8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

N:o 40.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1882.
— _ — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, med förslag, att laga skifte,
hvarå fastställelse meddelats, må kunna under vissa förutsättningar
genom nytt skifte rubbas.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 50.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva framställningar skett om sådana ändringar
i Kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866, att,
derest till följd af sjösänknings- eller annat större vattenafledningsföretag
tillförene'' sänka egor, hvilka ingått i laga skifte, hvarå fastställelse
meddelats, undergått sådan förändring, att de kunna såsom åker häfdas,
men markens fördelning mellan delegarne icke medgifver egornas
ändamålsenliga odling och bruk, nytt skifte eller s. k. omskifte af dylik
mark med innehafvet som delningsgrund må, utan hinder af den å äldre
skiftesläggningen meddelade fastställelse, kunna, äfven om icke alla
delegarne derom åsämjas, tillvägabringas, dock endast så vida egodelningsrätt
efter föregående pröfning af förhållandena förklarat, att och
i hvilken utsträckning sådant omskifte må vara af behofvet påkalladt.

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

De i dessa framställningar närmast afsedda förhållanden äro enligt
Riksdagens åsigt sådana, att de måste ådraga sig lagstiftarens synnerliga
uppmärksamhet. Likartade förhållanden förekomma säkerligen
på flere andra orter i vårt af större och mindre vattensamlingar uppfylda
land, i hvilket af sådan anledning vattenafledningsföretag mångenstädes
egt rum.

Riksdagen har visserligen vid flera föregående tillfällen icke bifallit
väckta förslag, som afsett rubbning i vissa fall af faststäldt laga
skifte. Dessa vid föregående tillfällen icke bifallna framställningar hafva
dock haft ett annat syfte, nemligen delning af mark, som vid förut verkstäldt
laga skifte blifvit afsatt för delegarnes gemensamma behof. Sådana
delningar hafva påyrkats, icke till följd deraf, att marken undergått
förändring till sin natur, utan i de flesta fall af den orsak, att en
eller annan skiftesdelegare, möjligen flertalet bland dem, haft en annan
åsigt om lämpligheten af den ifrågavarande markens undantagande från
skiftet än den, som vid sjelfva skiftet gjort sig gällande. Den nu afsedda
nya delning föranledes åter deraf, att marken till följd af verkstäld
sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag undergått
sådan förändring till sin natur, att den samma i dess förändrade skick
icke . kan utan omskifte med fördel brukas. En lagstiftning i denna
riktning synes vara en naturlig följd af lagstiftningen om vattenafledning
för jords förbättring, ty har man nedlagt stora kostnader i ändamål
att förvandla sänka ängar eller kärr till åker, måste det vara följdrigtigt
att undanrödja de hinder för markens begagnande till åker, hviika
föranledas af det sätt, hvarpå marken förut blifvit skiftad.

Riksdagen föreställer sig, att det åsyftade ändamålet skulle vinnas
derigenom, att till 3 § Skiftesstadgan tillädes ett moment, hvarigenom
förklarades, att, när genom verkstäld sjösänkning eller annat
större vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,
att de kunna häfdas såsom åker, men hinder för deras ändamålsenliga
brukande möter deraf, att vid förut verkstäldt laga skifte
egorna erhållit en för markens häfdande såsom åker olämplig indelning
eller delvis lemnats oskiftade, nytt skifte må, utan hinder af fasts! ällelse
å det förra laga skiftet, å dessa egor verkställas; att vidare bestämmelserna
i 89 § Skiftesstadgan gjordes tillämpliga äfven på det fall
att, vid sammanträde för handläggning af fråga om dylikt omskifte,
någon delegare yrkar, att vid det förut verkstälda laga skiftet bör oförändradt
förblifva, i hvilket fall det skulle åligga skiftesmannen och gode
männen, innan vidare åtgärd i afseende å skiftesberedningen företoges
att efter föregången besigtning å marken, hvarvid dess allmänna beBih.
till Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Band. 1 Afd. 5 Häft. %

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

skaffenhet och läge borde beskrifvas, noga undersöka, om och till hvilket
omfång skifteslagets egor kunde genom omskifte i förening med
delning af mark, som till äfventyra vid laga skiftet från delning uteslutits,
eller ock genom egoutbyten, erhålla en för egornas skötsel lämpligare
indelning, i hvilken händelse förrättningen borde fortgå, hvaremot,
om det befunnes, att om skiftet, utan att i allmänhet blifva förmånligare
än det förra skiftet, skulle för delegarne medföra kostnad och
olägenhet, laga skiftet borde lemnas orubbadt och det sökta£omskiftet
inställas; och skulle skiftesmannen och gode männen hafva att i dessa
omständigheter meddela fullständigt utlåtande och dermed förfara, som
i 54 § Skiftesstadgan sägs, hvarjemte, derest omskifte afsloges, skiftessökanden
borde ensam bestå de åbragta skifteskostnaderna; samt att
slutligen tillägg gjordes dels till 69 § angående den delningsgrund, som
vid omskifte borde följas, och hvilken Riksdagen anser böra, så vidt
afser förut skiftade egor, blifva innehafvet, dels till 87 och 88 §§ angående
hvad iakttagas bör, i händelse det skulle befinnas nödigt att i
den omskiftade marken tilldela någon delegare flera skiften, än ban i
samma mark vid det förut verkstälda laga skiftet erhållit.

Riksdagen, som ansett, att ärendet lämpligen borde efter denna
allmänna utredning underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, får derföre
hos Eders Kongl. Magt i underdånighet anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida, der genom verkstäld
sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag tillförene sänka
egor undergått sådan förändring, att de kunna häfdas som åker, men
hinder för deras ändamålsenliga brukande möter deraf, att vid förut
verkstäldt laga skifte egorna erhållit en för markens häfdande såsom
åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, nytt skifte må
utan hinder af fastställelse å det förra laga skiftet, å dessa egor verkställas
på sätt ofvan är antydt, samt att, derest sådan rätt till omskifte
finnes böra medgifvas, Eders Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta och till
Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande Skiftesstadga,
som för sådant ändamål äro af nöden.

Riksdagen framhärdar o. s. v.

Stockholm den 17. Maj 1882.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1882.