4

Riksdagens underd. Skrifvelse, jV:o 70.

N:o 70.

Uppläst och godkäDd hos Första Kammaren den 20 Maj 1882.

» » » » Andra Kammaren den 20 » »

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljadt anslag för norra
stambanans fortsättning till Sollefteå äfvensom angående
föreslagen anläggning af en bibana frän Hjerpens station
å tvärbanan till Bonäsets lastageplats.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42).

S. A. K.

Sedan nästlidna års Riksdag beslutat, att eu stambana af samma
spårvidd och trafikförmåga soin de öfriga stambanorna genom Norrland
skulle anläggas med utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig
punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och ställen
Eders Kong]. Maj:t med anledning af anstälda undersökningar kunde
Unna godt närmare bestämma, framföras till Helgumsjöno och vidare till
Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanelfven,
samt för påbörjandet af berörda stambana, derför kostnaden beräknats
till 11,250,000 kronor, för år 1882 anvisat 2,000,000 kronor, så har Eders
Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit Riksdagen att till fortsättning af arbetena å nämnda
stambana för år 1883 anvisa likaledes 2,000,000 kronor.

Med bifall till hvad Eders Kong], Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen,
till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från
Bräcke station till Helgumsjön och vidare till Sollefteå, för år 1883 anvisat
två millioner kronor.

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 70.

I nådig proposition den 20 sistlidne Januari har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att för byggande, med samma spårvidd
och trafikförmåga som stambanan genom Norrland, af en bibana
från Hjerpens station till Bonäsets lastageplats vid Kallsjön måtte få
användas de å anslagen för samma stambanas anläggning uppkomna besparingar.

Vid det förhållande, att Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
upprepade gånger gjort underdåniga framställningar om ifrågavarande
bibanas anläggande, synes det visserligen ganska naturligt att Eders
Kongl. Maj:t, då arbetena å tvärbanan nu nalkas sin fullbordan, velat
bereda Riksdagen tillfälle att i denna fråga uttala sin åsigt. Riksdagen
har emellertid ej ansett sig kunna bifalla den nådiga propositionen.

Den föreslagna bibanan skulle visserligen komma i beröring med ej
obetydliga vattendrag, men dessa lära vanligen under en stor del af
året vara tillfrusna och för kommunikation oanvändbara. Den verkliga
beskaffenheten af de skogs- och andra produkter, hvilka antagits kunna
till forsling å bibanan ifrågakomma, synes ej eller så utredd, att några
tillförlitliga beräkningar i detta hänseende kunnat anställas, likasom ock
det ringa afståndet mellan Idjerpen och Bonäset gör det antagligt, att
större delen af dessa produkter, medelst hvilkas inledande å tvärbanan
en ökad trafik förmodats kunna åt denna beredas, blifva, i den mån deras
tillgodogörande eljest kan ifrågakomma, till tvärbanan framförda, äfven
utan att för sådant ändamål en särskild bibana behöfver anläggas. Hvad
särskildt beträffar skogsprodukterna, synes detta så mycket antagligare,
som mellan Hjerpen och Bonäset redan finnes flottled.

Säkerligen skulle å många punkter af statens stambanor trafikanledningar,
vida starkare än vid Hjerpen, kunna framvisas, af beskaffenhet
att möjligen göra en bibanas åstadkommande önskvärdt. Dylika bibanor
hafva dock till sin egentliga uppgift att tillgodose lokala, icke allmänna
intressen, och utgöra således i regeln ej ett lämpligt föremål för statens
verksamhet såsom jernvägsbyggare. Riksdagen har ej funnit nog giltiga
anledningar ådagalagda att i förevarande fall frångå denna regel, helst
ej ens det lokala intresset synes hafva någorlunda kraftigt framträda
och har Eders Kong]. Maj:ts förevarande proposition alltså ej vunnit
Riksdagens bifall.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 20 Maj 1882.