Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64
i
N:o 64.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1882.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition angående förvaltningen af kronans
jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar
och statens skogar gemensam domänstyrelse.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 och Memorial N:o 51.)
S. A. K.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1880, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,
framhållit vigten af att de år 1877 vidtagna provisoriska anordningarne
för förvaltningen af statens utarrenderade fastigheter blefve, så fort
ske kunde, utbytta mot definitiva förvaltningsformer och uttalat sin förhoppning
att nådig framställning i dylikt syfte snart måtte blifva att
emotse, samt i anledning häraf förslag till domänförvaltningens ordnande
blifvit i Finansdepartementet, med biträde af särskildt tillkallade
personer, upprättadt, öfver hvilket förslag yttranden inbemtats från såväl
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i rikets samtliga län som
Bill. till Riksd. Prot. 1S82. 10 Sami. 1 Band. 1 Afd. 16 Håft. 1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
Kammarkollegium ock Skogsstyrelsen, har Eders Kongl. Maj:t, efter det
detta ärende ånyo varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, uti
en till Riksdagen afgifven proposition af den 23 December nästlidet år,
med åberopande af ett samma proposition bilagdt statsrådsprotokoll
öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen:
att för inrättande af en för statens jordbruksdomäner och skogar
gemensam domänstyrelse, i hvilken den nuvarande Skogsstyrelsen borde
uppgå, samt med godkännande af ej mindre det förslag till stat för
nämnda styrelse än de vilkor och förbehåll för åtnjutande af deri upptagna
löneförmåner, det åberopade protokollet innehölle, bevilja ett anslag
å ordinarie stat af 95,000 kronor;
att, för ordnande af den lokala domänförvaltningen i enlighet med
de i samma protokoll angifna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:
till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen
hos länsstyrelserna 60,000 kronor; samt
till resekostnader ett förslagsanslag af 20,000 kronor;
att för förvaltningen af kronans domäner antaga de grunder, det
omförmälda statsrådsprotokollet i sådant afseende upptoge;
samt att i sammanhang härmed medgifva:
dels att de i fråga om utarrendering och förvaltning af kronans
domäner erforderliga bestämmelser, hvilka icke förekomme i de nyssberörda
grunderna för förvaltningen, måtte få af Eders Kongl. Maj:t
meddelas,
dels att, der under första ordnandet af den nya förvaltningen de.
nu föreslagna grunderna för utarrenderingen icke kunde utföras, hittills
gällande former för arrendeupplåtelsen måtte få tillämpas.
Ofvanberörda i statsrådsprotokollet intagna stat för den föreslagna
domänstyrelsen var af följande utseende:
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
3
Tjenst- |
|||
Lön. |
görings- pennin- gar. |
Summa. |
|
Krön |
o r. |
||
1 chef........................................... . |
7,000 |
3,000 |
10,000 |
Jordbruksaf delning en: |
|||
1 tredje gradens tjensteman ............. |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
1 d:o ............ |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
1 första gradens tjensteman____________ |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
1 d:o ............ |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
Skog saf delning en: |
|||
1 tredje gradens tjensteman ............ |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
2 d:o ........... |
8,800 |
4,000 |
12,800 |
1 första gradens tjensteman ........... |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
3 d:o .............. |
5,400 |
3,6U0 |
9,000 |
1 första gradens tjensteman (ombuds- |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
v man) |
|||
1 d:o (registrator) |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
1 förste vaktmästare........................ |
800 |
300 |
1,100*) |
1 andre d:o ........................ |
500 |
300 |
800*) |
1 d:o d:o ........................ |
500 |
300 |
800*) |
Anslag till vikariatsersättning, arf-voden åt amanuenser och extra |
22,300 |
||
ningskostnader .............................. |
— |
||
Inspektionsresor ................................ |
— |
4,000 |
|
Summa |
— |
95,000; |
Efter 6 års tjenstgöring
► kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 500
kronor och efter ytterligare
5 år med 600
kronor.
Efter 6 åra tjenstgöring
i kan lönen ökas med 600
I kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
, kronor och efter ytterligare
5 år med 600
kronor.
1 Efter 6 års tjenstgöring
i kan lönen ökas med 100
J kronor.
*) Om -vaktmästare åtnjuter
fri bostad, skall,
så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas
med 160 kronor.
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
varande de i den nådiga propositionen jemväl åberopade vilkor och förbehåll
för åtnjutande af de i förenämnda stat upptagna löneförmåner af
följande lydelse:
att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess
särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;
att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman som från anställning
hos Skogsstyrelsen eller Kammarkollegium öfvergår till befattning
inom motsvarande grad i den nya styrelsen, må, derest han
vid regleringens inträdande redan innehar tjenst utom dessa embetsverk,
densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen hos
styrelsen hinderlig;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af
semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma med åtnjutande i
förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
ait, der föihöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor
att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen
eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra
förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma
vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöj
-
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, Aöo 6''4.
ningen angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i
följd af frågan om verkets omorganisation;
att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom
pension å allmänna indragningsstaten från tjeusten afgå, Eders Kongl.
Maj:t eller styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda,
dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
samt
att semester må åtnjutas af verkets chef och af tredje gradens
tjenstemän under en och en half månad samt af första gradens tjenstemän
under en månad årligen.
De i statsrådsprotokollet upptagna grunder för förvaltningen af
kronans domäner, hvilka Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
till antagande, voro följande:
l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt
innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd deraf
antingen till omedelbart begagnande upplåten eller stäld under särskild
embetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden
förlagd domänstyrelse ’ och utarrenderas på sätt här nedan stadgas.
2:o. Innan kronan tillhörig jordegendom utarrenderas, skall skogsmarken
derifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan, kan
ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom
kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild egendom.
3:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, upplåtes jemte
jordegendomen på arrende, med rätt för arrendatorn att i öfverensstämmelse
med faststäld hushållningsplan och de närmare bestämmelser,
arrendekontraktet innehåller, använda skogen till bete och skogsfångst;
dock må, der skogen är af större betydenhet, densamma från
arrendet undantagas, med rätt för arrendatorn endast till bete, i den
mån hinder för skogshushållningen icke derigenom åstadkommes, och
årlig utsyning af husbehofsvh-ke till belopp, som i arrendekontraktet
angifves, hvarjemte, i händelse skogens bevakning finnes böra åt arrendatorn
uppdragas, ersättning härför må honom tilläggas med viss, i kontraktet
bestämd andel af inflytande försäljningsmedel för den kronan
6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
förbehållna virkesafkastningen, sedan kostnaderna för skogsskötseln derifrån
afgått.
4:o. Arrende af kronan tillhörig jordegendom skall i allmänhet
omfatta 20 år; dock må i afbidan på skiftes eller vattenaflednings fullbordan,
så ock i händelse under närmast följande åren annat sådant
förhållande antages inträda, som på arrendevärdet väsentligen inverkar,
utarrendering ske på kortare tid. Anses större odlingsföretag höra å
en egendom utföras, ankomme på Kongl. Maj:t att, efter framställning
af domänstyrelsen, förordna, huruvida egendomen må upplåtas på arrende
för längre tid, dock ej öfver 30 år, med skyldighet för arrendatorn
att de nödiga befunna odlingarne under arrendetiden verkställa.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall efter
för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.
5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar
under ett arrende upplåtas eller en egendom i flere lotter utarrenderas.
Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, torfmosse
eller annan lägenhet vid utarrendering af den egendom, hvartill
densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på särskildt arrende
upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.
6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom,
skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens förhållanden, så
till byggnad som in- och utegor, domänintendent i samråd med två i
landtbruks- och affärsförhållanden kunnige män, hvilka, jemte lika antal
suppleanter, för länet i dess helhet eller viss af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
bestämd del deraf årligen utses den ene af landstinget
och den andre af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, samt med
biträde, då Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, af
skogstjensteman, landtmätare, lanötbruksingeniör och byggnadskunnig
person, uppgöra förslag till sättet för egendomens utarrendering, till de
närmare arrendevilkoren i afseende på nybyggnads- och andra skyldigheter
samt till den arrendeafgift, emot hvilken egendomen kan anses
skäligen böra upplåtas; hvilket förslag, tillika med beskrifning öfver
egendomen, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande jemte eget yttrande
till domänstyrelsen insändes.
7:o. Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda,
varde, efter kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse
om arrendevilkoren och det arrendevärde, domänstyrelsen ansett
egendomen böra betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet
å offentlig auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länet och å plats i orten, som af Kongl. Maj:ts
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
befallningshafvande bestämmes, af kronofogden eller annan af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande förordnad kronobetjent.
Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilka anbud, sedan det muntliga utropet
blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna
muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning.
Har förre arrendatorn egendomen väl skott, hvarom yttrande bör,
till domänstyrelsens ledning, afgifvas så väl af vederbörande uppskattningsmän
vid arrendevärderingen som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, ege domänstyrelsen arrendet till honom ånyo upplåta mot
erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift, eller, om denna understiger
det faststälda arrendevärdet, deremot svarande belopp.
Eljest antager styrelsen till arrendator den högstbjudande, som för
sitt anbud stält godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans frejd
icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom
under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator
olämplig; dock att om anbud, motsvarande det åsätta arrendevärdet,
icke å auktionen afgifvits, arrendet bör å ny auktion utbjudas.
På styrelsen ankomme derefter att, med iakttagande af ofvan stadgade
vilkor i afseende å säkerheten samt arrendators person och frejd,
arrendet åt den vid den senare auktionen högstbjudande upplåta eller,
i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens skötsel
tills vidare efter omständigheterna förordna.
Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.
8:o. År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrendeinnehafvaren
tillförsäkrad, och har han egendomen väl brukat, hvilket tillhör
domänstyrelsen att, efter derom vid arrendeuppskattningen och af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande afgifna yttranden, pröfva, skall arrendet,
innan detsamma offentligen utbjudes, till det faststälda arrendevärdet
hembjudas förre arrendatorn.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande,
anses optionsrätten förfallen, och varde arrendet å auktion utbjudet.
9:o. Vid utarrendering af jordegendom på kortare tid än 20 år,
äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jordegendom
hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall finner
lämpligast.
l(J:o. Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar bestämd och för
hvarje arrendeår erläggas vid allmän kronouppbördsstämma det kalenderår,
då arrendeåret utlöper.
ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till någon
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin början,
må arrendatorn å samfälda området äfvensom sedan samfälligheten
upphört, å det område, som dervid blifvit egendomen tillagdt, kronans
rätt för den arrenderade egendomens nytta begagna; iakttage dock hvad
för tby fall lag bjuder samt de af samfälligheten, så länge den fortfar,
härrörande förpligtelser, så ock efter dess upphörande den hushållningsplan,
som för dervid utbruten och egendomen tillagd skogsmark varder
faststäld.
12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller sockenallmänning,
eller rätt till annan förmån utom egendomens område,
komme det arrendatorn till godo, der ej annorlunda i arrendekontraktet
stadgas.
Arrendator ege i ingen händelse anspråk på dagsverken från jord,
som ej till egendomen hörer, eller på ersättning derför.
Vid utarrendering skall iakttagas att, der ej Kongl. Maj:t på domänstyrelsens
framställning annorlunda förordnar, den förmån af mulbete
eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskildt varit i åtnjutande,
från arrendet undantages.
13:o. Arrendator eger att, i den utsträckning arrendekontraktet
medgifver, begagna å egendomen befintlig torfmosse, som icke blifvit
från arrendet undantagen, äfvensom att, om tillgång finnes, upptaga
dyjord, mergel, lera eller andra jordens beståndsdelar till åkerns och
ängens förbättrande.
Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbränning erfordras
tillstånd af domänstyrelsen, som jemväl bestämmer vilkoren
derför.
14:o. Arrendator skall städse i fullgodt stånd underhålla vid egendomen
befintliga byggnader och anläggningar.
På arrendator ankomme att för den husröta, hvarför företrädaren
vid egendomens afträdande häftar, af denne eller hans löftesmän utsöka
godtgörelse; åliggande arrendator, att, om än större eller mindre belopp
deraf icke kunnat utbekommas, befintliga bristfälligheter afhjelpa, utan
rätt att derför af kronan varda ersatt, der icke Kongl. Maj:t, på domänstyrelsens
framställning, finner skäl att på grund af särskilda omständigheter
medgifva rätt till ersättning genom motsvarande eftergift på
arrendet.
15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, der så ske kan,
före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas beskaffenhet
som kostnaden derför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet
angifvas.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 9
Kan sådant byggnadsförslag ej på förhand uppgöras, bör, med hänsyn
till egendomens storlek och dess beskaffenhet till egor och befintliga
åbyggnader, vid arrendevärderingen föreslås och genom kontraktet
bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar, icke öfverstigande
en tiondedel af det föreslagna arrendevärdet., hvilket belopp bör genom
byggnad under arrendetiden redovisas eller vid egendomens afträdande
till kronan kontant gäldas. Inom sålunda bestämd gräns i afseende på
kostnaden, vare arrendator pligtig att, om domänstyrelsen så påfordrar,
vid egendomen utföra ny- eller ombyggnad; skolande såväl den tid, inom
hvilken det af domänstyrelsen föreskrift^ byggnadsarbetet bör vara
fullbordadt, som ock byggnadens närmare beskaffenhet och den afräkning,
som derför bör ega rum å den i kontraktet stadgade byggnadssumman,
bestämmas vid laga syn.
Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande,
må ombyggnad af kronans hus vid egendomen icke företagas,
ej heller ny byggnad uppföras, afsedd att gå i afräkning å arrend atorns
byggnadsskyldighet.
Varder med domänstyrelsens begifvande och efter plan, som af densamma
blifvit godkänd, byggnad af arrendator uppförd, för hvilken
kostnaden är större än som motsvarar den enligt kontraktet bestämda
byggnadsskyldigheten, ankom me på domänstyrelsens pröfning, huruvida
öfverbyggnaden må arrendator!! godtgöras genom eftergift å närmaste
årens arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn;
dock bör vid bestämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den
nytta, som genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående
arrendetiden tillskyndas.
Ersättning för verkstad öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator
enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,
skall af den nye arrendatorn gäldas, der icke i arrendekontraktet
med honom varder annorlunda bestämdt.
Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet
anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från
all byggnadsskyldighet befrias.
16:o. Arrendator åligger att, företrädesvis i brandstodsförening för
länet eller i orten, der sådan finnes, för kronans räkning ombesörja och
utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas brandförsäkring till deras
fulla, i behörig ordning uppskattade värde. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
eger dock, der anledning dertill förekommer, meddela
föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas, som om
den anstalt, der försäkringen må ega rum; börande, till ledning för den
Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i berörda hänseende åliggande pröfning,
vid de å kronans egendomar förekommande syner yttrande afgifva^
om åbyggnadernas brandförsäkringsvärde.
17:o. Inträffar brandskada, vare arrendator skyldig att skadan bota
till den omfattning domänstyrelsen bestämmer, och med den brandskadeersättning
som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan
plan för nybyggnaden blifvit faststäld, arrendatorn brandskadeersättningen
i den mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, derest
kostnaden för ^ nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen,
det Överskjutande beloppet arrendatorn godtgöras genom afräkning
å byggnadsskyldigheten, eller, om denna är fullgjord, genom
eftergift å närmaste årens arrende eller vid egendomens afträdande af
nye arrendatorn.
18:o. Arrendator är skyldig uppföra och underhålla all den stängsel,
som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter
lag bör finnas, men är ej förbunden att inom det arrenderade området
hägnad uppehålla, der ej annorlunda är genom arrendekontraktet stadgadt
eller vid laga syn finnes nödigt föreskrifva stängsel omkring ängseller
betesmark, som af ålder varit inhägnad.
19:o. Egendomens åker och äng skola, enligt de närmare föreskrifter,
som genom arrendekontraktet meddelas, af arrendator i alla
afseenden väl häfdas och i god växtkraft hållas.
20:o. Från det i lag stadgade förbud mot foders förande från bole
må undantag kunna ega rum med domänstyrelsens begifvande samt
under de vilkor, som af densamma föreskrifvas.
Bortförande af gödsel vare ej tillåtet.
21:o. Nyodling må endast ske på de områden och under de vilkor,
som i arrendekontraktet eller sedermera, på arrendator framställning,
af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmes.
Vill arrendator för det arrenderade området eller viss del deraf i
väsentlig mån förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar han
anlägga ängsvattning, skall sådant ske efter af sakkunnig person uppgjord
plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag, lika
som för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen
tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej kan
tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må, efter domänstyrelsens
pröfning, godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minskning
i ett eller liera års arrendeafgift.
22:o. Arrendator ege ej att, utan domänstyrelsens medgifvande,
borttaga å egendom befintliga torp eller anlägga nya.
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
23:o. För det trädesbruk samt den höstplöjning, gräsfrö och höstsädessådd,
som afträdande arrendator, derest icke med tillträdaren annorlunda
öfverenskommes, är skyldig att året före egendomens afträdande
verkställa i enlighet med tillämpad växtföljd eller kontraktets
härutinnan meddelade bestämmelser, eger han af tillträdaren åtnjuta
ersättning, som, i händelse af tvist, bestämmes af tre gode män, af
hvilka af- och tillträdarne välja hvar sin och den tredje utses af de
sålunda valde, eller, om desse ej blifva om valet ense, af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet eller domaren i orten.
Der icke, i öfverensstämmelse med ortens sed, arrendator blifvit
genom kontraktet ålagd att vid egendomens afträdande utan ersättning
tillhandahålla tillträdaren foder till visst belopp, vare afträdaren
pligtig att det vid arrendets frånträdande å egendomen befintliga förråd
af hö och halm åt tillträdaren öfverlåta mot ersättning, som, derest
öfverenskommelse derom icke uppnås, bestämmes af gode män i den
ordning, som i nästföregående moment finnes stadgad.
24:o. För alla, arrenderad egendom åliggande utskylder och besvär,
med undantag af den egendomen genom skattläggning åsätta
ränta och kronotionde, ansvare arrendator utan afkortning å arrendeafgiften.
Dock må arrendator, som på grund af lagligen tillkommet beslut
fått under sin arrendetid vidkännas betydligare kostnad för byggnad af
kyrka, prestgård eller andra allmänna hus, uppförande af större broar
eller anläggning, af ny landsväg, jernväg eller kanal, härför åtnjuta
godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i Kongl. kungörelsen den
16 Januari 1863.
25:o. Har, efter det arrendator antagits, fråga uppstått om vattenafledning,
deraf den arrenderade egendomen tillskyndas fördel, men
arrendator undandragit sig att i företaget deltaga, och detsamma derefter
under kronans medverkan kommit till stånd, skall arrendator från
och med arrendeåret näst efter det, då företaget blifvit afsynadt och
godkändt, å det belopp, kronan för ändamålet fått utgifva, erlägga fem
procent årlig ränta, hvilken ränta debiteras i sammanhang med arrendeafgiften.
Gitter arrendator styrka, att han icke så snart af företaget vunnit
fördel, ege domänstyrelsen för den ytterligare tid, som kan finnas skälig,
bevilja arrendatorn befrielse från berörda räntegodtgörelse.
26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt
ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom
tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet emot åtnjutande
12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.
27:o. öfverlåtelse af arrende må endast med domänstyrelsens medgifvande
kunna ske.
Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege i förra fallet
den aflidnes rättsinnehafvare och i det senare konkursboet att för den
del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person
öfverlåta, likasom, i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlemnat
endast en steibhusdelegare, denne ma öfvertaga arrendet, under vilkor
dock i samtliga dessa fall, att anmälan derom göres hos domänstyrelsen
inom sex månader efter dödsfallet eller konkursens början, samt
att den nye arrendatorn af styrelsen godkännes. Der enligt detta stadgande
rätt till arrendes öfverlåtande tillkommer sterbhus, i hvilket flere
hafva del, må pa domänstyrelsen ankomma att, då sådant finnes utan
olägenhet kunna ske, lata sterbhusdelegaine för gemensam räkning
arrendet bibehålla och egendomens skötsel handhafva genom dertill af
sterbhusdelegarne utsedd person, som af styrelsen godkännes. Hafva
i konkurs försatt arrendators löftesmän på grund af sin borgen nödgats
något utbetala samt derför ej af konkursboet undfått godtgörelse, eller
har konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader från konkursens
början derom gjort framställning, senast två månader derefter utfäst
sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadeslöse och derför
stält säkerhet, då bör åt löftesmännen tillerkännas den rätt att öfver
arrendet förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehållen.
Underlåtes anmälan, hvarom här är sagd!, eller framställes ej inom
den bestämda tiden ny arrendator eller förvaltare, som af styrelsen
godkännes, kommer arrendet, så framt det ej dessförinnan gått till
ända, att upphöra, då arrendator aflidit, första fardag sedan ett år förflutit
från den Thomedag, som infaller näst efter dödsfallet, och, vid
inträffad konkurs, första fardag efter utgången af den tid af sexmånader,
inom hvilken anmälan om öfverlåtelse bort ske; och varde egendomen,
om styrelsen pröfvar skäl dertill vara, för de återstående arrendeåren
genom, offentlig auktion till den högstbjudande utarrenderad, för
hvilket fall i arrendatorns bo, äfvensom hos löftesmännen för den tid,
som deras borgen omfattar, fordringsrätt, förbehålles för den förlust,
som genom arrendesummans nedgående under hvad förut bestämdt
varit dervid kan uppkomma.
28:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren bör för
en tid af minst fem år, derest arrende så länge skall fortfara, och
högst åtta år vara stäld borgen af minst två personer, de der borga
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
en för begge och begge för en såsom för egen skuld, och hvilkas vederhäftighet
är af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller domaren
styrkt. Ansvarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas
utöfver den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.
Arrendator, som sådant föredrager, må antingen, jemte ställande af
borgen för arrendevilkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrendeafgiftens
erläggande aflemna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets hypoteksföreningar
eller af kommuner med Kongl. Maj:ts tillstånd utgifna
obligationer, motsvarande 2 års arrendeafgift, eller ock, i stället för
borgen för uppfyllande af arrendevilkoren i deras helhet, nedsätta dylika
obligationer till belopp, uppgående till 3 års arrendeafgift, dock
med skyldighet för arrendatorn i båda fallen att, derest domänstyrelsen
finner anledning sådant påfordra, inom viss förelagd tid ställa den
vtterligare säkerhet i obligationer eller borgen, styrelsen kan bestämma.
I afseende å obligationernas uppskattning gälle enahanda bestämmelser,
som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro meddelade.
Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit
stäld, skall ny borgen aflemnas, så beskaffad, som ofvan sägs; hvarförutom
arrendator åligger att, derest någon af löfte smännen dör, eller
Kongl. Mapts Befallningshafvande finner löftesman icke vidare kunna
för vederhäftig anses, inom tre månader efter erhållet föreläggande ny
vederhäftig borgen anskaffa,
29:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegendom,
eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller eftertagande
enligt 8:de eller 27:de punkten, bör, så vida afseende derå skall fästas,
aflemnas säkerhet, så beskaffad, som i näst föregående punkt är stadgadt.
30:o. Underlåter arrendator alt inom föreskrifven tid erlägga arrendeafgiften
eller att iakttaga sina skyldigheter i afseende å säkerheten
för arrendevilkorens fullgörande, vare arrenderätten förverkad
och arrendator skyldig, om domänstyrelsen så fordrar, att egendomen
vid nästföljande års midfasta afträda.
Åsidosätter arrendator i öfrigt de på grund af arrendekontraktet
honom åliggande skyldigheter, eller öfverträder han de i detsamma honom
medgifna rättigheter, hafve ock förverkat arrenderätten och afträde,
derest domänstyrelsen så yrkar och sedan laga domstol derom
meddelat beslut, egendomen nästa fardag.
31:o. Då arrenderätt förverkad är, gälle i afseende å egendomens
utarrendering och kronans rätt till godtgörelse för möjligen skeende
nedsättning i arrendeafgiften hvad i 27:de punkten finnes stadgadt för
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
det fall, att död eller gäldbunden arrendator rättsinne!} afvare icke göra
sådan anmälan om arrendets öfverlåtande eller öfvertagande, som der
omförmäles.
32:o. Till utrönande huru utarrenderad egendom skötes och arrendevilkoren
af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte år eller
oftare besigtigas af domänintendent eller den, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i hans ställe förordnar.
Syn å utarrenderad kronoegendom skall, i stad af rådstufvurätt och
på landet af kronofogde med det antal nämndemän, som Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande bestämmer, förrättas före egendomens tillträde och
derefter. under arrendetiden så ofta domänstyrelsen eller Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande finner anledning derom förordna.
Den syn, som före egendomens tillträde hålles, och hvilken har till
ändamål att bestämma såväl den ersättning, afträdaren i ena eller andra
hänseendet må vara skyldig utgifva eller berättigad uppbära, som ock
tillträdande arrendator^ åligganden, för så vidt desamma då kunna blifva
föremål för pröfning, skall, der icke hinder möter, förrättas under sista
året af förut löpande arrendeperiod på lämplig årstid, då marken är bar.
Kostnaden för sådan syn skola af- och tillträd are med hälften hvardera
gälda.
Vid syner bör domänintendent eller den, som dertill i hans ställe
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utses, vara såsom kronans ombud
närvarande, och jemväl skogstjensteman vara tillstädes, der Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande finner anledning derom förordna.
Mot synemäns beslut ege den, som dermed icke åtnöjes, föra talan
efter stämning till domstol inom tre månader från den dag, syneförrättningen
afslutats. Instrument öfver synen skall inom trettio dagar
efter förrättningen hos kronofogden hållas enskilda parter tillhanda och
exemplar af syneinstrumentet inom samma tid till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
insändas.
Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i afseende å grunderna för förvaltningen
af kronans domäner föreslagit har Riksdagen icke haft något af
större vigt att erinra, men har dock i nedannämnda punkter ansett förändringar
eller tillägg i de af Eders Kongl. Maj:t framlagda bestämmelser
böra vidtagas.
lista punkten. I sammanhang med den i denna punkt meddelade
föreskrift, att kronans domäner skola stå under inseende af en domän
-
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
styrelse, har ansetts böra omförmälas, att den närmare tillsynen öfver
domänerna skall utöfvas af en lokalförvaltning; hvadan ett tillägg i
sådant hänseende blifvit här inrymdt.
3:dje ''punkten. Då det ansetts af stor vigt, att den till egendomarne
hörande skogsmarken, till befrämjande af skogens återväxt, i möjligaste
mån skyddas mot skada af kreatur, har tillagts föreskrift derom, att
den skogsmark, som jemte jordegendom på arrende upplåtes, må användas
till bete endast der sådant utan men för skogens återväxt kan
medgifvas, äfvensom att å skog, hvilken, utan att vara af beskaffenhet
att böra ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark
förvaltas, dock är af den betydenhet, att den bör från arrendet undantagas,
rätt till bete endast efter pröfning af domänstyrelsen må medgifvas.
Beträffande den ersättning, som, i händelse skogens bevakning finnes
böra åt arrendator!! uppdragas, må honom derför tilläggas, hafva icke
några närmare bestämmelser ansetts erforderliga, helst det ej alltid torde
vara lämpligt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, meddela denna
ersättning i form af viss andel utaf inflytande försäljningsmedel för
virkesafkastningen.
T afseende å förenäranda, arrendatorn i vissa fall medgifna rätt att
använda skogen till bete, har Riksdagen visserligen ansett, att det i
regeln borde vara arendatorn förbjudet att till betning å skogen utsläppa
får och getter; men då domänstyrelsen torde blifva i tillfälle att uti
arrendekontraktet för hvarje särskildt fall inlägga de i sådant hänseende
erforderliga föreskrifter, har det icke synts nödvändigt att i förenämnda
punkt föreslå intagande af närmare bestämmelser i detta syfte.
6:te punkten. Riksdagen, som, enligt hvad här nedan omförmäles,
antagit, att domänintendenternes åligganden må inom åtskilliga län
kunna uppdragas åt kronobetjeningen, har, med afseende härå, funnit
sig böra föreskrifva, att den i denna punkt omförmälda arrendevärdering
må företagas af domänintendent eller vederbörande kronobetjening.
Vidare bär Riksdagen funnit lämpligt, att det åliggande, som enligt
denna punkt skulle hushållningssällskapen uppdragas, göres i viss mån
vilkorligt.
I afseende å redaktionen af denna punkt har Riksdagen slutligen,
enär . skogstjensteman, landtmätare, landtbruksingeniör och byggnadskunnig
person i detta fall endast torde undantagsvis böra tillkallas för
att meddela upplysningar, närmare slutet af punkten intagit föreskriften
om dessa personers biträde vid ifrågavarande förrättningar.
7:de punkten. Till förtydligande af denna punkts tredje moment
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64
hafva de i slutet deraf förekommande orden »deremot svarande belopp»
förändrats till »emot detta senare värde svarande belopp».
Då vid fråga om utsättande af ny arrendeauktion hänsyn torde böra
tagas ej blott till de vid första auktionen afgifna arrendeanbud, utan
äfven till inkomna skriftliga anbud, samt de erhållna anbuden ju äfven
kunna öfverstiga det åsätta ärende värdet, har en något förändrad lydelse
af punktens fjerde moment ansetts erforderlig.
12:te punkten. Med hänsyn till den å jord inom rikets sydligaste
län stundom hvilande arbetsskyldighet., bär Riksdagen trott sig böra
göra ett tillägg till denna punkts andra moment.
I sammanhang med denna punkt har anmärkts, att der till arrenderad
egendom hörande fiske och jagträtt icke blifvit från arrendet undantagna,
arrendator borde tillförbindas att dessa särskilda förmåner
väl vårda och utveckla, men Riksdagen har förestält sig, att någon
särskild föreskrift i sådant hänseende icke här erfordrats, då utan tvifvel
domänstyrelsen kommer att tillse, det nödiga bestämmelser i berörda
syfte varda i de särskilda arrendekontrakten intagna.
13:de punkten. Då någon inskränkning torde böra göras jemväl i
arrendatorns rätt att å egendomen upptaga dyjord, mergel, lera eller
andra jordens beståndsdelar till åkerns och ängens förbättrande,
hvarigenom må kunna förebyggas att, till följd af ett oeftertänksamt
tillgodogörande af dessa för egendomens kultur vigtiga ämnen, tillgången
på desamma för framtiden försvåras, har Riksdagen, i enlighet med
hvad komiterade jemväl föreslagit, ansett att sådana ämnen icke böra
få af arrendatorn upptagas annat än efter meddelad anvisning; och har
ett tillägg till punkten i detta syfte så mycket snarare synts kunna
göras, som domänintendenterne antagligen så ofta komma att besöka
egendomarne, att någon afsevärd ökning i deras göromål icke bör föranledas
af skyldigheten för dem att meddela sådana anvisningar, hvilka
alltså ej heller böra föranleda särskild resekostnad.
14:dé punkten. Då de förbindelser, tillträdande arrendator genom
arrendet sig ikläder, böra vara, så vidt sig göra låter, till alla delar på
förhand bestämda, har det synts olämpligt att, på sätt i denna punkt
föreslagits, ikläda tillträdande arrendator den risk, som kan vara förenad
med husröteersättningens uttagande hos frånträdaren. Obilligheten
häri framgår jemväl deraf, att tillträdaren ju icke varit i tillfälle att
öfvervaka företrädarens skötsel af egendomen och sålunda förekomma
att genom dålig hushållning husrotebrist uppkommit, hvilket deremot
ålegat domänförvaltningen. Härtill kommer, att då en tillträdande arrendator
förpligtas att städse i fullgodt stånd underhålla de å egendo
-
17
Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 64.
men befintliga byggnader, han äfven synes böra ega rätt att desamma
i sådant skick emottaga eller, om tvister förefinnas, derför utbekomma
godtgörelse af den, med hvilken han om arrendet kontrahera^ eller domänstyrelsen.
På grund häraf har Riksdagen ansett, att den husröteersättning,
tillträdaren må finnas berättigad utfå, skall, efter afdrag af
värdet å de för hans räkning fullgjorda prestationer, honom tillhandahållas
af domänstyrelsen; hvadan ifrågavarande punkt i sådant syfte
ändrats; och hafva i enlighet härmed uti 32:dra punkten intagits erforderliga
bestämmelser angående liqvid af- och tillträdare emellan jemte
öfriga häraf betingade förändringar.
16:de punkten. Ehuruväl det bör ligga i kronans intresse, att arrendator)!
jemväl brandförsäkrar gröda och inventarier, enär i annat, fall
kronan löper risk att en genom eldsolycka utarmad arrendator icke förmår
fullgöra de honom enligt arrendekontraktet åliggande förpligtelser
har Riksdagen dock icke ansett någon föreskrift i sådant hänseende böra
här intagas, helst svårigheter torde möta att bestämma storleken af det
belopp, hvartill brandförsäkringen i detta fall borde tagas, hvadan denna
punkt alltså i oförändradt skick bibehållits.
22dra punkten. Då kronan bör tillse, det torparne å statens utarrenderade
egendomar icke betungas genom oskäligt hårda kontraktsvilkor,
har Riksdagen ansett, att, ehuru torpare visserligen å ena sidan
bör genom kontrakt tillförbindas att fullgöra de prestationer, hvilka med
torpets innehafvande äro förenade, arrendatorn å andra sidan icke bör
ega rätt att utkräfva drygare pålagor, än hvad som vid egendomens
uppskattning till utarrendering af uppskattningsnämliden beräknats af
sådan lägenhet skola utgå; och ett tillägg till förevarande punkt i sådant
syfte har derför egt rum.
23:dje punkten. I afseende å valet af de i denna punkt omförmälda
gode män har Riksdagen ansett att, om af- och tillträdare icke blifva
om valet ense, gode männen böra utses allena af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet, hvilken har att handlägga andra frågor
rörande utarrenderingen af kronans fastigheter; och då, derest jemväl
domaren i orten skulle eg a filt utse desse gode män, det varit nödigt
att föreskrifva i hvilka fall den ena eller andra myndighetens biträde
bör anlitas, hafva de i slutet af punktens första moment förekommande
orden »eller domaren i orten» ansetts böra utgå.
Då det synts vara af synnerlig vigt för arrendator att vid egendomens
emottagande erhålla tillräcklig qvantitet foder för kreaturens
uppfödande, intill dess de kunna å bete utsläppas, har Riksdagen ansett
att i arrendekontrakten böra inflyta bestämmelser* om att vårfoder till
Bill. till Riksd. Prot. 1882. 10 Sand. 1 Band. 1 Afd. 16 Håft. 3
18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
visst belopp skall af frånträdande arrendator tillträdaren utan ersättning
tillhandahållas.
Beträffande det derutöfver vid arrendets frånträdande befintliga
förråd af hö och halm, har Riksdagen, i likhet med hvad Eders Kongl.
Magt föreslagit, ansett, att detsamma bör å tillträdaren öfverlåtas mot
viss ersättning; men då foder endast undantagsvis får från egendomen
bortföras och eu stor del af dess värde ligger uti den efter dess uppstädande
uppkomna gödsel, har Riksdagen ansett, att det värde, hvarefter
foderöfverskottet må lösas, bör en gång för alla sättas till hälften
af det vid egendomens afträde i orten gångbara pris, och att ersättningen
för detta foder endast i det fall, att öfverenskommelse om priset
och qvantiteten m. m. icke kan träffas, må af gode män bestämmas.
28:de punkten. Härvid har Riksdagen ansett, att arrendator må
jemte eller i stället för borgen aflemna, förutom obligationer, andra af
vederbörande godkända säkerhetshandlingar. Sådana handlingar, exempelvis
intecknade skuldebref, torde nemligen oftare, än hvad fallet, är
med obligationer, finnas i den jordbrukande allmänhetens eg o; och för
domänstyrelsen böra större svårigheter icke möta för bedömandet af de
sålunda erbjudna handligarnes säkerhet än för afgörandet af, huruvida
stäld borgen må vara antaglig.
32:dra punkten. Slutligen har Riksdagen i denna punkt vidtagit
den förändring,'' att det i punktens andra stycke förekommande ordet
»rådstufvurätt» utbytts mot »magistrat», äfvensom att det i sista stycket
intagna ordet »kronofogden» utbytts mot »syneförrättaren».
Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj :ts förslag, att förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner och skogar må förläggas under en gemensam
styrelse, har i fråga om det af Eders Kongl. Maj:t begärda anslaget
till denna styrelse ansett skäl icke förefinnas, hvarför lönen för chefen
vid ifrågavarande styrelse skulle upptagas till högre belopp än den,
hvartill vid de under senaste åren skedda regleringar af lönerna för de
centrala administrativa embetsverken chefernes löner i allmänhet blifvit
bestämda, eller 9,000 kronor, fördelade i lön, 6,200 kronor, och tjenstgöringspenningar,
2,800 kronor; hvadan chefens löneförmåner blifvit
till nämnda belopp nedsatta. — Vidare har, beträffande aflöningsstaten
för domänstyrelsen, anmärkts, att, i olikhet med hvad i allmänhet vid
upprättandet af stater för de centrala embetsverken hittills egt rum,
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 19
någon andra gradens tjensteman icke ansetts böra i styrelsen anställas.
1 anledning häraf har också det oegentliga förhållande uppstått, att
inom ifrågavarande embetsverk, enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag, skulle
komma att finnas mot en chef för hela verket och fem byråchefer, eller
tillsammans sex chefer, endast sex, eller, med inräknande af ombudsmannen
och registratorn, åtta underlydande tjenstemän; och då, i saknad
af tjenstemän i andra graden, antagligen största delen af de i öfriga
embetsverk på sådan tjensteman ankommande göromål skulle här komma
att åläggas tjenstemännen i tredje graden, har Riksdagen förestält sig
hinder icke böra möta att, med befrielse för sistnämnda tjenstemän af
dylika göromål, till desammas bestridande anställa å jordbruksafdelningen
en och å skogsafdelningen två tjenstemän af andra graden i stället
för motsvarande antal tredje gradens tjenstemän. Härigenom vinnes
fördelen af att inom hvarje af styrelsens afdelningar finnes endast en
byråchef, hvilken, lättare än om chefsbefattningarne blefve två eller tre
inom hvarje afdelning, skulle kunna öfvervaka enheten och ordningen
i göromålens bestridande. Dertill kommer, att, så väl med afseende å
nödvändigheten af, att vid semester eller sjukdomsförfall för tjensteman
i tredje graden en underordnad tjensteman inträder i utöfvandet af hans
göromål, som ock för en jemnare befordran från lägre till högre grad
inom verket, det synts vara för en ändamålsenlig organisation af domänstyrelsen
erforderligt, att andra gradens fenster äfven i detta verk
blifva tillsatta. På grund häraf har å jordbruksafdelningen upptagits
eu tjensteman i hvardera af tredje och andra graden samt två tjenstemän
i första graden, äfvensom å skogsafdelningen en i tredje, två i
andra och fyra i första graden. — Genom dessa förändringar i den af Eders
Kongl. Maj:t framlagda aflöningsstat för domänstyrelsen åstadkommes
en besparing i kostnaden af 6,700 kronor; och kommer alltså aflöningsstatens
slutsumma att utgöra 88,300 kronor.
I afseende å de ofvan intagna vilkor, hvilka enligt Eders Kongl.
Maj:ts förslag skulle bestämmas för rättigheten att åtnjuta de nu ifrågasatta
löneförmånerna, har Riksdagen visserligen icke i hufvudsak funnit
anledning till anmärkning mot hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
hemstält; men då i några fall bestämmelser, som vid de under
senaste åren verkstälda löneregleringar för statens embets- och tjenstemän
i allmänhet influtit bland vilkoren för åtnjutande af aflöningarne,
uti nu förevarande grunder uteslutits, utan att anledningen till ett sådant
uteslutande blifvit uppgifven, bär Riksdagen, som ansett med god
ordning öfverensstämmande att, så vidt möjligt är, vid likartade befattningar
inom embetsverken fullkomligt enahanda vilkor för aflöningarnes
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
åtnjutande varda stadgade, vid förenämnda, af Eders Kongl. Maj:t nu
framlagda vilkor gjort följande ändringar och tillägg nemligen:
i första punkten, att efter ordet »stadgad» tillagts: »äfvensom derest
i eu framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad
att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,
efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade
göromål»;
i femte punkten, rörande skyldighet för tjensteman i lägre grad
att bestrida högre befattning inom verket, att sådan skyldighet jemväl
må under uppgifna vilkor inträda, när det erfordras i följd af tjensteresor;
i följande punkten, att orden: »der förhöjning af lönen efter viss
tids fortsatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad är enligt stat
medgifven» utbytts mot orden: »der förhöjning af lönen efter viss tids
försatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas»;
i sista punkten, att den der omförmälda semester, hvilken jemväl
tillkommer andra gradens tjensteman, må åtnjutas, »när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske».
Enligt hvad ofvan är meddeladt-, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att för ordnande af den lokala domänförvaltningen måtte å extra stat
anvisas dels till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen
hos länstyrelserna 60,000 kronor och dels till resekostnader
ett förslagsanslag af 20,000 kronor.
Med afseende dels derå att de för domänintendenterne föreslagna
aflöningsförmåner synts kunna nedsättas, dels derå att hinder icke bör
möta att under en och samma domänintendents tjensteområde förlägga
tvenne närgränsande län med jemförelsevis mindre antal kronogods
samt dels derå att de till domänintendenterne hörande åligganden inom
åtskilliga län otvifvelaktigt torde med fördel kunna, på sätt hittills egt
rum, anförtros åt kronobetjeningen, har Riksdagen ansett anslaget till
aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos
länsstyrelserna böra till 45,000 kronor nedsättas.
Deremot har Riksdagen icke funnit sig föranlåten att i det till
20,000 kronor beräknade anslaget till resekostnader göra någon minskning.
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i detta
ärende förekommit har Riksdagen för förvaltningen af kronans domäner
antagit följande grunder:
l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt
innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd deraf
antingen till omedelbart begagnande upplåten eller stäld under särskild
embetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden
förlagd domänstyrelse och under närmare tillsyn af en lokalförvaltning
samt utarienderas på sätt här nedan stadgas.
2:o. Innan kronan tillhörig jordegendom utarrenderas, skall skogsmarken
derifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan, kan
ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom
kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild egendom.
3:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, upplåtes jemte
jordegendomen på arrende, med rätt för arrendatorn att i öfverensstämmelse
med faststäld hushållningsplan och de närmare bestämmelser arrendekontraktet
innehåller, använda skogen till skogsfångst samt till bete,
der sådant utan men för skogens återväxt kan medgifvas; dock må, der
skogen är af betydenhet, densamma från arrendet undantagas, med rätt
för arrendatorn att erhålla årlig utsyning af husbehofsvirke till belopp,
som i arrendekontraktet angifves, hvarjemte, i händelse skogens bevakning
finnes böra åt arrendatorn uppdragas, ersättning härför må
honom tilläggas.
4:o. Arrende af kronan tillhörig jordegendom skall i allmänhet
omfatta 20 år; dock må i afbidan på skiftes eller vattenaflednings fullbordan,
så ock i händelse under närmast följande åren annat sådant
förhållande antages inträda, som på arrendevärdet väsentligen inverkar,
utarrendering ske på kortare tid. Anses större odlingsföretag böra å
en egendom utföras, ankomme på Kongl. Maj:t att, efter framställning
af domänstyrelsen, förordna, huruvida egendomen må upplåtas på arrende
för längre tid, dock ej öfver 30 år, med skyldighet för arrendatorn
att de nödiga befunna odlingarne under arrendetiden verkställa.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall
efter för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.
5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar
under ett arrende upplåtas eller en egendom i flere lotter utarrenderas.
Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott,
torfmosse eller annan lägenhet vid utarrendering af den egendom, hvartill
densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på särskildt
arrende upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom,
skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens förhållanden,
så till byggnad som in- och utegor, domänintendent eller vederbörande
kronobetjening i samråd med två i landtbruks- och affärsförhållanden
kunnige män, hvilka, jemte lika antal suppleanter, för länet i dess helhet
eller viss af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bestämd del årligen
utses, den ene af landstinget och den andre af hushållningssällskapets
förvaltningsutskott eller, der hinder härför möter, begge af landstinget,
uppgöra förslag till sättet för egendomens utarrendering, till de närmare
arrendevilkoren i afseende på nybyggnads- och andra skyldigheter
samt till den arrendeafgift, emot hvilken egendomen kan anses skäligen
böra upplåtas; egande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter som nödigt
prof vas, tillkalla skogstjensteman, landtmätare, landtbruksingeniör och
byggnads kunnig person, för att härvid biträda. Det sålunda upprättade
förslaget skall derefter, tillika med beskrifning öfver egendomen, af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande jemte eget yttrande till domänstyrelsen insändas.
7:o. Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda,
varde, efter kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse
om arrendevilkoren och det arrendevärde, domänstyrelsen
ansett egendomen böra betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet
utbjudet å offentlig auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet och å plats i orten, som af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande bestämmes, af kronofogden eller annan af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordnad kronobetjent.
Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvilka anbud, sedan det muntliga
utropet blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna
muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning.
Har förre arrendatorn egendomen väl skott, hvarom yttrande bör,
till domänstyrelsens ledning, afgifvas så väl af vederbörande uppskattningsmän
vid arrendevärderingen som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet, ege domänstyrelsen arrendet till honom ånyo upplåta
mot erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift, eller, om denna understiger
det faststälda arrende värd et, emot detta senare värde svarande
belopp.
Eljest antager styrelsen till arrendator den högstbjudande, som
för sitt anbud stält godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans frejd
icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom
under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator
23
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
olämplig. År antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrendevärdet,
icke afgifvet, bör arrendet å ny auktion utbjudas.
På styrelsen ankomme derefter att, med iakttagande af ofvan
stadgade vilkor i afseende å säkerheten samt arrendators person och
frejd, arrendet åt den vid den senare auktionen högstbjudande upplåta
eller, i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens
skötsel tills vidare efter omständigheterna förordna.
Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.
8:o. _ År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrende innehafvaren
tillförsäkrad, och har han egendomen väl brukat, hvilket tillhör
domänstyrelsen att, efter derom vid arrendeuppskattningen och af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifna yttranden, pröfva, skall arrendet,
innan detsamma offentligen utbjudes, till det faststälda arrendevärdet
hembjudas förre arrendatorn.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande,
anses optionsrätten förfallen, och varde arrendet å auktion utbjudet.
9:o. Vid utarrendering af jordegendom på kortare tid än 20 år,
äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jordegendom
hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall finner
lämpligast.
10:o. Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar bestämd och
för hvarje arrendeår erläggas vid allmän kronouppbördsstämma det kalenderår,
då arrendeåret utlöper.
ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till någon
del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin
början, må arrendatorn å samfälda området äfvensom, sedan samfälligheten
upphört, å det område, som dervid blifvit egendomen tillagdt,
kronans rätt för den arrenderade egendomens nytta begagna; iakttage
dock hvad för ty fall lag bjuder samt de af samfälligheten, så länge
den fortfar, härrörande förpligtelser, så ock efter dess upphörande den
hushållningsplan, som för dervid utbruten och egendomen tillagd skogsmark
varder faststäld.
12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller socken-''
allmänning, eller rätt till annan förmån utom egendomens område,
komme det arrendatorn till godo, der ej annorlunda i arrendekontraktet
stadgas.
Arrendator ege i ingen händelse anspråk på dagsverken eller arbetsskyldighet
från jord, som ej till egendomen hörer, eller på ersättning
derför.
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
Vid utarrendering skall iakttagas att, der ej Kongl. Maj:t på dorn
änstyrelsens framställning annorlunda förordnar, den förmån af mulbete
eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskild!, varit i
åtnjutande, från arrendet undantages.
13:o. Arrendator eger att, i den utsträckning arrendekontraktet
medgifver, begagna å egendomen befintlig torfmosse, som icke blifvit
från arrendet undantagen, äfvensom att, om tillgång finnes, enligt meddelad
anvisning upptaga dyjord, mergel, lera eller andra jordens beståndsdelar
till åkerns och ängens förbättrande.
Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbränning
erfordras tillstånd af domänstyrelsen, som jemväl bestämmer vilkoren
derför.
14:o. Arrendatorn skall städse i fullgodt stånd underhålla vid
egendomen befintliga byggnader och anläggningar.
Den husröteersättning, som afträdaren enligt syn kan kännas skyldig
utgifva, må tillträdaren uppbära på sätt, hvarom stadgas i 32:dra punkten.
15:o. Arrendator nybyggnadsskyldighet skall, der så ske kan,
före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas beskaffenhet
som kostnaden derför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet
angifvas.
Kan sådant byggnadsförslag ej på förhand uppgöras, bör, med
hänsyn till egendomens storlek och dess beskaffenhet till egor och befintliga
åbyggnader, vid arrendevärderingen föreslås och genom kontraktet
bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar, icke öfverstigande
en tiondedel af det föreslagna arrendevärdet, hvilket belopp
bör genom byggnad under arrendetiden redovisas eller vid egendomens
afträdande till kronan kontant gäldas. Inom sålunda bestämd gräns i
afseende på kostnaden, vare arrendator pligtig att, om domänstyrelsen
så påfordrar, vid egendomen utföra ny- eller ombyggnad; skolande såväl
den tid, inom hvilken det af domänstyrelsen föreskrifna byggnadsarbetet
bör vara fullbordadt, som ock byggnadens närmare beskaffenhet
och den afräkning, som derför bör eg a rum å den i kontraktet stadgade
byggnadssumman, bestämmas vid laga syn.
Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande,
må ombyggnad äf kronans hus vid egendomen icke företagas,
ej heller ny byggnad uppföras, afsedd att gå i afräkning å arrendatorns
byggnadsskyldighet.
Varder med dom än styrelsens begifvande och efter plan, som af
densamma blifvit godkänd, byggnad af arrendator uppförd, för hvilken
kostnaden är större än som motsvarar den enligt kontraktet bestämda
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 25
byggnadsskyldigheten, ankomme på domänstyrelsens pröfning, huruvida
öfverbyggnaden må arrendatorn godtgöras genom eftergift å närmaste
årens arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn;
dock bör vid bestämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den
nytta, som genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående
arrendetiden tillskyndas.
Ersättning för verkstäld öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator
enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,
skall af den nye arrendatorn gäldas, der icke i arrendekontraktet
med honom varder annorlunda bestämdt.
Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet
anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från
all byggnadsskyldighet befrias.
16:o. Arrendator åligger att, företrädesvis i brandstodsförening
för länet eller i orten, der sådan finnes, för kronans räkning ombesörja
och utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas brandförsäkring till
deras fulla, i behörig ordning uppskattade värde. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
eger dock, der anledning dertill förekommer, meddela
föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas, som om
den anstalt, der försäkringen må ega rum; börande, till ledning för
den Kongl.. Maj:ts Befallningshafvande i berörda hänseende åliggande
pröfning, vid de å kronans egendomar förekommande syner yttrande
afgifvas om åbyggnadernas brandförsäkringsvärde.
17:o. Inträffar, brandskada, vare arrendator skyldig att skadan
bota till den omfattning, domänstyrelsen bestämmer, och med den brandskadeersättning,
som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan
plan för nybyggnaden blifvit faststäld, arrendatorn brandskadeersätt--ningen i den mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, derest
kostnaden för nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen,
det Överskjutande beloppet arrendatorn godtgöras genom afräkning
å byggnadsskyldigheten, eller, om denna är fullgjord, genom
eftergift å närmaste årens arrende eller vid egendomens afträdande af
nye arrendatorn.
18:o.. Arrendator är skyldig uppföra och underhålla all den stängsel,
som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter
lag bör finnas, men är ej förbunden att inom det arrenderade området
hägnad uppehålla, der annorlunda är genom arrendekontraktet stadgadt,
eller vid laga syn finnes nödigt föreskrifva stängsel omkring ängseller
betesmark, som af ålder varit inhägnad.
Bill till Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Raft. 4
26 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
19:o. Egendomens åker och äng skola, enligt de närmare föreskrifter,
som genom arrendekontraktet meddelas, af arrendator i alla
afseenden väl häfdas och i god växtkraft hållas.
20:o. Från det i lag stadgade förbud mot foders förande från
bole må undantag kunna ega rum med domänstyrelsens begifvande
samt under de vilkor, som af densamma föreskrifvas.
Bortförande af gödsel vare ej tillåtet.
21:o. Nyodling må endast ske på de områden och under de vilkor,
som i arrendekontraktet eller sedermera på arrendators framställning,
af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmas.
Vill arrendator för det arrenderade området eller viss del deraf
i väsentlig mån förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar
han anlägga ängsvattning, skall sådant ske efter af sakkunnig person
uppgjord plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag,
likasom för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen
tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej kan
tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må, efter domänstyrelsens
pröfning, godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minskning
i ett eller derå års arrendeafgift.
22:o. Arrendator ege ej att, utan domänstyrelsens medgifvande,
borttaga å egendomen befintliga torp eller anlägga nya; och ege arrendator
ej heller att utan domänstyrelsens medgifvande pålägga egendomens
torpare afgäld eller besvär utöfver hvad ■som vid egendomens uppskattning
blifvit af uppskattning snämnden bestämdt.
23:o. För det trädesbruk samt den höstplöjning, gräsfrö- och
höstsädessådd, som afträdande arrendator, derest icke med tillträdaren
annorlunda öfverenskommes, är skyldig att året före egendomens afträdande
verkställa i enlighet med tillämpad växtföljd eller kontraktets
härutinnan meddelade bestämmelser, eger han af tillträdaren åtnjuta
ersättning, som, i händelse af tvist, bestämmes af tre gode män, af
hvilka af- och tillträdarne välja hvar sin och den tredje utses af de
sålunda valde, eller, om desse ej blifva om valet ense, af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet.
Arrendator vare pligtig att vid egendomens afträdande utan ersättning
tillhandahålla tillträdaren foder till visst belopp, som varder i arrendekontraktet
bestämdt. Det derutöfver vid arrendets frånträdande å egendomen
befintliga förråd af hö och halm skall af arrendatorn öfverlätas åt
tillträdaren mot ersättning motsvarande hälften af det i orten gångbara
pris, och hvilken ersättning, derest öfverenskommelse derom icke uppnås,
Rikadadens underd. Skrifvelse, N:o 64. 27
bestämmes af gode män i den ordning, som i nästföregående moment finnes
stadgad.
24:o. För alla, arrenderad egendom åliggande utskyld er och besvär,
med undantag af den egendomen genom skattläggning åsätta ränta
och kronotionde, ansvare arrendator utan afkortning å arrendeafgiften.
Dock må arrendator, som på grund af lagligen tillkommet beslut
fått under sin arrendetid vidkännas betydligare kostnad för byggnad af
kyrka, prestgård eller andra allmänna hus, uppförande af större broar
eller anläggning af ny landsväg, jernväg eller kanal, härför åtnjuta
godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i Kongl. kungörelsen den
16 Januari 1863.
25:o. Har, efter det arrendator antagits, fråga uppstått om vattenafledning,
deraf den arrenderade egendomen tillskyndas fördel, men
arrendator undandragit sig att i företaget deltaga, och detsamma derefter
under kronans medverkan kommit till stånd, skall arrendator från
och med arrendeåret näst efter det, då företaget blifvit afsynadt och
godkändt, å det belopp, kronan för ändamålet fått utgifva, erlägga fem
procent årlig ränta, hvilken ränta debiteras i sammanhang med arrendeafgiften.
Gitter arrendator styrka, att han icke så snart af företaget vunnit
fördel, ege domänstyrelsen för den ytterligare tid, som kan finnas skälig,
bevilja arrendatorn befrielse från berörda räntegodtgörelse.
26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt
ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom tillhörig
mark äfvensom inkom stgifvan de lägenhet emot åtnjutande afminskning
i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.
27:o. öfverlåtelse af arrende må endast med domänstyrelsens
medgifvande kunna ske.
Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege i förra
fallet den aflidnes rättsinnehafvare och i det senare konkursboet att
för den del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss
person öfverlåta, likasom, i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlemnat
endast en sterbhusdelegare, denne må öfvertaga arrendet, under
vilkor dock i samtliga dessa fall, att anmälan derom göres hos domänstyrelsen
inom sex månader efter dödsfallet eller konkursens början,
samt att den nye arrendatorn af styrelsen godkännes. Der enligt detta
stadgande rätt till arrendets öfverlåtande tillkommer sterbhus, i hvilket
flere hafva del, må på domänstyrelsen ankomma att-, då sådant finnes
utan olägenhet kunna ske, låta sterbhusdelegarne för gemensam räkning
ariendet- bibehålla och egendomens skötsel handhafva genom dertill af
28
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
sterbhusdelegarne utsedd person, som af styrelsen godkännes. Hafva i
konkurs försatt arrendators löftesmän på grund af sin borgen nödgats
något utbetala samt derför ej af konkursboet undfått godtgörelse, eller
bar konkursboet ej sedan löftesmännen inom två månader från konkursens.
början derom gjort framställning, senast två månader derefter
utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadelöse och derför
stält säkerhet, då bör åt löftesmännen tillerkännas den rätt att öfver
arrendet förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehållen.
Underlåtes anmälan, hvarom här är sagdt, eller framställes ej
inom den bestämda tiden ny arrendator eller förvaltare, som af styrelsen
godkännes, kommer arrendet, så framt det ej dessförinnan gått till
ända, att upphöra, då arrendator aflidit, första fardag sedan ett år förflutit
från den Thomedag, som infaller näst efter dödsfallet, och, vid
inträffad konkurs, första fardag efter utgången af den tid af sex månader,
inom hvilken anmälan om öfverlåtelse bort ske; och varde egendomen,
om styrelsen pröfvar skäl dertill vara, för de återstående arrendeåren
genom offentlig aktion till den högstbjudande utarrenderad, för
hvilket fall i arrendator^ bo äfvensom hos löftesmännen för den tid
deras borgen omfattar, fordringsrätt förbehålles för den förlust, som
genom arrendesummans nedgående under hvad förut bestämdt varit
dervid kan uppkomma.
28:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren bör för
en tid af minst fem år, derest arrende så länge skall fortfara, och högst
åtta år vara stäld borgen af minst två personer, de der borga en för
begge och begge för en såsom för egen skuld, och hvilkas vederhäftighet
ar af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller domaren styrkt.
Ansvarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas utöfver
den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.
Arrendator, som sådant föredrager, må antingen, jemte ställande
åt borgen lör arrendevilkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrendeafgiftens
erläggande aflemna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets
hypoteksföreningar eller af kommuner med Kongl. Maj:ts tillstånd utgifva
obligationer, eller andra af vederbörande godkända säkerlietsliandlingar
motsvarande 2 års arrendeafgift, eller ock, i stället för borgen
för uppfyllande af arrendevilkoren i deras helhet, nedsätta dylika obligationer
eller säkerhetshandlmgar till belopp, uppgående till 3 • års arrendeafgift,
dock med skyldighet för arrendatorn i båda fallen att, derest
domänstyrelsen finner anledning sådant påfordra, inom viss förelagd
tid ställa den ytterligare säkerhet styrelsen kan bestämma.
I afseende å obligationernas uppskattning gälle enahanda be -
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 29
stämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro meddelade.
Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit
stöld, skall ny borgen aflemnas, så beskaffad, som ofvan sägs; hvarförutom
arrendator åligger att, derest någon af löftesmännen dör, eller
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande finner löftesman icke vidare kunna
för vederhäftig anses, inom tre månader efter erhållet föreläggande ny
vederhäftig borgen anskaffa.
29:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegendom,
eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller öfvertagande
enligt 8:de eller 27:de punkten, bör, så vida afseende derå
skall fästas, aflemnas säkerhet, så beskaffad, som i nästföregående punkt
är stadgadt.
30:o. Underlåter arrendator, att inom föreskrifven tid erlägga
arrendeafgiften eller att iakttaga sina skyldigheter i afseende å säkerheten
för arrendevilkorens fullgörande, vare arrenderätten förverkad och
arrendator skyldig, om domänstyrelsen så fordrar, att egendomen vid
nästföljande års midfasta afträda.
Åsidosätter arrendator i öfrigt de på grund af arrendekontraktet
honom åliggande skyldigheter, eller öfverträder han de i detsamma
honom medgifna rättigheter, hafve ock förverkat arrenderätten och afträde,
derest domänstyrelsen så yrkar och sedan laga domstol derom
meddelat beslut, egendomen nästa fardag.
31:o. Då arrenderätt förverkad är, gälle i afseende å egendomens
utarrendering och kronans rätt till godtgörelse för möjligen skeende
nedsättning i arrendeafgiften hvad i 27:de punkten finnes stadgadt
för det fall, att död eller gäldbunden arrendators rättsinnehafvare icke
göra sådan anmälan om arrendets öfverlåtande eller öfvertygande som
der omförmäles.
32:o. Till utrönande, huru utarrenderad egendom skötes och
arrendevilkoren af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte
år eller oftare besigtigas af domänintendent eller den, som Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i hans ställe förordnar.
Syn å utarrenderad kronoegendom skall i stad af magistrat och
på landet af kronofogde med det antal nämndemän, som Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande bestämmer, förrättas före egendomens tillträde och
derefter under arrendetiden så ofta domänstyrelsen eller Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande finner anledning derom förordna.
Den syn, som före egendomens tillträde hålles, och hvilken har
till ändamål att bestämma såväl den ersättning, afträdaren i ena eller
.HO
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
andra hänseendet må vara skyldig utgifva eller berättigad uppbära, som
ock tillträdande arrendatorns åligganden, för såvidt desamma då kunna
blifva föremål för pröfning, skall, der icke hinder möter, förrättas under
sista året af förut löpande arrendeperiod, på lämplig årstid, då marken
är bar.
Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och hägnad m. to., som
tillkommer tillträdaren efter afdrag af värdet å de för hans räkning af
företrädaren fullgjorda prestationer, tillhandahälles honom af domänstyrelsen,
som hos den betalning sskyldige genast låter uttaga beloppet.
Kostnaden för syn, som nu är sagd, skola af- och tillträdare med
hälften hvardera gälda.
Vid syner bör domänintendent eller den, som dertill i hans ställe
af Kongl. Maj ds Befallningshafvande utses, vara såsom kronans ombud
närvarande, och jemväl skogstjensteman vara tillstädes, der Kongl. Maj ds
Befallningshafvande finner anledning derom förordna.
Mot synemäus beslut ege den, som dermed icke åtnöjes, föra talan
efter stämning till domstol inom tre månader från den dag, syneförrättningen
afslutats. Instrument öfver synen skall inom trettio dagar efter
förrättningen hos syneförrättaren hållas enskilda parter tillhanda, och
exemplar af syneinstrumentet inom samma tid till Kongl. Majds Befallningshafvande
insändas.
Vidare har Riksdagen medgifvit, dels att i fråga om utarrendering
och förvaltning af kronans domäner erforderliga bestämmelser, hvilka
icke förekomma i de nyssberörda grunderna för förvaltningen, må få af
Eders Kongl. Majd meddelas; och
dels att, der under första ordnandet af den nya förvaltningen de
nu föreslagna grunderna för utarrenderingen icke kunna utföras, hittills
gällande former för arrendeupplåtelsen måtte få tillämpas.
Sedan Riksdagen enats om dessa grunder för förvaltningen af kronans
domäner, har Riksdagen för inrättande af en för statens jordbruksdomäner
och skogar gemensam domänstyrelse, i hvilken den nuvarande
Skogsstyrelsen bör uppgå, beviljat ett anslag å ordinarie stat af 88,300
kronor att utgå i enlighet med härhos bilagda aflöningsstat;
hvarjemte Riksdagen för rättighet att åtnjuta förenämnda löneförmåner
faststält följande vilkor:
31
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidstäcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i en
framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att det ej längre
kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande.
af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter den nya arbetsordningen
sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman, som från anställning hos
Skogsstyrelsen eller Kammarkollegium öfvergår till befattning inom
motsvarande grad i den nya styrelsen, må, derest han vid regleringens
inträdande redan innehar tjenst utom dessa embetsverk, densamma bibehålla
så länge den icke är för tjenstgöringen hos styrelsen hinderlig;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit frän tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester tjensteman af lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma,
mot åtnjutande i förstnämnda tall af de för befattningen anslagna
tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
tre månader under ett år;
att, der förhöjning al lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma
32 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i
följd af frågan om verkets omorganisation;
att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och
minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller
styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det
allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gäng kan ske, åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och andra
gradens tjensteman under en och en half månad samt af första gradens
tjensteman under en månad årligen.
Slutligen har Riksdagen för ordnandet af den lokala domänförvaltningen
å extra stat för år 1883 anvisat till aflöning åt domänintendenter
och uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor;
samt till resekostnader ett förslagsanslag af 20,000 kronor.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 21 Maj 1882.
Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 64.
33
AflÖningsstat för Domän styrelsen
Tjenst- |
|||
Lön. |
görings- |
Summa. '' |
|
pennin- |
|||
gar. |
|||
Krön |
o r. . .. J |
||
1 chef ..... ............................ |
6,200 |
2,800 |
9,000 |
Jordbruksafdelningen: |
|||
1 tredje gradens tjensteman ............. |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
1 andra gradens tjensteman ........... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 första gradens tjensteman__________ |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
1 d:o |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
Skogsuf delningen: |
|||
1 tredje gradens tjensteman ............ |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
1 andra gradens tjensteman .........._. |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 d:o ......... |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
1 första gradens tjensteman ........... |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
3 d:o |
5,400 |
3.600 |
9.000 |
1 första gradens tjensteman (ombuds- |
|||
man) |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
1 d:o (registrator) |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
I förste vaktmästare .... |
800 |
300 |
1.100*) |
1 andre d:o . ...... |
500 |
300 |
800 *) |
1 d:o d:o ........................ |
500 |
300 |
800*) |
Anslag till vikariatsersättning, arfvo- |
|||
den för byggnadsplaners gransk- |
|||
ning, åt amanuenser och extra |
|||
biträden, renskrifnings- och tryck- |
|||
ningskostnader |
— |
— |
22,300 |
Inspektionsresor |
— |
— |
4,000 |
Summa |
— |
88,300 |
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med
600 kronor.
Efter 6 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 500
. kronor och efter ytterligare
5 år med 500 kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 600
kronor.
Efter 5 års tjenstgöring
kan lönen ökas med 500
, kronor ock efter ytterligare
5 år med 500 kro
nor.
1 Efter 5 års tjenstgöring
1 kan lönen ökas med 100
j kronor.
ter fri bostad, skall,
så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas
med 160 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft.
5