Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
1
N:o 66.
Ank. till Riksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. m
Memorial, med förslå// till åtskilliga stadganden i
för Riksgäldskontoret,
det nya reglementet
(R A.)
Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
det nya reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå: Riksgäldskontorets skulder;
Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda
lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. in.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne;
samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom
förslag till aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
De i härhos öfverlemnade §§ 2 och 3 omförmälda bilagor Lit. A och B
finnas aftryckta vid Utskottets memorial N:o 44.
Utskottet får härmed redogöra för de förändringar i eller tillägg till förut
gällande föreskrifter, som i de föreslagna stadgandena förekomma.
I § 2 af 1881 års reglemente finnes intaget samma års riksdags beslut angående
Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond. Då det ej synts nödigt
att nu åter upprepa berörda bestämmelse, har densamma ur motsvarande paragraf
i det nya reglementet uteslutits.
Likaså hafva ur § 3 uteslutits de i nämnda paragraf åt nu gällande reglemente
förekommande, på 1881 års riksdags beslut grundade stadganden angående
lånet åt Karlskrona-Vexiö jernvägsaktiebolag samt det staden Strömstad beviljade
tomtregleringslån; hvaremot i samma paragraf införts innevarande Riksdags, med
bifall till Stats-Utskottets utlåtande N:o 27, fattade beslut i fråga om eftergifvande
Bill. till Riksd, Prof, 1882. 4 Sami, 1 Afd. 46 Höft.
1
2 Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.
af borgensansvarigheten för de till Vessman-Barkens jernvägsaktiebolag utbetalda
två statslån.
Då utbetalning af lån från den s. k. jernvägshypoteksfonden ej vidare kan
ega rum, bar Utskottet från afdelningen om återstående utgifter till följd af beslut
vid föregående riksdagar till afdelningen om Riksgäldskontorets fordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån öfverflyttat bestämmelserna om
nämnda fond, hvilka återfinnas i § 4.
De till följd af sistlidne års riksdags beslut såsom garantifond för aktiebolaget
Sågverksegarnes Garantiförening utfärdade statsobligationer å 3,000,000
kronor äro numera från Riksgäld skontoret till vederbörande utlemnade; i följd
hvaraf ur de i § 12 förekommande bestämmelserna angående nämnda bolag uteslutits
föreskriften om dessa obligationers tillhandahållande.
Enär de af Statskontoret förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte
blifvit under år 1881 af Riksgäldskontoret godtgjorda, har ur § 22 uteslutits hvad
härom i samma paragraf af 1881 års reglemente fans intaget.
Det af sist hållna Riksdag utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret innehåller
i § 24 följande stadgande:
»För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två
tusen kronor att utgå.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
Riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen
åt Riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande
år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid
denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis
af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit,
att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige
åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,
utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad
årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse
åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.
Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att
hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad
den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl
honom ålägga.“
Stats- Utskottets Memorial .N: o 66.
o
Förändringarne i motsvarande § 24 i det nya reglementet grunda sig på
Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande N:o 60.
Förhöjningen från 5,000 till 6,000 kronor af det i § 30 omförmälda anslags
belopp föranledes af Riksdagens med bifall till Utskottets hemställan i mom. b
af dess utlåtande N:o 45 fattade beslut,
Nu gällande reglemente innehåller i § 45 ett stadgande afföljande innehåll:
“Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,
upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt.
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fasthålla betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.
I afseende på öfrig utlåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.“
De delar af berörda stadgande, i Indika Utskottet föreslår en af nuvarande
förhållanden påkallad förändring, äro med kursiv stil utmärkta. Statskontorets
skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, som vid 1879 års
slut utgjorde 16,500,000 kronor, hade vid 1880 års slut nedgått till 13,000,000
kronor och utgjorde — sedan ytterligare 1,500,000 kronor i Januari månad år
1881 af Statskontoret lyftats, men i Mars månad samma år till Riksgäldskontoret
återbetalts — vid 1881 års riksdags slut, då nu gällande reglemente utfärdades,
fortfarande 13,000,000 kronor. Af detta belopp hade Riksgäldskontoret dock ej
upplånat mera än 9,000,000 kronor och af disponibla medel förskjutit återstoden
4,000,000 kronor. Reglementsstadgandet afsåg, vid sådant förhållande, närmast
betäckande af det förskjutna beloppet. Emellertid hafva sistnämnda 4,000,000
kronor under Oktober och December månader år 1881 af Statskontoret till Riksgäldskontoret
återbetalts; ''hvarefter vid 1881 års slut och innevarande riksdags
början Statskontorets skuld utgjorde samma belopp som Riksgäldskontoret upplånat,
eller 9,000,000 kronor. Sedermera hafva under sistlidne Mars och April
månader af Statskontoret afbetalts ytterligare 4,000,000 kronor, hvarigenom Statskontorets
skuld till Riksgäldskontoret nedgått till 5,000,000 kronor.
De af Riksgäldskontoret upplånade 9,000,000 kronor åter voro anskaffade
medelst försäljning till parikurs af Riksgäldskontorets 4^2 procents obligationer
af den 1 November 1879, stälda att återbetalas sex år från deras utgifningsdag,
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
dock med Riksgäldskontoret förbehållen rätt att äfven dessförinnan, sex månader
efter uppsägning, infria dessa obligationer.
Sedan nu nyssnämnda 4,000,000 kronor under Mars och April månader innevarande
år af Statskontoret till Riksgäldskontoret återbetalts, hafva Fullmäktige i
Riksgäldskontoret, på sätt Utskottet inhemtat, ej inskränkt sin åtgärd till att endast
uppsäga och sex månader efter uppsägningen infria ett motsvarande obligationsbelopp
af 1879 års tillfälliga lån, utan hafva Fullmäktige — i det dubbla
och uppnådda syftemålet att dels, så vidt möjligt, bespara Riksgäldskontoret
ränteutgift för de 4,000,000 kronor under uppsägningstiden af sex månader och
dels hålla obligationerna, som, om de efter uppsägning inlösts, måst makuleras,
fortfarande användbara för möjligen blifvande behof — i stället för Riksgäldskontorets
räkning genast inköpt 1879 års obligationer till belopp af 4,000,000 kronor,
hvarvid betalts, för 500,000 kronor pari eller 100 %, för 1,500,000 kronor
lOOVé % och för 2,000,000 kronor IOOV2 %■
Af ofvanstående redogörelse framgår, att Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret
för lemuad kassaförstärkning för det närvarande utgör samma belopp
som Riksgäldskontorets skuld för utelöpande obligationer af 1879 års tillfälliga
lån, eller 5,000,000 kronor. I följd häraf torde det bemyndigande, hvarom
ofvanintagna § 45 handlar, ej längre böra afse upplåning för betäckande af Statskontorets
skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, utan lärer
detsamma, i öfverensstämmelse med det numera inträdda, förändrade förhållandet,
lämpligen böra innefatta rätt för Fullmäktige att mot obligationer af den i paragrafen
angifna beskaffenhet i mån af behof upplåna medel för beredande af tillgång
till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret. Utskottet tillåter sig fästa uppmärksamheten
derpå att den förändrade lydelse af pai-agrafen, Utskottet föreslagit,
i sjelfva verket, enär upplåningen ej får ske annat än i mån af behof och när
kassaförstärkning åt Statskontoret är erforderlig, ej innefattar förändring i sak;
att, då de inköpta obligationerna å 4,000,000 kronor stå till Riksgäldskontorets disposition,
något utfärdande af nya obligationer ej lärer kunna ifrågakomma med
mindre än att Statskontorets behof af kassaförstärkning, mot förmodan, komme
att öfverstiga 9,000,000 kronor och ej kunna af Riksgäldskontoret på annat sätt
än genom ny upplåning fyllas; samt att, genom intagande åt föreskriften derom
att obligationerna i hvarje fall skola infrias inom den 1 November 1885, samma
tid för ifrågavarande behofs slutliga fyllande blifvit bibehållen, som redan i sådant
hänseende för infriandet af 1879 års obligationer bestämts.
Det i § 73 föreslagna stadgande grundar sig på Riksdagens bifall till Statsutskottets
utlåtande N:o 39.
I § 77 är den förändring vidtagen att det under den 9 September 1881
utfärdade, förnyade reglementet för aktiebolaget Sågverksegarnes Garantiförening,
åberopats i stället för det äldre reglementet af den 6 Juni 1879, samt att, i
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.
o
öfverensstämmelse med det nya reglementet och sistlidne års Riksdags beslut,
uttrycket “reservfond" utbytts mot “garantifond“.
Det till § 78 gjorda tillägg är föranledt af Riksdagens, med bifall till
Utskottets utlåtande N:o 43, fattade beslut.
Stadgandet i § 79 grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande
N:o 60.
Slutligen har i den föreslagna aflöningsstaten iakttagits den förhöjda aflöning
för kassabokhållaren, hvilken Riksdagen, med bifall till Utskottets utlåtande
N:o 45, beslutat.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandeua och staterna af lika innehåll som
de motsvarande af 1881 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,
indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 15 Maj 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
Angående Kiksgiildskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affölja obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontor ds
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
n
i
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Innevarande års Riksdag har medgifvit, att J. Bergström, W. Carlberg,
N. 6. Bero, J. W. Åmans sterbhusdelegare och A. Nordlander frikallas från den
ansvarighet, hvari de på grund af borgen häfta, Bergström, Carlberg, Hero och
Åmans sterbhusdelegare för betalning, till kapital och ränta, af den vid tiden för
borgensansvarighetens eftergifvande ännu ej förfallna återstoden af det vid 1853—
1854 års riksdag till anläggning af Vessman—Barkens jernväg anvisade statslån å
200,000 kronor, samt bemälde personer och Nordlander för betalning, till kapital
och ränta, af den vid ofvan angifna tid ännu ej förfallna återstoden af det vid
1856—1858 års riksdag till fullbordande af berörda jernväg beviljade statslån å
enahanda belopp.
§ 4.
Riksdagen har år 1879 beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda Icreditanstalter, mot pant af obligationer
eller sladdförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån do, af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skulle inom den 1 Juui 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvillca jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;
f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
Stats- Utskott ds Memorial N:o 66.
9
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 5.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar kar 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket.
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maja beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
ko) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, Indika jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtniugar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckniugen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning oeh besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik.
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)
att i afseende a ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) afl annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
Bih. till Biksd. Prof.. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.
2
10
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:0) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om bostältsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.
Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 250,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.
§6.
Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.
11
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Yärtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna G och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragonc-orps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
12
Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kong!. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.
§ 7.
Riksdagen har år 1879 till Kong!. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.
§ 8.
Som sistlidne års Riksdag beslutat, att eu stambana af samma spårvidd
och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med
utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande''
af de orter och ställen, Kougl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare
undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Héllgumsjön och
vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanélfven,
samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag
af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och
enligt Kongl. Maj;ts disposition utbetala nämnda belopp, för så vidt det ännu ej
lyftats.
§ 9-
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år 1882
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
13
af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.
§ io.
Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstratiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad innehållande expeditionsoch
tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar
vid statens järnvägstrafik, har sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Majjts
förfogande ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisat 300,000
kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor.
§ Il
Till
låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
1 jo) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetaluingar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;
14
Stats- Utskottets Memorial N: o 66.
3:o) att det lånesökande bolaget", för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kong!. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan åtevbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträekningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträokningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt: och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt lör samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet''; hvarjemte ofvanberördä sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
Stats- Ut skott ds Memorial N:o 66.
15
uuderkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
S:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggniugen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta
anslag anvisa.
§ 12.
Sistlidne års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade
obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget
Sågverlcsegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under
- ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra
en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl.
Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna grunder
med följande jemkningar och tillägg, nemligen:
a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder
i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de
afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes;
börande i sistnämnda fall säkerhetshandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet
eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill
styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen
hafva hvar sin nyckel;
b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden
i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det
tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt;
c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens
försäljningsvärde; samt
d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst
Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna
sådant fordra, förordna om bolagets utredning.
16
Mats-Utskottets Memorial N:o 66.
5:o. Från Riksgäldskontovet utgående riksdags- ock revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. ni.
§ 22.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontor godtgöras.
§ 23.
Kostnaderna för nödiga reparation er och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.
§ 24.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af innevarande års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt
instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagens bibliotekarie åtnjuter eu aflöning af tvåtusen kronor för år,
hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå
och månadsvis af Riksgäldsköntoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen
medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus,
som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand,
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.
17
äfvensom, utan afdrag a det här ofvan om förmäl da arfvode, åtnjuta semester under
en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande
godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.
§ 25.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!], Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 26.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jeanslioch
väktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
ellei lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfvei den faststälda aflöningen eget'' den justitieombudsman, som .hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
Ridt. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 3
18
Stats-IJtskottets Memorial N:o 66.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
,, en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 27.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för
-
Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.
19
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.
§ 28.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättniugen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 29.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk fasstälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon de!
deraf;
20
Stats-lJtskottets Memorial N:o 66.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 30.
Till belöning Jör extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinnrier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningeu vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda
eller medgifna.
§ 31.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 32.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
21
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 33.
De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 34.
Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, Indika kuuna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedleu
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 35.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö
-
22
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förman svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till falla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;
c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 36.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
23
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 37.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1882 och 1883 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskosinader,
aflönihgar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
49 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräkuande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 38.
Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 39.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Majrts reqvisition, samma medel utbetala.
24
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.
§ 40.
*
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna sJcördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 41.
(Angår Riksgäldskontorets upplåning,, hvarom Utskottet kommer att afgifva
särskildt förslag).
§ 42.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för. att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 43.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de* icke behöfva användas för ^amma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum
-
Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.
25
mans förhållande till liypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontor erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 44.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 45.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!-
Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 46.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft.
4
26
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 67.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.
§ 68.
■
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning a det till lokal föi
Riksgäl dsko ntoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möblei
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende f Öl säljning
blifvit föryttrade.
§ 69.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
27
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 70.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta,
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
71.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 72.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all -
28
Stats-TJtskottets Memorial N:o 66.
manna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 73.
Som innevarande års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Riddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.
§ 74.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska h vartdera äf dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
29
§ 75.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 76.
Uti Allmänna hypotelcsbanJcens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 77.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 78.
Sistlidne års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
30
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med dr 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har samma Riksdag jemväl
bemyndigat Fullmäktige att för innevarande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader
till ändamålet använda 3,000 kronor.
Innevarande Riksdag har dels bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af
nämnda arbete, under nästkommande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader
använda likaledes 3,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att till nästa riksdag
inkomma med yttrande och förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som
för arbetets fullföljande må erfordras.
§ 79.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af innevarande
Riksdag faststälda,'' tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver
biblioteket.
§ 80.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)
afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 66.
31
lan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsinans-embetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontor^
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.
§ 81.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
32
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och Takt
betjening.
Lön. |
Tjenstgörings- penningar. |
Summa. |
||||
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman |
4,400 4,400 |
1,600* 1,600 |
— |
6,000 6,000 |
_ | |
|
1 Kamrerare............................................... |
4,000 |
_ |
1,600 |
— |
5,600 |
i |
1 Revisor.............................................. |
2,500 |
__ |
800 |
3,300 |
||
1 Kassabokhållare .................................... |
2,500 |
— |
800 |
— |
3,300 |
| |
1 Länsbokhållare....................................... |
2,000 |
_ |
800 |
— |
2,800 |
— |
1 Registrator och Kanslist ..................... |
1,500 |
_ |
900 |
— |
2,400 |
— |
1 Kammarskrifvare.................................. |
1,500 |
_ |
600 |
— |
2,100 |
— |
1 Förste Vaktmästare ....................T......... |
700 |
— |
100 |
— |
800 |
— |
1 Vaktmästare .......................................... |
600 |
— |
100 |
— |
700 |
— |
1 Vaktmästare ......................................... |
600 |
— |
100 |
— |
700 |
— |
1 Vaktmästare ......................................... |
600 |
— |
100 |
— |
700 |
— |
Summa kronor |
25,300 |
— |
9,100 |
— |
34,400''— |
Tillägg: För Revisorn, Bokhållare, Registratorn och Kanslisten samt Karnmarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500:
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare............................................................... * 500:
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100:
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... * 100:
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så länge Selcreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Stats- Utskottets Memorial N:o 66.
33
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda''
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontor.
Kommissarien Oscar Aréhn.................................................................... |
4,400 |
_ |
Kommissarien Herman Husberg ......................................................... |
4,400 |
— |
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl............................. |
3,000 |
— |
Notarien August Neyber .............................. ............................... |
3,000 |
__ |
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.................................. |
1,500 |
— |
En Kontors- eller Kammarskrifvare .............. ....................... |
1,500 |
— |
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ........................................... |
575 |
— |
Summa kronor |
18,375 |
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
1 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt......................... |
1,417 |
50 |
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. |
1,500 |
— |
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka |
||
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .......................................... |
800 |
— |
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afiidna enka |
||
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......... |
250 |
— |
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, |
||
Aurora Lindstedt ..... ............................................. |
225 |
|
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman..... |
225 |
|
• Summa kronor |
4,417 |
50 |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft.
o