Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.
1
N:o 54.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående ombyggnad af riksdagshuset.
(R. A.)
Sistlidne års Riksdag uppdrog åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna nya
ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, afseende
dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en tid af
högst trettio år och, så vidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsamma
att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller alltför
stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda
förslag; hvarjemte dessa ritningar och förslag borde vara så uppgjorda,
att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke
måtte behöfva inträffa.
Efter sålunda erhållet uppdrag öfverlemnade Fullmäktige denna
frågas förberedande behandling åt en komité, bestående af Herrar
Kaptenen, numera Landtmäteridirektören, L. M. Nordenfelt, Majoren
A. W. Edelsvärd och Byggmästaren E. A. Thavenius, med bemyndigande
för komitén att, derest sadant blefve för utförande af dess uppdrag
behöfligt, anlita det biträde, komiterade kunde finna erforderligt; i
hvilket afseende ock komitén anmodat Slottsintendenten E. Jacobsson
att densamma tillhandagå.
Sedan komiténs uppdrag blifvit fullgjordt samt ritningar och förslag
till förändring och tillbyggnad af riksdagshuset till Fullmäktige
Bih. till Biksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Åfd. 36 Bäft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
aflemnats, har i en under innevarande riksdag inom Första Kammaren
väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 6) Herr L.
M. Norden/elt föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret lemna uppdrag att låta tillbygga och förändra
det nuvarande riksdagshuset i hufvudsak enligt ofvanberörda ritningar,
som blifvit uppgjorda af Slottsintendenten Jacobsson på grund af sistlidne
Riksdags beslut, dock med de förändringar och förbättringar,
hvilka kunde finnas lämpliga, samt för detta ändamål anslå 800,000
kronor, hvaraf för innevarande år 200,000 kronor och för år 1883 likaledes
200,000 kronor.
Öfver såväl ofvan omförmälda, på grund af sistlidne års Riksdags
beslut upprättade ritningar och förslag som ock nyssnämnda, af Herr
Nordenfelt väckta motion har Stats-Utskottet inhemtat Fullmäktiges i
Riksgäldskontoret yttrande; och finnas ej mindre ofvannämnda komiterades
till Fullmäktige afgifna utlåtande med tre af de dertill hörande
bilagor, nemligen Lätt. B, C och D, innehållande beskrifning, jemförande
tabell angående lokalernas golfytor samt kostnadsförslag, än ock Fullmäktiges
yttrande häröfver, äfvensom öfver den af Herr Nordenfelt
väckta motion, jemte protokollsutdrag, innefattande tvenne Fullmäktiges
särskilda meningar, detta Utskottets utlåtande i aftryck bifogade.
Vid yttrandes afgifvande i förevarande ärende får Utskottet till
en början i minnet återkalla hvad i fråga om uppförande af nytt riksdagshus
eller tillbyggnad och förändring af det nuvarande riksdagshuset
under de senare riksdagarne beslutats.
1872 års Riksdag beslöt, uppå enskild motionärs framställning,
uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret, gemensamt med Fullmäktige
i Riksbanken,
a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,
hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl.
hofstallets förflyttning till annan lämplig plats borde böras, låta verkställa
fullständig utredning, dels om kostnaden för en sådan förflyttning,
dels huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus kunde
å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten och ändamålsenligheten
att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och Riksgäldskontoret
eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig
lokal, antingen på Helgeandsholmen eller i dess granskap;
b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till
Helgeandsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål,
dervid borde utredas kostnaden särskildt för uppförande endast
af riksdagshus samt särskildt antingen för Bankens och Riksgäldskon
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
3
torets inrymmande i riksdagshuset, eller för uppförande af bankhus på
Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;
c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan
för dem, som ville afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant
ändamål utfästa lämpliga belöningar ;
d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms
Stadsfullmäktige kunde vara hugade och skyldige att deltaga i
de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader; och
e) att, sedan ärendet sålunda erhållit nödig utredning, till 1873
års Riksdag inkomma med fullständigt förslag i ämnet samt i sammanhang
dermed utreda, på livad sätt nuvarande riksdagshus äfvensom
öfriga fastigheter, som i följd af dessa förslag icke vidare behöfcles
för sitt nuvarande ändamål, kunde ändamålsenligen för allmänt behof
användas eller lämpligen föryttras.
Dessa åtgärder, hvilka i viss mån voro beroende af utredningar
och beslut utaf andra myndigheter, medhunno Fullmäktige icke att i
alla delar till 1873 års riksdag verkställa, hvarför nytt uppdrag i vissa
delar blef åt Fullmäktige lemnadt.
Jemte vidare utredning i ämnet ingåfvo Fullmäktige i Riksbanken
och Riksgäldskontor till 1874 års Riksdag tvenne, i anledning af utsatt
täflan, inkomna ritningar oeh kostnadsförslag för den ifrågasatta
byggnadenå lielgeandsholmen, uppgjorda, det ena förslaget af Arkitekten,
nuvarande Öfverintendenten Helgo Zettervall och det andra af Arkitekten
Fredrik Olaus Lindström, »slutande den förres kostnadsförslag för en
gemensam byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontoret
å eu summa af 3,500,000 kronor och den senares för en sådan byggnad
å 1,470,921 kronor 31 öre. Fn särskild nämnd utsågs för granskning
och bedömande af dessa ritningar och förslag. Denna nämnd
förklarade i afgifvet utlåtande sig icke hafva funnit tillrådligt, att någotdera
af de ingifna förslagen lades till grund för den afsedda bj^ggnaden,
men då desamma i flera delar kunde utgöra ett godt underlag
och förarbete till ett nytt fristående förslag i ämnet, tilldelades en
hvar af de täflande ett pris af 2,500 kronor. I sjelfva saken hemstälde
det sammansatta Stats- och Banko-Utskottet, åt hvars förberedande
behandling frågan blifvit öfverlemnad, det Riksdagen måtte besluta,
att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skulle, gemensamt med Fullmäktige
i Riksbanken, vidtaga de åtgärder, som de kunde finna tjenligast, dels
för anskaffande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens
ordnande och bebyggande antingen i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af Fullmäktige redan uppgjorda program eller
annorledes, dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
öfriga med ärendet gemenskap egande frågor, som redan blifvit till
Fullmäktiges handläggning öfverlemnade. Denna hemställan blef af
Riksdagens Första Kammare bifallen, men af Andra Kammaren afslagen,
och efter gemensam omröstning förföll frågan.
Sedan eu under ledning af Öfverståthållaren tillsatt komité, bestående
dessutom af chefen för Hans Majestät Konungens hofstat!, en af
Kongl. Maj:t förordnad arkitekt samt ombud för såväl Fullmäktige i Riksbanken
som Stockholms stadsfullmäktige, under den 14 December 1876
afgifvit utlåtande och förslag angående Helgeandsholmens ordnande,
väcktes af enskild motionär vid 1877 års riksdag framställning derom,
att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om proposition rörande
hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen till annan plats samt om
meddelande huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen
tillhöriga egendomar å samma holme skulle kunna af staten förvärfvas,
för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla å holmen nu
befintliga byggnader och göra den till en fri plats, äfvensom att Riksdagen
för utredningen härom måtte anvisa medel. Denna framställning,
som afstyrktes af Stats-Utskottet, afslogs af Första Kammaren,
men bifölls af Andra Kammaren. Då emellertid den för frågans afgörande
medelst gemensam omröstning uppsatta voteringsproposition
endast af Första Kammaren godkändas, förföll frågan vid denna riksdag.
Vid 1878 års riksdag väcktes åter samma förslag af samme enskilde
motionär, men afslogs då af Riksdagens begge Kamrar. Under
sistnämnda eller 1878 års riksdag väcktes emellertid af tvenne andra
enskilda motionärer förslag att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ritningar, som utaf Slottsintendenten E. Jacobsson blifvit
uppgjorda, måtte å den södra delen af den till Riksdagens hus hörande
tomt låta uppföra eu ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar
för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler, och i
sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,
hvilka å nämnda ritningar vore föreslagne. I anledning deraf
beslöt Riksdagen uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta
genom sakkunnige personer undersöka den grund, på hvilken de nya
samlingssalarne skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobsson
upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och
belysa ärendet och till 1879 års Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet,
hvartill omständigheterna kunde föranleda.
För fullgörande af berörda uppdrag och enär, såsom ock Riksdagen
förutsatt, tekniska insigter erfordrades för verkställande af den
sålunda nödig ansedda undersökning, granskning och utredning, anmodade
Fullmäktige f. d. Kaptenen C. G. Hierta, Arkitekten F. G. A.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54. 5
Dahl och Byggmästaren E. A. Thavenius att undersöka omförmälda
grund, hvarpå de nya samlingssalarne voro afsedda att uppföras, och
att verkställa så väl granskning af de uppgjorda ritningarne och
kostnads.förslagen som ock utredning i öfrigt af ifrågavarande ärende.
Uti afgifvet utlåtande tillkännagåfvo bemälde komiterade, jemte
meddelande af åtskilliga upplysningar i fråga om grunden, att de vid
en detaljerad granskning af det af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda
kostnadsförslag, som slutade å en summa af 800,000 kronor, ansett
en tillökning deri af 200,000 kronor vara behöflig, så att hela kostnaden
skulle utgöra 1,000,000 kronor, uti hvilken summa dock ej inginge
kostnaden, för den lösa inredningen, hvarjemte komiterade ifrågasatte
huruvida icke det för undvikande af åtskiiliga olägenheter, som blefve
en följd af de gamla husens bibehållande, skulle vara mera fördelaktigt
att rifva det gamla riksdagshuset i grund och på samma plats uppföra
ett helt och hållet nytt riksdagshus, hvarför kostnaden, oberäknad!,
kostnaden för den lösa inredningen, af komiterade antagits komma att
uppgå till 1,200,000 kronor.
Sedan Fullmäktige i Riksgäldskontor, jemte eget yttrande i
ämnet, till 1879 års Riksdags Stats-Utskott öfverlemnat ofvanberörda
utlåtande, beslöt samma års Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets
hemställan, att uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta
genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning,
vare sig. vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset
eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa
utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen,
af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis
för en ^ sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och
belysa ifrågavarande ärende och till 1880 års Riksdag inkomma med
utlåtande i ämnet. Ånyo anmodade Fullmäktige i Riksgäldskontoret
f. d. Kaptenen Hierta, Arkitekten Dahl och Bvggmästaren Thavenius
att med ärendet taga^ befattning och dervid verkställa de förberedande
undersökningar och åtgärder, som kunde vara nödvändiga i det syfte
Riksdagen angifvit.
Efter uppdragets .fullgörande inkommo bemälde komiterade till
Fullmäktige med en skrift, deri de beräknade kostnaden för komplettering
af inventarierna i nuvarande riksdagshuset till 128,785 kronor
60 öre, hvilken summa komiterade ej ansett behöfva öfverskridas, vare
sig den af Slottsintendenten Jacobsson föreslagna tillbj^ggnad eller den
ifrågasatta ombyggnaden af riksdagshuset skulle verkställas; hvarjemte
komiterade i fråga om platsen för det nya riksdagshuset föreslogo de
tomter, som nu äro bebyggda med Riksgäldskontorets och Riksarkivets
6
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o od.
hus. Ritningar och kostnadsförslag till nytt riksdagshus å denna plats
hade af komiterade utarbetats, och skulle enligt förslaget kostnaden
för det nya riksdagshuset uppgå till .................... kronor 1,350,000: —
hvartill lomme ofvannämnda kostnad för komplettering
af inventarier .................................... ,,_128,758: 6Q
eller tillsammans kronor 1,478,758: so.
Uti den skrifvelse, hvarmed Fullmäktige i Riksgäldskontoret till
Stats-Utskottet vid 1880 års riksdag öfverlemnade komiterades ofvanberörda
skrift jemte ritningar och kostnadsförslag, hemstälde Fullmäktige,
huruvida icke Stats-Utskottet kunde finna skäl föreslå Riksdagen,
att det af 1879 års Riksdag Fullmäktige gifna, här ofvan omförmälda
uppdrag måtte varda förnyadt och anstånd till 1881 års riksdag med
utlåtandets afgifvande i förevarande fråga varda Fullmäktige medgifvet.
Lika med Fullmäktige ansåg Stats-Utskottet den vigtiga frågan ej
kunna annat än vinna på en sorgfälligare pröfning än tiden då medgifvit,
i synnerhet som de i Riksdagens beslut förekommande orden
“helst å Riddarholmen“ ej, på sätt ofvanbemälde komiterade förestält
sig, innefattade en sådan ovilkorlig föreskrift, att icke, vid en fortsattbehandling
af denna fråga, äfven andra lämpliga platser för ett nytt
riksdagshus än den senast föreslagna, vare sig på Riddarholmen eller
utom densamma, kunde komma under öfvervägande; och beslöt 1880
års Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets hemställan, att gifva Fullmäktige
i Riksgäldskontoret förnyadt uppdrag uti ifrågavarande hänseende.
Med anledning häraf öfverlemnade Fullmäktige i Riksgäldskontoret
ärendets förberedande behandling åt en komité, bestående af två
bland Fullmäktige, en ledamot af hvardera af Riksdagens båda Kamrar
samt tre tekniskt sakkunnige personer, nemligen Herrar P. Samzelius,
Friherre J. Nordenfalk, C. Adelsköld, Sven Nilsson i Efveröd, C. Gr.
Hierta, E. A. Thavenius och F. G. A. Dahl. Sedan dessa komiterade inkommit
med utlåtande, innefattande ej mindre utredning af frågan än
ock förslag i ämnet, öfverlemnade Fullmäktige till 1881 års riksdags
Stats-Utskott sagde komités, vid 1881 års Stats-Utskotts utlåtande
N:o 59 aftryckta utlåtande med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar,
under förklarande, det Fullmäktige instämde i den af komiterade
uttalade åsigt att öfvervägande skäl talade för det nya riksdagshusets
förläggande å den plats, der Generalstabens hus, Stockholms
stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt Boktryckeidaktiebolaget
P. A. Norstedt & Söners egendomar vore belägna.
Enligt ett af komiterade uppgjordt kostnadsförslag skulle kost -
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.
7
naden för uppförande af ett nytt riksdagshus, utom inventarier och
värdet af tomtplatsen, uppgå till 1,935,000 kronor, eller om, såsom med
byggnadens karakter bättre öfverensstämde, densamma uppfördes af
dyrbarare materialier och försåges med rikare ornering, till 2,580,000
kronor. Kostnaden för inventarier, hvilka utöfver de i riksdagshuset nu
befintliga behöfde anskaffas, hade komiterade, med afseende å det af
dem ifrågasatta riksdagshusets storlek och större prydlighet, ansett
böra beräknas något högre än det förut upptagna beloppet 128,785
kronor 60 öre, eller till minst 150,000 kronor.
Kostnaden för sjelfva den plats för uppförande af ett nytt riksdagshus,
hvilken komiterade föreslagit, hade komiterade, på sätt deras omförmälda
utlåtande närmare angifver, beräknat till kronor 2,345,414: sr
hvarvid likväl borde afräknas dels värdet af materialierna
efter nedrifning af de å platsen nu befintliga byggnader
........................................................... kronor 60,000: —
dels ock värdet af det gamla riksdagshuset
..............................................................„_800,000: — 860,000: -
hvarefter återstode ...................................................... kronor 1,485,414: sr.
Kostnaden i dess helhet skulle således enligt det senare förslaget utgöra
4,215,414 kronor 84 öre.
Vid behandling af detta ärende inom Stats-Utskottet beslöt Utskottet
hos Riksdagen hemställa, det Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af Slottsintendenten E. Jacobsson uppgjorda ritningar, hvilka
vid 1878 års riksdag företeddes, låta å södra delen af den till Riksdagens
hus hörande tomt uppföra en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar
för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler,
och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,
hvilka å berörda ritningar vore föreslagna, dels bemyndiga
Fullmäktige att efter ritningarnes granskning deri vidtaga de förändringar,
hvilka kunde finnas af omständigheterna påkallade, dels ock å 1882
års riksstat för ändamålet till en början anvisa till Fullmäktiges disposition
300,000 kronor, med bemyndigande för Fullmäktige att deraf under
år 1881 förskjuta de belopp, som under samma år kunde vara för arbetena
behöfliga. Denna hemställan blef af Första Kammaren bifallen;
hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, biföll det
förslag, som innefattades i en af Herr L. M. Nordenfelt vid utlåtandet
fogad reservation, af nedan angifna innehåll. Vid den i anledning af
dessa skiljaktiga beslut anstälda gemensamma votering bifölls med 167
röster mot 130 sistnämnda förslag, i enlighet med hvilket. Riksdagen,
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
på sätt här ofvan omförmälts, beslutat åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna
nya ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla Riksdagshuset,
afseende dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en
tid af högst trettio år och, så vidt möjligt vore, väsentligen mindre
kostsamma att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller
alltför stora lokaler, än det förut uppgjorda förslaget, hvarjemte dessa
ritningar och förslag borde vara så uppgjorda, att afsevärda rubbningar
i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke måtte behöfva inträffa.
Beträffande det, till följd af sist omförmälda riksdagsbeslut, uppgjorda
förslag, tillåter Utskottet sig hänvisa till de utsedde komiterades
samt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret vid detta utlåtande fogade
yttranden. De med dessa yttranden till Stats-Utskottet öfverlemnade
ritningar har Utskottet granskat; dervid Utskottet dels med anledning
af förslag, som inom Utskottet framstälts till åstadkommande af en och
annan förbättrad anordning, dels med hänsyn till sådana af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret i deras utlåtande gjorda erinringar, som synts Utskottet
påkalla åtgärd, funnit vissa ändringar i de af komiterade uppgjorda
ritningar böra ifrågakomma. För de hufvudsakliga af dessa
ändringar redogör Utskottet här nedan; och för att sätta Riksdagens
ledamöter i tillfälle att i detalj bedöma de dels af komiterade, dels af
Utskottet ifrågasatta nya anordningarne i riksdagshuset, har Utskottet
vid detta utlåtande fogat följande ritningar i fotolitografiskt aftryck,
nemligen:
Pl. 1, souterrainen. Denna ritning är af komiterade upprättad.
Pl. 2, den öfver souterrainen belägna bottenvåningen. Till denna
komiterades ritning hör för en del deraf, afseende lokaler i f. d. Hebbeska
huset, såsom alternativ, upprättadt på Utskottets föranstaltande,
Pl. 6. Förändringen enligt detta alternativ afser att bereda en annan
uppgång till Andra Kammarens sessionssal, äfvensom en tillräckligt
rymlig, sammanhängande och bättre anordnad restaurationslokal med
nytt kök och bostadslägenheter för den vid restaurationen uppassande
personalen. Deremot skulle enligt samma alternativ bostad åt Riksdagens
bibliotekarie ej i riksdagshuset upplåtas; hvarjemte två ruin,
som enligt komiterades förslag anvisats att utgöra till'' biblioteket hörande
läsrum, komme att på annat sätt användas. Det utrymme, som
å komiterades ritning upptages af bibliotekariens bostad och nämnda
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 54.
särskilda läsrum, upptages enligt alternativet af vestibul till Andra
Kammarens uppgång till sessionssalen, af en portvakts- och en vaktmästarebostad
samt af lokaler för telegraf- och telefoninrättning, hvilka
ansetts böra vara i bottenvåningen placerade. Skulle dessa läsrum anses
böra bibehållas, kan i hvarje händelse sådant åstadkommas genom
att till annan plats inom riksdagshuset förflytta telegraf- och telefonlokalerna.
Pl. 3, våningen eu trappa upp. Till denna af komiterade uppgjorda
ritning hör såsom alternativ Pl. 7. De lokaler, alternativet afser,
utgöras af kafé eller klubbrum, och alternativet medför endast en
i viss mån förändrad indelning, föranledd af den ifrågasatta ändrade
indelningen i våningen under, enligt Pl. 6.
Pl. 4, våningen två trappor upp. Denna ritning är på Utskottets
föranstaltande upprättad. Den afser, bland annat, beredande af den
fördel att tre särskilda klubbrum, ett större samtalsrum, det stora
gemensamma rummet (utgörande största delen af Andra Kammarens
nuvarande sal) och Första Kammarens läsrum komme att bilda en
sammanhängande lokal, hvarigenom beröringen mellan Kamrarnes ledamöter
underlättades. Hufvudsakligen är dock denna ritning upprättad
för att utvisa eu förändrad anordning inom sjelfva sessionssalarne.
Utskottet har nemligen tänkt sig den anordning af platserna, att talmannen
komme att sitta vid ena långväggen och ledamöterne dels, till
en mindre del, midt för honom, dels, och de fleste, på ömse sidor om
talmannen, vända mot hvarandra. Denna placering är ej blott i akustiskt
afseende fördelaktig; genom densamma kan ock ett större antal platser
beredas, än komiterade beräknat. Antalet fasta platser blefve nemligen,
enligt denna anordning, i Första Kammarens sal 204 och i Andra
Kammarens sal 266, statsrådens tio platser, men icke talmännens och
vice talmännens ledamotsstolar, inberäknade. I Andra Kammarens sal
kunna, genom tre ledamöters placering bredvid hvarandra, ytterligare
32 platser åstadkommas, i den mån ökadt ledamotsantal må göra sådant
erforderligt. Med frånräkning af statsrådens platser, men inberäkning
af talmännens och vice talmännens ledamotsstolar uppkomme
således genast, i Första Kammaren 196, i Andra Kammaren 258 ledamotsplatser,
hvilket antal i Andra Kammaren kan, i mån af behof, ökas
till 290 ledamotsplatser. Då, enligt Statistiska Centralbyråns beräkning,
antalet riksdagsmän kan antagas trettio år härefter, i följd af folkmängdens
tillväxt, utgöra 190 i Första och 280 i Andra Kammaren,
synas de nya salarne således för trettio år lemna fullt tillräckligt utrymme.
Bih. till Biksd. Birot. 1882. 4 Smil. 1 Afd. 36 Häft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
Pl. J, våningen tre trappor upp. Upprättad af komiterade. Om
alternativen enligt Pl. 6 och 7 komma till utförande, skulle detta medföra
en motsvarande förändrad indelning äfven af en del utaf de å
Pl. 5 upptagna lokaler i f. d. Hebbeska huset, hvilken förändrade indelning
dock ej ansetts behöfligt att låta särskild! upprita.
Pl. 6 och 7. Se här ofvan.
Pl. 6*, utvisande grundplanen till det hela. Uppgjord på Utskottets
föranstaltande.
Enligt det upprättade förslaget skulle kostnaden för ombyggnaden
uppgå till 844,000 kronor, hvari likväl ingår kostnaden för anskaffande
af nya inventarier; och hafva komiterade uttalat den förhoppning,
att, om ej alltför ogynsamma omständigheter tillstötte, verkliga
kostnaden komme att något understiga nämnda belopp. Arbetet skulle
påbörjas under innevarande år och med ett påskyndadt arbetssätt
kunna redan till 1885 års riksdag afslutas. Den nya tillbyggnaden
skulle upptaga en yta af 12,000 qvadratfot. De nya sessionssalarne
för Kamrarne skulle blifva 55 fot breda och 30 fot höga; deras längd
blefve, Första Kammarens 70,5 fot, Andra Kammarens 83,5 fot, under
det att de nuvarande salarne, med en höjd af 27,4 fot, innehålla, Första
Kammarens i längd 52,2 fot och i bredd 41 fot samt Andra Kammarens
i längd 70 fot och i bredd 45 fot. Fullständig ventilationsanordning
skulle, på sätt komiterades utlåtande närmare utvisar, anbringas
och Kamrarnes sessionssalar förses med frisk, uppvärmd luft, dels med,
dels utan mekaniska medel.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i sitt yttrande framstält
åtskilliga anmärkningar vid det upprättade förslaget, främst den att,
då endast omkring 11,000 kronor skulle upptagits för diverse oförutsedda
utgifter och blott 50,000 kronor till nya inventarier, det syntes
tvifvelaktigt, huruvida det beräknade beloppet 844,000 kronor i verkligheten
komme att blifva för ändamålet tillräckligt. Kostnadsförslaget
upptager, för den föreslagna nybyggnaden, till “diverse oförutsedda
utgifter, arkitekts- och ritarearfvoden, tillsyn, ställningar, transporter,
instrumentalier etc.“, i eu post, 45,992 kronor 6 öre samt, för förändringen
inom gamla riksdagshuset, för “diverse oförutsedda utgifter
etc.“ 11,249 kronor 69 öre. Vid sådant förhållande, och då oförutsedda
utgifter sålunda äro hopslagna med många andra, med visshet
förekommande utgiftsposter, är det svårt att med någon tillförlitlighet
bedöma, huru mycket af den beräknade kostnaden kan komma
att på oförutsedda utgifter belöpa, men behofvet af en dylik utgiftspost
beror naturligtvis hufvudsakligen på den noggrannhet,
hvarmed öfriga, i förslaget upptagna utgiftsposter blifvit beräknade;
i hvilket afseende Utskottet ej funnit anledning till någon anmärkning.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
11
Hvad åter inventarierna beträffar, innehåller kostnadsförslaget visserligen
en post “nya inventarier 50,000“, men härutöfver förekomma i
detsamma följande, äfven till inventarier hänförliga poster, nemligen
“ångpannor med inmurning 12,000; nya bänkar 6,375; lysapparater
30,000;“ eller, sammanlagdt med nyssnämnda 50,000 kronor, tillhopa
98,375 kronor. Utskottet har ej funnit någon anledning betvifla
rigtigheten af komiterades åsigt, att de beräknade 844,000 kronor
skola blifva fullt tillräckliga.
Vidare har anmärkts, att Kamrarnes sessionssalar i akustiskt
afseende skulle blifva ännu mindre tillfredsställande än de nuvarande.
De föreslagna salarne äro dock ej större än att, enligt Utskottets åsigt,
hvarje talare bör väl kunna höras; i hvilket afseende Utskottet får
erinra dels om den här ofvan omförmälda anordningen i fråga om
sättet för ledamöternes placering, dels om den fördelaktiga akustiska
verkan deraf att salarne komme att beklädas med träpanel samt väggarne,
i likhet med hvad i den för sina goda akustiska egenskaper
kända riddarhussalen är fallet, förenas med takytan ej i rät vinkel,
utan medelst afrundning. Derjemte kunna salarnes hörn, till ytterligare
förbättring af de akustiska förhållandena, utan nämnvärd uppoffring
af utrymme afrundas.
Ej heller Fullmäktiges åsigt, att utrymmet för Utskotten blefve
otillräckligt, har Utskottet kunnat dela. Konstitutions-, Bevillningsoch
Lag-Utskottet samt Särskilda och Tillfälliga Utskott hafva för
närvarande sig anvisad en golfyta af tillhopa 5,722 qvadratfot, men
skulle, enligt förslaget, dels i nybyggnaden, dels i f. d. Hebbeska
huset, efter fördelning mellan dessa utskott i mån af deras olika behof,
erhålla sammanlagdt 7,668 qvadratfots golfyta, hvartill kan läggas
eller för andra behof, såsom till lokal för justitieombudsmannen, disponeras
södra delen af våningen tre trappor upp i f. d. Hebbeska huset,
utgörande 2,773 qvadratfot. Stats-Utskottet, hvars lokal för närvarande
upptager 3,757, skulle, med hufvudsakligt bibehållande af sina nuvarande
rum, erhålla 4,144 qvadratfots golfyta.
Fullmäktige hafva jemväl anmärkt, att biblioteket vore förlagdt
i källarevåningen, hvarigenom skada genom fukt lätteligen kunde uppkomma,
samt att med afseende å bibliotekets hastiga tillväxt det beräknade
utrymmet inom kort blefve för knappt. Den föreslagna platsen
för biblioteket upptager visserligen en del af souterrainvåningen i
ena. flygeln, men då det till denna flygel angränsande berg skulle
komma att bortsprängas till ganska stort afstånd från samma flygel
och bergväggen vid flygelns gafvel förses med en framför liggande
mur i cementbruk, torde all fara för fukt derigenom vara undanröjd.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
Hvad åter utrymmet beträffar, upptager för det närvarande sjelfvaden
i två våningar belägna bibliotekslokalen omkring 2,100 qvadratfot. Äfven
utan beräkning af de här ofvan omförmälda läsrum, hvilkas bibehållande
enligt komiterades förslag ju på ofvan angifvet sätt kan åstadkommas,
skulle den nya egentliga bibliotekslokalen upptaga något öfver 3,000
qvadratfots golfyta, ett utrymme, som torde vara tillräckligt, helst om
i betraktande tages, att arbeten, hvilkas användning ytterst sällan
ifrågakomma!-, ej behöfva i den egentliga bibliotekslokalen förvaras,
utan kunna, om sådant erfordras, till andra platser inom riksdagshuset
bortflyttas.
Ångmaskinens förläggande i källarevåningen i byggnadens midtelparti
lärer, med nuvarande konstruktion för dylika maskiner och
med den erfarenhet och noggranna tillsyn vid begagnandet, som måste
kunna påräknas, ingalunda, såsom Fullmäktige befara, kunna medföra
något det ringaste äfventyr.
Slutligen hafva Fullmäktige anmärkt det ofördelaktiga intrycket
för ögat deraf, att den nya tillbyggnaden ej komme att ligga fri åt
Mälaren, utan skulle till sina nedre delar undanskymmas af den närmare
kajen liggande halfrunda envånings uthusbyggnad, hvars nedrifvande
icke tagits i beräkning vid förslagets uppgörande. Ifrågavarande
åt sjön belägna uthus, bestående af midtelpartiet mellan två fyrkantiga
mindre byggnader, begagnas för närvarande dels till en vaktmästarebostad,
dels till förvaringsrum för riksdagstryck, ändamål, hvilka kunna
på annat ställe inom riksdagshuset tillgodoses. Utskottet anser fördenskull
detta midtelparti kunna och böra, till den antydda olägenhetens
undanrödjande, nedrifvas, under hvilken förutsättning ock Pl. 8 blifvit
upprättad.
Utskottet har vid granskning af komiterades förslag funnit Riksdagens
behof af ökadt utrymme kunna för en längre tid ändamålsenligt
tillgodoses genom det nuvarande riksdagshusets dels förändring,
dels tillbyggnad hufvudsakligen på det sätt komiterade föreslagit, om
ock vid arbetets utförande vissa, till särdeles ökad totalkostnad icke
ledande förändringar, för hvilka Utskottet här ofvan väsentligen redogjort,
kunna ifrågakomma.
Vid detta förhållande och då den af sistlidne Riksdag ifrågasatta
ombyggnad således finnes kunna med full ändamålsenlighet utföras,
anser Utskottet sig ega giltig anledning tillstyrka Riksdagen att besluta
riksdagshusets ombyggnad. Behofvet af rymligare och ändamålsenligare
lokaler för Riksdagen än dess nuvarande har så länge varit
erkändt och torde för hvarje ledamot af Riksdagen vara så påtagligt,
att Utskottet ej anser af nöden att härom ingå i någon utförligare fram
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
13
ställning. Skyndsamma åtgärder till förbättrade anordningars åstadkommande
påkallas ej blott af de känbara olägenheter, det nuvarande
tillståndet medför för Riksdagens ledamöter, eller af den hänsyn, som
måste tagas dertill att vistandet i Kamrarnes nuvarande sessionssalar
är för mången ledamot omöjligt utan större eller mindre men för helsan;
de nödvändiggöras äfven af dessa salars snart inträdande otillräcklighet
för det antal ledamöter, hvaraf Riksdagen enligt grundlagen
skall bestå. I Första Kammarens sal finnes endast en ledig plats, i
Andra Kammarens sal endast fem, under det antalet af Riksdagens
ledamöter ständigt tillväxer, så att endast från år 1867 tillkommit, i
Första Kammaren 12, i Andra Kammaren 15 ledamöter.
Behofvets fyllande medelst uppförande af ett helt och hållet nytt
riksdagshus skulle visserligen medföra den fördel, att det nuvarande
blefve för andra ändamål disponibelt; men svårigheten att finna en
lämplig plats för ett nytt riksdagshus eller, om en sådan plats funnes
åtkomlig, att förena de vidt skilda meningarne till ett godkännande
af densamma, har visat sig så stor, att det ingalunda synes tillrådligt
att, för ytterligare försök i sådant hänseende, ännu en gång uppskjuta
frågans lösning. Härtill kommer ock den, enligt Utskottets åsigt, högeligen
afsevärda omständighet, att Riksdagens oafvisliga behof af ökadt
utrymme genom den ifrågasatta ombyggnaden tillgodoses vida hastigare,
än om uppbyggande af ett nytt riksdagshus beslötes; och finner Utskottet
i detta afseende det byggnadssätt, som medgåfve arbetets fullbordande
till 1885 års riksdag, böra användas.
Kostnaden för den nu föreslagna om- och tillbyggnaden af riksdagshuset
är visserligen i och för sig ej ringa. Jemför man densamma
med de kostnadsbelopp, som varit förenade med utförandet af
förut i ifrågavarande hänseende framlagda förslag, och för hvilka Utskottet
här ofvan redogjort, visar det sig dock, att detta senaste förslag
är det billigaste af alla, som hittills framkommit. Den utgift,
som med detsammas utförande skulle vara förenad, bör ock ej rätteligen
anses gjord endast för den tid, hvarunder riksdagshuset efter
dess ombyggnad skulle af Riksdagen begagnas, ty det nuvarande riksdagshusets
värde och användbarhet äfven för andra ändamål skulle genom
ombyggnaden högst betydligt ökas; och utgiften vore derigenom
i ej ringa grad ett verkligt kapitalutlägg.
Behofvet af ett helt och hållet nytt riksdagshus skulle genom
det föreliggande förslagets antagande vara för en följd af år
undanröjdt. Den besparing eller räntevinst, som sålunda uppkomme
genom möjligheten att uppskjuta en utgift, så betydlig som den med
uppförande af ett nytt riksdagshus oundvikligen förenade, synes väl
14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
förtjent att tagas i öfvervägande och i sin mån innefatta ett giltigt
skäl till frågans lösning på det föreslagna, så väsentligen billigare
sättet.
Åt Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontor^ torde det böra
uppdragas att låta utföra riksdagshusets om- och tillbyggnad, om ett
sådant arbete varder af Riksdagen beslutadt; och då det, vid ett "så
vidt omfattande byggnadsföretag, ej lärer vara möjligt att på förhand
meddela i detalj gående bestämmelser, samt, på sätt af ofvanstående
framgår, åtskilliga ändringar i komiterades förslag synas höra. ifrågakomma,
torde det vara ändamålsenligt att bemyndiga fullmäktige att,
med hufvudsakligt iakttagande af den af komiterade uppgjorda planen,
vidtaga de'' ändringar, soin må finnas lämpligen böra ega rum.
Herr Nordenfelt har i sin förevarande motion hemstält, att Riksdagen
måtte för ändamålet anslå 800,000 kronor; och jemväl komiterade
hafva, såsom af deras utlåtande framgår, ansett det i kostnadsförslaget
upptagna belopp af 844,000 kronor kunna komma att något
understigas.
I fråga om sättet för utgiftens bestridande har Herr Rordenfelt
i eu särskild, inom Första Kammaren afgifven motion (N:o 8) hemstält,
att till bestridande af de utgifter, som kunde erfordras, i händelse
Riksdagen skulle besluta att låta tillbygga eller förändra riksdagshuset
eller att låta, på sätt i eu annan af honom väckt motion
(N:o 7) föreslagits, inköpa hus och tomter på Riddarholmen, Riksdagen
må anvisa 300,000 kronor för år 1882 och högst 300,000 kronor för
år 1883, att utgå af den andel af liqvidations- och amorteringsfondernas
behållningar, som tillhörde de statslån, hvilka blifvit konverterade.
Om dessa motioner kommer Utskottet att afgifva särskilda yttranden.
I hvarje händelse, och äfven om det skulle befinnas tjenligt att till en
utgift af förevarande beskaffenhet använda den tillgång, motionären
omförmält, torde utgiften, likasom i sådant fall äfven den anvisade
tillgången, böra i riksstaten upptagas. En del af ifrågavarande utgift
skulle visserligen redan under innevarande år bestridas. Utskottet
har dock ej funnit någon rubbning i riksstaten för detta år vara lämplig
eller behöflig, utan har hela det för åren 1882 och 1883 erforderliga
beloppet synts Utskottet kunna på 1883 års stat uppföras, med
rätt för Fullmäktige att af om händer hafvande medel förskjuta hvad
under innevarande år kan behöfva användas.
Angående provisoriska åtgärder för beredande af bristande lokaler
under byggnadstiden afgifver Utskottet under nästa punkt yttrande.
Utskottet hemställer,
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 54.
15
l:o.
att Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det till följd af 1881 års Riksdags
beslut af utsedde komiterade upprättade förslag, låta
på det sätt, Fullmäktige finna ändamålsenligast, dock
så att arbetet må blifva till 1885 års riksdag fullbordadt
och kostnaden, om möjligt, ej uppgå till högre totalbelopp
än 800,000 kronor, utföra den ombyggnad och
tillbyggnad af nuvarande riksdagshuset, som af komiterade
föreslagits, dels bemyndiga Fullmäktige att,
efter granskning af de utaf komiterade uppgjorda
ritningar, deri vidtaga de förändringar eller tillägg,
hvilka kunna finnas af omständigheterna påkallade
eller i öfrigt lämpliga, dels ock å 1883 års riksstat
för ändamålet till en början anvisa till Fullmäktiges
disposition 400,000 kronor, med bemyndigande för
Fullmäktige att deraf under innevarande år förskjuta
de belopp, som under samma år kunna vara för byggnadsarbetets
utförande behöfliga.
Om det här ofvan föreslagna byggnadsarbete af Riksdagen beslutas,
är deraf en följd, och har äfven blifvit i komiterades härhos
fogade utlåtande framhållet, att behof af en del nya lokaler under
byggnadstiden uppkommer. Sålunda hafva komiterade bland annat
anfört, att ny lokal skulle anskaffas för justitieombudsmannen, äfvensom
under hela byggnadstiden för riksdagsbiblioteket. Med det hastigare
utförande af arbetet, Utskottet här ofvan föreslagit, skulle provisoriska
lägenheter erfordras äfven för Konstitutions- och Lag-Utskottet
samt för Tillfälliga och Särskilda Utskott.
Med anledning häraf och då det torde vara nödigt, att Fullmäktige
i Riksgäldskontoret hafva fria händer att vidtaga de åtgärder, som
erfordras för fyllande af de behof, som kunna uppkomma derigenom
att vissa lägenheter i det nuvarande riksdagshuset till följd af ombyggnaden
ej blifva för de med dem nu afsedda ändamål användbara,
hemställer Utskottet,
16
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.
2:o.
att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
* uppdraga att anskaffa under byggnadstiden
eller i följd af ombyggnadsarbetet erforderliga nya
lokaler antingen i statens eller andra offentliga byggnader,
der tillgång på sådana lokaler lämpligen skulle
kunna beredas, eller ock medelst förhyrande af enskilda
lägenheter, samt bemyndiga Fullmäktige att
af anslaget till riksdagskostnader bestrida de med
anskaffande af nya lokaler förenade kostnader.
Stockholm den 5 Maj 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
EMIL KEY.
Reservationer:
af Herr E. Key, som yttrat:
“Ändamålet med ett blott provisoriskt afhjelpande af öfverklagade
olägenheter genom ombyggnad och tillbyggnad åt det nuvarande riksdagshuset,
i stället för en definitiv lösning af frågan om en ny, i alla
afseenden lämplig byggnad för Sveriges representantförsamling, kan
icke vara något annat än dels att ej för närvarande betunga statsverket
med allt för stora utgifter, dels att genast afhjelpa nära nog
outhärdliga brister, åtminstone till någon de!.
Månne detta vinnes genom Stats-Utskottets förslag?
Uti komiterades utlåtande (sid. 22) föreslås att Första Kammarens
plenisal m. fl. lägenheter skola vara färdiga att begagnas till 1885 års
riksdag och Andra Kammarens plenisal färdiggöras så, att den kan be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
17
gagnas till 1887 års riksdag; kostnaden för hela arbetet beräknas till
844,000 kronor. Komiterade tillägga: “Ofvan föreslagna sätt för byggnadernas
utförande synes komiterade lämpligast, men i händelse Riksdagen
skulle vilja underkasta sig större obehag under byggnadstiden
och låta anskaffa provisoriska lägenheter äfven för Konstitutions-Utskottet
och Lag-Utskottet samt för Särskilda och Tillfälliga Utskott, är det
visserligen möjligt att fullborda hela den föreslagna tillbyggnaden till
1885 års riksdag, ehuru såväl kostnaden som obehagen under byggnadstiden
genom ett sådant påskyndande af arbetena blefve betydligt
förökade.“
Visserligen föreslår Stats-Utskottet (sid. 15) bland annat, att Riksdagen
måtte uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta på
det sätt Fullmäktige finna ändamålsenligast, dock så att arbetet må
blifva till 1885 års riksdag fullbordadt och kostnaden, om möjligt, ej
uppgå till högre totalbelopp än 800,000 kronor, utföra den ombyggnad och
tillbyggnad af nuvarande riksdagshuset som af komiterade föreslagits.
Men att detta byggnadsföretag, tvärt emot komiterades ofvan uttalade
åsigter, skall på en gång kunna utföras ej blott hastigare utan äfven
billigare, torde vara lättare sagdt än gjordt. Att Utskottet inskjutit
de tvekande orden uom möjligt“ synes alltså förestafvadt af nödig varsamhet;
och detta så mycket mera som äfven Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
hvilka skulle erhålla det kinkiga uppdraget, synas hysa icke
så få betänkligheter (sid. 32—35).
Skulle den slutliga kostnaden visa sig lika mycket komma att
öfverstiga den nu beräknade af 800,000 kronor, som denna med ungefär
dubbla beloppet öfvergår hvad man tänkte sig förlidet år vid godkännande
af Herr Nordenfelts reservation, blir ej då denna ifrågasatta,
i allt fall blott provisoriska anordning, — tillagd hvad förut åtgjorts fölen
kostnad af äfven omkring 800,000 kronor — alltför dyr? — Skulle
deremot riksdagshuset ej blifva färdigt förr än 1887, äro redan fem af
de beräknade trettio åren, alltså \ af tiden, tilländalupna, under det att
de nuvarande, med rätta öfverklagade olägenheterna i väsentlig mån
förblifva oförändrade.
Det föreliggande förslaget lider sålunda af felet att icke motsvara
någondera af de förutsättningar, under hvilka det tillkommit. Det är
för dyrt att vara provisoriskt, och dess utförande erfordrar lika långtid
som en nybyggnad/4
af Herr Friherre F. von Essen;
Bill. till Iliksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft.
3
18
Stats- TJt skottets Utlåtande N:o 64.
af Herr Friherre R. von Krcemer, som ansåg, att Utskottet borde,
med afslag å Herr Nordenfelts motion, föreslagit riksdagen att besluta,
att Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta uppgöra och till nästkommande
Riksdag öfverlemna fullständiga ritningar och kostnadsförslag
för uppförande af ett ny 11 riksdagshus på
samma plats som det nuvarande, sedan alla nu å
platsen befintliga byggnader blifvit nedrifna; samt att,
i sammanhang härmed, afgifva förslag om hvar i hufvudstaden,
enligt Fullmäktiges tanke, under de år, det
nya riksdagshusets byggnad må anses erfordra, Riksdagens
olika afdelningars förhandlingar kunna hållas;
af Herr Li.ss Olof Larsson, som anfört: »Då Utskottets förslag
till om- och tillbyggnad af nuvarande riksdagshus, synes mig alldeles
för dyrt för att provisoriskt söka afhjelpa ett erkändt behof af bättre
lokaler för Riksdagen och alldeles olämpligt och otillfredsställande för
att undanrödja behofvet af ett annat och nytt riksdagshus i den närmaste
framtiden, så har jag icke kunnat biträda detsamma, utan får
deremot afgifva min reservation.
Högst betydliga summor äro redan nedlagda å de nuvarande
lokalerna, men ju mer man lappat och tillbyggt, ju enhälligare hafva
åsigterna blifvit om lokalernas olämplighet. Att då ytterligare uppoffra
så stora belopp på ett experiment, som hittills visat sådana följder,
synes mig mindre välbetänkt och föga förenligt med en klok hushållning.
Riksdagen förkastade i fjor ett förslag om tillbyggnad, som, så
vidt jag förstår, hade många och stora företräden framför det nu föreliggande;
och detta förkastades derföre, att det ansågs vara för dyrt,
enär det icke kunde anses uppfylla behofvet för någon längre framtid;
att då tillstyrka _ett förslag nästan lika dyrt, men i min tanke mycket
sämre än det, som förkastades, är, synes mig, egendomligt, och
blifver det än mer, då man jemväl tager i betraktande att Herrar Fullmäktige
i Riksgäldskontoret afstyrkt förslaget.
Herrar komiterade Nordenfelt, Edelsvärd och Thavenius hafva
under förutsättning att Hebbeska huset bibehålies i det närmaste oförändradt,
beräknat kostnaderna för den ifrågasatta tillbyggnaden till
844,000 kronor, och att Första Kammarens sessionssal skulle kunna
blifva färdig till 1885, och Andra Kammarens till 1887 års riksdag —
detta dock under beräkning att tillbyggnaderna varda tidigt beslutade
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.
19
under innevarande riksdag. Visserligen hafva komiterade medgifvit
möjligheten af att fullborda tillbyggnaden till 1885 års riksdag, men
under bestämdt förklarande att såväl kostnaden som obehagen blifva
betydligt förökade.
Under frågans behandling i Utskottet har man funnit nödigt att
vidtaga icke obetydliga förändringar uti komiterades förslag och som
utan tvifvel komma att i en icke oväsentlig grad öka de af komiterade
beräknade kostnader, men det oaktadt, och oaktadt hela arbetet,
enligt Utskottets förslag, skall vara färdigt till 1885 års riksdag, och
oaktadt Utskottets förslag inkommer till Kamrarne alldeles i slutet af
denna riksdag, så förmenar Utskottet att kostnaderna icke skola ökas,
utan tvärtom minskas till 800,000 kronor. Huru gerna jag än skulle
önska detta, är jag dock öfvertygad om att kostnaden kommer att icke
obetydligt öfverstiga den af komiterade till 844,000 kronor under mycket
gynsammare förhållanden beräknade kostnad; och med stöd af komiterades
eget förslag bör ingen blifva öfverraskad, om verkliga kostnaderna
komma att uppgå till 1,000,000 kronor, helst till den beräknade kostnaden
äfven bör räknas de hyresbelopp, som under byggnadstiden måste
utbetalas för förhyrda lägenheter. Att föregående Riksdagar icke gillat
de åsigter, som Utskottet nu söker göra gällande, visas bland annat af
hvad som i en likartad fråga förekom vid 1871 års riksdag. Då förelåg
nemligen ett förslag att bereda ökadt utrymme på det sätt, att
Första Kammaren skulle förflyttas till nuvarande Andra Kammaren,
under det att för Andra Kammaren skulle uppföras en ny tillbyggnad.
Hela kostnaden utom möblering beräknades till 336,834 kronor.
Om detta förslag afgåfvo Fullmäktige i Riksgäldskontoret yttrande,
hvilket, på sätt Stats-Utskottets vid 1871 års riksdag Memorial N:o 56
utvisar, var af följande innehåll:
“Då kostnaden för uppförande af en sådan byggnad, hvarigenom,
enligt det förslag, Fullmäktige fått från Öfverintendentsembetet mottaga,
utvidgade och fördelaktigare lokaler för Riksdagens begge Kamrar
skulle beredas, enligt det uppgjorda kostnadsförslaget, komme att öfverstiga
336,000 R:dr, och då denna summa, med tillägg af det betydliga
värde, den egendom, som af Riksdagen begagnas, i betraktande
af denna egendoms läge och storlek samt åbyggnad eger, torde
i det närmaste uppgå till det belopp, för hvilket en ny byggnad åt
national-representationen sannolikt skulle kunna uppföras, och då Riksdagens
hus, oaktadt nu föreslagna ytterligare ny- och tillbyggnader,
ändock ej skulle komma att motsvara de allmänt erkända anspråken
på en till begagnande af svenska folkets ombud vid deras årliga sammanträdande
afsedd byggnad, hafva Fullmäktige för sin del funnit sig
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
icke kunna tillstyrka utförandet af de, för beredande af andra sessionssalar
åt Kamrarne, föreslagna byggnadsarbeten, ehuru Fullmäktige ansett
sig böra meddela kännedom om det i sagda ändamål medelst vederbörande
embetsmyndighets försorg uppgjorda förslag.11
Fullmäktige föreslogo i stället några smärre tillbyggnader och
förändringar, och Fullmäktiges förslag tillstyrktes i alla delar af Statsutskottet.
Detta Utskottets förslag bifölls utan någon meningsskiljaktighet
i Riksdagens båda Kamrar. De skäl, som då anfördes af Fullmäktige
och voro bestämmande för Riksdagen, synas mig eg a full giltighet
äfven nu och tala än kraftigare emot det förslag som nu är i fråga.
Min åsigt är fortfarande att för Riksdagens behof bör uppföras
en alldeles ny byggnad, om nemligen det mål, man eftersträfvar, skall
kunna vinnas — jag menar ändamålsenlighet, på samma gång den förlägges
på en plats, som i någon mån är värdig ett hus för svenska
folkets representation. Dock, i detta som i andra fall bör man tillse,
att kostnaderna hållas inom måttliga gränser, och detta senare mål
tror jag bäst vinnes, om sådan plats finnes att tillgå, att derå kan uppföras
en byggnad, som inrymmer både Riksdags- och Riksbankslokaler,
ty helt visst varder detta mycket billigare, än om för dessa ändamål
skola uppföras särskilda byggnader på olika ställen.
Uti Utskottets utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående de Kongl. teatrarne har Utskottet bland annat yttrat, “att
till nästsammanträdande Riksdag må blifva framlagdt förslag till definitivt
ordnande af frågan om teatrarnes framtida ställning, vare sig sådant
finnes böra ske genom teatrarnes öfverlåtelse för viss tid på enskild
person eller bolag, eller genom försäljning af Dramatiska teatern
och Störa teaterns användning till annat ändamål“. Om Kongl. Maj:t
skulle finna lämpligt föreslå nästa Riksdag att använda Stora teatern
“till annat ändamål41, vet åtminstone icke jag något annat ändamål
för hvilken en sådan plats med ett sådant läge bättre skulle lämpa
sig än för en byggnad i och för Riksdagen och Riksbanken, och för
hvilket ändamål tomten lemnar mer än tillräckligt utrymme.
Af alla hittills väckta förslag om plats och bj^ggnader för Riksdagen
och Riksbanken skulle utan tvifvel detta blifva det allra billigaste,
på samma gång både Riksdagen och Riksbanken finge sitta fullkomligt
ostörda i nuvarande lokaler under byggnadstiden, som, i fall
beslut om byggnaden blefve fattadt redan nästa riksdag, kunde blifva
färdig inom den tid komiterade ansett erforderlig för utförande af
deras projekt.
Beräknar man till kostnadernas bestridande för en sådan bygg -
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 54.
21
nåd å teaterns tomter de 800,000 kronor som af Utskottet nu föreslagits
för tillbyggnaden, samt de 800,000 kronor hvartill värdet af
nu varande riksdagshuset beräknats, och vidare värdet af båda riksbankshusen,
torde man redan komma till det belopp, som erfordras för
uppförande af Riksdags- och Riksbankshus på teatertomten.
Jag vet att man skall invända, detta är ett alldeles nytt och lösligt
framkastadt förslag, och dertill har jag icke annat att svara än,
ja, det är nytt, men lika nytt är Utskottets förslag om “Stora teaterns
användning till annat ändamål1'' än för teatern; och då Utskottet naturligtvis
menat fullt allvarligt med sitt uttalande, och man alltså förestält
sig möjligheten af ett sådant förslag från Kongl. Maj:t redan till
nästa riksdag, så synes mig klokheten fordra att icke nu besluta om
en högst dyrbar tillbyggnad å det nuvarande riksdagshuset, utan fasthellre
låta frågan derom hvila till nästa riksdag.
Det är på dessa skäl jag reserverat mig mot Utskottets förslag
och på grund af hvilka jag vågar hemställa om afslag å hvad Utskottet
tillstyrkt; samt
af Herrar Sven Nilsson och Sven Andreasson.
Herr O. Evers har begärt få antecknadt, att han i anseende till
sammanträde i landtförsvarskomitén varit förhindrad deltaga i detta
ärendes handläggning inom Utskottet.
i) I
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
Komiterades utlåtande den 21 Januari 1882 angående tillbyggnad
af riksdagshuset.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Enligt uppdrag af Herrar Fullmäktige hafva undertecknade genom
Slottsintendenten Herr E. Jacobsson låtit uppgöra ritningar och
förslag till förändring och tillbyggnad af det nuvarande riksdagshuset
på grund af 1881 års Riksdags beslut och öfverlemna härmed vördsamt
dessa jemte åtskilliga andra handlingar rörande ifrågavarande
förslag och förtecknade i bilaga A samt få dessutom vördsamt anföra
1. Angående storleken och formen af de föreslagna plenisalarne:
Sedan öfverdirektören och chefen för Kongl. Statistiska centralbyrån
på anhållan af komiterade benäget meddelat, att af verkstäld
beräkning öfver sannolika, årliga folkmängdstillväxten i hvarje af
Sveriges län och städer framgått, att antalet riksdagsmän, som för närvarande
utgör
i Första Kammaren 137 och
i Andra Kammaren 206;
kan efter 30 år, i följd af folkmängdens tillväxt, uppskattas till
i Första Kammaren 190; och
i Andra Kammaren 280;
finna sig komiterade föranlåtna att föreslå uppförandet af nya plenisalar
för båda Kamrarne och således öfvergifva det tidigare väckta
förslaget, att tillbygga en ny plenisal endast för Andra Kammaren
under förutsättning, att Första Kammaren skulle öfvertaga den Andras
nuvarande plenisal, hvilken i följd af ofvan anförda beräkning befinnes
för sådant ändamål varda för trång och obeqväm, hvarförutom af
sådan anordning i öfrigt åtskilliga andra olägenheter skulle följa.
Vidkommande plenisalarnes form anse sig komiterade vid jemförelse
mellan den halfrunda och rektangulära, böra vid den tillbyggnad,
som nu är i fråga, gifva ett bestämdt företräde åt den senare,
dels, emedan denna vida bättre, än den förra, lämpar sig för en fram
-
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54. 23
tida förändring af byggnaden till andra ändamål, dels, emedan den
nuvarande riksdagsbyggnadens grundplan icke utan stora förändringar
medgifver någon annan, ■ lämplig plats för de nya tillbyggnaderna, än
det rektangulära rummet på gården, söder om det gamla Riksdagshuset,
såvida de nya salarne skola kunna erhålla ljus från väggarnes
sidor och såvida trapporna i de delar af de gamla byggnaderna, som
bibehållas, icke skola blifva mörka. Den halfrunda formen skulle dessutom,
ehuru i akustiskt hänseende fördelaktigare, erfordra ett betydligt
större utrymme för samma antal ledamöter.
I afseende å de föreslagna, nya plenisalarnes utrymme och inredning
hafva komiterade dels, så vidt möjligt, tagit hänsyn till den
fortgående tillökningen i ledamöternas antal, dels ansett den anordning
i uppställningen af ledamöternas platser böra vidtagas, att hvarje ledamot
från en sida har direkt tillträde till sin plats, och i följd deraf
föreslagit salarnes mått sådana, att Första Kammaren erhåller 197
platser och Andra Kammaren 261, statsrådens, men icke talmännens
stolar inräknade, eller att, med afdrag af statsrådens 10 och tillägg af
talmännens 2 platser i hvardera Kammaren, Första Kammaren lemnar
utrymme för 189 och Andra Kammaren — så länge ofvan nämnda
anordning af platserna bibehålies — för 253 ledamöter.
_ Fn jemförelse mellan dessa tal och de efter den statistiska utredningen
meddelade visar emellertid, att Första Kammarens plenisal,
i förhållande till ledamöternas samtidiga antal i båda Kamrarne, lemnar
större utrymme än den Andra Kammarens. Orsaken härtill är
dels den, att Andra Kammarens sal icke skäligen kunnat erhålla större
längd i förhållande till bredden, för att icke alltför svåra olägenheter
i akustiskt hänseende måtte uppstå, dels den, att för erhållande af en
antaglig fasad åt Riddarholmsfjärden det ansetts nödigt att gifva båda
salarne lika bredd.
För afhjelpande af ofvan antydda olägenhet erbjuda sig (såvida
ej annat riksdagshus uppförts, innan denna olägenhet inträder), tvenne
utvägar: antingen att i Andra Kammaren minska gångarnes antal, så
att tre platser i bredd, i stället för två, insättas mellan hvarje gång,
hvarigenom efter hand utrymme för ytterligare 34 platser skulle vinnas;
eller ock genom att på långsidan af nämnda Kammares plenisal
åt öster, i sammanhang med ombyggnad af en del af f. d. Idebbeska
huset, anbringa en halfrund utb}7ggnad. Denna utbyggnad
skulle visserligen, i fall denna utväg till utrymmets ökande väljes,
kunna utföras i sammanhang med det nu föreslagna uppförandet af de
två plenisalarne; men då det icke kan vara fördelaktigt att under en
lång tid hafva Andra Kammarens sal betydligt större,"än nödigt, och
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
f
kostnaderna för det närvarande genom en sådan utbyggnad skulle
väsentligen ökas, kafva komiterade föredragit det nu framstälda,
enklare förslaget.
2. Angående de öfriga lägenheter, hvit ka ansetts nödvändiga, och
deras storlek få komiterade hänvisa till bilagda tabell (Bil. C.) af hvilken
torde framgå, att, med undantag af rum för Justitieombudsmannen
och för vice värden, i händelse den för honom afsedda lägenheten 3
trappor upp i f. d. Hebbeska huset skulle behöfva användas för särskilda
och tillfälliga Utskott, samt för serveringslokaler, klubbrum och vestibuler,
det nu uppgjorda förslaget för eu tid af 30 år torde lemna tillräckligt
utrymme.
Justitieombudsmannens embetsrum och vice värdens bostad lära
icke oundgängligen behöfva inom riksdagshuset inrymmas. Icke heller
torde serveringslokal och klubbrum behöfva den utsträckning, att de
samtidigt kunna begagnas af större delen af riksdagsmännen.
Den del af nu till Andra Kammarens kansli använda lokal i f.
d. Hebbeska huset, som icke erfordras till utvidgning af Andra
Kammarens kapprum, kan användas till lokaler för särskilda och tillfälliga
Utskott, äfvensom våningen 3 trappor upp i samma hus, i händelse
denna våning icke, såsom komiterade antaga, för den närmaste
framtiden efter byggnadens fullbordande skulle öfverlemnas åt vice
värden. 3
3. Angående uppvärmning och ventilation af de nya byggnaderna:
För att, så vidt möjligt''är, kunna utreda denna svårlösta fråga
och för att redan vid ritningarnes uppgörande kunna fästa behörigt
afseende vid alla de anordningar, som för vinnande af ett godt resultat
i nämnda hänseende må erfordras, hafva komiterade. infordrat
utlåtanden och förslag af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag,* af
Lektor O. E. Yestin och af Ingeniören E. A. Wiman, hvilka handlingar
här bifogas (Bil. E, F, G).
Svårigheterna vid en vigtig lösning af ifrågavarande uppgift
synas bero dels derpå, att de tre ytterväggarne till hvardera plenisalen
vid låg, yttre temperatur starkt afkylas, dels derpå, att temperaturen
i salarne, om afkylning genom ytterväggarne icke eger rum, hastigt förhöjes
genom det värme, som utvecklas af de närvarande personerna,
dels derpå, att hvarje ombyte af luft med eu lägre temperatur, än den
för tillfället i salarne rådande, lätt kännes såsom drag.
Oundgängliga vilkor för att utan obehag för ledamöterne kunna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
25
åstadkomma plenisalarnes uppvärmning och luftvexling synas för den
skull vara:
a) att uppvärmningen anordnas alldeles oberoende af luftvexlingen;
b) att ytterväggarne före Kamrarnes sammanträden starkt uppvärmas
och oberoende af den yttre temperaturen sedermera bibehållas
vid en så nära som möjligt konstant värmegrad.
c) att frisk luft af en temperatur, obetydligt understigande den
normala, tillföres salarna med ringa hastighet, från inloppsställen, så
mycket som möjligt fördelade öfver hela rummet på lämpligt afstånd
från ledamöternes platser, och i så stor mängd, att icke allenast den
förbrukade eller orenade luften fullt ersättes, utan äfven, att temperaturen,
som genom de närvarande personernas kroppsvärme stegras, hålles
inom normala gränser;
d) att den för mycket uppvärmda eller genom inandning eller
utdunstning orenade luften bortföres med ringa hastighet genom väl
fördelade och tillräckligt stora öppningar;
e) att vid de tillfällen, då den tillförda, friska luften ej kan uppvärmas,
för att ej höja salarnes temperatur öfver den normala, dels mekaniska
medel användas för införande af frisk luft, dels ock kraftig uppvärmning
anordnas i afförningskanalerna för den förbrukade luften;
f) att tillopps- och afloppsöppningar och kanaler för den cirkulerande
luften göras så tillräckliga och fördelas på så många ställen,
samt i öfrigt så anordnas, att de efter byggnadens fullbordande, enligt
efter hand vunnen erfarenhet om behofvet af luft vid olika yttre
temperatur, må kunna till större eller mindre del användas, hvarvid
dock bör iakttagas den under vissa förhållanden icke obetydliga luftvexling,
som alltid eger rum genom ytterväggarne och dörrarne.
I fråga om salarnes uppvärmning hafva komiterade funnit ofvan
angifna vilkor på ett tillfredsställande sätt uppfylda genom Kockums
mekaniska verkstads aktiebolags förslag och ansett en förbättring
deraf endast deruti kunna ifrågasättas, att kakel, enligt Ingeniören
''Wimans förslag, anbringas omkring de föreslagna ångkaminerna.
I fråga om luftvexlingen föreslå komiterade att på tre olika vägar
tillföra salarne luft, nemligen,
dels genom de under salarne befintliga våning ar nes ytterväggar.
Denna luft skulle uppvärmas genom ångrör och utströmma i Kamrarnes
salar bakom en panel omkring de tre ytterväggarne;
dels genom murade kanaler under huset. Dessa kanaler skulle utmynna
i nedersta våningen på husets södra sida, uppvärmas nära
ångmaskinsrummet och derifrån drifvas med fläktar till de genom
salarnes midt löpande gångande, hvarest den skulle utströmma genom
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
med galler täckta öppningar i golfven, hvilka i dessa gångar täckas
med porösa mattor;
dels direkt från de nedre våningarne genom trappor och andra
öppningar i trossbottnarne.
Den för mycket uppvärmda eller förorenade luften skulle bortgå
dels genom öppningar i taket; dels ock genom öppningar i golfvet
vid ledamöternes fötter, såsom i de nuvarande salarne är anordnad!.
4. Angående platser för tidningsreferenter:
I bilagda skrift af den 28 Juni (Bil. I) kafva publicistklubbens
styrelse och utgifvare af några härstädes utkommande tidningar framstält
åtskilliga högst beaktansvärda önskningar med afseende å sättet
att vinna rigtiga berättelser för tidningarne om Kamrarnes förhandlingar,
och hafva komiterade i anledning häraf sökt tillmötesgå denna
framställning, så långt riksdagshusets begränsade utrymme och öfriga
omständigheter medgifvit.
Komiterade föreslå, att särskilda läktare för tidningsreferenter
uppföras bakom talmännens platser på salarnes södra sidovägg; äfvensom
att särskild! rum för tidningsreferenter upplåtes i närheten af det
allmänna telegraf- och telefonrummet. Ehuru önskvärd! det hade ■vant
att gifva dessa läktare så stort djup, att 2 rader platser med gång
bakom skulle kunnat derå insättas, hafva komiterade dock nödgats
öfvergifva detta förslag, som skolat kräfva ett utsprång från väggen
för läktarne ‘ af minst 9 fot, af skäl, att salarne i sådant fall måste erhålla
ökad längd till skada för de akustiska och arkitektoniska förhållandena,
hvarjemte så djupa läktare, oberäknad hela anläggningens
ökade kostnad, skulle i än högre grad, än som efter det föreliggande
förslaget redan kommer att ega rum, bortskymma ljuset från fönstren
på salarnes södra sida. Förslaget upptager af dessa anledningar endast
en rad platser på referentläktarne.
5. Angående tiden för arbetenas utförande:
De nu föreslagna tillbyggnaderna och förändringarne kunna, under
förutsättning att de tidigt under 1882 års riksdag varda beslutade,
enligt komiterades åsigt lämpligast och med minsta rubbningar i
riksdagsarbetena sålunda utföras:
att under sommaren 1882 den nuvarande vestra flygeln nedrifves,
terrassen för ångmaskinsrummet uppföres jemte dithörande skorstenar
af jern i den nuvarande trappan, ångmaskinen flyttas och användes
provisoriskt att drifva den nuvarande varm- och ventileringsapparaten;
att samtidigt grundläggningsarbetet jemte luft- och afloppstrum -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
27
mornas anläggning för hela den nya, vestra flygeln och midtpartiet
utföras, äfvensom grund lägges för vissa delar af den östra flygeln;
att en provisorisk, inklädd trappa uppsättes utanför Första Kammarens
nuvarande plenisal inom området för den blifvande tillbyggnaden,
för att sätta den under nämnda sal befintliga våningen, hvilken under 1883
och 1884 års riksdagar skulle användas till rum för Första Kammarens
talman och kansli, i förbindelse med denna Kammares nuvarande plenisal;
att under år 1883 det nya midtpartiet och den vestra flygeln,
innehållande Första Kammarens plenisal, uppföras under tak;
att under år 1884 de sistnämnda lägenheterna inredas, så att
de varda fullt färdiga att begagnas till 1885 års riksdag, då jemväl
Konstitutions- och Lag-Utskotten samtidigt tillträda nya lokaler, belägna
i vestra flygeln, under Första Kammarens kanslirum;
att under 1884 års sommar den nuvarande östra flygeln rifves
och grundläggning fullbordas för den blifvande nya, östra flygeln;
att nämnda flygel, innehållande Andra Kammarens plenisal, uppföres
under tak under år 1885;
att densamma under år 1886 inredes och fullbordas, så att den
kan begagnas till 1887 års riksdag; samt
att det gamla riksdagshusets förändring företages i sammanhang
dels med grundläggningen af de midt för motsvarande delar af detsamma
blifvande tillbyggnader, dels, i afseende å inredningen, samtidigt
med inredningen af samma tillbyggnader.
Vidkommande de nya lägenheter, som under byggnadstiden måste
anskaffas, hafva komiterade förestält sig, att Första Kammaren under
1883 och 1884 års riksdag kan undvara samtals- och läserum, såvida
sådana icke lämpligen kunna hyras eller genom köp erhållas i det
närbelägna f. d. Gymnasiehuset. För nämnda två år måste vidare
lokal anskaffas för två af Stats-Utskottets afdelningar, och anse komiterade
detta kunna ske genom att redan vid 1882 års utgång bortflytta
vicevärden, såvida icke lämpligare lokal, än hans, på annat håll
kan beredas. Slutligen måste ny lokal under hela byggnadstiden anskaffas
för riksdagsbiblioteket, äfvensom till våren 1884 för justitieombudsmannen.
Ofvan föreslagna sätt för byggnadernas utförande synes komiterade
lämpligast, men i händelse Riksdagen skulle vilja underkasta sig
större obehag under byggnadstiden och låta anskaffa provisoriska
lägenheter äfven för Konstitutions-Utskottet och Lag-Utskottet, samt
för Särskilda och Tillfälliga Utskott, är det visserligen möjligt att fullborda
hela den föreslagna tillbyggnaden till 1885 års riksdag, ehuru
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
såväl kostnaden som obehagen under byggnadstiden genom ett sådant
påskyndande af arbetena blefve betydligt förökade.
6. Angående kostnaden af de föreslagna tillbyggnaderna och förändringarne
få komiterade hänvisa till kostnadsförslag, uppgjordt af
undertecknad Thavenius (Bil. D) efter samma grunder, som förut för
olika föreslagna riksdagshusbyggnader användts, och hvars slutsumma
är 844,000 kronor.
Denna slutsumma, om hvilken komiterade likväl hysa den förhoppning,
att densamma, derest ej allt för ogynsamma omständigheter
tillstöta, bör kunna vid arbetets utförande något understigas, upptager
jemväl det belopp, som anses nödvändigt för ökande af inventarierna
till riksdagshuset.
Då vid granskning af ritningarne utan tvifvel mer eller mindre
väsentliga anmärkningar kunna göras, anse sig komiterade vördsamt
böra erinra dels derom, att i programmets grundtanke ligger åstadkommandet
af ett, så att säga, provisoriskt eller för högst 30 år användbart
riksdagshus, och dels derom, att det gamla huset med dess
nuvarande hufvudingång och trappor m. m. ansetts böra bibehållas,
för att ej genom ännu mera genomgripande förändringar och ombyggnader
öka en kostnad, som komiterade redan finna ganska afsevärd.
Stockholm den 21 Januari 1882.
L. Nordenfelt. A. W. Edelsvärd. Evald Thavenius.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
29
Bil. B. till komiterades utlåtande.
Beskrifning å förändring och tillbyggnad af Riksdagshuset.
Af den nuvarande byggnadsgruppen bibehålies den del som vetter
mot Riddarholmskyrkan samt f. d. Hebbeska huset. De två mot
söder utbygda flyglarne nedrifvas och i stället uppföras två bredare
flyglar med förändrad inredning. Uthusen mot sjön bibehållas med
undantag af någon del vid Gymnasiegränden, som bortrifves för att
bereda erforderligt utrymme framför den vestra flygeln. De låga byggnaderna
å gården bortrifvas. Den del af den nuvarande gården, som
icke kommer att bebyggas, afschaktas till de höjder ritningarne angifva.
F. d. Hebbeska huset lemnas i nästan oförändradt skick; endast
i våningen 2 tr. upp föreslås mindre ändringar i inredningen.
Byggnaden mot Riddarholmskyrkan erhåller i de öfre våningarne
en helt och hållet, ny indelning, i det de nuvarande sessionssalarne
afdelas till mindre lokaler. Vissa delar af dessa salar bibehållas med
två våningars höjd, under det att de för öfrigt afdelas genom bjelklag.
Enligt det nya förslaget innehåller bottenvåningen: vestibul, läsrum
med tambur, bibliotekariens bostad, portvaktens rum och kök samt
tryckeriexpedition. Med afseende å kommunikationerna anmärkes, att
från bibliotekariens bostad leder en trappa ned till biblioteket, som
är förlagdt i den östra flygelns souterrain; från tryckeriexpeditionen
finnes nedgång till terrassen och pappersmagasinerna, som äro inredda
i den vestra flygelns souterrain. Våningen 1 trappa tipp innehåller
lokaler för Stats-Utskottets olika afdelningar. Våningen 2 trappor upp,
hvars golf är i jemnhöjd med de i flyglarne anordnade sessionssalarne
inrymmer: Andra Kammarens samtalsrum, gemensamt rökrum. Första
Kammarens läsrum och toilette samt klosettrum för båda Kamrarne.
Väggen mellan samtals- och rökrummen utgöres af fönster och glasdörrar,
hvarigenom samtalsrummet erhåller tillräcklig belysning. Rökrummet,
hvars storlek och ändamål betinga en ansenlig höjd är afsedt
att bibehållas till samma höjd som den nuvarande Andra Kammaren.
Likaså upptager den Första Kammarens kapprum två våningars höjd
30
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.
och dager erhålles från två mycket höga fönster å kortsidan. För vinnande
af största möjliga luftqvantitet i klosettrummen äro dessa äfven
två våningar höga. l)et mindre klosettrummet innehåller 7 klosetter
och 3 pissoirer; i det större, som har ingång från Andra Kammarens
kapprum, är plats beredd för 12 klosetter och 5 pissoirer. Toilettrum
för Andra Kammaren torde med lätthet kunna anordnas i f. d. Hebbeska
huset. — Våningen 3 trappor upp innehåller: kapprum för läktarne,
passage till Första Kammarens läktare, serveringsrum för Första
Kammaren samt Andra Kammarens läktare.
De nya flyglarne äro 88 fot långa, 62,5 fot breda, och sammanbindas
medelst ett mot söder utskjutande midtelparti. Den tillbyggda
delen upptager en yta af 12,000 qv.-fot. Gården mellan flyglarne är
70 fot lång och- 33 fot bred; den ligger 17,5 fot under vestibulens
golf i huset mot Riddarholmskyrkan. Höjdskilnaden förmedlas genom
en terrass, hvarunder ångpannorna hafva sin plats; från samma terrass
äro ingångar till lokalerna i flyglarnes bottenvåning.
Souterrainen af flyglarne upptager: i den östra bibliotek och klosetter;
i den vestra två rum och kök för en vaktmästare, pappersmagasin
och klosettrum. Midtelpartiet utgöres af ett stort porthvalf
(gående äfven genom bottenvåningen), som tillför frisk luft till den
inre gården.
Bottenvåningen upptager: i hvardera flygeln 2 större och 2 mindre
rum med tillhörande samtals- och kapprum,, beräknade för 2 Utskott,
således i båda flyglarne för tillsammans 4 Utskott.
Våningen 1 trappa upp inrymmer kanslilokaler med kapprum,
sekreterares rum och arkiv. Dessa lokaler stå i förbindelse med de
ofvanpå belägne sessionssalarne genom små spiraltrappor, två i hvarje
flygel. De båda Kamrarnes kanslier äro förenade genom en passage
i midtelpartiet, som äfven utgör ingång eller tambur för telegraf- och
telefonrummen. Fn särskild trappa leder från gården till dessa och
öfverliggande lokaler. För hvartdera kansli finnes en klosett.
Våningen 2 trappor upp innehåller: i den östra flygeln Andra
Kammarens sessionssal samt i den vestra dels samtalsrum, dels sessionssal
för Första Kammaren. I midtelpartiet äro placerade talmännens
rum med tambur och beqvämligheter.
Första Kammarens sessionssal är 70,5 fot lång och 55 fot bred
med 30 fots höjd. Den innehåller 197 fasta platser, ordnade två och
två med två fot breda mellangångar samt en 6 fot bred midtelgång.
Å södra delen äro 31 och för öfrigt 166 platser, och har golfvet en lutning
af 1 : 10. För talmän, vice talmän m. fl. äro bord uppstäda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
31
och stolar antydda på sätt som finnes i de nuvarande sessionssalarne.
Läktaren, som är anbringad öfver samtalsrummet, har tre gradiner med
lika många bänkrader, tillsammans rymmande 77 platser, hvaraf de
mellersta äro afsedda för diplomater.
Andra Kammarens sessionssal är 83,5 fot lång och 55 fot bred
med samma höjd som Första Kammaren. Den lemnar plats för 261
personer, hvaraf 31 å den södra delen. Läktaren är anbringad öfver
Andra Kammarens samtalsrum och rymmer 106 personer, fördelade på
fem bänkrader; den mellersta delen är för diplomater.
A den södra gafveln af salarne finnas läktare för tidningsreferenter,
i hvardera sal 20 platser eller tillsammans 40 platser; midtelpartiet
utgör ett rum för samma ändamål.
I båda Kamrarne består plafondernas mellersta del af fönster med
mattslipadt glas. Dagern inkommer genom lanterniner med klart glas;
dessa äro något höjda öfver takets plan, och, om värmerör anbringas
uti lanterninen, äro alla olägenheter af snön undanröjda. Salarnes aftonbelysning
sker med s. k. Sonnenbrenner eller särskild! konstruerade
gaskronor, som med tillhjelp af reflektorer nedkasta ett ymnigt och
behagligt sken på samma gång gasvärmen genom dem bortföres. De
utgöra derjemte förträffliga afledare för den förskämda luften i salarne,
för hvilket ändamål rör med utlopp i skorstenar finnas uppsatta öfver
belysningsapparaterna. I hvardera sal är plats beredd för sex Sonnenbrenner.
Fullständig ventilationsanordning är föreslagen till de båda stora
sessionssalarne. Dessa förses med frisk luft på två olika sätt. A genom
inläsning med fläkt; B införande af uppvärmd luft utan mekaniska
medel.
A. Från souterrainens södra sida ledes, genom ett fönster för
hvarje flygel, en trumma, som fortsättes under souterrainens golf, der
den muras och hvälfves (obs. vägen för den friska luften antydes å
ritningarne med ljusblå färg). För den östra flygeln finnes i den gamla
byggnadens källare en kammare försedd med ångrör, hvarmed luften
uppvärmes, innan den skall förbrukas. Från värmekammaren inblåses
den med fläkt i en trumma af dubbla bräder, som utmynnar i mellersta
delen af tomrummet under Andra Kammarens golf. I midtelgången
finnas 9 öppningar med galler, hvarigenom luften inströmmar i salen.
För att förhindra smuts och dam att nedfalla och förorena luftrummet,
täckes gången med en matta, som dock bör vara så porös, att icke
luftens utströmning alltför mycket motverkas. För den vestra flygeln
är en värmekammare placerad i souterrainen och inblåses luften med
fläkt till eu trumma i vinkeln vid den ellipsformiga trappan, hvarifrån
32
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
den inkommer i tomrummet under Första Kammarens midtelgång, hvars
golf är försedt med gallerklädda öppningar.
B. I bröstvärnen till fönstren i våningen 1 tr. upp (kanslilokalerna)
äro värmerör inlagda; bröstvärnen hafva utvändigt genombrutna,
ornerade galler, som kunna tillslutas med ventiler. Sedan luften blifva
uppvärmd, föres den i små sidokanaler till vertikala rör i fönsterpelarne,
hvarifrån den utströmmar bakom träpanelen å nedre delen af
sessionssalarnes väggar. All reglering af ventiler är anordnad i kanslivåningen.
Genom öppningar i de vertikala rören är tillfälle beredt
att införa frisk luft äfven till kanslilokalerna.
För den förskämda luftens bortförande användes den återstående
delen af mellanrummet under salarnes golf. I den östra flygeln står
nämnde rum i förbindelse med vertikala trummor vid salens norra
ända, hvarifrån luften ledes till mellanrummet under läktaren samt
vidare till en stor skorsten, der ett ångrörssystem eller annan lämplig
motor åstadkommer en verksam sugning. I den vestra flygeln finnas
likaledes vertikala trummor vid norra väggen, som leda luften till
mellanrummet under läktaren, men med den skilnad, att evacuationskanalen
är anlagd i bjelklaget under passagen från förstugan till Första
Kammarens läktare, hvarifrån den vidare befordras till eu sugskorsten.
Från den södra delen af sessionssalarne bortföres den förskämda
luften under golfvet till sugskorstenar anbringade i södra midtelpartiet.
All här omnämnd evacuering försiggår närmast genom ventiler
å den vertikala delen af golfvets gradiner. För hvarje plats finnes en
ventil, och kan således regleringen efter behag verkställas från de
särskilda platserna.
Klosetternas ventilation är oberoende af salarnes. Från klosetterna
i souterrainen finnas kanaler framdragna till trappspindlarne, der de
fortsättas med gjutna jernrör; dessa senare äro placerade vid sidan af
ångskorstenarnes rör, hvarigenom en kraftig evacuering kan påräknas
under den tid af året, då värmeledningen är i gång. För andra tider
befordras draget genom eldstäder vid nedre delen af ofvannämnde rör.
Klosetterna i våningarne hafva särskilda rör för den förskämda
luftens bortledande. I rökrummet äro å öfre delen af ena gafveln galler
med ventiler till en större lufttrumma. Från samma rum kan luften
borttagas genom en i taket uppsatt Sonnenbrenner.
Stockholm i Januari 1882.
Ernst Jacobsson.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
33
Bil. C. till komiterades utlåtande.
Tabell
för jemförelse mellan qvadratytorna i nuvarande Riksdagshuset i Slottsintendenten
E. Jacobssons samt Kongl. Arkitekten G. Dahls projektritningar
samt det af komiterade under 1881 uppgjorda program
för Riksdagshusets om- och tillbyggnad.
Nu- |
Jacobs- |
Dahls |
1881 års |
|||||
varande huset. |
sons rit-ningar. |
ritningar. |
komiterade. |
|||||
Första Kammarens Sessionssal...... |
qv.-fot |
2,106 |
4,666 |
4,004 |
3,990 |
|||
„ „ Läktare ......... |
It |
324 |
1,167 |
834 |
so |
784 |
Deraf 110 qv.-fot för |
|
„ „ Kapprum ...... |
528 |
1,167 |
1,286 |
1,121 3,706 |
||||
„ „ Kanslilokal ... |
2,124 |
1,435 |
2,400 |
25 |
||||
„ „ Talmansrum... |
270 |
323 |
218 |
50 |
201 |
60 |
||
Andra Kammarens Sessionssal...... |
It |
2,635 |
5,986 |
5,558 |
4,704 |
|||
„ „ Läktare ......... |
it |
425 |
1,818 |
867 |
60 |
1,260 |
Deraf 137,50 qv.-fot |
|
„ „ Kapprum . .. |
It |
1,111 |
1,500 |
1,415 |
1,567 |
76 |
Hebbeska liuset. |
|
„ „ Kansli............ |
1,501 |
1,301 |
2,869 |
75 |
3,607 |
|||
„ „ Talmansrum... |
It |
132 |
288 |
228 |
201 |
60 |
||
Diplomat-läktare .......................... |
»1 |
435 |
60 |
247 |
60 |
Upptaget uti Kamrar-nes läktare. |
||
Tidningsreferent-läktare .............. |
266 |
60 |
560 |
|||||
Dito samtals- och samlingsrum |
It |
382 |
50 |
|||||
Statsrådens rum ......................... |
221 |
262 |
304 |
497 |
25 |
|||
Konstitutions-U tskottet.................. |
1,330 |
1,416 |
2,742 |
75 |
||||
Bevillnings-Utskottet .................... |
Vt |
1,488 |
1,742 |
2,529 |
76 |
6,595 |
Nybyggnader. |
|
Lag-Utskottet ............................. |
1,539 |
1,194 |
2,761 |
50 |
1,073 |
f. d. Hebbeska huset. |
||
Särskilda och Tillfälliga Utskott... |
ti |
1,365 |
3,136 |
4,614 |
75 |
|||
Utskottets särkilda afdelningar |
It |
3,757j |
3,757 |
4,595 |
50 |
4,144 |
60 |
Nuvarande gamla. |
Bill, till Bilcsd. Frot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 86 Häft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
Nu- |
Jacobs- |
Dahls ritningar. |
1881 års |
|||||
varande huset. |
sons rit-ningar. |
komite- rade. |
||||||
Samtalsrum .................................. |
qv.-fot |
1,188 |
2,630 |
1,590 |
so |
1,960 |
Under läktaren. |
|
Andra Kammarens klubb ............. Gemensamt rökrum för båda Kam- |
»1 |
3,665 |
2,821 |
60 |
Den gamla i Hebbes. |
|||
rarnes ledamöter ................... Första Kammarens klubb- och läs- |
- |
1,325 |
||||||
rum ........................................... |
n |
1,584 |
60 |
2,032 |
60 |
|||
Bibliotek, läsrum och bibliotekariens |
||||||||
bostad ........................................ |
n |
5,357 |
10,581 |
3,175 |
60 |
5,441 |
60 |
|
Tryckeri-expedition ....................... |
900 |
1,614 |
2,787 |
60 |
1,351 |
|||
Telegraf och telefon....................... Matlokaler och serveringsrum samt |
- |
511 |
368 |
590 |
550 |
76 |
||
kaffeservering .............................. |
n |
2,006 |
6,264 |
5,873 |
76 |
2,964 |
37 |
|
Värdens bostad ...................... ... |
2,130 |
3,066 |
2,857 |
2,773 |
||||
Justitie-ombudsmannen .................. |
1,300 |
1,255 |
1,540 |
60 |
||||
Talmans-konferens........................ |
690 |
798 |
||||||
Lokal för riksdagstryck ................ |
n |
3,483 |
3,617 |
60 |
1,946 |
75 |
Utom de gamla som |
|
Vaktmästare-bostad ...................... |
1,050 |
2,302 |
858 |
Utom de gamla som |
||||
Maskinistens bostad ....................... |
600 |
|||||||
Rum och kök för portvakt ............ |
>. |
378 |
392 |
76 |
||||
Restauratörens bostad.................... |
753 |
400 |
||||||
Trappor, förstugor och tamburer ... |
ii |
6,590 |
13,362 |
9,099 |
8,235 |
. |
||
Källare............................................ Klosetter och beqvämligheter, toi- |
r |
2,288 |
2,919 |
2,288 |
||||
lettrum m. m............................... |
883 |
76 |
1,781 |
25 |
||||
Förvaringsrum med passager (inta- |
||||||||
get uti förstugor och trappor) ... |
1,482 |
20 |
||||||
Kapprum för läktare .................... Ångpanne-maskinrum och för värme- |
r> |
804 |
||||||
apparater .................................... |
»1 |
2,749| |
Stockholm den 10 Januari 1882
Evald Thavenius.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
35
Bil. D. till komiterades |
utlåtande. |
|
Kostnadsförslag öfver om- och |
tillbyggnad |
|
af Herr Slottsintendenten E. |
Jacobsson up |
|
Grundläggningsarbeten ............... |
38,106 |
01. |
Huggna stenarbeten.................... |
5,888 |
20. |
Sandstensmurningar ................... Tegelmurningar............................. |
14,654 |
77. |
113,032 |
80. |
|
Putsningar invändigt .................. |
21,505 |
78. |
Ångpannebyggnaden..................... |
7,485 |
75. |
Jernbalkar och trappor............... |
17,402 |
— |
Bjelklag och träarbeten, golf, |
||
tak etc..................................... |
106,363 |
68- |
Fasadernas utvändiga ornering |
5,271 |
— |
Snickare- och Glasmästare- |
||
arbeten .................................... |
49,136 |
— |
Ornering af taken uti salarue ... |
8,863 |
60. |
Stora trapporna i båda byggna- |
2,700 |
|
derna ....................................... |
— |
|
Jern takstolar.................................... |
21,150 |
— |
Plåtbeslagning jemte lanterniner |
22,105 |
66. |
Ångpannor med inmurning ...... |
12,000 |
— |
Smiden och gröfre spik............... |
7,500 |
— |
24 st. Vindskappor ..................... |
1,800 |
— |
Kakelugnar ................................... |
800 |
— |
Invändiga ventilationstrummor |
5,788 |
— |
Gas- och vatten- samt dränerings- |
arbeten
Målarearbeten................................
Stensättning och planering.........
Rifning af gamla byggnader ...
Stenfot och jernstaket.................
Klosettinredningar ........................
Extra timmerarbete för takreg
larne.
......................................
Utvändig puts på gamla huset
åt Gymnasiegränden............
85 st. nya bänkar .......................
20,000
35,000
1,500
500
980
1,000
500: —
1,600: —
6,375: —
529,007: 94.
Transport 529,007: 94.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
Transport 529,007: 94.
Tillägges för diverse oförutsedda utgifter,
arkitekts- och ritarearfvoden, tillsyn,
ställningar, transporter, instrumentalier,
etc. etc. ........................................................... 45,992: oe.
Förändringar inom gamla Riksdagshuset.
Diverse arbeten uti källarvånin
96.
22.
89.
83-41.
575,000: —
gen |
10,759: |
|||
•n |
11 |
Bottenvåningen ... |
9,772: |
|
V |
V |
•» |
Första våningen |
10,557: |
•n |
V) |
V) |
Andra våningen |
34,662: |
it |
n |
v |
Tredje våningen |
9,997: |
Ventilationstrummor på vinden 1,000: —
Förändringar uti taklaget samt
plåtbetäckningen .................. 2,000: —
Förändring af rökgångar uti
murar samt uppförande af
skorstenar .............................. 1,500: —
Dels nyputsning och dels reparation,
skrapning, vattrifning
och affärgning af alla gamla
fasader på huset .................. 5,000: —
Approximativa beräkningar för
gasledning, vatten- och af
loppsledningar
..................... 8,500: —
Värmeledningar uti de lägenheter
som ej hafva eldstäder ...... 5,000: —
75,750: 31.
23,000
Tillägges för diverse oförutsedda utgifter, etc.
98,750
11,249
31.
69.
Diverse reparationer uti första och andra våningarne i f. d.
Hebbeska huset för utvidgning af Andra Kammarens
kapprum samt statsrådsrummen .......................................
Värmeledning och ventilation med maskiner ........................
Lysapparater ...................................................................................
110,000:
4,000
75.000
30.000
Nya inventarier............................................
Stockholm den 10 Januari 1882.
794,000
50,000
Kronor 844,000
Evald Thavenius.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
87
Fullmäktiges i Riksgäldskontor et yttrande den 9 Mars 1882
angående tillbyggnad af riksdagshuset.
Till Riksdagens Stats-Utskott.
Sedan 1881 års Riksdag åt fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit
att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna
nya ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla riksdagshuset,
afseende dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en tid
af högst trettio år och, såvidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsamma
att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller alltför
stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda
förslag, hvarjemte dessa ritningar och förslag borde vara så uppgjorda,
att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke
måtte behöfva inträffa, utsågo fullmäktige en komité, bestående af tre
personer, nemligen Herr L. M. Nordenfelt, hvilkens yrkande låg till
grund för Riksdagens ofvan berörda beslut, samt en arkitekt och eu
byggmästare.
Ett af denna komité uppgjordt, af ritningar och kostnadsförslag
åtföljdt förslag till tillbyggnad af riksdagshuset, har den 26 sistlidne
Januari till fullmäktige inkommit, hvarefter Stats-Utskottet i skrifvelse
den 8 nästlidne Februari anhållit, att fullmäktige ville, bland annat,
hvaröfver fullmäktige redan yttrat sig, inkomma med utlåtande öfver
ej mindre dessa ritningar och förslag, än ock en af Herr Nordenfelt
väckt motion, N:o 6, om anslag för utförande af den sålunda ifrågasatta
byggnaden; och få fullmäktige i anledning häraf, med öfverlemnande
af nämnda ritningar och förslag äfvensom med återställande
af berörda till fullmäktige remitterade motion, anföra följande.
Fullmäktige få till en början fästa uppmärksamheten å det sätt,
hvarpå Riksdagens ifrågavarande beslut tillkommit. I utlåtandet N:o 59
hemstälde 1881 års Stats-Utskott, bland annat, att Riksdagen ville
uppdraga åt fullmäktige att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
af Slottsintendenten E. Jacobsson uppgjorda ritningar,- hvilka vid 1878
års riksdag företeddes, låta å södra delen af den till Riksdagens hus
hörande tomt uppföra en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar
för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna
lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande
riksdagshusen, hvilka å berörda ritningar vore föreslagna.
38
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.
Denna hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra
Kammaren, med afslag derå, biföll det förslag, som innefattades i en
af Herr Nordenfelt vid betänkandet fogad reservation. Vid den i anledning
af dessa skiljaktiga beslut anstälda gemensamma votering bifölls
med 167 röster mot 130 sistnämnda förslag, hvadan alltså Riksdagen
i enlighet med reservationen beslutat gifva fullmäktige det uppdrag,
för hvars innehåll här ofvan redogjorts.
Vid den gemensamma omröstningen förelåg ej något annat val
än mellan de två olika, här ofvan angifna alternativen för tillbyggnad
af det gamla riksdagshuset. I sjelfva verket var måhända en ej ringa
del af Riksdagens i beslutet deltagande ledamöter ej tillfredsstäid med
någotdera af de föreliggande alternativen, utan önskade frågans lösning
på helt annat sätt. Då icke dess mindre beslutet utföll så som
skedde, torde, enligt hvad den inom Kamrarne i ärendet förda diskussionen
synes utvisa, hufvudsakliga skälet härtill vara att söka i ett af
Riksdagens flertal gjordt antagande, att utförandet af den i reservationen
ifrågasatta tillbyggnad skulle blifva jemförelsevis billig, och, så
vidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsam att utföra än det förut
för riksdagshusets tillbyggnad af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda
förslag; och det åt fullmäktige, på sätt ofvan förmäles, gifna
uppdrag afsåg äfven uppgörande af ett förslag till en, så vidt möjligt
vore, väsentligen mindre kostsam tillbyggnad af riksdagshuset. Detta
antagande har emellertid enligt fullmäktiges tanke icke förverkligats.
Kostnaden för utförandet af det af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda
äldre förslaget har nemligen af arkitekten sjelf beräknats till
800.000 kronor, hvilket belopp dock af de jemlikt 1878 års Riksdags
beslut af fullmäktige utsedde komiterade ansågs böra höjas med 200,000
kronor till 1,000,000 kronor, hvarjemte dessa komiterade beräknade
att utöfver sagda 1,000,000 kronor skulle för inventariernas fullständigande
behöfvas 128,758 kronor 60 öre. Enligt det nu ingifna förslaget
skulle kostnaderna uppgå till 844,000 kronor, deri inberäknade
50.000 kronor för ökade inventarier. Detta belopp understiger visserligen
ej obetydligt beräknade kostnaden för utförande af det äldre förslaget,
men då dels i det nya förslaget upptagits endast omkring
11.000 kronor för diverse oförutsedda utgifter och blott 50,000 kronor
till nya inventarier, samt det vid sådant förhållande synes högst tvifvelaktigt,
huruvida det beräknade beloppet 844,000 kronor i verkligheten
må blifva för ändamålet tillräckligt, dels ock för frågans lösning
medelst verkställande af den nu ifrågasatta tillbyggnaden förutsättes
det säkerligen med en ganska betydlig utgift förenade förvärfvandet
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
89
af de bredvid riksdagshuset belägna f. d. gymnasiiegendomarne, hvarom
fullmäktige afgifvit särskild^ utlåtande, skulle enligt fullmäktiges
åsigt hela kostnaden för utförandet af det nu framlagda förslaget
blifva högst betydlig samt, om ej fullt uppgå till, åtminstone närma
sig kostnaden för det äldre byggnadsförslaget samt i intet fall förverkliga
den förhoppning, som under diskussionen af förslagsställaren
sjelf antydts, nemligen att genom antagandet af hans förslag åskilliga
100,000, kanske mer än en half million kronor skulle staten besparas.
Till hvad fullmäktige sålunda andragit, få fullmäktige foga några
anmärkningar mot den föreslagna inredningen.
Kamrarnes sessionssalar, i synnerhet Andra Kammarens, synas,
då den rektangulära formen är bibehållen, men storleken ökad, komma
att i akustiskt afseende blifva ännu mindre tillfredsställande än de
nuvarande.
Det för Utskotten beräknade utrymme kan svårligen anses tillräckligt.
Genom inköpandet af gymnasiihusen och beredande i dessa
egendomar af det erforderliga ökade utrymmet kan visserligen denna
brist i förslaget afhjelpas, men härigenom ökas ock i väsentlig mån
totalkostnaden för förslagets genomförande.
Biblioteket är förlagdt i källarvåningen, hvarigenom dess dyrbara
bokförråd jemte kartor och öfriga handlingar lätteligen kan blifva
af fukt skadadt, hvarjemte med afseende å bibliotekets hastiga tillväxt
det derför beräknade utrymmet inom kort blifver för knappt. Den
för uppvärmning och ventilering af samlingssalarne nödvändiga ångmaskinen,
hvilken lämpligast bort uppställas i eu särskild fristående
byggnad, är förlagd i källarvåningen, i ett rum i byggnadens midtelparti,
hvilken anordning torde kunna medföra fara.
Slutligen kunna fullmäktige icke underlåta uttrycka den åsigt,
att, om ock den föreslagna tillbyggnaden icke kan, såsom tänkt fristående,
anses vanprydlig, riksdagshuset i dess helhet dock skulle
komma att efter tillbyggnadens uppförande göra ett ofördelaktigt
intryck. Utom att det s. k. Hebbeska huset kommer att störande inverka
på hela byggnadens utseende åt södra sidan, torde uppmärksamheten
få fästas derå att, ehuru man af den bifogade eskissritningen
skulle kunna antaga att den nya tillbyggnaden komme att ligga
fri åt Mälaren, förhållandet likväl icke är sådant, då densamma komme
att till sina nedra partier undanskymmas af den närmare kajen liggande
halfrunda envånings uthusbyggnad, hvars nedrifvande icke tagits
i beräkning vid förslagets uppgörande eller eljest af förslagsställarne
satts i fråga.
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
På grund af hvad sålunda anförts och med hufvudsakligt afseende
derå att kostnaden för det föreliggande förslagets genomförande i hvarje
fall synes allt för betydlig för vinnande af det dermed afsedda ändamål,
bestående icke i åstadkommande för en längre tid af en värdig
och fullt ändamålsenlig samlingsplats för Riksdagen och dess afdelningar,
utan endast i undanskjutande för någon tid af behofvet af ett
nytt riksdagshus — ett behof, som, äfven om förslaget antoges, skulle
fortfarande förefinnas och kanske ganska snart framträda — så anse
fullmäktige sig icke kunna understödja ifrågavarande förslag och således
icke heller motionärens på antagande af samma förslag grundade
framställning om anvisande af medel för dess utförande.
Protokollsutdrag, innefattande undertecknade von Stockenströms
och Andersons särskilda yttranden, bifogas. Stockholm den 9 Mars 1882.
G. S. ÅKERHIELM.
C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.
J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON.
1. 8.
J. Montell.
Utdrag af protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontor
et sammankomst den 9 Mars 1882.
§ .9.
S. D. Sedan det af komiterade för förberedande behandling af
frågan angående tillbyggnad af det nuvarande riksdagshuset afgifna
utlåtande med tillhörande bilagor äfvensom den i Stats-Utskottets i 6
§ af protokollet den 23 sistlidne Februari intagna skrifvelse af den 8
i samma månad omförmälda motion af Herr L. Nordenfelt, om anslag
för utförande af den utaf komiterade ifrågasatta tillbyggnad, numera
mellan Herrar Fullmäktige cirkulerat, företogs nu detta ärende till af
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.
41
görande; och beslöto Herrar Fullmäktige efter hållen öfverläggning att
deröfver till Stats-Utskottet afgifva utlåtande af innehåll registraturet
för denna dag utvisar.
Herr von Stockenström samt Herr Anderson voro af olika mening
med öfrige Herrar Fullmäktige; och yttrade
Herr von Stockenström:
“Ehuru jag medgifver, att det af komiterade uppgjorda förslag
ställer sig dyrt i förhållande till de fördelar, detsamma erbjuder, att
byggnaden i många afseenden icke blifver fullt ändamålsenlig samt
att den, hvad dess yttre angår, lemnar mycket öfrigt, att önska, anser
jag mig likväl icke böra afstyrka förslagets antagande.
Länge har behofvet af ökadt utrymme för Riksdagens Kamrar
varit insedt. Från början af det nya representationsskickets införande
hafva i Första Kammaren tillkommit 12 ledamöter, i Andra Kammaren
15, och för närvarande finnes endast en plats ledig i Första och fem
i Andra Kammaren, utan att det, mig veterligen, är möjligt att i någondera
af samlingssalarne kunna bereda flere, då det otvifvelaktigt snart
nog blir nödigt att derom gå i författning.
Allmänt har man ock klagat öfver do stora olägenheter, som af
det nu använda sättet för ventilation och uppvärmning härflyta, Det
synes derföre vara alldeles nödvändigt, att någon åtgärd ju förr desto
hellre vidtages för att få dessa brister afhjelpta. Bäst skulle detta
naturligtvis ske, om ett nytt riksdaghus uppfördes; men då Riksdagen
hittills icke kunnat komma öfverens om lämplig plats för en sådan
byggnad och jemväl ryggat tillbaka för den ansenliga kostnad, som
med företaget'' vore förenad, samt antagligt är, att denna fråga icke
heller under den närmaste framtiden skall vinna sin lösning, är det,
efter mitt förmenande, oundvikligt att ofördröjligen på något sätt förändra
det nuvarande riksdagshuset, så att det med tillräckligt utrymme
och förbättrade anordningar må kunna tills vidare för sitt ändamål användas.
En plan för verkställandet af en sådan förändring, utarbetad
af Slottsintendenten Jacobsson, har Riksdagen förkastat. En annan,
mindre genomgripande, men också mindre kostsam, anvisar det föreliggande
förslaget, hvilket, änskönt många anmärkningar deremot kunna
göras, under för handen varande omständigheter synes mig vara förtjent
af Riksdagens sorgfälliga pröfning.
Om, såsom ifrågasatt är och fullmäktige tillstyrkt, f. d. Gymnasiihusen
komme att åt staten förvärfvas, skulle detta betydligt underlätta
förslagets genomförande''1;
samt Herr Anderson:
“Emot det af komiterade uppgjorda förslag till tillbyggnad af
Bih. till liiksd. Prof, 1882. 4 Sami, 1 Afd. SO Höft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
det nuvarande riksdagshuset kunna utan tvifvel åtskilliga icke obefogade
anmärkningar göras, och jag skulle för min del i synnerhet hafva
önskat, att en större och lämpligare lokal kunnat anvisas för Riksdagens
bibliotek, hvars samlingar år efter år ökas, men å andra sidan förekommer,
att genom förslagets antagande och utförande behöfligt utrymme.
efter min uppfattning kan beredas Riksdagen för en tid af 30
år, såvida egendomarne N:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen eller
f. .d. Gfymnasiihusen varda inköpte och för Riksdagens räkning använde.
Vid sådant förhållande och då, enligt hvad Herr von Stockenström
ådagalagt, det är nödvändigt att åtgärder oförtöfvadt vidtagas till beredande
af ökadt lokalutrymme för Riksdagen och i synnerhet större
samlingssalar för Kamrarne, än de nuvarande, och man således icke
kan afvakta den, att döma efter hittills vunnen erfarenhet, sannolikt
aflägsna tidpunkt, då enighet vunnits om platsen för ett nytt riksdagshus,
. och en sådan byggnad blifvit. uppförd, anser jag mig böra förorda
komiterades förslag, under förutsättning att ofvanberörde tvenne egendomar
varda för Riksdagens räkning medelst köp eller expropriation
åt staten förvärfvade, i hvilken händelse den mindre byggnad nedåt
sjön, som nu finnes på riksdagshusets tomt och enligt komiterades förslag
skulle qvarstå, kunde rifvas och ett fördelaktigare utseende från
sjösidan beredas åt den af komiterade föreslagna tillbyggnaden/4
Som ofvan.
Enligt protokollet
J. Montell.
STOCKHOLM, TSAAC MARCUS’ BOKTKYCKERI-AICTIEBOLAG 1882.
mf ara
bastai
Danlrrali
i hira ten
perjs förråd
Bitlinfft
□Träa
Inaanq
5 ctr Irotc]<
ar^luc.
.^pannn|um, nckitr
an/ilefjifoni
r or^LU-qs.
i a
BITNING Å
Tv l KSDÅQSHUSEH
0''RAND RIM G OCH
ÅF
ILLBYGGNAD
n
uinr amen
Kvälj
Öppet
nfora
lutt till
urc Darderu
r Lim.
sru it
ifJ ruin.
F DTVäLTni
r Drvea-ini
UärcL
ui^kQ
$rii ra.
ruin
\sp
□ TIIITL
.l&lsvuttu
a Ijä ruin
O dra
Aäopram.
pDarnCal
LllO ci.
i pr ra. ds!
Frijsk lirjt
A‘cii.v
irbli ni tukan
ljum
Tiim.
i< in
UITL
1 .
RITNING A
OR ÄNDRING OCH
AP
vIKSDAGSHUSET
IB oIltrLvånrrig ta
ILLBYGGNAI)
Förslag till alternativ för den inom
den prickade linierna varande del, se
plansch J\g 6.
Statsrådens
Rum.
JungfruWAare I Knk | . Tambur I
. ! 1 -mL I
Ai
2^® Kammarens
ammarrnp
Förvärm
ipprum
prum
um.
q ur
■ens runa.
v anrop rum.
nrKiv
DT8 Ltrq e.
.(Statsrådens
Rum.
i i ill
0101010
'' / / /
fD amtaljä
''ijäfuqa.
•stalp ufekut"
rum.
jsaopruiru
LaLprum
rum.
S l atp u tp It □ It cl j!
Peppionp''
rum
.lita.
a ss ap
arLrtte
ij 1 1
si eu tran -
a ar
PL3
Jacobsson.!%%!.
BITNING Å
ORANDRING OCH
ÅR
''RIKSDAGSHUSET
ILLBYGGNAD
Våning rn i ti\ tipp
Förslag till alternativ för den inom
den prickade linierim varande del, so
plansch JYJ 7.
IT T
PT 4
L. rr
van. i it
£ ro. a. Liv.
'' i o \
00q a
o I |i
an /1
Kammirtug
[^tssijnf-Tiun
-
■ndra f
t ?u;T.=.T\r,t
fi - 2.66
plits er
An. Jr-» ''N -
•.ntTET.i
''a.Tn.talp-ruTVi.(
Rata''-ivus |
iupTum..
ofri: i on
Kl o »Etter
(.4 stum
ma.rETip
.uTsinsimi nfoArusn
Klts-pstum
onoöclLJ]
1?» /o c
r—1
ITNING A
" Ö RANDNING OCH
AF
ILLBYGGNAD
D
RIKSDAGSHUSET.
Yånrnqni 3 it;
FL. E
luft
Iningpreterenter
Lflltav
-1] jSvrJrrrnler
Liktare för
trdning jmjierrntrr
Lj” 2^ kammaren^
□Tre del
■öm mareng
jScjSjSmnapai
lli^la-mater
j Liktare
Liplo mater
ij- Ij?L*- KammartnjS ka p
prurn.
forplämd lutt
T
Ve delen- af rakrumTnet
Ujrr drum.
4-
klojJettrum.rn.et
•pervmntjSYurrL
Ka
pprmm jdr läkt
äTTie
i
i
i
l-j-u -ii u mm— |
lo ——i— |
|fo |
=£- |
—g=- |
-=£- |
—f~ |
t* --H |
—- |
/do |
■ no |
.......-YR..... |
,;?d —i- |
_r.......- |
—G— |
11*0 |
—L~ - |
| lt>0 |
:!V>FoC |
Jl /Av/ |
| |
|||
ci. n ra nxxj_ce; |
----■ |
--_ |
—., t__ |
---- |
-:----:----- |
! T |
DSHUSET
ile tTidt
U Q m t iliWvuiv
flin HuiHilliJiS
r omtstiK rulla.
ller-iestiKrum
ptT\srvn«YDnv
tTfre delen a| Kofot
.''n ».t i ti
.ep.vamuqER
SKiUmJ
ViKtmä^l
ertvaXi
ImKUi
latin.
Trarfrirrf
F[Ii<pDAC[pHUj=)ET
Allen! dliv
Plan a| våu.I It upp
Tim lur
''BuTfmd''
rSt acfeiis 3t(,a.nofj3l<ils.
K Pa t.
i K r |
a |
10. |
io |
30 |
*10 |
ro |
So |
ro . |
iO |
$0 1 |
tv f |
1C / |
''t 1 |
So 1 |
io / |
rc 1 |
ro 1 |
ro , i |
}0 ft |
1 ,J,„ |
-■ |
||||||||||||||||||