Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

I

W:o 53.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1884, kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående anslag
till uppförande af ett kronohäkte i Norrlottens län.

(l:a U. A.)

Kongl. Maj:t har uti en den 21 nästlidne Mars afgifven, till Statsutskottet
remitterad proposition (N:o 32), under åberopande af de vid
Kongl. Maj:ts proposition af samma dag med förslag till lag om upphäfvande
af strafflagens stadganden angående fängelsestraff vid vatten och
bröd fogade utdrag af statsrådsprotokoll öfver justitieärenden, föreslagit
Riksdagen att för uppförande af ett kronohäkte i Pajala bevilja ett anslag
för år 1885 af 14,300 kronor.

Af nyssberörda statsrådsprotokoll inhemtas, att förevarande framställning
hufvudsakligen föranledts af Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda proposition
om upphäfvande af strafflagens bestämmelser angående fängelsestraff
vid vatten och bröd, enär bristande utrymme i cellfängelserna utgjorde
ett väsentligt hinder för denna förändrings genomförande.

Beträffande behofvet af cellfängelser i Norrbottens län upplyser statsrådsprotokollet
vidare, att Fångvårdsstyrelsen i utlåtande den 11 sistlidne
Februari anfört att detta län med sin öfver en vidsträckt yta glest spridda
befolkning vore i förhållande till rikets öfriga provinser synnerligen illa
lottadt med afseende på cellutrymme, och att under senare åren otillräckBih.
till Biksd. Prof. 1884. d Sami. 1 Afd. 38 Käft. 1

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 52.

ligheten deraf i synnerhet vid kronohäktet i Haparanda, som vore afsedt
för Torneå domsaga och Haparanda stad, mer och mer framträdt, i det
att i detta häkte med 16 celler under år 1882 i medeltal dagligen förvarats
22 fångar, hvilket fångantal vissa dagar uppgått till 27, så att
emot hvad med cellsystemet varit afsedt två fångar måst förvaras i samma
cell; att denna olägenhet icke såsom i öfriga delar af riket med deras
lätta samfärdsmedel kunnat afhjelpas genom straffångars förflyttning till
andra fängelser, der bättre utrymme funnits; att Fångvårdsstyrelsen derföre
länge varit betänkt på en framställning för afhjelpande af detta behof och
derför vidtagit förberedande åtgärder, då Pajala kommun i början af nästlidna
år hos styrelsen gjorde förfrågan om och under hvilka vilkor ett
kronohäkte med lämplig tingstad kunde uppföras i Pajala, samt under
hvilka vilkor tingstaden kunde upplåtas för begagnande vid lagtima ting
och andra sammanträden inför härads- och egodelningsrätterna; att sedan
Fångvårdsstyrelsen låtit upprätta ritning och kostnadsförslag till ett kronohäkte
med 12 celler, jemte tingshusbyggnad, för en kostnad af 20,000
kronor, deraf 5,7 00 kronor belöpte å tingshuset, Pajala sockens tingshusbyggna(lsskyldige
vid kommunalstämma den 18 November 1883 förklarat
sig villiga att till byggnaden bidraga med 5,700 kronor, äfvensom att till
byggnadens uppförande upplåta en plats, som vid afvittring blifvit afsatt.
för allmänna byggnader inom Pajala by; att för tingshusbyggnadens underhåll
de byggnadsskyldige förpligtat sig att till fångvården utbetala från
och med det år, under hvilket byggnaden blifvit godkänd, 50 kronor
under hvarje af de 20 första åren och under följande år 100 kronor;
att Fångvårdsstyrelsen ansett uppförandet af ett kronohäkte i Pajala
vara att föredraga framför utvidgning af kronohäktet i Haparanda; att
da afstanden från Enontekis, Jukkasjärvi och Pajala till Haparanda vore
respektive 37, 27 och 17 mil, och en resa från Pajala till Haparanda
och åter medtoge en tid af sex dagar, insåges lätt icke endast hvilket
ökadt straff lidande förorsakades den som, ofta under svåra väderleksförhållanden,
med fangskjuts inforslades till Haparanda, utan äfven hvilka
betydliga transportkostnader deraf tillskyndades statsverket; att i medeltal
verkstäldes 40 transporter om året från Pajala till Haparanda, och
då kostnaden för hvarje sådan transport i medeltal uppginge till 75 kronor,
kostnaden för samtliga transporter kunnat beräknas till omkring
3,000 kronor årligen; att i betraktande häraf det synts styrelsen som om
uppförandet af ett kronohäkte i Pajala, som vore beläget der Torneå och
Muonio elfvar jemte de långs dessa elfvar löpande vägar sammanstötte,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

3

och der nödig tillsyn å häktet samt läkare- och själavård kunde beredas,
skulle vara för det allmänna vida fördelaktigare än tillbyggandet af
kronohäktet i Haparanda, helst de ökade administrationskostnader, som
ett nytt häkte i Pajala nödvändiggjorde, icke komme att öfverstiga de
årliga transportkostnaderna; att slutligen det ifrågasatta kronohäktet ansetts
böra byggas af trä, enär i den trakt, der ifrågavarande kronohäkte
skulle uppföras, andra dugliga byggnadsmaterialier än trä måste hemtas
på långa afstånd med betydlig tillökning i byggnadskostnaden; att i detta
nordliga klimat alla byggnader uppfördes af trä och vore betydligt varmare
än stenhus; samt att vid inträffande eldsvåda i en cellfängelsebyggnad
af trä någon fara för de deri förvarades räddning ej gerna kunde
finnas, då en vaktkonstapel hela dygnet om vore posterad i cellkorridoren.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt samt under
förutsättning att Kongl. Maj:ts ofvanberörda proposition om upphäfvande
af strafflagens stadganden angående fängelsestraff vid vatten och bröd
vinner Riksdagens bifall samt enär vid sådant förhållande en utvidgning
af rikets cellfängelser och kronohäkten skulle blifva af behofvet- påkallad,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Majrts förevarande
framställning om uppförande af ett kronohäkte i Pajala, helst de
ökade administrationskostnader, som genom häktets inrättande blifva en
följd, icke skola komma att öfverstiga de nuvarande kostnaderna för
fångtransporter från Pajala till Haparanda.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, under förutsättning att Kongl. Maj:ts
proposition om upphäfvande af strafflagens stadganden
angående fängelsestraff vid vatten och bröd vinner
Riksdagens bifall, må för uppförande af ett kronohäkte
i Pajala bevilja ett anslag för år 1885 af
14,300 kronor.

Stockholm den 28 April 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.