Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

3

N:0 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1883, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Andra hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Vid denna hufvudtitel, omfattande anslagen till Justitiedepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar, som här nedan
omförmälas.

Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

l:o Kongl. Maj:t har föreslagit, att från denna anslagstitel måtte uteslutas
det under rubriken “indelning och dermed jemförlig anvisning: frihe- ur rikastaten
ter“ upptagna belopp 255 kronor; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet
angående inkomstberäkningen (sid. 9) gifver vid handen, nämnda belopp ut- “friheter1-gör räntan af ett häradshöfdingeboställe, hvilket, i följd af uppkommen le- upptaget bedighet,
nu mera skall till statsverket indragas och utan ränta utarrenderas, ^pj
hemställer Utskottet, L

att nämnda belopp 255 kronor må ur riksstaten
afföras.

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Angående
delning o,f
Vesterbottens
södra domsaga.

[20

2:o Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att, för delning af nuvarande
Vesterbottens Södra domsaga i tvä nya domsagor, anslaget till löner åt
häradshöfdingarna under Svea Hofrätt måtte ökas med 4,500 kronor och
anslaget till tjenstgöringspenningar åt nämnda tjensteman med 400 kronor
samt tjenstgöringspenningarne och öfriga löneförmåner fördelas på sätt det den
nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden
upptoge.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Andra hufvudtiteln sid. 2 — 6) gifver
vid handen, afser Kongl. Maj:ts förslag, att nämnda domsaga, hvilken omfattar
södra och vestra delarne af Vesterbottens län med ett ytinnehåll af 409
qvadratmil och är fördelad i fem tingslag med en befolkning af 56,028
personer, skulle fördelas på det sätt, att en domsaga, kallad Vesterbottens
södra, skulle omfatta Nordmalings och Bjurholms, Umeå samt Degersfors
tingslag, tillsammans 71,8 qvadratmil med 34,821 invånare, samt en, kallad
Vesterbottens vestra, omfatta Lycksele och Asele lappmarkers tingslag 337,5
qvadratmil med 21,207 invånare; för hvilken delning skulle, i stället för
den nuvarande aflöningen för domhafvanden i Vesterbottens södra domsaga,
lön 4,500 kronor, tjenstgöringspenningar 2,600 kronor och förvaltningskostnadsbidrag
500 kronor eller tillhopa 7,600 kronor, å stat uppföras:

för häradshöfding en i Vesterbottens södra domsaga:

Lön .................................................................. kronor 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................ „ 1,900: — 6,400: _

för häradshöfding en i Vesterbottens vestra domsaga:

Lön.................................................................... kronor 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ................................ „ 1,100: —

Förvaltningskostnad sbidrag ........................... „ 500: — 6,100: _

eller tillhopa 12,500 kronor; och då detta sätt för domsagans delning, medförande
en anslagsförhöjning af 4,900 kronor, öfverensstämmer med Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvandes, utaf samtliga menigheter inom
domsagan, med undantag allenast af .Nordmalings sockens invånare understödda
förslag, hvilket jemväl af Kongl. Svea Hofrätt förordats, hemställer
Utskottet,

att, för genomförande af Vesterbottens södra domsagas
delning i två nya domsagor, anslaget till Svea Hofrätt
med derunder lydande justitiestat må med 4,900 kronor
förhöjas.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6.

5

(Jota Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

3:o. Vid denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit uteslutande af Angående
det under rubriken “friheter“ upptagna belopp 400 kronor; och då, enligt fj^ttanslagshvad
statsrådsprotokollet angående inkomstberäkningen (sid. 9) gifver vid belopp.
handen, detta belopp utgöres af räntorna utaf två häradshöfdingeboställen [•>•]
samt utaf några Hanekinds häradsrätt anslagna häradstorp och åkerlyckor,
hvilka räntebelopp i verkligheten hvarken till statsverket utgöras eller af
statsmedel utbetalas, hvadan deras uteslutande såväl på inkomst- som på utgiftssidan
hvarken inverkar på statens eller den enskildes rätt, utan inskränker
sig till en bokföringsåtgärd, hemställer Utskottet,

att nämnda belopp 400 kronor från förevarande
utgiftsanslag uteslutes.

4:o. I afseende å ö fria a under denna hufvudtitel uppförda ordinarie Jn9-, ofriga
anslag, deri förändring icke ifrågakomma, hemställer Utskottet, anslag.

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, I M
som vid sistlidet års riksdag bestämdes, dock att förslagsanslaget
till “Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.“
må få i den män, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
erfordras, ökas eller minskas.

Såsom extra anslag för är 1884 har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande
af nedannämnda belopp:

5:o. Till arfvoden ät Krig skof rättens ordförande och tre militära Ang. anslag
ledamöter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, som under föregående
år blifvit till samma ändamål anvisadt eller 5,000 kronor. [ 5 |

Uti statsrådsprotokollet (sidd. 7 och 8) finnes redogjord t för den behandling,
frågan om Krigshofrättens omorganisation eller indragning hittills
erhållit, hvarjemte meddelats, hurusom Kongl. Maj:L beslutit, att, till undanrödjande
af de hinder, som för en kommande förändring af Krigshofrättens
organisation kunde uppstå deraf, att der anstälda civila tjenstemän erhållit
fullmakt å sina sysslor, dessa tjenster, när de blefve lediga, hädanefter skulle
tillsättas endast på förordnande, äfvensom att de nya förordnanden, som borde
gifvas militärledamöter i Krigshofrätten och deras suppleanter på tre år från
början af år 1883, skulle innehålla uttrycklig föreskrift derom, att förordnandet
äfven före de tre årens slut skulle upphöra för det fall, att Krigshofrätten
komme att indragas.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag
för Nya Lagberedningen.

[6-]

Då för närvarande och i afvaktan på lösningen al frågan om antagande
af en ny härordning någon förändring i Krigshofrättens organisation icke
kan ifrågakomma, tillstyrker Utskottet,

att till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och
tre militära ledamöter må för år 1884 anvisas ett extra
anslag af 5,000 kronor.

6:o. Till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen har
Kong!. Maj:t äskat ett extra anslag af 40,000 kronor, eller samma belopp,
som från och med 1875 årligen varit till motsvarande ändamål anvisadt.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 4 December 1874 förordna!,
att en komité för utarbetande af lagförslag, företrädesvis sådana, som omfattade
större delar af civillagen eller rättegångsordningen, skulle under benämning
Nya Lagberedningen träda i verksamhet med början af år 1875
och Instruktion för Beredningen utfärdats den 22 Januari sistnämnda år,
har Beredningen, som, enligt nämnda Instruktion och särskilda Kongl. Maj:ts
skrivelser, skulle sysselsätta sig med den redan förut under behandling tagna
frågan om lagstiftning rörande utsökningsväsendet, angående vattenrätten och
om preskription för klander å jordafång, samt om ny rättegångsordning, utarbetat: Förslag

till följande författningar, nemligen till:

l:o. U tsökningslag;

2:o. Förordning om samma lags införande och hvad i afseende
derå iakttagas skall;

3:o. Förordning angående upphäfvande af Ridderskapet och Adelns
rätt att göra utpantning hos sina frälsebönder;

4:o. Förordning angående stämning smän;

hvilka 4 förslag öfverlemnades till Kong]. Maj:t den 7 Juni 1876 och
i allt hufvudsakligt ligga till grund för Nya Utsökningslagen, Kongl. förordningen
om den sammas införande m. m. samt Kongl. förordningen angående
stämningsmän den 10 Augusti 1877 äfvensom Kongl. förordningen angående
upphäfvande af Ridderskapet och Adelns rätt att göra utpantning
hos sina frälsebönder den 12 Juli 1878;

5:o. Förordning angående torrläggning af jord;

hvilket förslag, öfverlemnadt till Kongl. Maj:t den 20 December .1877,
efter granskning i Högsta Domstolen, der anmärkningar mot detsamma framstäldes,
föranledde utarbetande inom Justitiedepartementet af ett i vissa delar
ändradt förslag i ämnet, som sedermera förelädes Riksdagen och ligger till
grund för Kongl. förordningen om dikning och annan afledning af vatten
den 20 Juni 1879;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

7

6:o. Förordning angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund;

7:o. Förordning angående allmän flottled;

8:o. Förordning angående, allmän farled;

9:o. Förordning om tillägg till Kongl. förordningen den 14 April
186G angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof;

10:o. Förordning angående, ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka; ll:o.

1'' ''ör ordning angående ändring i vissa delar af gällande fiskenstadga; 12:o.

Kungörelse om förändrad lydelse af 58 § i gällande stadga
om skiftesverket i riket;

13:o. Flottning sstadga;

14:o. Kungörelse angående tillstånd från det allmännas sida. till
vattenafieldning i vissa fall m. m.;

15:o. Kungörelse angående de särskilda föreskrifter för handläggning
af frågor om farled och vissa vattenbyggnader m. m.;

hvilka förslag, hvaribland de med N:is 6—10 betecknade afsågo civilrättsliga
stadganden och de öfriga administrativa föreskrifter, öfverlemnades
till Kongl. Maj:t den 31 Maj 1879; och hafva efter grundlagsenlig behandling
hos Högsta Domstolen och Riksdagens hörande fem särskilda Kongl.
förordningar, hvilkas rubriker hafva samma lydelse som de under Kas 6—10
här ofvan anmärkta förslagen, blifvit den 30 December 1880 af Kong]. Maj:t
utfärdade, hvarjemte deraf föranledda administrativa föreskrifter meddelats;

16:o. Förordning angående tioårig och tjuguårig häfd;

17:o. Föl-ordning om ändring i vissa delar af förordningen den 16
Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom; samt

18:o. Förordning om tillägg till 60 § i Förordningen den 16 Juni
1875 angående inteckning i fast egendom;

hvilka förslag till Kongl. Maj:t öfverlemnades den 27 December 1879
och ligga till grund för tre särskilda Kongl. förordningar af den 22 April
1881, hvilkas rubriker äro lika lydande med förslagens.

Enligt hvad Utskottet, af Utskottet tillhandahållna handlingar, inhemtat,
har Beredningen från 1880 års början sysselsatt sig med arbeten för
affattande af förslag till ny rättegångsordning. För dessa arbeten har Kongl.
Maj:t den 20 Maj 1880 faststält plan, enligt hvilken Beredningens första
uppgift skulle vara att söka åstadkomma en så vidt möjligt fullständig utredning
af den förevarande frågan i hela dess omfattning. Denna utredning
skulle sålunda hafva till föremål icke allenast vårt eget rättegångsväsen,
hufvuddragen af dess utvecklingsgång, dess allmänna grunder, brister och
förtjenster, utan äfven de stora europeiska kulturstaternas och särskildt de
andra skandinaviska ländernas domstolsorganisation och processväsen, så vidt

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

för jemförelse med vårt eget vore af nöden; vidare de i utländska processlagar
framträdande allmänna grundsatser, företrädesvis omedelbarlietsprincipen,
med hänsyn så väl till de ovilkorliga fö/utsättningarna för deras genomförande
som oek de nödvändiga konseqvenserna deraf i afseende på domstolarnas
organisation och sammansättning, förfarandets yttre anordning,
sakförareverksamheten, allmänna åklagaremakten, bevispröfningen, rättsmedlen
m. m., allt med särskild hänsyn till vårt lands rättsuppfattning och
egendomliga förhållanden, samt slutligen frågan, huruvida det vore önskvärd!
och möjligt, att, utan alltför stora rubbningar i domstolarnes organisation,
med vårt rättssystem införlifva omedelbarlietsprincipen. Utredningen skulle
vidare afse de förändringar, som kunde åvägabringas utan väsentlig rubbning
af de nuvarande grundprinciperna för vårt rättegångsväsen, och särskilt
frågan om underdomstolarnes ombildning genom sammansmältning af
städernas och landets domstolar; och skulle denna och hithörande frågor tagas
i öfvervägande icke allenast ur juridisk utan äfven ur de sociala och
ekonomiska synpunkter, som deraf berördes. Först efter sålunda verkstäld
utredning har Beredningen trott sig blifva i tillfälle att bestämma sitt omdöme
om de allmänna grunderna för en blifvande rättegångsordning samt
om den procedur och den domstolsorganisation, som vore lämpliga och möjliga
att genomföra. Sedan detta så kallade principbetänkande jemte ofvanberörda
allmänna utredning varit till granskning framlagda — ej minst för
att gifva uppslag till offentlig diskussion och derigenom vinna kännedom om
allmänna meningen i frågan — samt de i betänkandet tillstyrkta grunderna
undergått den pröfning, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt låta desamma underkastas,
skulle Beredningen företaga arbetet med uppgörandet af det i alla
detaljer utförda lagförslaget, — ett förfarande, som ansetts mest tjenligt,
enär affattandet af lagtext kräfde lika, om ej längre tid än den allmänna
utredningen, samt det derå nedlagda arbete kunde komma att blifva helt
och hållet förspildt, om processlagförslagets allmänna rigtning af juridiska,
ekonomiska eller andra skäl skulle befinnas oantaglig.

I öfverensstämmelse med nu antydda plan hafva Beredningens arbeten
fortgått åren 1880—1882, dervid med afseende på de föreliggande frågornas
mångfald och olikartade beskaffenhet ledamöterna sig emellan fördelat arbetena.
Sålunda var under 1880 en ledamot sysselsatt med förarbeten af öfvervägande
teoretisk natur samt företog för studium af åtskilliga utlandets processuodla förhållanden
en utrikes resa. Två andra ledamöter voro under samma ar sysselsatta
med utredningen af frågor af öfvervägande praktisk natur, såsom upprättande nr
olika synpunkter af förslag till domstolsorganisation, landets indelning i domkretsar,
dermed sammanhängande kostnadsberäkningar m. m. samt med bearbetandet
af insamladt statistiskt materiel för lösning af föreliggande spörsmål. Vid gemensamma
sammanträden under året granskades äldre processlagförslag och jern -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

9

fördes inbördes och med motsvarande utländska lagar, i sammanhang hvarmed
allmänna grunder för förändrad lagstiftning i dessa delar blefvo provisoriskt
antagna. — Under år 1881 förehades under gemensamma öfverläggningar
de vigtigare delarne af civilprocessen, hvarjemte Beredningens ledamöter efter
antagen arbetsfördelning genom verkstälda utredningar till samfäld behandling
förberedt kriminalprocessen och andra delar af ämnet.

I fråga om Beredningens arbeten 1882 torde Utskottet få hänvisa till
den af Beredningen till Kongl. Maj:t afgifna redogörelse, som finnes bilagd
statsrådsprotokollet (sid. 19—24).

Af den för Beredningens arbeten faststälda plan framgår att, sedan
det tidsödande arbetet med utarbetande af det s. k. principbetänkandet
fullbordats, ett måhända ännu långvarigare arbete kommer att återstå för
formulering af lagtexten. Då således behöfligheten af det ifrågasatta anslaget
för nästa år är satt utom allt tvifvel, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa
ett anslag af 40,000 kronor för Nya Lagberedningen.

7:o. Enär anskaffandet af lokal för transportfångars förvarande vid
Bollnäs jernvägsstation äfvensom för beredande af ytterligare utrymme för
förvarande af fångar inom Gefleborgs län visat sig vara af behofvet påkalladt,
samt då anläggandet af ett kronohäkte i denna trakt skulle föranleda
besparing i kostnaderna för transport af fångar inom nämnda län, föreslog
Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidet års Riksdag, att ett belopp af
100,000 kronor måtte få disponeras för uppförande vid Bollnäs af ett nytt
kronohäkte med 3 G celler och nödiga ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad
för södra Ilelsinglands domsagas vestra tingslag, till hvilken byggnads
uppförande tingslagets byggnadsskyldige utfäst, jemte kostnadsfri upplåtelse
af tomt, ett bidrag af 9,000 kronor.

Denna framställning blef emellertid icke af Riksdagen bifallen, enär
Riksdagen ansåg det behof, som närmast förelåge, lämpligast fyllas genom
uppförande vid Bollnäs i jernvägsstationens närhet af ett mindre förvaringsfängelse
för transportfångar, hvarförutom, i händelse otillräckligheten af utrymmet
vid fängelserna i Geflo och Hudiksvall befunnes blifva af stadigvarande
natur, denna olägenhet lämpligare kunde afhjelpas genom utvidgning
af dessa fängelser än genom inrättande af ett nytt fängelse, hvilket fordrade
sin särskilda förvaltningspersonal.

Sedan Fångvårdsstyrelsen derefter (se sid. 10 och 11) till Kong!. Maj:t
inkommit med förnyad framställning om uppförande af ett fängelse vid Bollnäs
och beredande af ökadt fängelseutrymme inom Gefleborgs län till undJBih.
till Bilesd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd, 4 Iiäft. 2

Ang. anslag
till uppförande
af
transportfängelse
i
Bollnäs och
till utvidgning
af cellfängelset
i
Gefle.

[7&8.]

10

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 6.

Angående
understöd åt
kolonien vid
Hall.

[O.j

vikande af förflyttningar af fångar från fängelserna derstädes, har Kongl.
Maj:t, enär, på grund af hvad Fångvårdsstyrelsen i dess särskilda skrifvelser
upplyst och meddelat, det syntes uppenbart, att anskaffandet af lokal ej
mindre för transportfångars förvaring vid Bollnäs jernvägsstation, än äfven
för beredande af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom Gefleborgs
län vore af behofvet påkalladt och icke utan synnerlig olägenhet kunde
längre anstå, nu föreslagit, dels att till uppförande af ett transportfängelse
vid Bollnäs jernvägsstation invid stationsplanet måtte beviljas 20,000 kronor,
dels ock att till uppförande af en tillbyggnad vid länsf ängelset i Gejle
måtte anvisas 51,000 kronor, båda beloppen att utgå på extra stat för år 1884.

Då genom den i detta ärende förebragta utredning synes ådagalagdt,
att de behof, som i förenämnda hänseenden förefinnas, böra utan vidare
uppskof fyllas, samt de nu framlagda förslagen öfverensstämma med de åsigter,
som vid nästlidet års riksdag vunno begge Kamrarnes godkännande
hemställer Utskottet,

att såsom extra anslag för år 1884 måtte anvisas,

a) till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs
jernvägsstation 20,000 kronor; och

b) till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset
i Gefle 51,000 kronor.

8:o. Yid 1879 års riksmöte begärde Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande
dertill, att af fångvårdsanslaget måtte få till kolonien vid Hall
utgå årligt understöd, beräknadt efter det antal barn, som vore der till vård
och uppfostran intaget, men detta förslag vann icke Riksdagens bifall. Riksdagen
ansåg nemligen uppehållandet af sådana uppfostringsanstalter, som
den ifrågavarande, böra, såsom hittills, bero af den enskilda välgörenheten,
möjligen med understöd af vederbörande kommuner, helst de lyckliga resultat,
hittillsvarande välgörenhetsinrättningar af detta slag ernått, måhända i
främsta rummet vore att tillskrifva nitet och intresset hos de personer, hvilka
haft inrättningarnes vård och styrelse sig anförtrodd; hvarförutom Riksdagen
anmärkte, att ett upprättadt förslag till stadgar för inrättningens verksamhet
ännu vore på styrelsens pröfning beroende.

Nu har Kongl. Maj:t ånyo gjort framställning om understöd af statsmedel
åt kolonien Hall, i det Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till förräntande
och afbetalning under år 1884 af koloniens skuld vid 1883 års
slut till belopp af högst 140,000 kronor måtte beviljas ett extra anslag af
15,000 kronor under de vilkor, Kongl. Maj:t kunde komma att till vinnande
af trygghet för anslagets rätta användande bestämma.

Enligt det af Kong!. Maj:t den 24 Oktober 1879 faststälda regie -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

11

mente för den af föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning
Josefina inrättade åkerbrukskolonien Hall har kolonien till ändamål “att
från alla delar i riket till vård mottaga gossar mellan 10 och 15 års ålder,
hvilka, för begångna brottsliga handlingar eller gröfre vanart, antingen enligt
domstols förordnande, jemlikt kap. 5 § 1 i strafflagen, skola i allmän
uppfostringsanstalt insättas eller på grund af intyg af polis- eller kommunalmyndighet
anses böra i sådan anstalt intagas, samt att dem till gudsfruktan,
arbetsamhet och goda seder återföra och uppfostra." — Styrelsen och högsta
ledningen af kolonien tillkomma nämnda förenings styrelse; hvarjemte kontroll
och inspektion utöfvas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
län. — För att bilda eleverna till dugliga arbetare skola de, allt
efter anlag och förmåga, användas vid de med egendomens skötsel förenade
göromål samt tillika inöfvas uti enklare handtverk och slöjder. För hvarje
vid kolonien intagen gosse skall, såsom bidrag till hans underhåll, fattigvårdssamhälle,
kommunalmyndighet eller enskild person erlägga för tiden
från hans intagande derstädes till och med utgången af det kalenderår, hvarunder
han fyller 16 år, en afgift af 150 kronor årligen, hvilken afgift för
Stockholms stad blifvit höjd till 200 kronor; dock att denna afgift i hvarje
fall skall utgå för minst de tre första åren af gossens vistande vid kolonien,
så framt han så länge der qvarstannar. — Utaf statsrådsprotokollet (sid. 13
och följande) inhemtas, hurusom Kongl. Maj:t medgifvit, att ur fängelsernas
besparingskassor finge utgå ett bidrag af 50 öre dagligen för hvarje barn
till ett antal af högst 150, som på grund af domstols beslut eller på poliseller
kommunalmyndighets anmälan blefve till vård och uppfostran vid anstalten
intaget. Kostnaden för hvarje barn, hvilkas antal nu utgjorde 125,
eller det högsta antal, som för närvarande kunde vid anstalten på en gång
emottagas, hade under de tre sista åren i medeltal utgjort 345 kronor.
Oscar—Josefina-föreningen hade alltså måst tillskjuta betydliga belopp tör
inrättningens uppehållande, och som denna förenings tillgångar, 308,000
kronor, åtgått till inköp af egendomen samt dess förseende med byggnader
och inventarier, hade föreningen åsamkat sig en skuld, som beräknats vid
detta års utgång uppgå till 140,000 kronor. Då emellertid vissa af koloniens
utgifter såsom aflöningar m. in. icke stege i förhållande till det ökade
elevantalet, hade föreningen beräknat att, om den sattes i tillfälle att öka
elevernas antal till 150 samt finge för de nytillkomna eleverna påräkna
samma ersättning af staten och kommunerna som för de hittillsvarande,
skulle på de förras räkning uppkomma ett öfverskott, som borde betäcka den
nuvarande årliga bristen. För beredande af utväg till en sådan ökning i
elevernas antal erfordrades ett understöd af 40,000 kronor för en gång till
uppförande och inredning af en logements- och verkstadsbyggnad. Detta
understöd hade föreningen ansett sig kunna påräkna ur fängelsernas bespa -

12

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 6.

Angående
ersättning
för förskott.

[10.]

ringskassor, hvaremot föreningen anhållit om framställning till Riksdagen
angående anslag till skuldens betalande.

Den utredning, som nu i afseende å ifrågavarande välgörenhetsinrättning
föreligger, synes Utskottet ingalunda egnad att i allo häfva de betänkligheter,
som vid 1879 års riksdag gjorde sig gällande. Det har förefallit
Utskottet, som vore sjelf”a anläggningen felaktig, i det för anstalten inköpts
en vida större egendom än behofvet kräft. Egendomen Hall innehåller en
areal af något mera än 1,600 tunnland, deraf 480 tunnland odlad jord.
Om det än må anses angeläget att kunna med jordbruksarbeten samt skogsöda
trädgårdsskötsel sysselsätta eleverna — en åsigt, som vinner stöd deraf
att utaf de 29 från anstalten utgångna elever, som erhållit tjenst, 17 blifvit
anstälda vid jordbruk, under det 8 äro sysselsatta i handtverk, 1 med trädgårdsskötsel
och 3 i sjötjenst — vore likväl otvifvelaktigt en vida mindre
jordrymd derför tillräcklig. Räkenskaperna visa jemväl, att denna stora
egendom, hvilken år 1874 blifvit inköpt med inventarier för 212,000 kronor,
för året 1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat en afkastning af endast 3,147
kronor 10 öre. Utskottet, som häruti sett ett bestämdt missförhållande, har
derför ansett sig böra ifrågasätta, om icke genom försäljning eller utarrendering
af någon större del af egendomen bättre jemnvigt i anstaltens ekonomiska ställning
kunde beredas. I samma syfte har det synts ej vara obilligt, om anspråken
på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare sig genom ökning af årsafgiftens
belopp eller genom utsträckning från 3 till 5 år af den tid, för
hvilken afgiften skall utgå. Innan genom dylika åtgärder eller genom nedbringande
af förvaltningsutgifterna styrelsen lyckats åstadkomma jemnvigt
mellan inkomster och utgifter, synes det ej vara skäl att ytterligare utvidga
anstaltens verksamhet.

Då emellertid denna verksamhet, mot hvilken i och för sig några anmärkningar
icke förekommit, kan, om än i främsta rummet till fördel för
närmast kringliggande orter, likväl sägas omfatta hela riket, i det elever
från 21 län finnas vid anstalten intagna, torde staten ej böra undandraga
sig att i den mån lemna bidrag till anstaltens uppehållande, att densamma
icke nu må nödgas upphöra. Utskottet har derför ansett sig böra tillstyrka,

att Riksdagen må, jemte framhållande af hvad här
ofvan anförts, Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifalla, att till understödjande af åkerbrukskolonien
Hall för år 1884 anvisas på extra stat ett belopp
af 15,000 kronor.

9:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 7,189
kronor 39 öre, som blifvit förskottsvis utbetaldt till komitéerna för utarbetande
af förslag till författningar angående handelsfirma och procura, m. m.,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

13

angående försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer samt angående
förhållandena mellan de svenska lapparne och de bofasta i Sverige, måtte
få bestridas af besparingarna å anslaget till Nya Lagberedningen för år 1877;
hemställande Utskottet,

att denna framställning må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 12 Februari 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid 8:de punkten (angående understöd åt kolonien Hall):
af Herr Grefve Sparre emot vissa delar af motiveringen; samt
af Herr R. Törnebladh, som utan att underkänna vigten deraf, att
kraftiga åtgärder vidtagas till förbättrande af koloniens ställning, dock icke
kunde gilla den af Utskottet använda motivering och dertill syftande del af
den slutliga hemställan “jemte framhållande af hvad här ofvan anförts".

Häruti instämde Herrar L. Nordenfelt, Friherre F. von Essen och
C. E. Laurell.

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

S:a

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1883 års

riksstat anslår

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

|

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

17,000

_

17,000

_

35,800

—

35,800

—

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

162,700

—

162,700

—

18,800

—

- -

—

- -

—

18,800

—

134,000

—

134,000

—

583,526

—

255

—

29

—

583,810

510,020

—

400

—

1

—

510,421

—

208,713

_

208,713

_

11,100

—

- -

—

- -

—

11,100

—;

55,000

—

55,000

—

1,788,300

1,788,300

84,000

84,000

12,000

_

_ _

_

____

12,000

__

18,000

—

---

—

- -

—

18,000

—

40,000

—

40,000

—

62,856

—

62,856

—

4,500

—

4,500

—

3,752,315

—

655

—

30

—

3,753,000

—

Justitie Departementschefen.

.....................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters

Högsta Domstolen........................................................

Justitiekanslersexpeditionen..........................................

Nedre Justitierevisionen .............................................

Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat. NuÖJcas
för delning af Vesterbottens södra domsaga i
göringspenningar 400 kronor, eller med tillsam Anslaget:

Friheter 255 kronor uteslutes..................

Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat:

Anslaget: Friheter 400 kronor uteslutes..................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder

Krigshofrätten ............................................................

''Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag..................................................

Förslagsanslag....................................................

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och

slagsanslag............................................................

Vård och underhåll af läns och kronohäkten, reErsättning
åt personer, menigheter och allmänna in bötesandelar,

förslagsanslag .................................

Medikolegal besigtningar, förslagsanslag ..................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m., förslagsTUlkommer
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

15

lätt. A.

riksstatens Andra lmfvudtitel.

departementet.

allmängörande, förslagsanslag

varande anvisning i kontant.................................... 583,526: —

tvenne domsagor med lön 4,500 kronor samt tjenst mans

...................................................................... 4,900: —

lydande justitiestat.

................................................................................ 59,500: —

...................................................... 492,600: —

......................................................... 1,161,200: — 1,653,800: —

fångvården anstälda embets- och tjensteman, för .

.......................................................................... 45,000: —

servationsanslag ...................................................... 30,000: —

rättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna

anslag ...........................................................................................

anslag. Nuvarande belopp ......................................... 62,856: —

......................... 755: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Ersättningar
för indragna
indelningar
m. m. på
förslag.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

| 17,000

_

__ _

_

17,000

—

35,800

—

- -

—

35,800

—

6,000

—

- -

—

6,000

—

162,700

—

- -

—

162,700

—

18,800

—

- -

—

18,800

—

134,000

—

- -

134,000

"

•• 588,426

—

29

—

588,455

—

510,020

_

1

_

510,021

—

| 208,713

—

---

—

208,713

—

i 11,100

—

- -

—

11,100

—

55,000

55,000

1,788,300

1,788,300

84,000

_

__

_

84,000

—

12,000

—

- -

—

12,000

—

18,000

—

- -

—

18,000

—

40,000

—

— —

—

40,000

—

63,611

__

63,011

_

4,500

—

—

—

4,500

—

3,757,970

—

30

—

3,758,000

—

Summa

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under
riksstatens Andra hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trenne militäre

ledamöter .....................................................................

5,000

_

För Nya Lagberedningen...........................................................

Till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs jernvägs-

40,000

station .................................................................................

20,000

—!

Till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset i Gefle.........

51,000

—

Till understödjande af åkerbrukskolonien Hall ...........................

15,000

-

Summa

131,000

—