rätt att, när de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagande
från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det
belopp, hvartill lönen uppginge. Musikaliska akademien vågade föreställa
sig, att lärarne vid musikkonservatorium vore icke mindre förtjente
att komma i åtnjutande af en liknande förmån, helst deras verksamhet
till sin natur vore vida mer ansträngande, deras aflöning
mindre och deras tjenstgöringsskyldighet större.
Med lärarne vid musikkonservatorium syntes äfven direktören för
läroverket böra likställas. Reglementet förutsatte hos honom, bland
annat, en noggrann kännedom om alla elevers musikaliska begåfning
och gradvis skeende utveckling, något som icke kunde vinnas utan
att oaflatligt följa deras studier och öfningar under lektionstimmarna;
Nionde hufvudtiteln: biL 7.
29
hvarjemte särskild uppmärksamhet syntes böra fästas på den omständigheten,
att en befattning såsom styresman för ett läroverk, der både
manliga och qvinliga elever undervisades, väl i allmänhet och företrädesvis
borde anförtros åt en man af mognare ålder.
Hvad beträffade de öfrige tjenstemännen, sekreteraren, kamereraren
och bibliotekarien, så skilde sig deras ställning från de fleste andre
tjenstemäns, hvilka i allmänhet omedelbart efter afslutade examensstudier
kunde börja en extra ordinarie tjenstgöring, som vid afskedstagande
räknades dem till godo för erhållande af pension, jemte det
att för dem funnes möjlighet af befordran till högre och mera inkomstbringande
tjenstegrader, hvaremot tjenstemännen vid musikaliska akademien,
hvilka vanligen först vid mer framskridna år blefve antagna, ej
kunde hafva någon föregående tjenstgöring att räkna sig till godo, ej
heller någon utsigt till befordran, hvarföre skäligt syntes, att tjenstgöringstiden
för dem bestämdes något lägre än för andra tjenstemän.
I enlighet härmed har musikaliska akademien i underdånighet
anhållit, det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att lärarne
vid musikkonservatorium och direktören för läroverket må ega rätt att,
då de uppnått 60 års ålder, efter afskedstagande från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill
lönen uppgår, samt att åt öfrige tjenstemän vid akademien må
medgifvas samma pensionsrätt vid 65 års ålder och efter minst 25
tjenstår.
Det måste enligt min uppfattning fordras synnerligen starka skäl
för att för vissa klasser af embets- och tjenstemän bestämma andra
pensionsvilkor än de i allmänhet gällande. Hvad musikaliska akadedemien
anfört i afseende å de vid akademien anstälde tjenstemän synes
mig icke vara af den betydelse, att det bör föranleda ett undantag
härutinnan. Men då jag i allo delar akademiens åsigter om den
synnerliga vigten och billigheten af mindre stränga pensionsvilkor för
lärarne vid det under akademiens inseende stälda konservatorium och
för direktören för samma läroverk, samt, med afseende å beskaffenheten
af deras tjenstgöring, den tjenstetid, hvilken torde böra för dem
bestämmas såsom vilkor för pensionsrätt, ej skäligen synes kunna utsträckas
utöfver tjugu år, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att lärarne vid musikkonservatoriet
och direktören för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår
och minst 20 tjenstår, efter afskedstagande från tjensten ega
att under sin återstående lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med det belopp, hvartill lönen uppgår.
Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.
30
Nionde hnfvudtiteln: bil. 7.
Provinsial
läkares
pensionsrått.
Vidare anförde departementschefen:
I sin till Eders Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse den 21 september
nästlidna år angående medicinalverkets behof har medicinalstyrelsen
förnyat sin redan tillförene gjorda underdåniga framställning i fråga
om förhöjning af provinsialläkarnes löner och pensioner, hvarvid styrelsen,
med åberopande af de motiv, som blifvit anförda i dess angående
berörda frågor afgifna utlåtande af den 10 oktober 1881, och med
vidhållande af sin då uttalade åsigt, att provinsialläkarnes ställning icke
afhjelpes genom förökade tjenstgöringspenningar för vissa distrikt, i
underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta proposition derom:
att provinsialläkarnes löner, som för närvarande utgå med 2,000
kronor jemte ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 års tjenst, måtte
förbättras genom den ursprungliga lönens höjande till 3,000 kronor
samt ännu ett ålderstillägg af 500 kronor efter 15 års tjenst, hvarigenom
dessa löner alltså slutligen skulle komma att utgöra 4,000
kronor;
att ålderstilläggen i hvarje fall finge åtnjutas från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder den föreskrifna tjensteåldern blifvit
uppnådd, och mot vilkor af väl vitsordad tjenstgöring såsom ordinarie
eller efter legitimationen tillförordnad provinsialläkare; samt
att provinsialläkare skulle ega rätt att vid fylda 55 år och efter
25 års tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år såsom provinsialläkare,
erhålla afsked med pension å allmänna indragningsstaten till
samma belopp som lönen samt med skyldighet att vid denna lefnadsoch
tjensteålder, om så fordrades, afgå från tjensten.
Emellertid och för den händelse att hela denna fråga icke heller
nu skulle kunna vinna sin lösning, har medicinalstyrelsen ansett sig
böra framhålla den stora vigten deraf, att åtminstone pensionsåldern
och pensionsbeloppen för desse tjenstemän så ordnades, att de äldre
provinsialläkarne ej måtte af ekonomiska skäl tvingas att till skada
såväl för sig sjelfve som för distrikten allt för länge qvarstå vid sina
tjenstebefattningar. I detta sistnämnda hänseende gäller för närvarande
Riksdagens år 1878 fattade beslut, enligt hvilket provinsialläkare må
vid fylda sextio år och efter trettio års tjenstgöring i statens tjenst
afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten till samma
belopp som lönen.
Jag har flere gånger inför Eders Kongl. Maj:t uttalat min åsigt, att
storleken af den lön, som bör till provinsialläkaren utgå af statsmedel,
är väsentligen beroende af storleken af de tjensteåligganden och uppoff
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
31
ringar, som staten af honom fordrar, samt att derför det under behandling
varande förslaget till ny instruktion för provinsialläkarne
borde vara afgjordt, innan man kunde bedöma om och i hvad mån
en allmän förhöjning af provinsialläkarnes löner vore af billigheten
påkallad. Jag får derför vid detta tillfälle anmäla, att det af medicinalstyrelsen
utarbetade och med skrifvelse den 17 juni 1881 till
Eders Kolig]. Maj:t ingifna förslag till sådan instruktion varit å remiss
utstäldt till öfverståtkållareembetet och Eders Kongl. Majt:s befallningshafvande
i länen, af hvilka embetsmyndigheter flere jemte sina egna
utlåtanden bifogat infordrade yttranden af vederbörande provinsialläkare,
hvarefter medicinalstyrelsen lemnats tillfälle att yttra sig med
anledning af de mot förenämnda förslag framstälda anmärkningar.
Detta sitt yttrande har bemälda styrelse afgifvit i skrifvelse af den
14 sistlidne september. Visserligen har ärendet härigenom vunnit en
flersidigare belysning, men det befinner sig likväl icke ännu i det nöjaktigt
utredda skick, att detsamma kan inför Eders Kongl. Maj:t till
slutlig pröfning framläggas. Det råder ännu så stor osäkerhet äfven
bland de sakkunnige såväl om hvad som bör anses vara provinsialläkarens
tjensteuppgift som om hans rätta ställning till staten och kommunen,
och äfven i öfrigt träda mer och mer i dagen missförhållanden
i afseende å den nuvarande anordningen af hela institutionen, som
synas tarfva en grundlig undersökning.
Sålunda har i § 1 af det framlagda instruktionsförslaget såsom
hufvudgrundsats blifvit uppstäldt: provinsialläkares tjensteåliggande
skall vara att, på sätt instruktionen närmare bestämmer, till förebyggande
af sjukdomars uppkomst och spridning utöfva inseendet öfver
den allmänna helso- och sjukvården inom distriktet samt att verkställa
de derstädes förekommande rättsmedicinska förrättningar; och
skall provinsialläkare derjemte vara pligtig att, i den mån hans öfriga
tjenstegöromål det medgifva, mot skälig ersättning meddela enskild
läkarevård åt dem, som anlita honom derom.
Medicinalstyrelsen har alltså i främsta rummet stält åliggandet
att hafva tillsyn öfver den allmänna helsovården, men deremot i andra
rummet utöfvandet af den enskilda sjukvården, och detta senare dessutom
med några väsentliga inskränkningar, genom hvilka afsetts att
förekomma dels läkarens öfveransträngning, dels ock allmänhetens understundom
alltför uppdrifna och pockande anspråk på hans biträde
utan motsvarande ersättning. Några af de provinsialläkare, som i ämnet
yttrat sig, hafva än mera betonat vigten af inseendet öfver den
allmänna helsovården såsom provinsialläkarens hufvuduppgift, medan
de ansett honom böra frikallas från obligatorisk eller annan från sta
-
32
Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
tens sida reglementerad enskild sjukvård än den han sjelf kunde vilja
lemna och säkerligen icke skulle undandraga sig; med afseende å hvilket
yrkande jemväl blifvit ifrågasatt, huruvida icke landtkommunerna
lika med städerna borde bekosta sin egen sjukvård.
Men häremot har å andra sidan blifvit anfördt: att man af ålder
vant sig att betrakta provinsialläkare-institutionen såsom egentligen
tillkommen för att betjena allmänheten med en sjukvård, som derförutan
i aflägsnare, glest befolkade eller fattigare bygder icke skulle
kunnat erhållas; att en omtänksam provinsialläkare, utan att åsidosätta
den allmänna helsovårdens fordringar, borde kunna medhinna och tillgodose
den enskilda sjukvården, likasom att hans bestyr i och för den
allmänna helsovården redan nu kunde anses tillräckligt lönade från
statens sida, hvarföre man icke skäligen borde inskränka den enskilda
sjukvården, på samma gång som man ifrågasatte eu förbättring af
provinsialläkarens lönevilkor; att, om det komme att helt och hållet
bero på provinsialläkarens godtfinnande att bestämma, om och när ledighet
från andra tjenstegöromål medgåfve honom att meddela enskild
läkarevård, han ofta nog torde befinnas hindrad, äfven då den sjuke
måhända bäst behöfde hans hjelp, men det för läkaren vore obeqvämt
att lemna hemmet eller han ej vore säker om ersättning; att det hittills
varit allmänt antaget, att, provinsialläkaren vore skyldig att lemna
enskild sjukvård, när den påkallades, samt att lönen af statsmedel äfven
i viss mån varit beräknad såsom godtgörelse för sjukvård åt obemedlade.
Dessa och andra erinringar vid det nya instruktionsförslaget hafva
synts mig af den vigt, att de icke lära kunna undanrödjas blott genom
vidtagande af redaktionsförändringar i detalj. Väl har medicinalstyrelsen
numera ansett sig böra tillstyrka utelemnande af vilkoret i
fråga om provinsialläkares skyldighet att meddela enskild sjukvård, “i
den mån hans öfriga tjenstegöromål det medgifva41; men frågan om
ersättningen qvarstår i allt fall såsom en olöst principfråga. Det torde
väl ock kunna ifrågasättas, om icke distriktens kommuner sjelfve böra
bidraga till provinsialläkarens aflönande, särskildt genom öfverenskommen
godtgörelse åt läkaren för sjukvård åt obemedlade. Det kan icke
heller lemnas å sido eller oanmärkt, att åtskilliga distrikt, hvilka länge
åtnjutit förmånen af anstäld provinsialläkare, aflönad af staten, undandragit
sig att åt honom bygga och underhålla bostad, ett vilkor som
i senare tid alltid förbundits med inrättandet af nya provinsialläkarebeställningar.
Andra distrikt åter, hvilka i afseende på läkarevårdens
ordnande icke kunnat räknas bland de bäst lottade, hafva delat sig
sålunda, att ett trängre område för sig antagit och med icke obetyd
-
Nionde lmfvudtiteln: bil. 7.
83
liga uppoffringar aflönat särskild distriktsläkare, utan annan förmån
för denne från statens sida än medgifven rätt till tjenstårsberäkning
såsom för civile läkare i statens tjenst. Härtill kommer vidare, att
genom de vidt utsträckta jern vägsanläggningarna och i öfrigt öppnade
nya kommunikationsleder de nuvarande, provinsialläkaredistrikten i
flera fall torcTe befinnas mindre väl anordnade i afseende på den territoriela
indelningen och deraf beroende förmåga att bereda innehafvaren
af provinsialläkaretjensten bättre inkomst genom enskild praktik.
Då äfven dylika ojemnheter böra uppmärksammas och frågan i sin
helhet tarfvar en fullständigare utredning, finner jag mig icke heller
nu kunna föreslå en definitiv reglering af provinsialläkarnes allöningsförmåner.
Med frågorna om provinsialläkarnes tjensteåligganden och deraf
beroende löner står frågan om deras pensionering icke i något nödvändigt
sammanhang. 1 detta afseende har medicinalstyrelsen föreslagit
dels en minskning i antalet lefnads- och tjensteår, som nu utgöra
vilkor för pensions erhållande, dels ock en förhöjning af pensionernas
belopp. Till förmån för hvad medicinalstyrelsen föreslagit angående
lättade pensionsvilkor kunna utan tvifvel anföras beaktansvärda skäl.
Men då pensionsvilkoren för provinsialläkare redan nu äro lindrigare
än för civile embets- och tjenstemän i allmänhet; då dessa lindrigare
pensionsvilkor äro desamma, som blifvit faststälda för andra klasser af
sådane tjenstemän, hvilkas tjenstegöromål, lika med provinsialläkarnes,
med rätta anses ansträngande och kräfva obrutna krafter; samt då, om
än medellifslängden för läkare är ovanligt tåg, tillfredsställande utredning
saknas, att läkare, som uppnått 55 års ålder, i allmänhet skulle
vara otjenstbare, synes mig betänkligt att, åtminstone i frågans nuvarande
skick, föreslå en förändring uti hvad i denna del redan finnes
stadgadt.
Deremot anser jag, lika med medicinalstyrelsen, af trängande behof
påkalladt och af billig hänsyn till provinsialläkarens ansvarsfulla och
ansträngande kall önskvärd!, att eu förhöjning af pensionsbeloppen
varder genomförd. Ingen statens tjenare, på hvars bildning ställas sådana
anspråk och hvars tjenstgöring är af sådan vigt, torde hafva en
så otillfredsställande pension, som provinsialläkaren. Om hans jemförelsevis
låga aflöning af staten har sin naturliga förklaring deruti,
att han, jemte det han utför vissa offentliga värf, tillika är en yrkesidkare,
som genom utöfvande af sitt kall i regeln har icke obetydliga
inkomster, så är det obilligt att, då åldern och dermed behofvet af
hvila inträder, pensionens belopp skall röna inverkan af den låga löBih.
till Piksd. Prof. 1S84. 1 Sami. 1 Afd. 5
34
Nionde hufvndtiteln: bil. 7.
nen. I afseende å en annan klass af tjenstenit), som har samma dubbelnatur
som provinsialläkarne, nemligen förste landtmätarne, bar man
ock med anledning häraf bestämt pensionen till 2,500 kronor, ehuru
lönen jemte ålderstillägg utgör endast 1,900 kronor. Äfven häradsliöfdingarne,
i afseende å hvilka dylika hänsyn mindre kunna göras
gällande, hafva en pension större än lönen. Men icke blott billighetshänsyn
tala för eu förbättring af provinsialläkarnes pensionering. Såsom
medicinalstyrelsen antydt, lider äfven läkarevården i distrikten af
den låga pensioneringen, i det mången provinsialläkare, som ser sig ur
stånd att lefva på den låga pensionen allena, nödgas äfven efter uppnådd
pensionsålder och med sjunkande krafter tjena qvar, för att genom
praktiken erhålla ett nödvändigt tillskott till sitt underhåll.
Af dessa skäl och då jag tror det af medicinalstyrelsen föreslagna
pensionsbelopp icke vara större, än hvad billigheten kräfver, tillstyrker
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att provinsialläkare må ega att vid fylda sextio år och efter tretio års
tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af fyra tusen kronor.
Statsrådets öfrige ledamöter instämde.
Departementschefen yttrade:
historiska
riksmuseum.
^”personlig I underdåniga skrivelser den 15 september 1880 och den 14
lön åt doktor september 1881 har vetenskapsakademien, åt hvilken inseendet öfver
Nathorst så- naturhistoriska riksmuseum är anförtrodt, fast Eders Kongl. Maj:ts uppsomintendent
märksamhet på behofvet af ännu en intendent för vården af museets
vul natur- })tqan|sp;1 samlingar och dervid anfört, hurusom de ifrågavarande samlingarna
under de tre sista årtiondena så ansenligt förökats, att det
numera icke vore för en ensam intendent möjligt att egna alla delar
deraf den detaljerade omvårdnad, som erfordrades, helst om, såsom
lämpligast borde ske, den betydande samling af växtförsteningar, som
i senare tider tillflutit riksmuseum och hittills oegentligt varit förenad
med de palseo-zoologiska samlingarna, blefve med det botaniska museet
införlifvad och stäld under vård af en intendent, som jemväl gjort växtpalseontologien
till sitt studium. Enligt hvad akademien i sin förenämnda
skrifvelse den 14 september 1881 antydt, skulle den ifrågasatte
nye intendenten öfvertaga nyssberörda samling af växtförsteningar
äfvensom samlingarna af gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor
(eller med ett ord arkegoniaterna), hvaremot under den nuvarande intendentens
vård skulle bibehållas samlingarna af angiospermer samt
svampar, lafvar och alger. I en senare skrifvelse af den 13 september
Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
35
1882 har akademien yttrat sig med sina föregående framställningar
äfven haft ändamålet att vid riksmuseum fästa en yngre naturforskare,
geologen, filosofie doktor Alfred Gabriel Nathorst, hvilken, född år
1850, genom sina betydande arbeten just på det växtpalmontologiska
området redan förvärfvat sig ett europeiskt namn, på samma gång
akademien velat åt denne utmärkte man bereda eu för hans utpreglade
vetenskapliga kallelse passande verkningskrets. Akademien, som ansåg
möjligt, att betänkligheter kunde möta att inrätta en ny fast tjenst,
hemstälde derföre i underdånighet om beredande åt doktor Nathorst af
eu personlig anställning såsom intendent för de antydda grupperna af
riksmusei botaniska samlingar, deri inbegripna äfven de växtpalmontologiska.
Denna framställning har akademien i underdånig skrifvelse af
den 12 sistlidne september förnyat och dervid bifogat ett tryckt exemplar
af doktor Nathorsts meritförteckning, utvisande att lian, som
redan 1869 uppträdde såsom naturvetenskaplig författare, sedermera å
trycket utgifvit ett betydligt antal större och mindre arbeten och uppsatser,
hufvudsakligen inom palseontologien.
Då doktor Nathorst genom sina utgifna arbeten visat sig vara en
inom sitt område synnerligen utmärkt forskare, och det derföre utan
tvifvel skulle leda till gagn för vetenskapen, om han sattes i tillfälle
att odeladt egna sig åt det slag af undersökningar, genom hvilka han
redan förvärfvat sig ett berömdt namn, samt då hans anställning såsom
intendent vid naturhistoriska riksmuseum skulle, åtminstone för det närvarande,
tillfredsställa det af vetenskapsakademien framhållna behofvet
af förstärkta arbetskrafter inom den botaniska afdelningen, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i. öfverensstämmelse
med hvad af vetenskapsakademien blifvit begärdt, till Riksdagen aflåta
framställning om anvisande på allmänna indragningsstaten af en personlig
lön åt doktor Nathorst, att af honom under hans återstående
lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan statens tjenst,
uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei ordinarie intendenter,
nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar
och två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att utgå enligt
do i nådiga brefvet den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser rörande
aflöningen för öfrige intendenter vid riksmuseum, med skyldighet för
doktor Nathorst att under vetenskapsakademiens inseende vårda vissa
delar af riksmusei botaniska och palasontologiska samlingar, hufvudsakligen
efter den fördelningsgrund, som i akademiens ofvannämnda underdåniga
skrifvelse den 14 september 1881 är antydd och som akademien
i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna skäl närmare
36
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
Pension för
rektorn E.
Brandberg.
bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse den instruktion, som
akademien för honom utfärdar.
Statsrådets öfrige ledamöter instämde.
Departementschefen föredrog vidare:
En af rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg gjord underdånig
ansökning om rätt att efter erhållet afsked uppbära pension å
allmänna indragningsstaten till det belopp, som enligt gällande föreskrifter
vore tillerkänat adjunkter eller kolleger vid rikets allmänna
läroverk, eller 3,000 kronor.
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades bland annat:
att sökanden är född den 30 juni 1816; att han den 19 december 1842
blifvit utnämnd till rektor vid stadspedagogien i Säter, den 25 maj
1849 förflyttats såsom rektor till Nora stadspedagogi samt, efter sistnämnda
pedagogis utvidgning till tvåklassig, fortfarande tjenstgjort derstädes
dels. såsom kollega och dels från och med den 3Ö oktober 1863
såsom ordinarie rektor; att han, enligt intyg af vederbörande eforus,
städse med utmärkt skicklighet och nit bestridt sina tjensteåligganden;
att han, på sätt ett vid ansökningen bifogadt läkarebetyg utvisade,
genom allt för trägna ansträngningar under sin långa lärareverksamhet
ådragit sig obotlig ögonsjukdom, starr å högra ögat och kronisk
bindehinneinflammation å båda ögonen, samt såväl på grund häraf som
till . följd af sin höga ålder vore fullständigt urståndsatt att vidare besörja
sina tjensteåligganden.
Öfver denna ansökning hade domkapitlet i Vesterås afgifvit infordradt
yttrande och deruti förordat nådigt bifall till ansökningen.
Statskontoret, hvars utlåtande öfver ansökningen jemväl blifvit
infordradt, hade deri hufvudsakligen anfört, att, jemlikt nådiga brefvet
den 16 mars 1858, lärarne vid elementarläroverken, eller, såsom de
numera benämndes, allmänna läroverken, egde att komma i åtnjutande
af .enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som
enligt gällande författningar tillkomme civile embets- och tjensteman,
men. att denna förmån likväl icke genom något allmänt stadgande
blifvit utsträckt till lärare vid pedagogier, hvarför, i fråga om rätt för
desse senare till pension å nämnda stat, framställning till Riksdagen
torde böra ega rum; och då Brandberg, enligt hvad handlingarna utvisade,
hunnit en ålder af öfver 67 år, tjenstgjort vid pedagogier inom
Vesterås stift under en tid af 41 år samt numera vore till följd af
ålder och obotlig ögonsjukdom alldeles urståndsatt att vidare bestrida
sina tjensteåligganden, samt alltså de föreskrifna vilkoren för pensions
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
87
erhållande å indragningsstat vore af honom i allo fullgjorda, hade statskontoret
— med tillkännagifvande att Brandberg enligt gällande stat
åtnjöte: lön 2,500 kronor och två ålderstillägg med 1,000 kronor eller
tillhopa 3,500 kronor — hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
begära, att Brandberg måtte berättigas att från och med månaden
näst efter den, i hvilken afsked från rektorstjensten blefve honom
beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
pension, hvars belopp, på sätt Brandberg anhållit, torde, i öfverensstämmelse
med grunderna i ofvanberördä nådiga bref af den 16
mars 1858, böra bestämmas till 3,000 kronor.
Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, det
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten
bevilja rektoren Brandberg en årlig pension af 3,000 kronor, att
till honom från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet
afsked afgår från sin befattning såsom rektor vid Nora pedagogi, under
hans återstående lifstid utgå.
Eu af läraren i musik vid Yenersborgs högre allmänna läroverk, Pension för
musikdirektören m. m. Oscar Henric Bergqvist gjord underdånig an- musik™. J/.
sökning om berättigande att vid afskedstagande erhålla en hans nu- Bergqvist.
varande lön motsvarande pension; till stöd för hvilken ansökning
Bergqvist andragit, att han, som varit anstäld vid läroverket i nämnda
stad sedan den 26 augusti 1858 och under denna tid, så länge helsa
och krafter förlänats honom, efter bästa förmåga sökt att sköta sin
befattning, de senare åren måst till följd af sjukdom förnyade gånger
begära tjenstledighet, men, då han vore i saknad af enskild förmögenhet,
icke kunde afgå från tjensten, med mindre än att pension blefve
honom tillagd.
Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades bland annat,
att sökanden är född den 2 oktober 1812 och således 71 år gammal;
att han varit anstäld i statens tjenst sedan den 26 augusti 1858, då
han börjat tjenstgöra såsom vikarierande sånglärare vid allmänna läroverket
i Venersborg, eller något mer än 25 års tid, hvarunder sökanden
den 22 augusti 1862 erhållit konstitutorial å sin nuvarande tjenst,
hvilken han, enligt ett af läroverkets inspektor och rektor meddeladt.
intyg, skött med framstående skicklighet samt oförtröttadt nit; samt
att, på sätt ett ansökningen jemväl bifogadt läkarebetyg utvisade, han
dels på grund af hög ålder, dels till följd af en kronisk katarr i strupoch
luftrörsorganerna, som under den kallare årstiden och vid ansträngning
förvärrades, numera vore oförmögen att sköta sin tjenst
såsom musik- och sånglärare.
38
Nionde linfvudtiteln: bil. 7.
Öfver ifrågavarande ansökning hade dels domkapitlet i Skara afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande och deri tillstyrkt bifall till ansökningen,
dels ock statskontoret, efter erhållen remiss, med underdånigt
yttrande inkommit och deruti anfört hufvudsakligen, att, äfven
om stadgandet i nådiga brefvet den 16 mars 1858, angående lärarnes
vid elementarläroverken pensionerande enligt de för civile tjensteman
gällande grunder, skulle i afseende å öfningslärare vid dessa läroverk
tillämpas, sökanden ännu icke i statens tjenst tillbragt den tid af 30
år, som jemte uppnådda 70 lefnadsår berättigade till pension å allmänna
indragningsstaten; men att, då sökanden redan hunnit öfver
denna lefnadsålder och behörigen styrkt vore, att han till följd af sjuklighet
icke vidare kunde sköta sin tjenst, statskontoret ansåge sig böra
tillstyrka, att framställning till Riksdagen måtte ega rum om rättighet
för sökanden, hvilkens aflöning enligt gällande stat utgjordes af lön
750 kronor jemte två ålderstillägg enligt nådiga brefvet den 13 februari
1874 med 500 kronor, eller tillhopa 1,250 kronor, att från och med
månaden näst efter den, uti hvilken afsked blefve honom beviljadt, för
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension,
hvars belopp, med afseende å hans framskridna ålder och väl vitsordade
tjenstgöring, syntes böra bestämmas till ett hela aflöningen motsvarande
belopp af 1,250 kronor årligen.
Statsrådet hemstälde, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att bevilja musikläraren Bergqvist en årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken afsked från hans befattning såsom lärare i
musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk varder honom beviljadt.
Pension för
teckningsläraren
A. Hallin.
En af domkapitlet i Göteborg med underdånig skrifvelse den 12
september innevarande år öfverlemnad och dervid förordad, af läraren
i teckning vid högre allmänna latinläroverket derstädes Anders Hallin
gjord underdånig ansökning angående beviljande af pension för honom
till belopp, motsvarande 80 procent af hans lön såsom teckningslärare
i högsta lönegraden.
Af handlingarna inhemtades, att sökanden är född den 24 december
1816; att han, som förvärfvat kompetens för lärarebefattning
i teckning vid högre elementarläroverk, den 2 februari 1859 utnämnts
till sin nuvarande befattning och sedermera utan afbrott bestridt densamma
till början af februari månad nästlidna år, hvarefter han för
sjukdom åtnjutit tjenstledighet; samt att, förutom denna anställning,
hvarunder han, enligt intyg af vederbörande rektor, fullgjort sin under
-
Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
39
visningsskyldighet med utmärkt samvetsgrannhet, ovanligt nit och
mycken skicklighet, sökanden dels under år 1855 och vårterminen
1856 undervisat i teckning vid Halmstads dåvarande lärdomsskola, på
enskild anmodan af rektor och emot godtgörelse af elevernas föräldrar,
dels efter förordnanden tjenstgjort såsom lärare i detta ämne vid folkskolelärareseminarium
i Göteborg från och med höstterminen 1863 till
och med vårterminen 18 79 och vid treklassiga läroverket i samma stad
från och med vårterminen 1868 till och med vårterminen 1875, för
hvilken tjenstgöring jemväl lemnats honom särskilda hedrande intyg;
äfvensom att, enligt ett ansökningen bifogadt läkarebetyg, utfärdadt
den 10 september 1883, sökanden, som lede af chronisk bronchit med
tidtals påkommande exacerbationer, försvagad hörselförmåga, chronisk
rheumatism i handleder och fingrar samt nedsatta kroppskrafter, icke
vidare kunde på ett tillfredsställande sätt sköta sin lärarebefattning.
Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 15 sistlidne oktober
hade statskontoret hufvudsakligen anfört, att, ehuruväl sökanden endast
omkring 25 år varit anstäld i statens tjenst och således ännu icke på
långt när der tillbragt den tid, som, enligt författningarna, för pensions
åtnjutande å indragningsstat erfordrades, statskontoret likväl och enär,
såsom läkarebetyget gåfve vid handen, sökanden, med afseende å sin
sjuklighet och framskridna ålder, icke torde kunna återtaga sin lärareverksamhet
utan men för undervisningen vid läroverket, samt i betraktande
jemväl af hans väl vitsordade tjenstgöring vid flera statens
läroanstalter, ansåge sig, med stöd tillika af nådiga brefvet den 12
juni 1880 i en likartad fråga angående pension för läraren i teckningvid
allmänna läroverket i Norrköping J. A. Båth, ega anledning att
på det sätt tillstyrka nådigt bifall å förevarande underdåniga ansökning,
att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att
teckningsläraren Hallin, hvilken i denna egenskap åtnjöte lön 1,000
kronor och ålderstillägg dertill, enligt nådiga brefvet den 4 februari
1870, med 500 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, måtte berättigas att
från och med månaden näst efter den, uti hvilken han från tjensten
afginge, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära
en pension af 1,000 kronor årligen.
I anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, hemstälde
statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att på allmänna
indragningsstaten bevilja teckningsläraren Hallin eu årlig pension till
belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
då han efter erhållet afsked frånträder sin befattning såsom lärare i
teckning vid högre latinläroverket i Göteborg.
40
Nionde hufyndtiteln: bil. 7.
Pension för Direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk skrifvelse
läraren s. den 15 augusti innevarande år, hvarmed direktionen öfverlemnat en af
Berlin, t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre allmänna
läroverk Sven Herlin gjord anhållan, att direktionen måtte hos Kongl.
Maj:t göra framställning derom, att Herlin vid afgåendet från sina befattningar
såsom t. f. teckningslärare vid nämnda läroverk kunde för
sin återstående lifstid varda hugnad med en årlig pension, motsvarande
de af honom för nämnda befattningar innehafda aflöningsbelopp, 1,200
kronor.
Till stöd för denna anhållan hade Herlin, med företeende af
ålders- och läkarebetyg, med flera handlingar, anfört, att han, som enligt
särskilda förordnanden varit anstäld i egenskap af t. f. lärare i
teckning vid Jakobs och Ladugårdslands allmänna läroverk, vid det förra
läroverket från och med vårterminen 1860 och vid det senare från och
med höstterminen 1869, vore född den 25 junil814 och således nu hunnit
till en ålder, då han till följd af aftagande krafter snart nog finge afstå
från vidare tjenstgöring; och hade direktionen, jemtebestyrkande af Herlins
uppgifter om tiden för hans anställning vid förenämnda läroverk och
med instämmande i de af vederbörande rektorer angående hans tjenstgöring
derstädes meddelade utmärkta vitsord, förklarat sig anse Herlin
väl förtjent att erhålla någon pension, hvaraf han till följd af ålder och
öfriga förhållanden vore i stort behof, samt hemstält, att nådig framställning
måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande åt Herlin af en
årlig pension till det belopp, som Kongl. Maj:t ansåge kunna för honom
ifrågakomma.
Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, hade
deri anfört, att med afseende å Herlins synnerligen väl vitsordade tjenstgöring
såsom teckningslärare vid allmänna läroverk, samt då han uppnått
en ålder af öfver 69 år och, enligt hvad läkarebetyget utvisade,
numera vore sjuklig, statskontoret ansåge sig böra understödja direktionens
ofvanberörda hemställan; samt att, beträffande frågan om pensionens
belopp, statskontoret, i betraktande deraf att Herlin icke innehaft
ordinarie tjenst och blott en jemförelsevis kort tid tjenat staten,
funne sig icke kunna tillstyrka beviljande af högre pension än 600
kronor årligen, motvarande aflöningen för teckningsläraren vid hvartdera
af de två läroverk, der Herlin vore tjenstgörande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrkte statsrådet,
det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att
Herlin må beviljas rätt till pension å allmänna indragningsstaten till
belopp af 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden
näst efter den, då Herlin, efter erhållet entledigande, afgår från sina
Nionde Unfrmltiteln: bil. 7.
41
befattningar såsom t. f. lärare i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands
lägre allmänna läroverk.
Kanslersembetets för Upsala universitet i underdånig skrifvelse -Pension. för
. , . -t 0 . , „ ... ° _ . . vaktmästare»,
den 17 september innevarande ar gjorda framställning angående den c. p. Bergad
lärarekollegiet vid karolinska medikokirurgiska institutet väckta 9renfråga
om beredande af pension efter afskedstagandet åt vaktmästaren
vid institutet Carl Petter Berggren.
Af handlingarna inliemtades, att Berggren är född den 14 juli 1818;
att han allt sedan den 23 september 1858 varit anstäld vid förenämnda
instituts kemiska laboratorium samt städse med nit och trohet fullgjort
sina åligganden; att lian, enligt hvad för honom den 24 juli innevarande
år utfärdadt läkarebetyg utvisade, lede af organiskt hjertfel
jemte kronisk lungkatarr och lungemphysem, äfvensom i sammanhang
härmed af andtäppa vid något hastigare rörelse eller ansträngning;
samt att lian till följd häraf vore oförmögen att vidare sköta sin tjenst.
I fråga om pensionens belopp hade lärarekollegiet ansett detsamma
billigtvis ej böra sättas lägre än nuvarande vaktmästarelönen,
750 kronor, helst förmånen af fri bostad vid afskedstagandet gånge
förlorad.
1 sin ofvanberörda skrifvelse hade kanslersombetet förklarat sig
på det lifligaste förorda beredandet af den ifrågastälda pensionen, eller,
derest sådant icke kunde beviljas, anvisande af tillgängliga medel till
motsvarande belopp för tjenstens bestridande genom vikarie.
Statskontoret, hvars yttrande öfver ifrågavarande framställning
infordrats, hade deri anfört, att de vid karolinska institutet anstälde
vaktmästare enligt författningarna väl icke vore berättigade till pension
å allmänna indragnings staten och att, äfven om sådan rättighet ti 11 -konime innehafvare af sådan befattning, vore i förevarande fall de i
författningarna föreskrift^ vilkor för åtnjutande pension å nämnda stat
icke i allo uppfylla, enär Berggren endast något öfver 25 år innehaft
sin befattning, och således flera år återstode, innan han i statens tjenst
tiilbragt den tid, som jemte viss uppnådd lefnadsålder, enligt äldre ännu
gällande pensionsförfattningar, berättigade till denna förmån; men att, då
Berggren redan hunnit till en ålder af 65 år samt, enligt hvad genom
läkarebetyget styrkt blifvit, vore till följd af sjuklighet ur stånd att
vidare sköta sin befattning, hvars tillbörliga uppehållande vitsordats
vara oundgängligen nödvändigt för arbetenas ostörda gång vid institutet,
statskontoret likväl ansåge sig ega anledning tillstyrka aflåtande till riksdagen
af framställning om Berggrens öfverflyttande å indragningsstat
efter afskeds erhållande; och hade statskontoret, beträffande frågan om
Bill. till Biksd. Prof. 18S4. 1 Sami. 1 Afd. 6
42
Nionde hnfvudtiteln: bil. 7.
Pension för
vaktmästaren
A. F. Andersson.
pensionens belopp, icke något att erinra mot densammas bestämmande
till ett vaktmästarelönen å stat motsvarande belopp af 750 kronor.
Med afseende å hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt, tillstyrkte
statsrådet, att Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning
derom, att vaktmästaren Berggren må erhålla rätt att från och med
månaden näst efter den, i hvilken afsked från hans tjenst såsom vaktmästare
vid karolinska institutet varder honom beviljadt, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 750 kronor.
En af direktionen för gymnastiska centralinstitutet i underdånig
skrifvelse den 7 september innevarande år gjord framställning derom, att
vaktmästaren vid nämnda institut Anders Fredrik Andersson måtte beredas
rätt att vid afgåendet från tjensten åtnjuta en lönen motsvarande
pension af 800 kronor årligen.
Till stöd för denna framställning anförde direktionen, att Andersson
vore född den 7 juni 1818, tjenstgjort vid nämnda institut sedan
den 26 juli 1847 och, enligt bifogadt läkarebetyg, nu vore af ålder så
försvagad, att han icke oklanderligen kunde sin tjenst förrätta.
Uti infordradt underdånigt utlåtande hade statskontoret, med erinran
derom att de vid gymnastiska centralinstitutet anstälde vaktbetjente
icke enligt författningarna vore berättigade till pension å allmänna
indragningsstaten, vidare anfört, att, enär Andersson uppnått
65 års ålder och vid den tidpunkt, då lian skulle komma att emot åtnjutande
af pension afgå från sin vaktmästaresyssla, tillbragt i statens
tjenst omkring 37 år samt enligt läkarebetyget numera vore till följd
af ålder och kroppslig svaghet oförmögen att sköta sin tjenst, han
alltså vid nämnda tidpunkt torde kunna anses hafva uppfylt de vilkor
för pensionsrätt å indragningsstat, som, enligt kongl. brefvet den 12
november 1823, blifvit för civile tjenstemän och betjente i allmänhet
stadgade, hvarför statskontoret ausåge sig böra förorda den underdåniga
framställningen till nådigt bifall; och då Andersson, i egenskap af
vaktmästare vid gymnastiska centralinstitutet, åtnjöte lön till belopp af
800 kronor och förmånen af fri bostad, hemstälde statskontoret, det
täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att vaktmästaren Andersson
måtte tillerkännas rättighet att från och med månaden näst efter den,
i hvilken han från tjensten undfinge afsked, för sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en lönen motsvarande pension af
800 kronor årligen.
På grund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt och upplyst,
hemstälde statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
Nionde hufvudtiteln: bil 7.
43
framställning derom, att vaktmästaren Andersson må erhålla rätt till
pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 800 kronor årligen,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från
befattningen såsom vaktmästare vid gymnastiska centralinstitutet varder
honom beviljadt.
En af öfverläkare!! vid Göteborgs hospital, medicine doktor Carl Ang. ve
Theodor Anjous enka Inga Maria Anjou, född Molin, gjord underdånig ^fveHäkaren
ansökning om pension. _ C. Th. Anjous
Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtades: att doktor
Anjou, som var född 1823, utnämndes 1854 till biträdande läkare vid
Vadstena hospital samt 1872 till öfverläkare vid Göteborgs hospital,
hvilken sistnämnda tjenst han till sin död den 20 augusti 1883 innehade;
att han efterlemna! enkan, född den 20 november 1840, och sex
barn, af hvilka det äldsta vid fadrens död var 20 och det yngsta 5
år gammalt; att hvarken enkan eller barnen egde rätt till pension från
civilstatens pensionsinrättning, i hvilken rikets hospitalsläkare icke vore
delegare; samt att, till bekostande af enkans och barnens underhåll
och uppfostran, ej funnes andra tillgångar än det kapital af 7,283 kronor
48 öre, som bouppteckningen utvisade såsom boets hela behållning.
Direktionen för Göteborgs hospital hade i det yttrande, hvarmed
direktionen beledsagat ansökningen — vid betraktande Matt öfverläkare!!
Anjou varit anstäld vid Vadstena och Göteborgs hospital i sammanlagdt
omkring 30 år och följaktligen kunde sägas hafva offrat sina bästa
krafter åt hospitalsvården, samt att han särskild! vid ordnandet af sistnämnda
hospital, livilket i och med hans öfvertagande af öfverläkaretjensten
derstädes blef öppnadt för sjukes mottagande, och vid de förändringar
å byggnaderna och deras inredning, som i följd af vunnen
erfarenhet år efter år egt rum, nedlagt mycket arbete och underkastat
sig eu mängd omsorger utöfver sin i och för sig trägna tjenst — på
det varmaste tillstyrkt, att åtgärd måtte vidtagas för utverkande af den
begärda pensionen.
Uti häröfver den 24 sistlidne september afgifvet underdånigt utlåtande
hade medicinalstyrelsen, med vitsordande af det särdeles nitiska,
samvetsgranna och i allo berömvärda sätt, hvarpå doktor Anjou under
sin långvariga tjenstgöring såsom hospitalsläkare städse verkat, hemstält,
att en pension af 800 kronor måtte för hans enka af Riksdagen
begäras.
Med afseende å hvad sålunda förekommit ansåg sig statsrådet
böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att å rikets allmänna indragningsstat för liospitalsöfverläkaren
44
Monde hufvudlitoln: bil. 7
Änjous enka, Inga Maria Anjon, uppföra eu pension af åtta hundra
kronor, att åt henne irån 1884 års början årligen åtnjutas, så läng-e
hon förblifver enka.
Hvad statsrådet beträffande de under nästföregående 10 punkter
upptagna ärenden i underdånighet yttrat, tillstyrkt och hemstält, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle
protokollsutdrag härom till finansdepartementet öfverlemnas för behörigt
iakttagande vid uppgörande åt förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde liufvudtitel.
Ex protocollo:
Wilh. Bcskoiv.
Monde hnfvndtiteln: bil. 8.
45
Utdrag af protokollet öfver lunettförsvar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott den
31 december 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusentjerna.
Departementschefen anförde härefter i underdånighet:
Till utredande af frågan om beloppet af det kreditiv, som för år Kreditiv för
1885 kan blifva erforderligt till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering samt till fyllnadspensioner för arméns befäl män.
och underbefäl med vederlikar, har direktionen öfver arméns pensions
-
46
Nionde hufvndtiteln: bil. 8.
kassa i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne september förmält, hurusom
på grund af den erfarenhet, som, efter det de nya pensionsgrunderna
för armén började tillämpas, erhållits beträffande afgång ur tjenst
och inträde å pensionsstat under de fyra senaste åren, hvilka härutinnan
företett ett mera normalt förhållande, det syntes kunna antagas att,
för utrönande af ifrågavarande kreditivs belopp, medelförhållandet i
afseende å så val tillkomsten som afgången å fyllnadspensionsstaten
under nämnda tidsperiod af fyra år utgjorde eu .tillförlitligare beräkningsgrund
än den, som förut blifvit följd, då beräkningen, i saknad
af annan ledning, måst verkställas med förutsättning af alla de pensionsberättigades
afgång ur tjenst.
Vid tillämpning af den nyare beräkningsgrunden visade sig, att
omkring 50,000 kronor vore det medelbelopp, hvarmed fyllnadspensionsstaten
årligen tillökades, i följd hvaraf denna stat, som vid 1883 års
utgång utgjorde omkring 850,000 kronor, skulle vid slutet af år 1885
komma att uppgå till omkring 950,000 kronor. Då till denna summa
lades bristen i pensionskassans inkomster för sistnämnda år, beräknad
till omkring 90,000 kronor, så skulle 1885 års kreditivbehof komma
att utgöra omkring 1,040,000 kronor; men i följd af det hittills lemnade
medgifvande, att föregående års öfverskott Unge användas innan det
löpande årets kreditiv anlitades, kunde med säkerhet antagas, att det
för år 1884 beviljade kreditiv å 900,000 kronor skulle komma att lemna
en behållning, med hvars tillhjelp en förhöjning af kredit.ivets belopp
syntes kunna umbäras.
Jag hemställer derför, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
att å extra stat för år 1885 anvisa att kreditiv af 900,000 kronor,
att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skjddighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels
till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder
för sådana pensioners utgående,
äfvensom medgifva, att hvad af do till pensioneringen under år
1884 anslagna medel kan blifva oanväudt må för det kommande årets
pensionering användas.
Nionde lmfvudtiteln: bil. 8.
47
I denna hemställan af departementschefen instämde statsrådets
öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla hvad statsrådet
sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende
finansdepartementet meddelas till ledning vid uppgörande af förslagtill
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel. •
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
1
Finansplanen.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:
“De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilde departementschefernes
föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1885, utgöra
sålunda:
Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd.
Sammanfattning
af
utgifterna
under hufvudtitlarne.
1
-<inslag utom
hufvudtitlarne.
Riksgälds
kontorets
ställning.
2
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
I hufvudtiteln: ordinarie kronor 1,338,000
extra |
it |
55,000: —, |
kronor 1,393,000: |
|||
II |
ordinarie |
11 |
3,758,000: —, |
|||
extra |
11 |
130,000: —, |
11 |
3,888,000: |
||
in |
ordinarie |
11 |
638,250: —, |
|||
extra |
11 |
4,500: —, |
11 |
642,750: |
||
IV |
37 |
ordinarie |
11 |
17,459,000: —, |
||
extra |
11 |
1,959,400: —, |
11 |
19,418,400: |
||
v |
ordinarie |
11 |
5,505,000: —, |
|||
extra |
11 |
2,000,000: — |
11 |
7,505,000: |
||
VI |
77 • |
ordinarie |
11 |
4,604,282: —, |
||
extra |
11 |
1,710,718: —, |
11 |
6,315,000: |
||
VII |
ordinarie |
11 |
13,703,000: —, |
|||
extra |
11 |
398,000: —, |
11 |
14,101,000: |
||
VIII |
ordinarie |
11 |
10,272,648: —, |
|||
extra |
11 |
1,694,352: —, |
11 |
11,967,000: |
||
IX |
ordinarie |
11 |
2,620,850: —, |
|||
extra |
11 |
900,000: —, |
11 |
3,520,850: |
||
kronor |
68,751,000: |
Härtill kommer det extra anslag, Eders
Kongl. Maj:t, i sammanhang med regleringen
af utgifterna under sjette hufvudtiteln, äskat för
ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar och hvaraf skulle för år 1885 anvisas
att utgå utom hufvudtitlarne ................................. „ 1,000,000:
Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva i
skrifvelse den 6 december 1883, som under litt.
B. torde få biläggas dagens protokoll, lemnat
uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år
1885, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt
denna fullmäktiges beräkning utgöra dessa utgifter:
riksdags
och revisionskostnader samt aflöningar
m. m., förslagsvis, ...........kronor 620,800:—,
annuiteter å de fonderade statslånen
samt räntor å öfrig statsskuld,
med uteslutande af öretal,
.........kronor 12,182,500: —,
transport kronor 12,182,500: —, 620,800: —,
69,751,000:
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
3
transport kronor 12,182,500:—, 620,800:—, 69,751,000: —,
efter afdrag af de
till riksgäldskontor!
ingående
rånte- och
kapitalafbetal
ningar.
........ kr. 2,721,120: —,
förslagsvis............... ........................ kr. 9,461,380: —, kr. 10,082,180: —•
Summan af statsverkets utgifter för år 1885 uppgår
således till ........................................................... kronor 79,833,180: —.
Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro
beräknade till ............................................................... kronor 81,700,000: —.
Efter afdrag af nyss nämnda utgiftssumma, „ 79,833,180: —,
återstår ett belopp af............................................... kronor 1,866,820: —.
♦
Innan jag framställer något förslag rörande dispositionen af sist- Afsättning
nämnda belopp, tillåter jag mig erinra om angelägenheten deraf, att riksdagsde
betydliga öfverskott å statsinkomsterna från föregående år, h vilka hus med flera
finnas till förfogande vid denna budgets uppgörande, må till en betydligare
del antingen besparas för framtida behof eller anvisas till ända- företag.
mål, som kunna anses innefatta en kapitalbildning för staten. En
sådan uppfattning har ock föranledt Eders Kongl. Maj:t att under de
senaste åren föreslå Riksdagen, att af öfverskotten gorå större afsättningar
till förstärkande af statsverkets grundfond. Genom sitt till dessa
förslag nästan utan meningsskiljaktighet lemnade bifall har Riksdagen
visat sig dela samma uppfattning. Äfven nu är jag sinnad att föreslå
en ytterligare afsättning till grundfonden, hvarom jag anhåller att
sedermera få vidare yttra mig. I den proposition, som nu kommer att
aflåtas, är Eders Kongl. Maj:t ock i tillfälle att i riksstaten upptaga ej blott
ett större anslag för nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp
af inventarier vid de redan trafikerade jernvägarne, utan ock det
utom hufvudtitlarne förda beloppet af 1 million kronor för inköp af
rörlig materiel för statens jernvägstrafik, hvilka båda anslag, särdeles •
det senare, utgöra en tillökning af statens i jernvägarne nedlagda kapital.
När hittills behof förefunnits att för den rörliga materielens tillökning
vid våra jernvägar anvisa större anslagsbelopp, hafva medel
dertill i allmänhet anskaffats genom upplåning; och af nyss antydda
skäl kan ett sådant förfarande ingalunda anses oegentlig!, under förutsättning
likväl att man noga särskiljer nyanskaffning för materielens
utvidgning från hvad som tillhör vidmakthållandet af den redan befint
-
4 Finansplanen: statsrådsprotokollet,
liga materielen. Men då besparade öfverskott förefinnas, kan i fråga
om deras användning ingenting ligga närmare än att anvisa dem för
nyss antydda ändamål, såsom ock nu föreslagits. Riksdagen har för
öfrigt flera gånger lagt i dagen sin önskan att undvika upplåning af
medel, som anslås till de redan trafikerade jernvägarne, och derföre
upptagit dylika anslag i staten, ehuru sådant i allmänhet ej kunnat ske,
när det varit fråga om så ansenliga belopp som de nu föreslagna.
Det gifves emellertid en annan grupp af anslagsbehof, för hvilka
den närmaste framtiden måste vara beredd att anslå högst betydliga
belopp och för hvilka det ej kan vara annat än gagneligt att, när tillfälle
dertill erbjuder sig, i tid börja afsätta medel, helst det måste vara
angeläget att staten för de af mig nu åsyftade behofven ej må genom
upplåning bereda tillgångar. Jag afser härmed de storartade byggnadsföretag,
om vigten af hvilkas utförande under en nära liggande framtid
meningarne knappt kunna vara delade. Bland dessa intager anskaffandet
af ett lämpligt och nationen värdigt representanthus främsta
rummet, men äfven för andra offentliga ändamål föreligga vigtiga byggnadsbehof,
i hvilket afseende jag tillåter mig att såsom ett exempel hänvisa
till den framställning, som af Eders Kongl. Maj:t gjordes till förra årets
Riksdag om ny byggnad för riksarkivet, hvaraf Riksdagen visserligen icke''
underkände behofvet, om än Riksdagen undanskjöt frågan genom att
ställa den i ett visst samband med andra byggnadsförslag och derigenom
för sin del gaf uttryck åt samma uppfattning jag nyss uttalat om den
närmaste framtidens åliggande att sörja för utförandet af flera omfattande
byggnadsföretag. Förverkligandet af dessa företag måste dock
försvåras i samma mån anslagsfordringarne derför under den tid, arbetena
pågå, måste ställas högre, men underlättas i den mån man för
ändamålet kan påräkna bidrag af besparingar, som dertill afsatts från
föregående tid. Jag är derföre lifligt öfvertygad, att lösningen af här
berörda vigtiga frågor skall kraftigt främjas, om man på förhand bereder
tillgångar, som äro egnade att minska anslagsbehofven när tiden
är inne för företagens sättande i verket. Jag hemställer således, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att dels bilda en fond för
nytt riksdagshus med flera offentliga byggnadsföretag, hvilken skulle ställas
under statskontorets förvaltning, och dels till denna fond nu afsätta
ett belopp af 900,000 kronor.
Om från det förut såsom disponibelt angifna
beloppet, ........................................................................... kronor 1,866,820: —,
dragas nyssberörda....................................................... ,, 900,000: —,
återstå kronor 966,820: —,
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5
hvilket sistnämnda belopp jag hemställer må afsättas till förstärkande
af statsverkets grundfond. Statskontorets förbättrade kassaställning
har under nästlidet år satt statskontoret i stånd att till riksgäldskontoret
återbetala de tre millioner kronor, som vid afgifvandet af den nådiga
propositionen till senaste Riksdag angående statsverkets tillstånd och
behof återstodo oguldna å statskontorets skuld för erhållna försträckningar
från riksgäldskontoret. Denna återbetalning kunde ske redan
under sistlidna riksdags lopp, och derefter har statskontoret icke behöft
påkalla någon kassaförstärkning från riksgäldskontoret. Detta har
berott naturligtvis till en del på den redan skedda förstärkningen af
statsverkets grundfond, men äfven i väsentlig mån derpå att statskontoret
såsom kassatillgång förfogat öfver de stora öfverskotten å
statsinkomsterna för både 1882 och 1883. Hade dylika öfverskott ej
förefunnits till så betydliga belopp, skulle statskontoret fortfarande varit
i behof af försträckning från riksgäldskontoret för att kunna bestrida
de på statskontoret anvisade utgifter. Detta torde tillräckligt ådagalägga
behöfligheten af grundfondens ytterligare förstärkning. Efter
den nu af mig föreslagna afsättningen till grundfonden skulle denna
komma att uppgå till något öfver 11 millioner kronor, och har jag för
min del ingen anledning att frångå den uppfattning, jag förut inför
Eders Kongl. Maj:t yttrat, att, intill dess grundfonden nått en siffra
af åtminstone 15 millioner kronor, det bör vara en omsorg vid statsregleringarnes
uppgörande att låta afsättningarne till fonden fortgå i
den mån statens tillgångar dertill bereda tillfälle.
Utom de af föregående Riksdagar å riksgäldskontoret anvisade
utgifter, att utgå under år 1885, hvilka finnas upptagna i fullmäktiges
bifogade förslagsberäkuing för nämnda år och äro afsedda att bestridas
med upplånta medel, nemligen för låneunderstöd för enskilda jernvägar,
för anslag till jernvägen Kihlafors—Stugsundet och för bidrag
till fonden för understödjande af odling af sänka trakter, anhåller jag
slutligen få erinra om Eders Kongl. Maj:ts förut i dag, på föredragning
af chefen för civildepartementet, fattade beslut att för fortsättande
af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå äska ett anslag
för år 1885 af 2,000,000 kronor, hvilka såsom hittills torde böra
bestridas af upplånta medel och anvisas att utgå från riksgäldskontoret.
Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla
hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga
att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga
departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsBih.
till Riksd. Prot. 1884. 1 Sand. 1 Afd. 2
Statsverkets
grundfond.
Utgifter utom
riksstaten.
6 Finansplanen: statsrådsprotokollet.
regleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag
till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i
enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattadé beslut.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1
Bil. litt. B.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kong!. Finansdepartementet,
Med anledning af Eder skrifvelse den 15 nästlidne november
hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till
Eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets
sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1883 och 1884
samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1885.
Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster,
utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen
jernvägsliypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder, i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen
för jernvägsliypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden
ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ej
finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och
1878 års lån, som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom
hvilkas försäljning medel till utlåningen från jernvägsliypoteksfonden
anskaffats. Stockholm den 6 december 1883.
G. S. ÅKERHIELM.
C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.
J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON. C. G. HIERTA.
Herman Wikblad.
1
2 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäld)''kontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
Behållning
den G december
enligt riksgäldskontorets kassaräkning
.................................................................... 239,163: 02.
Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:
emot revers och depositionsbevis 1,300,000: —,
„ uppköpta obligationer ...... 20,000: —, 1,320,000: —.
Innestående emot ränta hos utländskt bankirhus 979,572: 67.
Fordran af jernvägshypoteksfonden........................... 52,974: 40;
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd.......................................... 1,284,500: —.
Ersättning af statsverket för af riksgäldskontoret
utbetaldt lån till fullbordande af tornbyggnaden
å Linköpings domkyrka .............................. 30,000: —;
2,591,710
1,314,500
09
Summa kronor 3,906,210109
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3
utgifter från och med den 6 december 1883 till årets slut.
Utgifter:
Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret............
Riksdags- ock kyrkomöteskostnader ..........................
Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............
Ränta å gamla 5 procentlånet, å konung Carl XIII:s
hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond
-
4.500
45,000
3.500
9,153: 83;
Vid
125,000:
100,000:
1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisade lån å 10,000,000 kronor för
enskilda jernvägar, återstoden.............v...............
„ 1878 års'' riksdag till utgående från riksgälds
kontoret
anvisadt anslag å 1,350,000 kronor för
anläggning af jernväg från Karlberg till Lilla
Värtan, dito ..............................................;...............
„ 1879 års riksdag till utgående från riksgälds
”
kontoret anvisadt anslag å högst 4,000,000 kronor
för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg, dito .............................................._•...............
''1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
under åren 1882—1886 anvisade låneunderstöd
å 5,000,000 kronor för enskilda jernvägar,
återstoden af det för år 1883 anvisade
belopp, 1,000,000 kronor,...................................... 300,000:
1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisadt anslag å 500,000 kronor för
jernvägen Kihlafors—Stugsundet, återstoden af
samma års anslag...................................................... 12,000:
Beräknad behållning vid 1883 års slut...............................................
730:
31.
62,153
83
537,730
3,306,325
Summa kronor 3,906,210
31
85
09
4 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1884 års början samt fordringar för |
||
tillsvidare förräntade medel ............................................. |
3,306,325 |
96 |
Inkomster: Anvisningar å utländska bankirhus ............................................. |
2,215,560 |
44 |
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål an-visade låneunderstöd ....................................... 2,386,500: —. Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono-bergs och Kalmar län, i anledning af 1868 |
||
års missväxt,......................................................... 1,120: —. Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —; |
2,437,620 |
|
Ersättning af statsverkets medel: motstående för år 1884 upptagna riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, m. m., äfvensom annuiteter å de fon-derade lånen samt räntor å öfrig statsskuld 12,803,731: is, |
10,366,111 |
18 |
Återstoden af den vid 1882 års riksdag medgifna |
||
upplåning för jern vägsbyggnader, 4,700,000 kronor,.................................................................... 2,331,011: 63. Vid 1883 års riksdag medgifven upplåning......... 6,226,234: —; |
8,557,245 |
6 3 |
transport 26,882,863 |
10 |
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5
inkomster och utgifter år 1884.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöning ar, in. in.:
riksdags- och revisionskostnader.
...................................
kostnader för Riksdagens hus
f, „ ,, bibliotek
löner, arvoden och expenser
vid riksgäldskontoret......
löner å indragnings- och pen
sionsstat
vid d:o...............
aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen
och hans expedition
Annuitet er och räntor:
till Hans Maj:t Konungen......... 300,000: —,
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade lånen:
1860 års lån, emot premieobligationer,
293,000: —,
1870 års lån 925,000:—,
1872 „ „ 1,204,776:—,
1875 „ „ 1,650,000: —,
1876 „ „ 1,816,000:—,
1878 „ „ 1,169,104: 48,
1880 „ „ 4,450,000: —; 11,507.880: 48;
ränta å medgifven och beräknad,
men ännu icke verkstäld
upplåning 360,000: —,
transport 360,000:—; 11,807,880: 48; 620,800: —;
500,000: —,
12,000: —,
2,000: —,
62,207: so,
22,792: bo,
21,800: —; 620,800: —.
6 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport |
26,882,863 |
10 |
Summa kronor |
26,882,863 |
10 |
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7
transport 360,000: —; 11,807,880: 48; 620,800: ;
ränta å gamla 5
procentlånet, å
konung Carl
XIII:s hemgiftskapital
samt å
Göta kanals re
parationsfond
... 15,050: 70; 375,050: 70; 12,182,931: is>
Återleverering till kongl. statskontoret af derifrån till riksgäldskontorets
förvaltning öfverlemnad kassabehållning ...............
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter........................
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt
låneunderstöd för enskilda jernvägar............................
Vid 1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
anslag:
för fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke
—Sollefteå
,, jernvägen Kihlafors—Stugsundet ..................
„ understödjande af odling af
sänka trakter.......................... 1,000,000:
efter afdrag af för år 1884 beräknade,
till kongl. statskontoret
inflytande annuiteter och
odlingslån................................... 273,766: —;
2,500,000: —,
1,500,000: —,
726,234:
Beräknad behållning vid 1884 års slut.
2,803,731
4,000,000
96,372
1,000,000
18
51
4,726,234
4,256,525
Summa kronor 26,882,863
8 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontor yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkniiig öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1885 års början samt fordringar för
tillsvidare förräntade medel.......................................................
4,256,525 4i
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd .................................... 2,670,000: —.
Afbetalningar å lån till undsättningar inom
Kronobergs och Kalmar län, i anledning af
1868 års missväxt,............................................. 1,120: —.
Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;
Ersättning af statsverkets medel:
motstående för år 1885 upptagna riksdagsoch
revisionskostnader, aflöningar, m. m.,
äfvensom annuiteter å de fonderade lånen
samt räntor å öfrig statsskuld .................. 12,803,300: lr,
efter afdrag af den för riksgäldskontoret
under samma år beräknade inkomst af
rånte- och kapitalinbetalningar.................. 2,721,120: —;
2,721,120
10,082,180
transport
17,059,825
17
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 9
inkomster och utgifter år 1885.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m. m.
500,000
12,000
2,000
62,207: 5
22,792:
so,
50,
21,800: —; 620,800:
riksdags- och revisionskostnader
kostnader för Riksdagens hus ...
„ „ „ bibliotek
löner, arvoden och expenser vid
riksgäldskontoret.................
löner å indragnings- och pen
sionsstat
vid dito..................
aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen
och hans expedition ...
Annuiteter och räntor:
till H. M. Konungen.................... 300,000: —,
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade lånen:
1860 års lån, emot premieobligationer,
293,000:
1870 års lån 925,000:
1872 „ „ 1,204,414:
1875 „ „ 1,650,000:
1876 ., „ 1,816,000:
1878 '', „ 1,169,035:
1880 „ ,, 4,450,000:
47,
11,507,449: u,
ränta å medgifven och beräknad,
men ännu icke verkstäld upplåning
.................. 360,000: —,
ränta å gamla 5 procentlånet,
å konung
Carl XIII:s hem
giftskapital
samt å ______
transport 360,000:—; 11,807,449: 47; 620,800: —;
2
10 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport
17,059,825
Summa kronor jl7,059,825| 5
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 11
transport 360,000: —; 11,807,449: 47; 620,800: —; Göta kanals fond............... 15,050: 70; 375,050: 70; 12,182,500: 17; |
12,803,300 |
17 |
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an-visadt låneunderstöd för enskilda jernvägar.............................. |
1,000,000 |
|
Vid 1883 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an-visade medel: anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet...... 1,600,000: —, till understödjande af odling af sänka trakter........................... 1,000,000: —, efter afdrag af för år 1885 ter å odlingslån .................... 275,000:—; 725 0001 |
2,325,000 |
|
Beräknad behållning vid 1885 års slut................................................ |
931,525 |
4 1 |
Summa kronor |
17,059,825 |
58 |
Statsverkspropositionen j lutering.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12
januari 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von - Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Riciiert,
Themptander,
Ryding.
von Krusenstjerna.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander uppläste
till justering ett, i öfverenstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,
af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition
till Riksdagen aflåtas.
Bill till inuti. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afl.
Ex protocollo:
Axel Ädelgren.