Ståts-Utskottets Memorial N:o 27.
1
N:0 27.
Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1884, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till voteringspr opositioner och sammanjemkning
med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut
beträffande åtskilliga frågor rörande riksstatens
Sjette hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 12 a angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, får Utskottet här afgifva
de yttranden, hvartill nämnda beslut funnits föranleda.
l:o. Kongl. Maj:t hade föreslagit:
att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta
belopp, 318,500 kronor, från och med år 1885 måtte uppföras å riksstatens
ordinarie anslag;
att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
måtte tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;
att
landshöfding måtte förklaras berättigad att från och med
månaden näst efter den, då han, efter 65 lefnadsår och minst 35
tjenstår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig
pension af 7,000 kronor;
att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års
utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel måtte reserveras
för att, i den mån räntan å densamma lemnade tillgång, anBih.
till Riksd. Frot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 20 Raft.
2
Stats-VtsJcottets Memorial N:o 27.
vändas till att förse landshöfdingarnes bostadsvåningar med de inventarier
af större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t funnes erforderliga;
samt
att, under förutsättning det Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits,
landshöfdingelöneregleringsfonden måtte, med undantag endast
af berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,
och till följd deraf,
dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen
uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning på
förslag, ersättningar64, 150,900 kronor, från riksstaten uteslutas, och
anvisningen i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor
72 öre,
dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen
i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen
öfversköte den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda
1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån
utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid
qvarstode.
Med anledning af denna Kongl. Majrts framställning hade Utskottet
i 5:te punkten hemstält:
att Riksdagen måtte besluta att, med afslag å Kongl. Maj:ts
framställning om fortfarande dispositionsrätt öfver landshöfdingelöneregleringsfondens
behållning vid 1884 års utgång i kontant, utlånta
medel och utestående uppbörd, Kongl. Maj:ts förevarande framställning
i öfrigt på det sätt bifalla,
att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte samtliga fonden anslagna
inkomster måtte med 1885 års ingång till statsverket indragas,
emot det
a) att landshöfdingarne, jemte bibehållen rätt till bostad i länsresidensen
samt rätt att begagna de dertill hörande trädgårdar och
parkanläggningar, erhölle följande löner, nemligen: landshöfdingen i
Göteborgs och Bohus län 17,000 kronor, landshöfdingen i Malmöhus
län 15,500 kronor och hvar af landshöfdingarne i öfriga 22 län 13,000
kronor, årligen;
b) att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
skulle åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente
;
c) att landshöfding blefve berättigad att från och med månaden
näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf
minst tio år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin åter
-
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 27.
3
stående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
af 7,000 kronor; och
d) att det under förevarande hufvudtitels anslag till landsstaterna
i länen uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag, ersättningar41, 150,900 kronor, från riksstaten uteslötes, och
anvisningen i kontant under samma anslag, hvarifrån afginge nu till
landshöfdingelöneregleringsfonden utgående 21,442 kronor 28 öre, höjdes
med summan af de ira anvisade lönerna, 318,500 kronor; samt
e) att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landsliöfdingen i
Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen
öfversköte den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda 1,000
kronor uppfördes å allmänna indragningsstaten, att derifrån utgå till
beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstode.
Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen. Andra Kammaren
åter har bifallit hvad Utskottet i förevarande punkt hemstält
med undantag endast beträffande framställningen i mom. c angående
landshöfdingarnes pensionsrätt, i hvilket afseende Kammaren beslutit
den förändring att ifrågavarande pensionsbelopp skulle utgå med
6,000 kronor.
Då sålunda Kamrarne hvar för sig bifallit Kongl. Maj:ts framställning
i ämnet med de af Utskottet föreslagna ändringar endast med
undantag af ofvannämnda afvikelse i fråga om pensionsbeloppet från
Utskottets i mom. c. gjorda hemställan, får Utskottet för afgörande af
den skiljaktighet, som beträffande de af Utskottet föreslagna vilkor för
bifall dertill, att landshöfdingelöneregleringsfonden må indragas, mellan
Kamrarne uppstått, föreslå följande voteringsproposition:
“Den, som vill att mom. c af vilkoren för Riksdagens bifall dertill,
att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte samtliga fonden anslagna
inkomster må med 1885 års ingång till statsverket indragas,
skall erhålla följande lydelse:
“c) att landshöfding varder berättigad att från och med månaden
näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf
minst tio år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
af 7,000 kronor“, röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 27.
Vinner Nej, har Riksdagen besiutit att mom. c af vilkoren för
Riksdagens bifall dertill, att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte
samtliga fonden anslagna inkomster må med 1885 års ingång till statsverket
indragas, skall erhålla följande lydelse:
uo) att landshöfding varder berättigad att från och med månaden
näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf
minst 10 år såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
af 6,000 kronor.“
2:o. I 25:te punkten hade Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts
framställning, föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat för år 1885
anvisa ett belopp af 12,000 kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut
af en byggnad, afsedd hufvudsakligen att inrymma bostad
åt den vid dervarande skola för den högre mejeriundervisningen anstälde
förste lärare.
Denna Utskottets hemställan har af Första Kaminaren bifallits,
hvaremot Ändra Kammaren afslagit densamma; och får Utskottet, för
frågans afgörande genom omröstning, föreslå följande voteringsproposition
:
“Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts framställning derom, att
Riksdagen må på extra stat. för år 1885 anvisa ett belopp af 12,000
kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en byggnad,
afsedd hufvudsakligen att inrymma bostad åt den vid dervarande skola
för den högre mejeriundervisningen anstälde förste lärare, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit ifrågavarande framställning.“
3:o. Rörande statens jernvägstrafik hade Kongl. Maj:t föreslagit,
att följande belopp måtte af Riksdagen beviljas, nemligen:
till utförande af nya byggnader och anläggningar äfvensom till
inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor, och
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar 1,550,000 kronor;
hvarjemte Kongl. Maj:t äskat, att deraf måtte anvisas att utgå:
Stats-Utskottets Memorial N:o 27.
5
under år 1885:
å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar äfvensom
till inköp af inventarier 500,000 kronor;
och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor;
samt
under år 1886:
till nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier
300,000 ki-onor;
och till ny rörlig materiel 550,000 kronor.
I anledning af denna framställning hade Utskottet i 35:te punkten
mom. a hemstält, att Riksdagen måtte till utförande af nya byggnader
och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens
jernvägar bevilja ett extra anslag af tillsammans 800,000 kronor och
deraf för år 1885 anvisa ett belopp af 500,000 kronor.
Första Kammaren har bifallit Utskottets hemställan, hvaremot
Andra Kammaren beslutit, att till utförande af nya byggnader och anläggningar
äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar skulle
beviljas ett extra anslag af tillsammans 600,000 kronor och att deraf
för år 1885 skulle anvisas ett belopp af 400,000 kronor.
För denna frågas afgörande genom omröstning föreslår Utskottet
följande voteringsproposition:
“Den, som vill, att Riksdagen till utförande af nya byggnader
och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar
beviljar ett extra anslag af tillsammans 800,000 kronor och
deraf för år 1885 anvisar ett belopp af 500,000 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till utförande af nya byggnader och
anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar
beviljat ett extra anslag af tillsammans 600,000 kronor och deraf för
år 1885 anvisat ett belopp af 400,000 kronor.“
4:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 11) hade
Herr A. Hedin föreslagit, bland annat, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så väl låta utarbeta
och i de delar, der sådant funnes nödigt eller lämpligt, underställa
Riksdagen lagförslag angående säkerhetsåtgärder mot olycksfall i yr
-
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 27.
kesarbetet, angående arbetsgifvares ansvar för sådana olycksfall, angående
arbetares olycksfallsförsäkring, samt angående arbetares ålderdomsförsäkring,
som ock meddela föreskrifter om vissa, för denna lagstiftning
erforderliga, vare sig tillfälliga eller fortgående statistiska
undersökningar.
Med anledning af berörda förslag hade Utskottet hemstält, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t, anhålla, att Kongl. Maj:t
ville låta utreda, om och i hvad mån åtgärder kunde finnas lämpliga
för ordnandet af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare beträffande
möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande af ålderdomsförsäkring
åt arbetare, samt derefter göra de framställningar till Riksdagen
eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena
kunde föranleda.
Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen,
hvaremot Andra Kammaren bifallit det förslag, som innefattades i Herr
Ola Anderssons m. fl.:s vid punkten fogade reservation, hvari yrkats,
att Utskottets hemställan måtte affattas i följande ordalag:
»att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t ville låta utreda, huruvida och i hvad mån åtgärder kunna finnas
lämpliga för ordnandet af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare
beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande
af ålderdomsförsäkring åt arbetare och med dem jemförlige mind,re jordbrukare
och handtverkare, samt derefter göra de framställningar till Riksdagen
eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena
kunna föranleda.»
Den af Andra Kammaren beslutade förändringen i Utskottets förslag
synes i sjelfva verket icke innebära annan ändring i detta förslag
än en önskan att närmare bestämma, hvad som kan förstås med det
något sväfvande uttrycket arbetare, åtminstone för så vidt detta skulle
kunna tillämpas på vissa grupper af medborgare, hvilkas lefnadsförhållanden
i vissa fall och särskild! hvad angår betryggandet af framtida
bergning skulle kunna anses likställa dem med de personer, som
man i allmänhet plägat benämna “arbetare''4. Under denna förutsättning,
och då Första Kammarens beslut i ämnet icke synes utesluta
möjligheten att vid blifvande utredning taga under ompröfning, i
hvad mån ålderdomsförsäkring, derest sådan befinnes i en eller annan
form utförbar, skulle kunna ifrågakomma äfven för personer, som befinna
sig i en lefnadsställning, som är jemförlig med arbetares, om
detta ord tages i den bemärkelse, hvari det i dagligt tal plägar användas,
torde ett i ofvan antydda syftning uppgjordt förslag till samman
-
Stats-Utsliottets Memorial N:o 37.
7
jemkning af Kamrarnes skiljaktigt formulerade beslut, kunna anses af
förhållandena motiveradt.
Utskottet hemställer alltså, att Kamrarne, hvar med frånträdande
af dess förra beslut, må förena sig om följande sammanjemkningsförslag:
att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, om och
i hvad mån åtgärder kunna finnas lämpliga för ordnandet
af förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare,
beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom
för beredande af ålderdomsförsäkring åt arbetare
och med dem jemförliga personer, samt derefter göra
de framställningar till Riksdagen eller vidtaga de
anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena kunna
föranleda.
Stockholm den 15 Mars 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.