Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.
1
N:o 20.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1884, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående upplåtande
till Stockholms stad af eu del utaf den under Djurgården
lydande mark.
(I. A.)
Enligt hvad af förestående, till Riksdagen den 25 sistlidne Januari
aflåtna nådiga proposition (N:o 23) inhemta», hafva Stockholms stadsfullmäktige
i underdånig skrifvelse den 15 November 1882 understält
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning en af stadsfullmäktige genom beslut
samma dag antagen plan för reglering af en del utaf Ladugårdslandet.
Enligt denna plan skall på sträckan från och med Stora Surbrunnsgatan
till och med Jungfrugatan stadsplanen afslutas sålunda, att utefter
de intill Djurgården närmast belägna byggnads cjvarteren, hvilka
genom samma beslut blifvit till sina områden förslagsvis bestämda,
skulle läggas en gränsgata till en bredd af 18 meter, hvilken gata
skulle komma att utgöra yttersta förbindelsen mellan förstnämnda gator
och de emellan dessa mot Djurgården utmynnande öfriga gator. Berörda
gränsgata skulle till 15 meters bredd närmast huslinien inrättas
till körbana med omgifvande gångbanor. Den återstående 3 meter
breda delen skulle förses på hela sträckan med en rad af träd. Vidare
vore afsedt, att norr om denna gränsgata emellan Stora Surbrunnsgatan
och artillerikasernens sydvestra hörn anordnas ett öppet område
till sådan bredd, att det jemte gränsgatan hölle 65 meter (218,92 fot).
Bill. till Riksd. Prof. 1884. 4 Samt. 1 Afä. 22 Häft.
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.
Den närmast intill gränsgatan belägna del af detta område till 32 meters
bredd skulle planteras med tre rader träd, hvadan utefter kör- och
gångbanorna komme att finnas på sträckningen mellan Stora Surbrunnsgatan
och Artillerikasernen en esplanad med fyra trädrader. Det återstående
nordligaste stycket af 15 meters bredd, som motsvarade köroch
gångbanorna på södra sidan om esplanaden, skulle ordnas antingen
i öfverensstämmelse med dessa eller ock tills vidare endast såsom
plantering. På sträckan framför Artillerikasernen till och med Sibyllegatans
mynning skulle, då Artillerikasernen tillhörig mark lado hinder
i vägen för en fullständig anordning enligt samma plan, trädradernas
antal blifva inskränkt till tre, och ifrån Sibyllegatans mynning till och
med Jungfrugatan komme stadsplanen att afslutas allenast genom framdragande
af förenämnda gränsgata, försedd med kör- och gångbanor
samt en trädrad.
För att denna plan skall kunna verkställas och för att i sammanhang
dermed den af stadsfullmäktige antagna regleringen af de närmast
intill gränsgatan belägna byggnadsqvarteren och af de yttersta
sträckningarne af de till gränsgatan ledande gatorna måtte kunna
genomföras, måste emellertid en del Djurgården tillhörig mark tagas i
anspråk, och med anledning deraf hafva stadsfullmäktige i förenämnda
skrifvelse i underdånighet anhållit:
att, för verkställighet af regleringsplanen och ordnande af egogränsen
emellan Stockholms stad och kronan, åt staden måtte upplåtas
eganderätten till den kronan tillhöriga mark, som dels erfordrades
till omförmälda 18 meter breda gränsgata på hela dess sträckning från
och med Stora Surbrunnsgatan till och med Jungfrugatan och dels i
söder gränsar intill samma gata, mot det att staden till kronan afstode
eganderätten till den staden tillhöriga mark, som i norr folie utanför
nämnda gränsgata, samt dessutom lemnade kronan för den till staden
afträdda mark, som ej betäcktes genom hvad staden till kronan afstode,
godtgörelse, som skulle bestämmas på sätt Kong!. Maj:t kunde finna
skäligt förordna; samt
att det öfriga gränsområdet mellan Stora Surbrunnsgatan och artillerikasernen,
hvilket område fortfarande skulle vara kronans egendom,
finge af staden på dess bekostnad ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den understälda planen, mot skyldighet för staden att fortfarande
på sin bekostnad underhålla anläggningen;
och har Stockholms stad derjemte förbundit sig, derest förberörda
framställning bifölles, så väl att till de Djurgårdens tjenstemän, hvilka
för närvarande såsom löneförmåner innehade jord eller byggnader å det
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.
3
område staden skulle från kronan tillvinna sig, äfvensom å det öfriga
område, som skulle enligt planen ordnas, under deras återstående
tjenstetid utgifva godtgörelse för den förlust af inkomster och förmåner,
som Kongl. Maj:t kunde finna dem komma att lida genom den ifrågasatta
anordningen, som ock att, der Kongl. Maj:t funne sådant nödigt,
flytta å ifrågavarande område befintliga byggnader till annan plats, som
af Kongl. Maj:t komme att bestämmas, äfvensom att, der sådant af
planens genomförande föranleddes, på sin bekostnad uppföra och för
framtiden underhålla stängsel och grindar mot Djurgården.
Ofverståthållareembetet, som med underdånig skrifvelse af den 6
December 1882 öfverlemnat stadsfullmäktiges förenämnda framställning,
har dervid hemstält att, då den ifrågastälda gränsregleringen otvifvelaktigt
skulle komma att medföra fördelar för så väl kronan som Stockholms
kommun, samma framställning måtte i nåder bifallas. Sedan
derefter Riksmarskalksembetet inkommit med underdånigt utlåtande i
ämnet, äfvensom med ett yttrande, som tillförordnade chefen för Djurgårdsstyrelsen
till bemälda embete afgifvit i afseende å vilkoren för bifall
till stadsfullmäktiges förslag, har Ofverintendentsembetet, till följd
af nådig remiss, uti underdånigt utlåtande af den 17 April 1883 förklarat
sig, efter granskning af förslaget, ej hafva funnit skäl till anmärkning
mot detsamma.
Med åberopande af ett den nådiga propositionen bilagdt protokollsutdrag
öfver civilärenden, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
för sin del medgifva:
dels att åt Stockholms stad finge upplåtas eganderätten till den
under Djurgården lydande mark, som ej mindre erfordrades till ofvan
omlörmälda 18 meter breda gränsgata, än ock vore belägen söder om
samma gata;
dels ock att det öfriga ifrågasatta, utefter gränsgatan belägna området
finge upplåtas till Stockholms stads förfogande, med vilkor att detsamma
på dess bekostnad ordnades i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den understälda stadsplanen, och att staden fortfarande underhölle
anläggningen, allt med i öfrigt följande förpligtelser för staden, nemligen
:
att utan godtgörelse till Djurgården skulle öfverlåtas eganderätten
till den staden nu tillydande mark, som i norr folie utanför gränsgatan,
vare sig denna mark vore i stadens eller enskilds ego;
att staden för den mark, hvartill staden skulle undfå eganderätt,
erlade lösen till Djurgårdskassan, så ock ersättning för intrång och
skada, allt med belopp, som skulle bestämmas i den ordning nådiga
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.
förordningen den 14 April 1866 angående jords och lägenhets afstående
för allmänt behof stadgade;
att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda ordning skulle
bestämmas, till Djurgårdskassan och boställshafvare utgåfve dels ersättning
för den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som
föranleddes deraf att staden finge till ofvan berörda öppna område utefter
gränsgatan förfoga öfver Djurgården tillhörig mark, dels ock lösen
för de så väl å denna mark som å den mark staden med eganderätt
erhölle uppförda byggnader, hvilka tillhörde boställshafvare enskildt
eller, derest de vore Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke vidare erfordrades
för Djurgårdens räkning, hvarjemte staden skulle vara pligtig
att bekosta förflyttning af eller, derest så icke kunde ske, med belopp,
som i förut stadgad ordning skulle bestämmas, lösa till sig de öfriga
byggnader å samma mark, hvilka Djurgårdsstyrelsen ansåge fortfarande
för Djurgården behöfliga;
att staden skulle uppföra och underhålla den stängsel och de grindar,
som Djurgårdsstyrelsen pröfvade nödiga till följd af förändringarne
i dispositionen öfver marken, äfvensom bekosta förflyttning af den del
utaf Drottning Kristinas väg, som sträckte sig öfver den till förenämnda
öppna område afsedda mark, der Djurgårdsstyrelsen icke funne vägen
obehöflig;
att, derest till beredande af erforderligt utrymme för station å
Stockholm—-Rimbo-banan någon del af Drottning Kristinas väg måste
omläggas, Stockholms stad skulle bestrida kostnaderna derför;
att i händelse framdeles ett jernvägsspår komme att utläggas från
Stockholm—Rimbo-banans station vid Stockholm mot artilleri-etablissementet
att vidare, i fall omständigheterna dertill föranledde, framdragas
ned till östra ändan af Ladugårdslands Strandgata, staden utan ersättning
uppläte mark dertill inom det öppna området utefter gränsgatan;
samt
att staden skulle tillförbinda sig att bedrifva arbetena på gränsområdet
mot Djurgården så att södra sidan deraf från den 30 meter
breda gatan tvärs genom Norrmalm till Sibyllegatan blefve till en bredd
af 15 meter ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande samtidigt
med Stockholm—Rimbo-jernbanans fullbordande, dock tidigast tre
år efter det Kongl. Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma
tid utfartsvägar skulle vara anordnade från denna del af staden till
stationsområdet.»
Stats-Utskottet, till hvars ''förberedande behandling denna nådiga
framställning blifvit öfverlemnad, får, med hänvisande till den närmare
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.
5
utredning i ämnet, som tinnes intagen i det den nådiga propositionen
bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 sistlidne
Januari, till en början påpeka att, enligt hvad af handlingarne i ärendet
framgå, ofvannämnda plan för reglering af en del af Ladugårdslandet
al ser, att på sträckan från och med Störa Surbrunnsgatan till och
med Jungfrugatan skall läggas en gränsgata till en bredd af 18 meter;
att norr om denna gata emellan Stora Surbrunnsgatan och artillerikasernens
sydvestra hörn skall anordnas ett öppet område af 47 meter; att berörda
gränsgata skall till 15 meters bredd närmast huslinien inrättas till körbana
med omgifvande gångbanor; att den återstående 3 meter breda
delen af gränsgatan samt 32 meter af det närmaste derintill belägna
området, eller tillsammans 35 meter, skola bilda en esplanad med fyra
rader träd, samt att det återstående nordligaste stycket af 15 meters
bredd, som motsvarar kör- och gångbanorna på södra sidan om esplanaden,
skall ordnas antingen i öfverensstämmelse med dessa eller ock
tills vidare endast såsom plantering.
Beträffande den nu föreslagna jordupplåtelsen, har Utskottet i
hufvudsakliga delar icke haft något att emot den nådiga propositionen
erinra. Utskottet liar emellertid med afseende derpå, att det område,
om hvars upplåtelse till Stockholms stads disposition nu är fråga, i en
framtid möjligen må kunna befinnas för statens eget behof erforderligt,
ansett, att såsom uttryckligt vilkor för upplåtelsen bör utfästas att, för
så vidt detta område må pröfvas vara till större eller mindre del för
statsändamål behöflig!, detsamma då skall af Stockholms stad till Kongl.
Maj:t och kronan återlemnas.'' Visserligen synes stadens skyldighet att,
då" derpå göres anspråk, till staten återställa sistnämnda område, vara
obestridlig, då ju icke ifrågasatts, att området skulle till Stockholms
stad upplåtas för everldlig tid, men Utskottet har dock ansett nödigomtanke
för framtiden kräfva detta vilkors tydliga angifvande.
Vidare har Utskottet ansett, att de belopp, Stockholms stad, på
sätt i den nådiga propositionen är föreslaget, kommer att för den kronans
mark, hvartill staden undfår eganderätten, erlägga dels såsom lösen
och dels såsom ersättning för intrång och skada, böra ingå till Statskontoret,
der desamma böra förvaltas såsom särskild fond, hvilkens årligaränta:
efter fem för hundrade! må öfverlemnas till Djurgårdskassan att
för kassans ändamål användas.
Slutligen har Utskottet förestält sig att, i afseende å de förpligtelse^
h vilka böra åläggas Stockholms stad för rättigheten att förfoga
öfver det ifrågasatta, utefter gränsgatan belägna området, uttryckligen
bör bestämmas, att Stockholms stad, så länge staden bibehåller disposi
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.
tionsrätten öfver samma område, skall vara skyldig så val att årligen
med belopp, som i föreslagen ordning bestämmas, till Djurgårdskassan
och nuvarande eller framtida boställsinnehafvare utgifva ersättning för
den minskade afkastning samt skada i öfrigt och intrång, som föranledas
deraf, att staden får till berörda område utefter gränsgatan förfoga
öfver Djurgården tillhörig mark, som ock att underhålla den stängsel
och de grindar, hvilka Djurgårdsstyrelsen pröfvar nödiga till följd af
förändringarne i dispositionen öfver marken.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må för sin del medgifva :
dels att åt Stockholms stad upplåtes eganderätten
till den under Djurgården lydande mark, som ej mindre
erfordras till ofvan omförmälda 18 meter breda
gränsgata, än ock är belägen söder om samma gata;
dels ock att det öfriga ifrågasatta utefter gränsgatan
belägna området upplåtes till Stockholms stads
förfogande, med vilkor att detsamma på dess bekostnad
ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
understälda stadsplanen, och att staden fortfarande
underhåller anläggningen, allt med i öfrigt följande
förpligtelser för staden, nemligen:
att, derest sistnämnda område varder till större
eller mindre del för statsändamål erforderligt, detsamma
skall till Kongl. Maj:t och kronan utan ersättning
återlemnas;
att utan godtgörelse till Djurgården öfverlåtes
eganderätten till den staden nu tillydande mark, som
i norr faller utanför gränsgatan, vare sig denna mark
är i stadens eller enskilds ego;
att staden för den mark, hvartill staden undfår
eganderätt, erlägger lösen, så ock ersättning för intrång
och skada, allt med belopp, som bestämmas i den
ordning nådiga förordningen den 14 April 1866 angående
jords och lägenhets afstående för allmänt behof
stadgar; skolande denna lösen och ersättning ingå
till Statskontoret för att derstädes förvaltas såsom
särskild fond, hvilkens årliga ränta skall öfverlemnas
till Djurgårdskassan att för kassans ändamål användas.
Stats-Utslottets Utlåtande N:o 29.
7
att staden likaledes med belopp, som i nyssnämnda
ordning bestämmas, till Djurgårdskassan och boställshafvare
årligen, så länge staden bibehåller dispositionsrätten
öfver ofvan berörda öppna område utefter gränsgatan,
utgifver ersättning för den minskade afkastning
samt skada i öfrigt och intrång, som föranledas
deraf att staden får förfoga öfver denna Djurgården
tillhöriga mark;
att staden med på enahanda sätt bestämdt belopp
erlägger till Djurgårdskassan eller boställsinnehafvare
lösen för de så väl a sistnämnda mark som å den
mark, staden med eganderätt erhåller, uppförda byggnader,
hvilka tillhöra boställshafvare enskildt eller,
derest de äro Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, icke
vidare erfordras för Djurgårdens räkning, hvarjemte
staden skall vara pligtig att bekosta förflyttning af
eller, derest så icke kan ske, med belopp, som i förut
stadgad ordning bestämmes, lösa till sig de öfriga
byggnader å samma mark, hvilka Djurgårdsstyrelsen
anser fortfarande för Djurgården behöfliga;
att staden uppför och, så länge staden bibehåller
dispositionsrätten öfver ifrågavarande område, underhåller
den stängsel och de grindar, som Djurgårdsstyrelsen
pröfvar nödiga till följd af föränd ringar no i
dispositionen öfver marken, äfvensom bekostar förflyttning
af den del utaf Drottning Kristinas väg, som
sträcker sig öfver den till förenämnda öppna område
afsedda mark, der Djnrgårdsstyrelsen icke finner vägen
obehöflig;
att, derest till beredande af erforderligt utrymme
för station åt Stockholm—Rimbo-banan någon del af
Drottning Kristinas väg måste omläggas, Stockholms
stad bestrider kostnaderna derför;
att, i händelse framdeles ett jernvägsspår kommer
att utläggas från Stockholm—Rimbo-banans station vid
Stockholm mot artilleri-etablissementet att vidare, i
fall omständigheterna dertill föranleda, framdragas
ned till östra ändan af Ladugårdslands Strandgata,
staden utan ersättning upplåter mark dertill inom det
öppna området utefter gränsgatan; samt
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 39.
att staden tillförbinder sig att bedrifva arbetena
på gränsområdet mot Djurgården så, att södra sidan
deraf från den 30 meter breda gatan .tvärs genom
Norrmalm till Sibyllegatan blifvér till en bredd af 15
meter ordnad och upplåten till allmänhetens begagnande
samtidigt med Stockholm—Rimbojernbanans
fullbordande, dock tidigast tre år efter det Kongl.
Maj:t meddelat beslut i frågan, och att till samma tid
utfartsvägar äro anordnade från denna del af staden
till stationsområdet.
Stockholm den 21 Mars 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.