Konstitution?:- Utskottets Utlåtande K:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Eiksd. Kansli den 20 Mars 1883, kl. 5 e. m.
Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i imlednim/ af motion om aflätande
aj skr tf velse till Konungen i fråga om vilkoren för
valrätt till Andra Kammaren.
Alltsedan statsmakterna, erkännande giltigheten af den uppfattning,
enligt hvilken en någorlunda betryggad ekonomisk ställning utgör en nödvändig
förutsättning för ett vaket och sjeltständigt, deltagande i lagstiftningsarbetet,
med antagande af nu gällande Riksdagsordning uppstälde skattebidragen
till staten såsom den gemensamma måttstocken för bestämmande af
den gräns, nedom hvilken valrätt till riksdagsman ej finge sträckas, samt dervid
satte nämnda gräns något högre än gränsen för valrätt inom kommunen,
hafva upprepade framställningar blilvit gjorda i syfte att förändra grunderna,
för den politiska rösträtten. Att så skulle inträffa var ock att förutse och
kunde, med hänsyn till det i viss män godtyckliga i hvarje på numeriska
grunder fotad begränsning för utöfvande af medborgerliga rättigheter, svårligen
undvikas. Redan vid 1.869 års riksdag väcktes fråga om upphäfvande
af alla inskränkningar rörande valrätt till Andra Kammaren, och vid icke
mindi e . än elfva efterföljande riksdagar hafva förslag framlagts, åsvftande
att antingen nedflytta eller ock att helt och hållet undanrödja de för denna
valrätts utöfvande faststälda gränser. Emellertid hafva samtliga dessa förslag
blifvit af Riksdagen förkastade och, med undantag af det vid 1880 års
riksdag framlagda, j em väl af Konstitutions-Utskottet af styrkta. Inom Andra
Kammaren hafva de i ämnet gjorda framställningarne tillvunnit sig bifall
endast vid de tre senaste riksdagarne, 1880 med 88 röster mot 80, 1881
med 103 röster mot 71 och vid nästlidna riksdag utan votering.
Bih. till Btkscl. Pro t. ISSo• 3 Semit. *2 BL eif t •
1
2
Konstitution*- Utskottets Utlåtande JS'':o 2.
Jemväl vid innevarande riksdag- har sträfvan efter en förändring i omförmälda
hänseende framträdt, ehuru i något förändrad form, uti en af Herr
K. It Arnoldson inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion,
jST:o 79, deri anföres, hurusom Riksdagens protokoll i bestämda dragvisade
den allmänna meningen, att utvidgning af den politiska rösträtten i
vårt land vore ett växande samhällsfeeliof. Detta gälde häda Kamrarne.
Men om sättet för detta behofs tillgodoseende hade de icke kunnat enas.
Andra Kammaren hade uttalat sig för och Första Kammaren mot nedsättning-
till hälften af gällande census för valrätt till Andra Kammaren. Dä
emellertid Första Kammaren såsom vilkor för sin medverkan syntes fordra
en förutgående statistisk utredning, föreslår motionären,
»att Riksdagen i skrivelse till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl. Maj:t
måtte låta utreda i hvad förhållande, med afseende på olika samhällsklasser
och förmögenhetsvilkor, eu allmän rösträtt eller rösträttens utsträckning till
alla, som betala skatt till kommun och stat, skulle komma att std till de
för närvarande röstberättigades antal och qvalifikationer, samt för nästa
Riksdag framlägga förslag till ändring af § 14 Riksdagsordningen i syfte af
utvidgad rösträtt för val till riksdagsmän i Andra Kammaren».
Förevarande framställning, hvars hufvudsakliga syfte torde vara att
söka i motionärens begäran om framläggande för nästa Riksdag af förslagtill
ändring af § 14 Riksdagsordningen i syfte af valrättens utsträckning,
skiljer sig från de i ämnet tillförne väckta motioner derutinnan, att förslagets
uppgörande och framläggande skulle föregås af en statistisk utredningför
att ådagalägga de förändringar med afseende på olika samhällsklasser
och förmögenhetsvilkor, införandet af allmän rösträtt eller rösträttens utsträckning
till alla dem, som erlägga skatt till kommun eller stat, skulle medföra,
en utredning, som motionären anser lämpligast kunna verkställas af den
andra statsmakten.
Under förutsättning, att Utskottet delade motionärens åsigt om det
önskvärda i eu utsträckning af valrätten till Andra Kammaren, godkänner
Utskottet den uppfattning, enligt hvilken ett förslag i sådan rigtning bör
grundas på en fullständig utredning af alla på frågan inverkande förhållanden.
Uppenbart är nemligen, att öfvertygelsen om det berättigade och för
samhällets lugna utveckling gagnande i eu åtgärd, som afser att inrymma
politiska rättigheter åt samhällsklasser, hvilka deraf för närvarande icke äro
delaktige, måste grunda sig på vissheten eller åtminstone sannolikheten deraf,
att dessa samhällsklasser ega de qvalifikationer, förutan hvilka rättighet till
Konstitutions-Utskottets Utlåtande JS:o 2.
3
deltagande i rådslagen om fosterlandets angelägenheter ej bör ifrågakomma.
Men vissheten härom kan endast vinnas genom eu undersökning, som klart
visar, Itvilka de kategorier af befolkningen äro, livilka man är sinnad medgifva
en sådan rättighet.
Vidare är Utskottet med motionären ense derom, att en utredning i
omförmälda hänseende icke kan verkställas af Utskottet, enär ''densamma,
derest den skall blifva uttömmande, måste nödvändiggöra uppsamlandet och
bearbetandet af ett vidlyftigt material, ett arbete, som endast genom de
Kongl. Maj:t underlydande organ kan nöjaktigt utföras. Emellertid synes
motionären hafva underskattat omfånget af ett sådant utredningsarbete, då
han antager, att detsamma kunde vara fullbordadt och ett derpå grundadt
förslag till valrättens utvidgning hinna uppgöras för att framläggas redan vid
nästa riksdag. Tillika bör Utskottet påpeka det enligt Utskottets åsigt
mindre följdrigtiga i motionärens förslag, att Kongl. Maj:t, sedan den förberedande
utredningen hlifvit verkstäld, skulle under alla omständigheter,
huru än utredningen utfölle, till Riksdagen göra framställning i ämnet. Det
låter dock tänka sig, att utredningen komme ett framvisa sådana resultat,
att hvarken Kongl. Maj:t eller Riksdagen funne den förordade reformen
önsklig.
Utskottet betviflar likväl, att ännu någon allmännare mening utbildat
sig rörande behofvet af en förändring af Riksdagsordningens föreskrifter angående
valrätt till Andra Kammaren i syfte af denna valrätts utvidgning.
De skäl, hvilka härvid äro för Utskottet bestämmande, hafva vid upprepade
tillfällen och jem väl vid sistlidna riksdag fullständigt framhållits och torde
derför nu ej behöfva ä nyo utvecklas. Särskild!, anmärkte Utskottet vid
nämnda riksdag, hurusom de senast företagna allmänna valen till Andra
Kammaren ingalunda syntes häntyda på något lifligare eller vid jemförelse
med förhållandet vid föregående valperioder väsentligen stegradt intresse
för valrättens utöfvande hos dem, som för närvarande egde denna rätt. ett
förhållande, som Utskottet medelst framläggande af vissa statistiska uppgifter
ådagalade, och som, enligt Utskottets åsigt, omisskänneligen visade, att inom
de samhällsklasser, hvilkas inflytande skulle genom valrättens utsträckning
stärkas, någon allmännare önskan i sådan rigtning icke låtit sig förspörjas.
Hvad motionären i strid mot denna åsigt anfört derom, att Riksdagens protokoll
skulle ådagalägga, att eu utvidgning af den politiska rösträtten vore ett
växande samhällsbehof, vederlägges, åtminstone hvad Första Kammaren beträffar,
deraf, att samtliga i sådant hänseende väckta förslag af denna Kammare
förkastats.
Ehuru Utskottet, såsom af det föregående synes, håller före, atthvarje
beslut om utsträckning af valrätten till Andra Kammaren bör föregås af en
4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
fullständig utredning af de förhållanden, som på en sådan genomgripande
förändring kunna ega inflytande, anser Utskottet sig icke tillhöra att till
Riksdagen afgifva förslag om utlåtande till Konungen af en framställning för
vinnande af en sådan utredning; i följd livaraf, och då Utskottet på nu'' anförda
grunder icke heller anser tiden ännu vara inne för vidtagandet af den
grundlagsändring, som utgör hufvudsakliga syftet i den förevarande motionen,
Utskottet hemställer,
att sagda af Herr Arnoldson väckta motion ej må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 Mars 1883.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Reservationer:
af Herr Sjöberg, som vid det förhållande, att motionären med sitt förslag
åsyftade ändring af § 14 i Riksdagsordningen, ansåg stadgandena i Pa
mom. af § 38 i nämnda grundlag, jemförda med hvad § 53 Regeringsformen
i hithörande del innehåller, icke innefatta hinder för Utskottet att tillstyrka
Riksdagen att i skrivelse till Konungen anhålla om vidtagande af åtgärd
för att åstadkomma den i motionen ifrågasatta utredningen;
af Herrar Westin, Norén, Carlsson, B. Andersson, Bor//, Näsman, Trålsson,
Friherre Nordenskiöld, och Svensén: »Hen i Sverige för närvarande
gällande politiska rösträtten är en af de minst utsträckta inom Europas och
Amerikas kulturländer. Hetta förefaller så, mycket besynnerligare, som vi
gerna framhålla, och detta i många hänseenden med rätta, att folkbildningen
i vårt land står på eu vida högre ståndpunkt än i de flesta andra länder,
och att en månghundraårig frihet hos oss alstrat en kärlek till lagbunden
ordning, som från vårt land afvärjt sa många af tidens härjande stormar.
Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 2.
o
Ett missförhållande föreligger här tydligen, hvilket måste mycket menligt
inverka på det politiska lifvct i värt land, och hvilket, om det ej rättas,
kan blifva ganska farligt, i synnerhet i en tid, då personlighetsprincipen öfverallt
gör sig mer och mer gällande, och dä kroppsarbetaren mångenstädes framkommer
med stormande anspråk pa delaktighet i de politiska rättigheter, som
tillkomma andra medborgare och som så länge förvägrats honom. Sanningen
häraf har äfven erkänts af en del af representationen genom talrika, under
de senare åren åtminstone af Andra Kammaren välvilligt bemötta förslag till
en tidsenlig utsträckning af rösträtten.
De föreslagna förändringarne liafva dock hittills alltid strandat på
motstånd i Första Kammaren. Bland skälen för afslag har hland annat anförts,
att frågan för närvarande ej vore i statistiskt hänseende så utredd, att
man kunde fä en klar inblick i den förändring, som en större eller mindre
utsträckning af rösträtten kan komma att utöfva på representationens sammansättning.
Under sådana förhållanden synes det vara billigt, att en fråga, sä maktpåliggande
som denna och för hvilken så mäktiga stämmor höjt sig så väl
inom som utom representationen, åtminstone matte få den för en säker uppfattning
af densamma nödvändiga utredningen. För vår del äro vi fullt
öfvertygade, att denna utredning skall på ett slående sätt bevisa, att en
vallag, som endast meddelar politisk rösträtt åt omkring en fjerdedel af landets
myndiga, manliga befolkning och som knappast fört till representationen
en enda omedelbar representant för kroppsarhetarnes intressen, icke kan vara
förenlig med de principer, som ligga till grund för den moderna staten eller
med landets sanna val. Vi få derför föreslå,
att Riksdagen hos Kongi. Maj:t anhåller, det Kongi.
Maj:t måtte låta utarbeta och till eu kommande Riksdag
öfverlemna en statistisk utredning af det inflytande, som
en mer eller mindre utvidgad rösträtt kan komma att utöfva
i af seende å de röstberättigades antal, förmögenhetsvilkor
och samhällsställning och, om Kongi. Maj:t sä
finner lämpligt, till eu kommande Riksdag inlemna förslag
till förändring af 14 § Riksdagsordningen i syfte af rösträttens
utvidgning.»
Herr Hallenborg har begärt fä antecknadt, att han inom Utskottet uttalat
den äsigt, att med förevarande motion, såsom icke tillhörande Utskot
Bih.
till JRiiisd. Pr åt. 1883. 3 Sand. 2 Haft. 2
6
Konstitution,s- Utskottets Utlåtande N:o 2.
tets behandling, bort förfaras såsom i § 7 af Reglementariska Föreskrifter för
Riksdagen föreskrifyes.
Herr Afzelius bär begärt få antecknadt, att han, med vederbörligt tillstånd
ledig från riksdagsgöromålen, icke deltagit i Utskottets, med anledning
af skiljaktiga meningar, fattade beslut att till behandling mottaga denna
motion, hvilket synes honom icke stå rätt väl tillsammans med föreskriften
i § 38 mom. 1 Riksdagsordningen, som endast bemyndigar och förpligtigar
Konstitutions-Utsköttet att »meddela utlåtande öfver de från Kamrarne till
Utskottet remitterade grundlar/sfrågor» — icke att uppsätta förslag till »underdåniga
skrivelser» till Kongl. Maj:t i ämnen, som derjemte näppeligen
kunna strängt taget hänföras till »grundlagsfrågor» —, men att han detta
oaktadt, ställande sig Utskottets berörda beslut till efterrättelse, icke kunnat
undgå att deltaga uti föreliggande beslut i saken, hvartill Utskottet slutligen
kommit,
Herr J. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
detta ärendes behandling inom Utskottet.
Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1883.