Stats-Utskottds Utlåtande N:o 49.
5
N:() 4<).
Ank. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1882, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till en del af danaarfvet
efter ajlidne Grosshandlaren F. V. von Stjernemans hustru
Mary English Hamilton.
(I. A).
Uti förestående, till Riksdagen den 24 sistlidne Mars aflåtna och
till Stats-Utskottets förberedande behandling öfverlemnade proposition
(N:o 39) omförmäles hurusom, sedan Grosshandlaren Fredrik Vilhelm
von Stjernemans hustru Mary English Hamilton aflidit den 15 Juli 1860,
von Stjerneman, uti en af honom undertecknad och med hans sigill försedd
skrift, daterad Norrköping den 30 September 1860, förordnat, att,
om han under en då tillämnad resa till England med döden afginge, utredningsmännen
i hans bo skulle utbetala en summa af 1,000 riksdaler
riksmynt till makarne von Stjernemans tjenarinna Sofia Hallqvist med
afseende å hennes välförhållande så under von Stjernemans aflidpa hustrus
som hans egen långvariga sjukdom och såsom vedermäle af hennes
omsorg och trohet mot makarne von Stjerneman. Efter det jemväl
von Stjerneman aflidit den 9 Mars 1861, hade arfskifte efter båda makarne
förrättats samtidigt den 26 Mars 1866 och hade deruti förklarats
bland annat, att, sedan skulderna blifvit betalda och ett legat till Sofia
Hallqvist å 1,000 riksdaler banko utgått, behållningen i boet skulle bland
von Stjernemans arfvingar i vissa hufvudlotter fördelas. Detta arfskifte
hade å kronans vägnar öfverklagats, och, sedan genom Göta Hofrätts den
13 Februari 1874 gifna och af Kongl. Maj:t den 12 Oktober samma år
iaststälda dom skiftet förklarats icke hafva vunnit laga kraft emot kro
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.
nan, i afseende på dess rätt till danaarf efter hustru von Stjerneman,
hade nytt arfskifte efter makarne von Stjerneman förrättats den 2 Februari
1876. I detta senare arfskifte funnes icke omnämndt något legat
till Sofia Hallqvist; och vore af behållningen i boet tilldeladt hustru von
Stjernemans »rättsinnehafvare» ett belopp af 8,470 kronor lOVe öre.
Efter stämning till Göta Hofrätt å mannen von Stjernemans arfvingar
hade sedermera Kammaradvokatfiskalen yrkat, bland annat, att qvarlåtenskapen
efter hustru von Stjerneman måtte tillfalla kronan såsom danaarf,
och hade Hofrätten genom laga kraftvunnen dom den 7 Mars 1879
förklarat, att, som, i följd deraf att någon laglig arfvinge efter hustru
von Stjerneman allt dittills icke anmält sig, kronan enligt 15 kap. 1 §
Arfdabalken vore berättigad till danaarf efter hustru von Stjerneman,
och denna kronans rätt icke blifvit af någon bestridd, erfordrades icke
vidare yttrande i anledning af Advokatfiskalens berörda yrkande. Uti
en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade Sofia Hallqvist, numera gift med
Målaren S. L. Nyberg, anfört: att hon till och med år 1870 fått uppbära
ränta på det henne af von Stjerneman tillagda kapitalet, men att
efter nämnda tid hvarken ränta eller kapital kommit henne till godo;
att hon vore sjuklig och mindre arbetsför samt i fattiga omständigheter;
och att hennes man, som egt ett sjukligt och grubblande lynne, den 20
Januari 1881 försvunnit från hemmet utan att vidare låta höra af sig.
På grund häraf, och då kronan, som genom det senare arfskiftet inträdt
i hustru von Stjernemans rätt och erhållit hennes qvarlåtenskap,
jemväl borde ega samma förbindelse att infria berättigade anspråk på
understöd af den aflidna, som i vanliga fall respekterades af en afliden
persons enskilda sterbhusdelegare, hade hustru Nyberg anhållit att af
ifrågavarande danaarfsmedel bekomma ett belopp, motsvarande hvad genom
förordnandet blifvit henne tillagd!, eller 1,000 kronor jemte 5 procent
årlig ränta från den 12 Oktober 1874, då Kongl. Maj:ts ofvannämnda
dom fallit, med tillhopa 1,500 kronor.
Öfver denna ansökning hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Östergötlands län och Kammaradvokatfiskalen hvar för sig afgifvit infordrat
underdånigt utlåtande, hvarvid Advokatfiskal^! upplyst, att
Grosshandlaren von Stjernemans arfvingar, hvilka sig emellan fördelat
det gemensamma boet och ålagts återbära de kronan tillkommande
danaarfsmedlen, i anseende till bristande tillgång, konkursackord och
urarfvagörelse, ej förmått eller kunnat åläggas till statsverket inbetala
mer än 7,187 kronor 57 öre, af hvilken summa utanordnats aktoratsarfvode
med 2,395 kronor 86, öre, så att återstående behållningen af
ifrågavarande danaarf utgjorde 4,791 kronor 71 öre; och hade Advokat
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 49.
7
fiskalen vidare anfört, att, då sökanden med omsorg och trohet tjena!
hustru von Stjerneman och vårdat henne under hennes sista sjukdom på
ett sätt, som föranledt efterlefvande mannen att förordna om den ifrågavarande
gåfvans utbetalande af boet, Advokatfiskal! ansåge sig böra
hemställa om nådig proposition till Riksdagen, att till sökandens förmål!
måtte afstås så stor del af danaarfvet, som motsvarade hälften af det
äskade kapitalet eller 500 kronor, jemte 5 procent årlig ränta derå från
den 12 Oktober 1874, då kronan kom i tillfälle att föranstalta om delning
af boet.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit, och då sökanden, som
enligt företedda intyg vore född den 27 Mars 1835, befunne sig i mycket
fattiga omständigheter och vore mindre arbetsför i följd af sjuklighet,
har Kongl. Magt nu föreslagit Riksdagen, att af omförmälda danaarfsmedel
måtte till förmån för sökanden afstås ett belopp af femhundra
kronor.
Efter tagen del af de till ärendet hörande handlingar får Utskottet,
med hänsyn till de här föreliggande ömmande omständigheter,
hemställa,
att Kongl. Maj:ts omförmälda framställning må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 1 Maj 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.