2
Riksdagens Skrifvelse, N:o 46.
Detta ärende har Riksdagen nu till behandling förehaft, och har
Riksdagen funnit godt att meddela det af Eders Kongl. Maj:t äskade
godkännande af de med Spanien afslutade nya handels- och sjöfartstraktater.
Hvilket, till svar å Eders Kongl. Maj:ts proposition, Riksdagen
härmed får hos Eders Kongl. Maj:t anmäla.
Med undersåtlig vördnad etc.
Stockholm den 2 Juni 1883.
N:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 Juni 1883.
— — —. — Andra Kammaren den 2 — —
Riksdagens skrif velse till Konungen, angående obligatorisk veterinärbesiqtning
vid export af kreatur samt destnfi.ciering af
kreatursförande fartyg.
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 6 och
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 8).
Till Konungen.
Hos Riksdagen har förslag blifvit väckt, att Riksdagen måtte uti
skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes påbjuda sådana anordningar,
att alla för export till utlandet, dock med undantag af Norge,
3
Riksdagens Skrifvelse, N:o 46.
bestämda kreatur blifva omedelbart före inskeppningen af legitimerad
veterinär besigtigade, äfvensom att de fartyg, som äro bestämda att till
utlandet öfverföra kreatur, må före dessas emottagande blifva desinficierade.
Ehuru visserligen för närvarande någon elakartad smittosam kreaturssjukdom
icke förefinnes i vårt land och, med undantag afmul-och
klöfsjukan år 1875, hvilken snart utrotades, någon svårare sjukdom
bland kreatur icke inträffat sedan år 1856, då en elakartad lungsjuka
yppades i Skaraborgs län, torde det dock lätteligen kunna inträffa, att
kreatur, afsända från Sverige, vid ankomsten till utskeppningsorten befinnas
lida af tillfälliga åkommor, hvilka kunna framkalla misstanke om
sjukdom af vida värre beskaffenhet. Vigten af att åtgärder till förekommande
häraf vidtagas har äfven tillförene så väl hos Eders Kongl.
Maj:t som hos Riksdagen framhållits. Redan den 13 Juli 1878 ingick
Sydsvenska ångfartygsaktiebolaget i Malmö till Eders Kongl. Maj:t
med underdånig ansökning, att föreskrift måtte meddelas om skärpt
kontroll vid kreatur,sexporten, och sedan dess har icke något år förflutit,
utan att inflytelserika röster höjts i samma syfte. Då saken senast
i anledning af gjord framställning vid 1882 års riksdag behandlades,
lemnades en utredning af frågans olika stadier, utvisande, bland annat,
att ej mindre än sex hushållningssällskap hos Eders Kongl. Maj:t förordat,
skärpt kontroll vid kreatursexport. Denna framställning blef af
Riksdagen afslagen endast på den grund, att hushållningssällskapens
berörda framställningar då voro på Eclers Kongl. Maj:ts pröfning beroende,
hvilket fortfarande lärer vara förhållandet.
Då förslag om obligatorisk veterinärundersökning af kreatur, bestämda
för export, först väcktes i Sverige, befarade man flerstädes att
en sådan undersökning skulle innebära hinder för den fria handeln och
medföra minskning i kreaturens värde till förfång för egaren. Det oberättigade
i denna fruktan har emellertid sedermera ådagalagts af det
ångbåtsbolag, som förmedlar exporten till England från städerna Helsingborg,
Landskrona och Malmö, hvilket bolag ovilkorligen fordrar
veterinär undersökning af hvarje djur, innan det tages ombord å fartyget,
och har det visat sig, dels att denna åtgärd, långt ifrån att vara
i någon mån hinderlig, medfört, bland annat, den fördel, att kreatursegaren
icke äfventyrar att ett efter jern vägsresans besvärligheter af tillfällig
sjukdom lidande kreatur i brist af snar vård dör eller måste nedslagtas
ombord, dels ock att kostnaden för besigtningen blott uppgår
till det ringa beloppet af 30 öre för hvarje nötkreatur, 15 öre för kalf
och 10 öre för får eller svin. Så länge veterinärundersökningen icke
4
Riksdagens Skrifvelse, N:o 46.
är obligatorisk, lärer dock ett enskild! bolags åtgöranden icke blifva
särdeles verksamma, ity det af veterinären kasserade djuret kan saklöst
på annan väg utföras och sålunda indirekt nå England, hvarest, i händelse
djuret befinnes vara sjukt, dess ursprungliga hemort lätt lärer
kunna utrönas.
Ett ytterligare skäl för bifall till ifrågavarande framställning har
Riksdagen funnit deruti att den under år 1878 gifna lag, på grund
hvaraf Sverige för närvarande åtnjuter rättighet att utan nedslagning
införa nötkreatur i England, tillkommit under för Sverige gynsamma
omständigheter, och då ett märkbart sträfvande numera i England pågår
att till den inhemska jordbrukarens fördel försvåra eller förhindra
importen — hvilket sträfvande, bland annat, framträder i uttalanden af en
förening, benämnd »Farmer Alliance», hvars exekutivkomité helt nyligen
erinrat om nödvändigheten af mera kraftiga åtgärder för att förhindra
ny införsel och utbredning af kreaturssjukdom— torde med skäl
kunna befaras, att nuvarande för Sveriges kreatursexport förmånliga förhållanden
genom åtgärder från Englands sida lätteligen skulle kunna
förändras.
Ett oeftergiflig! vilkor för en ordnad kreatursexport är naturligtvis,
att befordringsmedlen jemväl från utskeppningsorten äro tidsenliga,
hvartill hör i främsta rummet, att nödig omsorg användts vid fartygens
byggande och inredning för att tillgodose djurens välbefinnande, lättheten
att förse dem med foder, vatten m. m., samt att den största renlighet
iakttages ombord. Det är också i England föreskrifvet, att efter
lossning af hvarje kreaturslast halm m. m. skall bortföras, samt att fartyget
efter rengöring skall desinficieras, och åligger det vederbörande
myndighet att egna noga tillsyn åt att detta efterlefves.
I Danmark har också lagstiftningen låtit sig angeläget vara att,
jemte det fartyget stälts under uppsigt af veterinärpolis, påbjuda, det
den danska exporten hålles alldeles afskild från andra länders, hvadan
det är förbjudet så väl att å ett fartyg med last af danska djur mottaga
ytterligare kreatur i främmande hamnar, som ock att ett fartyg, medförande
kreatur från utrikes ort, må komplettera sin last i Danmark,
och skall i nämnda land kreatursförande fartyg desinficieras, derest anledning
finnes att anse detsamma uti ifrågavarande afseende misstänkt.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då kreatursexporten
från Sverige bedrifves blott från ett fåtal hamnar, i följd hvaraf i
praktiskt hänseende något nämnvärdt hinder icke torde möta vare sig
för veterinärbesigtning eller fartygens desinficiering, får Riksdagen anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes påbjuda sådana anordningar, att
5
Riksdagens Skrifvelse, AT:o 47.
alla för export till utlandet (Norge undantaget) bestämda kreatur blifva
omedelbart före inskeppningen af legitimerad veterinär besigtigade, äfvensom
att de fartyg, som äro bestämda att till utlandet öfverföra kreaturen,
må före dessas emottagande varda desinficierade.
Med undersåtlig vördnad etc.
Stockholm den 2 Juni 1883.
N:o 47.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 Juni 1883.
1— — — — Andra Kammaren den 2 — —•
Riksdagens skrif velse till Konungen, angående ändring af nuvarande
edsformulär och revision af gällande föreskrifter angående
eder.
(Första Kammarens Andra Tillfäjliga Utskotts Utlåtanden Näs 4 och 6 samt
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 6).
Till Konungen.
Uti skrifvelse den 11 Maj 1876 anhöll Riksdagen, som för sin del''
godkände den uppfattningen, att samhället borde låta sig angeläget vara,
att icke någon ed bibehölles, hvilken utan fara kunde undvaras, att cn