Bevillnings- Utsicottets Betänkande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Biksd. Kansli den 2i Maj 1883, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kongl. May.ts Proposition (N:o 41) angående
med Spanien af slutade handels- och sjöfartstraktater.

Den handels- och sjöfartstraktat, som den 28 Februari 1871 afslutats
mellan de förenade rikena och Spanien, blef den 18 Oktober
1881 från Spaniens sida uppsagd och skulle till följd deraf enligt bestämmelserna
i dess 9:de artikel ett år efter nämnda dag upphöra att
gälla. Samtidigt med uppsägningen förklarade dock spanska regeringen,
enligt hvad af Kongl. Maj:ts proposition N:o 41 jemte dervid fogade
handlingar inhemtas, sig villig att underhandla om en ny traktat på
grundvalen af ömsesidiga nedsättningar i de respektive ländernas tulltaxor.
Sedan alla försök att vare sig åvägabringa en förlängning af
den uppsagda traktaten eller uppnå en konvention, som i likhet med
nämnda traktat hufvudsakligen inskränkte sig till bestämmelsen om
ömsesidig behandling såsom den mest gynnade nation strandat mot
Spaniens bestämda vägran, hade Kongl. Maj:t, i betraktande af den
stora betydelse Spanien egde för de Förenade Rikena, såsom den förnämsta
konsumenten af klippfisk och derjemte, om ock i ringare mån,
såsom köpare af trävaror, äfvensom med anledning deraf att svenska
och norska fartyg till betydligt antal deltoge i fraktfarten på Spanien,
Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 1

2 Bevillnings-UtsTeottets Betänkande N:o 11.

ansett sig icke böra tveka att inleda underhandlingar på ofvannämnda
af spanska regeringen luppstål da grundval. Ett ytterligare skäl härtill
hade Kongl. Maj:t funnit deruti, att vid tiden för traktatens uppsägning
i Spanien förbereddes en numera, genom lag af den 6 Juni
1882, genomförd tullreform, hvarigenom, derest ny traktat körnare till
stånd, förmånligare afsättningsvilkor och i följd häraf äfven möjligen
ökad afsättning kunde för vissa svenska produkter erhållas, hvaremot
ett afbrott i traktatsförhållandet skulle icke blott utesluta vårt land från
de förmåner, som tullreformen eljest kunnat medföra, utan äfven utsätta
vår handel och sjöfart för särskilda pålagor, hvilka lätteligen kunde
komma att utestänga all möjlighet till täflan.

Redan år 1869, eller två år innan den nu utlupna handels- och
sjöfartstraktaten med de Förenade Rikena afslutades, antogs i Spanien
en lag om reformer i tull-lagstiftningen, hvarigenom en succesiv nedsättning
af de extraordinära tullumgälderna vid vissa bestämda tidpunkter
skulle inträda, men tillämpningen af denna lag undansköts tid
efter annan och senast genom ett dekret af den 17 Juni 1875. Genom
ofvannämnda lag af den 6 Juli 1882 kom emellertid denna tullreform
till verkställighet, i det tullsatser, som öfverskredo 15 procent, men
icke uppgingo till 20 procent af varuvärdet, från och med den 1
Augusti samma år nedsattes till 15 procent, hvarjemte bestämdes, att
öfriga utomordentliga tullsatser om 20 procent och derutöfver skulle
nedsättas till 15 procent i tre omgångar, hvaraf den första sammanföll
med nyssnämnda dag, den 1 Augusti 1882, den andra inträffar den 1
Juli 1887, och den tredje och sista den 1 Juli 1892.

Vidare bestämmer lagen, att efter undersökning, verkstäld af en
till sin sammansättning i lagen bestämd stor kommission, kan uppskof
ega rum med den andra tullnedsättningen, hvilken i sådant fäll inträder
först samtidigt med den tredje, eller den 1 Juli 1892, i stället för samma
dag 1887.

Lagen innehåller ock (Art. 4), att den tullnedsättning, som blifver
en följd utaf den första af de tre nedsättningarna, skall tillämpas
endast å varor, tillverkade uti eller kommande från länder, som eg a
gällande handelstraktat med Spanien. För varor från andra länder
skola erläggas de tullumgälder, som i den vid lagens utfärdande gällande
tulltaxa finnas bestämda för länder utan traktat eller kunna
komma att för dem bestämmas.

Vidare stadgas (Art. 5), att före utfärdandet af andra tullnedsättningen
i de utomordentliga tullsatserna skall regeringen inleda underhandlingar
med de länder, med hvilka Spanien är bundet genom han -

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11. 3

delstraktater, i syfte att hos dem uppnå motsvarande nya nedsättningar
i tulltaxorna. I fall sådana eftergifter icke stå att vinna, kommer derefter
den andra nedsättningen i de utomordentliga tullsatserna icke att
tillämpas förrän den 1 Juli 1892, å hvilken dag nämnda nedsättning
kommer att ega rum på samma gång som den tredje och sista nedsättningen;
och de tullsatser, som deraf blifva en följd, komma endast
att gälla för de nationer, med hvilka nya handelstraktater blifvit slutna,
sedan de gällande traktaterna i behörig tid blifvit uppsagda.

Slutligen bestämmes (Art. 6), att regeringen skall fortfarande
vara bemyndigad att höja införsels- och sjöfartsafgiften å varor och
fartyg från de länder, som i något afseende vidtaga för spanska produkter
eller spansk handel skadliga åtgärder.

Den 23 Juli samma år utfärdades ett Kongl. dekret om ny
tulltaxa, som den 1 Augusti trädde i kraft. De i denna taxa förekommande
nedsatta tullafgifterna tillämpas emellertid endast för de
nationer, som ega gällande handelstraktat med Spanien. För de andra
gälla i en mängd fall högre afgifter, införda i särskild kolumn af
taxan.

Innan ofvanberörda tullreform beslutades, hade Spanien den 6
Februari 1882 afslutat ny handelstraktat med Frankrike på tio års tid.
Våra fullmäktiges begäran, att handelstraktaten med de Förenade Rikena
måtte afslutas på lika tidrymd, mötte emellertid ett bestämdt motstånd
från den spanska regeringens sida såsom oförenligt med lagen
af den 1 Juli, enligt hvilken den nya traktaten nödvändigtvis borde gå
till ända den 1 Juli 1887, på det i sinom tid tillämpning måtte kunna
ske af lagens ofvan återgifna 5:te artikel. Deremot lyckades våra fullmäktige
utverka att, under förutsättning att ny handelstraktat komme
till stånd, bestämmelserna angående sjöfarten finge göras till föremål
för en särskild konvention, som skulle ega bestånd till den 1 Februari
1892 eller samma dag, då Spaniens traktat med Frankrike utlöper.

Samtidigt med uppsägandet af de Förenade Rikenas handels- och
sjöfartstraktat hade spanska regeringen uppsagt alla öfriga dylika fördrag,
som tilländalupit men fortforo att gälla på grund af de respektive
makternas tysta medgifvande. Den mångfald af intressen, som Spanien
på grund häraf samtidigt hade att bevaka, äfvensom det af spanska regeringen
åberopade förhållandet, att de Förenade Rikenas export på
Spanien endast af klippfisk och trävaror under de senare åren ej obetydligt
i värde öfverstigit deras hela import från nämnda land, föranledde
Spanien att framställa fordringar på nedsättningar i de svenska
och norska tulltaxorna, som äfven under den modifierade form, hvaruti

4

Bevittninys-Utskottets Betänkande N:o 11.

dessa fordringar under förhandlingarnes fortgång framträdde, från de
Förenade Rikenas sida måste väcka stora betänkligheter. Först kort innan
den två gånger prolongerade traktaten definitivt skulle utlöpa, lyckades det
våra underhandlare att förmå den spanska regeringen till ytterligare medgifvanden,
hvarigenom enighet kunde uppnås; och den 15 sistlidne Mars
undertecknades i Madrid de särskilda sjöfarts- och handelstraktater, som
med tillhörande tariffer finnas Kongl. Maj:ts proposition bilagda.

I det Kongl. Maj:t till Riksdagen öfverlemnat dessa aktstycken
samt äskat Riksdagens godkännande af de bestämmelser, hvilka sådant
kräfva, har Kongl. Maj:t erinrat, att traktaterna, ehuru afslutade för
olika tidsperioder, icke nu kunna från hvarandra skiljas, äfvensom att
ändringar i deras särskilda bestämmelser icke kunna eg a rum.

Vid pröfningen af detta ärende har Utskottet, utan att underkänna
vigten af de skäl för de ifrågasatta traktatsvilkorens antagande,
hvilka kunna hemtas ur den betydelse, som ett bevarande af traktatsförbindelserna
med Spanien eger för de Förenade Rikena betraktade
såsom ett helt, dock ansett sig hufvudsakligen böra taga i öfvervägande,
i hvad mån fördragen ur uteslutande svensk synpunkt innehålla tillfredsställande
bestämmelser.

För att lätta öfversigten af de förhållanden, som härvid böra
komma i betraktande, har Utskottet låtit utarbeta en här nedan under
Tabell I bifogad förteckning öfver de i den nya spanska tulltaxan upptagna
artiklar, som synts vara af intresse för vår export, med angifvande
af så väl de i nämnda taxas båda tariffer upptagna tullsatser som
ock de af dessa tullsatser, som genom Spaniens handelstraktater blifvit
fastslagna eller ytterligare nedsatta. 1 denna förteckning har dock för
fullständighetens skull jemväl upptagits de i den vid handel straktaten
fogade tariffen A förekommande tullsatser, som uteslutande hafva betydelse
för Norges export. Vidare har Utskottet under Tabell II bifogat
de beräkningar angående de antagliga finansiella verkningarne af de
ifrågasatta ändringarne i vår tulltaxa, som finnas den Kongl. propositionen
bilagda.

Bland de länder, som beröras af den svenska utrikeshandeln, intager
Spanien för närvarande icke något synnerligt framstående rum.
Under femårsperioden 1877—1881 utfördes dit årligen i medeltal varor
till ett värde af endast något öfver två millioner kronor. De senaste
två åren hafva dock, särskildt i vår trävaruutforselj som städse utgjort
den långt öfvervägande delen af vår export, på detta område medfört
en stegrad verksamhet, som, enligt hvad åtskilliga omständigheter synas
antyda, ej är blott tillfällig. Under det att vår utförsel af trävaror till Spa -

Bevilhiings-Utskottets Betänkande N:o 11

5

nien för hvardera af de två åren 1879 och 1880 icke uppgick till ett värde af
mer än omkring en och en half million kronor, belöpte densamma sig år
1881 till mer än tre millioner och har under sistlidet år ytterligare stigit.
Enligt hvad en nyligen till Kommerskollegium inkommen konsulsberättelse
upplyser, utgjorde af Spaniens hela import af sågadt och
hugget virke år 1882, hvilken med 38,000 kub.-meter öfversteg importen
under nästföregående år, fyratio procent svensk vara emot endast tjugufem
procent år 1881. Detta förhållande synes häntyda på hvad konsulsberättelserna
för de senaste två åren äfven i öfrigt framhållit, eller att
svenskt trä, i trots af den svåra konkurrens det haft att uthärda med
finskt och kanadensiskt virke, allt mer vinner erkännande i Spanien,
samt att vår träindustri i detta land torde kunna finna en utvidgad
marknad, hvilket i synnerhet under nuvarande konjunkturer måste vara
af största vigt. Derest traktatsförbindelserna med Spanien nu afbrötes,
är det dock fara värdt, att dessa förhoppningar icke skulle förverkligas,
enär våra exportörer i sådant fall skulle icke blott gå miste om den
nedsättning i tullen å träarbeten, som genom tullreformen blifvit medgifven
för länder med traktat, utan ock underkastas den högre tull å
bräder och andra vanliga trävaror, för hvilken Spaniens traktat med
Österrike hittills skyddat dem. Härtill kommer, att det finska och kanadensiska
virket nyligen blifvit försatt i en synnerligt ogynsam ställning
på den spanska marknaden derigenom att Ryssland och England underlåtit
att förnya sina traktater med Spanien, i följd hvaraf dessa länders
produkter numera äro underkastade de högre tullsatserna i spanska
tulltaxans »tarif général». Enligt hvad de Förenade Rikenas generalkonsul
i Barcelona nyligen upplyst, har detta förhållande också redan
föranleda att under den sista månaden leverans af betydliga qvantiteter
svenskt virke aftalats, hvaremot finsk och engelsk vara varit mindre
begärlig. Äfven för tillverkningen af trämassa, som inom vårt land
produceras i ej obetydlig mängd, hvaraf under de senare åren en del
börjat afsättas på Spanien, komme traktatstariffens tillämpning att medföra
bättre afsättningsvilkor.

År 1880 importerade Spanien, enligt officiella uppgifter, jern till ett
värde af mer än aderton millioner pesetas, af hvilken summa dock endast
en försvinnande del faller på vårt export. Af de senaste konsulsberättelserna
framgår dock, att äfven på detta område eu förändring till
det bättre börjat inträda och, enligt sakkunnig persons utsago, lider
det intet tvifvel att den ifrågasatta nedsättningen i de hittills oskäligt
höga tullsatserna vore tillräcklig för att göra exporten af svenskt jern
till Spanien lönande. Bland de lättnader, som härutinnan genom tråk -

6

Bevillning}!-Utskottets Betänkande N:o 11.

täten vinnas, förtjena!- särskildt beaktas den nedsättning i tullen å smältstycken,
från i konventionstariffen eljest bestämda 8,65 pesetas per 100
kilogram till 3,so samma mynt, som vår fullmäktig lyckats utverka.
Enligt hvad en med förhållandena i Spanien förtrogen person upplyst,
vore denna nedsättning fullt tillräcklig för att de spanske stångjernsfabrikanterna
skulle finna fördel vid att använda svenskt jern för sin
tillverkning. På sätt i bilagan till Kongl. Maj:ts proposition omförmäles,
har för öfrigt en ytterligare lättnad af stor vigt blifvit vunnen
på detta område genom den definition af smältstycken, som Kongl.
Maj:ts minister i Madrid utverkat och hvarigenom icke slagghalten utan
endast det yttre utseendet blifver bestämmande för tullbehandlingen,
hvilket kommer att undanrödja eu af de svåraste olägenheter, våra
exportörer haft att bekämpa på den franska marknaden. I bilagan
till den Kongl. propositionen har vidare framhållits den betydelse Spanien,
såsom . ett i hög grad malmproducerande land, kan komma att
hafva för afsättningen af svensk grufmateriel, särskildt borrstål, hvilken
tillverkning hos oss står särdeles högt. Bland de reducerade tullsatser,
som traktatstariffen i öfrigt erbjuder, torde vidare särskildt böra framhållas
tullen å åkerbruksmaskiner och motorer. I tillverkningen af redskap
och maskiner för åkerbruket intager vårt land, som bekant, för
närvarande ett framstående rum, så att våra fabrikanter kunnat icke
blott försvara den inhemska marknaden mot utländsk konkurrens, utan
äfven i utlandet finna en vidsträckt och förmånlig marknad. Enligt
hvad Utskottet haft tillfälle att inhemta af föreståndaren för vårt förnämsta
etablissement för dylik tillverkning, hvilken nyligen besökt Spanien,
finnes till följd af det med hvarje år stigande intresse, hvarmed jordbruksnäringen
i Spanien omfattas, all utsigt för att nämnda land, derest
en nedsättning i de nu gällande tullsatserna ernås, kan blifva af stor betydelse
för afsättningen af ifrågavarande artiklar. Jemväl för vårt export
af sprit, å hvilken vara tullen genom traktatstariffen betydligt neclsättes,
synes den spanska marknaden kunna blifva af stor betydelse. De spanska
vinerna, som under de senare åren allt mer -vunnit erkännande i utlandet,
måste nemligen, för att kunna utföras, tillsättas med sprit, och Spaniens
import af denna vara har på grund häraf under senare tider varit i ständigt
stigande. År 1882 infördes deraf, enligt officiella uppgifter, 577,000
hektoliter mot endast 143,000 år 1878. I denna betydande import har
Sverige hittills deltagit endast helt obetydligt, hvartill anledningen till
en del lärer vara att söka i den brist på direkta sjöfartsförbindelser,
som hittills förefunnits. På sätt i bilagan till Kongl. Maj:ts proposition
omförmäles, är dock detta hinder numera på god väg att undanrödjas

7

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

genom en af enskilda personer i så väl Spanien som Sverige, under
förutsättning af traktaternas antagande, planerad ny ångbåtsförbindelse.

Med afsende å öfriga tullnedsättningar, som genom handelstraktaten
tillförsäkras oss eller som genom dess antagande i öfrigt skulle
komma vår export till godo, vill Utskottet hänvisa till den här nedan
under Tab. I intagna öfversigt. Så väl af en jemförelse mellan de derstädes
upptagna tullsatserna, å ena, och tillgängliga officiella uppgifter
angående vår export på Spanien, å andra sidan, som ock af hvad här
ofvan angående, särskilda exportartiklar blifvit anfördt, torde framgå,
att traktatsförbindelsen med Spanien för vårt land har sin hufvudsakliga
betydelse i den utsigt till en utvidgad marknad för flere af våra
förnämsta exportartiklar, som derigenom öppnas — icke blott genom
de i flere fall ej obetydligt nedsatta tullumgälderna, utan äfven, och
kanske i ännu högre mån, genom den stadga i handelsförhållandena, som,
synnerligast då det gäller ett land, der politiska omstörtningar och dermed
följande förändrade principer för handelspolitiken ej höra till sällsyntheterna,
endast en traktat kan åstadkomma, och utan hvilken något
mera. betydande'' varuutbyte länder emellan ej kan komma till stånd. Af
särskild vigt i sistnämnda hänseende äro de bestämmelse!-, som återfinnas
i sjöfartstraktatens andra samt handelstraktatens nionde och elfte
artikel och hvarigenom vår handel och sjöfart tillförsäkras frihet från
alla extraordinära umgälder. För tillfället äro visserligen så väl de ej
lör. längesedan utgående differentialtullarne som de särskilda afgifter i
öfrigt, hvaraf främmande nationer fordom varit besvärade i Spanien, afskaffadc,
men uti den bestämmelse i den ofvan återgifna lagen af den
6 Juli. 1882, hvarigenom spanska regeringen särskild! bemyndigats att
höja .införsel- och sjöfartsafgifterna å varor och fartyg för de länder,
som i något afseende vidtaga för spanska produkter eller spansk handel
skadliga åtgärder, finnes en antydan om hvad vi i detta hänseende
hafva att vänta, derest traktatsförhållandet afbrytes. Huru litet vi, i
händelse differentialtullar eller andra extraordinära umgälder på handel
och sjöfart åter skulle vinna användning i Spanien, kunna till följd af
det . ringa antal spanska fartyg, som besöka våra kuster, och den’ obetydliga
rol, vår import spelar i Spaniens utrikes handel, värna oss genom
användandet af reciprok behandling, derpå saknas icke exempel
från senare tider, särskild! i den norska klippfiskutförselns historia.

Vid bedömandet af de utsigter, som genom handelstraktaten öppnas
för vår utrikes handel, bör man äfven och icke minst beakta den
storartade utveckling, som under det senaste årtiondet egt rum i Spanien
på alla områden. Under det att detta lands export år 1871 upp -

8

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

gick till ett värde af endast 442 millioner pesetas, hade densamma år
1880 stigit till 649 millioner. Importen har samtidigt ökats från 569
till 712 millioner. Det torde ej heller kunna betviflas, att Spanien, sedan
det numera börjat öfvergifva den föråldrade handelspolitik, som det
länge envist fullföljt, inom kort kommer att bereda sig en helt annan
plats på verldsmarknaden än den det hittills intagit. I Spaniens export
intaga viner, malm och sydfrukter samt andra produkter ur växtriket
det långt öfvervägande rummet, hvaremot Spanien årligen importerar
betydande qvantiteter af trävaror, jern och manufakturartiklar. Hvilket
fält för afsättningen af särskildt alstren af vår jern- och träindustri vi
här kunna finna, om det vänskapliga förhållandet icke afbrytes, torde
lättast kunna inses deraf, att Spaniens befolkning för närvarande uppgår
till i det närmaste sjutton millioner, att, enligt officiella. uppgifter,
dess landområde utgör 50,703,000 hektarer, hvaraf mer än fjorton millioner
äro under kultur, samt att årliga afkastningen af dess åkerbruk
och vinskötsel uppskattats till omkring 3,577,000,000 pesetas. Den nuvarande
tidpunkten är ock särdeles lämplig för ett närmare anknytande
af vårt förhållande till Spanien, enär, såsom ofvan blifvit omförmäldt, intresset
för våra exportartiklar under senare åren varit i ständigt stigande,
samt en särskild fördel af stor vigt för närvarande beredes våra
exportörer derigenom att två af deras farligaste medtäflare på den spanska
marknaden, Ryssland och England, blifvit underkastade betydligt förhöjda
tullumgälder. De uttalanden i ämnet af handels- och sjöfartsnämnderna
i Stockholm, Göteborg och Gefle samt stadsfullmäktige i
Malmö, som finnas återgifna i bilagan till Kongl. Maj:ts proposition, utvisa
ock, att man inom vår handelsverld fäster de största förhoppningar
vid traktaternas antagande.

För vår sjöfart åter torde traktatsförbindelsens bevarande vara af
den största betydelse, äfven om man endast utgår från hittills varande
förhållanden. Redan länge hafva svenska fartyg i stor mängd deltagit
i fraktfarten på Spanien och derstädes, till följd af det anseende de åtnjutit,
betingat sig högre frakter än andra nationers. Summan af .beräknad
bruttofrakt för de med svenska fartyg till och från Spaniens
hamnar in- och utförda laster, som år 1875 uppgick till 879,700 kronor,
belöpte sig år 1881 till 1,557,120 kronor samt sistlidet år till 1,816,130
kronor. Enligt hvad Sveriges generalkonsul i Barcelona upplyst, funno
sistlidet år icke mindre än 20 svenska ångare en lönande sysselsättning
i Spaniens vinexport på Frankrike.

Af det ofvan anförda torde till fyllest framgå, att de fördelar, som
ett bevarande af traktats förhållandet till Spanien kan medföra, icke

Bevillnings■ Utskottets Betänkande N:o 11. Q

äro obetydliga, äfvensom att ett afbrott i denna förbindelse lätteligen
kan omintetgöra de ansatser till ett ökadt varuutbyte, som redan förefinnas,
samt utsätta vår sjöfart för de största olägenheter. Återstår att
tillse, huruvida de medgifvanden, som Spanien af oss fordrat, likväl stå
i skäligt förhållande härtill.

Då gällande tulltaxa medgifver tullfrihet för bly i tackor, andra
oarbetade metaller, malm, korkbark, oarbetadt gräs och salt, samt en tullbeskattning
af dessa artiklar, af hvilka salt såsom en nödvändighetsvara
ingår i den allmänna förbrukningen, samt de öfriga äro råämnen
för den inhemska tillverkningen, icke hos oss lär ifrågasättas, kan naturligtvis
ingen betänklighet möta vid att, på sätt som skett, genom
traktat stadga fortfarande tullfrihet för dessa artiklar. Den för skurna
korkar utan beslag genom traktaten medgifna nedsättning från nu stadgade
35 öre per kilogram till 7 öre skulle, enligt den af Kongl. Maj:t verkstälda
beräkningen, medföra en minskning i statsinkomst af omkring
fem tusen kronor och är således för statsverket af ringa betydelse. För
våra inhemska korkfabrikanter torde den ej heller innebära någon nämnvärd
fara. På sätt Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 29 September sistlidet år anmärkt,
hafva nemligen, oaktadt ifrågavarande artikel sedan tio år varit
tullfri i Norge, de norska korkskärerierna i allt fall visat sig kunna till
den långt öfvervägande delen förse landet med dess behof af kork. För
spritad fjäder fastställer traktaten en tullsats af 20 öre per kilogram eller
samma belopp som redan blifvit stadgadt genom vår handelstraktat med
Frankrike. Tullen å olivolja på fat har likaledes endast blifvit bunden
vid det redan stadgade beloppet, 2 öre per kilogram.

Af större betydelse äro deremot de tullnedsättningar, som ifrågasättas
för apelsiner, citroner, vindrufvor och russin. Samtliga dessa artiklar,
af hvilka i synnerhet den sistnämnda inbringat statsverket betydande
belopp, draga för närvarande en tull af 25 öre per kilogram.
Genom traktaten nedsättes tullen för apelsiner, citroner och vindrufvor
till 10 öre och för russin till 14 öre. Den förnämsta betänklighet, som
kan framställas mot dessa nedsättningar, torde vara, att de samtliga
afse artiklar, som lämpa sig särdeles väl för en högre tullbeskattning.
A andra sidan är det uppenbart, att Spanien, vid reglerandet af sina
handelsförhållanden med Sverige, måste lägga synnerlig vigt på erhållandet
af förbättrade afsättningsvilkor för just dessa artiklar. De
underhandlingar, som föregått traktatens afslutande, utvisa ock, att den
spanska regeringen i denna punkt uppstälde och i det längsta vidhöll
fordringar, i jemförelse med hvilka de tullsatser, som slutligen erhöllos,

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 2

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

måste betraktas såsom ej oväsentliga medgifvanden från spansk sida.
Utskottet vill derjemte erinra, att om ock de artiklar, om hvilka nu
är fråga, i viss mån äro öfverflödsvaror, de dock, enligt hvad den officiella
statistiken gifver vid handen, år från år mer och mer ingå i
den allmänna förbrukningen inom vårt land. Den ökade prisbillighet,
som måste blifva en följd af tullsatsernas nedsättning, torde vid sådant
förhållande inom kort framkalla en motsvarande ökad konsumtion, hvarigenom
den beräknade minskningen i tullinkomst ej oväsentligt kommer
att motverkas. Vid tullsatsen af vindrufvor kan för öfrigt erinras,
att då 1871 års traktat uppsades, var denna artikel, hvaraf från Spanien
under senare åren hit införts betydliga qvantiteter, härstädes tullfri,
samt att det vid sådant förhållande icke kan anses mer än billigt,
att vid ny traktats ingående åtminstone nedsättning i tullen medgifves.
Beträffande vindrufvor torde för öfrigt gälla detsamma, som i bilagan
till den Kongl. propositionen anförts till förmån för en nedsättning i
tullen å apelsiner, eller att dylika varor äro synnerligen lätt utsatta för
förskämning, hvarför importören städse måste beräkna, att en stor del
af den qvantitet, som han förtullar, blifver oanvändbar, innan den hinner
afyttras.

De största betänkligheterna torde dock vållas af den ifrågasatta
nedsättningen i tullen å vin, hvarigenom så väl gränsen mellan de starkare
och svagare vinerna skulle uppflyttas från 15 proc. alkoholhalt
till 20 proc., som den för de svagare vinerna hittills stadgade tullsats
nedsättas från 16,5 öre per liter till 15 öre. Med afseende å den förstnämnda
förändringen vill Utskottet dock erinra, att den sänkning af
gränsen för de svagare vinerna, som sistlidet år beslöts, innebar en ej
obetydligt ökad beskattning af åtskilliga spanska vinsorter, samt att
Spanien vid sådant förhållande, och då denna förändring derjemte infördes
först efter det Spaniens senaste handelstraktat uppsades, icke
utan fog kan ställa en modifikation härutinnan främst bland fördragsvilkoren.
Hvad åter beträffar den ifrågasatta nedsättningen i sjelfva
tullsatsen, mot hvilken betänkligheter framstälts på grund af det samband,
som eger rum mellan vintullen och beskattningen af de inom landet
producerade spritdryckerna, så torde det förtjena påpekas, att vi redan
genom vår traktat med Frankrike bundit tullbeskattningen å vin, hvarför
något mera utsträckt användande af denna tullbeskattning i alla
händelser icke kali ifrågakomma.

Den minskning i tullinkomst, som handelstraktatens antagande
skulle föranleda, har af Kongl. Maj:t anslagits till 320,000 kronor.
Denna summa är visserligen absolut taget något större än den, som

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

11

faller på Norges del ocli som af norska regeringen beräknats till 285,600
kronor, men vid en jemförelse mellan de båda ländernas samtliga tullinkomster
ställer sig deremot den svenska statskassans förlust betydligt
lägre än den norska. Då det under underbandlingarnes lopp
ofta framhållits, hurusom Norge egde ett större omedelbart intresse
af traktatsförbindelsernas bevarande än vårt land, torde det äfven
förtjena att här påpekas, att Norge äfven med afseende å de särskilda
tullsatserna måst medgifva betydligt större nedsättningar än de
för vårt land ifrågasatta. Tullen å vin på så väl fat som buteljer har
sålunda i Norge nedsatts till 11,52 öre per liter, tullen å salt från 36
till 28 öre per hektoliter, tullen å russin från 30 öre per kilogram till
12 öre, tullen å oranger och vindrufvor från respektive 20 och 30 öre
per kilogram till 7 öre samt tullen å bomolja från 6,7 öre till 2 öre.

På sätt Utskottet redan haft tillfälle påpeka, bör man likväl vid
beräkningen af den uppkommande minskningen i statsinkomst icke
lemna ur sigte den ökade införsel, som antagligen blifver en följd af
tullens nedsättning. Likaledes torde det böra beaktas, att ifrågavarande
minskning i statsinkomst icke utgör en uppoffring af Sverige till Spaniens
fördel, utan kommer vårt lands egna inbyggare till godo, liksom
ock att, på sätt Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne April
anmärkt, vår tulluppbörd numera nått så betydande omfång, att uppbördens
belopp måste vid budgetens uppgörande kalkyleras med en så
stor marginal, att på en dylik kalkyl icke kan inverka en minskning i
inkomst, som ej är större än den, som beräknats kunna uppstå genom
ifrågavarande tullnedsättningar.

Med hänvisande till hvad Utskottet sålunda anfört, och hvaraf,
enligt Utskottets tanke, ovilkorligen framgår, att traktaternas antagande
i det hela bereder vårt land öfvervägande och väsentliga fördelar, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t
äskade godkännande af de med Spanien afskräde nya
handels- och sjöfartstraktater.

Stockholm den 23 Maj 1883.

På Utskottets vägnar:

A. G:son Bennich.

12

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 11.

Tabell I.

Tullsatser, faststälda genom den spanska tulltaxan af den
23 Juli 1882 eller genom handelstraktater med Spanien, af
intresse för Sveriges och Norges export.

a

o

r+-

Gi

ct-

EéO

i? s®

£§ 5.

so» Er.

1*7'' e+

Tullsatser i
spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom Spaniens 1
handelstraktater *) med

r+

SO

w

So

a

B. S-

B

ö?

© 2-B **

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Öster-

rike.

Belgien.

l:a klassen. Stengods, Ceramik m. m.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

4

Sten- och jordrudimaterier ej speci-

lierade för byggnader ..................

100 kg.

0,06

0,06

—

0,06

6

Tjära, hartser, kåda, asfalt och jordbeck

>

0,41

0,41

0,41

10

Glas, (flaskor o. s. v.) .....................

>

8

6,60

6,60

6,50

11

> och kristall med eller utan för-gyllning .......................................

>

45

34,6 6

34,65

40

12

Fönster- och spegelglas.....................

)

17,so

16,04

—

16,04

14

Lera i tegelform för byggnader och

ugnar m. m..................................

>

0,06

0,06

15

Lera som golftegel, glaceradt d:o, rör-

tegel.............................................

>

1,60

1,50

16

Fayence- och stonegods ..................

»

37, So

26,50

26,50

17

Porslin.............................................

>

62, so

37,50

—

37,50

62

2:a klassen. Metaller och manu-

fakturer deraf.

21

Tackjern i tackor och tackjernsskrot

.

2,60

2

22

» i rör, alla slag..................

.

4,70

3,6 0

3,6 0

23

Jern, gjutet i gröfre manufakturer ...

>

7,60

6,10

—

6,14

24

> > i finare d:o

3

17,60

11,80

—

11,82

25

> smidt- och stål-jernvägsskenor

>

8

4,66

26

Jern och stål, i plåtar af 6 millim. tjock-

lek eller derutöfver samt nitnaglar

>

9

6,70 |

6,70

Spaniens handelstraktat med Frankrike utlöper den 1 Februari 1892, traktaten med Österrike
den 14 April 1887 och traktaten med Belgien den 4 Maj 1884.

BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

13

5z5

ö

ef-

rf-

'' ■<

O* p

$ g.

v* Et.
w*

Tullsatser i
spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom Spaniens
handelstraktater med

ef-

ta

M

g

S.S-

i s?

B ^

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Öster-

rike.

Belgien.

27

Jern och stål, i stänger af alla for-

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

mer, i plåtar intill 6 millimeter i
tjocklek, axlar, hjulband, skifvor,
vagnsfjedrar och tunnband............

100 kg.

13

8,65

8,66

27

Smältstycken....................................

>

13

8,6 5

3,50

28

Jern i större sammansatta eller nitade

stycken för byggnader eller broar

m. ni...........................................

>

16,90

11,25

29

Jern- och ståltråd ...........................

>

8

6,55

6,55

30

Spik och skrufvar af jern, äfven ten-

likör.............................................

>

20

14,85

14,85

31

Jern (ej tackjern) i rör.....................

T>

13

8,50

32

Jerntrådsväfnad ..............................

>

16

15

33

Jern i alla slags manufakturer, ej spe-

cifierade med eller utan förhydning

»

24

19,84

—

19,84

34

Jern och stål i oandvändbara, kasse-

rade stycken.................................

>

6

2,50

36

Jernbleck .......................................

>

20

13,85

36

> förarbetadt........................

>

62,50

60,95

—

60,9 7

37

Nålar, pennor, och öfriga mindre stål-

arbeten .......................................

1 kg.

3

8

38

Knifvar, alla slag, af jern och stål ...

>

1

1

1

39

Skräddarsaxar .................................

»

2,25

2,26

40

Vapen, blanka och delar deraf.........

>

2,05

2,05

» eld-, kanoner och delar deraf

>

5

4,60

3:e klassen. Farmaceutiska och ke-

miska produkter.

91

Farmaceutiska produkter, icke speci-

lierade (som aseptin) ..................

1

0,90

99

Krut, sprängämnen och stubintråd ...

»

0,47

0,47

4:e, 5:e, 6:e och 7:e klasserna. Re-

spektive bomulls-, linne-, ull- och

sådana industri-föremål.

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

a

ö

rf

e

c+-

E«©

er p

2 3

trh

Tullsatser i
spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom Spaniens
handelstraktater med

&

g

a

5. S-

a _

''2 5

3 ^

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank.

rike.

Öster-

rike.

Belgien.

8:e klassen. Papper och dess an-

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

vändningar.

162

Papper i långa banor, olimrnallt eller

halflimmadt (till tryckning)............

100 kg.

10,so

10,50

10

—

—

10

163

Papper, skrif- och litografi-...............

30

27,60

—

27,50

—

30

164

» skuret för hand gjordt eller

linieradt..............................

»

56,25

48,75

—

49,7 6

168

Papperstapeter med guld och silfver

»

200

130

—

130,02

169

» andra slag ...............

27,so

23,84

—

23,84

170

Karduspapper, ordinärt.....................

»

12,50

10,85

10,85

9:e klassen. Trä-industrien.

174

Stäfver ............................................

1000 st.

15

15

-

—

10

176

Vanliga trävaror: bräder, äfven af-

skurna, hyflade, med eller utan
spåntning, till lådor eller golf, van-liga dörrar, jalusier, spjelluckor,
plank, bjelkar, stockar, master samt
skeppsvirke .................................

1 kbm.

O 7 K

2,60

2,08

2

178

Tomkärl, beslagna eller ej ...............

100 kg.

10

9,15

179

Vanliga träarbeten: alla slag, skurna

eller icke, målade eller fernissade
eller beredde till förgyllning, mö-bler af böjdt trä, äfven målade eller
fernissade, tändstickor af trä.........

T

20

18,75

18,75

18,75

20

1

184

Tunnband .......................................

>

1,25

1.25

185

Trämassa, för papperstillverkning......

0,25

0,20

0,20

I0:e klassen. (Lefvande djur, hudar

m. m.)

194

Hudar och skinn, ogarfvade ............

12.60

10,15

197

Maskinremmar.................................

1 kg.

1

1

200

Handskar ......................................

32

18,33

—

18,33

—

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

15

N:o i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i
spanska
tulltaxan för

Tullsatser bundna genom Spaniens
handelstraktater med

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Öster-

rike.

[Belgien.

pese tas.

pesetas. | pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

Il:e klassen. (Instrumenter och ma-

skiner.)

210

Pianon.............................................

per st.

250

174,m

—

174,14

216

Vågar och vågskålar........................

100 kg.

27, so

22,95

217

Åkerbruksmaskiner...........................

»

1

0,95

0,9 5

D:o motorer ...........................

2,50

2,40

2

—

—

2,60

224

Jern- och spårvägsvagnar..................

>

37,oo

37,9 0

230

Jernfartyg.......................................

per ton

12,50

12,50

I2:e klassen. (Födoämnen.)

235

Smör................................................

100 kg.

56

52,50

—

52,60

239

Klippfisk och stockfisk.....................

>

17,50

12,70

1

»transitorisk» afgift

Q

3

I 18,70

»municipal» >

»

3

8

I

238

Fisk, andra slag, saltad, rökt eller

marinerad ....................................

>

12

11

11

244

Andra sädesslag än hvete ...............

»

8,20

3,10

259

Bränvin ..........................................

1 hktlr

20

17,85

17,85

»transitorisk» afgift

>

3,75

3,75

3,75

260

Likörer (punsch)..............................

1 liter

1

0,76

261

Öl och cider ....................................

1 hktlr

12,50

9,7 5

9,75

206

Konserver .......................................

1 kg.

1

0,90

—

0,92

271

Ost ................................................

>

0,86

0,35

*•

—

Torsk- och hvaltran samt andra slag

af djurfett....................................

100 kg.

?

?

1,70

—

Fiskrom och andra djurprodukter......

>

7

0,50

16

BeviUnings-lJtskottets Betänkande N:o 11.

Tabell II.

Beräkning öfver den genom tillämpning’ af tariff B

minskning i

Varans namn.

1 8 7 9.

Införd

1 8 8 0.

l.

2.

Tullsats

3.

Tullsats

Kr.

Kr.

Korkar, skurna, utan beslag.......................................

« 31,899

0.15

« 40,088

0.15

Apelsiner.................................................................

» 597,260

O.io

> 666.150

O.io

Citroner ..................................................................

» 124,513

O.io

» 121,255

O.io

Vindrufvor ...............................................................

» 84,360

» 119,329

—

Russin .....................................................................

> 1,876,485

O.io

» 2,155,791

O.io

Vin, af t. o. m. 21 proc. alkoholhalt på fastager.........

> 4,555,549

0.07

» 5,171,900

0.07

Vin, på buteljer.........................................................

K:r 142,287

0.55

K:r 197,709

0.55

Vin, alla slag, af t. o. in. 15 proc. alkoholhalt............

?

—

'')

—

Vin, af mer än 15, t. o. m. 21 proc. alkoholhalt:

på fat ...............................................................

?

—

—

på andra kärl......................................................

?

—

—

Skilnad mellan 0 och 8 = Kr. 194,253.

> 7 » 8 == » 320,081.

1 Enär de officiella uppgifterna öfver införseln 1879—81 icke särskilja vin öfver och uuder 15 proc. alkoholhalt,
för Finansdepartementet af den 29 Augusti 1881 (se Kongl. Maj:ts proposition N:o 2 till Riksdagen 1882, bil. pag. 13).
derför beräknats efter 65 öre per liter.

ä Genom traktaten med Spanien bindes icke vin, som innehåller mer än 20 proc. alkohol, vid den här intagna
att något ökas, men något afseende å detta förhållande har i beräkningen icke kunnat göras.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N-.o 11.

17

vid handelstraktaten med Spanien uppkommande
tullinkomster.

q v a n t i t e

t

T u I 1 i

n k o m

s t

—-—

18 8 1.

i medeltal
1879—81.

i medeltal
1879—81.

beräknad (efter medeltalet
införda varuqvantiteter
1879—81) enligt tull-taxan af 12 Maj 1882.

beräknad (efter medeltalet
införda varuqvantiteter 1879
—81) enligt tariff B vid
handelstraktaten med

4.

Kg. 21,220

Tullsats

Kr.

0.35

5.

Kg. 17,284

6.

Kr.

5,866

7.

Kr.

6,049

Tullsats

Kr.

0.35

8.

Kr.

1,210

Tullsats

Kr.

0.07

» 328,252

0.25

» 288,624

69,468

72,156

0.25

28,862

0.10

> 62,201

0.25

» 65,594

13,375

13,898

0.25

5,559

O.io

» 58,428

—

> 48,368

—

12,092

0,25

''

4,837

O.i o

> 867,053

0.25

» 860,971

206,635

215,243

0.25

120,536

0.14

» 2,410,440

0.16,6

» 2,183,260

359,446

)

r

L 493,007

0.21

L 459,199

96,836

| 396,369

0.15 2

?

—

Kg. 1,760,000''

290,000

0.16,5

?

—

» 873,091''

261,927

0.30

?

-

L 9,368''

6,089

0.65

1

1

Summa |

751,626 |

877,454 |

—

557,373 |

har fördelningen här ofvan blifvit beräknad enligt den proportion, som finnes

Allt vin infördt på buteljer från Spanien, Portugal ooh Storbritannien

angifven i tullkomiténs skrifvelse till chefen
har ansetts hålla öfver 15 proc. alkohol och tullen

, tullsatsen, 15 öre per liter; om vin öfver 20 till och med

21 proc. alkoholbalt åsättes högre tull, kommer tullinkomsten

Bih. till Biksd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 10 Käft.

3

18

Bevillnings-Utslcotteis Betänkande N:o 11.

Reservationer:

af Herr Beutersvärd;

af Herr E. G. Boström, med hvilken Herrar Anders Andersson,
C. A. Jönsson, Lönegren, N. J. Boström, Anders Svensson, Olof Jonsson
och Westman instämt: »Mot Utskottets beslut att tillstyrka bifall till

de med Spanien ingångna handels- och sjöfartstraktaterna får jag
härmed anmäla min reservation.

Om jag dervid lika med Utskottet ser saken ur uteslutande svensk
synpunkt, finner jag de uppoffringar, som af oss begäras, dels så stora,
dels ock så stridande mot hvad en rättvis och jemlik beskattning fordrar,
att jag finner det orätt derför köpa de fördelar, som oss beredas.
Våra handelsförbindelser med Spanien äro dertill, jemförda med våra
förbindelser med öfriga utländska makter, så obetydliga, att det ej kan
vara lämpligt att för några små fördelar här medgifva eftergifter, som
komma alla ofvannämnda länder till godo. Ett i Utskottet tillgängligt
utlåtande från Kongl. Kommerskollegium visar, att vår export på Spanien
under åren 1860—1863 i medeltal uppgick till 3,5 millioner, under
år 1864 till 4,7 och år 1865 till 4 millioner, föll derefter så att den
åren 1879 och 1880 utgjorde 1,5 millioner, hvarefter den år 1881 steg
till 3,184,000 kronor. Då vi först år 1871 fingo traktat med Spanien,
som tillförsäkrade oss behandling som den mest gynnade nation, framgår
deraf, att exporten varit beroende af helt andra faktorer, och att
den stiger utan traktat, likasom den faller trots sådan.

Herr Finansministern har ock i bilagorna till den Kongl. propositionen
uttalat den förmening, att de spanska tullsatserna äro så höga,
att de ej äro egnade ingifva någon förhoppning om traktatens förmåga
att bereda oss en vidgad marknad, under det vår tulltaxa i sitt redan
befintliga skick medgifver införsel af alla varor, som kunna ifrågakomma
att hemtas från Spanien.

Utskottet har varit af en motsatt åsigt, då det ansett de förmåner
oss genom traktaten beredas så väsentliga, att den sedd endast ur
svensk synpunkt bör bifallas. Den korta tid, som kunnat medgifvas
för reservations afgifvande, tillåter mig endast i korthet upptaga till

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11. 19

bemötande hvad Utskottet anfört. Jag får dock först anmärka, att, då
ju hvarje traktat i sjelfva verket är ett köpslagande, Utskottet, som
lika med Kongl. Maj:t beräknat våra uppoffringar uppgå till ett värde
af 320,000 kronor, ej å andra sidan uppgifva värdet å de förmåner,
oss genom traktaten beredas. Men det har naturligen mött svårigheter,
då uppoffringarne varit påtagliga, men fördelarne måste till större delen
sökas på förhoppningarnes område.

Utskottet framhåller först fördelarne för vår träexport. Dervid
förekommer då samma omständighet, som man hade tillfälle iakttaga
vid den franska traktaten, eller att vi genom denna traktat, vi nu äro
i begrepp att köpa oss, komma i en sämre ställning än hittills. Nu utgår
tullen å vanligt trä med 2 pes. pr kubikmeter, i traktaten åter
är den bestämd till 2,os pes. Det torde vara att befara, att om
Sverige haft svårt att bestå i täflan med Finland och Amerika, som ej
åtnjuta fördelen af traktatstull, denna täflan ej skall underlättas, om
tullen höjes. Att dock traktaten bereder träexporten en fördel, må ej
bestridas. Skilnaden mellan tullen i traktaten och allmänna tariffen
utgör 67 cent. pr kubikmeter. Beräknad efter 1881 års export af
cirka 118,800 kubikmeter skulle den utgöra cirka 57,000 kronor. Det
bör här shitligen erinras, att så stor träexporten på Spanien än synes
vara, utgjorde den dock år 1881 blott 3 procent af hela vår träexport.

I fråga om jern hyser Utskottet den förhoppning, att nedsättning
af tullen i smältstycken till 3,50 pes. pr 100 kilogram skall åvägabringa
stor export. Troligt är det dock ej, då vi erinra oss, att Sverige,
ehuru behandladt som den mest gynnade nation, ej kunnat på Spanien
afsätta mer än 14 å 15,000 centner jern till ett värde af cirka 100,000
kronor utaf en export af cirka 39 millioners värde, och detta oaktadt
årliga införseln af jern till Spanien stiger till ett värde af mer än 18
millioner pes. (cirka 13 millioner kronor).

Likaledes antager Utskottet, att nedsättningen i tullen å åkerbruksmaskiner
och motorer af respektive 5 och 10 cent. pr 100 kilogram
eller 1,5 och 3 öre pr centner skall åstadkomma en stor afsättning.
Jag vågar påstå, att ingen affär kan grundas endast på denna tulllindring.

Kommer jag så till de förhoppningar, som grunda sig på nedsättningen
i sprittullen med 2,65 pes. pr hektoliter eller 5 öre pr kanna.
Härvid framställer sig samma anmärkning som ofvan, eller att vi, ehuru
behandlade såsom den mest gynnade nation, ej kunnat bereda oss någon
afsättning på Spanien af sprit, under det vi exporterat sådan till Tyskland,
som deremot kunnat på Spanien exportera stora partier. Ej lärer

20 Beviänings-Utskottets Betänkande N:o 11.

denna omständighet kunna tillskrifvas bristande kommunikationer, då
i edan fleie av direkt angbatsförbmdelse mellan Sverige och Spanien egt
rum, och dessutom tillgång på billigt fraktrum ej saknats. Den höga
beskattning och de många inskränkningar och kontroller, under hvilka
spritfabrikationen arbetar, göra denna näring mer än någon annan till
konjunkturaffär, och omöjligt torde nästan vara beräkna dess utveckling.
Så«mycket torde man dock kunna påstå, att innan någon export af den
betydelse, att den medgifna tullindringen blifver af något värde, kan
uppstå, lära så väl nya fabriker behöfva uppstå, som ock ändrade lagbestämmelser
mellankomma.

I Spanien äro alla different!alafgifter på sjöfarten afskaffande, hvadan
vi genom sjöfartstraktaten ej vinna annat än försäkran att ej blifva
med sådana betungade. Men då'' Spanien, oaktadt flere sjöfartsidkande
nationer ej med detsamma ingått traktat, dock funnit för sig fördelaktigt
att borttaga dessa, lärer föga anledning finnas, att de åter blifva
pålagda. Utskottet har lemnat några uppgifter om storleken af våra
bruttofrakter på Spanien. För fullständighetens skull torde här böra
tilläggas, att de enligt Kommerskollegii berättelse för år 1881 endast
utgjorde mellan 3 och 4 procent af alla våra på utländsk fart inseglade
bruttofrakter.

Som bekant är, inför Spanien till oss, med undantag af salt, som
redan länge varit tullfritt, endast sådana varor, som måste betraktas
som öfverflödsvaror och såsom hufvudsakligen förbrukade af de förmögnare
klasserna väl egnade att draga en hög beskattning. Det blifver
derföre alltid orätt nedsätta denna, i synnerhet som den genom den
franska traktaten redan blifvit mer än billigt nedbringad. Särskild! är
detta fallet med. vin, och det dertill för det samband, hvaruti det står
till spritbeskattningen här. Vid 1880 års riksdag beslöts, under förutsättning
af upphörande af franska handelstraktaten, att vintullen skulle
utgå med 30 öre pr liter å fat och 65 öre på buteljer. Tullkomitén
föreslog samma tull. Kongl. Maj:t föreslog äfven vid 1882 års riksdag
samma afgifter för det vin, som ej berördes af den franska traktaten.

I friskt. minne torde vara, huru många betänkligheter väcktes af den
nedsättning, som genom franska traktaten bestämdes i vintullen. Det
framhölls då och erkändes det orätta i denna tullnedsättning, men man
ingick på densamma, derföre att man fick fria händer vid beskattningen
af de starkare vinerna, hvarigenom orättvisan kunde utjemnas. Kongl.
Maj:t föreslog till och med, att det svagare vinet skulle draga den
högre tullen, när det ej infördes direkt från produktionslandet, ehuru
detta förslag ej vann Riksdagens bifall. Nu åter föreslås på det starka

21

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

vinet en nedsättning till 15 öre pr liter eller 50 å 80 procent. För min
del kan jag ej finna denna afgift, som motsvarar 10 öre pr butelj, stå
i rimlig proportion till de afgifter af 40 öre pr liter i tillverknings- och
15 öre i konsumtionsafgift, som utkräfves af den som konsumerar vår
egen sprit. Och det är härtill att märka, att traktaten i artikel 5 förbjuder
vinets beläggande med konsumtionsafgift. Då dertill vid behof
af ökade statsinkomster bränvinet, i främsta rummet torde komma att
än högre beskattas, framträder orättvisan än skarpare.

På dessa skäl och då traktaten beräknas medföra en uppoffring
af 320,000 kronor, under det fördelen ej kan uppskattas högre än cirka
70,000 kronor, måste jag yrka afslag å densamma.»

Hvarjemte Herr Hammar anhållit få antecknadt, att han icke deltagit
i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 10 Haft.

4