Ståts-Utskottets Utlåtande Ar:o 12 d.

1

N:o 12 d.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Juni 1883, kl. 1 e. m.

Utlutande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
anslag till ny riksarkivbyggnad.

(2:a U. A.)

Kongl. Maj:t har i 21:sta punkten af Åttonde hufvudtiteln utaf den
till Riksdagen aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit Riksdagen att till uppförande af ny byggnad
för riksarkivet i nordvestra delen af Humlegården i Stockholm
på extra stat bevilja ett anslag af 1,216,500 kronor och att deraf för
år 1884 anvisa ett belopp af 200,000 kronor; och är i det den nämnda
nådiga propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 10 sistlidne Januari meddelad den utredning i
ämnet, som ansetts erforderlig (se sid. 14—22 i statsrådsprotokollet).

Hänvisande i öfrigt till hvad föredragande departementschefen
till nämnda protokoll anfört, anser Utskottet sig här endast behöfva i
korthet omförmäla de hufvudskäl, som blifvit åberopade till stöd för
ifrågavarande framställning.

Riksarkivet disponerar för närvarande egendomen N:o 4 vid Birger
Jarls torg, hvilken egendom för detsamma upplåtits för 19 år sedan.
Redan då erbjöd denna lokal ett alltför inskränkt utrymme i
förhållande till arkivaliernas mängd, så att nästan samtidigt fråga om
nybyggnad för arkivet måste föreläggas Rikets Ständer. Desse beviljade
ock vid 1862—1863 års riksdag medel till ändamålet, men någon
ny byggnad blef icke uppförd; och sedan nybyggnadsanslaget under
några år reserverats, blef detsamma omsider vid 1869 års riksdag från
Bih. till Riksd. Vrot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 d.

staten affördt. Det behof af ökadt utrymme, som förefans, då de nu
varande lokalerna till arkivet upplätos och som då endast i någon mån,
men alldeles icke tillräckligt, tillfredsstäldes genom åtskilliga å arkivbyggnaden
verkstälda förbättringar, har icke heller sedermera afhjelpts,
hvadan och då arkivhandlingarnas mängd år efter år ökats, samt arkivväsendet
numera äfven i vårt land vunnit så stor utveckling, att den
nuvarande arkiv byggnaden icke kan anses motsvara nutidens anspråk
på beqvämlighet m. m., torde behofvet af en nybyggnad vara tydligt
ådagalagdt.

Utskottet har derför här ansett sig endast behöfva pröfva, huruvida
sätt och tid för behofvets tillgodoseende äro de lämpligaste.

Utan att här inlåta sig på de två omständigheter, som under
ärendets beredning blifvit i synnerhet framhållna, å ena sidan till stöd
för förslaget att förlägga ifrågavarande byggnad till Humlegården och
å andra sidan till stöd för valet af annan plats för densamma, nemligen
att i förra fallet vunnes den möjligast fullständiga trygghet för
utifrån hotande eldfara och i senare fallet, att det aflägsna läget från
flertalet embetsverk i hufvudstaden skulle vålla dem stora olägenheter,
då handlingar skyndsamt behöfde lånas, anser sig Utskottet här
böra påpeka, att för en sedan länge hvilande och vidtutseende byggnadsfråga,
nemligen om uppförande af nytt riksdagshus och beredande
af nya eller förbättrade lokaler för Riksbanken m. m., tiden att finna
en lösning i sjelfva verket snart är inne, och särskildt vid denna riksdag
har af enskild motionär väckts förslag derom, att utredning i ämnet
genom Kongl. Maj:ts försorg måtte till en kommande Riksdag
varda åvägabragt och en fullständig plan uppgjord för lösning af samtliga
berörda byggnadsfrågor i ett sammanhang.

Utan tvifvel skulle särskild behandling af frågan om riksarkivet
kunna störande inverka på handläggningen af frågorna i deras sammanhang
och måhända försvåra vidtagandet af åtgärder, som, om frågorna
gjordes till föremål för gemensam pröfning, kunde leda till besparingar.
Och äfven om det icke skulle anses lika ändamålsenligt att låta
alla frågorna på en gång blifva föremål för öfverläggning och beslut,
som att särskildt lösa den ena efter den andra, torde ärendet angående
riksarkivbyggnaden icke vara det, som först och främst bör slutligt
afgöras, utan snarare böra förekomma efter det den mera omfattande
frågan om riksdagshuset vunnit sin lösning på ena eller andra
sättet.

Äfven om den ofvanberörda motionen, med hvilken Utskottet icke
har att taga befattning, icke nu kommer att föranleda till någon Riksdagens
åtgärd, måste dock, på sätt redan blifvit antydt, hithörande

Stats-TJtsTiottets Utlåtande N:o 12 d.

3

frågor i den närmaste framtiden blifva slutligen pröfvade och afgjorda.
Utskottet tvekar derför icke att, huru känbart behofvet af en ny riksarkivbyggnad
än må vara, föreslå Riksdagen att för närvarande icke
bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning utan låta frågan för det
närvarande hvila.

Med anledning af hvad Utskottet sålunda anfört får Utskottet
hemställa,

att anslag till uppförande af ny byggnad för
riksarkivet för närvarande icke må beviljas.

Stockholm den 1 Juni 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:
af Herr Ola Andersson.

Herr Emil Key har anhållit få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.