4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Plans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets
tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådant
det tinnes detta protokoll bilagdt, och skulle i enlighet
dermed nådig proposition till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
0. E. Pauli.

N:o 30.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1883, kl. 12 midd.

Kongl. Maj;tf, nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 Maj 1862; Gifven Stockholms slott den
2 Mars 1883.

Med åberopande af hvad bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
innehåller, vill Kongl. Magt föreslå Riksdagen att antaga följande
förslag till ändrad lydelse af §§ 5, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36,
37, 38, 39, 42,“ 45, 46, 47 och 49 i Förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 Maj 1862 samt till ett i följd af samma ändringar
erforderligt öfvergående stadgande :

§ 5.

»Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland stadens
röstberättigade män valde deputerade, som benämnas stadsfullmäktige
och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder
af något slag eller med förvaltning al penningar eller andra
tillgångar för kommunens räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,
afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål
utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål
ansvariga.

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock derför
främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de
allmänna behofven varda fylda i den mån tillgångar dertill finnas eller
kunna beredas.

§ 15-

Ofverståthållaren, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges sammanträden
förer ordet, då lian tillstädes är, kan icke till stadsfullmäktig
väljas. Likaså äro af deras embets- eller tjenstemannaställning förhindrade
att vara stadsfullmäktige underståthållaren, polismästare och
stadens fiskaler äfvensom de tjenstemän och betjente, hvilka i och för
sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem stälda
nämnder eller afdelningar redo skyldige.

§ 19-

Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1 April,
sammanträda å första helgfria dag i Februari, April, Juni, Oktober och
December månader samt deremellan så ofta öfverståthållaren finner
sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas, då tio
eller flere af fullmäktige med uppgift om anledningen skriftligen derom
anhålla.

§ 22.

Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, der
icke minst hälften af dem äro tillstädes.

Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall bota till stadens kassa
två kronor samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 26.

Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:

att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål af
Kong], Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af Öfverståthållareembetet,
magistraten eller andra vederbörande till dem hänskjutas;

att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, afdelningar eller personer likmätigt

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

de för hvardera af dem gällande instruktioner fullmäktiges pröfning
underställas;

att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag bevilja medel
till stadsutgifternas bestridande samt förordna om uttaxering af de
skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof erfordras, äfvensom i fråga om
utgifter för nya ändamål bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering
deraf skall ega rum; samt

att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders och afdelningars räkenskaper och förvaltning
under näst förutgående året; egande fullmäktige, sedan revisionsberättelser
till dem inkommit och vederbörande fått tillfälle att öfver
gjorda anmärkningar sig förklara, efter befogenhet afgöra, huruvida
anmärkning må förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens
rätt bör vidtagas.

Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten Öfverståthållareembetet,
som af de till ämnet hörande handlingar bör skyndsamt erhålla del.

Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens nytta
och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget för sin verksamhet
än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå och besluta i alla för kommunens
medlemmar gemensamma angelägenheter.

§ 31.

Öfverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva gällande
kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen med undantag
af följande, hvaruti afgörandet ankommer ensamt på fullmäktige,
nemligen:

a) underdåniga framställningar till Kong!. Maj:t;

b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens allmänna
gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten äro af
den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående § mom. e bör tilllämpas,
eller eljest afse påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering
för längre tid än fem år;

c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende
revisionsanmärkningar;

d) öfverenskommelse!'' och beslut rörande ordningen och arbetssättet
hos fullmäktige;

e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

f) fråga om
intaga;

behörighet att såte och stämma bland fullmäktige

g), antagande och entledigande äfvensom aflönande af den hos
tullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening; samt
i , ^),besH hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart
vackt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna hänskjuta
tvaga hora förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

, Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte öfverstathallaren
och vice ordföranden hos fullmäktig^* utgöra ett särskilt
utskott, som har att ined sin uppmärksamhet följa förvaltningen af
stadens angelägenheter i alla rigtningar; till fullmäktige göra framställningar
och förslag, som i ett eller annat hänseende häraf kunna
föranledas; till föredragning bereda alla de ärenden för öfrig!, i hvilka
fullmäktige skola utlåtanden eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges
vägnar företrädesvis öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges
beslut. Detta beredningsutskott eger att från de under stadsfullmäktige
lydande nämnder, afdelningar eller tjensteman infordra de yttranden
och upplysningar, som för ärendenas utredande äro af nöden
äfvensom att hos Ofverståthållareembetet omedelbart göra framställning
om upplysningars infordrande från embetsmyndighet^, på sätt för stadsfullmäktige
i § 28 medgifvet är.

Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör ock i sådan
egenskap hos beredningsutskottet.

36.

De

i § 5

u omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvardsnämnden
I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige
af Kongl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd
antalet ledamöter och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar,
. skall i instruktionen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas
br.c,1 m£'' ^em emellan, antalet ledamöter och suppleanter i de särskilda
afdelningarna samt de fall, ^ då hela nämnden eller några dess afdelningar
kunna sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta.

finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag dertill och
underställa detsamma Kongl. Maj:ts pröfning.

8

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ÖfverståtMl 1 aren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas
sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men
ej i besluten.

§ 37.

Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige
»■enom val återbesätta de platser i nämnderna ellei, dei nämnd
är delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande tjenstgöringsårs
slut blifva genom afgång lediga.

§ 38.

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas ^föi
två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Dill
ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmäktige
som ock andre stadens innebyggare, som äro till fullmäktige

valbare.

§ 39.

Hvad till fullgörande af de åligganden, som här ofvan finnas i
allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna hafva att vidare iakttaga
så väl i fråga om föremålen för deras skilda verksamhet och den
befogenhet, dem hvardera tillkommer, som beträffande ordningen och
sättet för ärendenas behandling in. m. bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 42.

De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad på
afdelningar, dessa böra inom den 15 Oktober hvarje år till stadsfullmäktige
aflemna förslag öfver de utgifter och inkomster, som under
det näst följande året äro för hvardera af dem att emotse; skolande
dessa förslag upptaga:
å ena sidan:

de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss de] deråt

under nämnda år till betalning förfalla;

de utgifter, hvilka kommunens behof vanligen göra af nöden, eller
som till följd af särskilda, redan fattade beslut förestå; samt

de utgifter, som erfordras till företag, hvilka nämnden eller avdelningen
anser sig ytterligare böra till stadens allmänna nytta föreslå;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30. ■ 0

oeli å andra sidan:

alla för kommunalbehof beviljade anslag, som vid det näst följande
årets uppbörd skola till nämnden eller alclelningen inflyta ;

de inkomster, Indika på annan grund antagas under samma år
komma nämnden eder afdelningen för kommunens räkning till godo; och.

de belopp, till hvilka för särskilda behof medel böra genom uttaxering
beredas.

§ 45.

Sedan j nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af
stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp för särskilda
behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Öfverståthållareembetet del deraf,
hvarefter bemälda embete låter genom sin afdelning för uppbördsärenden
debiteringen enligt senaste bevillningstaxeringslängd förrätta
äfvensom, der ej stadsfullmäktige genom beslut, som af Öfverståthållareembetet
godkännes, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang
med den af utskylderna till Kongl. Maj:t och kronan verkställa.

De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven tid
erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga, Vid
indrifvande!'' af sådana medel må derutöfver hos den restskyldige såsom
ersättning för utsökningskostnaden uttagas tre öre å hvarje krona af
de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning skall till stadskassan
ingå.

§ 46.

De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman ingå eller efter
dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas i
Sveriges riksbank.

§ 47.

Vid hvarje redovisnings afgifvande eger uppbörds verket att till
fördelning bland de tjenstemän, som med debiteringen, uppbörden och
redovisningen haft befattning, godtgöra sig uppbördsprovision till det
belopp, som antingen genom öfverenskommelse eller genom särskildt
af Öfverståthållareembetet meddeladt beslut bestämmes.

§ 49.

Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 6
förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders
Sill. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 21 Höft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke
åtnöjes, eger att deruti söka ändring genom besvär, hvilka jemte det
öfverklagade beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det
klaganden af beslutet erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad,
till öfverståthållareembetet ingifvas.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då
det i öfverensstämmelse med §§ 6 och 24 offentliggjordes.

Äöker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit
genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen
till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan
så är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest
hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet
fattat, då Öfverståthållareembetet vid bifall till besvären ock må om upphäfvande
af beslutet i dess helhet förordna.

Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd
eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma
angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanrödjas,
må icke af Öfverståthållareembetet till pröfning upptagas.

Öfvergående stadgande.

Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från och med
den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre uppdrag äro ledamöter
eller suppleanter i nämnd eller afdelning, skola dock frånträda
sina befattningar med utgången af år 1883, hvadan nya val till nämnder
och afdelningar skola ega rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde
i December månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle
valde ledamöter och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom
lottning bestämmes, hälften eller, der hela antalet är ojemnt, det antal,
som närmast understiger hälften, utgå efter ett års tjenstgöring/4

De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas,
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
'' och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

11

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 2
Mars 1883.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärenden Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander, och
Ryding.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anförde härefter:

»I underdånig skrifvelse af den 8 Mars 1881 gjorde Stockholms
stadsfullmäktige framställning om åtskilliga ändringar i nådiga förordningen
om kommunalstyrelse i Stockkolm af den 23 Maj 1862 i syfte,
bland annat, att erhålla en förändrad organisation af de myndigheter,
åt hvilka verkställigheten inom kommunalförvaltningen vore anförtrodd,
medelst inrättande af en gemensam förvaltningsnämnd, som skulle omfatta
hela förvaltningen inom kommunen. Denna skrifvelse var, med
undantag för de delar, som afsåge förslaget att ändra den nuvarande
fattigvårdsnämnden till en afdelning af den nya förvaltningsnämnden,
så lydande:

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

»Då, såsom i Stockholm den förvaltande och verkställande myndigheten
inom kommunen är lagd i händerna på förtroendemän, hvilka
icke för sitt arbete åtnjuta någon aflöning, och följaktligen den verksammaste
garantien för en god förvaltning ligger i det lefvande intresse,
desse förtroendemän hysa för sin kommun och de bland dess
angelägenheter, som blifvit dem anförtrodda, samt i deri sakkunskap
och förfarenhet, de besitta i de ärenden, hvilkas handläggning de
åtagit sig, fordras, för att förvaltningen skall kunna verka med nödig
kraft och tillika känslan af den personliga ansvarigheten blifva lefvande
hos dem, som hafva bestyret med denna förvaltning, att, så vidt möjligt,
alla likartade ärenden sammanföras hos en och samma myndighet,
och följaktligen fördelningen af göromålen dessa myndigheter emellan
grundas på ärendenas natur.'' I detta hänseende hafva emellertid de
angående drätselnämndens sammansättning och verksamhet gällande
bestämmelser icke uppfylt hvad man med skäl synes kunna af dem
fordra. Meningarne torde icke kunna vara mycket skiljaktiga deri, att
ärendenas nuvarande fördelning på afdelningar visat sig vara mindre
lämplig. Äfven om det låter sig väl förklara, att, då den drätselförvaltning,
som dittills varit spridd på flera händer, sammanfördes till
en enda myndighet, drätselnämnden, de ärenden, som tillhört den förra
drätselkommissionen, fördes till en afdelning, de, som handlagts af inqvarterings-
och båtsmanshållkommissionerna samt brandvaktskasseadministrationen,
till en annan, samt de, hvilka frångingo gatuläggningsoch
lyshållningsstyrelsen samt vattenledningsdirektionen, öfverfördes
till en tredje afdelning, kan bibehållande af eu sådan på äldre historiska
förhållanden grundad fördelning icke numera försvaras, vare sig med
hänsyn till en rigtig afmätning af antalet och vigten af de göromål,
som ankomma på de särskilda afdelningarne, eller ur synpunkten af
frändskapen emellan do ärenden, hvar och eu af dem liar att handlägga.
Det är nemligen en obestridd sanning, att, under det första
afdelningen är öfverhopad med göromål, handläggningen af de ärenden,
som ankomma på den andra, kräfva högst ringa tid och möda.
Icke mindre visst lärer det t. ex. vara, att handläggning af finansfrågor
krafvel’ andra insigter och annan erfarenhet än bestyret med
byggnadsämnen, att intresset för dessa båda slag af ärenden sällan
finnas förenade hos samma person, samt att de olika slagen af byggnadsärenden
icke böra vara delade på särskilda afdelningar.

Grundtanken för den tilltänkta omorganisationen af drätselnämnden
är å ena sidan att, genom upphäfvande af nu varande plenum,
som af erfarenheten befunnits olämpligt, göra nämndens afdelningar

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

fullkomligt sjelfständig^ i deras verksamhet, jemte det att ärendena
efter deras olika art följdrigtigt fördelades emellan afdelningarne, men
å andra sidan att genom afdelningarnes sammanförande i en gemensam
nämnd med gemensam tjenstemannapersonal och gemensamma förvaltningsbyråar
framkalla och för framtiden än ytterligare bereda enhet
och sammanhållning i förvaltningen. Förut har drätselnämndens omorganisation
visat motsatsen af hvad nu är sagdt; enär de beslutande
afdelningarne varit bundna i sin verksamhet och beroende af hvarandra
genom föreskriften, att vigtiga ärenden skulle hemställas till plenum,
under det att den egentliga förvaltningen genom tjenstemännen och
deras, byråar saknat all gemenskap och varit alldeles särskild för hvarje
särskild afdelning. Sedan en sådan organisation blifvit af erfarenheten
utdömd, har drätselnämnden under hand satt i verket den nödvändiga
gemensamheten och sammanhållningen i afseende å tjenstemännen och
deras byråar, så att nämnden nu har gemensamt kansli, gemensamt
kammar- och kassakontor, gemensamt byggnadskontor, gemensamt ingeni
örskontor och gemensamt revisionskontor. Denna förändring har
vunnit stadsfullmäktiges godkännande, och för omorganisationens fulländning
återstår nu endast att gifva nämndens beslutande afdelningar
full sjelfständighet och handlingsfrihet,

För att kunna genomföra nu omförmälda förändring fordras ändrade
bestämmelser i hufvudstadens kommunalförordning. Då emellertid
det icke lär kunna anses ligga någon vigt dervid, att sådana detaljer,
som ärendenas fördelning på förvaltningsnämndens afdelningar och
antalet medlemmar i dessa afdelningar underkastas icke blott Eders
Kongl. Maj:ts utan äfven Riksdagens pröfning, men en dylik omgångkan
medföra väsentliga olägenheter, torde det vara till fyllest, att
dessa . bestämmelser införas i de af Eders Kongl. Maj:t faststälda instruktioner,
hvadan de icke blifvit upptagna i det förslag till ändringar
i kommunalförordningen, stadsfullmäktige uppgjort för ofvan sagda
ändamåls vinnande, och hvilket förslag i detta hänseende endast innehåller,
att en förvaltningsnämnd med dess afdelningar skall finnas, samt
att nämndens, af Eders Kongl. Maj:t faststälda instruktion bestämmer
antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet ledamöter
och suppleanter i afdelningarne samt de fall, då dessa kunna
sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta. Den nya anordningen
bör naturligtvis icke utgöra något hinder derför, att fortfarande
särskilda nämnder kunna finnas för vissa ändamål, eller att särskilda
afdelningar af förvaltningsnämnder bildas utöfver dem, som
under alla omständigheter anses vara af nöden.

14

Kongl. Maj:ts$Nåd. Proposition N:o 30.

Det ligger i sakens natur, att stadsfullmäktige sjelfva böra omedelbart
tillsätta ledamöter och suppleanter i de efter ärendenas beskaffenhet
fördelade afdelningarne, likasom fullmäktige välja medlemmar i
nuvarande nämnder. Hvad åter beträffar tiden för dessa val, har det
länge varit ett önskningsmål att få denna bestämd så, att ombytet af
ledamöter och suppleanter inträffar vid kalenderårens slut, hvarigenom
de afsevärda fördelar vinnas, att tjenstgöringstiden sammanfaller med
räkenskaps- och revisionsåren. En följd häraf blifver, att valen skola
afse två år, oberoende deraf, huruvida de valde äro stadsfullmäktige
eller icke.

En gifven följd af den ställning, de tilltänkta afdelningarne af
förvaltningsnämnden'' skulle intaga, är, att dessa afdelningar höra hafva
rätt att omedelbart ingå med framställningar till stadsfullmäktige samt
hvar för sig uppgöra sina förslag till utgifts- och inkomststat. Hvad
åter beträffar tiden för sådana förslags aflemnande, har erfarenheten
visat, att, derest tillåtelsen att dermed uppskjuta till utgången af Oktober
skulle begagnas, det icke blefve möjligt att bereda, detta vigtiga
ärende så, att det kunde förekomma vid stadsfullmäktiges sammanträde
den 1 December, då det dock måste behandlas, för att nödigt
rådrum må erhållas till kommunalskattens debitering. Stadsfullmäktige
hafva derför funnit tiden, då förslagen till stat senast skola aflemnas,
böra bestämmas till den 15 Oktober.

Vidare hafva stadsfullmäktige trott, att bestämmelsen om stadsfullmäktiges
sammanträde don 1 Augusti bör uteslutas ur förordningens
§ 19, enär detta sammanträde inträffar på en tid af året, då stadsfullmäktige
till stor del äro frånvarande från staden.

Af den anledning, att kronouppbördsverket fått ändrad benämning,
har en mindre jemkning i § 45 föreslagits.

Kommunalförordningens § 46, sådan denna lyder i bilagda förslag,
innehåller allt hvad som i denna författning behöfver stadgas i
syfte att bereda staden trygghet derför, att influten kommunalskatt
kommer i säkert förvar intill dess den aflemnas till vederbörande
nämnd. Bestämmelserna åter i första stycket af näst följande § torde
rätteligen tillhöra uppbördsreglementet och kunna derför utan skada
uteslutas ur kommunalförordningen.

Det föreslagna öfvergångsstadgandet likasom en del mindre ändringar
i några §§ torde icke fordra någon särskild förklaring.))

Utaf det vid stadsfullmäktiges skrifvelse fogade protokoll vid
stadsfullmäktiges sammanträde den 8 Mars 1881 inhämtades, att inom
fullmäktige skiljaktiga meningar yppats rörande lämpligheten af förslaget
om en gemensam förvaltningsnämnd, deruti nuvarande fattig -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30. 15

vårdsnämnden skulle ingå såsom en afdelning, och att beslutet derom
fattats efter votering med 45 röster mot 37, som afgåfvos för afslag å
det väckta förslaget.

Vid föredragning af stadsfullmäktiges berörda framställning förklarade
Eders _ Kong! Maj:t den 30 December 1881, att då, hvad anhang’6
de vigtigaste utaf de ifrågasatta ändringarne, eller de, som afsåga
att sammanföra hufvudstadens hela kommunalförvaltning till eu
gemensam förvaltningsnämnd, meningarne inom stadsfullmäktige rörande
dessa ändringars lämplighet varit synnerligen delade, samt de
öfriga föreslagna ändringarne icke vore af den betydelse, att ensamt
för deras genomförande skäl finnes att till Riksdagen aflåta nådig
proposition i ämnet, Eders Kongl. Maj:t funne förevarande underdåniga
framställning icke till någon åtgärd föranleda.

Nu hafva stadsfullmäktige, enligt beslut den 18 Januari 1883, till
Eders Kongl. Maj:t aflåtit underdånig skrifvelse med förnyad framställning
i ämnet och dervid förmält, att om än stadsfullmäktige, på grund
af hvad sålunda förekommit, för närvarande ansåge sig böra öfvergifva
förslaget om den ändring i bestämmelserna om kommunalförvaltningen
i hufvudstaden, som innebure fattigvårdsnämndens omorganisation på
det ifrågasatta sättet, stadsfullmäktige likväl funne sig icke böra underlåta
att vidtaga åtgärder för att söka utverka genomförande af den
föreslagna omorganisationen af drätselnämnden, då, enligt stadsfullmäktiges
uppfattning, denna del af organisationen vore af synnerlig vigt,
och angelägenheten af dess snara genomförande minst lika stor som
den öfriga delen. För att det sålunda af omständigheterna begränsade
mål skulle kunna vinnas, fordrades emellertid nödvändigt, att kommunalförordningen
ändrades; tv, äfven om ärendena kunde utan sådan
ändring fördelas annorlunda än nu mellan drätselnämndens afdelningar,
vunnes dermed blott en del af hvad som åsytats, enär enligt den nu
gällande kommunalförordningen det icke berodde af stadsfullmäktige
att bestämma, hvilka af drätselnämndens ledamöter som skulle höra
till de särskilda afdelningarne, samt nämndens afdelningar icke hade
rättighet att i sista handen afgöra eller omedelbart vända sig till stadsfullmäktige
med framställningar i ärenden af större och allmännare
vigt, således ej heller att till stadsfullmäktige omedelbart ingifva förslagen
till utgifts- och -inkomststater, utan alla sådana ärenden skulle
gå genom nämndens plenum. Då nu ett af hufvudändamålen med

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

stadsfullmäktiges förra framställning varit att på grund af erfarenheten
derom, att drätselnämndens plenum icke kunnat tillvinna sig den betydelse,
som vid förordningens utfärdande afsetts, inskränka pleni verksamhet
till sådana ärenden, som nödvändiggjordes af den för afdelningarne
gemensamma tjenstepersonalen eller påkallades af olika meningar
om afdelningarnes kompetens och dylikt, samt att ställa de nybildade
afdelningarne i alla öfriga frågor fullt sjelfständiga gent mot
hvarandra och låta dem omedelbart lyda under stadsfullmäktige hade
stadsfullmäktige ansett, att det angelägna målet, ett snart genomförande
af den tilltänkta nya organisationen af drätselnämnden, icke kunna
uppnås utan eu ny framställning till Eders Kongl. Maj:t om kommunalförordningens
ändrande; varande stadsfullmäktiges beslut härom, vid
verkstäld omröstning, biträdt af 57 röster mot 24, hvilka senare afgifvits
för afslag.

I sammanhang härmed hafva stadsfullmäktige hemstält om vidtagande
af de öfriga i stadsfullmäktiges underdåniga. skrifvelse af den
8 Mars 1881 intagna, närmare motiverade ändringar i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm, hvilka icke hade omedelbart sammanhang
med drätselnämndens omorganisation.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hafva stadsfullmäktige
i underdånighet anhållit, att åtgärder måtte vidtagas, på det att §§ 5,
12, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36, 37, 38, 39, 42, 45, 46, 47, 49 iförordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm måtte erhålla den ändrade
lydelse, som i stadsfullmäktiges underdåniga skrifvelse funnes intagen,
äfvensom ett i följd deraf erforderligt öfvergångsstadgande meddelas.

Öfverståthållareembetet, som med underdånig skrifvelse den 14
sistlidne Februari öfverlemnat stadsfullmäktiges förevarande framställning,
har dervid vitsordat de olägenheter af drätselnämndens nuvarande
organisation, som stadsfullmäktige påpekat, och hvilka ytterligare
bekräftats efter det fullmäktiges förra framställning gjordes, samt tillstyrkt
nådigt bifall till fullmäktiges begäran.

Enär de af stadsfullmäktige anförda skäl för drätselnämndens
omorganisation, i den form den nu blifvit föreslagen, synas förtjenta af
uppmärksamhet, och behofvet af denna förändring, hvilken af stadsfullmäktige
med betydlig röstöfvervigt beslutits, blifvit af Ofverståthållareembetet
vitsordad, samt öfriga af fullmäktige föreslagna ändringar
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm icke torde gifva

17

Kong1. Majds Nåd. Proposition No SO.

skal till annan erinran, än att den föreslagna ändringen i 8 12 varder

Maiä ° Ig’ ri1 lancIelse. Paragrafen erhåller den lydelse Eders Kono-1

Slakt ft? rf■ ?ilsdaSen * d™ » siatlidne Januari

oreslagit, lar jag i underdånighet hemställa, att Eders KorW Makt

9 2? »T,? E«StSe?,att “**» lydelse af §§ 5 i5

i i P1 TTStyr^ai! af Statsrådets öfriga ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt
i all samt förordna, att, enligt föredragande Departementschefens
förslag, nådig proposition i ämnet af
innehåll bilagan htt. A vid detta protokoll utvisar
skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Axel Begär dt.

d>ih. till Julcsd. Prot. 1SSS.

1 Sand. 1 Afd. 21 ljuft.