Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
1
N:o 47.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Maj 1888, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels angående undersökning
om inlösen af Uddevalla—Venersborg—Herrljungabanan
och anläggning af jernväg från Uddevalla dels till
Grebbestad—Krossekärr, dels till lämplig utharuu, dels ock
om beviljande af lån till enskilda jernvägar.
(R. A.)
I en inom Andra Kammaren vackt, till Stats-Utskottet, remitterad
motion (H:o 80) har Herr A. V. Ljungman, med hvilken Herrar A. Andersson.
i Intagan, A. P. Lind och L. Mar eu sou instämt, enär det för en tillfredsställande
utveckling af den bohuslänska skärgårdens näringslif och för det
inom samma skärgård med vintern 1877—1878 ånyo yppade ymniga sillfiskets
så väl mest intensiva som för landet mest gagnrika tillgodogörande vore
oumbärligt, att mellersta och norra delarne af bemälda skärgård medelst
tvenne i närheten af Uddevalla till en gemensam stamlinie sammanlöpande
jernvägslinier
dets jernvägsnät och särskildt med vestra stambanan, och med åberopande i
öfrigt af de skäl, som anfördes uti Herr Ljungmans sistlidne riksdag uti
samma ärende afgifna motion (X:o 54), hemstält, det Riksdagen måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om det fullständiga utredandet
af kostnaderna och de ekonomiska utsigterna för inlösandet till staten af
Uddevalla—Venersborg—Herrljungabanan och anläggandet i samband dermed
af en normalspårig jernväg, dels från Uddevalla till Grebbestad—Krossekärr,
dels från lämplig punkt å denna linie till närmast Uddevalla belägen tjenlig
Bill. till Riksd. Prof. 4883. 4 Sand. 1 Afd. 37 Höft. 1
2
Stats- ''Utskottets Utlåtande U:o 47''.
uthamn samt för sagda ändamål ställa till Kong!. Maj:ts disposition ett förslagsanslag
af 8,000 kronor. . ... ,, , ,
I en till Stats-Utskottet afgifven promemoria har motionären meddelat,
att förändringen till normalspårig af Uddevalla Venersborg-—-Heirljunga
iernvägsaktiebolags bana, — hvilken enligt Riksdagens ar 1882 församlade
revisorers berättelse om Riksgäldskontor är i bolagets räkenskaper upptagen
till ett värde vid 1881 års slut af 4,273,093 kronor 13 öre förutom
rörlig materiel till värde af 700,681 kronor 20 ore —, skulle enligt ar 1878
utförda undersökningar medföra en kostnad för utläggningen af sparet af
440 000 kronor och för den rullande materielens omändring åt 165,200
kronor eller tillsammans 605,200 kronor. Byggandet af den .3,m mil langa
banan Uddevalla—Dragsmark—Fiskebäckskil vore enligt förliden vinter utförda
undersökningar beräknadt att (med lätt öfverbyggnad och 12 skalpunds
stålskenor till 6 kronor för centnern) kosta 1,373,000 kronor, hvartill komme
rullande materiel för 177,000 kronor eller tillsammans 1,550,000 kronor.
Grenbanan till Grebbestad—Krossekärr vore äfven undersökt, men undersökningens
resultat vore ännu ej i dess helhet tillgängligt.
I sitt öfver enahanda förslag vid sistlidna ars riksdag atgitna Utlåtande
(N:o 42 punkten 6:o) yttrade Stats-Utskottet,. att. .Utskottet ej föibisett
att den till grund för motionärens framställning liggande Iragan om
hafsfiskets befrämjande och ändamålsenliga tillgodogörande . kunde vara ej
blott för den närmaste kustbefolkningen, utan för landet i dess helhet al
sådan vigt, att den väl förtjenade statsmakternas uppmärksamhet.
Likväl kunde det enligt Utskottets förmenande åtminstone för det dåvarande
ej antagas, att hafsfiskets befrämjande skäligen påkallade sadana
åtgärder som byggandet af nya statsbanor eller inlösande för statens räkning
af redan befintliga jernvägar.
Motionären föresloge visserligen endast, att Riksdagen matte hos Rongl.
Maj:t anhålla om fullständig utredning af kostnaderna och de ekonomiska
utsigterna för inlösandet af en viss enskild bana och anläggandet i samband
dermed af vissa nya jernvägslinier samt för detta ändamål ställa till Uongl.
Maj:ts disposition ett förslagsanslag af 5,000 kronor. Ln dylik åtgärd från
Riksdagens sida syntes dock ej böra tillstyrkas, utan att behofvet och ändamålsenligheten
af de sålunda i utsigt stälda, på samma gång vidgående
och ganska bestämdt angifna åtgärderna blifvit för Riksdagen sa fullständigt
ådagalagda, att Riksdagens ingripande visade sig, om ej oundgängligt, åtminstone
af omständigheterna påkalladt. Detta vore, enligt Utskottets åsigt,
i förevarande fåll ej händelsen; och ansåg sig Utskottet derför, utan att
underkänna betydelsen af den angelägenhet, på hvilken motionären last
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 47.
3
uppmärksamheten, ej kunna hos Riksdagen förorda en underdånig framställning
af det innehåll, motionären föreslagit.
Denna Utskottets åsigt blef af Riksdagen gillad; och dä de skäl, som
lågo till grund för sistlidne års Riksdags beslut i ämnet, lära oförändrade
qvarstå, hemställer Utskottet,
l:o.
att Herr Ljungmans förevarande motion ej ma vinna
Riksdagens bifall.
I eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 84), som till Statsutskottet
remitterats, har Herr I. Lyttkens framstält förslag, i hvilket
Herrar Carl Ifvarsson och A. W. Angel förenat sig, om beviljande af ytterligare
statslån för byggande af jernvägen Helsingborg—Halmstad med bibana
Höganäs—Kattarp—Åstorp. I afseende härå har motionären anfört, hurusom
flere försök blifvit gjorda för att åstadkomma en jernväg genom hela
Hallands län emellan Göteborg och Helsingborg, den så kallade vestkustbanan,
men alla dessa försök hade hittills misslyckats, dels till följd af bristande
kapitalstyrka inom länet, dels i saknad af understöd från statens sida!
Då det sålunda visat sig omöjligt att åstadkomma ett bolag''för byggandet
af hela banan, hade år 1881 ett bolag bildats under namn af Skåne—
Hallands jern vägsaktiebolag, för att bygga en del af denna jernväg, nemligen
mellan Helsingborg och Halmstad, och sålunda bygga den första delen
af vestkustbanan.
Vid förra riksdagen hade motion väckts om lån och anslag i och för
byggandet af hela vestkustbanan, men Riksdagen hade afslagit den gjorda
framställningen.
Då nu något statsanslag ej var att påräkna, var det för bolaget en
nödvändighet att försöka bygga banan sä billigt som möjligt, blott att den
uppfylde ortens behof. Detta ansågs af alla vara tillgodosedt med en bana
af samma spårvidd som statens banor, men med lätt öfverbyggnad. Ritningar,
planer och kostnadsförslag uppgjordes i enlighet härmed, och bolaget anhöll
hos Kongl. Maj:t om koncession att få bygga banan samt om fastställelse ä
planer och kostnadsförslag. Kongl. Maj:t fäste dock vid koncessionens beviljande
det vilkor, att banan skulle byggas med tyngre öfverbyggnad och
med likadan rörlig materiel som å statens banor, samt att, så vidt möjligt
vore, bättre lutningsförhållanden borde åstadkommas. Dessa förbättringar,
som egentligen afsåge det allmänna behofvet, ökade kostnaderna
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
för tyngre skenor och bättre materiel m. in. med ........ kronor 367,500:
» förbättring af lutningsförhållandena med ungefär ..... > 132,500:
eller tillsammans kronor 500,000: —
Jernvägen i sin helhet med bibanan Höganäs—Åstorp, med den tyngre
öfverbyggnaden och öfriga förbättringarne, skulle enligt det af Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen pröfvade och af Kongl. Maj:t faststälda kostnadsförslag
komma att kosta .................................................. kronor 4,797,000:
Hallands läns landsting, ortens invånare, städer
och kommuner tecknade aktier till ett belopp af ...... » 2,421,000: —
deraf V5 vore inbetald och förbindelser afgifna för inbetalning
af återstoden i stadgad ordning.
Den andra hälften af beräknade anläggningskostnaden
hade bolaget hoppats att erhålla som statslån,
men förmodligen till följd af dels den ringa summa,
Riksdagen anvisat för understödjande af enskilda
jern vägsföretag och dels de många sökande, som anmält
,sig till erhållande af lån till sådana företag,
hade Skåne—Hallands jernvägsbolag erhållit blott..... » 1,500,000: —
som statslån.
Återstod för bolaget att anskaffa .......................
Dels genom ett särdeles billigt inköpspris å stålskenor
och dels genom besparingar å så väl administrationskostnader
som i andra afseenden, dels derigenom
att ännu någon mer, fastän obetydlig aktieteckningvore
att påräkna, hade styrelsen nedbringat bristen,
så att den nu uppginge blott till omkring ..................
876,000: —
500,000: —
Då de ökade kostnaderna uppkommit hufvudsakligen i det allmännas
intresse och således afsåge ett statens ändamål och förbättringar, som Kongl.
Maj:t i det allmännas intresse ansett nödvändigt att föreskrifva, så vore det
enligt motionärens åsigt med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att
staten också betalade hvad dessa förbättringar kostade; men en sådan begäran,
huru billig och rättvis den än i sig sjelf vore, vagade motionären
dock ej framställa, utan anhölle blott om lån, fastän andra banor, såsom
t. ex. Karlskronabanan, fått både lån och anslag, när staten fordrat solidare
eller bättre byggnad, än hvad bolagen för sina ändamål ansett behöflig!.
Det egentliga skäl, som vid förra riksdagen anförts för afslag å den
då gjorda framställningen om lån och anslag till vestkustbanan, nemligen att
saken ej vore utredd, förefunnes ej i år; ty för den del af banan, till hvilken
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
5
län nu af motionären begärdes, både Kong''1. Maj:t meddelat koncession, fäststält
ritningar, planer och kostnadsförslag; bolag vore bildadt, som hade
kapital till mer än hälften af anläggningskostnaden; den af Kongl. Maj:t
föreskrifna deposition af 100,000 kronor i Statskontoret vore verkstäld;
dessutom vore bästa sorts stålskenor af föreskrifna tyngd inköpta; entreprenör
vore antagen för arbetets utförande, och denne hade stält föreskrifven säkerhet
för uppfyllandet af sitt åtagande, hvarförutom flere förberedande åtgärder
för arbetets påbörjande vore vidtagna.
Jernvägen Helsingborg—Halmstad ginge för det mesta genom särdeles
bördiga och tätt bebodda trakter; den berörde 4 städer, och genom sin bibana
satte den Höganäs i förbindelse med landets öfriga jernbanor; dessutom
genomskure den de rika kalklagren vid Hallandsås. En sådan bana borde
komma att få en ganska stor trafik, och då dertill komme, att bolaget egde
utan återbetalningsskyldighet mer än hälften af hvad banan högst kunde
komma att kosta, så borde ej ringaste tvifvel ega rum, att ej banan skulle
kunna förränta och amortera ett statslån af 2 millioner kronor.
Om staten ej beviljade bolaget det nu begärda lånet, så mötte det
ganska stora svårigheter för bolaget att få ett lån; ty då staten förbehållit
sig första inteckningen i hela jernvägen, och bolaget ej hade denna säkerhet
att erbjuda, så folie det sig svårare för styrelsen att mot andra inteckningen
i jernvägen kunna upptaga lån.
Förutom det redan anförda förnämsta skälet för lånets beviljande,
nemligen att bristen uppkommit hufvudsakligen af den anledning, att banan
i och för det allmännas intresse och behof skulle byggas solidare och dyrare,
har motionären anfört ytterligare ett skäl, nemligen att Hallands läns invånare
under många år fått betala sin andel i kostnaden för så väl stambanorna
som till de enskilda jernbanor, hvilka fått sig anslag beviljade af
statsmedel, utan att länets invånare kunde anses hafva någon direkt nytta
af stambanorna, emedan de läge för långt från länet.
Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen täcktes bevilja Skåne
—Hallands jern vägsaktiebolag i och för byggande af jernvägen Helsingborg
—Halmstad med bibanan Höganäs—Kattarp—Åstorp ett lån, stort 500,000
kronor, på samma vilkor, som Kongl. Maj:t föreskrifvit för det åt bolaget
redan i nåder beviljade statslånet.
Utskottet har tagit del af åtskilliga handlingar, utvisande:
att enligt faststälda planer banan mellan Helsingborg och Halmstad
skulle få en längd af 8,7<ö mil, hvaraf sträckan''Helsingborg—Engelholm
2,4 :.s mil och den mellan Engelholm och Halmstad 6,304 mil, samt banan
mellan Kattarp och Höganäs en längd af 1,436 mil;
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
att, jemlikt de till Kongl. Maj:t ingifna kostnadsförslagen, de särskilda
delarne af jernvägen beräknats att kosta:
linien Helsingborg—Engelholm ........................................ kronor
» Engelholm—Halmstad..............................................
hvartill komme för rullande materiel .............;................ *
linien Höganäs—Kattarp med rullande materiel............ »
och linien Kattarp—istorp, likaledes med rullande
materiel.............................................. *
720.000
2,596,000
377.000
416.000
321,000:
eller sammanlagdt kronor 4,430,000:
att vid granskning af dessa förslag Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånigt utlåtande den 31 Januari 1882, enär banan från Engelholm
till Halmstad blefve en nödvändig länk i den länge af Halland och Norra
Skåne sä ifrigt önskade jernvägsförbindelsen med Höteborg, förklarat sig
anse, att banan borde så anläggas, att den icke allenast kunde sättas i
trafikförbindelse med tillstötande redan existerande jernvägar, utan äfven, i
sin helhet fullbordad, måtte kunna medföra tidsvinst för resande mellan Göteborg
och det öfre landet samt de södra orterna, i följd hvaraf den borde
kunna trafikeras med icke obetydlig hastighet och alltså utrustas med en i
förhållande dertill afpassad tyngre öfverbyggnad och rullande materiel samt
framför allt vara fullständigt hägnad; hvarjemte Styrelsen erinrat, att genom
skenvigtens ökande å delen Engelholm—Halmstad banan äfven, i samband
med tillstötande jernvägar, skulle kunna bättre motsvara strategiska behof,
samt beräknat tillökningen i kostnad i följd af de utaf Styrelsen föieslagna
förbättringar till 367,500 kronor, hvarigenom den beräknade kostnaden i
dess helhet skulle uppgå till 4,797,500 kronor;
att Styrelsen för statens jernvägstrafik, lika med Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, uttalat angelägenheten deraf att, om
koncessionen beviljades, vilkoret af en solidare öfverbyggnad å banan åtminstone
från Engelholm till Halmstad dervid fastades;
att Chefen för Generalstaben anmärkt, att banan Helsingborg—Halmstad
till följd af sina högst ofördelaktiga lutningsförhållanden och svaga öfverbyggnad
vore oduglig för en stark militärtrafik;
att Kongl. Maj:t den 17 Juli 1882 beviljat Skåne— Hallands jernvägsaktiebolag
koncession för anläggning med 4,s.-; fots spårvidd af banan Helsingborg—Halmstad
samt medgifvit öfverlåtelse pa nämnda bolag af en den 17
Juni 1881 beviljad koncession å bandelen Kattarp—Höganäs;
att Kongl. Maj:t vid beviljande af berörda koncession å banan Helsingborg—Halmstad
ålagt Chefen i Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet att
öfvervaka, att hvarje förbättring i banans lutningsförhållanden vid öfver
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
gången af Hallands ås, som efter närmare detaljundersökningar kunde finnas
möjlig att utan alltför stora kostnader åstadkomma, blefve vid arbetets utförande
iakttagen;
att Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört och med beräkning af kostnaden till ofvan angifna 4,797,500
kronor, beviljat Skåne—Hallands jern vägsaktiebolag ett statslån af 1,500,000
kronor; samt
att Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Mars medgifvit vissa ändringar i den
förut gillade sträckningen för nyssnämnda bolags jernvägar, genom hvilka
ändringar, äfvensom i följd af andra tillkomna omständigheter, anläggningskostnaden
ansetts kunna nedbringas från det af Kongl. Maj:t förut faststälda
kostnadsbeloppet 4,797,500 kronor till 4,080,000 kronor, af hvilken sistnämnda
summa det bolaget beviljade statslån utgjorde endast 36,7:; procent.
Vidare har till Utskottet öfverlemnats en af öfvervakande ingeniören
vid Skåne—Hallands jernväg, kaptenen Gr. Lindeqvist, på anmodan af styrelsen
för Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag upprättad uträkning, som likväl
ej undergått vederbörlig granskning; innehållande denna uträkning, att,
utöfver den kostnadssumma 4,080,000 kronor, som upptagits i det sednast
upprättade, af Kongl. Maj:t godkända förslaget till liniens sträckning, ytterligare
utgifter tillkomma, beroende på af styrelsen senare fattade beslut om
förändringar i jernvägens plan och byggnadssätt, hvilka utgifter beräknats
till 221,000 kronor; hvarigenom kostnadssumman i dess helhet komme att
uppgå till 4,301,000 kronor.
Utskottet anser det ej vara tillräckligt ädagalagdt, att behof af det
begärda ytterligare låneunderstödet verkligen för Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag
förefinnes, helst kostnaden för bolagets jern vägsanläggningar, såsom
ofvan visats, så väsentligen nedbragts. Vid sådant förhållande lär ett bifall
i en eller annan form till motionärens framställning för närvarande icke kunna
med skäl ifrågasättas: hvarför Utskottet hemställer,
2:o.
att Herr Lyttkens omförmälda motion ej må vinna
Riksdagens bifall.
Vidare hafva Herrar C''. A, Jönsson och A. M. Lundberg, med hvilka
Herrar I. Lyttkens och fars Börjesson instämt, i en inom Andra Kammaren
väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 88) föreslagit beviljande af
lån för jernväg genom mellersta Halland. Efter att hafva erinrat derom att
vid nästlidet års riksdag föreslagits, att för anläggning af bredspårig jernväg
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
från Skåne genom Halland till Halmstad och derifrån öfver Falkenberg till
Yarberg samt vidare till Göteborg måtte beviljas lånebidrag af statsmedel
till halfva beloppet af anläggningskostnaden, men att Riksdagen funnit sig
härtill icke kunna lemna bifall, hufvudsakligen på den grund, att närmare
utredning saknades eller upprättade planer och kostnadsföislag icke vaiit.
föremål för utlåtande af vederbörande myndighet samt Kongl. Maj:ts pröfning,
hafva nämnde motionärer omförmält, att Kongl. Maj:t numera ej mindre
meddelat tillståndsresolutioner för anläggning af jernväg dels från Helsingborg
till Halmstad och dels derifrån till Falkenberg och Yarberg samt _ faststält
härför uppgjorda planer, än äfven för den förstnämnda af samma jernvägssträckningar,
eller från Skane till Halmstad, beviljat lån med 1,500,000
kronor af de utaf Riksdagen år 1881 för lånebidrag till enskilda jernvägar
anvisade 5,000,000 kronor.
Men då från denna fond icke funnes att tillgå eller för den af Kongl.
Maj:t till anläggning medgifna jernbanan från Halmstad öfver Falkenberg
till Yarberg kunde erhållas erforderligt lånebidrag till jemförelsevis lika
belopp, som beviljats för de flesta enskilda jernvägar, hafva motionärerne
såsom ’ riksdagsmän från ett län, som icke genomginges eller berördes af
någon statens stambana och hvarinom ännu icke bygds mer än omkring två
mils enskild jernväg med lånebidrag af statsmedel, oaktadt länets skattdragande
befolkning måst lika med rikets öfriga invånare bidraga till statsutgifterna
för Sveriges jernvägsbyggnader, anhållit, att Riksdagen för anläggning
af jernväg från Halmstad till Falkenberg och Varberg, med längd
af 6,r,4 mil och spårvidd af 4,83 fot, i enlighet med Kongl. Maj:ts tillståndsresolution
den 20 Oktober 1882, måtte på lika vilkor, som vid anvisande
af omförmälda allmänna lånefond jemlik! Riksdagens skrifvelse den 27 April
1881 blifvit bestämda, bevilja mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, till
utgående under åren 1884—1886, ett låneunderstöd med 1,555,000 kronor,
såsom utgörande halfva beloppet af anläggningskostnaden, beräknad till
3,110,000 kronor.
Nämnda motionärer hafva till Utskottet ingifvit åtskilliga handlingar,
utvisande:
att Kongl. Maj:t den 20 Oktober 1882 beviljat Mellersta Hallands
jernvägsaktiebolag concession för anläggning af jernväg 4,83 lots spårvidd
från Helsingborg öfver Harplinge och Skrea till Falkenberg och derifrån
till Yarberg samt dervid faststält plan för jernvägsanläggningens utförande,
enligt hvilken jernvägen skulle erhålla en längd af 6,34 mil, deraf sträckan
Halmstad—Falkenberg utgjorde 3,9 mil och sträckan Falkenberg—Varberg
2.74 mil, och kostnaden, med inberäknande af utgiften för rörlig materiel,
komme att utgöra 3,110,000 kronor, hvaraf på linien Halmstad—Falkenberg
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
9
belöpte 1,860,000 kronor och på linien Falkenberg—Varberg. 1,250,000
kronor; och
att vid omförmälda kostnadsberäkning hänsyn tagits till en, på Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag, föreskrifven ökad skenvigt, medförande
en förhöjd kostnad af 136,000 kronor, som dock mera än motsvarades
af nedsättningar, hvilka nämnda styrelse ansett kunna göras i den af bolaget
beräknade expropriationskostnaden.
Utskottet, som redan sistlidne år uttalat sin åsigt om vigten för det
alllmänna af en direkt jernvägsförbindelse mellan Skåne och Göteborg, anser
visserligen det i förevarande motion gjorda förslag beaktansvärdt, men då
Riksdagen, efter att år 1881 hafva för åren 1882—1886 anslagit en särskild
fond till enskilda jernvägsanläggningars understödjande, ej synes benägen
att, utöfver hvad sålunda för de närmaste åren beviljats, ytterligare
anvisa medel till någon viss enskild jernväg, har Utskottet ej ansett sig
kunna till bifall förorda motionen, utan hemställer,
3:o.
att Herr Jönssons med fleres ifrågavarande motion ej
må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 Maj 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 2:o (angående Skåne—Hallands jernväg):
af Herr Carl Ifvarsson.
vid punkten 3:o (angående mellersta Hallands jernväg):
af Plerr U. Törnebladh, mot den af Utskottet begagnade motivering;
samt
af Herrar Carl Ifvarsson och Ola Andersson.
lid. till Riksd. Mot. 1883. 4 Sami. 1 Afä. 37 Höft.
2