Sammansatta Stats- oeh Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
1
*
K:o 2.
.åtik. till 11 i k sd. Kansli den 11 Maj 1888, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag till bekostande
af utredning och förslag i fråga om hofstallets flyttning
samt anskaffande af lämpliga lokaler för Riksdagen,
Riksbanken, Riksgäldskontor et och Kongl. Stora teatern
m. rn.
I en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
remitterad motion (N:o 22) har Herr O. M. Björnstjerna erinrat
derom, att frågan om ett nytt riksdagshus ännu stode olöst och att med
hvarje dag den stund närmade sig, då det nuvarande ej längre rymde
Kamrarnes ledamöter. I Första Kammarens församlingssal funnes numera
ingen ledig plats, och i Andra Kammaren ej mer än fem. Något
afgörande beslut i ämnet måste alltså inom den närmaste framtiden
fattas.
En ny uppmaning dertill funne motionären i den Kongl. propositionen,
under åttonde hufvudtiteln, om ett anslag af 1,216,500 kronor
till uppförande af nytt Riksarkiv i Humlegården, hvaraf på extra stat
för år 1884 begärdes ett belopp af 200,000 kronor.
Fullt erkännande behöfligheten af en rymligare byggnad för
Riksarkivet, har motionären dock trott, att målet skulle kunna vinnas
på långt billigare sätt. Det allt mer trängande behofvet af ett nytt
Bih. till liiksd. Prot. 1883. 4 Sami. 2 Åfd. 2 Höft. 1
2
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
riksdagshus måste nödvändigt utan lång tidsutdrägt tillgodoses. Det
nuvarande riksdagshuset blefve då ledigt, hvilket i alla afseenden skulle
väl egna sig för Riksarkivet. Med en kostnad af högst 300,000 kronor
förestälde motionären sig att detta hus borde kunna inredas för sitt
nya. ändamål, då en besparing uppstode af öfver 900,000 kronor.
Det nuvarande riksdagshuset skulle sannolikt för en lång följd
af år erbjuda tillräckligt utrymme för Riksarkivet, och betydliga tillbyggnader
kunde der äfven göras, när sådana blefve behöfliga. Belägenheten,
nära intill embetsverken, vore den bästa möjliga, och någon
monumental byggnad med höga praktsalar beböfdes ej för arkivet,
hvars handlingar blefve bäst åtkomliga i rum af måttlig böjd.
Riksdagshusets sjelfskrifna plats syntes motionären deremot vara
på Helgeandsholmen, hvars ordnande på tillfredsställande sätt svårligen
eljest kunde vinnas, enär tanken att, med en kostnad af flere millioner,
förvandla den dyrbara platsen i sin helhet till en jemförelsevis obetydlig
promenad väl knappast kunde eller borde förverkligas.
Flere gånger hade myndigheter eller komiterade, som deröfver
haft att yttra sig, förklarat Helgeandsholmen vara den på allt sätt
lämpligaste platsen för ett riksdagshus
Då
frågan år 1872 först väcktes genom motion i Första Kammaren
hade Fullmäktige i Riksbanken och Riksgäld skontoret, till hvilkas utlåtande
frågan hänskjutits, yttrat, att icke allenast ett tillräckligt stort
riksdagshus, utan jemväl Riksbank och Riksgäldskontor skulle med
fördel kunna förläggas å vestliga delen af holmen, samt att Tessin
i sin plan till ordnande af slottets omgifningar å samma plats föreslagit
en större byggnad.
Jemte vidare utredning i ämnet hade Fullmäktige till 1874 års
Riksdag ingifvit tvenne, i anledning af utsatt täflan, inkomna ritningar
och kostnadsförslag för den ifrågavarande byggnaden å Helgeandsholmen,
den ena af Arkitekten Helgo Zettervall, den andra af Arkitekten
F. O. Lindström, slutande den förres kostnadsförslag för en gemensam
byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontor å en summa
af 3,500,000 kronor, och den senares för en sådan byggnad å 1,470,921
kronor, hvilket sistnämnda förslag dock af senare granskare förklarats
vara för lågt beräknadt med 940,000 kronor.
Ett tredje förslag hade inlemnats af Arkitekten Zettervall, beräknande
kostnaden för uppförande af riksdagshuset allena till 3,160,000
kronor, eller endast 340,000 kronor lägre än för en byggnad innefattande
äfven Bank och Riksgäldskontor.
År 1875 hade Öfverintendentsembetet i afgifvet yttrande uttalat,
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
3
att embetet icke funnit någon staten tillhörig'' plats i hufvud staden i
afseende å läge, utrymme och trygghet för eldfara erbjuda sådana fördelar
som Helgeandsholmen, detta med anledning af förslaget att dit
förlägga Riksbanken.
Vid 1879 års riksdag hade ånyo åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdragits att inkomma med ny utredning i frågan, hvilken till
1880 års Riksdag afgafs och hvaruti de af Fullmäktige utsedde komiterade
förklarade, i afseende å läge för det nya riksdagshuset, »att den
enda dertill fullt lämpliga plats, som funnes i Stockholm, vore Helgeandsholmens
vestra del, och att der skulle kunna anordnas en tillräckligt
stor byggnad utan att skymma Kongl. slottet eller menligt inverka
på taflans skönhet, från hvilken sida man än betraktade den.»
När komiterade likväl föreslogo en annan plats för denna byggnad,
hade detta skett hufvudsakligast på grund af Riksdagens beslut,
att »riksdagshuset helst skulle förläggas å Riddarholmen.»
I det förslag, som af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, enligt erhållet
uppdrag, afgifvits till 1881 års Riksdag, föreslogs uppförande af
nytt riksdagshus på Generalstabens m. fl. tomter å Riddarholmen, för
hvilket, enligt motionärens uppgift, kostnaden sannolikt skulle uppgått
till omkring 6,000,000 kronor. Förslaget hade dock åtföljts af tvenne
reservationer, afgifne af fackmän, hvari å nyo framhölls, att vestra delen
af Helgeandsholmen vore den framför alla andra lämpligaste platsen
för riksdagshuset. I den ena af dessa reservationer anfördes, att ingen
bättre och lämpligare plats i Stockholm gåfves för ett nytt riksdagshus
än Helgeandsholmen, och då platsen vore tillräckligt rymlig och
ingen bättre lokal för en ny riksbanksbyggnad kunde uppletas än å
samma holme, borde enligt reservantens åsigt äfven Banken der inrymmas,
under samma tak med riksdagshuset, hvarigenom skulle vinnas
högst betydligt minskad byggnadskostnad och bättre utseende, än om
tvenne skilda byggnader skulle uppföras på olika platser i hufvudstaden.
Kostnaden för utförandet vore, på sätt af en i förevarande motion
intagen beräkning skulle framgå, ej heller afskräckande.
Det sålunda framstälda förslaget skulle enligt motionärens öfvertygelse
blifva det fördelaktigaste och på samma gång det billigaste.
Då det derjemte skulle inom en beräknelig och icke allt för lång framtid
kunna utföras, och derigenom samtidigt flere vigtiga och nödvändiga
byggnadsbehof blifva tillfredsstälda, vore det önskligt om meningarne
derom kunde enas.
Ett annat förslag till de sväfvande byggnadsfrågornas lösande
i än vidsträcktare omfång och som räknade ej få anhängare vore att
4
Sammansätta Stats- och Banko-Utslcottets Utlåtande N:o 2.
på annan plats uppföra nytt operahus med öfverlåtande af den nuvarande
Kongl. Stora teatern, jemte hela den dithörande tomten mellan
Gustaf Adolfs och Carl XII:s torg, till uppförande af ett gemensamt
riksdags-, bank- och riksgäldskontorshus. Hvarje tillnärmelsevis beräkning
af kostnaden härför blefve dock nu fåfäng, i saknad af föregående
undersökningar.
Detta förslag skulle medföra den väsentliga fördel att möjligen äfven
göra ett slut på den Kongl. teaterns nuvarande bekymmer och betrygga
dess framtid, för hvilket den enda utväg syntes motionären vara att
inom en ny lokal bereda densamma större utrymme och platser för
tillräckligt många åskådare för att göra företaget lönande. Den större
kostnaden, som skulle föranledas deraf att äfven ett nytt operahus
måste anskaffas, korn me troligen att till ej ringa del godtgöras genom
de ökade uppoffringar, Stockholms stad förmodades vilja åtaga sig för
Helgeandsholmens ordnande, så framt hela holmen upplätes till en
öppen plats, hvilket i så fall borde kunna medgifvas.
Som äfven detta förslag syntes förtjena att tagas i betraktande,
hade motionären inbegripit det i den utredning, som, enligt hans åsigt,
för frågans afgörande vore nödvändig; och har motionären föreslagit:
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande
till nästkommande års Riksdag af följande utredningar och förslag,
nemligen:
angående hofstallets flyttning från Helgeandsholmen samt meddelande
huruvida och på hvad vilkor de Hans Maj:t Konungen enskildt
tillhörande tomter å holmen måtte kunna af staten förvärfvas,
för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, förändra Helgeandsholmen
till en öppen plats genom alla derå befintliga byggnaders borttagande;
kostnadsförslag och ritningar till uppförande å Helgeandsholmens
vestra del af en gemensam byggnad för Riksdag, Riksbank och Riksgäldskontor;
samt, alternativt, för Riksdag och Riksgäldskontor allena;
förslag till anskaffande af annan lämplig lokal för Kongl. Stora
teatern och uppförande af byggnader för Riksdag, Bank och Riksgäldskontor
å Stora teaterns nuvarande tomt, mellan Gustaf Adolfs- och
Carl XII:s torg;
förslag till det nuvarande riksdagshusets inredning för Riksarkivets
behof, sedan nytt riksdagshus blifvit uppfördt;
meddelande i hvad mån Stockholms stads medverkan måtte kunna
påräknas för Helgeandsholmens ordnande och framtida underhåll, vare
sig hela holmen upplätes till eu öppen plats eller ock de delar deraf
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
5
allenast, som ej toges i anspråk för ofvan uppräknade offentliga byggnader;
samt
att Riksdagen måtte för ifrågavarande utrednings bekostande
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 10,000 kronor.
För handläggning af detta ärende har Stats-Utskottet begärt
sammanträde med Banko-Utskottet; och har, sedan deputerade från
begge Utskotten blifvit i enlighet med 47 § Riksdagsordningen utsedde,
det sålunda sammansatta Utskottet tagit frågan under öfvervägande.
Härvid har Utskottet först funnit nödigt begära yttrande öfver motionen,
af Fullmäktige i Riksbanken i hvad den rörer nämnda bank och
af Fullmäktige i Riksgäldskontoret i hvad motionen rörer dels riksdagshus,
dels Riksgäldskontoret.
De i anledning häraf till Utskottet afgifna yttranden äro, med
uteslutande af ingresserna, af följande innehåll,
Fullmäktiges i Riksbanken:
»Fullmäktige få till en början meddela, hurusom de stora olägenheter,
hvilka i Riksbankens nuvarande hus härröra deraf, att tjenstgöringslokalerna
och förvaringsrummen för bankens kassor och säkerhetshandlingar
äro spridda inom flere våningar af tvenne byggnader, för
flere år sedan föranledde vidtagande af åtskilliga förändringar i syfte
att bereda mera beqvämlighet för allmänheten och bankrörelsen, men
att dessa olägenheter, om ock derigenom minskade, likväl fortfarande
i väsentlig mån qvarstå och enligt företagna undersökningar äfven med
verkställande af mera genomgripande, kostsamma förändingar icke kunna
i nuvarande bankbyggnader afhjelpas så, att en tillfredsställande och
lämplig inredning af desamma derigenom vinnes. Med afsende härå
och då härtill kommer att den för vården af Riksbankens dyrbara tillhörigheter
nödiga trygghet mot eldfara icke kan beredas i ett hus, hvilket,
såsom förhållandet är med ifrågavarande bankbyggnader, på tre
sidor ligga tätt omgifna af andra byggnader och derjemte inom sig innesluta
en så eldfarlig anstalt som sedeltryckeri, har behofvet af en ny
tidsenlig byggnad för Riksbanken sedan länge synts Fullmäktige trängande.
Mot uppförande af en sådan på de nuvarande bankhusens tomt
möter i främsta rummet svårighet till följd af bristen å annan lokal för
bankrörelsens bedrifvande under byggnadstiden, men äfven om denna
svårighet kunde undanrödjas, lärer dock vid ifrågakommande nybyggnad
för Riksbanken ett behörigt aktgifvande derpå, att affärslifvet inom
6
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
hufvud staden alltmer drager sig åt norr, tvifvelsutan påkalla förläggandet
af ett nytt riksbankshus till annan plats än der Riksbanken nu är
belägen, och detta icke mindre till lättnad för allmänheten i dess beröring
med Riksbanken än ock för möjliggörande af en önskvärd utveckling
af Riksbankens rörelse. Fullmäktige hafva ock derföre vid de flere
tillfällen, då under de senare åren denna fråga varit bragt å bane, låtit
sig angeläget vara att söka åt Riksbanken bereda i omförmälda hänseenden
lämpliga byggnadstomter och tillåta sig erinra, hurusom Fullmäktige
för nämnda ändamål hos Riksdagen hemstält om förvärfvande af
tomtplats dels å Helgeandsholmen, dit motionären nu jemväl ifrågasatt
bankbyggnadens förläggande i samband med nya byggnader derstädes
för Riksdagen och Riksgäld skontoret, dels ock vid Mynttorget å den
kronan tillhöriga egendom, hvilken för närvarande är upplåten åt Kongl.
Maj:ts kansli och andra embetsverk, hvarom allt kan närmare inhemtas
af Fullmäktiges i Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9 vid 1872 års riksdag
och samma Utskotts Utlåtande N:o 8 vid 1874 och N:o 9 vid 1881 års
riksdag intagna jbtranden. Med vidhållande af sina i dessa yttranden
uttalade åsigter, anse Fullmäktige fortfarande en plats å Helgeandsholmen
på lämpligt afstånd från Norrbro vara företrädesvis passande
för uppförande derstädes af byggnad för Riksbanken och anhålla att nu
få i detta hänseende särskildt framhålla, att bankbyggnaden der kunde
få en utsträckning, hvarigenom den kunde inskränkas till endast två
våningars höjd. Fullmäktige förutsätta härvid att särskild byggnad på
platsen uppföres för Riksbankens räkning och anse ett sådant tillvägagående
påkalladt af angelägenheten att mot eldfara skydda Riksbankens
dyrbara egendom.
Förutom Helgeandsholmen ifrågasättes i motionen jemväl alternativt,
att, med förflyttning af Stora teatern till annan plats, hela den nuvarande
teatertomten mellan Gustaf Adolfs och Carl XII:s torg skulle
upplåtas till uppförande af byggnader derstädes för Riksdagen och dess
nyssnämnda tvenne verk. I afseende å denna tomt få Fullmäktige förklara,
att ehuru densamma, såsom å norra sidan gränsande intill en smal
gata, i följd deraf icke med hänsyn till trygghet mot eldfara erbjuder
samma fördelar som Helgeandsholmen, tomten dock otvifvelaktigt har
en sådan belägenhet, att Riksbanken kan med synnerlig fördel för allmänheten
och bankrörelsen dit förläggas, såframt afskild plats å tomten
för riksbankshuset beredes och detsamma blifver uppfördt å den närmast
intill Gustaf Adolfs torg belägna del af tomten.
I sammanhang härmed, och då Kongl. Maj:t redan härförut för
Riksdagen förklarat nya embetslokaler för statsdepartementen vara af
7
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
behofvet påkallade, och den tomt, hvarå nuvarande kanslihuset ligger,
ehuru förknippad med samma olägenhet som operatomten, att å ena
sidan gränsa intill en smal gata, i öfrigt erbjuder ett särdeles lämpligt
läge^för en riksbanksbyggnad, hafva Fullmäktige funnit sig böra å dessa
förhållanden fästa Utskottets uppmärksamhet, i händelse Utskottet skulle
finna desamma böra tagas under öfvervägande vid fattandet af beslut
i anledning af den i motionen ifrågasatta utredning.»
Fullmäktige* / Riksgäldskontor et:
»Beträffande först frågan om nytt riksdagshus, tillåta Fullmäktige
sig fästa uppmärksamheten på och åberopa den fullständiga redogörelse
för den föregående behandlingen af denna fråga, som återfinnes
i utsedde komiterades den 7 Februari 1881 afgifna, vid 1881 års Statsutskotts
Utlåtande N:o 59 aftryckta betänkande i ämnet med tillhörande
särskilda yttranden; hvarjemte vid 1882 års Stats-Utskotts Utlåtande
N:o 54 finnes fogadt ett den 21 Januari 1882 af utsedde personer afgifvet
förslag till ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset.
Sin egen åsigt i omförmälda fråga hafva Fullmäktige uttalat i sin
skrifvelse till Stats-Utskottet den 25 Februari 1881, hvilken jemte tvenne
Fullmäktiges skiljaktiga mening, som af undertecknade Åkerhielm och
Anderson jemväl åberopas, finnes aftryckt vid 1881 års Stats-Utskotts
ofvan omförmälda Utlåtande N:o 59.
Beträffande åter Riksgäldskontor, få Fullmäktige anföra, att för
detsamma ej förefinnes behof af ny lokal. Hvad deremot angår kontorets
förflyttning till annan plats, ligger det i sakens natur, att, om än
en sådan förflyttning ej skulle för Riksgäldskontoret medföra fördel,
någon nödvändighet ej föreligger att bibehålla verket å samma plats
som nu, blott att den nya lokal, som komme att ställas till kontorets
disposition, blefve lämpligt belägen och lemnade tillräckligt utrymme
samt . plats för anbringande af nödiga hvalf till förvaring af värdehandlingar.
I Riksgäldskontorets nuvarande egendom är lokal äfven anvisad
för Riksdagens Justitieombudsman och hans expedition.
Till följd af det byggnadssätt, som vid denna, ursprungligen för
annat ändamål afsedda egendom användts, upptages visserligen en jemförelsevis
ej obetydlig tomtyta, och antagligen skulle genom ändamålsenliga
anordningar vid en nybyggnad en mindre sådan yta i dess hel
-
8 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
het för Riksgäldskontorets räkning erfordras, men någon synnerlig inskränkning
i det utrymme, Riksgäldskontor nu för sitt ändamål begagnar,
torde ej kunna utan olägenhet åstadkommas.
Då emellertid åvägabringandet på det af motionären föreslagna
sätt af de utaf honom ifrågasatta ytterligare utredningar i de till Fullmäktige
remitterade delar af motionen ej kan vara till annat än gagn,
anse Fullmäktige, utan att ingå i närmare undersökning om det resultat,
hvartill utredningen må slutligen leda, sig böra förklara, att Fullmäktige
för sin del ej hafva något att erinra mot det af motionären
framstälda förslag.»
Då Utskottet går att afgifva yttrande öfver Herr Björnstjernas
förevarande motion, har Utskottet ej funnit det behöfligt att närmare
än i motionen skett ådagalägga hvad för Riksdagens ledamöter är till
fullo kändt, att nemligen behofvet af ett nytt riksdagshus, särskild t af
nya samlingssalar för Kamrarne, är allt mer oafvisligt. I mer än tio
år har denna fråga redan varit föremål för uppmärksamheten, och
många samt olikartade hafva de förslag varit, som framstälts i syfte
att erhålla bättre lokaler för Riksdagen. Så hafva under olika tider
förslag varit å bane om uppförande af nytt riksdagshus
å Helgeandsholmens vestra del,
å Riksgäldskontorets, Riksarkivets samt boktryckeribolaget P. A.
Norstedt & Söners tomter,
å nuvarande riksdagshusets tomt jemte de två egendomar, som
varit använda till gymnasium,
å den plats, der Generalstabens hus, Stockholms auktionsverk
och pantlåneinrättning samt de Norstedtska egendomarne äro belägna,
å Kongl. Stora teaterns tomt, och
å norra delen af Carl XIII:s torg;
äfvensom om det nuvarande riksdagshusets ombyggnad; hvarjemte
äfven framställningar förekommit om användande af Riksgäldskontorets
tomt till samlingssalar för Kamrarne och lokaler för en del
Utskott, med bibehållande i det nuvarande riksdagshuset af plats för
andra Riksdagens Utskott, om åstadkommande af plats för en nybyggnad
genom fyllning i Mälaren vid Riddarholmen, med mera.
Men alla i berörda hänseenden uppgjorda planer och ritningar,
alla hittills verkstälda utredningar hafva ännu ej ledt till något resultat,
och den af omförmälde motionär föreslagna utväg, att anhålla om Kongl.
9
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
Maj:ts medverkan, synes så mycket hellre kunna och böra af Riksdagen
anlitas som flera af de redan ifrågasatta, likasom ock andra, möjligen
ytterligare ifrågakommande sätt för frågans lösning förutsätta begagnande
af tomter, som stå under Kongl. Maj:ts disposition och hvilkas
användande skulle påkalla förändrade anordningar, beträffande under
Kongl. Maj:t lydande verk och inrättningar. Teatertomten t. ex. skulle,
om och när den blefve ledig, måhända kunna disponeras, vare sig till
riksdagshus ensamt, till riksdagshus jemte lokal för något eller några
statens verk eller, med riksdagshusets förläggande på annan plats, uteslutande
till lokal för sådana verk. Men i hvarje dylikt fall erfordras
Kongl. Maj:ts medverkan, likasom ock, vid åstadkommande af nytt riksdagshus
å annan plats än den nuvarande, tillgodogörandet, vare sig för
riksarkiv eller annat ändamål, af det gamla riksdsdagshuset, torde föranleda
Kongl. Maj:ts deltagande vid ifrågakommande åtgärder.
Förbises bör ej heller, att, äfven om tänkas kunde, att det vore
möjligt åstadkomma ett nytt riksdagshus på sådant sätt att derför erfordrades
hvarken begagnande af tomter, som stå under Kongl. Maj:ts
disposition, eller förhandlingar, hvilka Riksdagen ej kan omedelbart inleda,
med Stockholms stad, som förfogar öfver en del redan ifrågasatta
platser, så skulle i allt fall frågans lösning äfven på detta sätt inverka
på budgeten och böra af Kongl. Maj:t tagas i betraktande. Härvid
förekommer, bland annat, att i hyresbelopp för lokaler i Stockholm åt
vissa Kongl. Maj:ts embetsverk för närvarande lära utbetalas omkring
23,000 kronor årligen, hvilket belopp måhända skulle kunna i sammanhang
med omförmälda frågas slutliga afgörande till större eller mindre
del besparas.
Beträffande lämpligheten af en anhållan om Kongl. Maj:ts medverkan
är Utskottet således med motionären ense.
Deremot har Utskottet trott saken kunna vinna derpå att utredningens
föremål ej angåfves i ett så vidsträckt omfång eller så detaljeradt
som motionären föreslagit, utan så vidt möjligt inskränktes. Af
de föreliggande behofven i byggnadsväg torde det af ett nytt riksdagshus
för närvarande vara det mest trängande, isynnerhet om i betraktande
tages den långa tid, som för anskaffande af plats till och uppförande
af ett sådant hus måste åtgå. Utskottet har derför hållit före,
att Riksdagen ej borde i sin framställning till Kongl. Maj:t inblanda
andra byggnadsfrågor samt att utredningen af dessa således ej borde
sättas i. annat samband med ärendet om nytt riksdagshus än det som
ovilkorligen påkallades eller lämpligen föranleddes af det ena eller
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 2 Afd. 2 Häft. 2
10
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
andra sättet för riksdagshusfrågans lösning och hvarom något Riksdagens
uttalande på förhand ej synes kunna ifrågasättas.
Hvad i detta hänseende särskildt beträffar Riksdagens egna verk,
Riksbanken och Riksgäldskontoret, har Utskottet, utan att vilja underkänna
vigten af hvad Fullmäktige i Riksbanken i sitt ofvanintagna Utlåtande
andragit, likväl — enär Riksbankens nuvarande hus torde kunna
genom förändrade anordningar göras åtminstone i ej ringa mån för sitt
ändamål lämpligare, och då allmänhetens beqvämlighet vid de olika
bankräkningarnes begagnande kan genom filialkontor tillgodoses — ej
funnit behofvet af ett nytt bankhus för det närvarande så stort att
frågan härom nu behöfde tagas under ompröfning. Hvad åter Riksgäldskontoret
angår, hafva Fullmäktige i nämnda verk i sitt utlåtande
förklarat behof för detsamma af ny lokal ej förefinnas. Utskottet har
alltså ej funnit sig ega skäl tillstyrka Riksdagen att i sin anhållan om
en utredning inbegripa frågan om nya lokaler för Riksbanken och Riksgäldskontoret;
hvilket naturligtvis ej utesluter möjligheten af att vid en
sådan utredning fråga kan uppstå om förflyttning, i händelse sådant
finnes erforderligt, af dessa likasom tilläfventyrs andra verk, äfvensom
deraf att all hänsyn kan tagas till det tillfälle, som i sammanhang med
riksdagshusfrågans lösning må kunna erbjuda sig, att bereda en ny,
fullkomligt ändamålsenlig lokal för Riksbanken.
I fråga om sättet för tillfredsställande förslags och ritningars
åstadkommande har Utskottet förestält sig'' att det skulle vara till gagn
att genom utfästande af lämpliga pris uppmuntra till täflan härutinnan;
dock har Utskottet ej funnit lämpligt föreslå Riksdagen att härom fatta
bestämdt beslut.
Utskottet hemställer,
att Herr Björnstjernas förevarande motion må på
det sätt bifallas att Riksdagen dels beslutar hos Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta genom en
komité utreda, hvar och huru lämplig byggnadsplats
för nytt riksdagshus må kunna beredas, samt låta
utarbeta ändamålsenliga ritningar och kostnadsförslag
i berörda hänseende och derefter, om möjligt till nästkommande
års Riksdag, aflåta proposition angående
uppförande af nytt riksdagshus och beredande af tillgångar
härför,
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
11
dels ock till bestridande af kostnaden för berörda
utredning anvisa och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett förslagsanslag af 10,000 kronor, attafRiksgäldskontoret
såsom riksdagskostnad utbetalas.
Stockholm den 10 Maj 1883.
På Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets vägnar:
F. v. ESSEN.
Reservationer:
• ° » \
af Herr Friherre G. S. Akerhielm; samt
af Herr Liss Olof Larsson, hvilken anfört: »Utom den Herr Björnstjernas
motion, som blifvit hänvisad till det Sammansatta Utskottet, finnes
jemväl en inom Andra Kammaren af Herr J. Andersson från Vermland vid
denna riksdag väckt motion, hvilken står i så nära samband med det förslag
Utskottet tillstyrkt, att denna motion derigenom faktiskt skulle blifva afgjord,
innan den blefve föredragen till afgörande. Herr Andersson föreslår
nemligen »att Riksdagen för sin del ville besluta inställande af Kongl.
teatrarnes verksamhet för statens räkning, samt att dess hus och tomter må
upplåtas åt Riksdagen för att å samma tomter uppföra nya byggnader, inrymmande
så väl riksdagshus som lokaler för Riksbanken och Riksgäldskontor.
» Mig synes derföre som om dessa motioner bort behandlas
i ett sammanhang, ty det är ju tydligt att derest Herr Anderssons
motion bifalles så är ju en sådan åtgärd, som Utskottet föreslagit i anledning
af Herr Björnstjernas motion, aldeles obehöflig. Då dertill
kommer att Riksdagen, sedan Utskottet fattat sitt beslut, fått emottaga
Kongl. Maj:ts proposition angående de Kongl. teatrarna, och afgörandet
af denna Kongl. proposition jemte Herr Anderssons motion kan ega
12
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
ett afgörande inflytande på Herr Björnstjernas ifrågavarande motion,
kan jag icke finna annat än att åtgörandet, af denna senare motion
bör uppskjutas tills berörda Kongl. proposition och Herr Anderssons
motion varda afgjorda.
Emot Utskottets förslag vill jag derjemte anmärka att, efter mitt
förmenande, berättigade tvifvel kunna uppstå om huruvida det kan vara
lämpligt för Riksdagen att, på sätt Utskottet föreslagit, bedja Kongl.
Maj:t om hjelp i och för ordnandet af en angelägenhet, som allt hitintills
ansetts uteslutande hafva tillhört Riksdagen. Vidare nödgas jaguttala
en motsatt åsigt i fråga om behofvet af ny lokal för Riksbanken,
än den Utskottet framstält. Utskottet säger: »enär Riksbankens nuvarande
hus torde kunna genom förändrade anordningar göras åtminstone
i ej ringa mån för sitt ändamål lämpligare och då allmänhetens beqvämlighet
vid de olika bankräkningarnes begagnande kan genom filialkontor
tillgodoses», har Utskottet »ej funnit behofvet af ett nytt bankhus
för det närvarande så stort, att frågan härom nu behöfde tagas
under ompröfning.»
Efter mitt förmenande stämma icke dessa åsigter väl öfverens
med verkliga förhållandet och med förut skedda uttalanden.
Behofvet af nya lokaler för Riksbanken har, trodde jag, variten
alldeles afgjord fråga, ty derom hafva Fullmäktige i banken, BankoUtskottet,
sammansatta Stats- och Banko-Utskott, och Riksdagen flere gånger
uttalat sig; och senast 1881 års Riksdags Banko-Utskott uttalade sig
enstämmigt på följande sätt angående behofvet af nytt bankhus: »BankoUtskottet,
som med Fullmäktige till alla delar iustämmer i deras omdöme
ej mindre om de nuvarande riksbanksbyggnadernas otillfredsställande
inredning för så väl bankgöromålens skötande, som för den
allmänhet, hvilken med Riksbanken har personlig beröring, än ock om
deras olämpliga läge i afseende å eldfara från angränsande byggnader
äfvensom med hänsyn till handels- och affärsrörelsen inom
Stockholm samt den rigtning, hvari hufvudstadens bebyggande och utvidgning
numera obestridligen fortgår.» Mig synes derföre att, derest
Riksdagen vill anropa Kongl. Maj:t om hjelp, Utskottets framställning
icke bort vara så inskränkt, ty det kan ej vara rätt lämpligt att, på
samma gång man begär utredning och förslag, på förhand binda händerna
på dem, som skola verkställa utredningen och uppgöra förslag,
hvaraf följden tilläfventyrs varder den, att man ser sig förhindrad att
utreda och framlägga det bästa möjliga. Motionären har föreslagit en
omfattande utredning af flere stora byggnadsföretag och anordningar,
och om framställningen till Kongl. Maj:t göres så vidsträckt, skulle väl
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 13
deruti sökas lämpligheten af att anhålla det Kongl. Makt måtte låta
utreda och till Riksdagen inkomma med förslag i frågan. Äfven om
man icke kan gilla alla de projekt, som motionären framstält, så synes
mig dock frågan om lokal för riksarkivet, om riksdags- och riksbankshus
vara af så vigtig och trängande beskaffenhet att en utredning af
dessa frågor är af stort behof påkallad. Huruvida och i hvad mån
dessa frågors ändamålsenliga lösniug kan komma att beröra frågan om
Kongl. teatern, om nytt hofstall, Helgeandsholmens ordnande, om Riksdagens
och Riksbankens lokaler, och om tilläfventyrs jemväl Riksgäldskontoret
kan och bör förläggas å samma tomt och måhända i en till
det yttre gemensam byggnad, med flere sammanhängande frågor, torde
lämpligast böra få bero af den blifvande utredningen, hvadan åt dem,
som erhålla uppdrag att utreda frågan och uppgöra förslag, bör
lemnas full frihet, på det att det bästa möjliga förslag kan framställas.
Att få en sådan fullständig utredning synes mig ur alla synpunkter
önskvärd, och kan i ingen händelse vara skadlig. Riksdagen eger ju
sedan att af de uppgjorda förslagen antaga hvad som pröfvas lämpligt.
Utan tvifvel skola erforderliga lokaler för de olika ändamålen erhållas
för billigare pris och på ett ändamålsenligare sätt om en på förhand
uppgjord plan förefinnes.
Huru önskvärdt det än å ena sidan kan vara att redan till nästa
Riksdag få fullständiga utredningar, ritningar och förslag framlagda,
torde sådant knappast vara möjligt, och ifrågasättas kan om icke ändamålsenligast
vore det Riksdagen finge pröfva och afgöra angående de
för de särskilda ändamålen ifrågakomma och föreslagna platserna och
de vilkor, under hvilka dessa finge användas, innan fullständiga ritningar
och kostnadsförslag upprättas, dock med rätt för Kongl. Maj:t att
äfven härutinnan förfara på sätt, som pröfvas bäst befordra ändamålet.
Mitt yrkande skulle, för den händelse det blifvande beslutet i
anledning af Kongh Maj:ts proposition om de Kongl. teatrarne och J.
Anderssons motion icke varder sådant, att en skrifvelse, sådan som den
jag föreslår, kan anses öfverflödig, blifva,
att Herr Björnstjernas motion må på det sätt bifallas,
att Riksdagen beslutar hos Kongl. Maj:t anhålla
att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda hvar och huru
lämplig byggnadsplats för nytt riksdags- och riksbankshus
må kunna beredas samt låta utarbeta ritningar
och kostnadsförslag i berörda hänseende,
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft. 3
14 Sammansatta Stats■ och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
äfvensom utreda huruvida i sådant fall icke nuvavarande
riksdagshus må till riksarkiv eller annat
statens ändamål kunna användas, jemte öfriga med
dessa byggnadsförslag på ett eller annat sätt sammanhängande
frågor, samt derefter så fort ske kan i
ämnet aflåta proposition till Riksdagen, och att till
bestridande af med dessa utredningar förenade kostnader
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
af 10,000 kronor.»
''
*
Stockholm, Nya Tryckeri Aktiebolaget, 1883.