Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

1

N:o 42.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 Maj 1882.
>i » „ „ Andra Kammaren den 18 „ „

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts
nadiga proposition med förslag till ny förordning angående
vilkoren för tillverkning af bränvin.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7 och Memorial N:o 11 samt Sammansatta
Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 1.)

S. A. K.

Uti nådig proposition af den 4 sistlidne Januari liar Eders Kongl.
Maj:t till Riksdagen _ öfverlemnat förslag till ny förordning angående
vilkoren för tillverkning af bränvin.

Vid behandling af denna nådiga proposition har Riksdagen, under
gillande af hufvudgrunderna för författningsförslaget, dock funnit åtskilliga
förändringar i detsamma nödiga, hvilka Riksdagen nu går att
under de särskilda paragraferna i Eders Kongl. Maj:ts förslag närmare
angifva.

§§ 1, 2 och 5.

Da motsvarande bestämmelser i nu gällande förordning angående
vilkoren för tillverkning af bränvin synas Riksdagen ega vissa företräden
framför ofvanstående paragrafer, har Riksdagen ansett att de förstnämnda
böra i den nya förordningen bibehållas, dock med de formella

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 7 Höft. 1

2

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

förändringar, som erfordras för erhållande af likartad språkbehandling
i författningens olika delar.

§ 13 mom. 1.

Då man i följd af momentets ordalydelse möjligen skulle kunna
antaga, att tillverkaren förutom den särskilda afgiften af. 10 öre för
hvarje liter bränvin, hvarmed hans tillverkning understigit de i § 3
stadgade minimibelopp, skulle hafva att för sådant icke tillverkadt bränvin
erlägga skatt, men detta uppenbarligen ej kan vara meningen, har
Riksdagen ansett, att momentet bör omredigeras, på sätt bilagda författningsförslag
utvisar.

§ 19.

De i denna paragraf förekommande orden »annat slag af bränvinsnederlag
än här ofvan förmäles» har Riksdagen funnit tilläfventyrs kunna
komma att tydas derhän, att paragrafen skulle afse jemväl bränvin,
som ej vore inom landet tillverkadt. Till förekommande af eu dylik
misstydning har Riksdagen funnit, att nämnda ord böra utbytas mot
»annat nederlag af inhemskt bränvin».

§ 23 mom. 2.

Då i paragrafens 1 moment stadgas, att bränvinet skall uppmätas
och reduceras till normalstyrka förmedelst kontrollapparat, utan att undantag
från denna regel medgifves, synes det mindre egentligt att i
mom. 2 talas om bränneri, der kontrollapparat ej finnes anbragt. Riksdagen
har derföre funnit uttrycket »ej finnes anbragt» böra utbytas mot
»ej ännu hunnit anbringas».

§ 24 mom. 1.

Ehuru det af sig sjelf torde vara tydligt, att de kontrollapparater,
som af staten anskaffas och underhållas, skola utgöra statens och ej bränvinstillverkarens
egendom, har Riksdagen för undvikande af missförstånd
ansett tjenligt att härom i mom. 1 införa ett uttryckligt förklarande.

Mom. 2 och 3.

Då Riksdagen ansett billigheten fordra, att tillverkaren i allmänhet
icke ålägges forsla kontrollapparaterna längre väg än från eller till

3

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

närmaste tillgängliga jernvägsstation eller lastbrygga, har Riksdagen,
som emellertid funnit svårigheter möta att härom införa något bestämdt
stadgande, velat åtminstone lemna vederbörande en antydan i detta afseende
genom ett ändra de i båda mom. förekommande orden »den
plats inom länet, som» etc. till olämplig plats inom länet, som» etc.

Mom. 4.

Som svårighet torde möta vid att uppgöra en fullständig taxa,
enligt hvilken alla de skador, som kunna uppstå å en så pass komplicerad
mekanism som eu bränvinskontrollapparat, skola ersättas, samt
det derför synts Riksdagen sannolikt, att, äfven om en taxa faststäldes,
det likväl i enskilda fall skulle blifva af nöden att verkställa särskild
uppskattning af inträffade skador, har Riksdagen ansett orden »enligt
faststäld taxa» böra ur mom. uteslutas.

• § 25 mom. 1.

Då i Ordningsstadgan icke lämpligen torde böra meddelas detaljerade
bestämmelser om de tider, å hvilka kontrollören skall hafva att
afläsa kontrollapparaterna, utan kontrollören väl bör eg a att i öfverensstämmelse
med mera allmänna föreskrifter i berörda stadga sjelf bestämma
timmarne, då dylik afösning skall verkställas, likasom i nu
gällande ordningsstadga är föreskrifvet i fråga om bränvinets uppmätning
och gradering, så har Riksdagen ansett att de i mom. förekommande
orden »som i Ordningsstadgan bestämmas» böra utbytas mot »som i enlighet
med Ordningsstadgan bestämmas».

§ 26 mom. 2.

I detta mom. föreskrifves, huru skall förfaras, då tillverkare anmäler
missnöje med kontrollapparatens mätning. Det dervid föreskrifna
vilkor för att verkstäld kontrollmätning skall leda till rättelse i tillverkningsjournalen,
eller att apparatens utslag skall öfverstiga det omedelbara
mätningsresultatet med minst 1V> %,har synts Riksdagen leda till
allt för stor stränghet emot tillverkaren, hvadan Riksdagen ansett, att
detta belopp bör nedsättas till 1 %. Dessutom har Riksdagen funnit
en mindre förändring i momentets ordalydelse böra vidtagas för att angifva,
att äfven smärre afvikelser emellan apparatens utslag och verkstäld
profmätnings resultat kunna gifva anledning till kontrollapparatens
omjustering eller utbytande emot annan.

4

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

§ 38.

Genom stadgandet i denna paragraf skulle det ansvar, som enligt
nu gällande förordning i ämnet (§ 45) drabbar förrättningsman, hvilken
utan giltig anledning anställer sådan undersökning, som i paragrafen
omförmäles, emellan klockan nio om aftonen och klockan fem om morgonen,
komma att tillämpas äfven i de fall, då dylik undersökning blifvit
å andra tider af dygnet företagen. I betraktande af svårigheten för
den, som utan resultat verkstält en undersökning, att visa, det han till
densammas företagande haft giltig anledning, har Riksdagen funnit det
mindre välbetänkt att gifva en större utsträckning än hittills åt dessa
ansvarsbestämmelser, samt derföre ansett ifrågavarande paragraf böra
ändras till öfverensstämmelse med nu gällande stadgande.

§ 41.

I denna paragraf har Riksdagen för att iakttaga ett vedertaget
språkbruk ansett det i inom. 1 förekommande uttrycket »staten» böra
utbytas mot »kronan» samt eu förändring i paragrafens ordalydelse vara
erforderlig till undvikande af oegentlighet i språkligt hänseende.

Slutligen har Riksdagen ansett, att den personliga kontrollen borde
bibehållas under någon tid efter införandet af de i författnings förslaget
omförmälda kontrollapparater. Först sedan såväl bränneriegarne som
framförallt kontrollpersonalen blifvit fullt förtrogne med apparatens
sammansättning och verksamhetssätt, bör beskattningen grundas uteslutande
på dessa apparater. I sådant syfte har Riksdagen ansett, att
bland de i författningen intagna öfvergående stadgande!! borde under
paragrafnummer 50 inflyta en föreskrift af ofvan angifna innehåll.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen funnit
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag icke kunna oförändradt
bifallas, men deremot för sin del i ett sammanhang beslutit eu
Förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin, af den lydelse
Bilagan A till denna underdåniga skrifvelse utvisar, att tillämpas från
och med den 1 Januari 1883.

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 18 Maj 1882.

Bil. A.

Förslag

till

förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin.

Art. i.

Om rättighet till bränvins tillverkning och destillering.

§ 1.

1. Bränvin må tillverkas af en hvar, som är behörig att idka
^bruksrörelse eller ock eger eller innehar i mantal satt eller särskilt
skattlagd jord; och må flera till bränvinstillverkning berättigade förena
sig i bolag^ för bedrifvande af sådan tillverkning.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,
landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjensteman,
domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson
i stad, ecklesiastik embets- eller tjensteman, kyrkobetjent, folkskolelärare,
i tjenst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, så ock
i allmänhet embets- eller tjensteman, som till följd af sin befattningkan^
komma att deltaga i beslut om bränvinstillverkning eller kontroll
derå, må dock icke befatta sig med dylik tillverkning.

3. . A ecklesiastika, civila och militära boställen, så ock å annan
kronans jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare bränvinstillverkning
förbjuden; dock vare den, som å den tid, Kong!. Förordningen
den 18 Januari 1855 angående vilkoren för bränvinstillverkning kungjordes,
. på grund af kontrakt med kronan, vederbörande myndighet,
korporation eller boställsinnehafvare, såsom brukare eller arrendator
innehade sådan jord, för sin person bibehållen vid tillåtelsen att tillverka

6

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

bränvin, på sätt om jordinnehafvare är stadgadt, likväl icke i något fall
längre än samma kontrakt gäller.

§ 2.

1. Den, som vill tillverka bränvin, utan att genom jords innehafvande
vara dertill behörig, göre derom ansökning, om han bor å landet,
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet och, om han är boende
i stad, hos Magistraten. Vid ansökningen fogas bevis, som styrker
hans behörighet. Derest sökanden finnes vara till handteringens
utöfning behörig, värde tillståndsbref för honom utfärdadt.

2. Besvär i sådan fråga anföres öfver Magistrat^ beslut hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande inom fjorton dagar och öfver Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes beslut hos Kongl. Maj:t i dess Finansdepartements
expedition inom trettio dagar efter delfåendet af beslutet.

§ 3.

1. Bränvinstillverkning skall vara tillåten från kl. 12 jui dagen
första helgfria dag i Oktober månad till första helgfria dag i Maj månad
det derpå följande året vid samma timme, så framt ej högst vigtiga
omständigheter föranleda Kongl. Maj:t att föreskrifva dess inställande
under viss tid.

2. Bränvinstillverkning må på grund af tillståndsbevis, hvarom
här nedan i § 5 sägs, under ofvan nämnda tidrymd utöfvas huru lång
tid som helst, derest ej tillverknings rätten dessförinnan upphör i följd
af Kongl. Maj:ts ofvan nämnda föreskrift eller sådan anmälan som i § 7
omförmäles.

3. Under hvarje tid, tillståndsbeviset gäller, ehvad tillverkningen
oafbrutet fortgått eller ej, vare tillverkningen minst 8,000 liter samt
derjemte begränsad mellan 500 och 5,000 liter i medeltal för hvarje
tillverkningsdygn. Stadgandet om minsta tillverkningen af 8,000 liter
gälle dock ej för de fall, att tillverkningsrättens upphörande grundar sig
på anmälan efter olyckhändelse, hvarom i § 7 sägs, eller på Kongh
Maj:ts ofvan omförmälda föreskrift. Har tillverkningsrätten upphört på
grund af anmälan efter olyckshändelse, hvarom i § 7 nämnes, skall vid
medeltalsberäkningen icke det tillverkningsdygn medtagas, hvarunder
afbrottet skedde.

4. Med tillverkningsdygn förstås tiden från kl. 12 på dagen den
ena till samma timme å nästföljande helgfria dag.

7

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

5. Bränvinstillverkning eller mäskberedning dertill vare ej medgifven
från kl. 10 om aftonen näst före sön- eller helgedag till kl- 10
om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders
begagnande undantag från denna bestämmelse skulle finnas oundgängligen
nödigt, Kongl. Maj:t vill på särskild underdånig ansökning
pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

§ 4.

För bränvinstillverkning får begagnas redskap af hvilken storlek
och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för kontrollens
handhafvande äro eller varda föreskrifna.

§ 5-

Minst fjorton dagar före den, då bränvinstillverkning är afsedd att
begynna, skall densamma hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skriftligen
anmälas, samt dervid tillika uppgifvas såväl stället för tillverkningens
bedrifvande, som ock dagen, då den skall taga sin början. Vid
anmälningsskriften fogas antingen tillståndsbref, som i § 2 omförmäles,
eller ock bevis att tillverkaren eger eller innehar i mantal satt eller särskildt
skattlagd jord. Af bolag tillämnad tillverkning skall anmälas af
någon bland bolagsmännen med uppgift på samtliga delegarne i bolaget.
Finner Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hinder icke möta för
handteringens utöfvande, varde tillståndsbevis för tillverkaren utfärdadt.

§ «•

Vill den, som anmält sig till bränvinstillverkning, afstå derifrån,
ege han hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande återkalla sin anmälan
minst åtta dagar, innan tid inträdt för sådan tillverknings utöfvande;
sker återkallelse!! senare, vare han skyldig att enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
pröfning ersätta de kostnader, som möjligen uppstå
genom kontrollörs inkallande i tjenstgöring.

§ 7.

1. Vill bränvin stillverkare före den allmänna tillverkningstidens
utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han derom gorå skriftlig anmälan
hos kontrollören minst tre dagar före utgången af det tillverk -

8

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 42.

ningsdygn, med hvilket han anmäler sig vilja afsluta tillverkningen,
dock att, om bränneri eller deri begagnad redskap genom vådeld eller
annan olyckshändelse blifvit väsentligen skadad, tillverkningsrätten må
upphöra omedelbart efter det egaren gjort skriftlig anmälan derom.
Kontrollören åligger att dels lemna tillverkaren bevis om gjord anmälan,
dels ock ofördröjligen underrätta Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
öfverkontrollör och kronobetjent om tiden för tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, der tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,
må den ej efter den utsatta tiden ega rum utan förnyad anmälan
som i § 5 sägs.

§ 8.

Om anmäld bränvinstillverkning ej företages inom fem tillverknings
dygn efter den i anmälan uppgift^ tid, eller bränvinstillverkning
afbrytes utan sådan anmälan, som i § 7 omförmäles, eller utan Kongl.
Maj:ts derom meddelade föreskrift och ej inom fem tillverkningsdygn,
det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger det
bränvinstillverkaren att för hela den tid, hvarunder tillverkningen sålunda
icke utöfvats, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inbetala på
bränneriet belöpande kontrollkostnader.

§ 9-

Bränvinstillverkning i sammanhang med pressjästberedning må af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunna medgifvas äfven under tiden
från den 1 Maj till den 1 Oktober mot vilkor, som dels i denna förordning
äro föreskrifna, dels ock ytterligare af Kongl. Maj:t pröfvas erforderliga.

§ 10.

öfver anmälningar och uppgifter, som enligt §§ 5, 6, 7 och 9 inkomma
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, läte lian förteckningar
tillställas öfverkontrollörer äfvensom i stad polismyndighet och å landet
vederbörande kronobetjent.

§ 11.

1* Vill någon under den tid, då han är till bränvinstillverkning
berättigad, å tillverkningsstället genom särskild destillering rena bränvin,
må sådant ske under tillsyn af kontrollör.

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

2. I öfrigt må bränvin rening, vare sig genom destillering eller
pa kali väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande
näringsförordning stadgas.

Art. II.

Om bränvins beskattning och uppläggande på nederlag.

§ 12.

1. För bränvin, som inom landet tillverkas, skall, med det undantag,
hvarom här nedan i mom. 3 sägs, erläggas en skatt af fyratio öre
ior hvarje, liter, så bestämd som i § .23 omförmäles. Denna skatt skall
inbetalas i landtränteri, dock hvarje gång icke för mindre än 1,500
liter. ’

,, '' ,2- ,Vid ^försel af bränvin, för hvilket skatt blifvit erlagd, må
etter hvad särskilt stadgas, åtnjutas restitution med 40,8 öre för hvarje
liter renadt och med 40 öre för hvarje liter icke renadt bränvin af
normalstyrka.

3. Från sådant nederlag, som omförmäles i § 19 och är beläget i
stapelstad vid saltsjön, må under de vilkor och kontroller, som Kono-]
Maj:t hnner för godt föreskrifva, bränvin kunna för utförsel ur riket
uttagas, utan att tillverkningsskatt derför erlägges.

4. hör bränvin, som eljest uttages från nederlag, skall med det
undantag,, som följer af § 14 inom. 1, erläggas den skatt, som är gällande
da inbetalningen sker.

*

§ 13.

. Oberäknad! den skatt, som i näst föregående paragraf är bestämd,
skall särskild afgift erläggas med 10 öre för hvarje liter bränvin,
hvarmed tillverkningen vid något bränneri öfverstiger den högsta
tillverkning, som enligt § 3 mom. 3 är tillåten. Har åter tillverkningen

!r Q r- 1 slstn.ämuda paragraf bestämda litertal, vare sig

åt o,000 liter för hela den tid tillverkningsrätten gält, eller af 500 liter
i medeltal för hvarje tillverkningsdygn, då skall erläggas eu afgift af
. ore toi hvarje liter af skilnaden mellan det minsta medgifna tillverkmngsbeloppet
och det tillverkade litertalet.

Bih,.till Rilcsd. Bröt 1882. 10 Sami. 1 Afd, 1 Band. \

2

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

2 Den i näst föregående moment bestämda särskilda afgift skall
inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande jemlikt uträkning,
som kontrollören åligger att genast lemna tillverkaren, af denne
inbetalas till landtränteri. Sker det ej, läte Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
ofördröjligen utmäta afgiften; och skall emellertid det vid
bränneri tillverkade och vid af verkningstidens slut under offentlig vard
qvarvarande bränvin utgöra pant för afgiften.

§ 14-

1. Af det bränvin, för livilket skatt ej blifvit erlagd, skola såsom
säkerhet för skatten vara liggande på nederlag minst åttio procent.
Öfver återstoden eger tillverkaren eller egaren fritt förfoga, dock med
skyldighet att före den 1 derpå följande Oktober inbetala den skatt, som
o-älde vid tiden för samma bränvins tillverkning, vid påföljd att Kongl.
Makts Befallningshafvande eljest låter ofördröjligen utmäta skatten.

2 Då bränvinsbränning afbrytes af någon bland de i § 3 mom. 6
omförmälda anledningar, må återbäring beviljas af så stor del åt erlagd
skatt, som ej motsvaras af tillverkadt bränvin. Ansökan derom, atfoljd,
der olyckshändelse vållat afbrottet, af undersökningshandlingar rörande
dennas tillkomst och förloppet dervid, ingifves till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
hvilken pröfvar ansökningen och underställer sitt beslut
Kongl. Maj:ts och rikets Kammarrätt.

§ 15-

Magasin eller rum för nederlag af bränvin skall finnas vid hvarje
bränneri, vara beläget i dess närhet och af tillverkaren uteslutande för
ändamålet upplåtet samt så inrättadt och godkändt, som ordmngsstado-an
för bränvinsbrännerierna i riket föresknfver. Sadant nederlagsmagasin
skall förses med två olika lås, hvilkas nycklar skola forvaras,
den ene hos bränvinstillverkaren och den andre hos den, som a kronans
vägnar utöfvar tillsynen öfver nederlaget. Denne åligger att fora journal
öfver nederlaget enligt föreskrifterna i ordnmgsstadgan 1 journalen
skall tillverkaren eller hans befullmäktigad^ ombud, hvarje gång
bränvin inlägges å eller uttages från nederlaget, teckna sitt, erkännande.

§ 16-

1. Bränvinstillverkan* må efter tillverkningens upphörande mot

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

nederlagsafgift hafva bränvin, dock icke under 3,000 liter, qvarliggande
å nederlag vid bränneriet, om anmälan derom blifvit gjord hos Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande minst tio dagar före tillverkningens upphörande.

2. Sättes bränneri ånyo i gång inom åtta dagar från tillverkningsrättens
upphörande, och har nederlaget emellertid icke blifvit utrymdt,
skall detta senare, på sätt i ordningsstadgan föreskrifves, öfvertagas af
den i tjenstgöring inträdande kontrollör.

3. Har åter bränneriet icke satts i gång inom åtta månader från
tillverkningsrättens upphörande och nederlaget emellertid icke blifvit
utrymdt, då må efter ny anmälan hos Kongl. Majtis Befallningshafvande
minst tio dagar före nämnda tids utgång bränvinet fortfarande ligga på
nederlag emot förnyad nederlagsafgift och i öfrigt. oförändrade vilkor.
Dylik förnyelse för högst åtta månader i sänder må under enahanda
vilkor ega rum mot ny nederlagsafgift för hvarje gång.

4. Nederlagsafgiften, som utgår med 3 kronor 75 öre för hvarje
helt tusental liter bränvin, skall beräknas

a) vid tillverknings upphörande å den myckenhet, som då tinnes
liggande å nederlaget, med afdrag likväl af hvad å nederlaget qvarlåg
vid samma tillverknings början, samt

b) vid förnyelse af nederlagsrätt enligt mom. 3 å den myckenhet,
som då qvarligger på nederlaget.

Nederlagsafgiften skall erläggas för minst 8,000 liter, äfven om
det inneliggande bränvinet ej utgör så mycket.

5. Nederlagsafgiften skall i sin helhet gäldas senast i sammanhang
med betalning af tillverkningsskatt, då uttag från nederlag första
gången sker, men bör alltid vara gulden, då tillverkning ånyo börjar
eller anmälan göres om förlängd nederlagsrätt.

6. Nederlagsafgift, som är ogulden, då tillverkning ånyo börjar,
skall Kongl. Maj tis Befallningshafvande ofördröjligen låta utmäta.

7. För den nederlagsrätt, som åtnjutes under pågående tillverkning,
erlägges ej särskild afgift.

§ 17.

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning eller
olyckshändelse i det å nederlag upplagda bränvinets litertal eller styrka,
skola ändock tillverkningsskatt och nederlagsafgift erläggas för allt det
bränvin, hvarför enligt journalen skatt är ogulden, dock vill Kongl.

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

Maj:t, der minskningen utan egarens vållande uppkommit genom olyckshändelse,
medgifva den lindring i afgifterna, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt bränvin utgör pant för ogulden skatt och
nederlagsafgift. Till ytterligare säkerhet för berörda afgifters utbekommande,
skall det bränvin, som vid tillverkningens upphörande finnes
qvar å nederlaget, vara mot eldskada försäkradt till ett värde ej understigande
afgifternas belopp; och åligger tillverkaren att vid nämnda tid
till den som öfver nederlaget utöfvar tillsyn aflemna försäkringshandlingarna
jemte behörigt bevis, att kronan eger rätt till så stor del af försäkringssumman,
som fordras för afgifternas gäldande. Går försäkringstiden
till ända,''innan nederlagsrätten upphör eller nederlaget blifvit af
kontrollör öfvertaget, på sätt i § 16 mom. 2 sägs, skall försäkringen
förnyas. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad sålunda är föreskrifvet,
vare afgifterna genast till betalning förfallna, och skall nederlaget,
enligt hvad i ordningsstadgan närmare föreskrifves, ställas under särskild
uppsigt samt kostnaden härför bestridas af nederlagets innehafvare.

§ 18.

1. Från nederlag eger bränvinstillverkare icke utbekomma mera
bränvin, än att det qvarliggande utgör minst åttio procent af allt det
tillverkade bränvin, för hvilket qvitto å erlagd skatt ej blifvit aflemnadt.
Uttag må endast ske i helt eller hela kärl, der ej fasta cisterner begagnas.
Sedan tillverkningen vid bränneriet upphört, må från nederlaget
för hvarje gång icke uttagas mindre än 1,500 liter. I öfrigt gälle
i afseende å uttagningarna de föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas.

2. Uppgår bränvin, som qvarligger å nederlag, sedan tillverkningen
upphört, ej till 3,000 liter, skall bränvinet senast inom åtta dagar
på föreskrifvet sätt uttagas från nederlaget. Sker det ej, läte Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen utmäta de afgifter, för hvilka
bränvinet utgör pant; och skall på samma sätt förfaras der nederlagsmagasin
icke blifvit utrymdt inom den i § 16 mom. 3 bestämda tid, utan
att förlängd nederlagsrätt i föreskrifven ordning inträdt.

§ 19.

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om
och under hvilka vilkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

annat nederlag af inhemskt bränvin, än här ofvan förmäles, må medgifvas,
samt förflyttning af bränvin ega rum från ett till annat nederlag.

Art. in.

Om tillsyn vid bränvinstillverkning och nederlag.

§ 20.

1. Ofverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t till erforderligt
antal att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Öfverkontrollör lyder
under chefen för byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter och åtnjuter
det arfvode samt den skjuts- och traktaments-ersättning, som i ordningsstadgan
bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då bränvin der tillverkas eller med
stöd al § 11 destilleras, utöfvas af edsvuren kontrollör. Efter förslag af
vederbörande öfverkontrollör bestämmer Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
det eller de brännerier inom länet, hvilka skola ställas under
hvarje kontrollörs tillsyn.

3. Kontrollör utses af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och lyder
i allmänhet under öfverkontrollör, men är i län, der öfverkontrollör ej
blifvit inkallad i tjenstgöring, stäld omedelbart under chefen för kontrollbyrån.

4. Kontrollör erhåller af staten under tjenstgöringstiden arfvode
till följande belopp, nemligen:

vid tillsyn å 1 bränneri ........................... 6 kr. om dagen

» » å 2 brännerier........................ 7 » » »

» » å 3 eller flera d:o.................. 8 )> » »

Kontrollör åtnjuter tillika af staten enligt gällande ordningsstadga
skjuts- och traktaments-ersättning för resa till och från tjenstgöringsområdet
äfvensom ersättning för skri!- och förseglingsmaterialier samt
postporto.

5. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eger föranstalta derom att
kontrollör på statsverkets bekostnad erhåller bostad och kost samt skjuts
inom tjenstgöringsområdet; och må ersättningen af statsmedlen i detta
hänseende utgöra för bostad och kost högst tre kronor om dagen samt
för skjuts högst hvad som motsvarar gällande skjutslega för en häst med
åkdon. Möter hinder att bereda kontrollör dessa förmåner, utan att
tillverkare derom anlitas, vare den tillverkare, som Kongl. Maj:ts Befall -

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

ningshafvande bestämmer, pligtig att emot förutnämnda ersättning lemna
kontrollören kost och eget möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å
plats, som af Kongl. Majds Befallningshafvande godkännes, och hvarje
tillverkare eller nederlagsinnehafvare pligtig att senast en timme efter
derom af kontrollören erhållen tillsägelse lemna honom skjuts af en häst
med åkdon och körsven till annat inom tjenstgöringsområdet beläget
bränneri eller nederlag eller hans bostad mot ersättning efter gällande
skjutslega. Rörande tiden, sättet och vilkoren för här ofvan bestämda
ersättningars utbetalande meddelas i ordningsstadgan föreskrifter.

6. Kontrollör vare, så länge han är i tjenstgöring, tillika tillsyningsman
å de inom hans tjenstgöringsområde befintliga nederlag. För
nederlag, som ej stå under tjenstgörande kontrollörs tillsyn, skall särskild
tillsyningsman förordnas af Kongl. Majds Befallningshafvande, som
tillika bestämmer det eller de nederlag, som skola stå under hvarje tillsyningsman
uppsigt.

7. Tillsyningsman vid nederlag, hvilken ej tillika utöfvar kontrollörstjenst
inom området, erhåller af staten dels arfvode till belopp
af fyra kronor för hvarje förrättning vid nederlaget, hvarför godtgörelse,
enligt hvad i mom. 8 sägs, icke skall lemnas af nederlagets innehafvare,
dels ock enligt gällande ordningsstadgas bestämmelser ersättning
för skjuts, skrifmaterialier och postporto.

8. Nederlagets innehafvare vare skyldig att för hvarje förrättning
utöfver en gång i veckan, som tillsyningsman på begäran vid nederlaget
verkställer, lemna honom fri skjuts eller skjutsersättning enligt
ordningsstadgans föreskrift och derjemte, i fall tillsyningsmannen ej är
tjenstgörande kontrollör inom området, arfvode af fyra kronor.

§ 21.

1. Öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän ställa sig
till efterrättelse de föreskrifter, som i ordningsstadgan äro meddelade.

2. Bränvinstillverkare ställe sig till efterrättelse _ hvad nämnda
stadga om hans åligganden innehåller samt de föreskrifter, öfverkontrollören
eller kontrollören i''enlighet med densamma meddelar.

§ 22.

1. Bränvinstillverkning må ej företagas, innan tillståndsbeviset
blifvit för kontrollören uppvisadt samt bränneriet och nederlagsmagasinet
af honom besigtigade samt befunna icke vara i strid mot ord -

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

ningsstadgans föreskrifter. Sådan besigtning bör anställas, innan tiden
för bränvinstillverkningen infaller. Varder besigtningen af kontrollör
fördröjd, förhålles som i ordningsstadgan föreskrifves. Vid besigtningen
skall kontrollören öfver bränneriet och nederlaget upprätta
beskrifning i tre exemplar, hvilka skola af honom och bränvinstillverkaren
undertecknas. Ett exemplar insändes till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
och skola kontrollören och bränvinstillverkaren till sig
taga hvardera ett.

2. Då redskap i bränneri ombytes eller förändras, skall kontrollören
likaledes, innan bränvinstillverkning må der företagas, öfver de
verkställda förändringarna upprätta beskrifning i tre exemplar, med
hvilka förfares på sätt i mom. 1 är stadgadt i afseende på der omförmälda
beskrifning.

§ 23.

1. Det tillverkade bränvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka
förmedelst eu i bränneriet uppstäld, behörigen justerad kontrollapparat.
Från hvad denne angifver afdrages för afdunstning två procent.
Återstoden utgör det bränvin, för hvilket skatt samt öfriga utgifter
beräknas och som ligger till grund för bestämmande af gränserna
för tillverknings- och nederlagsrätten.

Med bränvin af normalstyrka förstås sådant, som innehåller 50
volumprocent alkohol vid + 15° å Celsii termometer.

2. Vid bränneri, der kontrollapparat ej ännu hunnit anbringas
eller apparaten kommit i olag, skall, i enlighet med föreskrifterna i
ordningsstadgan, bränvinet på tillverkningsstället af kontrollören uppmätas
och profvas samt reduceras till normalstyrka, hvarefter så förfares
som i mom. 1 sägs om det förmedelst apparaten uppmätta bränvinet.
Bränvinstillverkaren, som bör om tiden för uppmätningen underrättas,
eger att dervid sjelf eller genom ombud vara tillstädes, utan att
dock förrättningen må för hans uteblifvande inställas. All för uppmätningen
behöflig handräckning och redskap, sådan Kongl. Maj:t den föreskrifver,
tillhandahållas af bränvinstillverkaren 3.

Skulle kontrollapparat under pågående tillverkning komma i
olag, skall tillverkaren omedelbart derom underrätta kontrollören, och
skall under dennes tillsyn apparaten frånskiljas redskapen samt särskild!
rör för spritens ledning till spritliållaren anbringas. Om förhållandet
gör kontrollören genast anmälan hos Kongl Maj:ts Befallningshafvande
och hos öfverkontrollören, der sådan finnes i tjenstgöring. Skulle kon -

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

trollören i följd af annan tjenstgöring inom området vara hindrad att
utöfva nödig tillsyn vid bränneriet, eger han att tillkalla sakkunnig person
att såsom kontrollör tjenstgöra, till dess öfverkontrollör eller Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande beslutit om kontrollens uppehållande; och
skall denne särskilde kontrollör, der så nödigt finnes, af tillverkaren
erhålla rum och kost mot den ersättning, som i § 20 mom. 5 sägs. Bet
bränvin, som tillverkats från närmast föregående afösning af kontrollapparaten,
till dess sprithållaren blifvit satt under kronans lås, beräknas
efter tillverkningens storlek under motsvarande tid, innan apparaten
kommit i olag, såvida tillförlitlig uppgift ej kan på annat sätt erhållas;
och skall i hvarje fall beräkningen underställas Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
pröfning.

§ 24.

1. Kontrollapparat anskaffas, eges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhemta
kontrollapparaten från lämplig plats inom länet, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bestämmer, samt att likaledes bestrida kostnaden för
apparatens uppsättning i enlighet med ordningsstadgan.

3. Efter tillverkningens upphörande qvarstannar kontrollapparaten
vid bränneriet under tillverkarens vård, så vida denne ej hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande anmäler sig vilja återlemna apparaten, eller
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande finner skäl att återfordra densamma*
och skall i båda dessa fall apparaten på tillverkarens bekostnad inpackas
och forslas till lämplig plats inom länet, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anvisar, allt i öfverensstämmelse med ordningsstadgan.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som
kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättas af tillverkaren.

§ 25.

1. Kontrollören skall å tider, som i enlighet med ordningsstadgan
bestämmas, afläsa kontrollapparaten, och eger bränvinstillverkaren att
dervid sjelf eller genom ombud vara tillstädes, utan att dock förrättningen
må för hans uteblifvande inställas.

2. Omedelbart efter den afläsning å kontrollapparaten, hvarom i
mom. 1 sägs, åligger tillverkaren att, på sätt ordningsstadgan föreskrifver,
under kontrollörens tillsyn låta uppmäta och å nederlaget inlägga
det bränvin, som i § 14 bestämmes.

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

3. Skulle det bränvin, som skall inläggas å nederlag, ej af tillverkaren
aflemnas, skall kronans lås sättas för sprithållaren och spritliållarerummet,
och, derest icke klockan 12 å nästföljande helgfria dagminst
åttio procent af allt det bränvin, för hvilket skatt är ogulden,
blifvit stälda till statens säkerhet, tillverkningen då afbrytas samt kontrollören
om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, som genast låter utmäta den bristande tillverkningsskatten.

§ 26.

1. Uppstår emellan bränvinstillverkare och kontrollör tvist om
bränvinets alkoholhalt, skall af bränvinet tagas prof, hvilket under bådas
försegling af tillverkaren insändes till kontrollbyrån jemte bestyrkt utdrag
af journalen för dagen. Chefen för byrån undersöker derefter eller
låter genom annan sakkunnig person undersöka profvet och meddelar
skrifligt yttrande derom till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som afgör
tvisten genom beslut, hvaröfver klagan ej må föras. Den af undersökningen
uppkommande kostnad gäldas af tillverkaren, om han tappar
tvisten, men eljest af kronan.

2. Anmäler tillverkare hos kontrollören inom sex tillverkningsdygn
före tillverkningsrättens upphörande missnöje med kontrollapparatens
mätning, skall, så fort sig göra låter, kontrollmätning verkställas
enligt ordningsstadgans föreskrifter. Om efter kontrollmätning, verkstäld
under minst tre tillverknings dygn, apparatens utslag visat sig öfverstiga
det omedelbara mätningsresultatet med en procent eller derutöfver,
då skall afdrag ske för hvad sålunda blifvit i tillverkningsjournalen
för högt upptaget, dock ej för längre tid än från den afösning, som
närmast föregick anmälan om missnöje. I afseende å kontrollapparatens
omjustering eller utbyte mot annan, förfares enligt ordningsstadgans
föreskrifter.

Kostnaden för sådan kontrollmätning åligger tillverkaren att betala,
så snart apparatens missvisning, tillverkaren till skada, ej uppgår
till en procent eller derutöfver.

§ 27.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången vid
något under hans uppsigt stäldt bränneri eller nederlagsmagasin, gifve
ofördröjligen sådant tillkänna för allmän åklagare, hvilken har att i laga
ordning anställa åtal.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sand. 1 Afd, 1 Band. 7 Hälft.

3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

Art. IV.

Om ansvar för öfverträdelser af förordningens föreskrifter.

§ 28.

1. Den som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd
eller under tid, då på grund af Kongl. Maj:ts nådiga beslut bränvinstillverkning
blifvit instäld, gälde den i § 12 stadgade tillverkningsskatt
och böte för lönbränning första gången ett med skatten lika belopp
och andra gången dubbelt. Den, som andra gången beträdes med
sådan förbrytelse, hafve derjemte förverkat rättighet att tillverka bränvin.
Skulle han ytterligare blifva dermed beträdd, erlägge tillverkningsskatt
och böte fyra gånger skattens belopp.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld drifven
redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,
som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans
rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter
500 liters tillverkning under dygn. År tillverkningen utöfvad med mera
sammansatt eller medelst ånga drifven redskap, beräknas skatten för den
myckenhet, som, efter hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst
800 liter på dygnet. I begge dessa fall skall skatten utgå för minst en
månad; men har tillverkningen blifvit utöfvad in på andra månaden, utgöres
skatt för två månader, in på tredje månaden för tre månader o. s. v.

§ 29.

Då lönbränning skett, vare de vid förbrytelsen nyttjade redskap, det i
bränneriet samt dertill hörande förvaringsrum vid beslagstillfället befintliga
bränvin och de kärl, hvari det förvaras, förbrutna. Kan det styrkas,
att någon del af bränvinet är lofligen tillverkadt, vare dock sådan
del icke förbrliten.

§ 30.

1. Den, som vid bränvinstillverkning från beskattning undansnillar
något af det bränvin, som tillverkas, eller för sådant ändamål begagnar
tillverkningsredskap eller sprithållare med dold öppning eller
afledning, hvarigenom bränvin kan lönligen uttagas, eller på något an -

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

nät sätt försnillar den skatt, som bör erläggas, eller olofligen bryter försegling
eller öppnar eller borttager lås, som kontrollör åsatt till förekommande
af det tillverkade bränvinets lönliga uttagande, eller gör åverkan
å den i bränneriet uppsatta kontrollapparaten, eller af tillverkadt
bränvin icke å den i § 25 mom. 3 utsatta senaste tid till statens säkerhet
för skatten öfverlemna!- hvad föreskrifvet är, straffes med böter från
och med 500 till och med 1,500 kronor, gälde den skatt, som belöper
sig för det undansnillade bränvinet, och hafve förbrutit redskapen, det
i bränneriet vid beslagstillfället befintliga bränvin och de kärl, i Indika
det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att
bortsmyga bränvin, vare sig från nederlaget eller under forsling från
ett nederlag till ett annat eller under utförsel till främmande ort, böte
från och med två till och med fyra gånger den tillverkningsskatt, som
för bränvinet bort utgöras, dock icke under ett hundra kronor. Föröfva!''
han sådan förbrytelse tredje gången eller oftare, dömes till fängelse
från och med en månad till och med två år; äro omständigheterna synnerligen
mildrande, då må till böter efter ofvannämnde grund dömas.

3. I fall som i mom. 2 sägs vare jemväl det förskingrade bränvinet
förverkadt.

4. Förskingrar någon bränvin, som enligt inom. 3 skall såsom förverkadt
anses, så att det ej kan tillrättaskaffas, gälde dess värde.

§ 31.

Till redskap, som enligt § 29 eller § 30 inom. 1 är förbruten, räknas
hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning och bränning
inrättad redskap äfvensom sprithållare.

§ 32.

1. Öfverträder bränvinstillverkare det förbud, som är gifvet i §
3 mom. 5, böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till och
med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn vid
malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan 5
om aftonen å sön- eller helgdag, böte bränvinstillverkare från och med
5 till och med 50 kronor.

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o i2.

§ 33.

1. För öfverträdelse af livad i § 21 mom. 2, § 23 mom. 2 och
§ 25 mom. 2 angående bränvinstillverkare stadgas vare ansvaret böter
från och med 20 till och med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar bränvin på grund af § 9 utan att samtidigt
det i ordningsstadgan bestämda minsta utbyte af jäst i medeltal
erhålles, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

§ 34.

Vägrar man den, som eger anställa undersökning i afseende å
förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, der
enligt § 44 mom. 3 undersökning får ske, böte från och med 100 till
och med 1,000 kronor.

§ 35.

1. När förbrytelse mot denna förordning åtalas, ansvare bränvinstillverkare
för hustrus, barns, tjenstefolks och vid bränneriet anstälde
arbetares gerningar, i fall bötesansvar eller förlust af redskap
eller tillverkad vara eller kärl, hvari den förvaras, ifrågakommer, derest
icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans
vetskap och vilja.

2■ Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,
fastän bränvinstillverkare icke är egare deraf, dömas förbrutna, när förbrytelse,
som medför sådan påföljd, är begången af bränneriets arrendator
eller föreståndare eller ock efter arrendatorns eller föreståndarens
föreskrift.

3. Då förbrytelse, som enligt denna förordning medför förlust af
redskap, tillverkad vara eller kärl, hvari den förvaras, blifvit begången
af annan än dessas egare, och denne senare finnes vara berättigad att
dem behålla, skall den brottslige utgifva redskapens, varans eller kär .

lens värde.

§ 36.

Bränvinstillverkare eller destilleringsidkare, som åt den vid hans
bränneri anstälde kontrollör eller tillsyningsman såsom gåfva något gifven-
eller erbjuder, böte från och med 20 till och med 200 kronor. Kon -

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

trollör eller tillsyningsman, som gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad
och miste derjemte befattningen.

§ 37.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri
eller vid nederlag, eller den, hvilken är tjenstepligtig att åtala förbrytelse
mot denna förordning, sjelf beträdas med oloflig bränvinstillverkning
eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller tillverkares försnillning
af den skatt, han bör erlägga; vai’de dömd . till fängelse eller straffarbete
från och med sex månader till och med två år. Visar han försummelse
eller vårdslöshet i fullgörande af sina åligganden, varde antingen
för alltid eller under viss tid från tjensten eller befattningen skild
eller ock fäld till högst 200 kronors böter.

§ 38.

Om undersökning, hvarom i § 44 sägs, hos någon anställes emellan
klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse
ej upptäckes, höte förrättningsmannen från och med 5 till och med 50
kronor, der han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 39.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till
deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 40.

Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,
må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna
ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället
undergå motsvarande förvandlingsstraff.

§ 41.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet
af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutne, tillfälle
med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes
särskild angifvare, läge han hälften af åklagarens andel.

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

2. Efter anmälan af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande kommer
att på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något fall åklagare
för ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande af förbrytelse mot
denna förordning gjort sig förtjent af någon särskild uppmuntran utöfver
honom möjligen tillkommande andel i ådörnda böter samt redskap
eller annat för bni tet gods.

Art. Y.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

§ 42.

r . ; '' . > , '' 1 /■ ■'' ■

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hålle allvarlig hand öfver iakttagande
af hvad i denna förordning är stadgadt.

§ 43.

1. Lands- och stadsliskaler, krono-, stads- och polisbetjente samt
de personer, hvilka särskildt förordnas att vaka öfver denna förordnings
efterlefnad, åligger att åtala förbrytelser mot densamma.

2. I öfrigt eger en hvar rättighet att för sådana förbrytelser anställa
åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot
hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken lian njuter
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjenare
mot husbondefolk under den tid de äro i tjensten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i
mom. 1, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att
denne må kunna öfvervara målets utförande.

§ 44.

1. De i § 43 mom. 1 omförmälda allmänne åklagare ega att anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att
verkställa beslag.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör, för att tillgodonjuta
det skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig
synbart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmakt eller förordnande. I orten boende eller känd krono -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42. 23

eller stadsbetjent vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.

3. Undersökningen må anställas i bränneri så ock i ett annat rum
eller byggnad, som kan begagnas för bränvinstillverkning.

§ 45.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i
beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall förut tillsägas om beslaget.

§ 46.

på beslag sker hos den, som är berättigad att tillverka bränvin
och. sig dertill behörigen anmält, må ej panna utbrytas eller någon del
af tillverkningsredskapen honom fråntagas, eller han från tillverkningens
fortsättande hindras, innan förste domstol i målet dömt redskapen förbruten,
der ej vid tillverkningen i ändamål att undansnilla bränvin från
beskattning begagnats redskap eller sprithållare med dold öppning eller
afledning, hvarigenom bränvin kan lönligen uttagas, eller åverkan skett
å kontrollapparaten.

§ 47.

Redskap, som tages i beslag, skall till förekommande af dess utbyte
mot annan af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, der ej
redskapen vid beslaget fråntages egaren, i hvilket fall den skall sättas
i allmänt förvar.

§ 48.

Vid beslag skall, till säkerhet för den skatt och de böter, som kunna
ådömas, det i bränneriet och dertill hörande förvaringsrum jemte nederlagsmagasin
befintliga, lofligen tillverkade bränvin tagas i förvar.

Öfvergående stadgande.

§ 49.

Bränvin, som ligger å nederlag vid tiden för denna förordnings
trädande i kraft, må enligt bestämmelserna i Kongl. förordningen den

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

23 Augusti 1876 angående vilkoren för tillverkning af bränvin samt ordningsstadgan
för bränvinsbrännerierna''i riket af samma dag qvarligga å
nederlaget intill den 1 Oktober det år, då denna förordning trädt i gällande
kraft, utan annan afgift än som i nämnda äldre förordning finnes
stadgad. Vill tillverkare låta sådant bränvin derefter qvarligga å nederlaget,
tillämpas för den följande tiden bestämmelserna i denna förordning.

§ so.

Vid bränneri, äfven der kontrollapparat finnes anbragt, skall derjemte
under första året, efter det denna författning trädt i gällande
kraft, eller så lång tid deraf, som befinnes erforderlig, förfaras så, som
i 23 § 2 mom. sägs. Med afseende å tillämpningen af öfriga stadganden
i 23 och 25 §§ förhålles under samma tid så, som Kongl. Maj:t i
ordningsstadgan bestämmer.