Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
1
N:o 48.
Aiik. till Riksd. Kansli den 2G Maj 1883, kl. 1 e. m,
Utlutande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af
annuiteterna a de till vissa enskilda jernvägsanläagnin9av
lemnade låneunderstöd af statsmedel.
(R. A.)
Uti väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner har föreslagits,
inom Första Kammaren af Herr R. Törnebladh, med hvilken
Herrar G. Wennerberg, Grefve K. Posse, II. P. W. Galen, Friherre E. von
Vegesack, A. de Maré, J. S. Nisser, E. Carleson, F. Richter, E. Königsfeldt,
C. T. Svanberg, J. M ankel f Grefve R. De la Gardie, C. Ekman,
iV. Fosser, Grefve 6’. E. Piper, A. MfeAn, i?. Rääf och F. fora Pos£
instämt (motion N:o 20), och inom Andra Kammaren af Herrar A. J. Lyth,
Grefve F. Sparre, t/öwz Andersson i Jönvik, Carl Magni, C. I. Bengtsson,
./. Jonasson, C. J. Svensen, B. Lindgren, A. Af. *S. Lundberg, J. F. Carlsson,
Emil Key, A. Fr. Petersson, P. Larsson, Pärs Börjesson, Aug. Bokström,
Victor Ekenman och .P P. Nilsson (motion N:o 77), att å de till
jernvägarne Vislanda—Bolmen, Hnltsfred—Vestervik, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Visby—Hemse, Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge
lemnade låneunderstöd af statsmedel måtte från och med 1884
beräknas 4 | procent ränta och | procent amortering.
Till stöd för detta förslag hafva motionärerne anfört, att då Riksgäldskontorets
försträckningar till jern vägsbolagen uteslutande haft till
syftemål att genom bidrag af statsmedel befordra och möjliggöra jernvägsanläggningar
i riket till det allmännas gagn och nytta, och således icke
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 1
2
Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.
att genom lemnade försträckningar bereda staten någon omedelbar
penningvinst, och då för samtliga de jernvägar, hvilka till ofvannämnda
ändamål erhållit lån af det statsunderstöd, som vid 1870 års riksdagbeslutades,
nemligen
Vislanda—Bolmen,
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Hultsfred—Vestervik,
Visby— Hemse,
Varberg—Borås och
Krylbo— Borlänge,
enligt upprättade kontrakt vid lånens lemnande vore stadgad en räntefot
af 5 procent och en amortering af 1 procent, summa annuitet af G
procent; — men de enskilda jernvägsföretag, hvilka erhållit statsunderstöd
af de vid 1881 års riksdag anvisade 5 millioner kronor, icke blifvit
ålagda högre ränta än 4 \ procent och \ procent amortering, summa
5 procent, och
då vidare Riksgäldskontoret genom konvertering af största delen
af den äldre statsskulden numera lyckats nedbringa den årliga annuiteten
icke obetydligt under hvad förut för statens egna upplåningar erlagts;
så torde, enligt motionärernas åsigt, billigheten tala för att ofvannämnda
enskilda jernvägar icke fortfarande nödgades erlägga en större
årlig utgift för statens försträckningar till dem, än hvad senare tillkomna
enskilda jernvägsföretag behöfde vidkännas, allrahelst som här
ifrågavarande jernvägsanläggningar, efter hvad nogsamt vore kändt,
tillkommit under mycket brydsamma tider, samt under första åren af
sin tillvaro haft att kämpa med ogynsamma konjunkturer och deraf
betingad minskad person- och godstrafik, utsträckande menliga följder
in i det närvarande för dessa jomvägars ekonomiska utveckling.
Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 85) Herr G. af Trolle, med hvilken Herr M.
Arhusiander instämt, under åberopande af de skäl, Herr Törnebladh i
sin motion anfört, föreslagit att Riksdagen, i fall sagda motion vunne
bifall, ville medgifva nedsättning i årliga räntan till fyra och eu half
procent och amorteringen till en half procent för jemväl de låneunderstöd,
som lemnats och återstodo för jernvägsanläggningarne mellan
Vexiö och Karlskrona, Krylbo och Norbergs jernmalmfält, Sundsvall
och Torpshammar, Upsala och Gefle in. m. samt Ludvika och Kils
station å nordvestra stambanan.
Öfver dessa motioner har Utskottet begärt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
yttrande, hvarvid Utskottet tillika anhållit att, till ledning
vid frågans bedömande, erhålla uppgift i vissa, särskildt angifna
Stals- Utskottets Utlåtande N:o 48.
3
afseenden; hvarjemte Utskottet i sammanhang härmed anhållit om utredning
angående vinsten af den verkstälda konverteringen af åtskilliga
äldre statslån.
Då för de begärda upplysningarnas lemnande erfordrades särdeles
vidlyftiga och tidsödande uträkningar, till stor del af beskaffenhet att
endast af en vetenskapsman med insigt i den högre aritmetiken kunna
utföras, anmodade Herrar Fullmäktige Professoren Hj. Holmgren att,
med ledning af från Riksgäldskontoret erhållna uppgifter, verkställa
desamma.
Professoren Holmgrens i anledning häraf den 16 nästlidne April
till Fullmäktige aflåtna skrifvelse med tillhörande bilagor hafva Fullmäktige
med skrifvelse af den 26 i samma månad till Stats-Utskottet
öfverlemnat, med undantag endast af Bil. F, innehållande en tabell,
som upprättats under förutsättning att 1868 års 5 procent statslån icke
blefve konverterad! och hvilken alltså, då, enligt sedermera fattadt och
för Riksdagen anmäldt beslut, konvertering af nämnda lån under året
kommer att ega rum, ej innehåller någon på saken inverkande upplysning.
Som Professoren Holmgrens skrifvelse jemte dertill hörande, till
Utskottet öfverlemnade uträkningar äro i hög grad upplysande, så väl
beträffande den nu föreliggande frågan som angående statsskulden i
dess helhet, har Utskottet ansett sig böra vid detta utlåtande såsom
bilagor foga berörda skrifvelse och uträkningar.
I sin ofvanomförmälda skrifvelse anföra Fullmäktige följande:
»Vid yttrandes afgifvande i förevarande ämne få Fullmäktige till
en början meddela nedanstående uppgift om så väl det ursprungliga som
det vid 1882 års slut återstående beloppet af de lån till enskilda jernvägsbolag,
som i ofvanomförmälda motioner afses, samt om beloppet af
den årliga annuiteten å dessa lån, beräknad dels, enligt nu för dem
gällande bestämmelser, till sex procent af den ursprungliga, beviljade
lånesumman, dels till endast fem procent af densamma:
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Jernväg. Karlkrona—Vexiö .............. |
Beviljadt låne-belopp, af 1871 |
Återstående skuld vid 1882 års slut. |
Annuitet efter sex procent. |
Annuitet efter fem procent. |
2,600,000 |
2,456,333 |
156,000 |
130,000 |
|
Krylbo—Norberg................. |
406,000 |
378,384 |
24,360 |
20,300 |
Upsala—Margretehill ......... |
500,000 |
472,371 |
30,000 |
25,000 |
Sundsvall—Torpshammar.. |
1,494,000 |
1,411.447 |
89,640 |
74,700 |
Ludvika—Kild .................... |
5,000,000 |
5,000,000 |
300,000 |
250,000 |
V estervik — Åtvidaberg— |
af 1876 års 1,865,000 |
1,865,000 |
111,900 |
93,250 |
Hultsfred—Vestervik ........ |
1,750,000 |
1,750,000 |
105,000 |
87,500 |
Vislanda—Bolmen ............... |
785,000 |
785,000 |
47,100 |
39,250 |
Visby—Hemse....................... |
500,000 |
500,000 |
30,000 |
25,000 |
Varbere;—Borås..................... |
2,600,000 |
2,600,000 |
156,000 |
130,000 |
Krylbo—Borlänge................. |
2,500,000 |
2,375,000 |
150,000° |
125,000° |
(af hvilket sistnämnda lån |
°) Obs. |
annuiteten |
beräknad |
å hela den |
endast 2,375,000 kronor |
beviljade lånesumman, hvaraf 125,000 kro- |
|||
nor dock ännu ej lyftats. |
Skilnaclen i annuitetsbelopp, beräknade efter sex eller efter fem
procent, å samtliga de ifrågavarande lånebeloppen, räknadt från den
tid då, enligt meddelade bestämmelser, full annuitet inträder, utgör
således 200,000 kronor, deraf 100,000 kronor för de lån, som utbetalts
ur 1871 års anslag, och 100,000 kronor för de lån, som anvisats till
utgående från 1876 års anslag.
Utskottets förfrågan i punkten l:o af dess skrifvelse om det belopp
hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom
bifall till motionerna minskas, samt om den af ett bifall till motionerna
föranledda utsträckning af ifrågavarande låneunderstöds förräntande och
amortering, besvaras genom Herr Professoren Holmgrens skrifvelse med
bilagor.
Med anledning af Utskottets fråga i punkten 2:o, huruvida några
vissa statslån kunna anses hafva blifvit för anskaffande af medel till
de i motionerna omförmälda försträckningar använda, få Fullmäktige
meddela, att visserligen af de medel, som influtit å de under tiden
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
o
upptagna, 1872, 1875, 1876 och 1878 års statslån samt 1880 års statslåns
l:sta emission, erforderliga belopp blifvit för berörda ändamål
disponerade, men derjemte fästa Utskottets uppmärksamhet derå att,
då Riksgäldskontorets lånerörelse hufvudsakligen afsett beredande af
tillgångar till utgifter för statens egna jernvägsbyggnader, det ej är
möjligt att bestämma, om och i hvilken mån hvarje särskild!, af de
nu uppräknade statslånen kan anses hafva för utlåning till enskilda
jernvägsbolag tagits i anspråk.
Den effektiva räntan så väl å nyssnämnda statslån som i medeltal
å den fonderade statsskulden i dess helhet, hvilken senare ränta
punkten 3:o af Utskottets skrifvelse afser, utvisas af Bilagan G till
Herr Professoren Holmgrens skrifvelse.
Till svar å Utskottets frågor under punkterna 4:o, 5:o och 6:o
få Fullmäktige hänvisa till Herr Professoren Holmgrens uträkningar;
och få Fullmäktige härvid endast, fästa uppmärksamheten derå, att i
dessa uträkningar sättet för liqviderande af den ränta, med hvars erläggande
anstånd enligt § 5 mom. 2, 4:o b) af 1876 års reglemente
för Riksgäldskontoret blifvit, medgifvet, antagits blifva detsamma som
stadgas i § 15, 4:o b) af det år 1881 för Riksgäldskontoret utfärdade
reglemente.
I punkten 7:o framställer Utskottet, den förfrågan, om någon
skilnad i fråga om stäld säkerhet för medlens återbekommande förefinnes
mellan de i motionerna omförmälda försträckningar och de lån
till enskilda jernvägar, hvilka blifvit senare än dessa försträckningar
beviljade. I detta afseende få Fullmäktige erinra, att, sedan inteckning
i jernväg blifvit genom Kongl. förordningen den 15 Oktober
1880 möjliggjord, 1881 års Riksdag såsom vilkor för lån till enskilda
jernvägar ur det af samma Riksdag beviljade anslag å 5,000,000
kronor föreskref rätt för staten att erhålla första inteckning för sin
fordran. Enahanda förmånsrätt har ock genom faststälda inteckningar
blifvit, Riksgäldskontoret beredd för dess fordringar i följande, nu
ifrågavarande jernvägar, nemligen Carlskrona—Yexiö, Ludvika—Kihl,
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hult,sfred—Vestervik, Vislanda—Bolmen,
Visby—Hemse och Varberg—Borås; och kommer inteckning med
bästa förmånsrätt att Riksgäldskontoret beviljas äfven i jernvägen
Krylbo—Borlänge, så snart denna jernväg lagfarits, hvilket ännu ej
skett.
Beträffande åter öfriga, här ofvan omförmälda jernvägar, nemligen
Krylbo—Norbergs, Upsala—Margretehills och Sundsvall—Torphammars,
förekommer
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
att i Krylbo—Norbergs jernväg inteckning faststälts, utom förståtens
fordran, jemväl för två obligationslån, ett af år 1873 å 300,000
kronor och ett af år 1878 å 100,000 kronor, utan att bättre rätt staten
tillförsäkrats;
att i Upsala—Margretéhills jernväg intecknats, förutom statslånet,
tre obligationslån, ett af år 1872 å 3,300,000 kronor, ett af år 1878 å
1,000,000 kronor och ett af år 1879 å 2,500,000 kronor; varande statens
bättre rätt uttryckligen förbehållen för de två senare obligationslånen,
men icke för det af år 1872; samt
att i Sundsvalls jernväg, som ännu ej lagfarits, inteckning sökts
ej endast för statslånet, utan äfven för ett obligationslån af år 1879 å
600,000 kronor; varande i obligationerna för detta lån angifvet, att
jernvägen utgör underpant för detsamma, “dock utan förnärmande af
den underpantsrätt, som tillkommer staten“ för dess fordran.
På frågan om säkerheten torde i viss mån inverka förhållandet
mellan kostnadsbeloppet för jernvägens anläggning och statslånet; och
få Fullmäktige fördenskull med ledning af Väg- och Vatten byggnadsstyrelsens
embetsberättelse!- för åren 1872 och 1879, meddela följande
tabell:
Jernväg.
Carlskrona—V exiö.........................
Krylbo—Norberg .........................
Upsala—Margretehill ...................
Sundsvall—Torpshammar ..........
Ludvika—Kild ...............................
Vester.vik—Åtvidaberg—Bersbo
Hultsfred—Vestervik ...................
Vislanda—Holmen ........................
Visby—Hemse ..............................
Varberg—Borås ............................
Krylbo—Borlänge .........................
Beräknad kostnad. |
Beviljadt statslån. |
Förhållande i |
5,028,418 |
2,600,000 |
51,70. |
967,400 |
406,000 |
41.06. |
4,803,000 |
500,000 |
10,41. |
2,241,100 |
1,494,000 |
66,66. |
15,000,000 |
5,000,000 |
33,33. |
3,250,000 |
1,865.000 |
57,38. |
3,139,000 |
1,750,000 |
55,76. |
1,612,000 |
785,000 |
48,70. |
1,330,000 |
500,000 |
37,59. |
4,426,000 |
2,600,000 |
58,74. |
4,193,000 |
2,500,000 |
59,62. |
Beträffande vinsten af konverteringen af 1858, 1860, 1861 och
1864 års 4| procent lån samt 1866 och 1868 års 5 procent lån tillåta
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48. 7
Fullmäktige sig’ hänvisa till Herr Professoren Holmgrens skrifvelse och
den vid samma skrifvelse fogade bilagan H. Då intetdera af dessa lån
användts till de i motionerna omförmälda försträckningar, synes konvertenngen
ej kunna på den nu föreliggande frågan utöfva omedelbar
inverkan.
I fråga om de i motionerna väckta förslag få Fullmäktige slutligen
anföra, att Fullmäktige visserligen dela den åsigt, att staten ej
vid försträckningar af förevarande beskaffenhet bör bereda sig vinst
på det enskilda företagets bekostnad. Men, såsom af den gjorda utredningen
framgår, uppkommer på de ifrågavarande lånen ej nåo-011
vinst för staten. Den effektiva ränta af resp. 4,13 och 4,23 procent,
som bolagen 1 sjelfva verket till staten utgöra, är lägre än den effektiva
så väl medelräntan å statsskulden i dess helhet som ock ränta på
hvart och ett af de särskilda statslån, som upptagits under tiden för de
al motionärerne omförmälda försträckningars utbetalning. Fullmäktige
kunna alltså^ ej tillstyrka den föreslagna räntenedsättningen.
. Hvad åter amorteringen angar, visa de härkos öfverlemnade utraknmgarne,
att, medan lånen till ifrågavarande enskilda jernvägsbolag.
enligt nu gällande bestämmelser, skola slutbetalas under åren 1913?
1914, 1918, 1922 och 1924, den allra största delen af den nuvarande
statsskulden ej slutligen amorteras förr än åren 1928, 1930 och 1936.
Lattnaden för statsverket af det bidrag till statsskuldens förräntning
och amortering, som genom de ingående annuiteterna å lån till enskilda
jern vagar m-hålles, är som bekant ganska betydlig. Den effektiva räntan
å ifrågavarande lan är visserligen, såsom visats, något lägre än
den, staten sjelf vidkännes; men då annuiteterna å dessa lån, äfven i
den man de innefatta aterbetaldt kapital, användas såsom bidra»- till
bestridande af eu löpande utgift, som eljest skulle i likhet med öfriea
statsutgifter af skattemedel utgå, synes denna olägenhets fortvaro under
något längre tid mer än uppvägas af den vida större lättnad,
som uppkomme derigenom att medel af förevarande beskaffenhet något
längre utestode, och ränta a dem under den sålunda utsträckta tid fortfarande
till staten mginge. Fullmäktige anse det således vara en ej
nnga, om än först 1 en framtid inträdande fördel, om det kunde medgdvas
de 1 motionerna afsedda enskilda jernvägsbolag, hvilka sådant
önskade,_ att, med räntans bibehållande vid nu stadgad räntefot, genom
nedsättning med en half procent 1 annuiteten i dess helhet något utsträcka
liden för lånens amortering.“
Utskottet får till början meddela, att Riksdagen, beträffande ränta
och amortering a låneunderstöd till enskilda jernvägar, meddelat föl
lande
bestäm me «er
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 48.
för län ur 1871 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
att räntefrihet finge beviljas för högst tre år, dock icke utöfver
ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast
skulle vara färdig och för trafik öppnad;
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
för lån ur 1876 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden
af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning
af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för
sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig och
för trafik öppnad;
och för län ur 1881 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör
afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag,
då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars
erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken an
-
Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 48.
9
stånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter
nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad.
Såsom Fullmäktige i sin skrifvelse erinrat, har vid uträkningarnes
verkställande antagits, att sättet för liqviderande af den ränta, med
hvilken uppskof beviljats, skulle för lån ur 1876 års anslag blifva detsamma
som af Riksdagen stadgats för lån ur 1881 års anslag.
Af Fullmäktiges yttrande och den i öfrigt verkstälda utredningen
har Utskottet funnit det framgå, att, då intetdera af de särskilda statslån,
hvilka upptagits under tiden för de af motionärerne omförmälda
försträckningars utbetalning, blifvit konverteradt, vinsten af den verkstälda
konverteringen alltså ej kan på den nu föreliggande frågan utöfva
omedelbar inverkan samt att — då i betraktande tages värdet af
den räntefrihet, som förunnats lån ur 1871 år anslag, äfvensom värdet
af det anstånd med räntas erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års
anslag — den effektiva ränta af respektive 4,13 och 4,23 procent, som
för dessa lån utgöres, är lägre än den effektiva så väl medelräntan å
statsskulden i dess helhet, hvilken medelränta efter konvertering af
1868 års lån kommer att utgöra 4,6462 procent, som ock räntan å
hvart och ett af de lån, som upptagits under tiden för ifrågavarande
försträckningars utbetalning.
Vid sådant förhållande .har Utskottet, lika med Fullmäktige, ej
ansett sig kunna förorda bifall till motionerna i hvad de afse nedsättning
af den bestämda räntefoten fem procent.
Deremot har Utskottet funnit sig ega giltig anledning att föreslå
medgifvande för de jern vägsbolag, som deraf vilja begagna sig, att
minska amorteringsprocenten från en till en half procent. Beträffande
verkan af ett sådant medgifvande har Professoren Holmgren, efter sin
härhos fogade skrifvelses afgifvande, uppå anmodan upprättat följande
tabell:
»Om de lån, för hvilka amorteringsplaner beräknats, från och
med ar 1883—1884 skulle amorteras genom en annuitet uppgående
till 5 i procent af det ursprungliga kapitalet och den löpande räntan
beräknas fortfarande efter 5 procent, så skulle statens inkomster under
amorteringen af dessa lån, jemförda med hvad de enligt nu gällande
bestämmelser skulle blifva, ställa sig sålunda:
Bih. till Bilcsd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Åfd. 38 Raft.
2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Minskning i inkomster skulle uppkomma
under år 1884 med ................................
„ „ 1885 — 1913 med...................
,, „ 1914 med ...............................
Derefter skulle en tillökning i
imder år 1915—1918 med
„ • „ 1919—1920
„ „ 1921
„ „ 1922
» « 1923
1924—1928
1929
1930—1932
kronor 74,500,
99,375,
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
1934-
1936
-1935
n
75,015.
inkomster uppkomma
kronor 200,625,
„ 499,000,
„ 478,000,
„ 646,000,
„ 519,000,
„ 818,000,
„ 582,000,
„ 543,000,
„ 490,000,
„ 274,000,
„ 200,000,
samt möjligen ett mindre belopp år 1937.»
Som bekant eger, enligt § 38 af det för Riksgäldskontoret nu
gällande reglemente, Riksgäldskontoret att i mån af behof från Statskontoret
utbekomma de i riksstaten till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till, bland annat, annuiteter och räntor,
efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
och uppföres i riksstaten nämnda förslagsanslag endast till
det belopp, det utgör efter afdrag af samma rånte- och kapitalbetalningar.
Ju större dessa äro, dess mindre blir således skattebehofvet.
Ätt detta minskas med de till Riksgäldskontoret ingående ej blott
rånte-, utan äfven kapitalbetalnmgar må visserligen förklaras deraf att
i förslagsanslaget å riksstaten ingår ej endast ränta, utan äfven amortering
å statsskulden, men härvid torde i allt fall ett synnerligt afseende
böra fästas å den af Fullmäktige anförda omständighet, att,
enligt nu gällande bestämmelser, ifrågavarande lån till enskilda jernvägar
slutbetalas ej ringa tid före slutliga amorteringen af största delen
af den nuvarande statsskulden.
Professoren Holmgrens ofvanintagna tabell utvisar ock, att den
minskning i statsinkomst, som under åren 1884—1914 skulle uppkomma
genom amorteringens nedsättning med ^ procent, är ringa i
jemförelse med den ökade inkomst under åren 1915—1936, som af
åtgärden skulle blifva en följd.
Som likväl en förändring af amorteringssättet måste vara beroende
af bolagens eget medgifvande, samt ett och annat jernvägsbolag
till äfventyrs kan finna bördan för framtiden af en förlängd amortering,
Stats-UtsJcottets Utlåtande Njo 48.
11
med deraf följande fortsatta ränteliqvider, vara större än som motsvaras
af den för hvarje särskildt bolag jemförelsevis ringa lättnaden under
den närmare framtiden, torde det vara erforderligt, att viss kortare tid
stadgas, inom hvilken vederbörande bolag, som önskar åtnjuta amortcringsnedsättningen,
bör derom hos Riksgäldskontoret göra anmälan.
Det återstår för Utskottet att tillägga, att amorteringstiden för
lån ur 1881 års anslag, i motsats till lånen ur nu ifrågavarande 1871
och 1876 års anslag, i det allra närmaste motsvarar amorteringstiden
för den skuld, som staten iklädt, sig för beredande af tillgång till utbetalning
af dessa, ur 1881 års fond anvisade lån, samt att räntefoten
för de lån till enskilda jern vägsanläggningar, hvilka utlemnats före
bildandet af 1871, 1876 och 1881 års lånefonder, utgör högst fyra, för
ett lån tre och för tvenne lån endast två procent.
På grund af hvad här ofvan anförts och i öfverensstämmelse med
den af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalade åsigt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Herrar Törnebladhs,
Lyths m. fl. och af Trolles förevarande motioner,
att Riksdagen medgifver, att de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876
årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000
kronor, må, om de sådant önska och före utgången
af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
göra anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret
på sådant sätt, att annuiteten skall,
utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de
bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före
1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år,
och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden
från och med det att skyldigheten till sådan annuitets
erläggande tager sin början, beräknas till fem
och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af
hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta
å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör kapitalafbetalning
derå.
Stockholm den 26 Maj 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Särshildt yttrande:
af Herr R. Törnebladh, som anfört: “Då de af sakkunnig man
verkstälda uträkningarna visa, att statens medelränta ännu icke hunnit
nedgå under 4,64 proc., har jag icke ansett mig för närvarande kunna
påyrka räntenedsättning å de ifrågavarande jernvägslånen. En sådan
torde dock i en icke aflägsen framtid kunna och böra ske, allrahelst
om bolagen erhålla och begagna sig af rätten att erlägga endast en
half procent årligen i amortering. Härigenom skall nemligen åt staten
beredas en betydande fördel, hvars omfattning framgår af de å sidan
10 införda beräkningarna angående eventuel minskning och tillökning
i inkomster för staten. För vinnande af en sådan fördel kunde staten
utan svårighet medgifva någon räntenedsättning, i synnerhet som för
åtskilliga andra jernvägsanläggningar räntefoten blifvit bestämd till
4, 3 eller till och med 2 procent. I sakens närvarande skick förenar
jag mig emellertid i den af Utskottet gjorda hemställan.44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
13
Till ferrar fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Härmed får jag vördsamt öfverlemna de beräkningar, jag på grund
af lemnade uppgifter utfört i ändamål att tjena till ledning för besvarandet
af Stats-Utskottets skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den 7 Februari
1883.
Till besvarande af frågan under l:o i Stats-Utskottets skrifvelse
bar jag beräknat amorteringstabeller för kapital-återstoderna efter inbetalningarne
under år 1883 å de ifrågavarande lånen, hvarvid jag sammanslagit
till en summa sådana lånebelopp, som efter samma vilkor amorteras
under samma tid (bilagor: A, B, C, D och E).
Af dessa tabeller följer nu först såsom svar å frågan »om det belopp
hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom
bifall till motionerna minskas»:
att under år 1884 denna minskning skulle komma att utgöra kronor 149,000.
» » » 1885—1913 » » » » » » 198,750.
» » » 1914 » » » » » » 174,390.
Derefter skulle uppkomma en årlig statsinkomst, hvilken skulle
komma att uppgå
under åren 1915—1918 till................. kronor 101,250
» » 1919—1921 » » 401,250
» » 1922—1923 » » 695,250
» » 1924—1925 » » 973,450
»‘ » 1926—1932 » » 743,750
» » 1933—1936 » » 493,750
» » 1937—1939 » » 248,750,
samt ett mindre belopp år 1940.
14
Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.
Beträffande frågan om den utsträckning af amorteringstiden, hvartill
ett bifall till motionerna skulle föranleda, torde här vara tillräckligt
nämna, att amorteringstiden för de särskilda lånen skulle komma att
förlängas med 10 till 16 år, det sistnämnda för lånen till jernvägarne
Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge, hvilkas slutamortering nu skulle
komma att uppskjutas från år 1924 till år 1940. Öfriga frågor i denna
punkt l:o besvaras direkt af amorteringsplanerna.
De frågor, som förekomma under 2:o, 3:o, 4:o och 5:o i Statsutskottets
skrifvelse, besvaras direkt, för så vidt de afse den fonderade
statsskulden, af bilagorna F och G; den fråga i 5:o, som afser de i
motionerna omförmälda försträckningarne, besvaras af de i bil. A—E å
amorteringsplanerna gjorda anteckningarne. Härvid erinras, att jag ej
erhållit någon uppgift om hvilka de statslån äro, som särskildt omförmälas
i 2:o.
För att besvara frågan i 6:o om värdet af den räntefrihet, som
blifvit för vissa lån beviljad, har jag gjort en beräkning för låneunderstödet
till jernvägen Karlskrona—Vexiö, hvilken ledt till det resultat, att
detta lån är jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket en
effektivränta efter 4,13 °/0 betalas.
Som vilkoren för de öfriga lån, för hvilka 3 års räntefrihet var
beviljad, äro i det närmaste de samma, så att de för ett och annat bland
dem ställa sig något fördelaktigare och för de öfriga något ofördelaktigare
än för det ifrågavarande, så torde en särskild beräkning för hvart och
ett af dessa ej vara behöflig. Deremot torde det vara nödigt att närmare
angifva beräkningsgrunden genom att direkt verificera föregående,
på en temligen omständlig räkning grundade tal. Detta kan nu ske
sålunda:
Ursprungliga lånesumman var 2,600,000 kronor. Amorteringen började
den XV 1878 och skall fortfarande verkställas genom en annuitet
af 6 % å det ursprungliga beloppet, d. ä. 156,000 kronor, af hvilka
5 °/0 ränta å oguldet kapital först godtgöres, hvarefter återstoden utgör
amortering. På detta sätt amorteras lånet under 36,73 6 år. — De efterskänkta
räntornas sammanlagda belopp, beräknadt efter 5 % och utan
all beräkning af ränta derå, är i Riksgäldskontorets räkenskaper uppfördt
med kronor 379,046,30.
Antaga vi nu att staten beräknat de efterskänkta räntornas värden
samt ränta derå från förfallodagarne efter endast 4,13 °/0, så skulle deras
sammanlagda belopp vid amorteringstidens början den x1o 1877 uppgått till
kronor 348,577.
Öfverskottet af de intill samma tidpunkt (den 1877) verkligen inbe -
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
15
talda 5 % räntornas värden utöfver det belopp, hvartill motsvarande
4, 1 3 °/0 räntor skulle uppgått, utgör
kronor 30,708.
Dragés nu detta tal från det föregående, så måste återstoden
kronor 317,869
den -jV 1877 representera det kapitaltillskott, som motsvarar räntornas
efterskänkande, då dessa beräknas efter blott 4,13 °/0. Det lån, som nu
skall börja amorteras, är alltså i verkligheten
2,600,000 + 317,869 = 2,917,869.
Denna amortering skall nu verkställas genom en annuitet af
kronor 156,000
under en amorteringstid af 36,736 år. Beräknar man den emot en sådan
amortering af
kronor 2,917,869
svarande räntefoten, så är denna
4,13 °/0.
Då nu inga extra omkostnader antagas betunga lånet, är detta alltså
jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket denna effektivränta
betalas.
För att besvara frågan om värdet af det anstånd med räntors
erläggande, som blifvit andra lån beviljadt, har jag gjort det antagandet,
att godtgörelse för dessa räntor till sist skulle komma att lemnas på det
sätt, att, sedan det nominella lånebeloppet vore slutamorteradt, annuiteten
fortfore att utgå så länge, att äfven dessa räntors belopp, utan all beräkning
af ränta derå, vore godtgjordt. Om man då erinrar sig, att närvarande
värdet af en summa, som förfaller först efter 37 år, efter en
räntefot af 5 °/° uppgår till icke fullt £ af densamma, så är utan all
räkning tydligt, att vilkoren för dessa lån icke äro synnerligen ofördelaktigare
än för de förra. Jag bar emellertid på likartade grunder med
dem, jag i det föregående för lånet till Karlskrona—Vexiö-banan användt,
gjort en beräkning för lånet till jernvägen Varberg—Borås och dervid
funnit detta lån jemförligt med ett vanligt amorteringslån, hvars effektivränta
utgår efter
4,2 3 °/0.
Slutligen har Stats-Utskottet anhållit om utredning af vinsten af
den redan verkstälda konverteringen. En sådan utredning har jag en
gång förut på anmodan af Herrar Fullmäktige utfört, hvars resultat finnes
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
infördt i Riksdagens Revisorers berättelse för år 1880. Som denna utredning
väsentligen grundar sig på den effektiva räntan för 1880 års
lån, hvilken under olika antaganden på förhand alternativt beräknades
till 4,348 °/0 och 4,330 % (för 2 halfår), så kunde hända, att sedermera
vid försäljningen af obligationerna intetdera alternativet blef nöjaktigt
öfverensstämmande med verkligheten. Till grund för undersökningen
af detta förhållande har jag från Riksgäldskontor erhållit den uppgift,
att oförutsedda kursförluster uppkommit, men att deremot stämpelafgiften
blifvit betydligt mindre än på förhand antogs. Resultatet hade emellertid
blifvit, att för sålda obligationer till ett nominelt värde af
kronor 70,785,000
har med afdrag af stämpelkostnaden erhållits
kronor 66,838,625.
Detta resultat motsvarar en verklig emissionskurs af
94,42 48 %,
hvilken icke nämnvärdt skiljer sig från den emissionskurs af
94,425 °/0,
som motsvarar det första af de ofvan oförmälda alternativen. Som nu
öfriga bestämmelser för lånet kunna anses vara oförändrade, så följer
att lånets effektivränta blef
4,3 4 8 °/o>
och att således »utredningen af vinsten af den redan verkstälda konverteringen»
blir densamma som, under detta antagande för effektivräntan,
är förut lemnad.
Då jag var färdig med den i det föregående lemnade redogörelsen,
erhöll jag genom Herrar Deputerade en anmodan att beräkna vinsten
af 1868 års låns konvertering den 1 nästkommande Juli genom en 3:dje
emission af 1880 års lån. Härigenom har aflemnandet af min redogörelse
blifvit ytterligare fördröj dt.
En följd af denna nya fråga blef beräkningen af en ny tabell
öfver den fonderade statsskulden (bil. G). Reräkningen af effektiva räntan
af denna 3:dje emission af 1880 års lån samt deraf följande beräkning
af vinsten genom konverteringen innehålles i bil. H.
Stockholm den 16 April 1883.
Hj. Holmgren.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
17
Bil. A.
Amorteringsplan för sammanlagda kapital-återstoderna efter den ^ 1883 af
statens låneunderstöd för jernvägarne Vexii)-—-Karlskrona, Sundsvall—Torpshammar
och Upsala—Gefle, under antagande att sammanlagda annuitetsbeloppet
utgår med kronor 229,700, af hvilka 41 °/0 ränta erlägges på oguldet kapital och
återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta å 4J "/ |
0* |
Amortering. |
||
iV 1884 |
4,281,520 |
11 |
192,668 |
; 40 |
37,031 |
60 |
1885 |
4,244,488 |
41 |
191,001 |
99 |
38,698 |
01 |
1886 |
4,205,790 |
50 |
189,260 |
67 |
40,439 |
43 |
1887 |
4,165,351 |
07 |
187,440 |
i 80 |
42,259 |
20 |
1888 |
4,123,091 |
87 |
185,539 |
13 |
44,160 |
87 |
1889 |
4,078,931 |
183,551 |
90 |
46,148 |
10 , |
|
1890 |
4,032,782 |
90 |
181,475 |
23 |
48,224 |
77 |
1891 |
3,984,558 |
13 |
179,305 |
12 |
50,394 |
88 ! |
1892 |
3,934,163 |
25 |
177,037 |
35 |
52,662 |
65 i |
1893 |
3,881,500 |
60 |
174,667 |
53 |
55,032 |
47 |
1894 |
3,826,468 |
13 |
172,191 |
05 |
57,508 |
9 3 |
1895 |
3,768,959 |
20 |
169,603 |
10 |
60,096 |
84 |
1896 |
3,708,862 |
36 |
166,898 |
81 |
62,801 |
19 |
1897 |
3,646,061 |
17 |
164,072 |
75 |
65,627 |
2 5 |
1898 |
3,580,433 |
92 |
161,119 |
63 |
68,580 |
47 |
1899 |
3,511,853 |
45 |
158,033 |
41 |
71,666 |
59 |
1\1 1900 |
3,440,186 |
86 |
154,808 |
41 |
74,891 |
59 |
1901 |
3,365,295 |
27 |
151,438 |
29 |
78,261 |
71 |
1902 |
3,287,033 |
56 |
147,916 |
51 |
81,783 |
49 |
1903 |
3,205,250 |
07 |
144,236 |
26 |
85,463 |
75 |
1904 |
3,119,786 |
22 |
140,390 |
28 |
89,309 |
72 |
1905 |
3,030,476 |
60 |
136,371 |
45 |
93,328 |
55 |
1906 |
2,937,148 |
05 |
132,171 |
66 |
97,528 |
34 |
1907 |
2,839,619 |
71 |
127,782 |
89 |
101,917 |
1 1 |
1908 |
2,737,702 |
6 0 |
123,196 |
62 |
106,503 |
38 |
1909 |
2,631,199 |
22 |
118,403 |
97 |
111,296 |
03 |
1910 |
2,519,903 |
19 |
113,395 |
64 |
116,304 |
36 |
1911 |
2,403,598 |
83 |
108,161 |
9 5 |
121,538 |
05 |
1912 |
2,282,060 |
78 |
102,692 |
7 4 |
127,007 |
26 |
1913 |
2,155,053 |
52 |
96,977 |
41 |
132,722 |
5 9 |
1914 |
2,022,330 1 |
9 3 |
91,004 1 |
89 |
138,695 |
11 |
Transport |
2,397,884 |
29 |
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 38 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta ä 4?2 °{ |
0‘ |
Amortering. |
||
Transport |
2,397,884 |
29 i |
||||
TT7 1915 |
1,883,635 |
82 |
84,763 |
61 |
144,936 |
3 9 |
1916 |
1,738,699 |
4 3 |
78,241 |
47 |
151,458 |
53 |
1917 |
1,587,240 |
1)0 |
71.425 |
84 |
158,274 |
1 6 |
1918 |
1,428,966 |
74 |
64,303 |
50 |
165,396 |
50 |
1919 |
1,263,570 |
24 |
56,860 |
66 |
172,839 |
34 |
1920 |
1,090,730 |
90 |
49,082 |
89 |
180,617 |
11 |
1921 |
910,113 |
79 |
40,955 |
12 |
188,744 |
88 |
1922 |
721,368 |
91 |
32,461 |
60 |
197,238 |
40 |
1923 |
524,130 |
51 |
23,585 |
87 |
206,114 |
13 |
1924 |
318,016 |
38 |
14,310 |
74 |
215,389 |
26 |
1925 |
102,627 |
12 |
4,618 |
22 |
102,627 |
12 |
Summa |
4,281,520 |
11 |
Anm. Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser utgår amorteringstiden
den 1914.
Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 48.
19
Bil. B.
Ämorteringsplan för kapital-återstoden efter den $ 1883 af statens låneunder)AonA°r
Krylbo—Norbergs jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor
300 af hvilka 4| % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalal
betalning.
J Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta å 4.J °/0.
Amortering.
1- 1884 |
372,943 |
45 |
16,782 |
45 |
3,517 |
|
1885 |
369,425 |
90 |
16,624 |
16 |
3,675 |
84 |
1886 |
365,750 |
06 |
16,458 |
76 |
3,841 |
{ 25 |
1887 |
361,908 |
81 |
16,285 |
8 9 |
4,014 |
! 1 1 |
1888 |
357,894 |
70 |
16,105 |
26 |
4,194 |
i 7 4 |
1889 |
353,699 |
96 |
15,916 |
i 50 |
4,383 |
: 50 |
1890 |
349,316 |
4 6 |
15,719 |
24 |
4,580 |
7 6 |
1891 |
344,735 |
70 |
15,513 |
1 11 |
4,786 |
j 89 |
1892 |
339,948 |
j 81 |
15,297 |
70 |
5,002 |
! 3 0 |
1893 |
334,946 |
5! |
15,072 |
i 5 9 |
5,227 |
4 1 |
1894 |
329,719 |
10 |
14,837 |
| 3 6 |
5,462 |
|
1895 |
324,256 |
46 |
14,591 |
! o 4 |
5*708 |
j 4 6 |
1896 |
318,548 |
— |
14,334 |
66 |
5,965 |
: 3 4 |
1897 |
312,582 |
66 |
14,066 |
21 |
6,233 |
! 7 9 |
1898 |
306,348 |
87 |
13,785 |
70 |
6,514 |
3 0 |
1899 |
299,834 |
57 |
13,492 |
o 6 |
6,807 |
4 4 |
| 1900 |
293,027 |
13 |
13,186 |
22 |
7,113 |
7 8 |
1901 |
285,913 |
35 |
12,866 |
10 |
7,433 |
90 |
1902 |
278,479 |
46 |
12,531 |
68 |
7,768 |
4 2 |
1903 |
270,711 |
03 |
12,182 |
_ |
8,118 |
|
1904 |
262,593 |
03 |
11,816 |
69 |
8,483 |
3 1 |
1905 |
254,109 |
72 |
11,434 |
94 |
8,865 |
06 |
1906 |
245,244 |
66 |
11,036 |
01 |
9,263 |
99 |
1907 |
235.980 |
67 |
10,619 |
13 |
9,680 |
87 |
1908 |
226,299 |
80 |
10,183 |
49 |
10,116 |
5 1 |
1909 |
216,184 |
29 |
9,728 |
29 |
10,571 |
71 |
1910 |
205,612 |
68 |
9,252 ! |
57 |
11,047 |
4 3 |
1911 |
194,565 |
15 |
8,755 j |
43 |
11,544 j |
67 |
1912 |
183,020 |
68 |
8.235 |
93 |
12,064 |
07 |
1913 |
170,956 |
51 |
7,693 |
04 |
12,606 |
96 |
1914 |
158,349 |
65 |
7,125 |
7 3 |
13,174 |
27 |
1915 |
145,175 |
28 |
6,532 |
89 |
13,767 |
11 |
1916 |
131,408 |
17 |
5,913 |
3 7 |
14,386 |
63 |
1917 |
117,021 |
54 |
5,265 |
97 |
15,034 |
0 3 |
1918 |
101,987 |
51 |
4,589 |
44 |
15,710 |
56 |
1919 |
86,276 |
96 |
3,882 |
46 |
16,417 |
64 |
1920 |
69,859 |
41 |
3,143 |
67 |
17,156 |
3 3 |
1921 |
52,703 |
08 |
2,371 |
64 |
17,928 |
3 6 |
1922 |
34,774 |
72 |
1,564 |
86 |
18,735 |
1 4 |
1923 |
16,039 | |
68 |
721 |
78 |
16,039 |
68 |
Sum |
ma | |
372,943 |
46 |
Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den 1 Juni
1913.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. C.
Amorteringsplan för kapital-återstoden efter den 1883 af statens låneunderstöd
för Ludvika—Kils jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor
250,000, af hvilka 4\ % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta å 4| °/0 |
Amortering. |
|||
i f4 1884 |
i 4,896,333 |
3 3 |
| 220,335 |
29,665 |
— |
|
1885 |
4,866,668 |
33 |
219,000 |
07 |
30,999 |
93 |
1886 |
4,835,668 |
40 |
217,605 |
07 |
32,39 i- |
9 3 | |
1887 |
4,803,273 ! |
47 |
216,1 47 |
3 1 |
33,852 |
6 9 |
1888 |
4,769,420 |
78 |
214,623 |
94 |
35,376 |
06 |
1889 |
4,734,044 ; |
7 2 |
213,032 |
0 1 |
36,967 |
9 9 |
1890 |
4,697,076 |
73 |
211,368 |
45 |
38,631 |
5 5 |
1891 |
4,658,445 1 |
1 8 |
209,630 |
03 |
40,369 |
9 7 : |
1892 |
4,618.075 |
21 |
207,813 |
38 |
42.186 |
62 |
1893 |
4,575,888 |
5 9 |
205,914 ; |
98 |
44,085 |
02 ; |
1894 |
4,531,803 ; |
57 |
203,931 |
16 |
46,068 |
84 | |
1895 |
4.485,734 |
7 3 |
201,858 |
06 |
48,141 |
94 ! |
1896 |
4,437,592 |
79 |
199,691 |
68 |
50,308 |
32 |
1897 |
4,387,284 |
47 |
197,427 |
80 |
52,572 |
20 |
1898 |
4,334,712 |
27 |
1.95,062 |
55 |
54,937 |
45 |
1899 |
4,279,774 |
82 |
192,589 |
87 |
57,410 |
13 |
U 1900 |
4,222,364 4,162,371 |
69 10 |
190,006 187,306 |
41 70 |
59,993 62,693 |
59 30 i |
1902 |
4,099,677 |
80 |
184,485 |
60 |
65,514 |
50 |
1903 |
4,034.163 |
3 0 |
181,537 |
35 |
68,462 |
6 5 |
1904 |
3,965,700 |
65 |
■ 178,456 |
53 |
71,543 |
47 |
1905 |
3,894,157 |
18 |
175,237 |
07 |
74,762 |
93 |
1906 |
3,819,394 |
25 |
171,872 |
74 |
78,127 |
26 |
1907 |
3,741,266 |
99 |
168,357 |
01 |
81,642 |
9 9 ; |
1908 |
3,659,624 |
— |
164,683 |
08 |
85,316 |
92 |
1909 |
3,574,307 |
08 |
160,843 |
82 |
89,156 |
18 1 |
1910 |
3,485,150 |
90 |
156,831 |
79 |
93,168 |
21 ! |
1911 |
3,391,982 |
69 |
152,639 |
22 |
97,360 |
78 |
1912 |
3,294,621 |
! 91 |
148,257 |
99 |
101,742 |
01 |
1913 |
3,192,879 |
90 |
143,679 |
60 |
106,320 |
40 |
1914 |
3,086,559 |
50 |
138,895 |
18 |
111,104 |
82 |
1915 |
2,975,454 |
j 68 |
133,895 |
46 |
116,104 |
5 4 |
1916 |
2,859,350 |
14 |
128,670 |
| 76 |
121,329 |
24 |
1917 |
2.738,020 |
90 |
123,210 |
94 |
126,789 |
06 |
1918 |
2,611,231 |
1 84 |
117,505 |
43 |
132,494 |
57 |
Transport |
| 2,417,595 |
| 06 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
21
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta ä °| |
3* |
Amortering. |
||
Transport |
2,417,595 |
06 |
||||
n 1919 |
2,478,737 |
27 |
111.543 |
23 |
138.456 |
77 |
1920 |
2,340,280 |
50 |
105,312 |
62 |
144,687 |
3 8 |
1921 |
2,195,593 |
12 |
98,801 |
69 |
151,198 |
31 |
1922 |
2,044,394 |
81 |
91,997 |
77 |
158,002 |
23 |
1923 |
1,886,392 |
58 |
84,887 |
66 |
165,112 |
3 4 |
1924 |
1.721,280 |
24 |
77,457 |
61 |
172.542 |
39 |
1925 |
1,548,737 |
85 |
69,693 |
20 |
180,306 |
80 |
1926 |
1,368,431 |
06 |
61.579 |
40 |
188,420 |
60 |
1927 |
1,180,010 |
45 |
53,100 |
47 |
196,899 |
5 3 |
1928 |
983,110 |
9 2 |
44,239 |
99 |
205,760 |
01 |
1929 |
777,350 |
91 |
34,980 |
79 |
215,019 |
21 |
1930 |
562,331 |
7 0 |
25,304 |
9 3 |
224,695 |
07 |
1931 |
337,636 |
6 3 |
15,193 |
65 |
234,806 |
3 5 |
1932 |
102,830 |
28 |
4,627 |
3 6 |
102,830 |
28 |
1 |
Summa |
4,896,333 |
33 |
Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den
31 December 1918.
t
22
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 48.
Bil. 1).
Amorteringsplan för sammanlagda beloppet af statens låneunderstöd för jernvägarne
Warberg—Borås och Krylbo—Borlänge, under förutsättning att annuiteten
utgår med 5 °/0 af ursprungliga beloppet eller kronor 248,750, af hvilka 44 %
ränta betalas på oguldet kapital och återstoden utgör kapitalafbetalning.
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta å °| |
0‘ |
Amortering. |
||
U 1885 |
4,975,000 |
223,875 |
24,875 |
|||
1886 |
4.950,125 |
— |
222,755 |
63 |
25,994 |
3 7 |
1887 |
4,924,130 |
6 3 |
221,585 |
88 |
27,164 |
12 ; |
1888 |
4,896,966 |
51 |
220,363 |
49 |
28,386 |
51 |
1889 |
4,868,580 |
— |
219,086 |
10 |
29,663 |
90 |
1890 |
4,838,916 |
10 |
217,751 |
22 |
30,998 |
78 |
1891 |
4,807,917 |
32 |
216,356 |
28 |
32,393 |
72 |
1892 |
4,775,523 |
60 |
214,898 |
5 6 |
33,851 |
44 |
1893 |
4,741,672 |
16 |
213,375 |
25 |
35,374 |
7 5 ! |
1894 |
4,706,297 |
11 |
211,783 |
38 |
36,966 |
62 |
1895 |
4,669,330 |
7 9 |
210,119 |
8 9 |
38,630 |
11 |
1896 |
4,630,700 |
68 |
208,381 |
53 |
40,368 |
47 |
1897 |
4,590,332 |
21 |
206,564 |
95 |
42,185 |
05 |
1898 |
4,548,147 |
16 |
204,666 |
62 |
44,083 |
38 |
1899 |
4.504.063 |
78 |
202,682 |
87 |
46,067 |
13 |
?i 1900 |
4,457,996 |
65 |
200,609 |
85 |
48,140 |
15 ! |
1901 |
4,409,856 |
50 |
198,443 |
5 i |
• 50,306 |
46 |
1902 |
4,359,550 |
01 |
196,179 |
75 |
52,570 |
25 |
1903 |
4.306,979 |
79 |
193,814 |
09 |
54,935 |
91 |
1904 |
4,252,043 |
88 |
191.341 |
97 |
57,408 |
0 3 |
1905 |
4,194,635 |
85 |
188,758 |
61 |
59,991 |
3 9 |
1906 |
4,134,644 |
46 |
186,059 |
— |
62,691 |
— |
: 1907 |
4,071,953 |
4 6 |
183,237 |
96 |
65,512 |
04 |
1908 |
4,006,441 |
4 2 |
180,289 |
8 6 |
68,460 |
14 |
1909 |
3,937,981 |
28 |
177,209 |
16 |
71,540 |
84 |
1910 |
3,866,440 |
44 |
173,989 |
82 |
74,760 |
18 |
1911 |
3,791,680 |
26 |
170,625 |
61 |
78,124 |
3 9 |
1912 |
3,713,555 |
87 |
167,110 |
01 |
81,639 |
99 |
1913 |
3,631,915 |
88 |
163,436 |
21 |
85,313 |
79 |
1914 |
3,546,602 |
09 |
159,597 |
09 |
89,152 |
91 |
1915 |
3,457,449 |
18 |
155,585 |
21 |
93,164 |
79 |
1916 |
3,364,284 |
39 |
151,392 |
80 |
97,357 |
20 |
1917 |
3,266,927 |
19 |
147,011 |
72 |
101,738 |
2 8 |
1918 |
3,165,188 |
91 |
142,433 |
50 |
106,316 |
60 |
1919 |
3,058,872 |
41 |
137,649 |
26 |
111,100 |
74 |
Transport |
2,027,228 |
33 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
23
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
|
u 1920 |
2,947,771 |
67 |
1921 |
2,831,671 |
40 |
1922 |
2,710,346 |
61 |
1923 |
2,583,562 |
21 |
1924 |
2,451,072 |
Öl |
1925 |
2,312,620 |
7 7 |
1926 |
2,167,938 |
70 |
1927 |
2,016,745 |
fl 4 |
1928 |
1,858,749 |
51 |
1929 |
1,693,643 |
24 |
1930 |
1,521,107 |
19 |
1931 |
1,340,807 |
01 |
1932 |
1,152,393 |
32 |
1933 |
955,499 |
11 |
1934 |
749,746 |
57 |
1935 |
534,735 |
17 |
1936 |
310,048 |
25 |
1937 |
75,250 |
42 |
Årsränta ä 44 0 |
0* |
Amortering. |
|
Transport |
2,027,228 |
! 3 3 |
|
132,649 |
[ 73 |
116,100 |
27 |
127,425 |
; 21 |
121,324 |
79 |
121,965 |
60 |
126,784 |
40 |
116,260 |
3 0 |
132,489 |
70 |
110,298 |
26 |
138,451 |
74 |
104,067 |
93 |
144,682 |
07 |
97,557 |
24 |
151,192 |
76 |
90,753 |
67 |
157,996 |
4 3 |
83,643 |
73 |
165,106 |
27 |
76,213 |
95 |
172,536 |
0 5 |
68,449 |
82 |
180,300 |
18 |
60,336 |
31 |
188,413 |
69 |
51,856 |
7 9 |
196,894 |
21 |
42,997 |
46 |
205,752 |
54 |
33,738 |
60 |
215,011 |
40 |
24,063 |
08 |
224,686 |
92 |
13,952 |
17 |
234,797 |
83 |
1,886 |
27 |
75,250 | |
42 |
Summa | |
4,975,000 1 |
— |
Da sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats
utgör kronor /13,107,64, så kommer detta belopp antagligen att betalas
sålunda, att kronor 171 613,31 erläggas den f j- 1937, kronor 248,750 vid slutet af
år Telo"1 af ar<3n 1938 °Ch 1939, Samt aterstoden kronor 43,994,3 3 vid slutet af
Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske år 1924.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. E.
Amorteringsplan för sammanlagda kapitalåterstoderna efter den 1883 af
statens låneunderstöd för jernvägarne Wislanda—-Bolmen, Westervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Hultsfred—Westervik och Wisby—Hemse, under antagande att
sammanlagda annuitetsbeloppet utgår med kronor 245,000, af hvilka 4| /„ ränta
erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin.
H 1884
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1912
1913
1914
1915
1916
1917
Kapital-återstod.
4,851,000 |
_ |
4,824,295 |
— |
4,796,388 |
28 |
4,767,225 |
75 |
4,736.750 |
91 |
4,704,904 |
70 |
4,671,625 |
41 |
4,636,848 |
55 |
4,600,506 |
73 |
4,562,529 |
5 3 |
4,522,843 |
36 |
4,481,371 |
31 |
4,438,033 |
02 |
4,392,744 |
51 |
4,345,418 |
01 |
4,295,961 |
82 |
4,244,280 |
1 0 |
4,190,272 |
71 |
4,133,834 |
98 |
4,074,857 |
56 |
4,013,226 |
14 |
3,948,821 |
32 |
3,881,518 |
28 |
3,811,186 |
60 |
3,737,690 |
— |
3,660,886 |
05 |
3,580,625 |
92 |
■ 3,496,754 |
■ 09 |
3,409,108 |
02 |
3,317,517 |
88 |
3,221,806 |
18 |
3,121,787 |
46 |
3,017,267 |
90 |
2,908,044 |
96 |
Årsränta å 41
218,295 |
_ |
217,093 |
28 |
215,837 |
47 |
214,525 |
16 |
21,353 |
7 9 |
211,720 |
71 |
210,223 |
14 |
208,658 |
18 |
207,022 |
80 |
205,313 |
83 |
203,527 |
95 |
201,661 |
71 |
199,711 |
49 |
197,673 |
50 |
195,543 |
81 |
193,318 |
28 |
190,992 |
61 |
188,562 |
27 |
186,022 |
57 |
183,368 |
59 |
180,595 |
18 |
177,696 |
96 |
174,668 |
32 |
171,503 |
40 |
168,196 |
05 |
164,739 |
87 |
161,128 |
17 |
157,353 |
93 |
153,409 |
86 |
149,288 |
! 30 |
144,981 |
28 |
140,480 |
44 |
135,777 |
06 |
130,862 |
02 |
Transport
Amortering.
26,705 |
— |
27,906 |
72 |
29,162 |
5 3 |
30,474 |
84 |
31,846 |
21 |
33,279 |
29 |
34,776 |
86 |
36,341 |
82 |
37,977 |
20 |
39,686 |
17 |
41,472 |
05 |
43,338 |
29 |
45,288 |
51 |
47,326 |
50 |
49,456 |
19 |
51,681 |
72 |
54,007 |
39 |
56,437 |
73 |
58,977 |
43 |
61,631 |
41 |
64,404 |
82 |
67,303 |
04 |
70,331 |
68 |
73,496 |
60 |
76,803 |
95 |
80,260 |
13 |
83,871 |
83 |
87,646 |
07 |
91,590 |
14 |
95,711 |
70 |
100,018 |
72 |
104,519 |
56 |
109,222 |
94 |
114,137 |
| 98 |
2,057,093 |
1 02 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
25
Betalningstermin. |
Kapital-återstod. |
Årsränta ä 4,\-0 |
)• |
Amortering. |
||
Transport |
2,057,093 |
, 02 |
||||
H 1918 |
2,793,906 |
98 |
125,725 |
81 |
119,274 |
19 |
1919 |
2,674,632 |
79 |
120,358 |
48 |
124,641 |
52 |
1920 |
2,549,991 |
27 |
114,749 |
61 |
'' 130,250 |
3 9 |
1921 |
2,419,740 |
88 |
108.888 |
34 |
136,111 |
66 |
1922 |
2,283,629 |
22 |
102,763 |
32 |
142,236 |
68 |
1923 |
2,141,392 |
53 |
96,362 |
66 |
148,637 |
34 |
1924 |
1,992,755 |
20 |
89,673 |
98 |
155,326 |
02 |
1925 |
1,837,429 |
18 |
82,684 |
31 |
162,315 |
69 |
1926 |
1,675,113 |
49 |
75,380 |
1 1 |
169,619 |
89 |
1927 |
1,505,493 |
60 < |
67,747 |
21 |
177,252 |
79 |
1928 |
1,328,240 |
81 |
59,770 |
84 |
185,229 |
16 |
1929 |
1,143.011 |
6 5 |
51,435 |
52 |
193,564 |
48 : |
1930 |
949,447 |
17 |
42,725 |
12 |
202,274 |
88 ; |
1931 |
747,172 |
29 |
33,622 |
75 |
211,377 |
25 |
1932 |
535,795 |
04 |
24,110 |
78 |
220,889 |
22 |
1933 |
314,905 |
82 |
14,170 |
76 |
230,829 |
24 |
1934 |
84,076 |
58 |
3,783 |
45 |
84,076 |
58 |
Summa | 4,851,000 | —
Då sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats,
utgör kronor 654,474,ro, så kommer detta belopp antagligen att betalas
sålunda, att kronor 157,139,97 erläggas den 1934, kronor 245,000 vid slutet af
hvartdera året 1935 och 1936 samt återstoden kronor 7,334,7 3 vid slutet af år 1937.
Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske under
år 1922.
Bih. till Rilcsd, Prof. 1883. 4 Sami 1 Afd. 38 Håft.
4
26
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. G.
Tabell öfver den fonderade statsskulden under år 1883—1884, sedan
1868 års lån blifvit konverteradt.
Lån. 1 '' |
Återstående j | Amorterings- kapitalskuld den j Annuitet. j belopp 31 December 1883. 1 1883 1884. i |
Effektiv ränta (för 2 halfår). .er tn |
Anmärk- ningar. |
||||
1870 1872 1875 1876 1878 | lista och 2:dra 1880 j 3:dje emissionen. ! 1880 |
1 13,465,000;— 69,750,450 — 1 . | 19,965,000!— |
925,29716 3 1,276,357 44 3,305,101 64 945,943 — |
251,100 388,800 172,912 248,792 201,939 515,083 147,343 |
64 j |
V° 1910 v 1930 1 1930 |
5,201 4,847 4,759 4,872 4,9 4,348 4,169 |
medelvärde. medelvärde. / ungefärligt |
Summa ; 221,326,442)2r111,267,25211s| 1,925,969)64''
Häraf följer att under året 1883-1884- är, sedan 1868 års lån
blifvit konverteradt,
medelvärdet af annuiteten: 5,o908 °/0 af kapitalskulden,
medelvärdet af amorteringen: 0,8702 °/0 » »
Effektiva räntan för 2 halfår utgår sedermera under detta år efter
i medeltal
4-,6462 °/0.
I ofvanstående tabell är 1860 års premielån icke upptaget, emedan
dess amorteringsplan är väsentligt olika med de öfriga lånens. Att
emellertid någon afsevärd rubbning i den ofvan beräknade medelräntan
icke genom detta lån kan åstadkommas är tydligt dels deraf, att den
återstående kapitalskulden för lånet enligt räkenskaperna uppgår till
endast kronor 2,164,444-,45 eller ungeiär 1 °/0 af hela kapitalskulden,
dels deraf, att den effektiva medelräntan för premielånet (4,5...) icke
synnerligen mycket afviker från den ofvan för de öfriga lånen beräknade.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
27
Bil. H.
Beräkning af den vinst som uppkommer genom konvertering af
1868 års lån genom en tredje emission af 1880 års lån.
På grund af de erhållna uppgifterna beräknas den effektiva räntan
för den tredje emissionen af 1880 års lån till
4,169 % (för 2 halfår).
Genom detta lån skall 1868 års lån konverteras den 1 Juli 1883.
Af 1868 års lån återstår då till betalning:
Kapitalskuld pound sterl. 1,093,600
| års ränta derå å 5 27,340
Summa pound sterl. 1,120,940
eller
Kronor 20,356,270,40.
Då detta belopp skall betalas } månad i förtid och -} provision
derå jemväl erläggas, så blir värdet af slutliqviden den 1 Juli 1883
Kronor 20,500,461.
Då denna skuld, om konvertering icke egt rum, skulle blifvit godtgjord
genom återstoden af annuiteten den ]- 1883, annuiteterna från
den V 1884 till och med den 1 1930, samt det den \ 1931 återstående
skuldbeloppet, alla tillökade med mot förskottsbetalning och £ %'' provision,
så har man att efter en löpande halfårsränta efter 2,0845 % beräkna
summan af dessa belopps värden den 1 Juli 1883. Denna summa
uppgår till
Kronor 23,108,745.
1883,
Denna summas öfverskott öfver värdet af slutliqviden den 1 Juli
eller
Kronor 2,608,284,
bör alltså den 1 Juli 1883 utgöra vinsten af konverteringen.