in

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Detta ärende har Riksdagen nu till behandling förehaft, och har
Riksdagen funnit godt att meddela det af Eders Kongl. Maj:t, äskade
godkännande af de med Frankrike afskräde nya handels- och sjöfartstraktater.

Hvilket, till svar å den nådiga propositionen, Riksdagen härmed
får hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla; framhärdande etc.

Stockholm den 22 Mars 1882.

N:o 22.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 29 Mars 1882.
— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljade statsbidrag
till vägars anläggning och förbättring, hamn- och brobyggnader
samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar
och andra v att en aftappning sföretag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.)

S. A. K.

Riksdagen, som till behandling förehaft de dels i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, dels genom
enskilda motioner väckta frågor om statsbidrags beviljande för väg -

It

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

anläggningar och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
får härmed i underdånighet anmäla följande i anledning deraf
fattade beslut:

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o. Föi'' anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda
nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1883
bevilja 300,000 kronor, eller samma belopp, som för innevarande år blifva
till enahanda ändamål stäldt till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har
Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för år 1883 anvisat 300,000 kronor.

2:o. För väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte
sidoväg frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till
Ruskträsk, hvilket företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade
1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående
under år 1878 24,093 kronor 86 öre, under år 1879 60,000 kronor,
under år 1880 25,000 kronor, under år 1881 35,000 kronor samt
under innevarande år 80,000 kronor, eller tillsammans 224,093 kronor
86 öre; och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att till detta arbete måtte
för år 1883 anvisas ytterligare 80,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen
bifallet.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

3:o. För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder beviljade sistlidna års Riksdagför
år 1882 ett belopp af 20,000 kronor, äfvensom till understöd för
byggnader vid större fiskelägen af smärre båthamnar 30,000 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll inhemtas,
hurusom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen i sitt afgifna underdåniga
generalförslag hemstält, att förstnämnda anslagsbelopp, som utgått
med 20,000 kronor årligen utom för år 1875, då detsamma utgjorde

40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas till 70,000 kronor, och såsom

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

skal härför anfört, att dels redan inkommit flera vigtiga brobyggnadsförslag,
derför sammanlagda kostnaderna beräknats uppgå till omkring

150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad af 20,560 kronor beräknadt
strömrensningsförslag, dels ytterligare vore att emotse flera hithörande
förslag, som påkallade understöd till större belopp, än att behofvet
kunde på långt när tillfredsställas med det hittills anvisade alltför
ringa anslaget.

Då vidare anslaget å 30,000 kronor till understöd för byggande
vid större fiskelägen af smärre båthamnar, hvilket anslag afsåge uppmuntrande
och befrämjande af hafsfiske^ så att detta måtte uppbringas
till en högre utveckling, fortfarande visat sig vara behöflig!, enär nya
planer till dylika hamnanläggningar alltjemt utarbetades och ansökningar
om anslag dertill inkomme, har styrelsen hemstält, att äfven för
år 1883 samma anslag måtte till oförändradt belopp utgå.

Statsrådet och Chefen för Civildepartementet har, lika med Vägoch
Vattenbyggnadsstyrelsen, ansett eu förhöjning i anslaget till brobyggnader
och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen
borde dock enligt departementschefens åsigt äfven tillgodokomma anslaget
till smärre båthamnar, och såväl af denna grund som derföre att
det förra anslaget egentligen omfattade äfven de ändamål, för hvilka
det senare vore afsedt, har departementschefen ansett lämpligast vara,
att dessa båda anslag sammanfördes under en titel, med en något förändrad
rubrik, omfattande de med båda anslagen åsyftade ändamål;
och har Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad sålunda föreslagits,
till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder för år 1883 utaf Riksdagen äskat
ett belopp af 100,000 kronor.

Riksdagen, som inhemtat, att hos Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
för det närvarande hvila ansökningar om statsbidrag för utförande
af arbeten af ifrågavarande beskaffenhet till en beräknad kostnad af
385,435 kronor, har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande
af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1883 anvisat ett belopp af 100,000
kronor.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

4:o. Till understödjande, medelst anslag utan åtarbetalningsskyldighet,
af sädana myrut dikning av och vattenaftappning ar, som företrädesvis

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

afse att förminska frostländigheten, bär från och med 1873 års riksdag
årligen anvisats ett belopp af 80,000 kronor, att fördelas öfver hela landet
till företag, som kunde vara deraf förtjenta, med anslag, motsvarande
en tredjedel af den beräknade kostnaden.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
detta anslags höjande, för år 1883, till 150,000 kronor.

Riksdagen har inhemtat, att, sedan 1882 års förslag om fördelning
af anslagen till understödjande af vattenaftappningar till frostländighetens
minskande under sistlidne Februari månad från Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader till Eders Kongl. Maj:t ingått, hos
styrelsen qvarligga ansökningar om statsbidrag till företag af ifrågavarande
beskaffenhet, beräknade till en kostnad af sammanlagdt 936,345
kronor 71 öre, hvaraf belöper,

på Norrbottens län

» Vesterbottens ))

» Vesternorrlands ))

» Gefleborgs »

» Kopparbergs »

» Vermlands »

)) Kronobergs ))

» Jönköpings »

» Jemtlands »

och på Gotlands »

.............Kr. 242,524: 60.

............... » 558,827: 28.

............... » 22,726: —

.............. » 6,088: 23.

............... » 10,092: 76.

.............. » 52,094:27.

.............. » 16,800: —

............... » 14,000: —

.............. » 1,869: 67.

............... » 11,322: 90.

Summa kr. 936,345: 71.

För eu del af dessa aftappningar äro planerna och kostnadsförslagen
ännu ej granskade, och några af dem lära ej ifrågakomma att
annorledes än med lån understödjas.

Emellertid utvisar såväl det stora antalet af dylika ifrågasatta
vattenaftappningsföretag som det betydliga beloppet af den beräknade
kostnaden, att behofvet af understöd för ifrågavarande allmännyttiga
ändamål är större, än att detsamma kan behörigen tillgodoses med de
för närvarande till Eders Kongl. Maj:ts disposition i sådant afseende
stälda 80,000 kronor; och har Riksdagen funnit det af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna belopp), 150,000 kronor, böra för ändamålet anvisas.

Härvid har Riksdagen likväl ej ansett sig böra såsom anslag utan
äterbetalningsskyldighet bevilja hela nyss nämnda belopp 150,000 kronor.
Det må vara en sanning, att aftappningsföretag till minskande af frost -

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

ländigketen ej alltid afse omedelbar vinst. Medelbart åsyfta de likväl
beredande eller betryggande af en ekonomisk fördel för de enskilda
jordegare, hvilka besluta ett dylikt företag, och sjelfva arten af dessa
företag utesluter således ingalunda lämpligheten deraf att någon del af
det statsbidrag, som må finnas erforderligt, lemnas mot återbetalningsskyldighet.

Med beloppets förhöjning har Riksdagen ock ansett böra beredas
ej en ökad fördel åt de jordegare, som erhålla understöd för aftappningarne,
helst det i allt fall torde vara ganska svårt att tillse, att ett företag,
som kan anses lända till minskande af frostländigheten och i sådant
afseende anmäles till understöd, ej i sjelfva verket innefattar äfven ett
lönande odlingsarbete, utan fastmer och hufvudsakligen möjlighet för
Eders Kongl. Maj:t att, sedan ett större belopp blifvit stridt till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande, underlätta flera aftappningsföretags åvägabringande
samt erforderlig torrläggnings utförande i större omfattning
och till mera allmänt gagn, så att understöden komme att afse ej blott
utdikning af enstaka myrar, utan förnämligast sådana vattenaftappningsföretag,
som, egande sammanhang sins emellan och anlagda efter eu
gemensam plan, bereda gagn för hela orter.

Riksdagen är öfvertygad derom att en stor mängd jordegare, som
önska verkställa en utdikning, visserligen dertill behöfva ett statsbidrag,
men med tacksamhet och fördel kunna mottaga och begagna eu ej ringa
del deraf såsom lån mot återbetalningsskyldighet, och att således en
förändrad anordning, afseende ett och samma vattenaftappningsföretags
understödjande med såväl lån som anslag, kan genomföras, utan att möjligheten
till gagneliga sådana företags åvägabringande dermed i någon
mån förminskas.

En dylik anordning medgifver ej blott fondens ökande och derigenom
allt flera vattenaftappningsföretags befrämjande utan någon betydligt
ökad uppoffring för staten; äfven eu annan fördel följer deraf.
Det torde nemligen vara obestridligt, att ett arbetes understödjande medelst
lån lemnar större säkerhet derför att nyttan af företaget blifvit
före dess påbörjande noggrant öfvervägd, likasom ock det framtida underhållet
och således det fortvarande gagnet mera betryggas, om intressenterne
i en dem åliggande betalningsskyldighet hafva en anledning
att vidmakthålla resultatet af det nedlagda arbetet.

Riksdagen bär alltså funnit sig väl kunna för ifrågavarande ändamål
bevilja det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna belopp, 150,000 kronor;
dock har Riksdagen ansett, att deraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
bör lemnas endast samma summa som hittills, 80,000

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

kronor; hvaremot återstoden, 70,000 kronor, bör utgå såsom lån, mot
enahanda vilkor, som för åtnjutande af lånen till beredande af odlingsföretag
finnas bestämda.

Enligt de nu gällande vilkoren får anslag utan återbetalningsskyldighet
för understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
som företrädesvis afse att minska frostländigheten, lemnas till
högst en tredjedel af den beräknade kostnaden.

Riksdagen har dock ej förbisett att, vid fråga om understödjande
af arbeten till frostländighetens förminskande med såväl lån som anslag
utan återbetalning sskyldighet, fall kunna förekomma, då ett dylikt företag
skäligen bör befrämjas med statsbidrag till större andel af kostnaden
än en tredjedel. Då sålunda för ett och samma företags befrämjande
statsbidrag komme att utgå med dels lån, dels anslag, torde dock halfva
kostnaden vara den högsta andel deraf, hvarmed staten bör på detta
sätt bidraga, likasom, vid sådant understöds lemnande med lån och anslag
tillsammans, anslaget utan återbetalningsskyldighet ej lämpligen
torde höra beviljas till högre belopp än en fjerdedel af kostnaden; genom
hvilket förfaringssätt, och då fonden i dess helhet medelst tillägg
af låneandelen 70,000 kronor komme att nära fördubblas, allt flera företag
kunde blifva af dessa statsbidrag delaktiga.

Riksdagen, som i fråga om nyss angifna begränsning af statsbidragets
proportion till kostnaden kommer att här nedan, under punkten
7:o, beträffande vilkoren för statsunderstöds erhållande, meddela sitt beslut,
har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, att Riksdagen, till understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
för år 1883 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, deraf 80,000 kronor
må såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå och återstående

70,000 kronor beviljas såsom lån mot enahanda vilkor och bestämmelser,
som för åtnjutande af låneunderstöd till beredande af odlingsföretag
äro föreskrifna. -

5:o. Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag har Eders
Kongl. Maj:t för år 1883 äskat enahanda belopp, som af senare årens
Riksdagar beviljats, eller 100,000 kronor.

I en inom Första Kammaren väckt motion har föreslagits, att anslaget
till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag måtte förhöjas
till 400,000 kronor, ehuru för år 1883 dertill skulle uppföras endast

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

200,000 kronor, samt att bland annat den förändring i nu gällande vilkor
för dylika låns meddelande måtte beslutas, att hela afdiknings- och
odlingskostnaden kunde såsom lån lemnas.

Slutligen har i en inom Andra Kammaren väckt motion hemstälts,
bland annat, att Riksdagen måtte för år 1883 höja det af Eders Kongl.
Maj:t begärda utlåningsbeloppet, för torrläggning af vattensjuk odlingsbar
mark och uttappning af sjöar från 100,000 kronor till 400,000
kronor.

Riksdagen har inhemtat att, sedan innevarande års fond till understödjande
medelst lån af sådana sjösänkningsföretag, som afse vinst
af odlingsbar mark, blifvit fördelad, ännu den 6 sistlidne Februari icke
någon ansökning om erhållande af dylikt understöd fans hos Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader inneliggande, men derjemte att
i allmänhet vid disponerande af medel från ofvan nämnda fond endast
omkring 46 å 50 procent af kostnaden blifvit såsom låneunderstöd för
ifrågavarande företag vederbörande tilldelade.

Riksdagen delar visserligen ingalunda den åsigt, att hela afdiknings-
och odlingskostnaden borde såsom lån till vederbörande intressenter
utlemnas; tvärtom har det synts Riksdagen i sin ordning, att vederbörande
sjelfva tillskjuta en ej alltför ringa del af kostnaden för ett
dylikt företag, medelst hvilket afses ökad afkastning genom vinst af
odlingsbar mark; och då härtill kommer, att vid sådana arbeten utgången
ej alltid kan på förhand med säkerhet beräknas, torde jemväl detta
förhållande göra det önskvärdt, att åtminstone någon del af kostnaden
må varda af vederbörande bestridd med egna medel. Med afseende
likväl å det allmänna gagn, landets fortgående uppodling medför, och
då det synes vara af ganska stor vigt, att företagsamheten i sådant
hänseende uppmuntras derigenom att förekommande odlingsarbeten må
kunna från statens sida befrämjas medelst försträckande, då sådant behöfves,
af större andel af kostnaden än den, hvartill fonden för det närvarande
lemnar tillgång, har Riksdagen ansett någon förhöjning af fondens
nuvarande belopp vara af omständigheterna påkallad. Då emellertid
andra utvägar än statsbidrag för vederbörande jordegare förefinnas
att erhålla försträckning, då egna medel ej förslå, till odlingsföretagets
åvägabringande, och då staten ej synes böra äfventyra att genom en
plötslig, betydlig höjning af fondens belopp framkalla mindre väl beräknade
dylika arbeten eller understödja odlingar, som lika lätt utan
statsbidrag kunnat komma till utförande, har Riksdagen ansett förevarande
behof för det närvarande vara från statens sida tillräckligt till -

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

godosedt, om fonden ökas med 50,000 kronor utöfver hvad den nu utgör,
till 150,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen på det sätt bifallit
Eders Kongl. Maj:ts ofvan nämnda förslag samt omförmälda enskilda
motioner, att Riksdagen till befrämjande, medelst lån, af utdikningar
och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag för år 1883 anvisat 150,000 kronor.

6:o. Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade
1877 års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån
å 2,000,000 kronor, att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under
år 1878, samt 300,000 kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881
och 1882 och 200,000 kronor under år 1883.

Med anledning häraf bär Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande
för år 1883 af de på samma år belöpande, återstående 200,000 kronor
af detta lån; och har hvad Eders Kongl. Magt sålunda föreslagit blifvit
af Riksdagen bifallet.

7:o. I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af
statsbidrag till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har
föreslagits, att de nu gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den
27 April 1881 (N:o 69) intagna bestämmelser måtte äfven för år 1883
bibehållas.

Någon förändring i dessa bestämmelser har Riksdagen ej ansett
nödig, så mycket mindre som de tillförene gällande vilkoren vid sistlidna
års riksdag underkastades en förnyad granskning och, sedan i
följd deraf en omarbetning af desamma egt rum, någon synnerlig erfarenhet
om verkan af de meddelade, först från innevarande års början
tillämpade nya bestämmelserna ännu ej kan hafva vunnits. Deremot
har Riksdagen, beträffande statsbidrag, medelst såväl lån som anslag,
till utdikningsföretag för minskande af -frostländigheten, i öfverensstämmelse
med sina här ofvan under punkten 4:o uttalade åsigter, ansett
ett tillägg till mom. 3 af ofvan nämnda bestämmelser erforderligt; och
har Riksdagen alltså beslutat, att i afseende å de statsbidrag, som af
innevarande Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar,
brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar
och vattenaftappningar, de af sistlidna års Riksdag beslutade, i
dess underdåniga skrifvelse den 27 April 1881 (N:o 69) intagna allmänna
vilkor och föreskrifter fortfarande skola blifva gällande, endast
med tillägg i mom. 3 af dessa vilkor af en så lydande bestämmelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

»Då en och samma myrutdikning eller vattenaftappningsföretag,
afseende att minska frostländigheten, understödjes med såväl lån som
ock anslag utan återbetalningsskyldighet, må detta sammanlagda statsbidrag
ej bestämmas till högre belopp än hälften af den beräknade kostnaden
enligt den faststälda arbetsplanen, och den del deraf, som lemnas
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, ej utgöra mera än en fjerdedel
af samma kostnad; varande äfven i detta fall menighet, bolag eller
andra vederbörande skyldige att bestrida den återstående, icke af statsmedel
ansisade andelen af kostnaden för företagets fullbordande.»

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna
skrifvelse beviljade anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt
sammandrag.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 29 Mars 1882.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22. 19

Sammandrag af de utaf 1882 års Riksdag beviljade, i dess underdåniga skrifvelse N:o 22
omförmålda statsbidrag för väganlåpgningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader
samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningar.

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa
anslag och
lån.

A. Väganläggningar och
vägförbättringar:

Till fond för anläggning af
nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar...

Till väganläggning från Sor-sele kyrka till Strycksele by
jemte sidoväg från Lycksele
öfver Ulriksdal, Carlsgård
och Husbondliden till Rusk-träsk i Vesterbottens län...

300,000

80,000

—

380,000

380,000

B. Bro- och hamnbygg-nader samt vattenkom-munikationer:

Till fond för understödjande
af brobyggnader och min-dre hamnbyggnader samt
upprensning af åar och
farleder...

100,000

100,000

100,000

C. Sjösänkningar och an-dra vattenaftappnings-företag:

Till fond för understödjande
af sådana myr utdikning ar
och vattenaftappningar, som
företrädesvis afse att min-ska frostländigheten..........

Till fond för befrämjande af
utdikning ar och af tappnin-gar af sänka trakter och
sjöar till beredande af od-linqsföretaq ._ ......

80,000

—

70,000

150.000

200.000

—

För sänkning af sjöarne Hjel
maren och Qvismaren

—

80,000

420,000

500,000

Summa kronor

—

—

—

—

560,000

—

420,000

—

980,000

—