Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 2.

,1

N:0 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1882, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta förslag om åtgärder för
ordnande af affärsförhållandena mellan staten och Södertelje
kanal- och slus sv erksb olag.

Södertelje kanal- och slussverksbolags affärsförhållanden till staten,
om hvilkas ordnande motioner blifvit vid innevarande riksdagväckta,
grunda sig på Rikets Ständers beslut vid 1815 och 1828 samt
1828—1830 årens riksdagar.

Med afseende å den allmänna nyttan af detta samfärdsmedels åvägabringande
synnerligast för den inrikes handeln och de produktiva näringarna
och enär dylika företag som detta vid flera tillfällen förut
blifvit af Rikets Ständer i mer eller mindre mån understödda, medgafs
vid den första af dessa riksdagar nyssnämnda kanalbolag för kanalens
fortsättande och fullbordande af Riksbankens medel ett lån af 100,000
riksdaler specie, vid hvars erhållande bolaget afgaf förbindelse att å beloppet
till banken erlägga tre procent årlig ränta efter bankostil, som
skulle vid hvarje hälft års förlopp inbetalas, och att så snart verket
hunnit så vida fullbordas att någon revenue deraf kunde erhållas, årligen
utöfver nyssnämnda ränta afbetala fyra procent å primitiva kapitalet,
intilldess hela lånet blifvit till fullo liqvideradt, hvarjemte till
Riksbankens säkerhet för förbindelsens fullgörande bolaget pantförskref
hela kanalverket med alla dess tillhörigheter och effekter.

Vid 1823 års riksdag blef till Rikets Ständers åtgärd öfverlemnad
en af Södertelje kanalbolag genom dess direktion och revisorer
till Kongl. Maj:t ingifven skrift, innefattande dels framställning af kanalverkets
tillstånd i början af nyssnämnda år och dels bolagets underdåniga
anhållan att antingen få öfverlemna kanalen och slussverket
Bill. till Bilcsd. Prof. 1882. 4 Samt. 2 Afd. 2 Höft. 1

2, Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

till staten emot en på öfverenskommelse beroende skälig ersättning till
bolaget, som detta verk grundlagt, och utfört, eller ock att hugnas med
sådant understöd, att kanalen kunde i en framtid för sitt vigtiga ändamål
underhållas och bolaget njuta ränta å sina i och för kanalverket
utgifna penningar. Till svar härå meddelade Rikets Ständer att,
ehuru af flera anledningar någon inlösen och fortsatt förvaltning för
allmän räkning af Södertelje kanalverk icke kunde komma i fråga, Rikets
Ständer likväl funnit det bolagsintressenterne, som ej allenast
uppfylt alla de skyldigheter, de sig åtagit, utan ock genom betydliga
bidrag derutöfver ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit till
utförande af det arbete i afseende hvarå de sig förenat, utan att dittills
af sina derpå använda penningar hafva hemta! den ringaste afkomst,
såmedelst gjort sig förtjente att med ytterligare allmänt understöd
biträdas uti deras företag; och som vid bestämmandet af detta
understöd förekomme, att bolaget fortfarande vore i skuld hos Riksbanken
för det vid 1815 års riksdag bolaget beviljade lånebelopp af
100,000 riksdaler specie med ränta, hade Rikets Ständer funnit det
lämpligaste understöd, som kunde och borde bolaget förunnas, vara
det, att till näst derpå följande riksdag icke någon rånte- eller kapitalafbetalning
å bolagets berörda skuld till banken komme att fordras; hvarjemte
Rikets Ständer vid samma riksdag beviljade kanalbolaget det
kapitalunderstöd, hvarom här nedan förmäles.

Vid 1828—1830 årens riksdag blef till Riksdagens bepröfvande
från Kongl. Maj:t aflemnad en utaf direktionen för Södertelje kanalbolag
till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning att bolaget ännu
någon tid måtte förunnas understöd af statsmedel, så att det måtte
beredas en billig afkomst af sina medel och kunna underhålla kanalen
medelst afsättande af en fond till dess underhåll.

Rikets Ständer hade nemligen till förmån för detta kanalverk
förut dels beviljat anslag att utgå under egenskap af ränta till aktieegarne
å deras insatta kapital, livilket fortgick från 1806 till 1823 års
slut, dels ock, vid 1823 års riksdag, ett årligt anslag för Södertelje
kanalbolag af 15,000 r:dr banko att ifrån och med 1824 till och med
1828 utbetalas. Med anledning af kanalbolags-direktionens nyssnämnda
framställning funno Rikets Ständer vid 1828—1830 årens riksdag godt
besluta, att i ett för allt bevilja 30f)00 r:dr banko till Södertelje kanalbolag,
under vilkor att denna summa af sattes såsom fond för kanalens underhåll
och förblefve t Riksgäldskontoret innestående, emot ränta af fem
Jiir hundra årligen, intilldess behofvet af dess användande uppstode samt
bolaget derjemte förbunde sig att kanalen allt framgent underhålla och
oförskingrade bibehålla de för kanalfarten nödiga inventarier.

Sammansatta Stats- och Banho-Vtsltottets Utlåtande N:o 2.

Vid samma riksdag väcktes jemväl förslag om afskrifning af kanalbolagets
förberörda skuld till Riksbanken å 100,000 riksdaler specie.
Detta förslag ansåg Riksdagen sig icke böra bifalla, men Rikets Ständer
förordnade, att bankens fordan skulle, lika med flera andra fordringar
af samma egenskap, afskiljas från den beräknade säkra tillgången
och inom linien i bankens räkenskaper balanseras.

Å kanalbolagets nyssberörda skuld, hvilken enligt sistnämnde
Riksdags beslut fortfarande föres inom linien i bankens räkenskaper,
har någon kapitalafbetalning aldrig egt rum och ränta å lånebeloppet
har icke af bolaget erlagts längre än till och med år 1823.

Det vid* 1828—1830 årens riksdag beviljade anslaget till kanalbolaget
af 30,000 r:dr banko eller 45,000 kronor innestår fortfarande
oförminskadt hos Riksgäldskontoret och den utfästa räntan 2,250 kronor
erlägges årligen af kontoret till kanalbolaget vid slutet af Decem -

ber månad för det löpande året.

Af en utredning rörande kostnaderna för ifrågavarande kanaloch
slussverk, hvilken, uppå anmodan af 1867 års Riksdags Bankoutskott,
Fullmäktige i Riksbanken till sagda Utskott afgifvit, inhemtas:
att det för kanal- och slussverksbyggnaden tecknade aktiekapitalet

från början utgjort...............banko rd:r 120,000: — eib k:r 180,000: —

att aktieegarne sedermera

derutöfver kontant insatt... ,, „ 251,542:21.4 ,, „ 377,313:67

eller tillhopa banko rd:r 371,542: 21.4 eib k:r 557,313: 67.
att sammanlagda beloppet
af den ränta å aktiekapitalet
för kanalen, statsverket
till bolaget utbetalt,
hvilket belopp jemväl af
aktieegarne användts till

kanalbyggnaden, utgjort... „ „ 230,453: 27. n ,, „ 345,680:85

att tillfälliga inkomster
och i värde beräknade förmåner,
hvilka till kanalanläggningen
användts,

uppgått till ................. „ „ 34,748:31. ,, „ 52,122:97

i följd hvaraf och då Riksbanken
såsom ofvan nämnts,
till kanalbyggnaden år 1815

försträckt .............................. ,, ,, 100,000: — ,, ,, 150,000: —

hela anläggningen kostat... banko rd:r 736,744: 32.3 eib k:r 1,105,117: 49.

4

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Vid det förhållande att, enligt de af Kongl. Maj:t under den 8
December 1848 för bolaget faststälda regler, bolagsaktiernas antal u,tgör
1118 stycken, hvarje aktie på 500 riksdaler banko och stöld till
innehafvaren, samt att aktieegarne, på sätt ofvan förmälts, till kanalbyggnaden
af egna medel utbetalt tillhopa 557,313 kronor 64 öre, utgör
alltså det för hvarje aktie utgifna belopp 498 kronor 49 öre.

Enligt förberörda utredning och af kanalbolagets kamrerare
meddelade upplysningar har detta kanalföretag intill år 1832 blott
undantagsvis lemnat bolagsmännen någon obetydlig inkomst samt från
och med nämnda år i utdelning för hvarje aktie gifvit:
under åren 1832 — 1846 tillhopa 117 kronor eller i medeltal årligen 7
kronor 80 öre,

under åren 1847—1866 tillhopa 417 kronor 50 öre eller i medeltal årligen
20 kronor 87 £ öre, och

under åren 1867—1879 tillhopa 286 kronor, eller i medeltal årligen
20 kronor 43 öre,

motsvarande för hvar och en af dessa tre tidsperioder respektive 1,5,
4,19 och 4 procent å det verkligen inbetalda aktiebeloppet.

De senaste revisionsberättelserna öfver kanalverkets räkenskaper
och förvaltning gifva vid handen, det kanalbolagets finansiella ställning
numera är sådan att, jemte det bolagets inkomster i allmänhet
förslå till betäckande af underhållskostnaderna för kanalen samt till
årlig utdelning åt bolagsmännen af ett belopp,'' motsvarande, såsom
nyss blifvit sagdt, fulla fyra procent å det inbetalda aktiekapitalet, bolagets
tillgångar, med inberäknande af det utaf Riksdagen beviljade
och hos Riksgäldskontoret innestående anslaget af 45,000 kronor, men
utan beräkning af kanalens värde, vid 1880 års utgång uppgingo till
i det. närmaste 146,000 kronor, deraf fastigheter i Södertelje jemte
materialier och inventarier uppskattats till omkring 31,000 kronor
samt närmare 70,000 kronor utgjordes af värdepapper och i banker på
depositions- samt upp- och afskrifningsräkning insatta medel jemte
derå upplupna, vid årsafslutningen ej betalda räntor, under det att bolagets
skulder vid samma tid bestego sig till 3,040 kronor utöfver Riksbankens
omförmälda fordran å 150,000 kronor; varande till närmare
upplysning i omförmälda hänseende äfvensom angående kanalbolagets
inkomster och utgifter för nyssnämnda år 1880 härvid ur senaste revisionsberättelsen
intagen följande redogörelse öfver banalbolagets ställning
vid sistnämnda års slut:

Sammansatta Stats- och Banho-Utskottets Utlåtande N:o 2.

5

Inkomster:

Kanal- och slussafgifter ....................................... 40,179:

Intressemedel .......................................................... 4,553: 06

Diverse inkomster.........................................._..... 201: 81

Outtagen utdelning å aktier för år 1869, livilka

tillfallit bolaget............................................ 280:

och

Utgifter:

45,213: 87.

Utdelning å kanalbolagets aktier för år 1879

— 1118 st. å 20 kronor................................

Materialier och inventarier ....................................

Dagsverken ..................................................................

Aflöningar..................................................................

Pension ........................................................................

Reseersättningar m. .........................................

Diverse utgifter ........................................................

Och öfverstiga alltså inkomsterna år 1880 utgifterna
under samma år med ...................

22,360: —
1,767: 71
3,915: 99
5,229: 96
100: —
612: —
1,621: 81

35,607: 47
9,606: 40.

Skulderna,

som vid 1880 års början utgjorde
.....................................

hafva ökats med........................

till vid samma års slut bokförda
nemligen:

till inlösen af aktiekuponger
för åren 1870—1879, för
hvilka utdelning icke ut tagits

......................................

Riksbanken för derifrån erhållna
understödsmedel ......

och hafva Tillgångarne,
vid revisionsårets början utgörande
....................................

med ................................................

ökats till vid årets slut bokförda
..........................................

153,000: -40: —

153,040:

3,040: —

150,000: — 153,040: —

136,294: 16.
9,646: 40.

145,940; 56,

6

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

nemligen:

Kassabehållning vid 1880 års

slut.............................................

dito hos kanalkontoret i Söder telje

..........................................

Anslag till Södertelje kanaloch
slussverk, i Riksgäldskontoret
innestående mot 5

procent ränta ........................

Sveriges Allmänna Hypoteksbanks
obligationer, 22,425

kronor med ränta..................

Ådepositionsräkning hos Stockholms
Enskilda Bank innestående
30,000 kronor med

ränta ..........................................

Å depositionsräkning hos Aktiebolaget
Stockholms Handelsbank
innestående 10,000 kronor
med ränta ........................

Ä upp- och afskrifningsräkning
hos Riksbanken innestående
5,301 kronor 54 öre med

ränta..........................................

Å dito hosStockholmsEnskilda
Bank innestående 174kronor

37 öre med ränta ...............

Bolagets fastigheter i Södertelje

Karte-inventarium .....................

Materialier och inventarier i

Södertelje.................................

Således vid 1880 års utgång,
utöfver bokförda tillgångar,
skuld..........................................

652: 05.
78: 99.

45,000: -22,993: 33.

30,478: 26.

10,463: 89.

5,378: 92.

217: 90.
22,050: —
54: —

8,573: 22.

145,940: 56.

7,099: 44,

Vid sist hållna riksdag gjordes af Fullmäktige i Riksbanken framställning
hos dåvarande Banko-Utskott i fråga om uppgörelse med
Södertelje kanal- och slussverksbolag af dess förberörda skuld hos
Riksbanken å 150,000 kronor med ränta; och hemstäldes af bemälde
Fullmäktige i sådant afseende och efter lemnad fullständig redogörelse
af dithörande förhållanden om bemyndigande för Fullmäktige att med

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

7

kanalbolaget träffa sådan öfverenskommelse, att bolaget skulle blifva
qvitt denna sin skuld mot det att bolaget till Riksbanken erlade 50,000
kronor.

Denna Fullmäktiges framställning biträddes af Banko-Utskottet i
dess till Riksdagen afgifna utlåtande N:o 6 för år 1881.

Vid behandling af frågan i Kamrarne afslogs dock det af BankoUtskottet
afgifna förslaget hufvudsakligen med afseende derå, att vid
uppgörelse med kanalbolaget densamma icke syntes böra inskränkas
ensamt till bolagets affärer med Riksbanken, utan jemväl omfatta ordnande
af förhållandena mellan bolaget och Riksgäldskontoret i afseende
å det bolaget beviljade ofvan omförmälda kapital- och ränteanslaget,
i hvilken utsträckning åter förslag icke kunde af Banko-Utskottet vid
nästlidna riksdag afgifvas vid det förhållande att Utskottet dertill
saknade grundlagsenlig rätt samt någon motion om ordnande af förhållandena
mellan bolaget och Riksgäldskontoret då icke förelåg.

Detta hinder för åvägabringande af förslag till uppgörelse med
bolaget i afseende å dess affärsförhållanden till såväl Riksbanken som
Riksgäldskontoret är numera undanröjdt genom tre särskilda vid innevarande
riksdag i detta hänseende väckta motioner, afgifna i Första
Kammaren af Herr TF. A. Söderhielm (motion N:o 10) samt i Andra
Kammaren af Herr G. Ekdahl (motion N:o 13) och Herr C. A. Larsson
(motion N:o 61).

Dessa motioner hafva blifvit hänvisade till Banko-Utskottet, som
åter, efter att hafva i frågan inhemtat yttrande af Fullmäktige i Riksbanken,
för frågans behandling begärt sammanträde med Stats-Utskottet;
och får det Sammansatta Stats- och Banko-Utskottet, hvilket införskaffat
utlåtande i ämnet jemväl af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, i
följd häraf utlåtande i förenämnda ärende till Riksdagen härmed afgifva.

Dervid har det Sammansatta Utskottet till en början skolat redogöra
för innehållet af de väckta motionerna samt för de af Fullmäktige
i Riksbanken och Riksgäldskontoret afgifna yttrandena.

Motionärerne hafva hemstält:

Herr Söderhielm: att det vid 1830 års riksdag afsätta, i Riksgäldskontoret
innestående kapital 45,000 kronor indrages till statsverket,
efter derom lemnadt medgifvande af kanalbolaget; och

att Riksbankens inom linien bokförda fordran 150,000 kronor afföres
ur Riksbankens räkenskap;

att, uti hvilket fall som helst, Riksdagen bestämmer de vilkor,
som böra af bolaget fullgöras, för att varda befriadt från kraf för bolagets
nuvarande skuld till Riksbanken; samt

8

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

att bland dessa vilkor bör ingå den bestämmelse, att bolaget
skall af sina tillgångar afsätta en reservfond af minst 45,000 kronor,
och hålla denna fond fyld, innan utdelning till bolagets aktieegare får
eg a rum.

Herr Ekdahl: att det vid 1830 års riksdag afsätta, i Riksgäldskontoret
innestående kapital 45,000 kronor fortfarande reserveras;

att Riksbankens inom linien bokförda fordran 150.000 kronor afföres
ur Riksbankens räkenskap;

att under här ofvan gjorda förutsättning denna fordran öfverflyttas
till Riksgäldskontorets hufvudbok att der upptagas inom linien,
och att den af Riksbanken förut utöfvade kontroll öfver kanalverket
hädanefter tillkommer Riksgäldskontoret;

att, efter derom lemnadt medgifvande af kanalbolaget, ränta å nyssnämnda
45,000 kronor icke vidare eger rum;

att, uti hvilket fall som helst, Riksdagen bestämmer de vilkor,
som böra af bolaget fullgöras för att vara befriadt från kraf för bolagets
nuvarande skuld till Riksbanken eller efter öfverflyttningen till
Riksgäldskontoret; samt

att bland dessa vilkor bör ingå den bestämmelse att bolaget
skall af sina tillgångar afsätta en reservfond af 45,000 kronor och
hålla denna fond fyld, innan utdelning till bolagets aktieegare får
eg a rum;

och Herr Larsson: att Riksdagen måtte förständiga Herrar Fullmäktige
i Riksbanken att i laga ordning utsöka bankens längesedan
till betalning förfallna fordran hos bolaget för Södertelje kanal, etthundrafemtio
tusen kronor jemte tre procent derå löpande ränta från
den 1 Januari 1829 till full liqvid sker; och torde Herrar Fullmäktige
i sammanhang härmed bemyndigas att ingå eu sådan förlikning med
kanalbolaget att, om de i Riksgäldskontoret innestående 45,000 kronor
qvitteras och 55,000 kronor inom lämplig tid liqvideras till Riksbanken,
kanalbolaget återfår sin i banken förvarade originalförbindelse å 150,000
kronor.

Fullmäktige i Riksbanken hafva föreslagit, att i och för gäldande
af kanalbolagets ifrågavarande skuld till banken samt bestämmande af
statens och kanalbolagets blifvande förhållanden måtte bestämmas följande
vilkor:

att kanalbolaget från och med 1882 års början afsade sig all
ränta å sitt hos Riksgäldskontoret innestående kapital 45,000 kronor;

att kanalbolaget under åren 1882 med 1891 årligen till Riksgäldskontoret
inbetalte 4,500 kronor, hvilka skulle räntefritt innestå

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 9

hos Riksgäldskontoret och läggas till förenämnda kapital å 45,000 kronor
för att uppbringa detsamma till 90,000 kronor;

att detta kapital skulle innestå hos Riksgäldskontoret för att, ifall
Södertelje kanal genom opåräknade händelser drabbades af sådana
större skador, hvilkas afhjelpande fordrade större utgifter än som med
kanalens vanliga inkomster kunde betäckas, efter Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
pröfning hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande
af kanalen i behörig! skick;

att, när större eller mindre del af förenämnda 90,000 kronor blifva
till bolaget utbetaldt, bolaget skulle, så fort dess inkomster medgåfve,
detsamma jemte fem procent årlig ränta derå återbetala, utan att
få under någon form göra utdelning till bolagets delegare, förrän skulden
blifvit, till fullo gulden; samt

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skulle ega att årligen tillsätta
eu revisor för att deltaga i granskningen af kanalbolagets räkenskaper
och förvaltning äfvensom i öfrigt, på sätt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
funne behöflig!, vidtaga åtgärder för tillsyn deröfver, att
kanalen blefve i alla delar behörigen underhållen.

Derest styrelsen för kanalbolaget, efter bolagets dertill i behörig
ordning gifna bemyndigande, med Fullmäktige i Riksgäldskontoret
träffade aftal i öfverensstämmelse med förestående vilkor, föreslogo
vidare Fullmäktige i Riksbanken, att kanalbolagets förbindelse å 100,000
rdr banko borde aflemnas till Fullmäktige i Riksgäldskontoret för att
till kanalbolaget återställas.

Om åter kanalbolaget vägrade att antaga de erbjudna vilkoren,
borde Fullmäktige i Riksbanken erhålla föreskrift att från kanalbolaget
utkräfva tio förflutna års räntor å lånet samt att vidare år från år utfordra
räntan å detsamma.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, som ansett remissen till dem endast
afse inhemtande af deras yttrande öfver de särskilda förslagen
dels i fråga om den i Riksgäldskontoret innestående fonden för Södertelje
kanals underhållande, dels ock om öfverflyttande till Fullmäktige
i Riksgäldskontoret af den Fullmäktige i Riksbanken hittills åliggande
tillsynen öfver kanalen, hafva tillkännagifvit, att de, från den synpunkt
de sålunda ansett sig böra betrakta frågan, ej hade något att erinra
mot Bankofullmäktiges ofvanberörda förslag, hvars antagande de alltså
tillstyrkte.

Från Fullmäktiges i Riksbanken förberörda förslag har en af
Fullmäktige, Herr Diss Olof Larsson, varit skiljaktig, i det han, med
vidhållande af sina vid ärendets behandling hos Fullmäktige nästlidna
år uttalade åsigter, föreslagit att bolagets hela skuld till Riksbanken
Bill. till Biksd. Prof. 1882. é Samt. 2 Afd. 2 Käft. 2

10 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

skulle få afskrifvas, derest bolaget före innevarande års utgång till
banken kontant inbetaide 55,000 kronor och derjemte medgåfve att dess
fordran i Riksgäldskontoret å 45,000 kronor jemväl finge afskrifvas.

Bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva Herrar Friherre Nordenfalk
och Abergsson varit af olika mening med de öfrige och
tillstyrkt en uppgörelse med Södertelje kanalbolag på följande vilkor:

att den hos Riksgäldskontoret innestående reservfonden, 45,000
kronor, derstädes bibehålies för det dermed afsedda ändamål;

att bolaget från och med år 1882 afsäger sig vidare ränta å berörda
reservfond, mot det att från sagda tid å bolagets kapitalskuld
till Riksbanken afskrifves ett belopp af 45,000 kronor;

att Riksbankens räntefordran för tiden från och med år 1824 till
och med år 1881 helt och hållet efterskänkes;

att bolaget infriar den återstående skulden till Riksbanken, 105,000
kronor, medelst ny till Riksgäldskontoret stäld förbindelse, hvarigenom
bolaget åtager sig att från och med år 1882 erlägga en annuitet af
5 procent å 105,000 kronor, deraf beräknas den i ursprungliga förbindelsen
utfästa ränta af 3 procent å oguldna beloppet och återstoden
utgör kapitalafbetalning;

att de belopp, som på grund häraf inflyta i afbetalning å kapitalskulden,
läggas till ofvannämnda hos Riksgäldskontoret innestående
reservfond, hvaremot Riksgäldskontoret till Riksbanken öfverlemna!- de
från bolaget såsom ränta ingående medel;

att, ifall Södertelje kanal drabbas af sådana betydligare skador,
hvilkas afhjelpande fordrar större utgifter, än som med kanalens vanliga
inkomster kunna betäckas, erforderligt belopp af meranämnda
reservfond skall, efter Fullmäktiges i Riksgäldskontoret pröfning, hållas
bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt
skick, med skyldighet för bolaget att, när större eller mindre del af
fondens medel uttagits, använda sin årsvinst till återbetalning deraf,
innan utdelning till bolagets delegare sker, samt

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret eg a att årligen tillsätta en
revisor, för att på bolagets bekostnad deltaga i granskningen af kanalbolagets
räkenskaper och förvaltning äfvensom i öfrigt, på sätt
Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna behöfligt, vidtaga åtgärder för
tillsyn deröfver att kanalen varder i alla delar behörigen underhållen.

Med afseende derå att Södertelje kanalbolags ifrågavarande skuld
till Riksbanken å 100,000 riksdaler specie, motsvarande, efter den från

Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 2. 11

skuldens tillkomst inträffade realisationen, i nuvarande mynt 150,000
kronor, icke mindre än tvåtredjedels århundrade förefunnits, utan att
under denna långa tid någon afbetalning af skuldens kapitalbelopp egt
rum eller ränta erlagts mer än för de åtta första åren eller till och
med år 1823, hvarefter skulden sedan år 1830 i Riksbankens räkenskaper
förts inom linien, samt då derjemte i fråga om kanalbolagets
och statens ömsesidiga affärsförhållanden till hvarandra den oegentlighet
förekommer, att på samma gång bolaget sålunda häftar i skuld
till ett af Riksdagens verk, Riksbanken, utan att på närmare 60
års tid hafva å densamma ens erlagt någon ränta, det å andra sidan
är i åtnjutande af ett för kanalverkets fortvarande bestånd bolaget
tillerkändt anslagsbelopp af 45,000 kronor, å Indika det af
ett annat Riksdagens verk, Riksgäldskontor, årligen uppbär ränta,
anser Utskottet, lika med motionärerne och de vederbörande myndighetex-,
hvilka blifvit i ärendet hörda, det vara för såväl staten som
bolaget önskvärdt, att ett ordnande af dessa gamla affärsförhållanden
må så snart ske kan komma till stånd, och detta så mycket hellre
som den form af statsunderstöd, hvithet, efter hvad ofvan nämnts,
under år 1830 tilldelats nämnda bolag, numera icke kan anses fullt
lämplig och tidsenlig samt hädanefter som hittills vid riksdagarne likasom
vid statsrevisionerna yrkanden om inbetalning af bolagets skuld
till Riksbanken säkerligen skola låta sig förspörjas intilldess nu förevarande
fråga blifvit löst och uppgörelse med bolaget kommit till stånd.

Yid åvägabringande af en sådan uppgörelse synes Utskottet hänsyn
böra tagas ej blott till bolagets ekonomiska ställning och betalningsförmåga
utan ock till det ifrågavarande kanalverkets betydelse för
samfärdseln, hvilket senare förhållande efter Utskottets uppfattning
otvifvelaktigt betingar, att uppgörelsen fotas på sådana grunder, att
kanalbolagets och kanalverkets fortfarande bestånd icke derigenom
äfventyras. Utskottet, som i betraktande häraf funnit sig icke kunna
biträda det af här ofvan omförmälda förslag, som går ut på utkräfvande
från bolaget af hela dess skuld till banken så till kapital som ogulden
ränta, har derföre vid ärendets behandling haft till ögonmärke att så
uppställa vilkoren för en uppgörelse med kanalbolaget i afseende å
dess ifrågavarande affärsförhållanden, att Riksbanken må återbekomma
så mycket af sin fordran hos bolaget, som kan finnas vara förenligt
med bolagets förmåga och intresse att äfven derefter foidfarande uppehålla
detta vigtiga och allt framgent behöfliga kommunikationsmedel. Då
emellertid ett lösgörande af dessa affärsförhållanden betingar, att bolaget
hädanefter skulle komma att gå i mistning af det anslagsbelopp
med ränta, som bolaget allt sedan år 1830 i och för kanalens vidmakt -

12 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

hållande af staten åtnjutit, men tryggheten för denna anläggnings fortfarande
bestånd krafvel'', att en fond allt framgent må vara att tillgå
för botande af större skador å kanalen, än som kunna med densammas
vanliga inkomster betäckas, har Utskottet funnit angeläget, att vid
uppgörelsen detta syfte icke förfelas och för sådant ändamål såsom en
hufvudgrund för densamma velat fästa det vilkor, att bolaget i stället
för det af Riksdagen beviljade och i Riksgäldskontoret mot ränta innestående
anslagsbeloppet 45,000 kronor, hvilka i och med uppgörelsen
skulle komma att indragas, i sagda verk insätter ett motsvarande belopp
i värdepapper att förblifva under Riksgäldskontorets vård och, så
snart större eller mindre del af beloppet för reparationers verkställande
å kanalen måste anlitas, åter af bolaget fyllas, äfvensom att, med afseende
å penningevärdets fall, denna fond efter hand än ytterligare ökas.

Utöfver mistningen af förberörda anslag af 45,000 kronor, hvilket
belopp sålunda skulle vara att betrakta såsom en afbetalning af bolagets
skuld till Riksbanken, anser Utskottet bolagets ekonomiska ställning
utan äfventyrande af dess förmåga att jemväl för framtiden
underhålla kanalen medgifva bolaget att af dess skuld till Riksbanken
ytterligare erlägga ett belopp af 60,000 kronor, under förutsättning att
detta belopp icke affordras på eu gång utan får af bolaget erläggas
genom af betalningar med mindre belopp under en följd af år. Detta
sistnämnda belopp är visserligen till siffran något större, än det af
någon motionär i ackordsväg högst ifrågasatta, men blifver genom de af
Utskottet föreslagna successiva inbetalningarne och då Utskottet ansett
någon ränta å beloppet icke böra ifrågasättas i sjelfva verket mindre
på samma gång som genom betalningssättet bolaget har lättare att
fullgöra en sådan förbindelse.

Genom en uppgörelse på de till sina hufvuddrag nu angifna grunderna
skulle kanalbolaget få efterskänkt såväl sin betydliga ränteskuld
till Riksbanken på meranämnda lån å 150,000 kronor som ock derutöfver
ett belopp af 45,000 kronor, under det att å andra sidan statens
anslag till bolaget å ett lika belopp blefve indraget och genom
bildandet, i enlighet med hvad här ofvan sagts, af en reservfond, erforderlig
trygghet bereddes derför, att denna allmännyttiga kanalledning
fortfarande komme att af bolaget hållas för trafiken öppen.

Det Sammansatta Utskottet föreslår alltså:

l:o

att i och för gäldande af Södertelje kanalbolags
ifrågavarande skuld samt bestämmande af statens och

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 13

kanalbolagets blifvande förhållanden måtte bestämmas
följande vilkor:

a) att kanalbolaget lemnar sitt samtycke dertill,
att det år 1830 af Rikets då församlade Ständer bolaget
för kanalens underhåll beviljade och i Riksgäldskontoret,
emot ränta af fem för hundra årligen, innestående
anslagsbelopp af 30,000 riksdaler banko eller
45,000 kronor med innevarande års utgång till statsverket
indrages;

b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till
Riksbanken inbetala 60,000 kronor sålunda, att 5,000
kronor erläggas under innevarande år och derefter
årligen till och med år 1893 ett lika belopp;

c) att kanalbolaget före utgången af innevarande
år 1882 till Riksgäldskontoret öfverlemnar för
att under dess vård förblifva värdepapper till belopp
af 45,000 kronor samt derförutom till Riksgäldskontoret
afgifver förbindelse att från och med år 1894 till
Riksgäldskontoret aflemna ytterligare värdepapper till
belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas till
nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma
blifvit uppbringadt till 75,000 kronor;

d) att detta kapital, å hvilket bolaget eger att
disponera afkomsten, skall innestå hos Riksgäldskontoret
för att, ifall Södertelje kanal genom opåräknade
händelser drabbas af skador, hvilkas afhjelpande
fordrar större utgifter, än som med kanalens
vanliga inkomster kunna betäckas, hållas bolaget tillhanda
för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt
skick;

e) att när större eller mindre del af förenämnda,
hos Riksgäldskontoret innestående kapital blifvit till
bolaget utbetaldt, bolaget skall, så fort dess inkomster
medgifva, detsamma återbetala, utan rättighet att. dessförinnan
få under någon form göra utdelning till bolagets
delegare; samt

f) att, så snart under loppet af innevarande år
förberörda vilkor blifvit af kanalbolaget antagna samt
värdepapper till belopp af 45,000 kronor i Riksgäldskontoret
aflemnade och ofvanomförmälda förbindelser
till sagda verk och Riksbanken afgifna, bolaget eger

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 2 Afd. 2 Eäft. 3

14

Sammansatta Stats- och Banlco-Utslcottets Utlåtande N:o 2.

att af Fullmäktige i Riksbanken återbekomma det af
bolaget den 12 December 1815 utfärdade skuldebref
å 100,000 riksdaler specie.

Skulle åter kanalbolaget vägra att antaga de för ifrågavarande
uppgörelse erbjudna vilkor, hemställes,

2:o

att Fullmäktige i Riksbanken må erhålla föreskrift
att i behörig ordning utkräfva bankens lagliga
fordran på grund af ofvannämnda skuldförbindelse af
den 12 December 1815.

Under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits hemställer
Utskottet derjemte,

.‘ko

att Fullmäktige i Riksbanken må bemyndigas att
delgifva direktionen för Södertelje kanal- och slussverks-bolag
de beslut i förénämnda fråga, som af
Riksdagen komma att meddelas, samt att vidtaga de
verkställighetsåtgärder, som i anledning af desamma
blifva erforderliga.

Stockholm den 9 Maj 1882.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Herr Grefve G. Sparre har velat anmäla, det han varit hindrad
närvara vid ärendets slutliga behandling inom Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MABCTXS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.