Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1
N:o 12 a.
Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1884, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjette hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Rörande sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet
hafva följande förändringar förekommit.
Upphörande af förslagsanslag.
l:o. I en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Herr
Friherre R. Klinckowström bland annat, hvarom nu ej är fråga, föreslagit,
att följande å riksstatens sjette hufvudtitel nu uppförda ordinarie
anslag, som ega natur af förslagsanslag, må upphöra att vara förslagsanslag,
nemligen:
l:o Statsministern, lönefyllnad,
2:o Ålder stillägg,
3:o Utflyttningshjelp efter skiften,
4:o Odlingshjelp för krononybyggare,
5:0 Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
6:o Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar
bland husdjuren,
7:o Karantänsinrättningen på Känsö,
8:o Aflösningen af Scheldetullen,
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 IJäft.
Ang. upphörande
af
förslagsanslag.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
9:o Rese- och traktamentspenningar,
10:o Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Utskottet har i Utlåtandet N:o 8, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, utförligare och i allmänhet behandlat
motionärens framställningar och vill derför här endast till besvarande
upptaga punkter i motionen, som afse anslag under nu förevarande
hufvudtitel. Motionären utgår från det antagande, att förslagsanslagen
gifva anledning till oreda i statsregleringen, och att fara
vore förbunden med beviljande af dylika anslag, emedan »de gjorde
regeringen till faktisk herre öfver statsregleringen, beträffande desamma»,
och att »svenska folkets ombud släppt ur sina händer den
dyrbara rättigheten att reglera statens utgifter». Motionären synes
vid motiveringen af sina framställningar hafva lemnat helt och hållet
ur sigte, att grunden dertill, att åt åtskilliga anslag särskildt de nu
ifrågavarande gifvits naturen af förslagsanslag, är den, att vissa anslagsbehof
finnas, hvilka icke kunna till fix summa beräknas. Inträffar
behofvet, måste utgiften göras; inträffar det icke, varder också
utgiften besparad, och Kongl. Maj:t är förhindrad att använda å dessa
slags anslag möjligen uppkommande besparingar, i följd hvaraf dessa
anslags på förhand beräknade siffra är af jemförelsevis underordnad vigt.
Att vid sådant förhållande orda om slöseri med de anslagsmedel, som
erhållit naturen af förslagsanslag, måste derför synas oegentligt, åtminsto
ö e så vida icke bestämdt kan visas antingen, att anslag blifvit
beviljad! såsom förslagsanslag, utan att skälig anledning dertill förefunnits,
eller ock att utgifter derifrån blifvit bestridda, som icke motsvarats
af något verkligen yppadt behof. Någon utredning i sådant
hänseende har dock motionären icke sökt åvägabringa, utan inskränkt
sig till att såsom “slöseri41 beteckna den omständighet allena, att dylika
anslag efter hand beviljats till allt mer ökade belopp, och Utskottet,
som antager, att hvarje gång det ifrågasatts att i riksstaten
uppföra anslag såsom förslagsanslag, noggrann pröfning egt rum,
saknar derför anledning att här inlåta sig på någon vidare allmän
undersökning af ämnet helst som vid de numera årliga riksdagarne
Riksdagen är i tillfälle att granska hvarje post i statsregleringen. —
Hvad särskildt angår de af motionären omförmälda förslagsanslag å sjette
hufvudtiteln, har Utskottet icke kunnat finna något, i afseende hvarå
skäl förefinnes att rubba anslagets natur. Om samtliga dessa anslag
gäller nemligen, hvad här ofvan antydts, att de afse ändamål, som
måste bekostas allt efter som behofvet erfordrar.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet, som ansett
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
3
sig böra i ett sammanhang behandla ifrågavarande motion, så vidt den
afser de å förevarande hufvudtitel uppförda förslagsanslag, hemställa,
att Herr Friherre Klinckowströms framställning
om de å sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslags
förvandlande till bestämda anslag må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Kommerskollegium.
2:o. Beträffande så val det ordinarie som extra anslaget till Kom- Ang. anslamerskollegium
har Utskottet för närvarande och i afvaktan på den °eZerskMe^''
ytterligare framställning i ämnet, som med anledning af nu försam- gium.
hide komiterades förslag möjligen kan under riksdagens lopp vara att [1-]
från Kong]. .Maj:! förvänta, ansett sig icke böra nu meddela yttrande,
hvilket Utskottet skolat här
anmäla.
3:o. För tillfällig löneförbättring åt fyra bergmästare, hvilka icke
äro med boställen försedde, och tre tjenstemän vid Sala silfververk med ring för
tjugu procent å lönerna har Kongl. Maj:t äskat ett anslag på extra stat bergsstaten.
för år 1885 af 2,420 kronor; och enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, L -J
förslag till definitiv lönereglering för bergmästarne eller den lokala förvaltningen
vid bergsstaten i allmänhet icke lärer vara att förvänta förr,
än frågan om ny grufvelagstiftning vunnit sin slutliga lösning, samt alltså
sådan lönereglering icke lärer komma att vid innevarande års riksdag
ifrågasättas, hemställer Utskottet, elå enahanda behof som under föregående
år fortfarande synas förefinnas,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
må af Riksdagen bifallas.
Rikets ekonomiska kartverk.
4:o. Den sedan länge sväfvande frågan om förenande af de Ang. anslaekonomiska
och topografiska kartverken till ett kartverk har al skäl, ^ekonomiska
för hvilka utförligt redogöres i statsrådsprotokollet (se bilagan till kartverk.
sjette hufvudtiteln sid. 3 och tf.) ännu icke ansetts vara så utredd, att [3-]
förslag om kartverkens definitiva ordnande kunnat till innevarande års
riksdag aflåtas; och då på grund häraf samt då för öfrigt några särskilda
skäl icke varit för handen att för närvarande vidtaga någon
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
väsentlig ändring i ett eller annat afseende i planen för de båda ekonomiska
kartverken, har Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid sistlidet
års riksdag egt rum, föreslagit:
att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för
rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor,
under samma hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande
af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,
att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas
äfven för bestridande af utgifter för det topografiska kartarbetet.
Derjemte har Kongl. Maj:t begärt, att den från berörda anslagtill
ordinarie och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken
utgående dagaflöning under tiden för arbetet på fältet må från och
med 1884 höjas från 3 kronor till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad
det allmänna ekonomiska, kartverket angår, af ytterligare en krona för
den kartograf, som biträder vid arbetenas öfvervakande och kontroll.
Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 3 och tf.) och den
utredning deri lemnats, anser sig Utskottet icke behöfva särskildt
motivera sin hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts förstberörda framställning,
hvaremot Utskottet finner sig- böra något närmare behandla
den senare af nämnda framställningar. Såsom skäl för den deruti
ifrågasatta höjning af dagaflöningen har åberopats, att denna aflöning,
som år 1867 faststäldes till sitt nuvarande belopp, uppenbarligen vore
otillräcklig med hänsyn till den stegring i lefnadskostnad, som sedan
dess ”inträdt, samt att, sedan de vid generalstabens topografiska afdelning
anstälda civila biträden och kommenderade officerare af armén
genom nådiga brefvot den 30 April 1881 fått sig tillerkänd en dagaflöning
under arbeten ä fältet af 4 kronor 50 öre, billigheten fordrade,
att öfverensstämmelse åvägabragtes i afseende å denna aflöning åt de
vid de olika kartverken likstälde personer. I ofvanberörda nådiga bref,
hvaraf Utskottet förskaffat sig kännedom, meddelas bestämmelser angående
ersättning åt den vid generalstabens topografiska afdelning anstälda
personal; och har deruti bland annat blifvit stadgadt, att under
tiden för arbetena inom förrättningsorterna dagtraktamente skall utgå
till officerare vid generalstaben med 8 kronor till öfverstelöjtnant och
major, 6 kronor till kapten och 4 kronor 50 öre till subalternofficer,
samt att officerare af armén under samma arbeten skola åtnjuta, kapten
5 kronor och subalternofficer 4 kronor 50 öre dagtraktamente,
dock att officer, hvilken såsom elev tjenstgör vid öfningsafdelningen,
endast erhåller 3 kronors dagtraktamente; kunnande under vissa för
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
o
utsättningar officerare ocli subalternofficerare af armen samt subalternofficerare
af generalstaben erhålla en förhöjning i dagtraktamentet af
1 krona.
De sålunda meddelade bestämmelserna medföra lägre traktamente,
än som enligt nu gällande resereglemente af den 11 Februari 1881 skulle
tillkomma vederbörande; och enär härigenom synes vara sörjdt för att
de topografiska arbetena icke skola utöfver hvad nödigt är fördyras,
och större förhöjning i personalens aflöningsförhållanden beredas än
behofvet kräfver, samt, på sätt i statsrådsprotokollet är anfördt, afseende!,
å stegrade lefnadskostnader äfvensom billigheten torde få anses
påkalla den ifrågasatta förhöjningen i dagaflöningen vid arbete å fältet
för ofvan omförmälda, vid det ekonomiska kartverket anstälda personer,
har Utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning
jemväl i denna del i hvad den afser tiden från 1885 års ingång,
desto hellre som berörda förhöjning, hvilken för hela personalen
beräknats till ett sammanlagdt belopp af omkring 3,600 kronor, ej
skulle komma att föranleda någon tillökning i kartverksanslagen.
Utskottet hemställer alltså:
a) att Riksdagen må utöfver det i riksstaten för
rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag
6,000 kronor på extra stat för år 1885 anvisa till
fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 31,000 kronor och för de
ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom
medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda
anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket; och
b) att Riksdagen må medgifva, att den från
berörda anslag till ordinarie och extra kartografer
vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagaflöning
under tiden för arbetet på fältet må från och
med år 1885 höjas från 3 kronor till 4 kronor 50 öre,
med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket
angår, af ytterligare en krona för den kartograf,
som biträder vid arbetenas öfvervakande och
kontroll.
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. indragning
till
statsverket af
landshöfdingelöneregleringsfonden
m. m.
[4-]
Landsstaterna i länen.
5:o. I underdånig skrifvelse (N:o 56) anhöll 1883 års Riksdag
på anförda skäl, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva förslag
till landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket samt
i sammanhang dermed till uppförande i riksstaten af de till landshöfdingelönernas
bestridande erforderliga belopp äfvensom till de åtgärder i
öfrigt, som på grund af denna anordning erfordrades.
I anledning af denna underdåniga framställning har Kongl. Maj:t
föreslagit:
att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta
belopp, 318,500 kronor, från och med år 1885 uppföres å riksstatens
ordinarie anslag;
att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;
att
landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden
näst efter den, då han, efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf
minst 5 år såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af
7,000 kronor;
att landsköfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års
utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel reserveras för
att, i den mån räntan å densamma lemnar tillgång, användas till att
förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de inventarier af större
och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t finnas erforderliga; samt
att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad sålunda föreslagits,
landshöfdingelöneregleringsfonden må, med undantag endast af
berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,
och till följd deraf
dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen
uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning på
förslag, ersättningar“, 150,900 kronor från riksstaten uteslutas, och anvisningen
i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor
72 öre,
dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen
i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen
öfverskjuter den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller
sålunda 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a. 7
utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid
qvarstår.
Då så väl i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse som i statsrådsprotokollet
(sid. 13—16) en fullständig utredning om ifrågavarande
fonds uppkomst blifvit lemnad, anser sig Utskottet utan upprepande
af de härutinnan lemnade och af Riksdagen kända uppgifter kunna
omedelbart öfvergå till behandling af de nu föreliggande förslagen.
Genom nådigt bref den 11 November 1881 har Kongl. Maj:t förordnat,
att årliga aflöningen, utöfver den landshöfdingarne tillkommande
rättighet att njuta bostad i länsresidenset och begagna de dertill hörande
trädgårdar och parkanläggningar, skulle tills vidare utgöra för
landshöfdingarne i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län 15,500
kronor och för hvarje af landshöfdingarne i Stockholms, Upsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Hallands, Elfsborgs, Skaraborgs, Vermlands,
Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län 13,000 kronor; och har nu mera, jemlik!
nådigt bref den 25 Maj 1883, äfven landshöfdingelönen i Gefleborgs
län blifvit reglerad enligt grunder, som öfverensstämma med de för
öfriga län, med undantag af de båda förstnämda, faststälda. Från de
sålunda i allmänhet meddelade bestämmelserna finnas några få undantag,
i det nemligen landshöfdingelönen i Göteborgs och Bohus län
under nuvarande tjenstinnehafvares tjenstetid utgår med allenast
15,000 kronor, enär denne landshöfding, jemlikt Kongl. brefven den 15
Januari och den 12 Mars 1875, för sin tjenstetid erhållit personlig lönetillökning
af 3,000 kronor om året, hvadan aflöningen i nämnda län
nu utgår med 18,000 kronor, samt nuvarande innehafvare af landshöfdingebeställningarne
i Jönköpings och Elfsborgs län, jemlikt säi’-skilda nådiga bref, äro berättigade att under sin tjenstetid bibehålla de
under lönerna förut inbegripna boställena Ryhof i Jönköpings län och
Restad i Elfsborgs län, med beräknad afkastning af 5,100 kronor för
det förra bostället och 1,700 kronor för det senare.
Medel till bekostande af de regleringar af landshöfdingelönerna,
som hittills egt rum, hafva erhållits af den fond, som nu föreslagits till
indragning, och enligt antydan i statsrådsprotokollet (sid. 18) skulle
fonden, om den bibehölles, inom en icke aflägsen framtid medgifva
Kongl. Maj:t att besluta den ytterligare lönetillökning, som i viss mån
redan vore erforderlig och antagligen vore vid den tiden oundgänglig.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ifrågavarande fond lemnar sålunda nu tillgång till bestridande af de
från densamma utgående utgifter, i statsrådsprotokollet uppgifna till ett
sammanlagdt belopp af 321,350 kronor, hvaraf dock 4,350 kronor
äro öfvergående utgifter, och skulle inom kort kunna medgifva ytterligare
tillökning å de löner, som deraf kunde vara i behof, och Utskottet
har ansett sig böra med ledning af statsrådsprotokollet meddela
uppgift å fondens inkomster för år 1882.
Inkomsterna hafva utgjorts:
l:o af anslag på riksstaten under rubrik ‘‘Sjette
hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen“
tillhopa ................................................................................
2:o af arrenden af de för fondens räkning
utarrenderade fiske- och jagträttigheter, boställsjordar
och andra lägenheter, i värde enligt 1882
års markegångs- och medelmarkegångspris, jemte
afkastning en af 2 boställen.............................................
3:o af ersättningar af län, stads- och landtkommuner
eller bolag och enskilda personer samt
allmänna verk för åt dem upplåten jord, liyresmedel,
boställsräntor och ersättning för upphörd dagsverksskyldighet
vid Alnarp.....................................................
4:o af räntemedel å fondens kontanta behållning
............................................................
kronor 170,152: 34
123,432: 28
22,751: 30
4,538:
50
Summa kronor 320,874: 42.
Då fondens utgifter beräknats till 321,350 kronor, skulle således
utgifterna med 475 kronor 58 öre öfverskjuta inkomsterna, men denna
brist är endast skenbar, enär, på sätt ofvan nämnts, af landsliöfdingelönen
i Göteborgs och Bohus län för närvarande besparas ett belopp
af 500 kronor.
Efter denna redogörelse öfvergår Utskottet till att 3’ttra sig om
Kongl. Maj:ts särskilda, här ofvan anförda förslag, hvarjemte Utskottet
i sammanhang dermed kommer att pröfva de af Herr Friherre R.
Klinckowström i en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 3) framstälda
åsigter, i den mån dessa afvika från Kongl. Maj:ts framställning
samt kunna anses innefatta bestämda yrkanden (se sid. 8, 9 och 10 i
berörda motion).
Den första af de förutsättningar, under hvilka Kongl Maj:t föreslagit
fondens indragning, är, att de för landshöfningarne erforderliga
lönebelopp, tillhopa 318,500 kronor, från och med 1885 uppföras å
ordinarie stat; och skulle lönerna komma att utgå till hvarje landshöf
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a, 9
ding med samma belopp, som nu är bestämdt, (se sid. 7 härofvan)
med undantag allenast i fråga om landshöfdingelönen i Göteborgs och
Bohus län, hvilken af Kongl. Maj:t föreslagits böra utgöra 17,000 kronor,
eller 1,000 kronor mindre än nuvarande tjensteinnehafvaren åtnjuter.
Mot denna framställning har Utskottet icke ansett sig böra framställa
någon erinran.
Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att landshöfding för resor i
anledning af beväringsmönstringar skall tillförsäkras rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente.
De skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 18 och 19) blifvit anförda
till stöd för denna framställning, hafva synts Utskottet kunna motivera
en hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts förslag i denna del. Om ock
i vissa län af ringare utsträckning uppoffringarna för resor till och från
beväringsmönstringar icke behöfva blifva synnerligen betungande, förekomma
deremot inom andra län, hvaribland särskildt de norrländska,
helt andra förhållanden, hvilka göra dessa resor kostsamma till sådan
grad, att det ingalunda kan anses vara med billighet öfverensstämmande,
att landshöfding skall utan ersättning sjelf bekosta utgifterna
derför, helst vid bestämmande af lönerna hänsyn icke lärer hafva tagits
till de i olika län vexlande kostnaderna för oftanämnda resor. På dessa
skäl och då, om landssekreterare eller landskamrerare förordnas att
i landsliöfdings ställe verkställa dylika resor, desse äro berättigade att.
derför undfå ersättning af statsmedel, har Utskottet ansett den nu ifrågasatta
ersättningen böra af Riksdagen medgifvas.
Vidare har Kongl. Maj:t begärt Riksdagens medgifvande dertill,
att landsliöfdings pension må bestämmas till 7,000 kronor i stället för
nu medgifna 6,000 kronor, hvilken framställning motiverats dermed,
att den landshöfdingarne nu tillförsäkrade pension icke stode i rigtigt
förhållande till löneförmånerna och embetets vigt. Det nuvarande pensionsbeloppet
hade blifvit bestämdt redan vid 1856 och 1858 årens
riksdag, då det ökades från 4,500 kronor, och vid jemförelse med de
sedan den tiden stegrade lefnadskostnaderna kunde pensionens höjande
till 7,000 kronor ej anses mer än möjligen motsvara de anspråk, som
ifrågavarande embetsmål! borde ega rätt att hafva på skälig bergning,
sedan de offrat sina bästa krafter i de maktpåliggande värf, som vore
åt en landshöfding uppdragna. Hvad sålunda blifvit anfördt har synts
Utskottet giltigt så till vida, som högre lön utan tvifvel kan och bör
betinga högre pension, om staten skall kunna påräkna de med pensioneringen
afsedda förmånerna i hela deras omfattning. Mot pensionsbeloppets
bestämmande till 7,000 kronor har Utskottet derföre icke haft
Bih. till Riksä. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 1.2 a.
något att erinra, hvaremot Utskottet beträffande de af Kong!. Maj:t
föreslagna vilkoren för pensions erhållande, nemligen uppnådda 65 lefnadsår
och 35 tjenstår, deraf minst fem såsom landshöfding, funnit
någon jemkning vara af nöden. Den tid, som landshöfding ansetts
höra i sådan egenskap tjenstgöra för att erhålla pension, har nemligen
synts Utskottet vara allt för kort i förhållande till den ökade pensionen,
och Utskottet föranlåtes derföre att föreslå, att denna tid bestämmes
till tio år.
Vidkommande derefter det, ofvan närmare omförmälda förslaget,
att räntan å fondens behållning vid 1884 års slut i kontant, utestående
uppbörd och utlånta medel må få användas till anskaffande äf vissa
inventarier för landshöfdingarnes hoställsvåningar, har Utskottet icke
funnit sig böra biträda Kongl. Maj:ts framställning. Väl måste erkännas,
att möbleringen af de ofta betydliga boställsvåningarna kan kräfva
kostnader så stora, att icke alltid den för embetet mest lämplige kan
vara i tillfälle att underkasta sig desamma, men detta skäl för bifall
till framställningen har Utskottet icke ansett innefatta fullgiltig anledning
att frångå principen, att hoställsvåningar icke böra på statens bekostnad
förses med möbler. Med undantag af de för den Kongl. familjen
upplåtna slott samt för utrikesministerns boställsvåning och landshövdingeresidenset
i Östersund har staten hitintills, så vidt Utskottet
har sig bekant, icke bekostat möblering af dylika våningar; och då
det kan befaras, att ett bifall till ifrågavarande framställning möjligen
kommer att föranleda liknande anspråk från andra håll, sluxlle det, enligt
Utskottets tanke, icke vara välbetänkt att nu medgifva ett undantag
från ofvanberörda, hittills i allmänhet följda regel. Ett ytterligare
stöd för det olämpliga i en sådan åtgärd finner Utskottet i den omständighet,
att erforderlig tillsyn å de möbler, som af staten skulle
komma att bestås, icke skulle kunna utöfvas utan väsentliga olägenheter,
icke minst för de personer, hvilka af förmånen skulle komma i
åtnjutande.
Sedan Utskottet sålunda redogjort för de förutsättningar, under
hvilka Kongl. Maj:t ansett fondens indragning böra ifrågakomma, får
Utskottet med ledning af statsrådsprotokollet (sid. 20 o. ff.) meddela
en öfversigt af de åtgärder, som i öfrigt funnits böra vidtagas, derest
fonden skulle komma att indragas.
De är o:
att till det redan nu i staten upptagna belopp af 21,442 kronor
28 öre, som hitintills kontant utgått till fonden, bör läggas ett belopp
af 297,057 kronor 72 öre, hvarigenom slutsumman för landshöfdingelönerna
komme att uppgå till äskade beloppet, 318,500 kronor;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
11
att de afdrag, som under nuvarande innehafvares tjenstetid skola
ega rum å landshöfdingelönerna i Jönköpings och Elfsborgs län för
åtnjutna bostadsförmåner med tillhopa 6,800 kronor, efter fondens indragning
böra ingå till förevarande hufvu dtitels allmänna besparingar;
att det åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län
beviljade personliga lönetillägg bör med det belopp, hvarmed detsamma
jemte lönen öfverskjuter den för landshöfdingebeställningen
föreslagna lön, eller 1,000 kronor, uppföras å allmänna indragningsstaten,
att derifrån utbetalas till nuvarande innehafvaren af beställningen,
så länge han dervid qvarstår;
att det under inkomsttiteln »extra uppbörd» redovisade belopp åt
1,350 kronor, som för amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen
i Vermlands län enligt gällande bestämmelser borde utgå från
fonden från och med 1875 till och med år 1885, med fondens indragning
år 1884 bör upphöra att utgå;
att beträffande landshöfdingelöneregleringsfondens här ofvan omförmälda
inkomstbelopp — förutom nyssnämnda 21,442 kronor 28 öre
— riksstatens anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag, ersättningar», bör efter fondens indragning icke vidare
utgå;
att inkomsten af arrenden bör upptagas och beräknas i riksstaten
bland statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;
att
utaf de i 3:dje punkten i förteckningen å fondens inkomster
af åtskilliga ersättningar m. m.
a) de ersättningar, enligt 1882 års markegång, tillsammans uppgående
till 385 kronor 89 öre, som till fonden erlagts af allmänna
verk för till dem upplåtna jordområden å de landshöfdingarne anslagna
löningsjordar, nemligen af:
Fång v år d s s ty r e Isen:
för en del af lägenheten Stallhagen i Vesterås stad;
för den till cellfängelsets i Gette disposition upplåtna Kungsträdgården
vid Gette stad; och
Arméför va It ni ngen:
för en till Lifregementets husareorps upplåten jordrymd vid
Örebro stad,
vid fondens indragning icke vidare böra utgå,
12 Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 12 a.
b) den af kommuner och bolag utgående afgäld för till dem för
all framtid upplåten jord, samt afgälden för den å viss tid afsöndrade
andel af Halmstads slottsjord, tillhopa utgörande år 1882 17,409 kronor
83 öre, bör upptagas bland statsverkets arrendemedel;
c) boställsräntorna, uppgående för nämnda år till 446 kronor 53
öre och hvilka vid utgången af nu gällande arrendeaftal angående de
boställsjordar, hvaraf räntorna utgå, komma att upphöra, höra intill
dess redovisas bland statsverkets ordinarie inkomster under titel
»ränta»;
d) hyresmedlen för en källare i Nyköpings gamla slott äfvensom
planpenningarna för f. d. kronomagasinet Helgevärma, tillsammans
uppgående för år 1882 till 106 kronor 25 öre, böra redovisas bland
statsverkets inkomster under inkomsttitel »extra uppbörd»;
e) den ersättning, som jemlikt förordningen den 15 Juni 1883
bort trån statsverket till fonden utgöras för den från och med 1884
till statsverket indragna afgälden för upphörd dagsverksskyldighet vid
Alnarp, hvilken afgäld för år 1882 utgjort 4,402 kronor 80 öre, bör
vid fondens indragning förfalla.
I nu gällande riksstat äro för landsstaterna i länen uppförda:
Anvisning i kontant, deraf 95,000 kronor
reservationsanslag ...................................................... kronor 2,334,489: —
Indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag, ersättningar ............................................... „ 150,900: —
summa kronor 2,485,389: —
I enlighet med hvad förut blifvit nämndt skulle anslaget till indelningsersättningar
från riksstaten uteslutas, och penninganslaget förhöjas
med 297,057 kronor 72 öre eller till ......... kronor 2,631,546: 72
samt riksstatens anslag till landsstaterna i länen
alltså med ............................................................... „ 146,157: 72
komma att öfverskjuta nuvarande beloppet af samma anslag.
Deremot skulle statsverkets inkomster komma att årligen ökas
med de till landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrenden
och afgälder m. m., hvilka år 1882 utgjort tillhopa 141,394 kronor 89
öre och antagligen inom få år betydligt förhöjas, hvarjemte, i fäll Utskottets
förslag skulle bifallas, fondens i kontant utestående uppbörd
och utlånta medel skulle komma att tillfalla statsverket. Vidare skulle
statsverkets utgifter komma att minskas med de ofvan omförmälda,
fonden tillkommande ersättningar dels för jord, som upplåtits åt allmänna
verk, och dels för upphörd dagsverksskjddighet vid Alnarps
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
13
kungsgård, hvilka ersättningar för år 1882 utgjort tillhopa 4,788 kronor
69 öre.
Åberopande hvad Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet:
att Riksdagen må besluta att, med afslag å Kongl.
Maj:ts framställning om fortfarande dispositionsrätt
öfver landshöfdingelöneregleringsfonden, fondens behållning
vid 1884 års utgång i kontant, utlånta medel
och utestående uppbörd, Kongl. Maj:ts förevarande
framställning i öfrig! på det sätt bifalla,
att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte
samtliga fonden anslagna inkomster må med 1885
års ingång till statsverket indragas, emot det
a) att landshöfdingarne, jemte bibehållen rätt
till bostad i länsresidensen samt rätt att begagna de
dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar, erhålla
följande löner, nemligen: landshöfdingen i Göteborgs
och Bohus län 17,000 kronor, landshöfdingen i
Malmöhus *län 15,500 kronor och hvar af landshöfhöfdingarne
i öfriga 22 län 13,000 kronor, årligen;
b) att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar
åtnjuter rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente;
c) att landshöfding varder berättigad att från
och med månaden näst efter den, då han efter 65
lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf minst tio år
såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin
återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension af 7,000 kronor; och
d) att det under förevarande hufvudtitels anslag
till landsstaterna i länen uppförda anslag till “indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar“,
150,900 kronor, skall från riksstaten uteslutas,
och anvisningen i kontant under samma anslag,
hvarifrån afgår nu till landshöfdingelöneregleringsfonden
utgående 21,442 kronor 28 öre, höjas
med summan af de nu anvisade lönerna, 318,500 kronor;
samt
e) att det belopp, hvarmed den åt nuvarande
landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte
lönen beviljade personella lönetillökningen öfverskju
-
14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
ter den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda
1,000 kronor, uppföras å allmänna indragningsstaten,
att derifrån utgå till beställningens nuvarande innehafvare,
så länge han dervid qvarstår.
An!) Hjning 6:o. På underdånig anmälan af Statskontoret, att följande lands
tui
lands- statsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning derför till
staterna i vederbörande tjenstemän ännu blifvit å stat uppförd, nemligen:
länsmansbostället i Yester-Rekarne härad af Södermanlands län
'' ’ l£ mantal Berga N:o 1,
kronofogdebostället i Oxie och Skytts härads fögderi i Malmöhus
län 1 mantal Vallby N:o 12,
länsmansbostället i Oxie härads vestra distrikt af sistnämnda län
Anne och Allekärr,
kronofogdebostället i Oster-Nerikes fögderi af Örebro län 1 mantal
Attersta N:o 7 med qvarn, samt
länsmansbostället i Åkerbo härads första distrikt af Vestmanlands
län 1 mantal Aspa N:o 5,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget under “landsstaterna
i länen“ måtte ytterligare höjas med de belopp, hvartill nämnda
indragna landsstatsboställens afkastning i stat beräknats, eller tillhopa
6,472 kronor; och får Utskottet, jemte tillkännagifvande, att boställena
blifvit indragna, Berga N:o 1 och Aspa N:o 5, på grund af boställenas
olämplighet; Vallby N:o 12, på grund af tjensteinnehafvarens död;
Anne och Allekärr, på grund af tjensteinnehafvarens afskedstagande,
och Attersta N:o 7 med qvarn, på grund af tjensteinnehafvarens ingående
på den nya lönestaten, hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att penninganslaget
under landsstaterna i länen må höjas med det belopp,
hvartill förenämnda fem indragna landsstatsboställens
afkastning är i stat beräknad, eller 6,472 kronor.
Ålderstillägg.
Ang. ålders- 7:o. Kongl. Maj: t har föreslagit, att Riksdagen må medgifva, att
VpV'' de för undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,
landtbruksakademiens sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten
vid akademiens experimentalfält, undervisaren i fårskötsel och
ullkultur, den å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd och
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
15
fiskeriintendenten ifrågakommande ålderstillägg må från och med år
1885 utgå af förslagsanslaget “ålderstillägg''4, samt för sådant ändamål
från och med samma år höja detta anslag från 213,500 kronor till
239.000 kronor, eller med kronor 25,500.
Af statsrådsprotokollet (sid. 24 och ff.) inhemtas, att från detta
anslag utgå de ålderstillägg, som enligt faststälda löneregleringar tillkomma
tjenstemän, anstälde i departementets kansli, i statistiska centralbyrån,
i landtmäteristyrelsen, i öfverståthållareembetets kansli, vid
landsstaterna och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Deremot äro
enligt samma statsrådsprotokoll fortfarande på vissa af hufvudtitelns
ordinarie anslag till jordbruket, handeln och näringarna anvisade ålderstillägg
för åtskillige å samma anslag uppförde tjenstemän, hvilka, jemlik!
Riksdagens beslut och nådiga brefven den 29 Maj 1874 och den 1
Juni 1877, äro berättigade till ålderstillägg enligt de allmänna grunderna
för sådana tilläggs åtnjutande, eller för hvarje ålderstillägg fem kalenderårs
väl vitsordad tjenstgöring. Dylika ålderstillägg, alla å 500 kronor,
förekomma under följande anslag, nemligen under anslagen för:
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
3 ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning;
Landtbruksingeniörer
och deras biträden:
3 ålderstillägg åt 18 landtbruksingeniörer;
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
2 ålderstillägg åt landtbruk sakademiens sekreterare,
2 ålderstillägg för agrikulturkemisten,
2 ålderstillägg för intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält,
3 ålderstillägg för en undervisare i fårskötsel och ullkultur;
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
3 ålderstillägg för en undervisare i husslöjd;
Fiskerinäringens understöd:
2 ålderstillägg för fiskeriintendenten.
I statsrådsprotokollet meddelas vidare, att sammanlagda summan
af ålderstillägg, som kunna komma att under dessa anslag utgå, utgör
37.000 kronor. Hela denna summa vore dock ej anvisad, utan uppginge
de ålderstillägg, som tid efter annan, i den mån tjenstemännen
blifvit till lönförhöjning berättigade, vore anvisade å de särskilda anslagen,
till ett belopp af tillhopa 25,000 kronor, deraf å anslaget till
undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar 3,000 kronor;
landtbruksingeniörer och deras biträden 15,000 kronor; befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar 4,500 kronor;
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a,
befrämjande i allmänhet af slöjderna 1,500 kronor och fiskerinäringens
understöd 1,000 kronor.
Enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält och
med afseende å de af komitén gifna vitsord, vore derjemte landtbruksingeniören
Gustaf Theodor Ohlsson, undervisaren i fårskötsel och ullkultur
Thomas Hofman-Bang och undervisaren i husslöjd Albert Theodor
Ramström berättigade att från och med år 1885 komma i åtnjutande,
Ohlsson, som utnämndes år 1876, af första och de båda öfrige,
hvilka tillsattes år 1874, af andra ålderstillägget. Summan af dessa
ålderstillägg utgjorde 1,500 kronor, men som de för ålderstillägg till
undervisaren i fårskötsel och ullkultur och för undervisaren i husslöjd
redan anvisade medel lemnade tillgång till de för Hofman-Bang och
Ramström ifrågakommande ålderstillägg, skulle det endast vara ålderstillägget
till Ohlsson, som behöfde föranleda anslagsökning.
Då det hitintills iakttagna förfaringssättet med ålderstilläggens
inläggande i de särskilda anslagsbeloppen medför icke allenast den
olägenhet, att hvarje gång en af ifrågavarande tjenstemän intjenat ett
ålderstillägg, som icke kan med det för sådant ändamål redan å anslagstiteln
anvisade belopp bestridas, framställning måste göras till Riksdagen
om uppförande å anslaget af derför nödiga medel, utan äfven
den oegentlighet, att, då en gång alla dessa ålderstillägg blifvit uppförda,
reservationerna obehörigen ökas under de tider, då tjenstinnehafvare
ännu ej tillträdt sina ålderstillägg, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att de för undervisare
i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,
landtbruksakademiens sekreterare,
agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens experimentalfält,
undervisaren i fårskötsel och ullkultur,
den å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd
och fiskeriintendenten ifrågakommande ålderstillägg få
från och med 1885 utgå af förslagsanslaget till »ålderstillägg»,
samt för sådant ändamål från och med samma
år höja detta anslag med 25,500 kronor, eller från
213,500 kronor till 239,000 kronor.
Skiften och afvittringar.
fUrsarfvodet ^:o'' Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att
för star- Riksdagen må dels för år 1885 bevilja förhöjning i årsarfvodet med
shifteslandtmätare
m. m.
[7.]
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
17
400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som
icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för
storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor, dels medgifva,
det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa,
kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första
lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten
åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken, dels för år 1885 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt
hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i
styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för
år 1885 med 200 kronor.
Hänvisande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (sid.
27 o. tf.) lemnas i fråga om detta anslagsbehof, får Utskottet, under
erinran att Riksdagen för hvarje af de sist förflutna åren lemnat motsvarande
medgifvanden, hemställa,
a) att Riksdagen må för år 1885 bevilja förhöjning
i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, som icke kommer
att åtnjuta arfvode efter taxa samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med
400 kronor;
b) att Riksdagen må medgifva, att de belopp,
hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för
afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens
län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,
hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att
understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första
lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund
af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse
tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken;
c) att för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Vesterbottens och Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning af
400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och
Bih. till Rik sd. Vrot. 1884. 4 Sami. 1 Afä. 9 Iluft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. anslag
till storskiftes
och afvittringsverken.
[8.]
Ang. reservationsanslagens
förvandlande
till bestämda
anslag.
d) att tillfällig förhöjning i styresmannens för
afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år
1885 med 200 kronor må beviljas.
9:o. Vidare bar Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1885 för samma år utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 225,000 kronor, eller 12,000 kronor
mindre än för näst föregående år.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 29) blifvit. till stöd
för denna framställning anfördt hemställer Utskottet,
att till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1885 för samma år,
utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, må på extra
stat anvisas 225,000 kronor.
Statistiska tabellkommissionen.
10:o. I ofvan berörda af Herr Friherre Klinckowström väckta motion
N:o 1 bar på anförda skäl yrkats, att samtliga å sjette liufvudtiteln
uppförda reservationsanslag må upphöra att vara reservationsanslag och
i stället blifva bestämda anslag.
Hänvisande till det yttrande, Utskottet redan vid behandlingen
af anslagen under andra hufvudtiteln afgifvit, rörande denna motion,
får Utskottet här endast utlåta sig beträffande de delar af motionen,
som afse anslag under sjette hufvudtiteln, samt dervid till en början
anmärka, hurusom en af motionären anförd anslagstitel, nemligen
“Kongl.“ bibliotekets underhållande, uppenbarligen tillkommit af förbiseende
och att motionären antagligen afsett det till statistiska centralbyråns
bibliotek afsedda reservationsanslaget å 1,500 kronor.
Reservationsanslagen äro enligt hvad förut blifvit nämndt sådana
anslag, hvarå uppkommande behållningar ej ingå till de allmänna besparingarna
utan reserveras för utgifter till samma ändamål, hvartill
anslaget blifvit anvisadt. Benämningen reservationsanslag förekommer
väl först i 1841 års riksstat, men i sjelfva verket hafva sådana anslag
funnits långt förut. Så t. ex. förekom i 1823 års statsreglering å första
hufvudtiteln ett anslag af 30,000 R:dr b:co till hofstallets utfodring,
som var faststäldt såsom ett förslagsanslag, hvars behållningar skulle
reserveras till följande år för att användas till samma ändamål.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.
19
Beträffande de af motionären uppräknade reservationsanslag å
sjette hufvudtiteln torde Utskottet särskildt böra fästa uppmärksamheten
å de under N:is 8—19 i motionen (sid. 25) upppräknade anslag. I
sjelfva verket äro nemligen alla dessa anslag att anse endast såsom
ett enda anslag till “jordbruket, handeln och näringarne“ och den fördelning
af detta anslag på särskilda titlar som egt rum har, enligt
hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 23 December 1840
(N:o 174) gifvit till känna, tillkommit för att riksstaten mera åskådligt
måtte upptaga de särskilda föremål, till hvilka de å hufvudtiteln beviljade
anslag utginge. Vidare hafva Ständerna enligt skrifvelse den
5 Juni 1841 (N:o 364) beträffande samma anslag, hvilka från då varande
9:de hufvudtiteln öfverflyttats till 6:te hufvudtiteln, beslutat att anslagen
skulle under en särskild afdelning uppföras, och att de inom denna
afdelnings anslag uppkommande besparingar icke skulle få användas
till andra behof, än som vore att hänföra till dem, hvilka under samma
afdelning inbegrepes; hvaraf följer att Kongl. Maj:t eger att, oberoende
af den anslagstitel, hvarå behållning uppkommit, använda sådan
behållning till utgifter under en annan titel inom afdelningen.
Ungefär liknande är förhållandet med de i motionen under N:is
1—5 omförmälda anslag, hvilka tillsammans utgöra ett enda reservationsanslag.
Meddelande detta får Utskottet hemställa,
att förevarande motion jemväl i nu behandlade
del må lemnas utan afseende.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
11:o. Under förutsättning att hvad Utskottet här ofvan under ^ng. uteslnanslagstiteln
“ålderstillägg“ hemstält vinner Riksdagens bifall, får Ut- inslaget af
skottet i enlighet med Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning hem- detföråUersställa,
tillägg an
visaÅP.
hp.lnrm.
att ifrågavarande anslagstitel minskas med det
belopp 3,000 kronor, som derå anvisats till ålderstillägg
åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning,
samt att i följd deraf anslaget nedsättes
från 175,400 kronor till 172,400 kronor.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. löner åt
ytterligare
två landtbruksingeniörer.
''[10].
#
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
12:o. Sedan Landtbruksakademiens förvaltningskomité i underdånigt
memorial den 14 September 1883 lios Kongl. Maj:t gjort framställning
om aflåtande af proposition till denna Riksdag angående anslag
på ordinarie stat till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med
en aflöning af 2,000 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit att Riksdagen
må medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer med enahanda
aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må från
och med år 1885 anställas, samt, för beredande af tillgång å härför
erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie anslaget “landtbruksingeniörer
och deras biträden“ med 4,000 kronor.
Vid 1883 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t likaledes efter derom
af förvaltningskomitén gjord framställning att från och med 1884 antalet
landtbruksingeniörer måtte ökas med två, så att hela antalet,
som förut varit 16, skulle komma att uppgå till 18; och får Utskottet,
innan Utskottet öfvergår till behandling af det nu föreliggande förslaget,
erinra om hvad förvaltningskomitén yttrade i det memorial,
som låg till grund för Kongl. Maj:t,s framställning till 1883 års riksdag.
Komitén yttrade nemligen bland annat:
att med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga
afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning
af sanka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af
säd eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde
år ifrån år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de
reqvisitioner å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet
begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal
sedermera stigit till 2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475
år 1882;
att, till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten
af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft,
flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större
samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora
arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän
härvid anlitat landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af
sådane under sista tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för
dylika laga förrättningar, hvilka vanligen kräfde många förrättningsdagar,
ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes
fördelning på flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det
Stats-Utslcottcts Utlåtande N:o 12 a.
21
icke allt för många andra jordbrukare på skilda håll skulle komma att
sakna biträde, råd ocli upplysningar;
att, då de allra flesta förrättningar voro af den beskaffenhet, att
de måste handläggas under den tid af året, då marken vore ofrusen
eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende
borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mera än 180 å 200 arbetsdagar
kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;
att, enär uti nådiga reglementet för de i statens tjenst anstälde
landtbruksingeniörer af den 8 December 1865 vore föreskrilvet, att
öfver undersökningarne skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,
plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefve en följd af de
utaf ingeniörerne ute på fältet utförda undersökningar, fullt upptoge
den återstående tiden af året; och
att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniörer under år
1882 sammanstäldes med tillgången på arbetskrafter för samma år,
omkring 216 förrättningsdagar belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer.
I sitt memorial af den 14 September 1883 har förvaltningskomitén
ytterligare erinrat, hurusom de agronomiska förrättningar, hvilka handläggas
af landtbruksingeniörerne, år från år varit i stigande, så att
dessa förrättningar ej kunnat i allo bestridas af de i statens tjenst då
anstälde 16 landtbruksingeniörerne, hvarefter komitén vidare anfört, att
det vore att emotse, att nämnde tjenstemän skulle komma att anlitas
vida mera än förr, när under 1884 och påföljande år lån komme att
sökas från odlingslånefonden, hvadan beliofvet af agronomiska biträden
för uppgörande af afcliknings- och odlingsplaner säkerligen blefve vida
större än under de föregående åren; och att ytterligare två landtbruksingeniörer
borde på ordinarie stat antagas, på det att de motsedda
ökade förrättningarne för afdikning och odling af sanka trakter måtte
kunna handläggas i behörig tid och ordning, hvilket ej kunde medhinnas
med de landtbruksingeniörer, som vid tiden för memorialets afgifvande
funnos anstälde, samt de tvenne, till hvilkas anställning vid
förra riksdagen lemnats anslag och hvilka komme att träda i tjenstgöring
med år 1884.
Enligt upplysningar från landtbruksakademiens tjenstförrättande
sekreterare hafva reqvisitionerna å biträde af landtbruksingeniörer
äfven under år 1883 varit i stigande, i det att begärde arbetsdagar
under nämnda år uppgått till 3,507; och har sekreteraren tillika meddelat,
att utaf de göromål, till hvilka biträde sålunda reqvirerats, ej
mindre än 600 förrättningsdagar måst i brist af arbetskrafter eftersättas.
22
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. uteslutande
från
anslaget af
det för ålderstillägg
anvisade
belopp.
[11].
Ang. uteslutande
från
anslaget af
det för ålderstillägg
anvisade
belopp.
[12]-
Ang. minskande
af
anslaget.
Då på grund af hvad sålunda blifvit anfördt behofvet af ökadt
biträde utaf landtbruksingeniörer utöfver de 18, som numera äro anstälde
i statens tjenst, blifvit ådagalagdt, får Utskottet, med erinran
att enligt gällande grunder aflöningen för landtbruksingeniörer utgör
i lägsta graden 2,000 kronor, förutom rese- och traktsmentsersättning,
samt kan ökas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring till §,500 kronor,
efter ytterligare 5 år till 3,000 kronor och efter ytterligare 5 år till
3,500 kronor, hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två
landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner,
som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må från och
med 1885 anställas, samt, för beredande af tillgång
å härför erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie
anslaget till “landtbruksingeniörer och deras biträden“
med 4,000 kronor.
13:o. Under förutsättning att Utskottets här ofvan gjorda hemställan
vid anslagstiteln “ålderstillägg“ varder af Riksdagen bifallen
får Utskottet hemställa,
att Riksdagen med bifall till Kong!. Maj:ts
derom gjorda framställning må minska anslaget till
“landtbruksingeniörer och deras biträden“ med det
derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor
och således bestämma detta anslag till 47,500
kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
14:o. Likaledes får Utskottet under den i näst föregående punkt
gjorda förutsättning hemställa,
att Riksdagen med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit må minska anslaget till “befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar“ med det
derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 4,500 kronor
eller från 45,950 kronor till 41,450 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
15:o. Under denna anslagstitel har Herr Friherre KlincJcowström
i sin ofvanberörda motion (N:o 1) bland annat yrkat, att anslaget till
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
23
hästafvelns förbättrande, som nu utgör 93,550 kronor, deraf särskildt
35,000 reservationsanslag till prisbelöningar för hästar, måtte i 1885
års riksstat till 60,000 kronor nedsättas.
I motionen förmäles bland annat att enligt rikshufvudboken för
år 1880 reservationen å detta anslag för nämnda år utgjort 667,366
kronor, hvaraf, enligt motionärens uppgift, skulle framgå, huru de
s. k. reservationsanslagen onödigt hopade betydliga summor för jemförelsevis
mindre vigtiga ändamål.
Motionärens berörda uppfattning torde vara grundad derpå, att i
kapitalkontot till rikshufvudboken behållningen å förevarande anslag
icke är specificerad utan endast slutsumman upptagen, i följd hvaraf
kan uppstå den föreställning, att hela det reserverade beloppet är för
blifvande utgifter tillgängligt, men Utskottet har af uppgift, som blifvit
från Statskontorets riksboksslutsbyrå meddelad, inhemta!, att reservationen
till år 1882 redovisas sålunda:
Utgående balans för tillgångar. Enligt Styrelsens hufvudbok...... Afgå: Fastigheters värden......... |
Öfver- styrelsen. |
Strömsholms stuteri. |
I Ottenby stuteri. 1 |
Flyinge stuteri. |
Summa. |
|||||
20,630 |
84 |
1,064,946 836,850 |
08 |
489,150 288,600 |
06 |
1,092,225 896,300 |
83 |
2,666,952 2,021,750 |
81 |
|
Återstår |
20,630 |
84 |
228,096 |
08 |
200,550 |
06 |
195,925 |
83 |
645,202 |
81 |
Nemligen: |
||||||||||
Kontant behållning.................... |
408 |
94 |
4,341 |
61 |
7,275 |
19 |
481 |
33 |
12,567 |
07 |
Inventariers värden.................. |
428 |
40 |
180,940 |
55 |
178,266 |
13 |
175,226 |
68 |
534,861 |
66 |
Behållning af spanmål .............. |
- - |
— |
2,764 |
27 |
15,008 |
74 |
3,194 |
20 |
20,967 |
21 |
Utlånta medel ......................... |
19,733 |
50 |
5,000 |
— |
- - |
— |
10,000 |
— |
34,733 |
50 |
Fordringar ............................... |
--- |
— |
35,049 |
65 |
— |
— |
7,023 |
72 |
42,073 |
37 |
Säger |
20,630 |
84 |
228,096 |
08 |
200,550 |
06 |
195,925 |
83 |
645,202 |
81 |
Afgå: |
||||||||||
Skulder.................................. |
— |
— |
401 |
07 |
- - |
— |
— |
401 |
07 |
|
Summa |
||||||||||
reservation vid 1882 års utgång |
20,630 |
84 |
227,695 |
01 |
200,550 |
06 |
195,925 |
83 |
644,801 |
74 |
24
Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. uteslutande
från
anslagen af
de för ålderstillägg
anvisade
belopp.
[13, 14.]
På sätt förestående uppgift angifver, utgöres ifrågavarande reservation
till ojemförligt största delen af värdet af inventarier, hvari ingår
värdet af hästbesättningen vid stuterierna. Då dessa poster, likasom
behållningen af spanmål och proviant, naturligen icke böra tagas i
beräkning vid bedömande af det nuvarande anslagets behöflighet, samt
summan af den kontanta behållningen, utlånta medel och fordringar
efter afdrag af skulder icke uppgick till mer än 88,972 kronor 87 öre
och för öfrigt i sjelfva verket är att betrakta såsom förlag, lärer icke
nu anledning förefinnas att vidtaga någon förändring med förevarande
anslag, helst hästafvelns förbättrande icke kan anses vara något mindre
vigtigt ändamål, utan tvärtom är af stor betydelse, särskildt för landets
jordbrukande befolkning.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr Friherre Klinckowströms förevarande
förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Fiskerinäringens understöd.
16:o. Under förutsättning att hvad Utskottet under anslagstiteln
»ålderstillägg» hemstält vinner Riksdagens bifall får Utskottet på Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning nu ytterligare hemställa,
a) att Riksdagen må från och med år 1885 minska
anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna»
med det belopp af 1,500 kronor, som nu är till ålderstillägg
anvisadt, så att anslaget, som nu utgör 42,000
kronor, nedsättes till 40,500 kronor;
och b) att Riksdagen må från och med nämnda
år minska anslaget för »fiskerinäringens understöd»
med 1,000 kronor eller det belopp, som nu är till
ålderstillägg anvisadt, så att anslaget från nuvarande
18,600 kronor nedsättes till 17,600 kronor.
Extra utgifter.
Ang. anslaget 17:o. Till bestridande af extra utgifter finnes i riksstaten upp
*utgifter*
för dt ett ordinarie reservationsanslag å 15,000 kronor, och å detta an -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
25
slag hafva, enligt hvad Utskottet inhemtat, småningom gjorts besparingar,
på sätt nedanstående uppgift utvisar:
till |
år |
1875 |
utgjoi |
de reservationerna ............. |
............. 11,737: 70 |
kronor |
» |
)) |
1876 |
» |
x ............. |
............. 9,507: 17 |
3) |
» |
» |
1877 |
)> |
x ............. |
............. 10,379: 99 |
» |
>1 |
y> |
1878 |
x |
'')>'' ............. |
............. 6,714: 46 |
)> |
» |
» |
1879 |
x |
x ............. |
............. 8,667: 17 |
)> |
» |
T) |
1880 |
» |
» ............. |
............ 14,451: 22 |
)> |
;> |
» |
1881 |
» |
x ............. |
............. 22,176: 42 |
y> |
)> |
» |
1882 |
x |
» ............. |
............. 27,721: 90 |
X |
)> |
)) |
1883 |
» |
» .............. |
............. 29,517: — |
» |
)) |
» |
1884 |
x |
» .............. |
............ 35,004: 93 |
» |
Då häraf framgår, att anslaget icke allenast under en lång tid
visat sig vara fullt tillräckligt utan äfven att det medgifvit så betydliga
besparingars uppläggande, anser Utskottet sig kunna antaga att,
äfven om i den närmaste framtiden förändrade förhållanden skulle inträffa,
så att större belopp af anslaget behöfde användas och behållningarna
minskades, anslaget likväl utan olägenhet kan tåla vid någon
nedsättning. Utskottet vill derför föreslå, att anslaget till extra utgifter
må med 3,000 kronor nedsättas från och med början af nästkommande
år, så att anslaget i 1885 års riksstat skulle upptagas till endast
12,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må besluta att i 1885 års riksstat
sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter skall
bestämmas till 12,000 kronor och sålunda från nuvarande
15,000 kronor minskas med 3,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
18:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år finnas å Sjette hufvudtiteln uppförda, har någon annan
förändring icke ifrågakommit, än att Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget
till uskrifmaterialier och expenser, ved, in. m.u må för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma höjas med 534 kronor, eller från 118,340 kronor
till 118,874 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.
Ang. öf7''iga
ordinarie
anslag.
[15.]
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Utskottet hemställer derför,
att under förbehåll af den ändring i anslaget
till Kommerskollegium, som kan blifva en följd af
derom under riksdagens lopp inträffande nådig framställning,
samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,
hvilka icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda,
må uppföras till enahanda belopp som i
nu gällande riksstat, dock att i anslaget till “skrifmaterialier
och expenser, ved m. m.“ må få göras
den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma kan blifva erforderlig.
Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Sjette hufvudtiteln,
äro, förutom hvad under punkterna 2—4 här ofvan omförmälts, följande
framställningar gjorda:
Öfverståthåliareembetet.
Ang. anslag
till fortsatt
utgifvande
af “polisunderrättelser“.
[16.]
Ang. bidrag
till aflöning
åt exekutionsbetjeningen
i
Stockholm.
[17.]
19:o. Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser“ är af Kongl.
Maj:t begärdt samma belopp för år 1885, som under en följd af år för
samma ändamål af Riksdagen anvisats, eller 10,000 kronor; och då mot
denna framställning ej varit något att erinra, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under
år 1885 af “polisunderrättelser“ på extra stat anvisa
ett belopp af 10,000 kronor.
20:o. Vidare har Kongl. Maj:t såsom bidrag till aflöningen åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm äskat ett belopp på extra stat af 12,200
kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 36 och 37) redogöres för uppkomsten
af detta anslag, som allt ifrån 1881 af Riksdagen blifvit beviljadt, hvarjemte
Kongl. Maj:t meddelat, att åtgärder skola vidtagas för åstadkommande
under innevarande år af den utredning i ärendet, som vore
erforderlig för afgörande af uppkommen fråga, huruvida icke utgifterna
för aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm borde bestridas uteslutande
af staden sjelf. Utskottet har vid 1881 —1883 årens riksdagar
hemstält att i afvaktan på dylik utredning anslaget skulle fortfarande
på extra stat uppföras; och får Utskottet, då berörda utred
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
27
ning ännu icke åstadkommits, nu, och under uttalande af den förhoppning,
att förslag om frågans definitiva afgörande må varda till
nästkommande Riksdag aflåtet, hemställa,
att på extra stat för år 1885 må till Ofverståthållareembetets
förfogande anvisas såsom bidrag till
aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp
af 12,200 kronor.
Landsstaterna i länen.
21:o. Med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har sistlidne Riksdag
medgifvit, att de aflöningsbelopp, som till följd af den utaf Kongl. Maj:t
beslutade sammanslagningen af andra och tredje fögderierna i Upsala
län till ett fögderi blefve tillgängliga, finge användas för inrättande af
en kronofogde- och en häradsskritvaretjenst inom Jemtlands län; hvarjemte,
och då fögderiregleringen inom Upsala län icke skulle genomföras
annorlunda än i den mån någon af fögderitjenstemännen i de
båda fögderierna afginge, Riksdagen för uppehållande under innevarande
år af nämnda tjenster inom Jemtlands län på extra stat för samma år
anvisat 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kunde varda erforderligt.
Sedan Kongl. Maj:t derefter, enligt hvad i statsrådsprotokollet
(sid. 38 och 39) meddelas, den 22 sistlidne Juni beslutit, att af Jemtlands
läns tre fögderier skulle från och med innevarande år bildas
fyra fögderier, har den nya kronofogdetjensten blifvit tillsatt på förordnande
tills vidare. Till den nya häradsskrifvarebefattningen har
förslag upprättats, men handlingarna härom hafva ännu icke inkommit
till Civildepartementet.
Då någon af tjenstemännen inom Upsala läns förenämnda fögderier
ännu icke afgått, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,
att för uppehållande af de omförmälda båda fögderitjensterna inom
Jemtlands län under 1885 må på extra stat för samma år anvisas ett
anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas, samt att således för uppehållande
af omförmälda båda fögderi tjenster i Jemtlands
län på extra stat för år 1885 anvisas ett belopp af
6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan blifva
erforderligt.
Ang. anslag
till två fögderitjenster
i
Jemtlands
län.
[18.]
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
-Äng- anslag
till särskild
polisstyrka
å landet.
[19.]
Ang. anslag
för tillsynen
å statens jernvägsbyggnader.
[20.]
22:o. Af skäl att från Kong], Maj:ts Befallningshafvande i länen
inkommit framställningar om delaktighet i det på extra stat för innevarande
år anvisade anslaget till aflöning och underhåll af särskild
polisstyrka å landet, der sådan af förhållandena kan påkallas m. m.,
med belopp, som tillsammans uppgått till mer än den anvisade summan,
har Kongl. Maj:t ansett, att samma anslag fortfarande är behöfligt
samt derför af Riksdagen begärt beloppets anvisande jemväl för nästkommande
år.
1 nådigt bref den 10 November 1882 angående fördelningen af
1883 års anslag för ändamålet har föreskrifvits, att medlen finge af
Kongl Maj:ts Befallningshafvande användas dels till särskild polisstyrka
å landet, att utgå i form af aflöning och reseersättning åt de personer,
som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunde komma att i mån af behof
förordna att med polistjenstemans befogenhet och skyldigheter biträda
vid upprätthållande af ordning och säkerhet inom de särskilda länen,
dels till belöning för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande äfvensom med iakttagande, hvad anginge anslag
till särskild polisstyrka, att bidragen företrädesvis tilldelades kommuner,
livilka sjelfva lemnade motsvarande tillskott, eller der landsting
eller enskilde vore villiga att för ändamålet bidraga, och att undantag
härifrån endast måtte medgifvas i särskilda fall, då behof af polisuppsigt
funnes, och bidrag till bestridande af kostnaderna derför ej kunde
erhållas.
Liknande föreskrifter skulle komma att jemväl fortfarande tillämpas;
och hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885
anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att användas
till aflönande och underhåll af särskild polisstyrka å
landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande och gripande.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
23:o. I underdånig skrifvelse den 21 November 1883 har Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen rörande tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader
under år 1885 anfört att, ehuru dessa jern vägsbyggnader nu mera
erhållit större utsträckning än som förutsattes, då 1882 års Riksdag till
anordnande af tillsynen öfver dessa byggnader för år 1883 beviljade
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
29
ett anslag af 20,000 kronor, styrelsen likväl icke ville ifrågasätta, att
högre belopp för år 1885 dertill hos Riksdagen äskades än det för
hvartdera af åren 1883 och 1884 anvisade eller 20,000 kronor.
Berörda för år 1884 anslagna belopp, 20,000 kronor, har, enligt
hvad i statsrådsprotokollet (sid. 39) meddelas, af Kong], Maj:t fördelats
på enahanda sätt som 1883 års anslag till samma ändamål; och enär,
till följd af det vid sistnämnda års riksdag beslutade inköp för statens
räkning af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt denna
jernvägs ombyggnad och utsträckning, statens pågående jernvägsbyggnader
och deraf beroende göromål inom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
erhållit ett ej obetydligt ökadt omfång, har någon minskning
af kostnaderna för dessa göromåls bestridande ej ansetts kunna ifrågasättas;
hvadan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven för år 1885
på extra stat anvisa och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp
af 20,000 kronor, att användas för anordnande under samma år af tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader.
Då på grund af hvad sålunda anförts göromålens mängd och omfattning
icke lära medgifva att arbetskrafterna minskas, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för 1885 till
Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 20,000
kronor för anordnande under samma år af tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader.
24:o. Då det åt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gifna uppdrag Ang. arfvode
att taga befattning med de ansökningar om lån från den vid 1883 a\^ffiörer''
års riksdag beslutade odlingslånefonden medfört behof af ökade ar- m. m.
betskrafter dels för granskning och kontroll af planer och kostnads- [21.]
förslag i vida större omfattning än förr, dels ock för att ega tillgång
till särskilda biträden med nödiga insigter i de till odling af de utdikade
fälten hörande arbeten, har styrelsen i memorial den 15 September
1883 anfört, bland annat:
att de allra flesta af de i styrelsens arkiv inneliggande, i enlighet
med förut stadgade vilkor för erhållande af anslag eller lån och
gifna föreskrifter fullständigt utarbetade och granskade samt i öfrig!
förberedda planer och förslag till vattenaftappnings- och frostafledningsföretag
måste till vederbörande intressenter återsändas för förfullständigande;
att
till den granskning af inkommande planer, som sålunda å nyo
måste företagas, afseende icke allenast planerna för vattenaflednings
-
30
Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.
arbetenas utförande, utan äfven de för erhållande af statslån erforderliga
odlingsplanerna, styrelsens tjenstemannapersonal blefve otillräcklig,
särdeles som någon inom styrelsen anstäld tjensteman icke egde eller
kunde begäras ega den insigt och erfarenhet i landthushållning, som
erfordrades för bedömande af uppgjorda odlingsplaners beskaffenhet och
som för en fullständig granskning af dylika mål numera komme att
påkallas; samt
att styrelsen derför såge sig föranlåten anhålla, att styrelsen finge
anställa någon erfaren landtbruksingeniör eller annan lämplig person
för att i egenskap af extra byråingeniör biträda med ifrågavarande
planers granskning, samt att, intill dess Riksdagen blefve i tillfälle att
för ändamålet anslå nödiga medel, Eders Kongl. Maj:t täcktes för år
1884, till bestridande af en sådan extra tjenstemans arfvode och öfriga
tillfälliga omkostnader, i nåder anvisa ett belopp af högst 5,000 kronor.
Vid föredragning af detta memorial den 28 September 1883 har
Kongl. Maj:t bifallit styrelsens hemställan om anställande tills vidare
af en extra byråingeniör äfvensom, till bestridande af arfvode åt honom
samt af andra tillfälliga omkostnader, föranledda af bestyret med odlingsplanernas
granskning, af tillgängliga medel anvisat för år 1884
ett belopp af högst 5,000 kronor.
Under åberopande häraf har styrelsen i förenämnda skrifvelse af
den 21 November 1883 anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för år 1885 till samma ändamål anslå enahanda belopp.
Enligt hvad styrelsen meddelat, utgöras de tillfälliga omkostnaderna
hufvudsakligen af ersättningar till extra byråingeniören och styrelsens
distriktstjenstemän för resor i och för kontroll å odlingsföretagen.
Då af hvad i ärendet förekommit ansetts framgå, att behofvet af
en extra byråingeniör för ifrågavarande göromål äfven under år 1885
kommer att göra sig gällande, likasom att andra tillfälliga omkostnader
i följd af kontrollen öfver odlingsföretagen äro att under samma
tid emotse, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1885 anvisa och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
5,000 kronor, till bestridande ej mindre af arfvode åt den för granskning
af vattenaflednings- och odliugsplaner hos styrelsen anstälde extra
byråingeniör än äfven af de andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen
kunde föranledas.
Utskottet, som inhemtat, att de till styrelsen hittills inkomna odlingsplaner,
för hvilkas utförande lån från fonden skulle tagas i anspråk,
endast uppgå till fem, kan likväl icke annat än tillstyrka Kongl.
Maj:ts framställning, enär, om målens antal ännu icke varit stort, sak
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
31
kunniga biträden hos styrelsen likväl för den närmaste tiden kunna
anses behöfliga, då styrelsen sjelf icke kan antagas vara i stånd att
derförutan egna dessa ärenden erforderlig utredning;
samt för öfrigt, på sätt anfördt blifvit, för kontrollen af arbeten
penningmedel ej kunna undvaras; hemställande Utskottet alltså,
att Riksdagen må på extra stat för 1885 anvisa
och ställa till Ivongl. Maj:ts förfogande ett anslag af
5,000 kronor, att användas till arfvode åt en extra
byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen
öfver odlingsföretagen kunna föranledas.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
25:o. Sedan 1882 års Riksdag på extra stat för år 1883 anvisat
10,000 kronor till ordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, samt landtbruksakademiens
förvaltningskomité, enligt nådig befallning, afgifvit förslag till ordningsstadgar
för undervisningen, äfvensom komitén för landtbruksläroverkens
organisation yttrat sig i ärendet, har Kongl. Maj:t i nådigt bref till
komitén den 13 April 1883 förordnat:
att första kursen för mejerielever så väl vid Ultima som vid Alnarps
landtbruksinstitut skulle taga sin början den 1 November 1883;
att förvaltningskomitén skulle ega att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af komitén ingifna förslaget, utfärda ordningsstadgar
att tills vidare tjena till efterrättelse vid undervisningen; samt
att hela det för mejeriundervisningen beviljade anslag för år 1883,
10,000 kronor, skulle af Statskontoret, på reqvisition af styrelsen för
vederbörande landtbruksinstitut, utbetalas med 5,000 kronor till hvardera
institutet, och att hvardera styrelsen skulle eg a att häraf, till anskaffande
af nödig undervisningsmateriel och vidtagande af de för
undervisningen behöfliga anordningar i öfrigt, använda hvad som ej
erfordrades för lärarens aflöning.
Sedermera har af Riksdagen äfven för år 1884 till anordnande
af högre mejeriundervisning vid landtbruksinstituten beviljats enahanda
belopp som för år 1883.
Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som, under det den vidtagit
förberedande åtgärder för undervisningens ordnande, kommit i
erfarenhet om att en tidsenligare bostad behöfdes för förste läraren
Ang. anslag
till uppförande
vid Alnarp
af en
bostadsbyggnad.
[22.]
32
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12 a.
och föreståndaren för mejeriskolan, har nu uti en till Eders Kongl.
Maj:t ingifven skrift gjort framställning om afhjelpande af denna brist
och dervid andragit: att förste läraren vid mejeriskolan, som åtnjöte
en lön af 4,000 kronor, ej skäligen kunde inrymmas i ett par rum
bland skolans elever, utan måste erhålla en sådan bostad, att han
sattes i tillfälle att lefva såsom gift, hvartill dock för närvarande utrymme
fullkomligen saknades vid institutet, och hvilket endast genom
en nybyggnad kunde beredas; att i den underdåniga framställning, som
af Malmöhus läns hushållningssällskap den 27 September 1880 gjordes
om beviljande af anslag till ordnande af högre undervisning i mejerihandtering
vid Alnarp, behofvet af en särskild byggnad för beredande
af bostad åt skolans lärare framhållits, hvarför utgiften enligt det kostnadsförslag,
som åtföljde de då ingifna ritningarna dertill, belöpte sig
till 24,575 kronor; att, ehuru sedermera åtskilliga boningsrum blifvit
ordnade i mejeribyggnaden, behofvet dock qvarstode af bostad för mejeriskolans
förste lärare likasom för hospitanter eller personer, som,
utan att vilja ingå såsom elever vid skolan, önskade der vinna insigt
och praktisk skicklighet i mejerihushållning; att det emellertid nu mera
befunnits att endast hälften af det anslag, som af hushållningssällskapet
blifvit begärdt, behöfdes för uppförande af en byggnad för
nämnda ändamål; att don vid mejeriskolan antagne föreståndare och förste
lärare gjort hemställan att erhålla sådan bostad, att han kunde lefva
gift; samt att, då enahanda fordran otvifvelaktigt komme att framställas
af hvar och en lör ifrågavarande lärarebefattning lämplig person,
det berodde af denna fordrans beviljande, om en skicklig lärare skulle
kunna påräknas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har styrelsen
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för betryggande af den
högre undervisningen vid Alnarp, af allmänna medel bereda ett belopp
af 12,000 kronor till bekostande af en byggnad, afscdd för förste läraren
vid den högre mejeriskolan derstädes, och i hvilken byggnad
äfven ett par rum för hospitanter skulle anbringas.
Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hörd i ärendet, har
under den 16 November 1883 yttrat sig öfver framställningen, hvarvid
komitén öfverlemnat från styrelsen för landtbruksin sti tutet infordrade
ritningar och kostnadsförslag för den afsedda byggnaden, det
senare slutande å en summa af 13,700 kronor. För egen del har förvaltningskomitén,
med hänsyn till dels de utmärkta anordningar, som vid
institutet vidtagits för åstadkommande af fullständig högre undervisning
i mejerihushållning, hvartill så väl institutet med egna medel som
Malmöhus läns hushållningssällskap medelst särskilda bidrag medverkat,
dels ock vigten för landthushållningen, att mejerihandteringen inom
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
33
landet uppdrefves till högsta möjliga fullkomlighet, hvartill fordrades,
att fullt skicklige lärare kunde mot nöjaktiga vilkor anställas, tillstyrkt
bifall till styrelsens för landtbruksinstitutet underdåniga anhållan, helst
styrelsen förklarat sig vilja af egna medel fylla skilnaden mellan detbegärda
anslaget 12,000 kronor och den summa 13,700 kronor, till
hvilken kostnaden vore beräknad. Beträffande den å byggnadsritningen
upptagna inredningen för ifrågavarande hus har förvaltningskomitén
emellertid anmärkt, att denna inredning borde kunna göras vida lämpligare
och mera ändamålsenlig än den å planritningen föreslagna; på
grund hvaraf förvaltningskomitén hemstält, att planritningen till rumindelningen
i byggnaden ej matte till efterrättelse fastställas, utan att
det måtte öfverlåtas åt institutets styrelse att vid densamma vidtaga
de ändringar, som efter förnyad granskning af den föreslagna rumindelningen
funnos lämpliga.
Vidare har Öfverintendentsembetet, uti underdånigt utlåtande den
4 December 1883, biträdt förvaltningskomiténs hemställan om omarbetning
af planritningen öfver rumindelningen, dervid nämnda embete förmält
sig anse någon tillökning icke härigenom föranledas i det angående
byggnaden upprättade kostnadsförslaget, emot hvilket, likasom
emot husets fagader, embetet ej funnit skäl till anmärkning.
För närmare upplysning om de anordningar, som blifvit vidtagna
vid Alnarps landtbruksinstitut för åstadkommande af ifrågavarande undervisning,
har, på anmodan af chefen lör Civildepartementet, föreståndaren
för institutet under den 21 December 1883 afgifvit yttrande, hvaruti
lemnats en detaljerad redogörelse dels för arbetena med iordningställandet
af sjelfva mejerilokalen och för undervisningen vid mejeriet,
dels ock för '' de medel, som härtill blifvit använda. Af denna redogörelse
liar inhemtats: att åtskilliga anordningar vidtagits för att inom
mejeriet få till stånd en mönstertillverkning af smör och ost; att särskild!
mejerilaboratorium inrättats; att ett mindre gasverk blifvit bestäldt och
särskildt rum derför ordna dt; att en ny och rymlig trappa blifvit byggd
till mejeriets öfra våning, der boningsrum för sex elever och en större
föreläsningssal inredts; att redskap af alla slag anskaffats; att sex elever
och två hospitanter antagits vid mejeriskolan, hvars verksamhet tagit sin
början med ingången af sistlidne November månad; att förste lärare, som
tillika är föreståndare, extra lärare för meddelande af undervisning i
byggnaders konstruktion och skötsel af ångmaskiner samt praktisk
lärare (eller mejerist) vid skolan anstälts; att af det för år 1883 anvisade
statsanslaget, 5,000 kronor, 666| kronor utgått till förste lärarens
aflöning för November och December månader och återstoden 4,3334
kronor användts till skolans iordningställande; att hushållningssällllih.
till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 5
34
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. anslag
till anordnande
af
högre undervisning
i
i mejerihushållning.
[23.]
skåpet i länet för mejeriundervisningens ordnande vid Alnarp anvisat
2,000 kronor till inredning af boningsrummen i mejeriets öfra våning
samt deras förseende med möbler och utbetalt 3,300 kronor med fraktkostnader
för den amerikanska redskapens anskaffande, hvarjemte nämnda
sällskap med 1,200 kronor bekostat länets mejerikonsulents resa till
Norra Amerika för att sätta honom i tillfälle att inlära den der bedrifna
ostberedningsmetod i ändamål att sedermera införa den vid
mejeriskolan; att institutet af egna medel bestrede de kostnader, som
utöfver ofvan angifna summor komrne att, uppstå för skolans ordnande
och undervisningsmateriels anskaffande, hvilka kostnader kunde beräknas
till omkring 2,000 kronor; samt att de årliga utgifterna vid skolan
utgjorde dels lön till förste läraren 4,000 kronor och laboratoriikostnader
1,000 kronor, eller tillhopa 5,000 kronor, hvilka kostnader skulle
bestridas af statsmedel, dels ock aflöning till extra läraren 500 kronor
och till mejeristen 700 kronor, eller tillhopa 1,200 kronor, hvilka kostnader
jemte utgifter för kosthåll och bostad till sistbemälda två personer
skulle utgå från institutets medel.
Hvad sålunda i ärendet förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande;
och enär förutom de i statsrådsprotokollet åberopade skäl,
nemligen vigten af att genom beredande af lämplig bostad vid skolan
fästa en förste lärare och föreståndare af framstående duglighet, för
uppförandet af den ofvan omförmälda byggnaden jemväl talar att för
undervisningens jemna gång fordras att en ständig och oaflåtlig uppmärksamhet
kan egnas åt densamma, hvilket icke torde kunna ske,
derest icke vederbörande lärare kan erhålla bostad å platsen, får Utskottet
i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
ett belopp af 12,000 kronor för uppförande vid
Alnarps landtbruksinstitut af en byggnad, afsedd
hufvudsakligen att inrymma bostad åt den vid dervarande
skola för den högre mejeriundervisningen
anstälde förste lärare.
26:o. För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t på
extra stat för år 1885 äskat, ett anslag af 10,000 kronor eller samma
belopp som i nu gällande riksstat upptagits; och vill i anledning af
denna framställning Utskottet hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
35
att Riksdagen på extra stat för år 1885 för
ifrågavarande ändamål må anvisa ett belopp af 10,000
kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
27:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t efter framställning
af Landtbruksakademien föreslagit, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885
anvisa följande anslag, livilka till enahanda belopp
finnas i nu gällande riksstat upptagna, nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;
b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor;
c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid akademiens agrikulturkemiska
och fysiologiska anstalt af akademiens
förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; och
d) såsom bidrag till underhållet af fem kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnes behof — inom
de orter, der hushållningssällskapen förbundit sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
samt bekosta aflöning till dessa och laboratoriitjenaren,
äfvensom årliga utgifter för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station,
eller tillsammans 15,000 kronor.
28:o. Likaledes i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag
och med erinran, att äskade beloppet öfverskjuter hvad som vid
de tre senaste riksdagarne äskats och beviljats med 500 kronor, för
att bereda en af geologerna ålderstillägg från och med 1885, hemställer
Utskottet,
att för fortsättande af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor
må för samma år på extra stat anvisas ett belopp af
86,000 kronor.
Ang. anslag
till allmänna
landtbrulcsmöten
m. m.
[24—27.]
Ang. anslag
till geologiska
undersökningarna.
[28.]
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. aflöningen
åt betjeningen
vid
Flyinge stuteri
m. m.
[29.]
Ang. anslag
till en andre
undervisare i
husslöjd och
en elev.
[30.]
Hästafvelns förbättrande.
29:o. I likhet med hvad vid flera föregående år egt rum har
Kongl. Maj:t äfven för nästkommande år begärt ett extra anslag af
5,937 kronor till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor.
Oaktadt det vill synas Utskottet som om stuteriernas ordinarie
inkomster borde kunna vara eller snart blifva tillräckliga för att bestrida
utgifterna för nu ifrågavarande ändamål har Utskottet dock icke
innan fullständig utredning derutinnnan vunnits eller för ändamålet
erforderliga åtgärder hunnit vidtagas velat föreslå anslagets upphörande,
hvadan Utskottet hemställer,
att Riksdagen med uttalande häraf må på extra
stat för år 1885 anvisa ett belopp af 5,937 kronor
att för ofvan uppgifna ändamål användas.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
30:o. På derom af Landtbruksakademiens förvaltniugskomité gjord
hemställan har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen må för år 1885
anvisa ett extra anslag af 3,500 kronor för anställande af en andre
undervisare i husslöjd och en elev. Beloppet innefattar en höjning
med 500 kronor af det anslag på extra stat, som allt ifrån år 1878 utgått
till samma ändamål, och höjningen har föranledts deraf, att nuvarande
andre undervisaren i husslöjd ansetts berättigad att komma i
åtnjutande af ålderstillägg.
I statsrådsprotokollet erinras hurusom Kongl. Maj:t vid 1877 års
riksdag föreslagit Riksdag*en att medgifva, det första gradens aflöning
för undervisare i husslöjd finge utgöra 2,000 kronor och att aflöningen
måtte efter innehafvarens af en sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring
under eu tid af fem år, räknadt från och med året näst efter
det, då han blifvit, antagen, ökas med 500 kronor, och således utgå
med 2,500 kronor, samt vidare höjas efter fem års sådan tjenstgöring
till 3,000 kronor och efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring
till 3,500 kronor. Derjemte föreslogs att, för anställande af en ytterligare
undervisare i husslöjd och en elev, skulle på ordinarie stat beviljas
erforderliga aflöningsbelopp, 2,000 kronor åt undervisaren och
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
37
1,000 kronor åt eleven, hvilka båda dessutom skulle ega åtnjuta resekostnads-
och traktamentsersättning. Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit,
blef af Riksdagen bifallet, dock med den inskränkning att medel
till de för en ytterligare undervisare och en elev erforderliga aflöningar,
3,000 kronor, anvisades allenast på extra stat för år 1878; och
hafva derpå följande Riksdagar för samma ändamål anslagit enahanda
belopp.
Utskottet, som af statsrådsprotokollet inhemtat, att ifrågavarande
andre undervisare den 13 December 1878 antagits till befattningen
och att han med berömligt nit och skicklighet bestridt densamma,
har visserligen ej kunnat finna, att bemälde undervisare, såsom allenast
på extra stat anstäld, eger lika otvetydig rätt att bekomma ålderstillägg
som tjenstemän på ordinarie stat, men då billigheten kräfver, att han
må för år 1885 komma i åtnjutande af det lönebelopp, som af Kongl.
Maj:t äskats, hemställer Utskottet,
att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:t.s förslag
må på extra stat för år 1885 anvisa 3,500 kronor
för anställande under samma år af en andre
undervisare i husslöjd och en elev, samt för beredande
af ålderstillägg åt den förre.
31:o. Vidare och i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning
hemställer Utskottet,
att Riksdagen till befrämjande af husslöjden må
på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp till Kongl.
Maj:ts disposition af 10,000 kronor.
32:o. Under samma anslagstitel hemställer Utskottet slutligen,
att Riksdagen må på sätt för innevarande och
föregående år blifvit beviljadt jemväl för år 1885 på
extra stat bevilja:
a) såsom bidrag till upprätthållande aj väjskolan
i Borås med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsbidraget, 3,800 kronor;
b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare
vid samma skola 1,000 kronor under vilkor att lika
stort belopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns
landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och
c) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska
slöjdföreningens museum 4,000 kronor.
Ang. anslag
till ''befrämjande
af husslöjden.
[31.]
Ang. anslag
till väfskolan
i Borås och
svenslca slöjdföreningen.
[32 o.33.j
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Ang. anslag
till bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun.
[34.]
Ang. ersättning
för af
Statskontoret
gjorda förskott.
[35.]
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
33:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och förut
under flera år egt rum, hemställer Utskottet,
att under vilkor, att bergsskolorna i Filipstad
och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1885 fortsätta sin verksamhet
i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
å extra stat för samma år må anvisas ett belopp
af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige
i Jernkontoret utbetalas.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
34:o. Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd
och behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen
anmälas till ersättande, har Statskontoret under åren 1882 och 1883
förskjutit:
till tryckning af komiténs för afgifvande af förslag till afhjelpande
af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och
kommunala indelningar betänkande samt bindning och häftning af detsamma
.................................................................................. kronor 6,307: 50,
till arfvoden och resekostnadsersättningar åt
ledamöterne i komitén för revision af fiskeristadgan
och öfriga författningar, som beröra fiskerinäringen,
samt till arfvoden åt komiténs sekreterare och vaktmästare,
äfvensom till häftning m. m. af komiténs
betänkande............................................................................ „ 7,213: 07.
kronor 13,520: 57.
Med anledning häraf har Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen
att till betäckande af omförmälda af Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter anvisa ett extra anslag till belopp af 13,521 kronor.
Och får Utskottet hemställa,
att för godtgörande af ofvan angifna två förskott
må på extra stat för år 1885 af Riksdagen anvisas
13,521 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
39
Statens jernvägstrafik.
35:o. Under denna anslagstitel har Kong-]. Maj:t föreslagit:
till utförande af nya byggnader och anläggningar äfvensom till
inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor, och
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar 1,550,000 kronor;
samt att deraf må anvisas att utgå:
under år 1885:
å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar äfvensom
till inköp af inventarier 500,000 kronor
och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor;
samt
under år 1886:
till nya bvffffnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier
300,000 kronor;
och till ny rörlig materiel 550,000 kronor.
Af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 52 och tf.) hurusom i underdånig
skrifvelse den 21 December 1883 styrelsen för statens jernvägstrafik
anmält de behof af nya byggnader och anläggningar samt af den
förstärkning i rörliga materielen och inventariiförrådet, hvilka den
alltjemt i utveckling stadda trafikens fordringar enligt styrelsens åsigt
kräfde att under år 1885 få tillgodosedda, och hemstält, att Kongl.
Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag aflåta nådig proposition om
beviljande af de för dessa ändamål nödiga medel, nemligen:
till nya byggnader och anläggningar ..................... kronor 700,000: —
,, ny rörlig materiel................................................... ,, 1,550,000: —
,, inventarier för maskinafdelningen.................... „ 150,000: —
och till diverse inventarier för byrå-, ban- och
trafikafdelningarna ....... |
......................................... „ 100,000: — |
eller tillsammans kronor 2,500,000: — |
Och har styrelsen till närmare redogörelse för de ändamål, hvartill
berörda anslagsbelopp skulle användas, anfört följande:
“Hvad först den till nya byggnader och anläggningar afsedda
summan 700,000 kronor beträffar, får styrelsen hemställa, att dermed
finge bestridas följande arbeten:
Ang. anslag
till byggnader
in. in. viå
statens jernvägar.
[41.]
40
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.
A) Utvidgningsarbeten å stationerna.
Storlien: förlängning af ett stickspår för beredande af störr
till placering af qvarstående vagnar.................................
Östersund: utläggning af ett nytt sidospår m. m, för underlättandet
af tågrangeringar ...............................................
Erikslund: utläggning af ett nytt sidospår, enär endast ett
sidospår jemte hufvudspåret förut finnes och sommartiden
långa tåg dagligen måste mötas å stationen......
Lingbo: utläggning af ett stickspår för lastning af trävaror
från en närbelägen ångsåg.................................................
Ujjsnla: utsträckning af vattenledningen för erhållande af
nödiga brand- och vattenposter.........................................
Stockholms norra, utläggning af ett stickspår utmed Barnhusviken
för lossning direkt i vattnet af sådant virke,
som skall flottas öfver sjön till enskilda verks upplag
å Kungsholmen........................................................................
Katrineholm: förlängning af ett stickspår vid östra ändan
af stationen till vinnande af behöfligt utrymme för
vagnplacering..........................................................................
tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar
nödigt utrymme ...................................................................
anläggning af en ny lastkaj, enär den gamla är
otillräcklig ior sitt ändamål ...............................................
Grafversfors: utvidgning af spårsystemet, hvilket arbete
erfordras för att kunna ombesörja den större trafik,
som är att motse, sedan en ny masugn innevarande
år blifvit uppförd vid denna station................................
Nässjö: inköp af mark för stationsområdets utvidgning
jemte utläggning af flera nya sidospår, hvilka erfordras
för den alltmera tilltagande rörelsen vid denna station,
sedan numera icke mindre än fem jernvägslinier från
olika håll derstädes sammanträffa ..................................
Alf vesta: utsträckning af spårsystemet söderut för att erhålla
den längd å sidospåren, att de numera betydligt
förstorade godstågen kunna obehindradt mötas............
Ousby: utvidgning af spårsystemet af samma skäl, som
nyss anförts vid Alfvesta................................................. •
e utrymme
3,400: —
G,700:
3,900:
3,300:
2,400: -
3,G00:
G,200:
9,000:
2,400:
26,000:
32,000:
15,000:
3,700:
Transport 117,600:
Stats-U t skottets Utlåtande N:o 12 a.
Transport
Arlöf: utvidgning- af spårsystemet till vinnande af behöfligt
utrymme för den under senare åren betydligt
ökade rörelsen vid denna station.......................................
Malmö: tillbyggnad af godsmagasinet för erhållande af
ett särskild t magasin för ilgods..........................................
Jönköping: utläggning af ett stickspår å hamnbanan för
vagnars undanställning .........................................................
Habo: förlängning af första sidospåret för erhållande af
sådan spårlängd, att större tåg kunna mötas..............
Falköping: utvidgning af spårsystemet jemte utläggning
af ett särskild! manöverspår vesterut, allt för att
möjliggöra tågrangeringar och vagnvexlingar, utan att
lokomotiven behöfva utlöpa å hufvudspåret, och sålunda
såväl vinna tid genom att göra dessa rörelser oberoende
af ankommande och afgående tåg som förebygga
den fara, hvilken är förknippad med vagnvexlingar
å hufvudspåret.....................................................
tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar
behöflig! utrymme..................................................................
uppförande af ett boskapsskjul för hysande af de
kreatur, hvilka medfölja bantåg, som öfvernatta vid
denna station ..........................................................................
Väring: tillbyggnad af stationshuset, som från början är
uppfördt med ytterst små lokaler, hvilka numera
icke motsvara rörelsens fordringar...................................
Vretstorp: utvidgning af spårsystemet för erhållande af
den längd å första sidospåret, att större tåg kunna
mötas .......................................................................................
Rumla: tillbyggnad af stationshuset af samma skäl, som
ofvan anfördes för tillbyggnaden af Värings stationshus
......................................................................................
Fogelsta: utläggning af ett stickspår jemte uppsättning af
en s. k. rullkran, allt för underlättande af godsöfverflyttning
mellan statsbanans och Vadstena—Fogelsta
banans
vagnar.........................................................................
Svarta: utläggning af ett nytt sidospår, behöflig! för vagnars
placering.....................................................................
Fryksta: utläggning af ett timmerlastningsspår utmed
Transport
Bih. till Riksd. Frot. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft.
117,600:
8,800:
12,000:
2,000:
2,500:
12,000:
3,000:
3,000:
5,000:
2,000:
4,000:
6,000:
2,700:
180,600
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Transport 180,600: —
stranden af Fryken jemte uppsättning af ett timmerrippfordringsverk
för lastning af sådant virke, som
flottas till stationen ock skall vidare försändas på
jernväg .................................................................................. 7,400: —
B) Nya lokomotivstallbyggnader, kolbås m. m.
För flera lokomotivs inrymmande erfordras utvidgning
af lokomotivstallen vid följande stationer, nemligen:
Östersund: tillbyggnad af lokomotivstallet med
3 stallrum |
d:o d:o |
med |
2 |
stallrum |
25,000: 10,000: |
Tomteboda: d:o |
d:o d:o |
med |
2 |
d:o |
12,000: |
Hessleholm: d:o |
d:o d:o |
med |
2 |
d:o |
10,000: |
Dessutom |
erfordras vid: |
Vär tan: uppförande af kolbås till förvaring
af de stora qvantiteter stenkol, som derstädes
från fartyg lossas och uppläggas,
för att sedan efter hand utsändas till
distrikten ............................................................ 18,000: —
Mjölby: tillbyggnad af vattenstationen, erforderlig
för anbringandet af en ny cistern,
enär den äldre icke rymmer den vatten
mängd, som numera erfordras för att
motsvara lokomotivens behof ..................... 4,400: — 79,400: —
C) Verkstads- och förrådsbyggnader m. m.
Bollnäs: uppförande af en ny materialgård
med bodar till inrymmande af en del
effekter för reparationsverkstadens derstädes
behof ................................................... 2,300: —
Liljeholmen: uppförande af en gångbro öfver
spåren för att, enär de sistnämnda esomoftast
äro upptagna af tåg eller afstälda
vagnar, bereda en till undvikande af
Transport 2,300: — 267,400: —
Stats-TJtskoitets Utlåtande N:o 12 a.
Transport
olycksfall behöflig obehindrad passage till
och från de emellan stationen och sjön
belägna verkstadsbyggnaderna ..................
Malmö: tillbyggnad af vagnreparationsverkstaden,
hvilken, sedan vagnparken vid
statens jernvägar numera uppgår till inemot
9,000 person- och godsvagnar, är
alldeles otillräcklig för ett omsorgsfullt
handhafvande af vagnarnes underhåll ...
Göteborg: tillbyggnad af målareverkstaden af
samma skäl, som nyss anfördes för till
byggnaden
i Malmö.......................................
uppförande af en virkesbod vid skansen
Lejonet till förvarande af tort virke
för reparationsverkstädernas behof............
Kristinehamn: uppförande af en förrådsbyggnad
af tegel, enär å 4:de trafikdistriktet
till förvarande såväl af distriktsförrådet
som de för reparationsverkstaden behöfliga
effekter af flera slag för närvarande
endast finnes ett af gamla materialier
uppfördt skjul, som nu mera saknar nödigt
utrymme och dessutom i en nära
framtid skulle erfordra en kostsam reparation
..............................................................
2,300: —
7,500: —
120,000: —
25,000: —
12,000: —
12,000: —
267,400
178,800
D) Betjeningsbyggnader.
Väsby: uppförande af ett ekonomihus, innehållande
tvätt- och bagarestuga samt
vedbod för den i stationens boställs
lägenheter
inqvarterade personalen......... 1,200: —
Värtan: uppförande af en boställsstuga för
5:te trafikdistriktets trädgårdsmästare tilllika
med ett växthus, hvaraf distriktet
hittills varit i saknad, i brist på en plats
med lämpligt läge och nödigt jordområde 10,000: —
Huddinge: uppförande af ett ekonomihus för _
Transport 11,200: — 446,200
44
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Transport |
11,200 — |
den vid stationen boende jernvägsperso-nalen ................................................................. |
1,200: — |
Aneby: uppförande af en betjeningsbyggnad |
3,500: — |
Tidan: uppförande af ett ekonomihus för den |
1,200: — |
Alf vesta: uppförande af en betjeningsbygg-nad för 3:ne hushåll för inqvartering af |
9,000: — |
E) Öfriga nybyggnader.
Uppsättning af en ny morsetelegraflinie
mellan Östersund och Ange, för underlättandet
af en obehindrad telegrafering mellan
hufvudstationen Östersund och den söder
om Ange belägna delen af 6:te trafikdistriktet
.............................................................. 7,300: __
Anläggning af ett spår mellan Albano
station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation
vid Lill-Jans för öfverflyttning
af gods mellan nämnda jernväg och statsbanan
samt för att vid det numera starkt
bebyggda Ladugårdslandet kunna lasta eller
lossa gods, som skall afgå eller ankommit
på statsbanan, och dymedelst minska hopandet
af transportföremål å Norra och
Centralstationens magasin................................ 50,000: —
Uppsättning af s. k. distanssignaler
med tillhörande ledningar vid stationerna å
de bandelar, der snälltåg framgå, för ytterligare
betryggande af tågens säkerhet........ 60,000: —
För diverse nya byggnader och anläggningar,
som icke nu kunna uppgifvas, men
som erfarenheten visat behöfva företagas
mellan riksdagarne, upptages ett belopp af 110,400: —
Summa kronor
446,200: —
26,100: —
227,700: —
700,000: —
Staty- IHskottets Utlåtande N:o 12 a. 45
För den till ny rörlig materiel begärda summan skulle anskaffas:
15 lokomotiv, beräknade till............................................ 750,000 kronor,
10 personvagnar „ „ 90,000 „
250 godsvagnar „ „ 530,000 „
560 axlar och hjul ,, ,, 180,000 ,,
Summa 1,550,000 kronor.
Med det antal lokomotiv, staten redan eger, kan nätt och jemnt den
trafik, som för närvarande eger rum, besörjas, men ingalunda de anspråk
på ökad dragkraft mötas, som det år för år ökade bannätet och
växande rörelse uppställa. Visserligen lemnas, för hvarje gång en ny
handel öppnas, ett
fogande för anskaffning af lokomotiv och vagnar, men dessa belopp
äro så små, att hvad, som för dem kan inköpas, icke ens står i ett
nöjaktigt förhållande till den rörelse, som redan under de allra första
åren uppkommer å de nya bandelarne, och är följaktligen än mindre
vuxet den trafik, som sedermera å dem naturligen utvecklar sig. Kommer
nu härtill, att samtidigt med tillkomsten af nya jernvägslinier, och
i ej ringa mån till följd af en sådan utsträckning af bannätet, rörelsen
ökar sig å de äldre linierna, måste det tydligen blifva regeln, att den
rörliga materielen ständigt behöfver förstärkas, om icke jernvägens
transportförmåga skall förlamas; och när nu statsbanornas statistik
gifver vid handen, att deras bruttoinkomster under de sista sju åren i
medeltal stigit med 5 procent för året och denna stegring icke varit
möjlig utan en motsvarande ökning i transportarbetet, kan man deraf
sluta, att rörelsematerielen åtminstone i den närmaste framtiden äfven
bör ökas i samma mån eller öfverhufvud taget med 5 procent om
året.
En annan orsak till behofvet af en sådan förstärkning ligger deri,
att den äldre materielen blir efter hand utsliten och måste kasseras
eller ock undergå större reparation för att kunna göras ånyo användbar.
Den obrukbar blifna materielen ersättes väl på “underhållets*4 bekostnad,
men antingen den kasseras eller ånyo iståndsättes, åtgår, innan
den lucka, som uppstår, kan fyllas, en kortare eller längre tid,
under hvilken trafiken oaflåtligt ställer sina kraf på transportmedel.
Till följd häraf blir det nödvändigt att hafva tillgång till en reserv,
hvarmed rörelsen kan uppehållas i afvaktan på den tillfälligt odisponibla
materielens återinsättande i tjenst. För statsbanorna har behofvet af
en sådan reserv först på senare åren börjat göra sig känbart, enär
antalet af förnämligast lokomotiv, som till följd af förslitning under
46
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
mångårig och trägen användning måst ställas å sido, i väsentlig grad
ökats, så att detsamma för närvarande utgör 14; och då man tager i
betraktande, att af statsbanornas lokomotiv för Dåvarande 50 varit i
tjenst 20 år eller derutöfver samt 40 räkna mellan 15 och 20 tjenstår,
synes att någon minskning icke är att motse i antalet af dem, som
behöfva förnyas och för den skull icke kunna för en tid påräknas för
tjenstgö ringen.
Hur länge sådana maskiner måste stå obegagnade, beror på den
skyndsamhet, hvarmed reparationen kan utföras, och denna åter på utrymme
i verkstäder och tillgång på arbetsmaskiner. I sistnämnda afseende
äro statsbanorna, oaktadt de förbättringar som efter hand skett,
relativt till rörelsematerielens storlek ganska svagt utrustade. Styrelsen
har derföre äfven nu varit nödsakad hemställa om anslag för såväl
verkstädernas utvidgning som anskaffning af flera arbetsredskap,
och det är i förhoppning att hvad, som för dessa ändamål begäres,
blir heviljadt och derigenom göres möjligt att verkställa de erforderliga
större reparationerna mera obehindradt, än hvad hittills kunnat
ske, styrelsen ansett *sig kunna inskränka antalet af de lokomotiv,
som med snaraste böra anskaffas, till det ofvan upptagna eller 15
stycken, och ej öfverskrida det antal, som i och för sig betingas af
den tillökning i trafiken, man med stöd af erfarenheten har allt skäl
att påräkna.
Hvad vidare förstärkningen af vagnparken beträffar, så äro de
begärda 10 nya personvagnarne afsedda att inredas för 2:dra klass och
ämnade att delvis ersätta samma klass vagnar af äldsta konstruktion,
hvilka med sina trånga kupéer icke motsvara de anspråk, resande nu
mera hafva på utrymme och beqvämlighet, och derföre skulle med
borttagning af skiljeväggarne ändras till 3:dje klass vagnar.
Af de 250 godsvagnarne är största delen, 150 stycken, afsedd
att möta de stigande fordringar på transportmedel för virke, som äro
en följd af att å de norra linierna allt flera sågverk dels redan anlagts,
dels snart komma till stånd. Omkring 80 godsvagnar skulle göras
täckta, emedan i denna vagnsart förstärkning påkallas, mest för att
kunna verkställa de nu mera ganska betydande kreaturstransporterna
utan att utsätta djuren allt för mycket för den oblida väderlekens inflytelser,
samt de öfriga 20 anordnas till s. k. kylvagnar för mejeriprodukter
och resgodsvagnar.
Af den för inventarier för maskinafdelning en upptagna summan,
150,000 kronor, är afsedt till inventarier i verkstäder, lokomotivstall
och vattenstationer ett belopp af 50,000 kronor samt för inventarier
till den rörliga materielen ett belopp af 100,000 kronor.
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12a.
47
Drygaste delen af det förra beloppet skulle utgå till maskiner och
andra redskap i verkstäderna, å hvilkas behof af bättre utrustning, för
att kunna motsvara de i mån af materielens stigande antal och ålder
allt större krafven på utförandet med minsta möjliga tidsutdrägt af
nödiga reparationer och förnyelser, styrelsen i det föregående tillåtit
sig fästa uppmärksamheten, och endast mindre delar af samma belopp
skulle användas till dels verktygsmaskiner och värme- samt, belysningsapparater
i lokomotivstallen, dels insättning af nyare tids arbetsbesparande
uppfodringsmaskiner å åtskilliga vigtigare vattenstationer, der
förut handpumpar begagnats.
Med det senare beloppet, eller det för inventarier till den rörliga
materielen afsedda, skulle bestridas anskaffning af kraftigare bromsinrättningar,
för hvilka beräknats omkring 45,000 kronor, samt vidare
ångfinkeinredningar, värme- och belysningsapparater i vagnar, vedfamnmått
och kollämmar, dessa sistnämnde i hög grad nödvändige till följd
af de sedan norrlandsliniernas tillkomst ökade transporterna af träkol,
samt slutligen diverse inventarier till lokomotiven.
Vidkommande slutligen den för diverse inventarier för byrå-, banocli
tv afikafdelningarna upptagna anslagsposten, 100,000 kronor, får styrelsen
i underdånighet anmäla, att de hufvudsakliga utgifter, som dermed
skulle bestridas, äro anskaffningar af snöplogar, telegrafapparater,
apparater för beredning af s. k. fettgas och för elektrisk belysning vid
en del större stationer samt nytillkommen personals utrustning med
signalerings- och andra persedlar.»
På i statsrådsprotokollet anförda skäl har Kongl. Maj:t funnit
dels de 50,000 kronor, som af trafikstyrelsen ansetts behöfliga för ett
jernvägsspår mellan Albano station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation
vid Lill-Jans, kunna uteslutas ur beräkningen, dels ock att de
två poster för anskaffande af diverse inventarier för de särskilda, afdelning
arv a kunnat nedsättas från af styrelsen beräknade 250,000 kronor
till 150,000 kronor.
Beträffande återstående 2,350,000 kronor har Kongl. Maj:t ej
funnit skäl att i styrelsens förslag göra annan ändring än att, på sätt
ofvan anförts, en del af det begärda beloppet ansetts ej behöfva utgå
förrän 1886.
Förevarande framställning har hos Utskottet ej föranledt annan
erinran, än att det synts Utskottet lämpligast att, på sätt i dylika fall
i allmänhet skett, det behöfliga beloppet må i sin helhet fastställas,
men endast den del deraf, som är beräknad att utgå under nästa statsregleringsperiod,
må blifva i behörig ordning anvisad, och hemställer
Utskottet alltså:
48
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Aii g. åtgärder
för utredning
om olycksfallsförsäkring
för arbetare
m. m.
a) att Riksdagen må till utförande af nya byggnader
och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier
vid statens jernvägar bevilja ett extra anslag
af tillsammans 800,000 kronor och deraf för år 1885
anvisa ett belopp af 500,000 kronor; och
b) att Riksdagen, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, må
bevilja ett extra anslag af tillsammans 1,550,000
kronor samt deraf anvisa för år 1885 ett belopp af
1,000,000 kronor.
36:o. Herr Friherre R. KlincJcowström har i motion (N:o 3) i
Första Kammaren uttalat, att honom syntes rättast, att den utgift,
hvarom i föregående punkt förmäles, borde, enär densamma afsåge nybyggnader,
bestridas genom ett af Riksgäldskontor upptaget jernvägslän;
och vill Utskottet framdeles under riksdagens lopp derom meddela
utlåtande; hvilket här skolat
anmälas.
37:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 11) har Herr
A. Hedin föreslagit, att Riksdagen ville
dels i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
såväl låta utarbeta och i de delar, der sådant finnes nödigt eller
lämpligt, underställa Riksdagen lagförslag angående säkerhetsåtgärder
mot olycksfall i yrkesarbetet, angående arbetsgifvares ansvar för sådana
olycksfall, angående arbetares olycksfallsförsäkring, samt angående arbetares
ålderdomsförsäkring, som ock meddela föreskrifter om vissa,
för denna lagstiftning erforderliga, vare sig tillfälliga eller fortgående
statistiska undersökningar,
dels äfven för detta ändamål ställa till Kong]. Maj:ts förfogande
ett förslagsanslag å 25,000 kronor.
Hå det skulle medföra allt för stor vidlyftighet att här redogöra
för motionens innehåll, får Utskottet till densamma hänvisa under antagande,
att Riksdagens ledamöter egnat motionen den uppmärksamhet,
som den vidtutseende och i flera länder på dagordningen stående frågan
kräfver. 1 sjelfva verket är nemligen det ämne, som i motionen
behandlas, af beskaffenhet att böra tagas under omsorgsfull pröfning,
ty, om äfven inom vårt land förhållandena ännu icke gestaltat sig på
samma sätt som i andra länder med mera utveckladt fabriksväsende,
torde det kunna anses lämpligt att redan nu åt frågan egna en utred
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
49
ning, som kan bereda erforderlig klarhet i afseende dels å ändamålsenligaste
sättet och medlen att vinna det mål, som kan uppställas, dels
ock å betydelsen och omfånget af statens ingripande i densamma. En
sådan utredning lärer emellertid icke kunna vinnas utan att saken varder
öfverlemnad till behandling åt sakkunnige personer, på sätt motionären
hemstält, och först derefter torde det kunna komma i fråga att
besluta om de åtgärder, som kunna finnas lämpliga.
Utskottet, som finner det obehöfligt att särskildt anslag ställes
till Kongl. Maj:ts disposition för utredningens bekostande, helst Kongl.
Maj:t i allt fall icke lärer sakna medel att för tillfället bestrida densamma,
hemställer alltså,
att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, om och i hvad
mån åtgärder kunna finnas lämpliga för ordnandet af
förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare beträffande
möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande
af ålderdomsförsäkring åt arbetare samt derefter
göra de framställningar till Riksdagen eller vidtaga
de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena
kunna föranleda.
Stockholm den 19 Februari 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bih. till Riksd. Brot. 1884. 4 Sarnl. 1 Afd. 9 Höft.
7
50
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.
Reservationer:
vid lista punkten (angående upphörande af förslagsanslag):
af Herr A. P. Danielson;
af Herr Nils Petersson mot den af Utskottet använda motivering;
vid 4:de punkten mom. b (angående höjande af dagaflöningen för
kartografer) af Herrar L. Nordenfelt och Grefve S. Lagerberg;
vid 5:te punkten mom. a (angående bestämmandet af landshöfdingarnes
löner) af Herr Piss Olof Larsson, som yrkade, att de kontanta
löneförmånerna måtte bestämmas till lika belopp, eller till 13,000
kronor, för hvarje landshöfding;
vid mom. b och c (angående landshöfdings rätt till ersättning för
vissa resor samt pension) af Herrar A. P. Danielson, Ola Bosson Olsson;,
Nils Petersson, Ola Andersson, Sven Nilsson, Jan Andersson, Carl
Anders Larsson och Johan Anderson i Tenhult, hvilka yttrade:
“Under förutsättning att enighet inom Utskottet skulle kunnat
vinnas i hela frågan, och derigenom sannolikhet för enighet äfven emellan
Kamrarne, hafva vi biträdt Utskottets förslag i alla delar utom
pensionens bestämmande till 7,000 kronor, emot hvilket förslag vi reservera
oss med yrkande af beloppets bestämmande till 6,000 kronor,
eller samma pensionsbelopp som nu utgår och som t. ex. tillkommer
general.
Då emellertid Utskottet ansett nödigt, att en afgången landshöfding
skall erhålla 7,000 kronor årligen i pension — en hel liten förmögenhet
i mångas ögon — sedan den s. k. representationsskyldigheten
för honom väl må hafva upphört, vilja vi icke hafva frånträdt vår förbehållna
rätt att yrka afslag å den tillstyrkta reseersättningen, likasom
ock nedsättning af landshöfdingens i Göteborgs och Bohus län löneförmåner,
och detta äfven med fara att — såsom somliga påstå — hela
frågan då skulle komma att förfalla, hvilket vi dock så mycket mindre
frukta, som Rikets Ständers skrifvelse och beslut vid 1828—30 årens
riksdag ingalunda kan för all framtid betaga Riksdagen dess i grundlagen
tillförsäkrade rätt och ålagda pligt att verkställa statsregleringen
och bestämma löne- och pensionsvilkoren för nu ifrågavarande statens
embet-smän lika väl som för andra;“
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
51
vid mom. c (angående landshöfdingarnes pensionsrätt)
af Herrar Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, P. 0. Hörnfeldt och
Sven Andreasson, hvilka yrkade, att pensionsbeloppet måtte bestämmas
till 6,000 kronor;
vid mom. c (angående tiden för inträdande af landshöfdings pensionsrätt)
af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Friherre H. M. Palmstierna
och Friherre R. von Kraemer, hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i
ämnet framstälda förslag;
vid 12:te punkten (angående löner åt ytterligare två landtbruksingeniörer)
af Herr Liss Olof Larsson;
vid 25:te punkten (angående anslag till uppförande vid Alnarp af
en bostadsbyggnad) af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Andreasson;
vid 37:de punkten (angående åtgärder för utredning om olycksfallsförsäkring
för arbetare m. m.)
af Herr Ola Andersson, hvilken yrkade, att Utskottets hemställan
måtte affattas i följande ordalag:
att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida
och i hvad mån åtgärder kunna finnas lämpliga för
ordnandet af förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare
beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom
för beredande af ålderdomsförsäkring åt arbetare
och med dem jemförlige mindre jordbrukare och handtverkare,
samt derefter göra de framställningar till
Riksdagen eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till
hvilka förhållandena kunna föranleda.
Häruti instämde Herrar Ola Bosson Olsson, A. P. Danielson, Nils
Petersson, Carl Anders Larsson och Johan Anderson i Tenhult.
af Herr Liss Olof Larsson.
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1884-’års riksstat anslår:
Anvisning i |
Indelning och dermed jemförlig \ Friheter. j Ersättningar. 1 |
Summa. |
|||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
6,500 |
_ |
_______ |
6,500 |
||||
36,000 |
— |
- -T |
— |
- - |
— |
36,000 |
— |
17,000 |
— |
- - |
— |
_ _ |
— |
17.000 |
— |
76,700 |
— |
--- |
— |
- - |
— |
76,700 |
— |
76,400 |
— |
76,400 |
— |
||||
58,900 |
58,900 |
||||||
108,800 |
108,800 |
||||||
6,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
6,000 |
— |
75,222 |
— |
--- |
— |
- - |
— |
75,222 |
— |
2,334,489 |
150,900 |
2,485,389 |
_ |
||||
2,796,011 |
— |
_ _ |
— |
150,900 |
—| 2,946,911 |
— | |
Civil -
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag högst........
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ......
Departementschefen..................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......
Kommerskollegium .....................................................
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ...........
Reservationsanslag :
Till bibliotekets underhållande ...........................
„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi
„
officiella statistiska trycket ...........................
„ en statistisk tidskrift ...................................
„ utarbetande af en aflönings- och pensions
Landtmäteristaten.
.....................................................
Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........
Öfverståtbållareembetet................................................
Landsstaterna i länen:
Nuvarande anvisning i kontant (deraf 95,000 kroAfgår:
Nuvarande kontanta aflöning, som ingått
ringsfonden ...................................................
Höjes: dels med samtliga landsböfdingarnes nya
och dels med det belopp, hvartill fem inafkastning
är i stat beräknad, eller ......
Nuvarande ersättningar, 150,900 kronor, uteslutas
ning till statsverket.
Härom kommer Utskottet att
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
53
Litt. A.
riksstatens Sjette hufvudtitel.
" |
Förslag till blifvande riksstat: |
|||||||
Anvisning kontant. |
indelning och dermed jemförlig |
Summa. |
||||||
departementet. |
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
.............................................................................. |
6,500 36.000 17.000 *76,400 |
— |
— |
_ |
— |
— |
6,500 36.000 17.000 *76,400 |
— |
................................. 28,400: — |
||||||||
................... 1,500: — kariatsersättningar......... 12,000: — ............................. 15,000: — ....................................... 1,000: — statistik.......................... 1,000: — 30,500: — |
58,900 |
58,900 |
||||||
108,800 6,000 75,222 |
— |
— |
— |
- - |
— |
108,800 6,000 75,222 |
— |
|
nor reservationsanslag) 2,334,489: — ....................................... 21,442: — 2,313,047: — löner, tillhopa .............. 318,500: —- dragna landsstatsboställens ..........•''......,................... 6,472: — 324,972: — |
2,638,019 |
2,638,019 |
||||||
till följd af landshöfdingelöneregleringsfondens indrag- |
||||||||
3,099,541 |
_ |
i-- |
— |
| _ _ |
_ |
i 3,099,541 |
— |
framdeles afgifva utlåtande.
54
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1884 års riksstat anslår:
Anvisning i |
Indelning och dermed jemförlig |
Summa. |
||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Tpt |
2,796,011 |
— |
— — |
— |
150,900 |
— |
2,946,911 |
— |
106,400 |
— |
— |
— |
— — |
— |
106,400 |
— |
|
213,500 |
213,500 |
|||||||
1,040 |
6,635 |
11,900 |
19,575 |
|||||
250,000 |
250,000 |
— |
||||||
150 |
25 |
— |
210 |
— |
385 |
- |
||
Sgr |
3,367,101 |
— |
6,660 |
— |
163,010 |
— |
3,536,771 |
— |
63,000 |
63,000 |
|||||||
12,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
12,000 |
— |
|
175,400 |
— |
- - |
— |
— — |
— |
175,400 |
— |
|
58,500 |
— |
— — |
— |
— |
— |
58,500 |
— |
|
45,950 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
45,950 |
||
48,500 |
— |
--- |
— |
- - |
— |
48,500 |
- _ |
|
Tpt |
3,770,451 |
— |
6,660 |
— |
163,010 |
— |
3,940,121 |
_ |
Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskildt reser
expenser
för allmänna arbeten) ..........................
Ålderstillägg, förslagsanslag.......................................
Tillkommer: Förböjning ..........................................
Omflyttning från följande anslag: undervisnings
landtmanna
landtbruksinbefrämjande
i
landtmanbefrämjande
i
fiskerinärin
Gästgifvares
fribeter ..................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag .........
Färjor och färjekarlar ................................................
Jordbruket, handeln
Reservations
Skiften
och afvittringar................................................
Vägar och kommunikationer .......................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaAfgår:
omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...
Landtbruksingeniörer och deras biträden ..................
Tillkommer: Aflöning för ytterligare två landtbruksAfgår:
Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannaAfgår:
Omflyttning till anslaget för ålderstillägg
Länsveterinärer ...........................................................
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
55
Förslag till |
blifvande riksstat: |
||||||||
Anvisning kontant. |
Indelning och dermed jemförlig |
Summa. |
|||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kr onor. |
Ö. |
||
Transport |
3,099,541 |
— |
3,099,541 |
— |
|||||
vationsanslag, 40,000 kronor |
till undersökningar och |
106,400 |
106,400 |
||||||
anstalter för jordbruk och näringar........................... geniörer och deras biträden .. nanäringar ........................... allmänhet af slöjderna........ gens understöd................ |
.............. 213,500: — .............. 500: - 3,000: — 15,000: — 4,500: — 1,500: - 1,000: — 25,000: — |
239,000 |
239,000 |
||||||
1,040 |
— |
6,635 |
— |
11,900 |
— |
19,575 |
— |
||
250,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
250,000 |
— |
||
150 |
— |
25 |
— |
210 |
— |
385 |
|||
Sgr |
3,696,131 |
— |
6,660 |
— |
12,110 |
— |
3,714,901 |
— |
|
och näringarne. anslag. näringar................................ |
175,400: — |
63.000 12.000 172,400 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
63.000 12.000 172,400 |
|
ingeniörer........................ |
58,500: — 4,000: — 62,500: — |
||||||||
............. 15,000: — |
47,500 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
47,500 |
— |
|
näringar .............................. |
............... 45,950: — ................ 4,500: — |
41,450 |
41,450 |
||||||
48,500 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
48,500 |
— |
||
Transport |
4,080,981!— |
6,660j— |
12,110 |
— |
4,099,751 |
— |
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1884 års riksstat anslår: |
||||||||
Indelning och. dermed jemförlig |
||||||||
Anvisning |
anvisning, |
pä förslag. |
||||||
i kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
.. O. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
Tpt |
3,770,451 |
— |
6,660 |
— |
163,010 |
— |
3,940,121 |
— |
93,550 |
_ |
2,300 |
_ |
___ |
__ |
95,850 |
_ |
|
42,000 |
— |
— -- |
— |
— — |
— |
42,000 |
— |
|
21,500 |
__ |
_ |
21,500 |
_ |
||||
8,700 |
- - |
15 |
— |
8,715 |
— |
|||
18,600 |
— |
- - |
— |
— — |
— |
18,600 |
— |
|
Sgr |
587,700 |
— |
2,300 |
— |
15 |
— |
590,015 |
— |
50,000 |
50,000 |
|||||||
- - |
— |
62 |
— |
6.320 |
— |
6,382 |
— |
|
4,500 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
4,500 |
— |
|
2,700 |
— |
1,560 |
— |
6,000 |
— |
10,260 |
— |
|
30,000 |
— |
30,000 |
— |
|||||
15,850 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
15,850 |
— |
|
26,500 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
26,500 |
— |
|
43,000 |
— |
43,000 |
— |
|||||
118,340 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
118,340 |
||
15,000 |
— |
15,000 |
'' |
|||||
Sgr |
305,890 |
— |
1,622 |
—■ |
12,320 |
— |
319,832 |
|
4,260,691 |
— |
10,582 |
- |
175,345 |
— |
4,446,618 |
— |
Ilästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservations
Befrämjande
i allmänhet af slöjderna .......................
Afgår: Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................
Fiskerinäringens understöd .......................................
Afgår: Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...
Diverse
[^flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............
Sala bergslag ...........................................................
Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.........
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förTill
förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsTillJcommer
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag. Nuvarande belopp
Afgår: Nedsättning...............................................
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.
57
Förslag till blifvande riksstat: |
||
1 Anvisning i |
Indelning och dermed jemförlig |
Summa. |
Friheter. Ersättningar. |
anslag, 35,000 kronor, |
till prisbelöningar för hästar) ......................... 42,000: — ......................... 1,500: — ........................ 18,600: — ......................... 1,000: — |
Kronor. 4,080,981 93,550 40.500 21.500 17,600 |
.. O. |
Kronor. 6,660 2,300 |
ö. |
Kronor. 12,110 15 |
ö. __ |
Kronor. 4,099,751 95,850 40.500 21.500 17,600 |
ö. '' |
Sgr |
566,700 |
2,300 |
15 |
— |
569,015 |
— |
|||
anslag. |
50,000 |
50,000 |
|||||||
__ - |
62 |
6,320 |
— |
6,382 |
— |
||||
4,500 |
— |
_ |
- - |
— |
4,500 |
_ |
|||
slagsanslag .................. |
2,700 |
— |
1,560 |
6,000 |
— |
10,260 |
— |
||
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ............. |
30,000 |
— |
- - |
— |
30,000 |
||||
15,850 |
— |
— |
- - |
— |
15,850 |
||||
26,500 |
— |
____ |
— |
- - |
— |
26,500 |
_ |
||
43,000 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
43,000 |
— |
||
anslag.......................... |
.......................... 118,340: — .......................... 534: - |
118,874 |
__ |
118,874 |
_ |
||||
........................ 15,000: — ......................... 3,000: — |
12,000 |
_ |
_ _ |
_ |
12,000 |
||||
Sgr |
303,424 |
- |
1,622 |
- |
12,320 |
— |
317,366 |
~ |
|
Summa |
4,566,255 — |
10,582 |
- |
24,445 |
— |
4,601,282 |
Bih. till Iiiksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hiifl.
8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a,
Bii. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvndtitel.
* ......... '' ■" '' ~ |
| ! Kronor. ö. |
Tillfällig löneförbättring: |
|
För Kommerskollegium.................................................... *8,540: — „ bergsstaten .............................................................. 2,420: — |
10,960 — i ; | |
Rikets ekonomiska kartverk: |
|
För de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbot-tens län................................................................... 31,000: — ,, de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000: — |
76,000 - |
Öfver ståthällareembetet: |
'' i |
Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser1............... 10,000: — Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stock-holm .......................................................................... 12,200: — |
22,200 — i |
Landsstaterna i länen: |
|
För uppehållande af en kronofogde- och en härads- skrifvaretjenst inom Jemtlands län ............. ......... 6,800: — Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet...... 50,000: — |
i | 56,800 —1 |
Väg- och vattenbyggnadsstaten: |
j i |
För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbygg- nader ..................................................................... 20,000: — Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vatten- byggnadsstyrelsen, m. m.......................................... 5,000: — |
j 25,000''! — |
Skiften och afvittring ar: |
| |
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .................... |
225,000: — |
Transport [ 415,960| —
* Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.
Siats-Utskottets Utlåtande lS:o 12 a.
59
1 i Kronor. |
| Ö. |
||
Transport |
: 415,960 |
— |
|
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar: |
|||
Till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af bostad mejeriundervisningen ............................................... För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning |
12,000: — 10,000: — |
22,000 |
|
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: |
|||
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten........................................................ Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner, m. m............................ ,, arfvode åt en botanist vid Landtbruksakademiens För de geologiska undersökningarne............................... |
5,000: — 10,000: — 1,000: — 15,000: — |
117,000 |
|
Hästafvelns förbättrande: |
|||
Till aflönande af betjeningen vid Flyinge stuteri, m. m. |
..............• |
5,937 |
— |
Till befrämjande i allmänhet af slöjderna: |
|||
Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev ..................................................................... „ befrämjande af husslöjden ...................................... Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola ...... Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens |
3,500: — 4,800: — 4,000: — |
22,300! |
|
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: |
|||
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ........................ |
14,000 |
— |
|
Statskontoret: |
i |
||
Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud-titel ............................................................................................... |
13,521 |
||
Transport |
610,718 |
— |
60
Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
610,718 |
— |
Statens jernvägstrafik: |
||
Till utförande af nja byggnader och anläggningar äfvensom till inköp |
* 500,000 |
_ |
Summa |
1,110,718 |
— |
* Utskottet afgifver framdeles utlåtande huruvida beloppet skall uppforas på riksstaten eller utgå
af upplånta medel.
Bil. Litt. 0.
Tabell öfver extra ordinarie anslag utom liufvudtitlariie.
Kronor. |
ö. |
|
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade |
*1,000,000 |
* Utskottet afgifver framdeles utlåtande huruvida beloppet skall uppföras på riksstaten eller utgå
af upplånta medel.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.