Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

3

till och med år 1866, af förslagsanslaget till riksdagskostnader
för nästkommande år använda femtusen kronor.

Stockholm den 30 April 1884.

På Ståts-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

N:o 61.

Ä''!k. till Biksd. Kansli den 3 Maj 1884, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående aflöning för Riksdagens bibliotekarie och en
vaktmästare vid Riksdagens bibliotek.

(R. A.)

Fullmäktige i Riksgäldskontor^ hafva den 27 sistlidne Mars till Statsutskottet
aflåtit en skrifvelse af följande innehåll:

»Sedan Riksdagens bibliotekarie Doktor Daniel Magnus Sandahl den
7 December nästlidne år aflidit, hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
hvilka det enligt § 3 af de utaf 1882 års Riksdag faststälda stadgar för
Riksdagens bibliotek tillkommer att tillsätta bibliotekarie i samma bibliotek,
funnit en reglering af löneförmånerna för berörda tjenstebefattning erforderlig
och, med anledning häraf samt enär Fullmäktige funnit det ej vara lämpligt
att, utan föregången sådan reglering, definitivt tillsätta den lediga befattningen,
föranstaltat om dess bestridande på förordnande intilldess, efter

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

Riksdagens beslut angående aflöningsförmånerna, tjensten kunde blifva af
Fullmäktige tillsatt.

I § 21 af Riksgäldskontorets nu gällande reglemente stadgas, att Riksdagens
bibliotekarie åtnjuter en aflöning af 2,000 kronor för år, att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader utgå; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att
bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige
åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,
utan afdrag å aflöningen, åtnjuta semester under en och en half månad årligen
å tid, som Fullmäktige bestämma.

Nämnda aflöningsbelopp bestämdes vid 1881 års riksdag med anledning
af en då väckt enskild motion. I det utlåtande, Fullmäktige öfver denna
motion till Stats-Utskottet afgåfvo, yttrade Fullmäktige, under förutsättning,
att en pa ordinarie stat aflönad bibliotekarie blefve vid biblioteket anstäld,
att löneförmånerna för denna, enligt Fullmäktiges åsigt, lämpligen kunde bestämmas
med ledning af de vid 1877 års riksdag för tjenstemännen i de
högre lönegraderna vid Kong!, biblioteket faststälda nya löner samt aflöningen
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; hvarjemte i fråga om tjenstens tillsättande,
rätt till semester och pension m. m. Fullmäktige ansågo enahanda
grunder böra tillämpas, som i sådant afseende vore gällande för Riksgäldskontorets
tjenstemän.

Under den förutsättning åter att framställning om bibliotekarietjenstens
ställande pa ordinarie stat då icke blefve till Riksdagen gjord, funno Fullmäktige
sig icke kunna tillstyrka aflöningens utgående till det i omförmälda
motion föreslagna belopp, sa länge bibliotekariebefattningen bestredes af dess
dåvarande innehafvare, hvilken efter att hafva varit anstäld såsom notarie
och registrator i Riksgäldskontoret, den 28 Maj 1874 förflyttats på indragningsstat,
med rättighet att fortfarande uppbära lön af 3,000 kronor, men
med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkallade, åter inträda i tjenstgöring;
med hänsyn hvartill och då i betraktande toges, att med bibliotekariebefattningen
vore förenade fördelarne af fri bostad och vedbrand, Fullmäktige,
utan att hafva något att erinra mot den dåvarande innehafvarens sätt att
sköta befattningen, ansågo att, sa länge Fullmäktige icke begagnade den dem
tillkommande rätt att inkalla honom till tjenstgöring i Riksgäldskontoret,
arfvodet borde, utöfver de öfriga förmåner, hvilka tillkomme den dåvarande
innehafvaren, för honom utgå med 2,000 kronor årligen, hvilket arfvodesbelopp
ock, såsom här ofvan förmälts, blef af Riksdagen bestämdt.

Dä bibliotekariebefattningens innehafvare nu mera aflidit, är en lönereglering
oundgängligen erforderlig, och föranledes en sådan äfven deraf, att den
åt bibliotekarien hittills anvisade bostadslägenhet synes lämpligen böra bevaras

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

5

till beredande af det ökade utrymme för sjelfva biblioteket, som i mån af
dettas tillväxt blir behöflig!.

Lika som år 1881 finna Fullmäktige aflöningen för Kongl. bibliotekets
tjensteman erbjuda en lämplig jemförelsepunkt. Dessa tjensteman åtnjuta:

i andra lönegraden

lön ...................................

tjenstgöringspenningar .....

i tredje lönegraden:

lön ........................................................................ kronor 1,800: —

tjenstgöringspenningar ......................................... » 1,200: — 3 OOO:

hvarjemte i båda dessa grader lönen kan höjas, efter fem år med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

Aflöningens bestämmande för Riksdagens bibliotekarie till lika belopp
som för andra gradens tjensteman i Kongl. biblioteket skulle måhända befinnas
för högt tilltaget; men i betraktande af ej mindre den tid, hvarunder
Riksdagsbiblioteket måste hållas Öppet, och hvilken möjligen kan komma att
ytterligare ökas, än ock nödvändigheten för ifrågavarande bibliotekarie, att
så väl känna riksdagshandlingarne och de i ständig tillväxt varande boksamlingarne,
att han om deras innehåll kan lemna anvisningar, hvilkas skyndsamma
och rigtiga gifvande är af synnerlig vigt, anse Fullmäktige, å andra
sidan, aflöningen i tredje graden i Kongl. biblioteket ingalunda motsvara en
tillräcklig godtgörelse åt riksdagsbibliotekarien.

Fullmäktige, som i fråga om bibliotekariens skyldigheter, rätt till
semester m. m. få hänvisa till de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för
Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek,
hemställa, att Stats-Utskottet behagade hos Riksdagen göra framställning
derom, att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie måtte, för tiden från det
att den lediga tjensten blir af Fullmäktige tillsatt, bestämmas till:

lön ............................................................... kronor 2,500: —

tjenstgöringspenningar........................................ » 1,500: — 4 000''

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor, samt att i fråga om tjenstgöringspenningarnes och pensions erhållande
samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna.

kronor 3,000: —

1’5QQ: L7 4,500: —-

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

Da det visat sig allt mera nödvändigt, att för uppassning i bibliotekslokalerna,
städning, beskickningar m. in. en vaktmästare finnes vid Riksdagens
bibliotek fast och för hela året anstäld, få Fullmäktige vidare, med
upplysning att utgiften för enahanda ändamål för det närvarande uppgår till
omkring 860 kronor för år, hemställa att Stats-Utskottet behagade hos Riksdagen
göra framställning om rätt för Fullmäktige att efter innevarande riksdags
slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare, med åtnjutande
af samma aflöningsförmåner och pension som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för kontorets lägst aflönade vaktmästare angifna.

Så väl bibliotekariens som vaktmästarens aflöning och pension torde
böra anvisas till utgående af förslagsanslaget till riksdagskostnader.»

De beträffande bibliotekariens skyldigheter, rätt till semester m. m.
af Fullmäktige i deras ofvan intagna skrifvelse åberopade, hufvudsakliga bestämmelser.
äro af följande innehåll:

Ur stadgarne för Riksdagens bibliotek:

§ I Riksdagens

bibliotek omfattar de böcker, arkivalier och kartor m. m.,
som finnas dels i sjelfva bibliotekslokalen, dels ock i de för Riksdagens och
Kamrarnes kanslier samt för Utskotten afsedda lägenheter.

§ 2.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Riksgäldskontoret, hvilka bland sig utse en Inspektor för utöfvande af den
närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 3.

Den omedelbara befattningen med och vården om Riksdagens bibliotek
handhafves af en bibliotekarie, hvilken af Fullmäktige i Riksgäldskontoret

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

7

tillsättes i den ordning, som för återbesättande af ledig tjenst inom nämnde
kontor är föreskrifven.

§ 4.

Den del af biblioteket, som finnes i sjelfva bibliotekslokalen, hålles
tillgänglig:

ct) under riksdag för riksdagsmän, äfvensom för de i Biksdagens och
Kamrarnes kanslier samt hos Utskotten anstälde tjensteman, hvarje söcknedag
från klockan tio förmiddagen till klockan två eftermiddagen och från
klockan fem till klockan sju eftermiddagen samt i öfrigt å tid, då plenum
pågår i någondera Kammaren;

b) under den tid statsrevision pågår, för statsrevisorerne och hos dem

anstälde tjensteman, samt under kyrkomöte för dess ledamöter och tjensteman,
å tider, som Fullmäktige i Biksgäldskontoret efter derom af revisorerne eller
kyrkomötet gjord framställning ega bestämma; •

c) under den tid riksdag, statsrevision eller kyrkomöte icke pågår,
tre sficknedagar i veckan å tider, som Fullmäktige i Biksgäldskontoret bestämma.

Ur instruktionen för bibliotekarien vid Biksdagens bibliotek.

§ I Bibliotekarien,

som vid utöfvande af sin befattning har att ställa sig
de för Biksdagens bibliotek utfärdade stadgar till noggrann efterrättelse, är
ansvarig för bibliotekets samlingar samt lyder under Fullmäktige i Biksgäldskontoret
och den af dem utsedde Inspektor.

§ 2.

i

Bibliotekarien åligger i öfrigt:

l:o) att förvara och vårda samt i god ordning hålla bibliotekets böcker,
kartor, plancher, tidskrifter och arkivalier samt ordna desamma på ett sådant
sätt att de med lätthet må kunna igenfinnas;

2:o) att ombesörja de i föreskrifven ordning beslutade inköp eller byten
af böcker och handlingar;

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

3:o) att emottaga de böcker och handlingar, som skola till biblioteket
öfverlemna s;

4:o) att ombesörja inbindning af böcker, skrifna riksdagshandlingar
och tidskrifter samt i kartonger förvara sådana handlingar, som icke lämpligen
kunna inbindas;

5:o) att föra ändamålsenliga och fullständiga kataloger öfver de böcker
och handlingar, som finnas i bibliotekslokalen, samt upprätta förteckningar
i två exemplar öfver de i Riksdagens och Kamrarnes kanslilokaler samt i
de för Utskotten afsedda lägenheter befintliga samlingar af böcker och
arkivalier;

6:o) att gå lånesökande och dem, som i biblioteket vilja anställa efterforskningar,
tillhanda med nödiga upplysningar samt vara tillstädes i biblioteket
under de tider, då det skall hållas öppet; och

7:ol att föra förteckning öfver utlånta böcker.

Mom. 1. Bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda lön eller
arfvode åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som
Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma.

Mom. 2. För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda
angelägenheters besörjande må Inspektor kunna bevilja bibliotekarien tjenstledighet
under högst fjorton dagar samt meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Behof af längre
ledighet anmäles hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

De vilkor och förbehåll, som i reglementet för Riksgäldskontoret bestämmas
för tillgodonjutande af den för tjenstemännen derstädes under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning, gälla i tillämpliga delar äfven för
bibliotekarien.

§ 6.

I fråga om tjensteförsummelse m. m. gäller för bibliotekarien hvad uti
det i nästföregående paragraf nämnda leglemente är eller varder i afseende
på Riksgäldskontorets tjensteman stadgadt.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 61.

9

De stadganden i Riksgäldskontorets reglemente, till hvillca i ofvanintagna
§ 3 af stadgarne för Riksdagens bibliotek och § 5 af instruktionen
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek hänvisas, äro följande:

§ 84.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande
ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom
Riksgäldskontor^. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från
anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande
fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 86.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökanden
den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

§ 26.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och. förbehåll stadgade
för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening
beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontor et äro
underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldigliet eller den jemkning i
åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta
verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter,
som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederBih.
till Riksd. Prof. 1884. 4. Sand. 1 Afd. 44 Häft. 2

10 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

börandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka
kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers
eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret
förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål
tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda
tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag
och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna
medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande
af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenst
göringspenningar eller någon del deraf:

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig.

Beträffande innehållet af de utaf Fullmäktige åberopade bestämmelser
rörande tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samt det i ofvan
intagna § 6 af instruktionen för bibliotekarien omförmälda stadgande i fråga
om tjensteförsummelse m. m. får Utskottet hänvisa dels till ofvan intagna
§ 26 af Riksgäldskontorets nu gällande reglemente, dels till §§ 87—96 af
det förslag till reglementsstadganden, som åtföljde Utskottets memorial N:o 50.

I fråga om den föreslagna aflöningen för en vaktmästare får Utskottet
upplysa, att denna skulle utgöra: lön 600 kronor och tjenstgöringspenningar
100 kronor eller tillhopa 700 kronor, hvartill komme antingen fri bostad
med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, ytterligare 200 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, samt att härjemte aflöningen skulle kunna,
efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande, höjas,
lönen med 100 kronor och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor.

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

11

Mot de föreslagna aflöningsförniånerna för Riksdagens bibliotekarie
samt mot anställande vid Riksdagens bibliotek af en vaktmästare och dennes
aflönande på sätt Fullmäktige ifrågasatt har Utskottet ej ansett sig ega
skälig anledning till erinran, likasom ej heller mot hvad Fullmäktige föreslagit
i fråga om rätt för bibliotekarien och vaktmästaren till pension och
om aflönings- och pensionsbeloppens utgående af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

I afseende å bibliotekariens aflöning har Utskottet likväl funnit det
ej böra förbises, att de med hans befattning förenade göromål under en
större del af året ej kunna upptaga hans tid och arbetskraft så, att ytterligare
arbete icke skulle kunna för den föreslagna aflöningen skäligen af
honom kräfvas. Till följd häraf och då det synes vara särdeles lämpligt, att
bibliotekarien lemnar erforderligt biträde vid det för det närvarande pågående
upprättandet af sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och enär Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, livilka öfverinseendet öfver biblioteket tillkommer, torde
böra ega att för tillfälligt biträde i Riksgäldskontoret taga bibliotekarien i
anspråk, har Utskottet här nedan föreslagit ett förbehåll i ofvan angifna
hänseende.

Enligt Fullmäktiges förslag skulle bibliotekariens aflöning utgå endast
i penningar. Utskottet har visserligen ej något att erinra deremot att den
lägenhet, som hittills varit anvisad till bostad åt den förutvarande bibliotekarien,
bevaras för erhållande af ökadt utrymme åt sjelfva biblioteket. Förändrade
förhållanden, såsom t, ex. uppförande af ett nytt riksdagshus, skulle
dock kunna medföra att det blefve möjligt att bereda bibliotekarien fri bostad
med nödig vedbrand, och Utskottet har funnit det lämpligt att för sådan
händelse redan nu bestämdes, med huru stort belopp den kontanta aflöningen
i sådant fall borde minskas.

Utskottet får, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa,

a) att Riksdagen måtte bestämma aflöningen för Riksdagens
bibliotekarie, för tiden från det att den lediga tjensten
blir af Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillsatt, till

lön ........................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................. » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen,
ökas med 500 kronor;

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig
vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast
600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af tjenstledighet,
detsamma, med tillämpning af de för sådant fall
gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne
från aflöningsbeloppet i dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande
samma bestämmelser må gälla för Riksdagens
bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente finnas
för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa
sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för
Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid
Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning
lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret
kunna af honom påkalla dels vid upprättande af alfabetiskt
ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll
med bihang för tiden från och med år 1809 till och med
år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b)

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande
riksdags slut vid Riksdagens bibliotek anställa
en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön............................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............................ » 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller,
i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie
tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne
med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande
samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens
bibliotek anstälde vaktmästare som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för vaktmästare vid detta
kontor angifna; och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riks -

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

13

dagens bibliotek aflöning och pension må anvisas att utgå
af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

I händelse af bifall härtill, torde

d) Utskottet få sig uppdraget att om Riksdagens beslut meddela
Fullmäktige i Biksgäldskontoret underrättelse.

Stockholm den 3 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till lliksd. Vrot. 1884.

4 Sami.

1 Afd. 44 Käft.

3