N:o 4.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med
förslag till lag om sjöförsvaret; Gifven Stockholms
slott den 8 Januari 1883.
Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för
denna dag vill Kongl. Maj:t, med åberopande af § 80 Regeringsformen,
härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till lag om sjöförsvaret.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
OSCAR.
C. v. Otter.
Bill. till Tunnså. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft.
1
IF1 ör slag
till
Lag om Sjöförsvaret.
Flottans materiel.
§ L
Flottan, som är fördelad å två stationer, Carlskrona och Stockholm,
skall bestå af erforderligt antal pansarbåtar samt andra lämpliga krigsfartyg
och minbåtar.
Härtill komma för öfning, transport och andra ändamål erforderliga
fartyg.
§ 2.
Till flottan hörer äfven erforderlig materiel för det fasta minförsvaret
och för sjöfästningarne vid Carlskrona (Kungsholmen, Hästholmen,
Kurrholmen och God Natt).
Flottans personal.
§ 3-
Flottans personal utgöres af:
Stam,
Reserv och
Värnpligtige.
Till flottans personal hänföras äfven sjökadettkåren och skeppsgossekåren
samt månads- och daglönare vid flottans stationer.
§ 4.
Stammen upptager följande flottans kårer och stater:
Militära: Officerskåren,
Underofficerskåren,
Sjömanskåren.
3
Civila: Mariningeniörstaten,
Civilstaten,
Kleresistaten,
Lärarestaten,
Läkarestaten.
§ 5.
Officerskåren består af följande fast aflönade personal:
3 flaggmän,
6 kommendörer,
12 kommendörkaptener af l:sta klass,
12 kommendörkaptener af 2:dra klass,
62 kaptener,
80 löjtnanter.
S:a 175 officerare.
§ 6.
Underofficerskåren består af följande fast aflönade personal:
28 flaggunderofficerare,
212 underofficerare af 2:dra graden.
S:a 2*10 underofficerare.
§ 7.
Sjömanskåren består af 4,000 sjömän, deraf
1.000 förlagda å flottans stationer för ständig tjenstgörin
3.000 förlagda i orterna för uppfordring till tjenstgörin
de bestämmelser, som af konungen meddelas. * 1 2 * * 5
S:a 4,000 man.
§ 8-
Mariningeniörstaten består af följande fast aflönade personal:
1 öfverdirektör och chef,
2 direktörer,
5 ingeniörer
2 byggmästare,
5 extra ingeniörer samt
2 underingeniörer.
crq crq
4
§ 9.
Civilstaten består af:
4 sekreterare,
2 kamererare,
2 intendenter,
1 advokatfiskal,
2 auditörer,
3 kammarförvandter,
1 proviantmästare,
2 beklädnadsförvaltare,
1 sjnkhusförvaltare,
2 inventarieförvaltare,
2 materialförvaltare,
2 kassörer,
3 revisorer,
3 regementsskrifvare,
1 regementskrifvare och bokhållare,
1 bokhållare,
15 kammarskrifvare,
2 väblar,
2 förste vaktmästare,
4 vaktmästare.
Till civilstaten hänföres ock erforderlig betjening vid sjökrigsskolan
och sjökarteverket.
§ io.
Kleresistaten består af:
2 regementspastorer,
3 bataljonspredikanter,
2 klockare,
1 kyrkvaktare.
§ 11-
Lärarestaten består af de vid sjökrigsskolan anstälde lektorer samt
öfrige civile lärare vid denna skola och vid skeppsgosseskolan.
§ 12.
Läkarestaten består af:
1 fältläkare,
2 regementsläkare,
6 förste bataljonsläkare samt
läkarestipendiater till clet antal gällande stat utvisar.
§ 13-
Sjökadettkåren utgöres af sjökrigsskolans lärjungar, och bestämmes
antalet ynglingar, som årligen må i skolan intagas, af konungen.
§ 14.
Skeppsgossekåren utgöres af högst 400 skeppsgossar.
§ 15-
Månads- och daglönare anställas vid bageri-, qvarn-, sjukhus- och
magasinsinrättningarne, vid beklädnadsverkstädérna, vid kronans vattenledning
i Carlskrona och vid varfven efter de bestämmelser, som af
konungen meddelas.
§ 16.
Reserven består af den allenast vid krig eller större rustningar
tjenstgöringsskyldiga personalen, dels militär och dels civil.
§ 17-
Militärreserven indelas i:
reservbefäl,
reservunderbefäl,
reservmanskap,
§ 18.
Till reservbefälet höra:
afskedade pensionerade officerare, hvilka enligt gällande stadganden
äro skyldige att tjenstgöra vid flottan;
de, hvilka blifvit till officerare i flottans reserv utnämnde eller i
sådan egenskap dit öfverflyttade;
befälet vid lotsverket;
de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservofficerare.
§ 19-
Till reservunderbefälet höra:
afskedade pensionerade underofficerare, livilka enligt gällande stadganden
äro skyldige att tjenstgöra vid flottan;
underbefäl vid lotsverket;
de, hvilka vid krigstillfälle af konungen konstitueras till reservunderofficerare.
§ 20.
Reservmanskapet består af:
lotsar och lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka jemlikt § 27
mom. 3 i värnpligtslagen blifvit från vapenöfning i fredstid befriade;
de, hvilka haft anställning i flottans stam, och, efter uttjent kapitulationstid,
på grund af föreskriften i § 37 värnpligtslagen tillhöra
flottan.
§ 21.
Till militärreserven höra ock de å nuvarande reservstater uppförde
officerare och underofficerare, så länge de i tjenst qvarstå med tjenstgöringsskyldighet
i så väl krig som fred, äfvensom officerare å indragningsstaten
intill 55 års ålder med tjenstgöringsskyldighet endast
i krig.
§ 22.
Den civila reserven består af afskedade pensionerade dels embetsoch
tjensteman vid flottans civila stater, dels månadslönare vid flottans
stationer, hvilka enligt gällande stadgande!! äro skyldiga att tjenstgöra
vid flottan.
§ 23.
Angående värnpligtige vid flottan stadgas i värnpligtslagen.
Personalens antagning, utbildning och afgång.
§ 24.
Officerspersonalen utgår från sjökrigsskolan och sker befordran
till officer såväl som till högre grad eller lön efter de grunder, som
härför af konungen bestämmas.
7
§ 25.
Underofficerspersonalen erhålles från sjömanskåren och sker befordran
till underofficer såväl som till högre grad eller lön efter de
grunder, som härför af konungen bestämmas.
§ 26.
Manskapet vid sjömanskåren rekryteras dels från skeppsgossekåren
dels genom frivilligt aftal mot aflöning af staten till det belopp,
som kan blifva erforderligt.
§ 27.
För anställning och befordran vid flottans civila stater gälla de
bestämmelser, som af konungen meddelas.
§ 28.
Flottans personal erhåller utbildning dels vid flottans undervisningsverk
dels under årliga öfningar till sjös.
§ 29.
Flottans undervisningsverk äro:
sjökrigsskolan,
skeppsgosseskolan samt
stationsskolorna, Indika delas i
exercisskolan,
underbefälsskolan,
minskolan och
skjutskolan.
Undervisningen vid dessa skolor ordnas efter de bestämmelser,
som af konungen meddelas.
§ 30.
Flottans årliga öfningar till sjös ega rum i enlighet med de af
konungen i kommandoväg meddelade bestämmelser.
§ 31.
För den fast aflönade personalens afgång ur flottan gälla af konungen
utfärdade bestämmelser.
8
§ 32.
Angående flottans styrelse och förvaltning å stationerna gälla de
bestämmelser, hvilka härom af konungen meddelas.
Öfrergående stadgan den.
§ 33.
Officerskårens tillökning från det nuvarande till det här ofvan i
§ 5 bestämda antal skall ega rum i den mån afgången bland officerare
på permanenta reservstaten, nya reservstaten och indragningsstaten
dertill lemnar tillgång samt efter de bestämmelser i öfrigt, som af
konungen meddelas.
§ 34.
Tillökningen af den för ständig tjenstgöring å flottans stationer förlagda
delen af sjömanskåren till det bär ofvan i § 7 bestämda antal
skall ega rum under tio år från och med år 1884 med högst 18 man
årligen efter de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.
§ 35.
Uppsättningen af den i orterna förlagda delen af sjömanskåren till
det, i § 7 bestämda antalet af 3,000 man skall fördelas på 15 år från
och med år 1884, och må under de första 5 åren ske med högst 200
man årligen, under de derpå följande fem åren med högst 250 man
årligen samt under de sista fem åren med högst 200 man årligen, efter
de närmare bestämmelser, som af konungen meddelas.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan konungs och
riksdags sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
af konungen.
Protokoll öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen
uti Statsrådet, å Stockholms slott den 8 Januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
- Richert,
Themptander och
Ryding.
_ Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i underdånighet
det af särskilda komiterade den 10 Augusti 1882 afgifna betänkande.
och förslag angående sjöförsvarets ordnande tillika med de
underdåniga utlåtanden, hvilka pa nådig befallning deröfver afgifvits,
nemligen:
af marinförvaltningen med de från militär- och varfscheferne vid
.flottans stationer af marinförvaltningen infordrade yttranden;
af chefen för flottans militärpersonal;
af öfverkommendanten i Carlskrona samt
af kommerskollegium med de från sjömanshusen i riket infordrade
yttranden i frågan.
Härefter yttrade departementschefen:
Såsom af förenämnda, öfver sjöförsvarskomiténs förslag afgifna
utlåtanden synes, hafva åtskilliga anmärkningar mot detsamma i flere
Bih. till Bibel. Frat. 1883. 1 Sami. 1 Afl. 4 Haft. 1
2
hufvudsakliga delar blifvit framstälda och, om än detta förslag —
bygd! på grunden af en i möjligaste måtto följdriktig tillämpning af
värnpligtsidén, med iakttagande derjemte att väsentligt högre anslagsbelopp
icke toges i anspråk än som motsvarade den nuvarande .kostnaden
för sjöförsvaret — må kunna anses väl motsvara de fordringar,
man ur dessa synpunkter eger ställa på detsamma, hafva likväl omförmälda
anmärkningar hos mig befästat den öfvertygelse, att sjöförsvarets
ordnande på ett fullt tillfredsställande sätt på denna grund
svårligen låter sig göra, och är det synnerligen hvad angår sättet för
anskaffandet och beskaffenheten af den manskapsstam, som skall ersätta
den nuvarande båtsmansinstitutionen, som förslaget synes mig
otillfredsställande.
Såväl mot tillräckligheten af denna stam som mot dess förmåga
att förse flottan med erforderligt antal dugliga förhandsmän framställa
sig stora betänkligheter. Komitén har sjelf beräknat, att stammen,
för att lemna nödigt antal förhandsmän, rätteligen borde utgöra 2,890
man, och de grunder, på hvilka komiterade stödja sitt antagande, att
kunna med eu till 2,500 man nedsatt stam möta behofvet af 1,927
förhandsmän, synas mig lemna rum för berättigade tvifvelsmål om
deras hållbarhet.
Utom nämnda antal förhandsiriän skulle, enligt den af komiterade
upprättade tabell (sj oför svar skomiténs betänkande Bil. A N:o 11) öfver
hela den för flottan, jemte dennas andel i sjöfästningarnes besättning,
erforderliga personal, behöfvas ytterligare 489 underofficerskorporaler
samt l:a och 2:a klassens sjömän, hvilka skulle tagas bland, värnpligtig^;
men någon säkerhet eller eris sannolikhet, att dessa sistnämnde
förhandsmän skulle kunna till fulla antalet erhållas, finnes enligt mitt
förmenande icke heller.
Den korta kapitalationstid af 2 år, som ansetts erforderlig för utbildning
till 2:a klassens sjömän, samt den ringa lockelse till rekapitulation,
som de föreslagna vilkoren erbjuda den sålunda utbildade,
torde utan tvifvel vålla stora svårigheter för erhållandet bland värnpligtige
af ens lax och 2:a klassens sjömän, hvartill den del af stammen,
som erhålles från skeppsgossekåren, icke torde vara tillräcklig.
Någon visshet att mot den föreslagna godtgörelsen erhålla rekryter
bland värnpligtige sjömän, och såmedelst befordra det samband med
handelsflottan) som, skulle vara ett af förslagets störa fördelar, förefinnes
icke heller, något som komiterade också sj elfva medgifvit genom
förslaget att äfven »på annat sätt» än bland värnpligtige och skeppsgossarne
rekrytera stammen.
3
Med afseende härå och då det icke låter sig göra, att till ett antal,
som under vanliga förhållanden kan anses tillräckligt, uppbringa
stammen så organiserad, som sjöförsvarskomitén föreslagit, utan att
väsentligen öfverskrida den kostnad, inom hvilken komitén ansett att
den borde vid en förändrad organisation hålla sig, och hvilken jag
icke heller anser böra öfverskridas, derest sådant icke finnes för ett
nöjaktigt ordnande af sjöförsvaret alldeles oundgängligt, har jag icke
kunnat biträda komiténs förslag till anskaffande af stam för sjöförsvaret.
Vid sådant förhållande har jag haft att tillse, huruvida det icke
kunde låta sig göra, att, i händelse af nuvarande båtsmanshållets upphäfvande,
på annat sätt anskaffa en bemanning, som utan att erfordra
högre anslag än de af sjöförsvarskomitén beräknade, kunde lemna
flottan en mera tillräcklig och tillfredsställande manskapsstam; och får
jag i sådant syfte härmed framlägga förändradt underdånigt förslag i
berörda hänseende.
Den nuvarande båtsmansinstitutionen har, sedan fullständig rekrytbildning
och i sammanhang dermed varande öfning och undervisning
blifvit i vidsträcktare mån än tillförene åt båtsmännen beredd, lemnat
flottan en bemanning, som, om än icke fullt utbildade förhandsmän
inom densamma kunna danas, likväl, synnerligen om ökad öfning komme
den till del, skulle på ett tillfredsställande sätt fylla behofvet af manskap,
afsedt för mindre vigtiga förhandssysslor.
Om nu staten i stället för rust- och rotehållarne öfvertoge rekryteringen,
borde, med fästadt afseende å den föreslagna minskningen
af personalen och utsträckningen af öfningarne, en stam af minst lika
god beskaffenhet som den nuvarande kunna erhållas, och då jag icke
kan antaga, att det i allmänhet borde blifva svårare, eller förenadt
med väsendtligt större kostnad för staten än för den enskilde att erhålla
till rekryt lämplig person, har jag ansett eu dylik förändring kunna
genomföras, om till anskaffning af den nya stammen erhölles anslag,
motsvarande värdet af de prestationer rust- och rotehållarne nu utgöra.
Då sådant anslag skulle påkallas endast i den mån de rust- och
rotehållarne för närvarande åliggande prestationerna upphörde, skulle
härigenom icke blott eu nästan omärklig öfvergång från det gamla till
det nya beredas, utan äfven i följd häraf under öfvergångsperioden
erfordras väsentligt mindre kostnader än sjöförsvarskomitén för genomförande
af sin organisationsplan behöft påräkna.
Nu ifrågasatta förslag går alltså derpå ut att bilda den för flottan
erforderliga bemanning, förutom genom en mindre tillökning af den nu
-
4
Flottans
materiel.
varande matroskåren, af manskap, aflönadt och underhållet af staten,
men emellan uppfordringstiderna stationeradt i hemorten, samt af
flottan tillhörande värnpligtig^; och då jag nu i den ordning, hvartill
komitéförslagets uppställning gifver anledning, går att framställa en
del af de anmärkningar, som i öfrig! mot samma förslag förekomma,
äfvensom de förändringar deruti, hvilka af ett förändradt sätt för
manskapsanskaffningen betingas, torde jag på sin plats få återkomma
till en närmare redogörelse för organisationen af den stam mitt förslag
afser.
Beträffande den uppgift flottan har att fylla vid vårt lands försvar,
. är jag derom fullkomligt ense med komitén, och torde denna
uppgift kunna sålunda sammanfattas, att utöfver försvaret af de vigtigaste
inloppen och hamnarne flottans mål bör vara att så mycket som
möjligt oroa en annalkande fiende, försvåra hans landstigning, störa
hans kommunikationer med eget land, samt så ofta omständigheterna
medgifva förskaffa sig och meddela upplysningar om hans förehafvande^
och anser jag äfven, att till dessa måls vinnande vårt sjöförsvar,
förutom andra lämpliga stridsfartyg och de för det egentliga skärgårdsförsvaret
afsedda mindre fartygen samt ett erforderligt antal minbåtar,
jemväl har behof af pansarbåtar i hufvudsaklig likhet med den med
bokstafven A betecknade typ, som den s. k. certkomitén föreslagit.
Jag delar äfven den af komitén uttalade mening, att, på det flottan
må kunna så snart som möjligt motsvara sitt sålunda angifna ändamål,
anskaffandet af dylika fartyg bör ske så fort sig göra låter.
I fråga om antalet och beskaffenheten af den flytande materielen
har marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande öfver sjöförsvarskomiténs
förslag ansett, att flottan i fredstid bör bestämmas till 14
större och 94 mindre strids- och öfningsfartyg, hvaraf de större skulle
vara pansarklädda samt hafva ett deplacement mellan 2,500 och 3,000
tons.
Att på sätt marinförvaltningen sålunda föreslagit redan nu på förhand
definitivt bestämma antalet och beskaffenheten af vår blifvande
flotta, anser jag likväl af skäl, som här nedan skola anföras, vara allt
för vanskligt. Sådant synes icke heller hafva varit sjöförsvarskomiténs
mening; ty ehuru komitén uttalat sig angående vissa bestämda certer
såsom för vårt försvar lämpliga och äfven förslagsvis uppgjort kostnadsberäkning
och upprättat tablå öfver vissa fartygs påräkneliga varaktighet
och successiva behof af förnyelse äfvensom af sjökrigsmaterielens
tillökning, torde härmed dock endast afsetts att antyda, att med
det föreslagna årliga anslaget af 2 millioner för fartygsmateriel en så
-
5
dan flotta, som marinförvaltningen förordat, kunde under en tid af 30
år skapas.
Såvidt mig är bekant hafva icke mindre än 16 olika sjöförsvarsplaner
under innevarande århundrade blifvit uppgjorda och af Riksdagen.
dels gillade, dels förkastade, men af dessa har ingen enda blifvit
fullständigt genomförd och detta hufvudsakligen af samma skäl, som i
minst lika hög grad ännu torde qvarstå, nemligen sjökrigskonstens
oafbrutna utveckling. Vid sådant förhållande lärer, på sätt äfven sjöförsvarskomitén
anfört, fartygens framtida cert och antal, såsom beroende
af på förhand icke bestämbara förhållanden, icke böra för en
längre framtid definitivt bestämmas, utan den plan, som i detta hänseende
uppgöres, omfatta endast de närmast kommande åren och inskränkas
antingen, såsom komiterade förordat, till ett fåtal fartyg af
sådana certer, som anses mest behöfliga och derföre i främsta rummet
böra anskaffas eller ock till bestämmande af vissa egenskaper hos fartygen,
såsom fart, sjöduglighet och manöver färdighet samt största möjliga
förstörelsekraft och passiv motståndsförmåga, egenskaper, hvilka,
huru än detaljerna må vexla, alltjemnt torde blifva oundgängliga. För
det närvarande torde, såsom af mig förut är antydt, den af sjöförsvarskomitén
förordade pansarbåten A uppfylla nyssberörda fordringar, hvarföre
jag äfven kommer att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af näst sammanträdande
riksdag begära medel till anskaffande af ett dylikt fartyg.
Genom den af sjöförsvarskomitén verkstälda utredning angående
den för .flottan erforderliga bemanning ådagalägges nogsamt det förhållande,
som länge varit öfvorklagadt och flera gånger föranledt framställningar
till riksdagen, nemligen att flottans officerskår är otillräcklig
och måste ökas. Också har komitén med anledning häraf föreslagit,
att den permanenta reservstaten skall upphöra i mån af inträffande
afgång bland den på denna stat uppförda personal, samt att flottans
officerskår skall ökas med 2 regementsofficerare, en af hvardera
kommendörkaptensgraden, 8 kaptener med l:a klassens lön, 5 kaptener
med 2:a kl. lön, 7 löjtnanter samt 3 underlöjtnanter eller tillhopa med
25 officerare; en tillökning, som visserligen icke synes innefatta allt
hvad komitén i den vägen önskat och ansett erforderligt, utan endast
så mycket som komitén med afseende å nödvändigheten af den strängaste
sparsamhet ansett sig kunna ifrågasätta.
Mot förslaget att permanenta reservstaten skulle upphöra, hvarom
förut i sammanhang med frågan om officerskårens tillökning framställning
blifvit gjord till 1876 och 1878 årens riksdagar, har jag intet att
erinra, då denna reservstat numera, genom den stadgade skyldighet
Officerskåren.
6
att vid bestämd lefnads- och tjensteålder ur tjensten afgå, torde blifva
obehöflig; men det synes mig att i sådant fall, på sätt marinförvaltningen
äfven ifrågasatt, hela det för samma reservstat anvisade anslag
borde till ökande af den aktiva officerspersonalen användas. Till officerares
på permanenta reservstaten aflöning äro, likmätigt 1873 års
riksdagsbeslut angående regleringen af utgifterna under femte hufvudtiteln,
från ordinarie anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater
anvisade 91,090 kronor, och härutöfver återstår enligt samma riksdagsbeslut
i mån af uppkommande ledigheter å flottans nya reservstat och
indragningsstaten ett belopp af 22,910 kronor att ytterligare för permanenta
reservstaten disponeras. Hela tillgången för den permanenta
reservstaten utgör alltså 114,000 kronor, hvilket belopp, i enlighet med
det ändamål, för hvilket det blifvit anvisadt, borde, i händelse den
permanenta reservstaten skall upphöra, få öfverflyttas till staten för
flottans officerskår, och användas till aflöning för nya tjenstår i mån af
uppkommande ledigheter å permanenta reservstaten, nya reservstaten
och indragningsstaten.
Härigenom skulle en större tillökning af officerskåren än den af
komitén föreslagna kunna åstadkommas, och får jag i fråga om de
officersbeställningar, med hvilka en sådan tillökning borde ega rum,
anföra följande:
Enligt sjöförsvarskomiténs förslag skulle stationsbefälhafvaren i
Carlskrona och chefen för marinförvaltningen innehafva flaggmans grad;
men i bil. A. 9 till samma förslag upptages, efter hvad det vill synas, högste
befälhafvare för flotta, såväl som eskadercheferne, samtlige af kommendörs
grad. På samma gång jag instämmer med komitén deruti, att
de båda förstnämnda ansvarsfulla posterna böra besättas med flaggmän,
synes det mig oegentligt och olämpligt att högste befälhafvare för
flotta skall innehafva samma grad som de honom underlydande eskadercheferne.
Den som skall leda försvaret till sjös, det ansvarsfullaste
uppdrag som lärer kunna gifvas en flottans officer, borde val äfven
innehafva flottans högsta grad, samt derjemte under freden så mycket
som möjligt beredas tillfälle att detta höga befäl utöfva. Af dessa
skäl anser jag att antalet flaggmän bör ökas med 1 eller från 2 till 3.
Hvad regementsofficerarne beträffar har jag ej kunnat finna den af
sjöförsvarskomitén föreslagna ökning tillräcklig. Enligt min åsigt
höra artilleri- och ekipagede.partementschefsbefattningarna vid varfven,
såsom hittills, förvaltas af hvar sin chef, och dessa å Carlskrona
varf synnerligen ansvarsfulla poster bestridas åt officerare åt
regementsofficers grad, hvarföre det minsta antal, hvarmed regementsoffi
-
7
cer,sgraden behöfver ökas, skulle vara 4, nemligen 2 i hvardera af
kommendörkaptensgraderna, i stället för en i hvardera, såsom sjöförsvarskomitén
föreslagit; och är ändock vid denna af mig nu föreslagna
ökning ingen hänsyn tagen till önskvärdheten, för att ej säga behofvet
af att, i händelse af sjukdom eller annat förfall, ega tillgång på regementsofficerare
i reserv.
Den likaledes inom kaptensgraden förefintliga brist har jag ansett
böra afhjelpas genom tillökning med 17 kaptener i första löneldass
och 2 i den andra; och är anledningen till mitt förslag om en jemförelsevis
större ökning i första klassen mot i den andra den, att härigenom
skulle ernås en ungefärlig likställighet med armén, der förhållandet
emellan antalet kaptener af första och andra klass ungefärligen
är såsom 2:1.
Löjtnantsgraden anser jag böra så förändras, att äfvenledes, i likhet
med hvad vid armén skulle blifva förhållandet, denna grad komme att
i sig upptaga nu varande underlöjtnantsgraden. Den skulle i sådant
afseende delas i två löneklasser, den första motsvarande nuvarande
löjtnants- och den andra motsvarande den hittills varande underlöjtnantsgraden.
Den sålunda förändrade löjtnantsgraden borde tillökas
med 11 officerare i första löneldass och Lomme derigenom att utgöra
54 löjtnanter i första klass och 26 löjtnanter i andra klass. Någon
ökad kostnad i följd af denna förändring med löjtnantsgraden skulle
icke uppkomma, utan skulle de här ofvan omförmälda 114,000 kronor
lemna erforderlig tillgång till aflöning åt den personal, med hvilken
officerskåren, efter hvad sålunda är föreslaget, komme att tillökas.
Derigenom skulle flottans officerspersonal komma att utgöras af
3 flaggmän, 6 kommendörer, 12 kommendörkaptener af första klass,
12 kommendörkaptener af andra klass, 62 kaptener och 80 löjtnanter
i enlighet med närlagda lönestat (Bil. Ä), hvaruti aflöningsbeloppen
äro upptagna i likhet med nu gällande bestämmelser.
Enär det manskap, öfver hvilket maskinist- och handtverksunderofficerarne
utöfva befäl, tillhör den militära kåren och det derföre synes
ändamålsenligt att, på sätt komitén föreslagit, nämnda underofficerare
öfverföras till underofficerskåren, för att af densamma utgöra serskilda
af delningar, har jag mot en dylik förändring intet att erinra; men då,
såsom bilagde för mintillverkningspersonalen uppgjorda stat (Bil. B)
utvisar, de dervid anstälda underofficerares antal utgör 6, ehuru allenast
3 af dessa, enligt Kong!. Brefvet den 24 Oktober 1879, hittills
åtnjutit aflöning af de till minväsendet anslagna extra medel, bör antalet
underofficerare i stället för 237 rätteligen upptagas till 240, hvilket
Underofficershåren.
8
Sjöman skåre?».
antal bäfver helt och hållet tillgängligt för de militära behofven. Intet
skäl synes mig nemligen .vara för handen, att vidtaga någon förändring
i den bestämmelse, som för närvarande gäller, och hvaruti komitén icke
heller föreslagit någon ändring, att vissa vid varfvet förordnade underofficerare
erhålla aflöning å varfvets stat. Jag har icke heller
något att erinra mot den af komitén föreslagna fördelning af underofficerskåren,
hvilken alltså skulle komma att bestå af 28 flaggunderofficerare
och 212 underofficerare af andra graden. Af de förstnämnde
skulle 19 tillhöra do egentliga sjömansafdelningarna och 9 de tekniska
afdelningarna, samt af de senare 148 vara styrmän, konstaplar af
artilleri- eller ekonomiafdelningarne, eller ock skeppare, 56 konstaplar
af minafdelningen eller maskinister, och 8 qvartersmän, motsvarande
hittills varande handtverksunderofficerare.
Under förutsättning att indelningsverket kommer att upphäfvas,
har jag af skäl, som här ofvan blifvit anförda, ansett den för flottan
erforderliga stamtrupp icke lämpligen böra anskaffas på det sätt sjöförsvarskomitén
föreslagit, utan i stället dels genom matros-, eldaro-, ✓
och handtverkskompaniernas ökande med 175 man, eller från 825 till
1,000, dels ock genom antagande af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper,
rekryterade af staten, i stället för af rust- och rotehållare.
Vid bestämmande af denna stamtruppens styrka till 4,000 man har jag
tagit hänsyn dertill, att, enligt den af sj oför svar skomitén uppgjorda
tabell öfver hela den för flottan, inberäknadt sjöfästningarne, erforderliga
personal, skulle, utöfver den föreslagna stamtruppen, af värnpligtige
erfordras 1,615 man och i följd deraf hela den manskapsstyrka,
som för flottans behof borde beräknas, uppgå till 4,115 man. Tillökningen
i matros-, eldare- och liandtverkskompanierna skulle föranleda
en kostnad af 60,695 kronor, samt fördelas enligt bifogade förslag till
stat och med den aflöning, som deruti finnes upptagen. (Bil. C.)
Ofvannämnda styrka af 3,000 man sjömans- och fästningstrupper,
af Indika 2,000 man beräknats för Carlskrona och 1,000 man för Stockholms
station, skulle indelas i kompanier, förlagda i kustprovinserna,
på följande sätt och med nedan angifna, manskapsstyrka, nemligen:
För Carlskrona station:
Inom Blekinge län:
6 sjömanskompanier, hvardera om 130 man
780
Transport 780
9
Transport 780
inom Kalmar län:
i Södra Möre härad 3 fästningskompanier, 1 om 148 samt
2 om 146 man hvardera, tillhopa .......................................... 440
i Tjusts härad 1 sjömanskompani om.......................................... 130
i Norra Möre, Stranda och Handbörds härad 1 sjömanskompani
om....................................................................................... 130
på Öland 2 sjömanskompanier, hvartdera om 130.................. 260
inom Hallands län:
1 sjömanskompani om........................................................................ 130
inom Göteborgs och Bohus län (södra delen):
1 sjömanskompani om........................................................................ 130
Tillsammans 15 kompanier 2,000 man.
För Stockholms station:
inom Stockholms län (Roslagen):
4 sjömanskompanier, hvartdera om 125 man........................... 500
inom Södermanlands län:
1 sjömanskompani ............................................................................ 125
inom Östergötlands län:
1 sjömanskompani .............................................................................. 125
inom Norrländska länen:
1 sjömanskompani ............................................................................. 125
inom Göteborgs och Bohus län (norra delen):
1 sjömanskompani ............................................................................ 125
Tillsammans 8 kompanier 1,000 man.
Manskapet vid dessa kompanier skulle antagas medelst kontrakt
för en kapitulationstid af 10 år, en tid som åtminstone torde medgifva
utbildandet af ett tillräckligt antal fullgoda 2:a klassens sjömän. Rekapitulation
skulle i allmänhet icke ifrågakomma för andra än dem,
som möjligen kunde vinna befordran till underofficerskorpraler, men
de öfriga skulle efter afskedet tillhöra flottan intill 32 års ålder, hvar
Bih.
till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 2
*
10
igenom en duglig och tillräcklig reserv äfven af förhandsmän kunde
erhållas.
Enligt bifogade förslag till uppfordringsrullor (Bil. D. 1, 2 och 3)
skulle i allmänhet hvartdera af de 6 Blekingskompanierna komma att
tjenstgöra 4 månader om året, 5 år af 6; hvartdera af de 4 Roslagskompanierna
och Södermanlands kompani likaledes 4 månader af året,
4 år af 5 samt hvartdera af de öfriga 12 kompanierna 1 år af 3; och
borde manskapet under mellantiderna vara pligtigt att icke, utan tillstånd
af vederbörande befäl, vistas utom kompaniets stånd.
Tiden för det från skeppsgossekåren utgångna manskaps tjenstgöring
borde förblifva, på sätt komiterade föreslagit, såsom hittills,
derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade.
Aflöningsförmånerna för det i landsorten förlagda manskap af sjömans-
och fästningskompanierna skulle bestämmas på följande sätt:
Såsom lega vid antagandet erhållas 50 kronor samt i fast lön:
l:a året 100 kr., 2:a året 110 kronor, 3:dje året 120 kronor, 4:de året
130 kr., 5:te året 140 kr. samt 6:te och följande 4 åren 150 kr. årligen,
hvarförutom för fortskaffning mellan hemmet och samlingsplatsen
såväl vid uppfordring till stationerna, som vid hemförlofningen efter
slutad tjenstgöring, erhållas 10 kr. hvarje gång.
Dessa aflöningar m. m. hafva blifvit beräknade att i medeltal för
år utgöra 155 kr. per man, förutom aflöning, beklädnad och inkasernering
under uppfordring; och då detta belopp väsendtligt öfverstiger
beräknade värdet af prestationerna vid båtsmanshållet, hvilka af skatteregleringskomitén
upptagits till belopp mellan 100 och 130 kronor för
hvarje nummer, torde det icke blifva med någon svårighet förenadt
att rekrytera det för dessa kompanier erforderliga manskap, som antagligen
skulle finna sin fördel vid att, mot erhållande af ofvannämnda
löneförmåner, ingå i flottan på 10 år, deraf de i allmänhet kunde påräkna
att under sammanlagdt 6 å 7 år vara tjenstfria och kunna egna
sig åt sjötjenst, fiske eller annat enskildt förvärf. Det antal, som årligen
för rekryteringen skulle erfordras, torde dessutom endast komma
att i medeltal uppgå till omkring 350 man.
Såsom af förslaget till normalstat (Bil. E. 1 och 2) framgår, skulle
ett mot nuvarande prestationers värde svarande anslag lemna tillräckliga
medel för den af mig föreslagna förändringen i fråga om sjömanskåren.
Beträffande de civila staterna får jag anmärka, dels att mariningeniörstaten
bör ökas med den extra ingeniör, som enligt kong],
brefvet den 27 Oktober 1879 erhållit aflöning af extra anslaget till
11
minväsendet och som nu föreslås att på ordinarie stat upptagas, dels
ock att den af sjöförsvarskomitén föreslagna indragning af en sekreterare
vid hvardera stationen, med anledning af varfschefsbefattningarnes
ifrågasatta upphörande, icke kan af mig tillstyrkas, enär jag
af skäl, som framdeles, då jag kommer att yttra mig om flottans
styrelse och förvaltning, skola anföras, anser dessa befattningar fortfarande
böra bibehållas.
För erforderlig rekrytering af matroskåren till den af mig föreslagna
styrka torde skeppsgossekåren böra uppbringas till den af komiterade
föreslagna siffra eller 400 man, hvartill likväl ingen särskild anslagstillökning
erfordras, enär staten för skeppsgossekåren för närvarande
upptager nämnda antal.
De enligt förslaget till värnpligtslag flottan tillhörande värnpligtige,
hvilka skulle utgöras af de å sjömanshus inskrifna värnpligtige
samt lotsar och lotslärlingar, hafva af sjöförsvarskomitén blifvit béräknade
till ett antal af 1,500 man årligen.
Att öfva ett så stort antal skulle icke blott för sjöförsvaret medföra
en icke oansenlig och föga gagnande kostnad, utan skulle ock,
såsom kommerskollegium och flera sjömanshus direktioner jemväl antyda
vålla stora olägenheter icke blott för handelsflottan, genom att
för densamma försvåra anskaffandet af erforderliga besättningar, utan
äfven för de värnpligtige, för hvilka otvifvelaktigt svårighet skulle
möta att under det år, de äro inkallade till öfning, förskaffa sig anställning
och förtjenst.
Jag har derföre ansett att endast 500 man borde öfvas årligen,
deraf 300 man vid Carlskrona och 200 man vid Stockholms station,
och jag har trott att, för erhållande af detta till öfning afsedda manskap,
befrielse från vapenöfning i fredstid skulle kunna medgifvas värnpligtig,
som vid början af det år han inträder i värnpligtsåldern varit
i sjömanshus inskrifven minst 4 år och derunder minst 12 månader
haft anställning i utrikes sjöfart. En så qvalificerad värnpligtig torde
nämligen kunna med fog befrias från vapenöfning, då han redan måste
ega erforderlig sjövana och vara hemmastadd i de väsentligaste af sjömansyrkets
fordringar. Deremot har jag ansett hvarje sådan från vapenöfning
befriad värnpligtig böra under hela beväringstiden tillhöra
flottans reserv.
Huruvida de här ofvan föreslagna bestämmelserna för befrielse
från vapenöfning i fredstid komma att medföra det beräknade antalet
värnpligtige till flottan, låter sig naturligtvis icke med någon visshet
på förhand afgöra; men skulle erfarenheten visa, att med dessa be
-
Skeppsgosse
kåren.
Värnpligtig e.
12
Reserven.
Flottans styrelse
och för
vältning.
stämmelser, om de godkännas, detta antal blifver vare sig större eller
mindre än afsedt är, lärer rättelse härutinnan lätt kunna ske.
Såsom reservbefäl för flottan finnes för närvarande att påräkna: den å
reserv-samt indragningsstaterna uppförda officerspersonal; de officerare,
hvilka i enlighet med 1876 års pensionslag blifvit öfverflyttade på pensionsstat
med skyldighet att vid inträffande krig och större rustningar
tjenstgöra iland, och de jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30
Maj 1879 till officerare i flottans reserv utnämnda; hvartill dessutom kan
räknas lotsbefälet och högsta klassen af sjökadettkåren äfvensom andra,
hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att till reservofficerare
konstituera. Sjöförsvarskomitén har dessutom ifrågasatt en officersreserv
af sådana värnpligtige, som genomgått flottans underbefälsskolor
under 2 år. En dylik reserv skulle väl, sedan undervisningen
vid flottans skolor fullständigats, kunna, med den organisation
af sjöförsvaret jag i öfrigt föreslagit, utan svårighet ''åstadkommas när
helst sådant ansåges lämpligt; men jag har likväl icke ansett mig böra
biträda komiténs förslag härutinnan, dels emedan den föreslagna utbildningstiden
synes mig otillräcklig och dels emedan ingen säkerhet
finnes, att det sålunda tillskapade reservbefälet i behofvets stund .finnes
för flottan tillgängligt, vid hvilka förhållanden kostnaden för en
dylik anordning icke synes mig motvägas af den påräkneliga fördelen.
Reservunderbefälet utgöres af de på nya reservstaten qvarstående
underofficerare, af de underofficerare, hvilka afgå med pension och
fyllnadspension med tjenstgöringsskyldighet i land under krigstid och
större rustningar, af underbefälet vid lotsverket äfvensom af dem, hvilka
Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att vid krigstillfälle till reservunderofficerare
konstituera.
Till följd af föreskriften i värnpligtslagen att så väl lotsar och
lotslärlingar samt de värnpligtige, hvilka blifvit enligt § 27 i nämnda lag
från vapenöfning befriade, som äfven de, hvilka haft anställning i stammen,
skola intill fylda 32 år tillhöra flottan, har flottan derjemte att
påräkna reservmanskap, hvars antal, derest rekrytering sker af manskap
med en ålder af 17 till 18 år, bör blifva fullt tillräckligt.
Sjöförsvarskomitén bär i sitt förslag jemväl ifrågasatt åtskilliga
" väsentliga förändringar i organisationen af flottans styrelse och förvaltning,
nemligen:
indragning af chefens för flottans militärpersonal embete, och fördelning
af dermed förenade åligganden mellan sjöförsvarsdepartementet,
marinförvaltningen och föreslagna stationsbefälhafvare vid flottans
stationer;
13
förändring af marinförvaltningens sammansättning samt af inspektörsbefattningen
sålunda, att föredraganden af militärärenden inom marinförvaltningen
skulle vara inspektör för stations skolorna och skeppsgosseskolan
i Carlskrona, samt inspektionen af flottans fartyg och öfningar
äfvensom af sjökrigsskolan förrättas af den som Kongl. Maj:t
dertill förordnar;
förenandet af stationsbefälhafvare- och varfschefsembetena vid flottans
stationer hos en person, hvilken i Carlskrona derjemte skulle med
nämnda befattningar förena öfverkommendantsembetet;
tillsättandet af en kommendant och en varfsdirektör såsom stationsbefälhafvarens
närmaste män, den förre för militärärenden, den
senare för tekniska ärenden; samt
sammanslående af ekipagemästare- och tygmästarebefattningarna.
Ehuruväl ofvannämnda förslag till förändringar i organisationen
hvarken lära medföra ökade anslag eller i öfrigt föranleda särskild
framställning till riksdagen, har jag likväl, i betraktande af de anmärkningar,
som mot vissa af dessa förslag blifvit af vederbörande myndigheter
anförda, ansett mig derom jemväl böra gifva min åsigt tillkänna.
Hvad då först beträffar indragning af chefens för flottans militärpersonal
embete, kan jag icke annat än, i hufvudsak instämmande med
komitén, dertill tillstyrka bifall. Visserligen vill jag icke förneka, att,
såsom embetets nuvarande innehafvare i afgifvet underdånigt yttrande
antyder, tjenstbarhet^ inom flottan för närvarande står högre än tillförene,
men detta torde mindre vara en följd af personalchefsembetets
inrättande än af öfningarnes planmässigare och lämpligare anordning
samt ökade utsträckning, och synes mig denna tjenstbarhet på intet
sätt böra lida, om med ifrågavarande embete och dermed förenade
åligganden annorlunda lämpligen ordnas.
Jag vill icke heller bestrida, att det kan leda både till större rättvisa
och till undertryckande af olika stationsintressen, att, såsom nu
eger rum, kommenderingar, utnämningar och befordringar samt placering
på de olika stationerna bibehållas i en hand, liksom att fördelen
af enhet och sammanhållning i öfningarne utan tvifvel befordras derigenom
att öfverinseendet öfver desamma är uppdraget åt en och
samma dertill förordnacl högre officer, som verkställer inspektioner
m. m.; men jag kan icke inse, att bibehållandet af ifrågavarande embete
är för ernåendet af dessa fördelar oundgängligen nödigt, och tvekar
desto mindre att förorda dess afskaffande, som med detsamma
obestridligen äro förenade åtskilliga olägenheter, bland annat af onö
-
14
dig omgång med deraf föranledd tidsutdrägt vid ärendenas behandling.
Enligt mitt förmenande skulle alla de med detta embete förenade
fördelar kunna bibehållas oförminskade och olägenheterna undanrödjas,
om chefen för sjöförsvarsdepartementet hade vid sin sida en högre officer,
som i rent militära frågor biträdde honom, med hvilken han, då
så erfordrades, kunde direkt öfverlägga och rådgöra i förekommande
vigtigare angelägenheter,* och som tillika vore inspektör öfver flottans
såväl skolor som fartyg, derest icke Eders Kongl. Maj:t derom annorlunda
för ordnade.
Mot de af komiterade gjorda förslag att med stationsbefälhafvareembetet
förena det af varfschef, och i Carlskrona jemväl af öfverkommendant;
att chefen för mariningeniördepartementet, en civil tjensteman,
skulle såsom varfsdirektör vara stationsbefälhafvarens närmaste
man, och utöfva befäl, icke allenast öfver varfsdepartementscheferne,
officerare vid flottan, hvilka i regeln torde vara äldre, både till lefnads-
och tjensteår, utan äfven öfver den öfriga å varfvet tjenstgörande
militärpersonalen; samt att sammanslå ekipagemästarebefattningen,
som företrädesvis fordrar praktisk duglighet, med tygmästare^’ensten,
hvilken deremot i främsta rummet betingar vetenskapligt tekniska
insigter, hafva af vederbörande myndigheter blifvit anförda flera, såsom
det synes mig, obestridliga skäl, och jag skulle anse det desto mindre
välbetänkt att dertill förorda bifall, som genom den sålunda föreslagna
minskningen i tjenstebefattningarnas antal, under det att antalet officerare
på samma gång komme att ökas, en del officerare skulle öfverhopas
med åligganden, som de omöjligen kunde på ett tillfredsställande
sätt fullgöra, under det att andra lemnades sj^sslolösa. Derigenom måste
såväl tjensten lida som individens duglighet förringas, och detta,
utan att för flottan någon vare sig praktisk eller ekonomisk vinst bereddes.
Visserligen afser, såsom komiterade särskilt anfört, den föreslagna
organisationen behofvet under krigstid; men just då, när flottan
skall skyndsamt och omsorgsfullt rustas, torde såväl stationsbefälhafvare-
och varfschefs-, som ekipage- och tygmästarebefattningarne
hvar för sig kräfva sin man, och detta vida mera än under freden.
Emot förslaget, att tillsätta en stationsbefälhafvare såsom högsta
myndighet vid hvardera af flottans stationer och under dessa stationsbefälhafvare
kommendanter i stället för nuvarande militär chefer, har
jag intet att erinra; men anser att derjemte vid hvardera stationen
tillika bör finnas en inför marinförvaltningen ansvarig varfschef.
Hvad slutligen angår det ifrågasatta ombildandet af marinförvalt -
15
ningen, får jag erinra, att nämnda embetsverk för närvarande har att
inkomma med förslag till instruktion för verket; och torde frågan om
förändringar inom detsamma derföre lämpligen böra anstå, i afbidan
på sådant instruktionsförslag, helst en möjligen ifrågakommande förändring
synes mig helt och hållet oberoende af frågan om sjöförsvarets
föreslagna ombildning i öfrigt, såsom jemväl är fallet med åtskilliga
andra af sjöförsvarskomitén framstälda ändringsförslag, hvilka derföre,
om de anses önskvärda och gagneliga, vid lämplig tidpunkt, efter
omsorgsfull pröfning och utan störande rubbning i bestående förhållanden,
torde kunna efter omständigheterna hvart för sig eller samtidigt
genomföras.
Beträffande dagaflöningen har sjöförsvarskomitén föreslagit att, i Dagaflöning.
likhet med hvad vid armén, utom under semester och längre tids tjenstledighet,
eger rum, full dagaflöning måtte tillerkännas alla officerare
vid flottan, då de vistas å den station der de äro placerade, antingen
de göra tjenst eller icke.
I detta förslag kan jag för min del icke instämma, hufvudsakligen
emedan jag icke anser hvarken rättvist eller lämpligt att en officer,
som uppehåller sig å sin stationsort utan att der tjenstgöra, och som
måhända är i ''tillfälle att förskaffa sig enskildt förvärf, skall aflönas
lika med t. ex. dgn, som är upptagen hela dagen af trägen och ansvarsfull
tjenstgöring inom vapnet. Icke heller kan jag finna, att de
å deras respektive stationsorter vistande, icke tjenstgörande officerare
vid flottan kunna anses likstälda med ständigt tjenstgörande officerare
vid armén, och om det i öfrigt å ena sidan kan framhållas, att, med
nu gällande. bestämmelser, eu officer genom att inkallas till tjenstgöring
kan gynnas framför en annan, som lika lifligt önskar att egna
sig åt tjensten, men dertill icke användes, synes å andra sidan på lika
goda skäl kunna göras den invändning mot komiterades ifrågavarande
förslag, att en officer, som af en eller annan anledning, kanske för
skötande af enskild ekonomi, önskar befrielse från tjenstgöring, skulle
kunna gynnas på bekostnad af en annan eller andra officerare, som
måste göra ständig tjenst, utan att derföre erhålla bättre löneförmåner
än den tjenstledig^.
Den förmån komitén med ifrågavarande förslag afsett att bereda
officerskåren synes mig emellertid kunna till större fördel såväl för
flottan som för kåren ernås derigenom, att samtlige officerare såvidt
möjligt hållas i oafbruten tjenstgöring, hvilket hädanefter torde kunna i
vidsträcktare mån medgifvas, om den begärda förhöjningen i öfningsan
-
16
Inqvartering.
Andagen.
slaget samt permanenta reservstatens indragning med rättighet att
använda dertill anvisade medel till aflöning åt officerskåren af riksdagen
beviljas.
Med den mening jag i fråga om dagaflöningen hyser och här uttalat,
har jag naturligtvis icke heller kunnat biträda sjöförsvarskomiténs
förslag om upphörande af den genom 1877 års riksdagsbeslut
medgifna rätt till inqvartering åt sådana till stationerna kommenderade
officerare, hvilka icke äro innehafvare af ständig befattning i land.
Tvärtom anser jag billigheten fordra, att äfven kompanicheferne vid
båtsmans-, eller de i deras ställe blifvande sjömanskompanierna, hvilka
innehafva sin befattning på längre tid, lika väl som deras vid stationerna
tjenstgörande kamrater, komma i åtnjutande af inqvarteringsbidrag,
helst desse officerare icke blott måste, ofta med svårighet och
ej utan betydlig kostnad, inom kompaniets stånd förskaffa sig bostad,
hvarvid de icke ens, såsom vid förflyttning från den ena till den andra
af flottans stationer, ega tillgodonjuta flyttningshjelp, utan äfven
hafva behof af lämplig lokal för skötande af deras ganska vidlyftiga
expedition, och förvarande af ett stort antal journaler m. m., hvilket
allt, synnerligen i de fall, då de nödgas att derjemte för sina familjer
bibehålla bostad å stationsorten, måste medföra ansenliga uppoffringar.
*
Likaså synes mig den förmån af inqvarteringsbidrag, hvilken, såsom
ofvan är nämndt, medgifvits officerare, kommenderade till tjenstgöring
vid militärdepöt eller Varf, böra utsträckas till de officerare,
som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat
upptagna, kommenderas till tjenstgöring i öfverstyrelsen-eller sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition.
Med tillämpning häraf skulle för den skull, i likhet med hvad inom
armén eger rum, alla officerare vid flottan, som äro i verklig tjenstgöring
och icke åtnjuta förmånen af boställe, erhålla inqvarteringsbidrag.
Såsom nämndt är har sjöförsvarskomitén sökt inskränka de för
flottans behof med den förändrade organisationen, erforderliga kostnader
till ungefärligen hvad desamma nu utgöra, när deruti jemväl
inbegripes värdet af rustning och rotering vid båtsmanshållet, samt,
med tillämpning häraf, i sin normalstat upptagit de ordinarie anslagen
för flottan, inberäknadt de för handeln under femte hufvudtiteln anvisade
anslag, utom det för lots- och fyrinrättningen afsedda, till jemn!
fem millioner kronor. Detta belopp blifver, såsom af förenämnda normalstat
kan inhemtas (Bil. E 1), äfven med den af mig ifrågasatta organi
-
17
sation af sjöförsvaret tillräckligt att fylla behofvet af ordinarie anslag.
Efter den utredning, marinförvaltningen i dess underdåniga utlåtande
lemna!, kommer nämligen sagda belopp att endast med 76,092 kronor
62 öre, i stället för hvad komitén beräknat eller 256,414 kronor, öfverstiga
de nuvarande utgifterna å den ordinarie staten, sådana de verkligen
förekomma, och då i ofvanberörda fem millioner ingår en tillökning
uti öfningsanslaget af 120,000 kronor, hvilken icke uteslutande
betingas af den förändrade organisationen utan äfven med den närvalande
äi för personalens tjenstbarhet af behof påkallad, så visar sig-,
om denna förhöjning i öfningsanslag frånräknas, att den förändrade
organisationen i sjelfva verket är omkring 44,000 kronor billigare än
den nuvarande.
De af sjöförsvarskomitén vidtagna förändringar i fråga om anslagens^
uppställning och anslagsrubrikerna har jag icke kunnat finna vara
af något verkligt behof föranledda eller de dermed åsyftade fördelar
af så afsevärd betydelse, att i följd deraf rubbning bör ske i den hittills
följda räkenskapsföringen. Jag har derföre ansett så väl att
dagaflöning bör utgå af samma anslag som hittills, i följd hvaraf dessa
anslag upptagits med oförändrade belopp, der icke andra omständigheter
föranledt till förändringar af desamme, som ock att inqvarteidngsbidrag
fortfarande skall ingå i aflöningsanslaget, helst nämnda bidrag
icke synes mig vara en aflöningsförmån af så väsentlig olikhet med
öfriga sådana förmaner, att dess uppförande under särskild anslagsrubrik
kan anses nödvändigt.
Beträffande beräkningen af de särskilda anslagsbeloppen får jag
underdånigst anföra följande:
De under rubriken Departementet och Öfverstyrelsen upptagna anslag
äro af mig, likasom af sjöförsvarskomitén, lemnade orubbade.
Anslagen till aflöning för flottans kårer och stater erfordra deremot
nedannämnda förändringar.
För personalens aflöning är i 1883 års riksstat uppfördt ett belopp
af 1,201,484 kronor, hvarjemte af behållna inkomsten afl vakansafgifter
för de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmai
län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, blifvit härtill anvisade
75,000 kronor. Den föreslagna tillökningen i matros- samt eldare- och
handtveikskompaniernas styrka med 175 man skulle, på sätt bifogade
förslag till stat (Bil. C) närmare utvisar, leda till en tillökning i anslaget
af 60,695 kronor. Vidare skulle genom förslaget, att inqvarteringsbidrag
borde tillgodokomma alla officerare, som äro i verklig tjenstgöring
och icke åtnjuta förmånen af boställe, en ytterligare tillökning
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Raft. 3
18
i nämnda anslag heliöfvas, hvilken tillökning, för närvarande beräknad
till 8,800 kronor, ansetts kunna, sedan minskning af båtsmanskompanierna
och kompanichefernes deraf beroende antal hunnit genomföras,
upptagas till 6,000 kronor.
I den till 1879 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslogs mintillverkningspersonalen att
utgöras af 1 mariningeniör, 1 maskinistunderofficer af första graden, 5
maskinistunderofficerare af andra graden och 5 första klassens sjömän
af eldare- och handtverkskompanierna, för hvilka aflöningsförmånerna
jemte naturaportion eller ersättning derför skulle uppgå till ett sammanlagdt
belopp af 19,885 kronor 75 öre, hvilket belopp med hänsyn
till behofvet af någon tids erfarenhet, så väl i fråga om den föreslagna
personalens tillräcklighet som angående de fordringar, hvilka borde
sättas på densamma, innan den uppfördes på ordinarie stat, ansågs
kunna tills vidare bestridas af de till minväsendet anvisade medel. Då
jag emellertid, lika med sjöförsvarskomitén, anser tiden nu vara inne
att uppföra nämnda mintillverkningspersonal på ordinarie stat, skulle i
följd häraf erfordras förhöjning i åtskilliga ordinarie anslag, i enlighet
med bilagda förslag till stat och anslagsfördelning (Bil. B), och deribland
i anslaget till personalens aflöning med 13,202 kronor 50 öre.
Med iakttagande häraf skulle alltså anslaget till aflöning åt flottans
kårer och stater upptagas till ett sammanräknadt belopp af 1,356,381
kronor 50 öre.
I det till ålderstillägg i nu gällande riksstat upptagna anslag 32,000
kronor har någon förändring icke blifvit föreslagen.
Beklädnadsanslaget, nu utgörande ett förslagsanslag högst 282,000
kronor, torde deremot böra ökas dels, i följd af mintillverkningspersonalens
öfverflyttning på ordinarie stat, med 540 kronor, dels för beklädnad
åt värnpligtige, enligt bifogad stat (Bil. F), med 13,315 kronor,
eller till ett belopp af högst 295,855 kronor.
Det under rubriken natur a-underliåll förekommande anslag, i nu
gällande riksstat uppfördt med 452,450 kronor, har under år 1881 öfverskridits
med 90,915 kronor 61 öre samt har derföre blifvit förhöjdt
med detta belopp och lärer ytterligare böra förhöjas med kostnaden
för natura-underhåll dels åt mintillverkningspersonalen, 2,208 kronor 25
öre, dels åt värnpligtige, 25,200 kronor; med iakttagande hvaraf anslagets
slutsumma skulle utgöra 570,773 kronor 86 öre.
Till bestridande af kostnaden för lega och hemkall åt 3,000 man
af sjömans- och fästningskompanierna, beräknad i medeltal till 155
19
kronor för hvarje man, erfordras ettr anslag af 465,000 kronor, hvilket
i staten uppförts såsom reservationsanslag.
Sammanlagda beloppet af de under hufvudrubriken flottans personal
upptagna anslag kommer härigenom att uppgå till 2,720,010 kronor
36 öre.
Jemföres detta belopp med det af sjöförsvarskomitén för flottans
personal upptagna eller 2,857,533 kronor 57 öre, så skulle, enligt mitt
förslag, kostnaden för personalen med 137,523 kronor 21 öre understiga
den af komitén beräknade; men då till den af mig beräknade
kostnad lärer böra läggas den i andra anslagsbelopp ingående dagaflöning
nemligen: af anslaget till flottans underhåll, af öfningsanslaget
och af anslaget till undervisningsverken samt de inqvarteringskostnader,
hvilka bestridas från det under Diverse anslag upptagna anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., så torde denna skilnad
emellan komiténs och mitt förslag till anslag för flottans personal
härigenom i det närmaste utjemnas.
Det under hufvudrubriken flottans materiel upptagna anslag till flottans
nybyggnad och underhåll utgör för närvarande 1,078,800 kronor,
hvartill skulle komma af dagaflöningen åt mintillverkningspersonalen ett
belopp af 3,935 kronor, hvarigenom anslaget komme att uppgå till
1,082,735 kronor.
I de under hufvudrubriken Diverse anslag upptagna anslagsbelopp
hafva nedannämnda förändringar vidtagits:
Det nuvarande anslaget till flottans öfningar, 550,000 kronor, har
blifvit förhöjdt, dels med de 120,000 kronor, hvarmed jag, i likhet med
komitén, ansett behöfligt att tillöka detta anslag, dels med 9,000 kronor
till dagaflöning åt värnpligtige, så att anslagets hela belopp upptagits
till 679,000 kronor.
Anslaget till durchmarschkostnader, som i gällande stat utgör 30,000
kronor, och hvilket hufvudsakligen användts till bestridande af kostnaderna
för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna,
blifver fortfarande erforderligt för dylik transport samt för transport
af de flottan tillhörige värnpligtige, som skola öfvas, och bör anslaget
med afseende å de ökade kostnader, som dermed skola bestridas, med
erforderligt belopp förhöjas. En sådan förhöjning har jag ansett för
år 1884 icke kunna beräknas lägre än till 10,000 kronor, men framdeles,
då manskapets antal nedgått till de af mig föreslagna 3,000 man,
till endast 5,000 kronor; och har med tillämpning häraf anslaget i det
af mig afgifna förslag till normalstat utförts med 35,000 kronor.
Uti det för sjukvård i nuvarande stat upptagna anslag af 39,000
20
kronor lärer äfven, med hänsyn till behofvet af sjukvård jemväl för de
värnpligtige, någon förhöjning vara erforderlig och har jag derföre
uppfört detta anslag med ett till 40,000 kronor ökadt belopp.
Förslagsanslaget till rese- och traktcimentspenningar, 15,000 kronor,
har under år 1881 öfverskridits med omkring 17,000 kronor; men
då, sedan båtsmansindelningen upphört, de för torpsyner erforderliga
resor icke vidare ifrågakomma, torde för framtiden anslaget blifva för
sitt ändamål tillräckligt, ehuruväl för den närmaste öfvergångstiden beloppet
synes böra förhöjas.
Anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., hvithet
äfven är ett förslagsanslag och för år 1883 upptagits till belopp af
46,412 kronor, har under de senaste åren öfverskridits med i medeltal
36,985 kronor, och då de behof, för hvilka dessa anslag äro afsedda,
genom den nya organisationen icke blifva minskade, har jag ansett
anslaget böra förhöjas, så att det närmare motsvarar det belopp, hvarmed
det utgått, samt derföre föreslagit dess ökande med ett till statens
slutsummas jemnande beräknadt belopp af 33,752 kronor 64 öre.
Härtill skulle komma för de värnpligtiges inqvartering, som af detta
anslag bestrides, ett ytterligare belopp å 2,545 kronor, hvarigenom hela
ifrågavarande anslag komme att sluta på 82,709 kronor 64 öre.
Öfriga anslag under denna hufvudrubrik äro upptagna till oförändrade
belopp, och slutsumman af Diverse anslag belöper sig alltså
till 998,204 kronor 64 öre.
Då anslagen till Handeln, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen,
äro uppförda med oförändrade belopp 116,650 kronor
och summan af öfrige här ofvan omförmälda ordinarie anslag utgör
4,883,350 kronor, blifver således hela det ordinarie anslagsbehofvet,
med nyssberörda undantag, enligt mitt förslag så väl som enligt komiténs
5,000,000 kronor.
I afseende på de för hufvudtitelns behof erforderliga extra ordinarie
anslag har sjöförsvarskomitén, med hänsyn till det angelägna behofvet
att inom en icke alltför lång tid anskaffa en ny och tidsenlig
fartygsmateriel, med hvad dertill af artilleriutrustning m. m. d. hörer,
föreslagit till fartygsnybyggnad m. in. 2,000,000 kronor, deraf 1,900,000
kronor till fartyg och 100,000 kronor till bestridande af mindre utgifter
af natur att tillhöra extra stat. Dessutom skulle för genomförande
21
af komiténs organisationsförslag erfordras för kasernbyggnader ett belopp
af 1,100,000 kronor, hvilket blifvit fördeladt på de 7 första åren
af den till 15 år bestämda öfvergångstiden.
Hvad beträffar anslaget till fartygsmaterielens förnyelse har marinförvaltningen
i sitt underdåniga utlåtande hemställt att, af det till sådan
nybyggnad af komiterade. föreslagna extra anslag, 1,000,000 kronor
skulle uppföras såsom ordinarie anslag.
Visserligen skulle härigenom en önskvärd stabilitet i nybyggnadsanslaget
ernås och flottans om icke tillväxt och förkofran, åtminstone
bibehållande i oförsvagadt tillstånd någorlunda betryggas samt genom
kontinuiteten i byggnadsarbetet och möjligheten att på en gång under
gynsamma konjunkturer kunna gå i författning om anskaffande af nödiga
materialier, betydliga ekonomiska fördelar och planmessigare anordningar
vinnas; men då Riksdagen antagligen icke skulle lemna sitt
bifall till en sådan framställning, som marinförvaltningen ifrågasatt, och
å andra sidan icke heller lärer underlåta att till fortsättande af redan
beslutade och påbörjade fartygs byggnader lemna erforderliga medel,
så att de kunna på möjligast korta tid fullbordas, — den enda möjligheten
att med enskilda verkstäder kunna träffa aftal om fartygs byggnad
för kronans räkning; — så har jag icke funnit någon betänklighet
vid att, såsom komitén föreslagit, tillstyrka uppförandet på extra stat
af hela det för fartygs nybyggnad erforderliga anslag, hvilket jag lika
med komitén anser böra bestämmas till 2,000,000 kronor årligen.
Det ökade kasernutrymme, som enligt det af mig föreslagna organisationsförslag
skulle erfordras, påkallar icke så stort anslag, som det
komitén härför ansett sig behöfva taga i anspråk. Enligt vederbörande
myndigheters uppgifter skulle, enligt nu ifrågavarande förslag, för nybyggnad
af kaserner, nödig utvidgning af skollokaler vid flottans station
i Carlskrona samt inredning af logementen i Kungsholms fästning
erfordras omkring 700,000 kronor eller 426,500 kronor mindre än sjöförsvarskomiténs
förslag för kaserner och kasernskepp m. m. upptager,
ehuru komitén för flottans behof jemväl beräknat den af armén
disponerade och för dess kasernbehof likaledes beräknade f. d. marinregementets
kasern i Carlskrona. Om nämnda anslag till kasernbehof
och skollokalers utvidgning för de tre närmaste åren af öfvergångstiden
uppföres med enahanda belopp som i sjöförsvarskomiténs förslag
till stat för dessa tre år, så kunna de ifrågavarande byggnadsarbetena
fullbordas på tre år i stället för sju, utan att härigenom utgiftsstaten
för något af desse 3 år behöfver öfverskrida normalstaten'', än mindre
den förslagsstat komitén för samma år uppgjort.
22
Ofverydnysförslag.
I enlighet med denna redogörelse är bilagda förslag till normalstat
upprättad, slutande på samma belopp, som komiténs normalstat
eller, förutom anslaget till lots- och fyrinrättningen, 7,000,000 kronor.
I fråga om öfvergången från den nuvarande till den blifvande organisationen
har jag lika med komitén och till öfverensstämmelse med
härordningsförslaget antagit denna böra ske under en tid af 15 år från
och med år 1884. Den föreslagna tillökningen af officerspersonalen
skulle, — med de närmare bestämmelser dem Eders Kongl. Maj:t täcktes
meddela i fråga om den ordning, i hvilken tillökningen bör ske, —
komma att ega rum i den mån afgången på den permanenta reservstaten,
nya reservstaten och indragningsstaten lemnade dertill erforderliga
medel. Tillökningen i matros- samt eldare- och handtverkskompanierna
har jag trott lämpligen kunna ske med 17 å 18 man livartdera af de
tio första åren af öfvergångstiden. Uppsättningen af de i orterna förlagda
3,000 sjömän är deremot afsedd att fördelas på hela öfvergångstiden
och skulle altså för hvarje år belöpa en anskaffning af något
öfver 200 man, men emedan den gamla båtsmansstyrkan under de
första fem eller sex åren ännu icke nedgått till det för de nya sjömanskompanierna
bestämda antal, kan under dessa år anskaffningen
inskränkas till ett något lägre antal än 200, hvaremot detta under de
fyra eller fem följande åren bör blifva så mycket högre eller omkring
250 man årligen, men under hvarje af de fem sista åren åter nedgå
till omkring 200 man, under det att derjemte dessa år rekrytering för
ersättande af dem, som uttjent sin kapitulationstid, tillika ifrågakommer.
Den successiva tillökningen af öfningstiden för värnpligtige, har
sjöförsvarskomitén föreslagit böra för flottan ega rum under öfvergången
med 4 dagar om året, men, till åstadkommande af likhet i
detta hänseende mellan värnpligtige vid hären och vid flottan, torde
denna tillökning böra vidtagas i öfverensstämmelse med de i värnpligtslagen
meddelade allmänna öfvergångsbestämmelser.
De kostnader, hvilka under öfvergångstiden erfordras för genomförande
af den nya organisation, hvars grunddrag nu blifvit af mig
angifna, skulle icke för något år öfverstiga normalstaten och för hela
öfvergångstiden med omkring tre och en half millioner kronor understiga
de kostnader, sjöförsvarskomiténs beräkningar för samma tid upptaga.
På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört och under förutsättning
af indelningsverkets upphörande samt då jag anser att såsom
vilkor härför de nya grunderna för sjöförsvarets ordnande böra genom
.särskild lag bestämmas, har jag låtit sammanfatta förslag till sådan lag;
hvarvid iakttagits att inga andra bestämmelser i detta förslag upptagits
än sådana, hvilka synts mig vara af den beskaffenhet att de böra utgöra
23
föremål för Eders Kongl. Maj:ts och. Riksdagens gemensamma lagstiftning
och alltså hvarken sådana i sjöförsvarskomiténs förslag till grunder
för sjöförsvarets ordnande intagna föreskrifter, som äro af reglementarisk
natur, eller sådana som beröra aflönings- och anslagsfrågor
och hvilka i annan ordning, än den för lagfrågor i grundlagen bestämda,
skola göras till föremål för Riksdagens behandling;
Och hemställer jag underdånigst det Eders Kongl. Maj:t täcktes,
med åberopande af § 80 Regeringsformen, föreslå Riksdagen att antaga
berörda förslag till lag om sjöförsvaret.
Hvad föredragande departementschefen härvid
hemstält täcktes, uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige
ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och
bifalla samt förordna att nådig proposition skulle
i öfverensstämmelse härmed till Riksdagen aflåtas.
In fidem protocolli
L. Tli. Neijber.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1883-
V
BILAGOR.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
4
26
Bil. A.
Förslag till stat för Kong!. Flottans officerskår.
Past lön. |
||
Kronor. |
||
/ 1 flaggman ................................................................................................... |
8,000 |
— |
2 d:o ..................................................................................................... |
16,000 |
— |
1 kommendör ................................................................................................. |
6,000 |
— |
5 d:o ............................................................................................... |
30,000 |
— |
1 kommendörkapten'' af 1. klass............................................................................ |
4,000 |
— |
11 d:0 af d:o ............................................................................ |
44,000 |
— |
1 d:o af 2. klass........................................................................... |
3,500 |
— |
11 d:o af d:o .......................................................................... |
38,500 |
|
1 kapteft af 1. klass........................................................................................... |
2,800 |
— |
41 d:o af d:o ......................................................................................... |
114,800 |
— |
1 d:o af 2. klass........................................................................................... |
1,800 |
— |
19 eko af eko .......................................................................................... |
34,200 |
— |
1 löjtnant af 1. klass....................................................................................... |
1,200 |
— |
53 (ko af (ko .................... |
63,600 |
— |
1 d:o af 2. klass...................................................................................... |
600 |
— |
25 d:o af d:o ......................................................................................... |
15,000 |
— |
, Summa |
384,000 |
— |
Amu. Under verklig tjenstgöring erhålla officerare vid Kongl. Flottan, förutom fast lön, äfven dagaflöning,
som under tjenstgöring i land utgår mod följande belopp:
Flaggman ......... 6 kronor,
Kommendör....... 5 » t
Kommendörkapten 4 »
Kapten............. 3 »
Subalternofficer... 2 »
Under sjökommendering utgår dagaflöningen i enlighet med föreskrifterna i 753 och 756 §§ i gällande
reglemente för flottan III delen.
27
Bil. B.
Förslag till stat för Mintillverkningspersonalen.
Fast lön. |
Tjenst- görings- pennin- |
Uag- aflöning. |
Beklädnad ersättning derför |
Portion ersättning derför |
Arvode. |
Summa. |
|||||||||
i pennin-gar. |
i pennin-gar. |
||||||||||||||
1 |
miningeniör........................ |
3,750 |
— |
250 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
4,000 |
__ |
1 |
maskinist, underofficer af l:a |
960 |
730 |
200 |
200 |
75 |
150 |
2,240 |
75 |
||||||
1 |
maskinist, underofficer af 2:a |
720 |
547 |
50 |
200 |
200 |
75 |
100 |
1,768 |
25 |
|||||
4 eko eko ........................... |
2,880 |
— |
— |
— |
2,190 |
— |
800 |
— |
803 |
400 |
- |
7,073 |
— |
||
Eldar eafdelning en: |
|||||||||||||||
1 |
man af l:a löneklass............ |
360 |
— |
— |
— |
292 |
— |
108 |
— |
200 |
75 |
— |
— |
960 |
75 |
4 |
d:o ............ |
1,440 |
— |
— |
— |
1,168 |
— |
432 |
— |
803 |
— |
— |
— |
3,843 |
— |
Summa Kronor |
10,110 |
— |
250 |
-| |
4,927|50 |
1,740- |
2,208 |
25 |
650 |
— |
19,885 |
75 |
Förestående summa fördelad på vederbörliga riksstatsanslag belöper sålunda
Anslaget till aflöning ................................. 13,202: 50.
» » flottans nybyggnad och underhåll... 3,935: —
» » beklädnad ........ 540: —
» » natura underhåll .................... 2,208: 25.
= 19,885: 75.
28
Bil. C.
Förslag till stat för 175 man af Flottans sjömanskår.
(Tillökning i nummerstyrkan.)
Antal. |
Månadslön |
Dagaflöning |
Summa |
|||||
Matroskompanierna. |
||||||||
i |
l:sta löneklass |
månadslön 30 kr. |
360 |
— |
182 |
50 |
542 |
50 |
14 |
d:o |
............................. d:o |
5,040 |
— |
2,555 |
— |
7 595 |
— |
1 |
2:dra löneklass . |
månadslön 20 kr. ............................ dagaflöning 50 öre |
240 |
— |
182 |
50 |
422 |
50 |
14 |
d:o |
............................. (bo |
3,360 |
— |
2,555 |
— |
5,915 |
— |
1 |
3:dje löneklass . |
månadslön 15 kr. |
180 |
— |
146 |
— |
326 |
— |
14 |
d:o |
............................. (bo |
2,520 |
— |
2,044 |
— |
4,564 |
— |
1 |
4:de löneklass |
månadslön 10 kr. |
120 |
— |
146 |
— |
266 |
— |
24 |
d:o |
............................ d:o |
2,880 |
— |
3,504 |
— |
6,384 |
— |
1 |
5:to löneklass.. |
månadslön 5 kr. ............................ dagaflöning 20 öre |
60 |
— |
73 |
— |
133 |
— |
29 |
d:o |
............................. d:o |
1,740 |
2,117 |
3,857 |
|||
100 |
Summa kronor |
16,500 |
— |
13,505 |
....... |
30,005 |
— |
|
Eldare- |
ocli liandtverkskompanierna. |
|||||||
1 |
l:sta löneklass |
Eldar eaf''delningen: månadslön 30 kr. |
360 |
— |
292 |
— |
652 |
— |
14 |
d:o |
............................. (bo |
5,040 |
— |
4,088 |
— |
9,128 |
— |
1 |
2:dra löneklass |
månadslön 20 kr. |
240 |
— |
182 |
50 |
422 |
50 |
9 |
d:o |
............................. d:o |
2,160 |
— |
1,642 |
50 |
3,802 |
50 |
1 |
3:dje löneklass |
månadslön 15 kr. ............................. dagaflöning 40 öre |
1|0 |
— |
146 |
— |
326 |
— |
9 |
d:o |
............................. d:o |
1,620 |
- |
1,314 |
— |
2,934 |
— |
1 |
4:de löneklass |
månadslön 10 kr. |
120 |
— |
146 |
— |
266 |
— |
8 |
d:o |
............................ d:o |
960 |
— |
1,168 |
— |
2,128 |
— |
1 |
5:te löneklass |
månadslön 5 kr. ............................. dagaflöning 20 öre |
60 |
— |
73 |
— |
133 |
— |
2 |
d:o |
............................. d:o |
120 |
— |
146 |
— |
266 |
— |
47 |
Summa kronor |
10,860 |
— |
9,198 |
20,058 |
— |
29
Antal. |
Månadslön |
Dagaflöning |
Summa |
|||||
Handtverkareafdelningen. |
||||||||
1 |
l:sta löneklass |
månadslön 30 kr. |
360 |
— |
182 |
50 |
542 |
50 |
5 |
d:o |
.............................. d:o |
1,800 |
— |
911 |
50 |
2,711 |
50 |
1 |
2:dra löneklass |
månadslön 20 kr. |
240 |
— |
182 |
50 |
422 |
50 |
9 |
d:o |
.............................. d:o |
2,160 |
— |
1,642 |
50 |
3,802 |
50 |
1 |
3:dje löneklass |
månadslön 15 kr. |
180 |
— |
146 |
— |
326 |
— |
5 |
d:o |
.............................. d:o |
900 |
— |
730 |
— |
1,630 |
— |
1 |
4:de löneklass |
månadslön 10 kr. |
120 |
— |
146 |
— |
266 |
— |
2 |
d:o |
.............................. d:o |
240 |
— |
292 |
— |
532 |
— |
1 |
5:te löneklass |
månadslön 5 kr. .............................. dagaflöning 20 öre |
60 |
— |
73 |
— |
133 |
— |
2 |
d:o |
............................. d:o |
120 |
— |
146 |
— |
266 |
— |
28 |
Summa kronor |
6,180 |
— |
4,452 |
— |
10,632 |
— |
Sammandrag.
Matroskompanierna................................... kr. 30,005: —
Eldareafdelningen .................................... » 20,058: —
Handtverkareafdelningen ........................... » 10,632: —
Summa kr. 60,695: —
30
Bil. D. 1.
Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda
1884. |
1885. |
1886. |
1887. |
1888. |
1889. |
|||||||||||
Kompani. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Dec. |
Apr. |
Ang. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Ang. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
|
Blekinge l:a ... |
_ |
_ |
— |
130 |
_ |
_ |
_ |
130 |
_ |
_ |
130 |
_ |
_ |
130 |
_ |
|
» 2:a ... |
130 |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
» 8:e ... |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
- |
130 |
— |
— |
— |
130 |
0 4:0 ... |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
» 5:o ... |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
» 6:e |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
- |
130 |
— |
— |
130 |
— |
Smålands........ |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
Tj ost ............ |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
Ölands l:a...... |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
__ |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
» 2:a...... |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
Hallands......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
Bohus............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
|
1430 |
1430 |
1430 |
1430 |
1430 |
31
manskap af sjömanskåren, tillhörande Carlskrona station.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
1894. |
1895. |
||||||||||||
Jan. |
J Maj. |
Sep t. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
| Maj. |
| Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
j Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
_ |
130 |
_ |
130 |
_ |
130 |
||||
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
- |
— |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
130 |
— |
— |
130 |
- |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
_ |
__ |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
— |
130 |
_ |
— |
130 |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
130 |
_ |
— |
~ |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
_ |
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 |
130 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
130 |
|
130 |
130 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
130 1 |
iso |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 J |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
260 |
780 |
390 |
1430 |
1430 |
1430 |
1430 |
1430 |
1430 |
32
Bil. D. 2.
Tur- och Uppfordringsrulla för manskap afsedt att
1884. |
1885. |
1886. |
1887. |
1888. |
1889. |
|||||||||||
Kompan i. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Dec. |
Apr. |
Ang. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
|
Södra Möre l:a |
148 |
148 |
148 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
___ |
148 |
148 |
148 |
— |
— |
— |
— |
» » 2:a |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
« » 3:e |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
148 |
148 |
148 |
146 |
146 |
146 |
146 |
146 |
146 |
148 |
148 |
148 |
146 |
146 |
146 |
146 |
|
442 |
438 |
440 |
442 |
438 |
a 3
bemanna sjöfästningar ne vid Carlskrona.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
1894. |
1895. |
||||||||||||
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
— |
148 |
148 |
148 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
148 |
148 |
148 |
_ |
_ |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
146 |
146 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
146 |
146 |
146 |
148 |
148 |
148 |
146 |
146 |
146 |
146 |
146 |
146 |
148 |
148 |
148 |
146 |
146 |
146 |
146 |
440 |
442 |
438 |
440 |
442 |
438 |
♦
Bih. till jRiksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4 Höft
5
34
Bil. D 3.
Tur- och Uppfordringsrulla för det i orterna förlagda
1884. |
1885. |
1886. |
1887. |
1888. |
1889. |
|||||||||||
Kompani. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
|
Södermanlands... |
_ |
_ |
_ |
125 |
_ |
_ |
_ |
_ |
125 |
_ |
_ |
125 |
_ |
_ |
125 |
— |
Roslags lista..... |
125 |
■ — |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
D:o 2:dra ... |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
D:o 8:dje.... |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
|
D:o 4:de..... |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
Norrlands......... |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
Östergötlands.... |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
Bohus.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
j |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
875 |
875 |
875 |
875 |
875 |
35
manskap af sjömanskåren, tillhörande Stockholms station.
1890. |
1891. |
1892. |
1893. |
1894. |
1895. |
||||||||||||
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Jan. |
Maj. |
Sept. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Deo. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
Apr. |
Aug. |
Dec. |
_ |
__ |
125 |
_ |
_ |
_ |
_ |
125 |
_ |
125 |
_ |
_ |
125 |
_ |
_ |
_ |
125 |
|
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
|
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
— |
125 |
125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
125 |
1— |
— |
— |
— |
— |
— |
125 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
125 |
500 |
250 |
875 |
875 |
875 |
875 |
875 |
875 |
36
Bil E 1.
Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln
(utom lotsverket).
Ordinarie anslag.
Departementet och öfverstyrelsen:
. Anvisning i kontant. Summa.
Departementschefen ........... ...................................................... 17,000: —
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen 26,800: —
Marinförvaltningen ........................................................................... 38,600: —
Flottans personal:
Aflöning för flottans kårer och stater................................................. 1,356,381: 50
Ålderstillägg, förslagsanslag.............................................................. 32,000: —
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, förslagsanslag
högst............................................................................. 295,855: —
Natura-underhåll, förslagsanslag........................................................ 570,773: 86
Lega och hemkall åt den i orterna förlagda delen af sjömanskåren, reservationsanslag
.................................. 465,000: —
Flottans materiel:
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsförslag...........
1,082,735: -
Diverse anslag:
Flottans öfningar, reservationsanslag...................................................
Undervisningsverken: sjökrigsskolan .................................... 31,040: —
skeppsgosseskolan................................. 8,780: —
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag......
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller
kommendering utrikes..................................................................
Durchmarschkostnader, reservationsanslag.............................................
För sjukvård....................................................................................
För diverse behof..............................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag ........................
JSxtra utgifter ,................................................................................
679,000: —
39,820: —
60,000: —
15,000 |
— |
35,000 |
— |
40,000 |
— |
19,175 |
— |
15,000 |
— |
82,709 |
64 |
12,500 |
— |
998,204: 64.
Transport 4,883,850:
37
Transport 4,883,350:
Handeln:
Undervisningsanstalter för sjöfart .............................................:........... 94,650: •—
Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................... 9,000: —
För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och
åt föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag......... 13,000: —
116,650: —
Summa kronor 5,000,000:
Extra ordinarie anslag.
Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. m.).................................
2,000,000:
Summa Summarum kronor 7,000,000:
38
Bil. E 2..
Förslag till normalstat för Femte hufvudtiteln
(utom lotsverk et).
(Med specifikation å föreslagna tillökningar i nuvarande anslag).
Ordinarie anslag.
Departementet och öfverstyrelsen:
Departementschefen........................................................................... 17,000: —
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.
.......................... 26,800: —
Marinförvaltningen........................................................................... 38,600: —
82,400: —
Flottans personal:
Aflöning för flottans kårer och stater............................. |
1,356,381: 50. |
|
nuvarande anslaget............................................... |
1,201.484: — |
|
af vakansafgifter inom båtsmanshållot..................... |
75,000: — |
|
tillkommer: inqvarteringsbidrag till kompanichefer mil. |
6,000: — |
|
tillökning i sjömanskåren ..................... |
60,695: — |
|
mintillverkningspersonalen..................... |
13,202: 50. |
|
== |
1,356,381: 50. |
|
Alderstillägg................................................................ |
32,000: - |
|
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtig©............ |
295,855: — |
|
nuvarande anslaget ............................................. |
282,000: — |
|
tillkommer: mintillverkningspersonalen ................. |
540: — |
|
värnpligtige...................................... |
18,315: — |
|
= |
295,S55: — |
|
Natura underhållet ;.............................................. |
570,773: 86. |
|
nuvarande anslaget ............................................... |
452,450: — |
|
behofvet derutöfver.....................................■........ |
90,915: Öl. |
tillkommer: mintillverkningspersonalen ................. 2,208: 25.
värnpligtig©...................................... 25,200: —
= 570,773: 86.
Lega och hemkall åt 3,000 man vid sjömanskompanierna å 155 kronor
''!,''r man.........................................................................................4,i5’00(): - 2,720,010: 36.
Transport 2,802,410: 36.
39
Transport 2,802,410: 36.
Flottans materiel:
Flottans nybyggnad och underhåll...........
nuvarande anslaget ............................
tillkommer: mintillverkningspersonalen
.... 1,078,800: —
3,935: —
= 1,082,735: —
1,082,735: -
Diverse anslag:
Flottans öfningar .............................................. |
|
nuvarande anslaget ........... .................................. |
550,000: — |
beräknad förhöjning deri...................................... |
120,000: — |
tillkommer: värnpligtige....................................... |
9,000: — |
= |
679,000: — |
Undervisningsverken: |
|
Sjökrigsskolan................................................... |
31,040: — |
Skeppsgosseskolan................................................... |
8,780: — |
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet ............. |
|
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller |
|
kommendering utrikes.............................................. |
|
Durchmarschkostnader.............................. |
|
nuvarande anslaget ................................... |
30,000: — |
förhöjning deri.................................................... |
5,000: — |
= |
35,000: — |
För sjukvård................................................ |
|
nuvarande anslaget ......................................... |
39,000: — |
förhöjning deri.................................................. |
1,000: — |
= |
40,000: — |
För diverse behof ......................... |
|
Bese- och traktamentspenningar ......................... |
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m........................ |
|
nuvarande anslaget ...................................... |
46,412: — |
behofvet derutöfver upptaget, för jemnande af statens |
|
slutsumma, till..................................... |
33,752: 64. |
tillkommer: värnpligtige...................................... |
2,545: — |
= |
82,709: 64. |
679,000: —
39,820: —
60,000: —
15,000: —
35,000: —
40,000: —
19,175: —
15,000: —
82,709: 64.
Transport 985,704: 64. 3,885,145-, 36,
40
Extra utgifter....
Transport 985,704: 04. 3,885,145: 36.
............ 12’500: ~ 998,204: 64.
Handeln.
Undervisningsanstalter för sjöfart...................................................... 94,650: —
Nautisk-meteorologiska byrån ............................................................ 9,000: —
För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och
åt föreståndaren för nautislc-meteorologiska byrån ........................... 18,000: — 116,650: _
Summa Kronor 5,000,000: —
Extra ordinarie anslag.
2,000,000: —
Extra ordinarie anslag (nybyggnader m. in.).
Summa summarum kronor 7,000,000: —
41
Bil. F.
Stat för Värnpligtige.
Dagaflöning |
Inqvartering |
Beklädnad |
Natura underhåll |
Sura m a. |
|
20 öro. |
5,0 6 öro. |
29,589 öre. |
50 öre. |
500 man i 90 dagar...................................
Förestående summa fördelad å riksstatsanslag:
Anslaget till beklädnad................. 13,815
» » natura underhåll........ 25,200
» » flottans öfningar......... 9,000:
» » skrifmaterialier och expenser,
ved ............... 2,545:
= 50,060:
9.000
2,545
13,315
25,200
50,060
Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Smil. 1 Afcl. 4 Käft.
6