Stats- Utskottets Utlåtande N:o 53.

1

N:o 53.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående de
Kongl. teatrarne.

(2: a U. A.)

Uti en den 31 sistlidne Mars till Riksdagen aflåten proposition
(N:o 40) har Kongl. Maj:t, som funnit hinder för närvarande möta för
afgifvande af förslag om definitivt ordnande för framtiden af de Kongl.
teatrarnes angelägenheter, äskat Riksdagens medgifvande dertill, att de
Kongl. teatrarnes verksamhet måtte jemväl efter utgången af det den
30 nästkommande Juni tilländagående spelåret och intill dess, efter
slutligt afgörande af frågan om teatrarnes framtida ställning, tillämpning
deraf kunde komma att inträda, fortgå efter hufvudsakligen enahanda
plan som hittills, med rätt för Kongl. Maj:t att låta på statsverkets
bekostnad af tillgängliga medel förskjuta de utgifter för teatrarnes
förvaltning, hvartill det ordinarie statsanslaget och teatrarnes
öfriga inkomster kunde komma att ej lemna tillgång.

Enligt hvad ett förevarande proposition bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 27 April 1881 utvisar, har
Hans Maj:t Konungen •— vid anmälan af dels samma års Riksdags
underdåniga skrifvelse (N:o 59) med tillkännagifvande att Kongl. Majds
då äfgifna proposition angående åtskilliga de Kongl. teatrarne rörande
ärenden blifvit af Riksdagen afslagen, och dels Riksmarskalksembetets
underdåniga memorial den 21 nyss nämnda månad och år, deri embetet.
i anledning af den utgång, frågan om ordnandet af de Kongl. teatrarnes
angelägenheter vid riksdagen erhållit, hemstält att staten efter
förloppet af då pågående speltermin eller vid då instundande Juni måBih.
till Rilcsd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 35 Häft.

2

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 53.

nads slut måtte öfvertaga det direkta bestyret med ordnandet och öfverinseendet
öfver de Kongl. teatrarne — förklarat:

att, sedan Hans Maj:t genom sin hofförvaltning godtgjort samtliga
de skulder, hvari de Kongl, teatrarne vid utgången af spelåret den 30
Juni 1881 häftade, de Kongl. teatrarne efter nämnda tid icke vidare
komme att lyda under hofförvaltningen, utan teatrarnes angelägenheter
att af Hans Majd handläggas liksom öfriga allmänna regeringsärenden
efter föredragning i Statsrådet ;

samt att Hans Maj:t emellertid förbunde Sig att, så länge de
Kongl. teatrarnes verksamhet fortsattes och statsverket dertill bidroge
med då utgående årsanslag af 60,000 kronor, till de Kongl. teatrarne
för framgent begagnande af de platser å desamma, hvilka då för Hans
Maj:ts räkning disponerades, utgifva årligen 67,385 kronor, hvilken
summa, hvaraf 60,000 kronor vore afsedda för Störa teatern och 7,385
kronor för Dramatiska teatern, minskades med motsvarande belopp, i
händelse endera af teatrarne upphörde med sin verksamhet; och uppstälde
Hans Maj:t för detta Sitt bidrag ytterligare det vilkor, att de
förbindelser, hvilka den dittills varande teaters tyrelsen iklädt sig i fråga
om lifstidsengagement för fyra af de vid de Kongl. teatrarne anstälde
artister, måtte af statsverket fullgöras så länge den Kongl. teaterns
verksamhet fortfore, hvaremot Hans Maj:t åtoge Sig att sedermera ansvara
för uppfyllandet af berörda förbindelser.

Af samma statsrådsprotokoll inhemtas vidare, att Kongl. Maj:t
förklarat, bland annat:

att de Kongl. teatrarne tills vidare skulle lyda under Finansdepartementet,
hvars chef hade att inför Kongl. Maj:t föredraga de
ärenden, som rörde teatrarne; samt

att deras verksamhet skulle under det med den 1 Juli 1881 inträdande
spelåret fortgå efter hufvudsakligen enahanda plan som dittills,
dock med iakttagande af all den sparsamhet i förvaltningen, som
af omständigheterna medgåfves.

I ett nu föreliggande proposition jemväl vidfogadt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 31 Mars innevarande
år är anfördt att, då efter Kongl. Majds omförmälda, den 27 April
1881 gjorda förklarande frågan om ett definitivt ordnande för framtiden
af de Kongl. teatrarnes angelägenheter vore af beskaffenhet att
endast genom Riksdagens medverkan’ kunna lösas, det kunde synas,
som skulle tiden vara inne att i sådant hänseende till Riksdagen aflåta
förslag, men att derför emellertid inträdt bestämda hinder. Ett
dylikt förslag, vare sig det skulle gå i samma rigtning, som Kong].
Maj:ts framställning till sistlidne Riksdag, och således afse en öfver -

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 53.

3

låtelse till enskild person eller bolag under visst antal år af de Kong!,
teatrarnes egendom eller åsyfta ett fortsatt bedrifvande för statens räkning
af de Kong! teatrarnes verksamhet, måste nemligen, för att lemna erforderliga
materialier för frågans bedömande, åtföljas af en, så vidt möjligt,
fullständig utredning rörande beloppet af de tillskott, som utöfver teatrarnes
egna tillgångar kunde erfordras för uppehållande af teatrarnes verksamhet.
Eu sådan utredning kunde naturligtvis endast åvägabringas på
erfarenhetens väg, och den behöfliga erfarenheten måste förvärfvas
under en tid, som medgåfve teatrarne att arbeta under förhållanden,
som kunde i sådant afseende anses normala. Under den korta tid,
teatrarne hittills skötts för statsverkets räkning, hade emellertid ett
störande afbrott i deras verksamhet inträffat genom den vådeld, som
den 10 Oktober sistlidna år utbrutit inom operahuset och skadat såväl
sjelfva byggnaden som en stor del af teatermaterielen, på samma gång
derigenom vållats, att Stora teaterns verksamhet måst inställas under
mera än två veckors tid.

Till det hinder, som nu antydda omständigheter innebure för
teaterfrågans definitiva lösning i närvarande stund, komme jemväl ett
annat icke mindre vigtigt, som rörde beskaffenheten af de byggnader,
som nu vore för de Kongl. teatrarne upplåtna. Den senaste tidens
eldsolyckor i teaterbyggnader, så inom som utom landet, hade ånyo
rigtat uppmärksamheten på angelägenheten af teaterlokalers anordnande
på ett så långt möjligt mot eldsvådor och dermed förbundna
olyckshändelser betryggande sätt. En af Öfverståthållareembetet tillsatt
komité för utarbetande af förslag rörande åtgärder mot eldfara
vid representationer å hufvudstadens teatrar hade också yttrat sig
rörande de båda Kongl. teatrarne och vid sidan af en mängd mera
lätt utförbara och icke så synnerligen kostsamma säkerhetsåtgärder
och försigtighetsmått föreslagit omfattande och med högst betydliga
kostnader förenade anordningar rörande byggnadernas inredning, hvaribland
förekomme anbringande å båda teatrarne af jernridå mellan
scenen och salongen; väsentlig förändring af trappor och utgångar
i Dramatiska teaterns hus; byggande af en ny trappa i operahuset
för att tjena till utgång från tredje och fjerde raderna; samt en genomgripande
förändring af gasledningssystemet i operahuset m. in.
Då denna fråga emellertid icke vore i det skick, att den nu kunde af
Kongl. Maj:t pröfvas och underställas innevarande Riksdag, men det
definitiva ordnandet af statens åtgöranden för teaterverksamheten icke
borde ske utan i sammanhang med frågan om de anslag, som för
teaterlokalernas förändring kunde påkallas, samt huruvida båda de nuvarande
lokalerna eller endast endera af dem borde för ändamålet bi -

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

behållas, mötte äfven i nu anförda omständighet ett hinder för slutlig
behandling vid denna riksdag af teatrarnes framtida ställning.

Under sådana förhållanden syntes frågan om de Kongl. teatrarne
för närvarande befinna sig på den ståndpunkt, att ett fortsatt
interimistiskt uppehållande af deras verksamhet efter hufvudsakligen
enahanda plan som hittills, för den närmaste framtiden vore den enda
utväg, som kunde ifrågakomma. I hvilken utsträckning ett sådant
provisoriskt uppehållande af teatrarne kräfde ökade bidrag från statsverket
utöfver det på ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor,
läte sig emellertid icke med säkerhet bestämma, och ostridigt vore,:att
en rubbning af den ordinarie staten icke kunde vara lämplig för en
helt och hållet interimistisk anordning. Naturligare vore då att, i afvaktan
på teaterfrågans slutliga lösning, de för teatrarne utöfver det
ordinarie anslaget till äfventyrs erforderliga medel finge, såsom egde
rum med andra på förhand icke beräkneliga tillfälliga utgifter, efter
regeringens bepröfvande förskjutas af hos Statskontoret tillgängliga
medel samt hos Riksdagen anmälas till ersättande. En sådan anordning
kunde naturligtvis endast såsom en öfvergångsform försvaras,
men såsom sådan syntes den ega sitt fulla berättigande och, så vidt
inses kunde, vara den enda möjliga, derest teatrarnes verksamhet icke
skulle i afbidan på frågans slutliga öde helt och hållet inställas.

Vid afgifvande af yttrande i anledning af förevarande proposition
har Utskottet till en början velat meddela följande, med ledning af
tillgängliga handlingar och inhemtade upplysningar upprättade jemförande
öfversigt öfver medelinkomsten af föreställningarne å hvardera
af de Kongl. teatrarne under nu pågående spelår intill den 31 sistlidne
Mars och de två närmast föregående spelåren:

1879—1880 1880—1881 1881—1882

Kongl. Stora teatern ............ kronor 1,339: 04. 1,243: 99. 1,380: 96.

Kongl. Dramatiska teatern ... „ 690: 58. 652: 02. 767: 29.

Härvid är särskilt att märka, att i recettmedlen för Störa teatern
för innevarande spelår icke medräknats abonnementsmedlen, hvilka
uppgå till 18,700 kronor.

Hvad Kongl. Majrts i ämnet nu gjorda framställning vidkommer,
har Utskottet icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att lemna något

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 53.

5

särskilt medgifvande i afseende å fortsättningen af de Kongl. teatrarnes.
verksamhet tills vidare efter hufvudsakligen enahanda plan som
hittills, enär genom ett dylikt medgifvande Riksdagen skulle kunna
antagas hafva godkänt samma plan. Något sådant medgifvande lärer
ej heller vara af behofvet påkalladt, då Riksdagen redan anvisat det
ordinarie anslaget till teatrarne för nästkommande år samt dessutom
beviljat ett ganska betydligt extra anslag för betäckande af utgifter,
som förorsakats af den sistlidna år i Stora teatern timade eldsvådan.

Vidkommande åter förslaget derom, att de utgifter för teatrarnes
förvaltning, hvartill det ordinarie statsanslaget och teatrarnes öfriga
inkomster kunna komma att ej lemna tillgång, skulle få på statsverkets
bekostnad af tillgängliga medel förskjutas, lärer det väl med den
förändrade ställning, teatrarne till följd af Kongl. Maj:ts omförmälda,
den 27 April 1881 gifna förklarande numera intaga, få anses behöflig!,
att utväg beredes för uppehållande, af de Kongl. teatrarnes verksamhet,
men stora betänkligheter synas likväl möta vid att lemna det
äskade medgifvande! för så obestämd tid och till så obegränsadt belopp,
som Kongl. Maj:t begärt. Enligt Utskottets åsigt bör ett medgifvande
i nu förevarande hänseende endast lemnas för nästkommande
spelår samt inskränkas till ett visst maximibelopp. Då teaterdirektionen
sjelf, enligt hvad ofvan berörda statsrådsprotokoll för den 31 sistlidne
Mars utvisar, såsom ett önskningsmål framhållit, att till de Kongl.
teatrarnes fortsatta drift måtte beredas ett ökadt anslag af 40,000
kronor utöfver det nu varande statsanslaget, vill det synas som om
det vore fullt tillräckligt, derest Kongl. Maj:t medgåfves rätt att låta
intill nämnda belopp på statsverkets bekostnad förskjuta de utgifter
för teatrarnes förvaltning under instundande spelår, hvartill tillgång
eljest möjligen skulle komma att saknas; och har Utskottet derföre
funnit sig böra endast i sådan form tillstyrka det äskade medgifvande! Enär

emellertid största vigt ligger deruppå, att det rådande interimistiska
tillståndet i afseende å de Kongl. teatrarne må snarast
möjligt upphöra, helst, på sätt till statsrådsprotokollet jemväl är yttradt,
det svårligen lärer förena sig med de hos oss eljest tillämpade
förvaltningsformer att låta en teaterförvaltning handhafvas omedelbart
af staten, har Utskottet kunnat lemna sitt förord i ofvan omförmälda
hänseende endast under förutsättning att till näst sammanträdande
Riksdag må blifva framlagdt förslag till definitivt ordnande af frågan
om teatrarnes framtida ställning, vare sig sådant finnes böra ske genom
försäljning af den Dramatiska teatern och den Stora teaterns upplåtande
för viss tid till bolag eller enskild person, eller genom båda

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

teatrarnes utarrenderande, eller genom inställande af de Kongl. teatrarnes
verksamhet och byggnadernas användning för andra ändamål,
eller genom öfverenskommelse i ämnet med Stockholms stad, eller på
annat här ej angifvet sätt, hvarigenom statsverket befrias från obestämda
utgifter för denna institution; och har Utskottet derföre ansett
sig böra föreslå Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla om aflåtande
till nästkommande Riksdag af framställning i berörda hänseende.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,

att Riksdagen — jemte förklarande det Riksdagen
icke nu vill yttra sig beträffande den plan, enligt
hvilken de Kongl. teatrarnes verksamhet skulle
komma att tills vidare fortgå, samt under anhållan
det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag framlägga förslag till definitivt ordnande af
frågan om teatrarnes framtida ställning och verksamhet
på ett eller flera af ofvan antydda eller annat
lämpligt sätt, hvarigenom statsverket blefve befriadt
från obestämda utgifter för denna institution — må
medgifva Kongl. Maj:t rätt att låta på statsverkets
bekostnad af tillgängliga medel förskjuta intill 40,000
kronor de utgifter för teatrarnes förvaltning under
nästkommande spelår, hvartill det ordinarie teateranslaget
och teatrarnes öfriga inkomster möjligen icke
komma att lemna tillgång.

Stockholm den 5 Maj 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

7

Reservationer:

af Herrar Grefve Gustaf Sparre, Friherre R. von Krcemer och
Friherre It. M. Palmstierna;

af Herr Friherre F. von Essen, som ville att efter de i sista
stycket af Utskottets motivering förekommande orden: “eller genom
inställande af de Kongl. teatrarnes verksamhet och byggnadernas användning
för andra ändamål44 skulle tillsättas orden: “samt i sammanhang
dermed beredande af annan lokal för upprätthållande af den
sceniska konsten44;

af Herrar R. Montgomery-Cederhielm, L. Kordenfelt, R. Törnebladh,
Grefve S. Lagerberg, O. Evers och J. Widén, hvilka ansågo någon antydan
om det sätt, hvarpå förslaget till definitivt ordnande af teatrarnes
ställning skulle grundas, så mycket mindre hafva varit af nöden,
som uttalandet om detta sätt för närvarande måst blifva helt och hållet
obestämdt;

af Herrar Piss Olof Larsson och Carl Anders Larsson;

af Herr Kils Petersson, hvilken icke ville tillstyrka Riksdagen att
medgifva Kongl. Maj:t rätt att låta på statsverkets bekostnad af tillgängliga
medel förskjuta intill 40,000 kronor de utgifter för teatrarnes
förvaltning under nästkommande spelår, hvartill det ordinarie teateranslaget
och teatrarnes öfriga inkomster möjligen icke komme att lemna
tillgång.