-Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
1
X:o 72.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Juni 1883.
—. — — — Andra Kammaren den 12 — —
Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds
propositioner (N~:is 11 och 30) med förslag till ändringar
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.)
Till Konungen.
Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen i proposition af den
19 sistlidne Januari (N:o 11) att till efterrättelse från och med år 1884
antaga dels, under viss förutsättning, förslag till ändrad lydelse af § 12
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, dels ock, utan förutsättning,
förslag till ändrad lydelse af § 41 i samma förordning; samt i
proposition af den 2 sistlidne Mars (N:o 30) att antaga förslag till ändrad
lydelse af §§ 5, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36, 37, 38, 39, 42, 45, 46, 47
och 49 i nämnda förordning.
Till en början anser sig Riksdagen höra erinra om det särskilda
förhållande, som eger rum i fråga om ändrad lydelse af § 12. I skrifvelse
den 18 Januari 1883 anhöllo Stockholms stadsfullmäktige, att,
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Käft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
i sammanhang med vidtagande af öfriga af stadsfullmäktige föreslagna
ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, uti § 12
ordet »riksdaler» skulle utbytas mot »krona». Uti det till statsrådsprotokollet
för den 2 sistlidne Mars afgifna yttrandet öfver stadsfullmäktiges
framställning erinrade föredragande departementschefen, att
den föreslagna ändringen i § 12 blefve öfverflödig, i händelse paragrafen
erhölle den lydelse, Eders Kongl. Maj:t i propositionen till Riksdagen
af den 19 nästlidne Januari (N:o 11) föreslagit.
Af det nu anförda framgår sålunda, att, oaktadt Eders Kongl.
Maj:ts i propositionen N:o 11 afgifna förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande
paragraf måste, på sätt Riksdagen i annan skrifvelse af denna
dag tillkännagifvit, anses hafva förfallit, den af Stockholms stadsfullmäktige
föreslagna ändring i paragrafens lydelse dock bort af
Riksdagen tagas i öfvervägande i sammanhang med pröfning af Eders
Kongl. Maj:ts proposition N:o 30.
I öfrig! liar Riksdagen icke funnit anledning till annan anmärkning
än att, då enligt § 57 Regeringsformen kommunallag stiftas af
Konung och Riksdag gemensamt, nu ifrågasatta ändringar bort beslutas
i form af förordning med rubrik och inledning, om hvilken förordnings
ordalydelse fullständig samstämmighet mellan Konung och
Riksdag måste åvägabringas.
Af nu anfördt skäl har Riksdagen ej kunnat bifalla Eders Kongl.
Maj ds ifrågavarande förslag i oförändrad! skick, men deremot för sin
del be slutit följande
Förordning angående ändrad lydelse af §§ 5, 12, 15, 19, 22, 20,
31, 33, 36, 37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att §§ 5, 12, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36,
37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 5.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland stadens
röstberättigade män välde deputerade, som benämnas stadsfullmäktige
och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder
af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra
tillgångar för kommunens räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,
afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål
Riksdagen* Skrifvelse, Rr:o 12, 3
utse, och h vilka hvar inom sitt område äro för om förmäl da göromål
ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt h vilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock derför
främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de
allmänna behofven varda fylda i den mån tillgångar dertill finnas eller
kunna beredas.
§ 12.
\ id valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga
delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige för
staden är eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad
medlem af kommunen en röst för bevillning efter art. II bevillningsstadgan
till och med en krona samt vidare en röst för hvarje
derutöfver påförd hel kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej
ma för någon beräknas flere röster, än som svara emot en femtiondedel
af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre
antal röster, än det, som motsvarar bevillmngen för tio tusen kronors
inkomst af kapital eller arbete.
Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande
öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva för
mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifvcn och underskrifven af
utställaren samt. med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven
och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 15.
Öfverstuthållaren, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges sammanträden
förer ordet, då han tillstädes är, kan icke till stadsfullmäktig
väljas. Likaså äro af deras embete- eller tjenstemannaställning förhindrade
att vara stadsfullmäktige underståthållaren, polismästare och
stadens fiskaler äfvensom do tjensteman och betjente, hvilka i och för
sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem stälda
nämnder eller afdelningar redo skyldige.
4
Riksdagens Skrifvelse., N:o 72.
§ 19.
Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1 April,
sammanträda å första helgfria dag i Februari, April, Juni, Oktober och
December månader samt deremellan så ofta öfverståthållaren finner
sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas, då tio
eller flere af fullmäktige med uppgift om anledningen skriftligen derom
anhålla.
§ 22.
Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, der icke
minst hälften af dem äro tillstädes.
Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall bota till stadens kassa
två kronor samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
26.
Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:
att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål af
Kong]. Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af Öfverståthållare -embete!, Magistraten eller andra^vederbörande till dem hänskjutas;
att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, utdelningar eller personer likmätigt
de för hvardera af dem gällande instruktioner fullmäktiges pröfning
underställas;
att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag bevilja medel
till stadsutgifternas bestridande samt förordna om uttaxering af de
skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof erfordras, äfvensom i fråga om
utgifter för nya ändamål bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering
deraf skall ega rum; samt
att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders och af delningars räkenskaper och förvaltning
under näst förutgående året; egande fullmäktige, sedan revisionsberättelser
till dem inkommit och vederbörande fått tillfälle att öfver
o
Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
gjorda anmärkningar sig förklara, efter befogenhet afgöra huruvida
anmärkning må förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens rätt
bör vidtagas.
Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten Öfverståthållareembetet,
som af de till ämnet hörande handlingar bör skyndsamt erhålla del.
Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens nytta
och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget för sin verksamhet
än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå och besluta i alla för
kommunens medlemmar gemensamma angelägenheter.
§ 31.
Öfverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva gällande
kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen med undantag af
följande, hvaruti afgörande t. ankommer ensamt på fullmäktige, nemligen:
a) underdåniga framställningar till Kongl. Maj:t;
b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten äro af
den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående § mom. e bör tillämpas,
eller eljest afse påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för
längre tid än fem år;
c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende
revisionsanmärkningar;
d) öfverenskommelser och beslut rörande ordningen och arbetssättet
hos fullmäktige;
e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;
f) fråga om behörighet att säte och stämma bland fullmäktige
intaga;
g) antagande och entledigande äfvensom aflönande af den hos
fullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening; samt
h) beslut, hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart
väckt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna hänskjuten
fråga böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.
§ 33.
Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte öfverståthållaren
och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra ett särskildt
6 Riksdagens Skrifvelse, N:o 12.
utskott, som liar att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen af stadens
angelägenheter i alla rigtningar; till fullmäktige göra framställningar
och förslag, som i ett eller annat hänseende häraf kunna föranledas;
till föredragning bereda alla de ärenden för öfrig!, i hvilka fullmäktige
skola utlåtanden eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges
vägnar företrädesvis öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges beslut,
Detta beredningsutskott eger att ifrån de under stadsfullmäktige lydande
nämnder, afdelningar eller tjensteman infordra de yttranden och upplysningar,
som för ärendenas utredande äro af nöden, äfvensom att hos
Öfversfåthållareembetet omedelbart göra framställning om upplysningars
infordrande från embetsmyndigheter, på sätt för stadsfullmäktige i § 28
medgifvet är.
Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör ock i sådan
egenskap hos beredningsutskottet,
§ 36.
De i § 5 omförmälda nämuder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.
I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige
af Kongl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter
och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktionen
bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet
ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,
då hela nämnden eller några dess afdelningar kunna sammanträda för
att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag dertill och
underställa detsamma Kongl. Maj:ts pröfning.
Ofverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas
sammanträden samt att deltaga i öfvorläggningarna men
ej i besluten.
§ 37.
"Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige
genom val återbesätta de platser i nämnderna eller, der nämnd är
delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande tjenstgöringsårs slut
blifva genom afgång lediga.
Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
§ 38.
I
Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för
två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till
ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmäktige
som ock andre stadens innebyggare, som äro till fullmäktige
valbare.
§ 39.
Hvad till fullgörande af de åligganden, som här ofvan finnas i
allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna hafva att vidare iakttaga
så väl i fråga om föremålen för deras skilda verksamhet och den
befogenhet, dem hvardera tillkommer, som beträffande ordningen och
sättet för ärendenas behandling m. m. bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 41.
Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning fattadt
beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än särskild författning
sådant medgifver, må innebära påläggande af personlig eller
efter matlag utgående afgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan
än den i nästföregående § bestämda allmänna grund, skall till efterrättelse
gälla hvad i thy fall förordnadt eller beslutadt är.
§ 42.
De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad på
afdelningar, dessa böra inom den 15 Oktober hvarje år till stadsfullmäktige
aflemna förslag öfver de utgifter och inkomster, som under
det näst följande året äro för hvardera af dem att emotse; skolande
dessa förslag upptaga
å ena sidan:
de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss del deraf
under nämnda år till betalning förfalla;
de utgifter, hvilka kommunens behof vanligen göra af nöden, eller
som till följd af särskilda, redan fattade beslut förestå; samt
8
Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
de utgifter, som erfordras till företag, hvilka nämnden eller afdelningen
anser sig ytterligare böra till stadens allmänna nytta föreslå;
och å andra sidan:
alla för kommunalbehof beviljade anslag, söm vid det näst följande
årets uppbörd skola till nämnden eller afdelningen inflyta;
de inkomster, hvilka på annan grund antagas under samma år
komma nämnden eller afdelningen för kommunens räkning till godo; och
de belopp, till hvilka för särskilda behof medel böra genom uttaxering
beredas.
§ 45.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af
stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp för särskilda
behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Ofverståthållareembetet del deraf,
hvarefter bemälda embete låter genom sin afdelning för uppbördsärenden
debiteringen enligt senaste bevillningstaxeringslängd förrätta äfvensom,
der ej stadsfullmäktige genom beslut, som af Ofverståthållareembetet
godkännes, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang med den
af utskylderna till Kongl. Maj:t och kronan verkställa.
De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven tid
erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. ATid
indrifvandet af sådana medel må derutöfver hos den restskyldige såsom
ersättning för utsökningskostnaden uttagas tre öre å hvarje krona af
de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning skall till stadskassan
ingå.
§ 46.
De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman ingå eller efter
dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas i
Sveriges riksbank.
§ 47.
Vid hvarje redovisnings afgifvande eger uppbördsverket att till
fördelning bland de tjenstemän, som med debiteringen, uppbörden och
redovisningen haft befattning, godtgöra sig uppbördsprovision till det
9
Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.
belopp, som antingen genom öfverenskommelse eller genom särskild!
af Öfverståthållareembetet meddeladt beslut bestämmes.
§ 49.
Den, som med Magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 6
förmäles, eller med stadsfullmäktiges öller af dem tillsatta nämnders
eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes,
eger att deruti söka ändring genom besvär, hvilka jemte det öfverklagade
beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det
klaganden af beslutet erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad,
till Ofverståthållareembetet ingifvas.
Klaganden skall anses hafva af beskhet erhållit del den dag, då
det i öfverensstämmelse med §§ G och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit
genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen
till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrig! fast, utan så
är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest
hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, soin beslutet
fattat, då Ofverståthållareembetet vid bifall till besvären ock må om
upphäfvande af beslutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd
eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma
angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna
undanrödjas, må icke af Ofverståthållareembetet till pröfning upptagas.
Öfvergående stadgande.
Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från och med
den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre uppdrag äro ledamöter
eller suppleanter i nämnd eller afdelning, skola dock frånträda sina befattningar
med utgången af år 1883, hvadan nya val till nämnder och
afdelningar skola ega rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde
i December månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle valde
ledamöter och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom lottning
bestämmes, hälften eller, der hela antalet är ojemn!, det antal, som närmast
understiger hälften, utgå efter ett, års tjenstgöring.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft.
9
10
Riksdagens Skrifvelse, K;o 73.
Sitt sålunda fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl.
Maj:t tillkännagifva.
Med undersåtlig vördnad,
o. s. v.
Stockholm den 12 Juni 1883.
N:o 73.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Juni 1883.
—■ — — — Andra Kammaren den 12 — —
Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition (iV:o 12) med förslag till ändringar i stadgan
angående skjutsväsendet.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)
Till Konungen.
I proposition af den 19 sistlidne Januari (N:o 12) har Eders Kongl.
Maj:t under förutsättning, att Riksdagen godkände Eders Kongl. Maj:ts
proposition af den 8 i samma månad med förslag till förändring angående
bevillning, af fast, egendom samt, af inkomst, föreslagit Riksdagen
att till efterrättelse från och med år 1884 antaga ett förslag till ändrad
lydelse af §§ 22 och 23 i Stadgan angående skjuts väsendet.