Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
1
N:o 56.
Änk. til! Riksd. Kansli den 1 Maj 1884, kl. 3 e. in.
Memorial, med förslag till voteringspropositioner och sammanjemkning
med anledning af Kamrarnes skiljaktiga heslut rörande åtskilliga
till Åttonde hufvudtiteln hörande frågor.
(2:a U. A.)
Sedan Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning af
Utskottets Utlåtande N:o 14, angående regleringen af utgifterna under riksstadens
åttonde hufvudtitel, så får Utskottet här framställa de förslag till
voteringspropositioner och sammanjemkning, hvartill Kamrarnes i nedannämnda
punkter af utlåtandet fattade skiljaktiga beslut funnits föranleda.
l:o.
Kongl. Maj:t hade föreslagit att under det i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 9 sistlidne Januari omförmälda vilkor måtte, till
höjande af aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi
och medicinsk fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi vid
universitetet i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra
tjenstgöringspenningar, ä ordinarie stat uppföras 1,500 kronor för hvardera
befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor; bestående det omförmälda vilkoret
för åtnjutande af den förhöjda aflöningen deri, att den tjenstgöringsskyldigliet,
som hittills ålegat befattningarnes innehafvare, måtte kunna af Kongl. Maj:t
ökas på sätt Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, så att den blefve
fullt motsvarig extra ordinarie professors.
Bih. till Biksd. Prat. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft,
1
Stats- Utskottets Memorial lS:o 56.
Med anledning af denna framställning hade Utskottet i 2:clra punkten
af ofvanberörda utlåtande hemstält, att Riksdagen måtte, till höjande af
aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentet fysiologi och medicinsk
fysik samt i experimentet patologi och patologisk anatomi vid universitetet
i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,
under vilkor att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills
ålegat befattningarnes innehafvare, mätte kunna ökas på sätt Kong! Maj:t
kunde finna skäligt bestämma, så att den blefve fullt motsvarig extra ordinarie
professors, å ordinarie stat uppföra 1,500 kronor för hvardera befattningen,
eller tillhopa 3,000 kronor.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, hvaremot
Andra Kammaren afslagit densamma; och får Utskottet för frågans afgörande
genom omröstning föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill att Riksdagen till höjande af aflöningen för hvardera
af laboratorerne i experimentet fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentet
patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500
kronor, hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar, under vilkor
att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat befattningarnes innehafvare,
må kunna ökas på sätt Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, så att den
blir fullt motsvarig extra ordinarie professors, å ordinarie stat uppför 1,500
kronor -för hvardera befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor, röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
Kej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit det till höjande af aflöningen för
hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt
i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala
begärda anslaget.
2:o.
Sedan Kongl. Maj:t, för inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet af en laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning
med en på högst fyra år i sänder anstäld innehafvare, föreslagit Riksdagen
att bevilja ett årligt anslag af 3,000 kronor, så hade Utskottet i
Stats-Utskottets Memorial N:o 56. 3
6:te punkten hemstält, att Riksdagen icke måtte bifalla Kong!. Maj:ts förevarande
framställning.
Med afslag å Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit
Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, hvaremot Andra Kammaren
bifallit Utskottets hemställan.
För denna frågas afgörande genom omröstning föreslår Utskottet följande
voteringsproposition :
»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
för inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet af en
laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning med en
på högst fyra år i sänder anstäld innehafvare, beviljar ett årligt anslag af
3,000 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke bifallit Kongl. Maj:ts förevarande
framställning.»
3:o.
Under anslagstiteln »folkundervisningen» har Utskottet i 12 punkten
behandlat följande förslag, nemligen:
dels Kongl. Maj:ts framställning derom, att till löneförbättring åt lärare
.och lärarinnor vid folkskolor såsom förslagsanslag måtte anvisas 180,000
kronor för är 1885;
dels ock hvad enskilde motionärer yrkat och föreslagit, nemligen:
a) Herr R. Törnebladh (motion N:o 13 i Första Kammaren) »att
Riksdagen, jemte det att den beslutar, i enlighet med nådig proposition, att
— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare
eller lärarinna, som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort,
antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller
ock för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp —
staten skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma, samt att
för ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat för
år 1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor, tillika beslutar att
4
Siats-Utskottets Memorial N:o 56.
hos Kongl. Maj:t göra anhållan derom, att Kongl. Maj:t täcktes, efter ärendets
närmare utredning, till nästkommande Riksdag framlägga förslag till skälig
löneförbättring för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket»;
b) Herr Per Pettersson (motion N:o 12 i Första Kammaren), att af
statens tillgångar dess bidrag, till kommunernas lättnad, måtte höjas för
folkskolelärare med åtminstone 50 kronor och för småskolelärare med 25
kronor»,;
c) Herr C. Carlsson (motion K:o 112 i Andra Kammaren), »att första
punkten af Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875 måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
Till aflönande af hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller
lärarinna, som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom
husrum, vedbrand och kofoder, minst fem hundra kronor samt undervisningen
är bestämd att meddelas minst älta kalendermånader af året, eger skoldistriktet
att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två
tredjedelar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum, vedbrand
och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga fyra hundra
kronor»;
d) Herr A. Rundbäck (motion N:o 44 i Andra Kammaren),
»dels att, enär Riksdagens beslut om löneförbättring för år 1884 åt
folkskolelärare och lärarinnor endast afsåg, att sådana församlingar skulle
erhålla del af det beviljade anslaget, hvilka antingen förut beviljat lärare
eller lärarinna med minst 5 års ordinarie tjensteålder kontant aflöning af
700 kronor eller ock för är 1834 ville höja afiöningen till detta belopp,
Riksdagens beslut i år måtte afiättas så, att äfven sådana församlingar må
blifva delaktiga af anslaget, hvilka för 1885 höja den kontanta afiöningen
för bemälda kategori af lärare och lärarinnor till 700 kronor, och
dels att Riksdagen i underdånighet måtte anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes till nästa Riksdag framlägga förslag till definitiv lönereglering för
folkskolelärarecorpsen, äfvensom till de förändringar i pensionsreglementet,
som af nämnda reglering kunde påkallas»;
samt Herr Sven Nilsson (motion N:o 33 i Andra Kammaren),
> dels att Riksdagen måtte besluta den förändringen i Kongl. kungörelsen
angående aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor
den 20 Januari 1882, att ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola skall
åtnjuta i årlig lön 600 kronor, och att, om lärare eller lärarinna oförvitligen
tjenstgjort i 5 år, lönen, om den ej uppgår till 800 kronor, skall till sistnämnda
belopp höjas, och skoldistriktet varda ålagdt att derjemte förse lärare och
lärarinna med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, ett
lämpligt jordland för begagnande till trädgård;
Siats-Utskottets Memorial N:o 56.
5
dels ock att till bestridande af den kontanta lönen till skollärare och
lärarinna staten skall bidraga med %-delar och skoldistriktet med V3-del,
för hvilket ändamål Riksdagen borde bevilja ett förslagsanslag af 400,000
kronor».
Utskottet hade hemstält:
att Riksdagen i anledning så väl af Kongl. Maj:ts som de i enskilda
motioner framstälda förslagen måtte:
a) besluta, att — under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie
folkskolelärare eller lärarinna, som under minst fem år oförvitligen tjenstgjort,
antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller ock
för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp — staten
skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma samt att för
ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat tör år
1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor;
b) i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kongl. Maj:t täcktes
låta verkställa utredning af frågan om ny reglering på ordinarie stat af
lönerna till folkskoleläraree ocli folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta
undersöka, bland annat, i hvad mån pensionsförhållandena för dessa lärare
och lärarinnor beröras af sådan reglering, och huruledes den förändring i
nu bestämda aflöningsförhållanden må kunna vidtagas, att, derest antingen
kommun eller lärare eller lärarinna sådant åstundar, de naturaprestationer,
hvilka icke bestå af bostad, bränsle och trädgårdsland, må kunna utbytas
mot kontant penningbelopp, hvarvid tillika torde böra tillses i hvad man
förändring i proportionen mellan statens och kommunernas bidrag till aflöningen
kan vara erforderlig; dels ock att Kongl. Maj:t derefter behagade till nästa
Riksdag framlägga förslag till reglering af lönerna för folkskolelärarne och
folkskolelärarinnorna i riket, hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie
stat uppföras; samt
c) lemna de af Herrar Per Pettersson och C. Carlsson framstälda förslagen,
i hvad de skilja sig frän hvad Utskottet under mom. a) och b) hemstält,
utan vidare afseende.
I fråga om Utskottets hemställan under mom. a) hafva Kamrarne
bifallit Utskottets förslag, men deremot rörande de öfriga momenten fattat
olika beslut.
Vid mom. b) har nemligen Första Kammaren bifallit den af Grefve
Sparre m. fl. vid detta moment afgifna reservationen, hvaruti blifvit hemstäldt,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att
Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny reglering,
med uppförande pa ordinarie stat af statens bidrag, af lönerna till folkskolelärarne
och folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta undersöka, bland
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
annat, i livad mån pensionsförhållandena för dessa lärare och lärarinnor af
sådan reglering beröras, i hvad mån de natnraprestationer, hvilka icke bestå
af bostad, bränsle och trädgårdsland, lämpligen må kunna och böra mot
kontant penningbelopp utbytas och i hvad mån förändring i proportionen
mellan statens och kommunernas bidrag till aflöningen kan vara erforderlig,
dels ock att Kong], Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga
förslag till reglering af lönerna för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna
i riket, hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie stat uppföras.
Andra Kammaren har deremot afslagit Utskottets hemställan i mom. b)
i fråga om mom c) har Första Kammaren lemnat de af Herrar Per
Pettersson och C. Carlsson framstälda förslagen, i hvad de skilde sig från
Kammarens i afseende på mom. a) och b) fattade beslut, utan vidare afseende,
hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan i mom. c).
Till följd af så väl utgången af Utskottets ofvan omförmälda förslag i
mom. b) som ock båda Kamrarnes beslut vid mom. c), äro de i ärendet
väckta motionerna — i den mån de icke blifvit genom Riksdagens beslut
vid mom. a) besvarade — af Riksdagen afslagna, hvilket Utskottet här skolat
anmäla.
4:o.
Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att
lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik
vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten för högskolan
upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar,
finge förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik,
dels ock till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid samma
högskola bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor
såsom tjenstgöringspenningar; så hade Utskottet i 14:de punkten hemstält:
a) att Riksdagen måtte medgifva, att lektorsbefattningen i allmän
byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik vid tekniska högskolan,
med bibehållande af den i staten för högskolan upptagna aflöningen, 4.000
kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar, måtte förändras till ett
lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik; samt
b) under förutsättning af bifall till hvad under mom. a) hemstälts, att
Riksdagen till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid tekniska
högskolan måtte bevilja en årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700
kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar.
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
7
Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra
Kammaren afslagen; och får Utskottet, som finner de i de särskilda momenten
af Utskottets hemställan behandlade ämnen ega det nära sammanhang, att
omröstning om dem hvar för sig icke lämpligen kan ega rum, för frågans
afgörande genom gemensam votering föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,
medgifver, att lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst
och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten
för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar,
må förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära och
byggnadsstatik samt till inrättande af ett lektorat i lmsbyggnadskonst vid
tekniska högskolan beviljar en årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700
kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bar Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.»
5:o.
För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar samt
för expenser m. m., enligt hvad i statsrådsprotokollet angifvits, hade Kongl.
Maj: t begärt ett extra anslag af 5,800 kronor, att användas på följande sätt:
till aflönande af föreståndaren, arfvode ............................... kronor 2,000: —
åt en lifrustmästare, d:o ..................................................... » 1,200: —
» en vaktmästare, tillika eldare, d:o.................................. » 900: —
till renhållning och reparationer m. m................................. » 400: —
» brännmaterial .................................................................... » 1,000: —
» samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. m. » 300: —
Summa kronor 5
,800
I 23:dje punkten hade Utskottet hemstält, att Riksdagen måtte för
tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar, samt expenser
8
Stats-TJtskottets Memorial JV:o 5(7.
m. in. i enlighet med Kong!. Maj:ts framställning anvisa på extra stat för
år 1885 ett anslag af 5,800 kronor.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, hvaremot
Andra Kammaren bifallit densamma med den förändring, att förevarande
anslag nedsattes till ett belopp af 3,800 kronor; och får Utskottet för denna
frågas afgörande medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:
»Den,
som vill, att Riksdagen för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens
samlingar, samt expenser m. m. i enlighet med Kongl. Maj:ts
framställning anvisar på extra stat för år 1885 ett anslag af 5,800 kronor,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till nämnda ändamål beviljat ett anslag
af 3,800 kronor.»
6:0.
Sedan i en inom Andra Kammaren väckt motion yrkats, att Riksdagen
ville bevilja ett anslag å 30,000 kronor till bibliotekshusets i Lund
ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof och för anbringande derstädes
af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bibliotekariens
till det större akademiska konsistoriet afgifna, i motionen intagna
förslag, samt medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande öfverskott må
användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till bekostnad
af arbetshjelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna; så
hade Utskottet i 31 :a punkten hemstält:
a) att Riksdagen måtte på extra stat för år 1885 till Kongl. Maj:ts
förfogande ställa ett anslag af 30,000 kronor, att användas till bekostande
af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof
samt till anbringande derstädes af värmeledningsapparat. i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med derom af större akademiska konsistoriet gjordt förslag
och med rätt för Kongl. Maj:t att i ritningarna och kostnadsförslaget göra
de jemkningar, som utan anslagets öfverskridande kunna finnas nödiga eller
lämpliga; samt
Siats-Ul skottets Memorial N:o 56.
9
b) att Riksdagen måtte medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande
öfverskott finge användas antingen till ökande af bibliotekets lösa
inredning eller till bekostnad af arbetslijelp vid inflyttning i de nyinredda
bibliotekslokalerna.
Första Kammaren har bifallit Utskottets hemställan, hvaremot densamma
af Andra Kammaren afslagits.
För frågans afgörande genom omröstning föreslår Utskottet följande
voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen må pa extra stat för ar 1885 till
Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 80,000 kronor, att användas
till bekostande af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga inredning för
bibliotekets behof samt till anbringande derstädes af värmeledningsapparat. i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med derom af större akademiska konsistoriet
gjordt förslag och med rätt för Kongl. Maj:t att i ritningarna och kostnadsförslaget
göra de jemkningar, som utan anslagets öfverskridande kunna finnas
nödiga eller lämpliga: samt
att Riksdagen må medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande
öfverskott ma användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning
eller till bekostnad af arbetslijelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
^Tej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit förevarande framställning.
7:o.
Sedan Kongl. Maj:t. till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum
begärt ett anslag af 240,000 kronor, hvaraf på extra stat. för år 1885
skulle utgå 39,000 kronor, så hade Utskottet i 49:de punkten hemstält. att
Riksdagen måtte till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum bevilja ett
anslag af 240,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1885 anvisa ett
belopp af 39,000 kronor.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men
JJih. till Iiiksä. Vrot. 18S4. 4 Sami. / Afil. 41 Höft. 2
10
Stats Utskottets Memorial N:o 50.
Andra Kammaren deremot afslagit. densamma, hvadan Utskottet för frågans
afgörande genom omröstning föreslår följande voteringsproposition:
»Pen, som vill, att Riksdagen må till ny byggnad för naturhistoriska
riksmuseum bevilja ett anslag å 240,000 kronor samt deraf på extra stat
för år 1885 anvisa ett belopp af 39,000 kronor, röstar
J a j
Pen, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har det begärda anslaget till ny byggnad för naturhistoriska
riksmuseum af Riksdagen afslagits.»
8:o.
Kong! Maj:t hade föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att
kronolägenheten Tomteboda i Solna socken af Stockholms län måtte från
den 14 Mars 1885 till institutet för blinda upplåtas: och hade Utskottet
i 57:åe punkten mom. a) hemstält, att Riksdagen icke för närvarande måtte
bifalla Kongl. Maj ts framställning om upplåtelse till institutet för blinda
från den 14 Mars 1885 af lägenheten Tomteboda.
Första Kammaren har, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit
Kongl. Maj:ts framställning i förevarande hänseende, men Andra Kammaren
har deremot bifallit Utskottets hemställan.
På dessa Kamrarnes olika beslut efter Utskottets åsigt icke kunna
sammanjemkas samt icke heller föranleda gemensam omröstning, så torde
frågan om nämnda lägenhets upplåtande till institutet för blinda* för närvarande
hafva förfallit: livilket Utskottet skolat här
anmäla.
9:o.
Sedan Kongl. Maj:t till inköp af 7»:dels mantal Storhagen, för att
läggas till Göteborgs hospitals område, på extra stat för''år 1885 äskat ett belopp
af 35,000 kronor, så hade Utskottet i (il:sta punkten hemstält, att
Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning, måtte till inköp af
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
11
% :dels mantal Storhagen, för att läggas till Göteborgs hospitals område, på
extra stat för är 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men Andra
Kammaren har bifallit det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i
Herrar Kiss Olof Larssons, Hörnfeldts m. fl:s vid punkten fogade reservation,
hvaruti yrkats: att Riksdagen mätte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, att Riksdagen medgafve att, om Kongl. Maj:t funne skäligt
att, med begagnande af de till Kongl. Maj:ts disposition stälda, vid försäljning
af åtskilliga mindre kronoegendomar inflytande medel, inköpa omförmälda
ä/8 mantal Storhagen, så stor del af nämnda hemman, som kunde
finnas för G-öteborgs hospital behöflig, måtte från hemmanet afsöndras för
att läggas till hospitalets område.
I)å skiljaktigheten mellan Kamrarnes beslut icke är större, än att en
sammanjemkning synes kunna ega rum, så får Utskottet i sådant afseende
anföra, att båda Kamrarne synas hafva ansett Göteborgs hospitals nuvarande
område behöfva utvidgas, men att besluten skilja sig derutinnan att, medan
Första Kammaren velat på stat anvisa medel för att åt hospitalet förvärfva
hela den hemmansdel, som Kongl. Maj:t föreslagit till inköp, Andra Kammaren
deremot synes hafva funnit hemmansdelen i dess helhet icke vara för
hospitalet behöflig samt att derför, och då hemmansdelen till större delen
bestode af skog och till odling deraf passande mark, densamma kunde inköpas
med begagnande af redan influtna och för inköp af skogbärande eller
till skogsodling tjenlig mark afsedda medel för åtskilliga mindre kronolägenheter,
hvarefter af det sålunda förvärfvade området så mycket skulle förenas
med hospitalet, som vore för detsamma behöfligt.
Vid sådant förhållande synes en sammanjemkning af de olika besluten
lämpligen kunna ske på den grundvalen att på stat endast anvisas ett belopp,
som kan anses motsvara värdet af den del af ifrågavarande %:dels
mantal Storhagen, som är för hospitalet erforderlig, hvaremot medel till inköp
af återstående del af hemmanet kunde, om Kongl. Maj:t dertill funne
skäl, tagas af de ofvannämnda försäljningsmedlen. Då emellertid en bestämd
summa för inköpet måste i staten upptagas, men Utskottet icke är i tillfälle
att bestämma nyssberörda värde, finnes för Utskottet ej annan utväg än att
föreslå att högst halfva inköpssumman för hemmansdelen eller 17,500 kronor
må anvisas på stat, hvarefter, så vida hemmansdelen icke kan annorledes än
i dess helhet förvärfvas, på Kongl. Maj:t beror att bestämma, huruvida
återstoden af köpeskillingen bör gäldas af ofvanberörda för inköp af skogbärande
mark afsedda medel samt det för hospitalet icke behöfliga området
användas på sätt är vordet bestämdt angående dispositionen af den för dylika
medel inköpta marken.
12
Stats-Utskottels Memorial N:o 56,
Åberopande hvad nu blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att Kamrarne, med frångående af sina förra beslut i
ärendet, må besluta, att Riksdagen på det sätt bifaller
Kong!. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
dels, till inköp af en del af hemmanet % mantal Storhagen,
att tilläggas Göteborgs hospitals område, på extra
stat för år 1885 anvisar ett belopp af högst 17,500
kronor, dels medgifver, att — derest ej endast en del af
hemmanet kan förvärfvas och Kongl. Maj:t skulle Unna
lämpligt att, med begagnande af de till Kongl. Majds
disposition stälda, vid försäljning af åtskilliga mindre
kronoegendomar inflytande medel, inköpa den för hospitalet
ej behöfliga del af hemmanet, och i följd deraf hela
hemmanet inköpes och köpeskillingen utgår dels med ofvannämnda,
å riksstaten anvisade belopp och dels med begagnande
af nyssnämnda, till Kongl. Majds disposition
stälda medel — så stor del af nämnda hemman, som kan
flnnas för Göteborgs hospital behöflig och som ej kan
med ofvanstående statsanslag 17,500 kronor förvärfvas,
må från hemmanet afsöndras för att läggas till hospitalets
område.
10:o.
Gill understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, enligt de i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 Januari 1884 angifna
grunderna, har Kongl. Maj:t äskat ett belopp för år 1885 af 25,000 kronor;
och hade Utskottet i 62:dra punkten hemstält, att Riksdagen måtte till understöd
för år 1885 åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ställa till Kongl.
Majds förfogande ett extra anslag till samma belopp som det för år 1884
dertill anvisade, eller 25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med
samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren
blifvit af Riksdagen godkända, dock med rättighet för de anstalter, som hade
skyldighet att underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga
dubbla antalet mot half afgift,
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men Andra
Kammaren har beslutit, att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
18
ett extra anslag till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade,
eller 25,000 kronor, och vid beviljandet af detta anslag godkänna förut gällande
grunder för understödets utdelande, dock så, att samtliga anstalter i
främsta rummet erhålla 100 kronor för hvarje vid årets början i anstalten
befintligt barn i åldern mellan 6 och 15 ar, som är mottagligt för undervisning,
samt i sammanhang härmed anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa
Riksdag framlägga förslag till understödets fördelande på likartade grunder
för samtliga dessa uppfostringsanstalter, sä att statsanslaget må kunna derefter
på ordinarie stat uppföras».
I.
För afgörande af denna fråga, för sä vidt Kamrarne fattat olika beslut
beträffande vilkoren för utgående af det af Kamrarne till lika belopp beviljade
anslaget, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
extra anslag till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade, eller
25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som
vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen
godkända, dock med rättighet för de anstalter, som hafva skyldighet
att underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga dubbla antalet
mot half afgift, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Vinner Nej, har Riksdagen till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag
till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade, eller 25,000
kronor, och vid beviljandet af detta anslag godkänt förut gällande grunder
för understödets utdelande, dock sa, att samtliga anstalter i främsta rummet
erhålla 100 kronor för hvarje vid årets början i anstalten intaget barn i
åldern mellan 6 och 15 år, som är mottagligt för undervisning.»
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 56.
II.
Det af Andra Kammaren vid förevarande punkt fattade, här ofvan
fullständigt återgifna - beslutet i fråga om anhållan hos Kongl. Maj:t om
framläggande till nästa Riksdag af förslag till ifrågavarande understödsmedels
fördelande på likartade grunder för samtliga uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn, så att statsanslaget matte kunna derefter på ordinarie stat uppföras,
lärer, då Första Kammarens beslut icke innefattar någon dylik anhållan,
och således skrifvelse i ämnet blifvit endast af eu Kammare beslutad,
icke kunna till någon Riksdagens åtgärd föranleda; hvarom Utskottet skolat
här göra
anmälan.
11: o.
I väckta motioner hade föreslagits:
af Herr C. Fr. Wcern (motionen X:o 16 i Första Kammaren), att
Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål ställa ti i 1 Kongl. Maj:ts
disposition ett extra anslag af 13,500 kronor; och
af Herr Friherre A. E. Nordenskiöld (motionen X:o 73 i Andra Kammaren),
att Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål under fregatten
Vanadis'' verldsomsegling ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett extra
anslag af 13,500 kronor.
Beträffande dessa förslag hade Utskottet i 71:sta punkten hemstält, att
Herrar C. Fr. Wteras och A. E. Xordenskiölds förevarande motioner icke
måtte af Riksdagen bifallas.
Med ‘ afslag å Utskottets hemställan har Första Kammaren beslutit
att för uppköp af etnografiska föremål under fregatten Vanadis’ verldsomsegling
skulle ställas till Kongl. Maj:ts .disposition ett extra anslag af 13,500
kronor. Deremot har Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan; och
får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande voteringsproposition
:
»Den, som vill, att för uppköp af etnografiska föremål under fregatten
Vanadis’ verldsomsegling skall ställas till Kongl. Majits disposition ett extra
anslag af 13,500 kronor, röstar
Stats-Utskottets Memorial F:o 56.
15
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva de om förenätnnda anslags beviljande väckta motioner
icke blifvit af Riksdagen bifallna.
Stockholm den 1 Maj 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 9:o (angående inköp af 5 g mantal Storhagen):
af Herrar Friherre Ti. von Krum er, Grefve C. Beck-Friis, Friherre
G. Tamm och J. Widén;
af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat:
»Då jag anser olämpligt att i denna fråga beröra Kongl. Maj:ts rätt
att för inköp af skogbärande mark använda medel, som influtit för försäljning
af kronohemman, vågar jag föreslå,
att Kamrarne, med frånträdande, hvar för sig, af sina
förut fattade beslut, må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
ofvanberörda framställning, att Riksdagen må, för inköp
af 6 3 mantal Storhagen, som kan vara för utvidgning af
Göteborgs hospitals område behöflig, bevilja ett. anslag af
högst 17,500 kronor på extra stat för år 1885.»
Herrar B. TörnebJadh och C. E. (Jasparsson hafva begärt att få här
antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen inom Utskottet af ofvan omförmälda
ärenden.