Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
1
N:o 44.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1882, kl. 12 midt!.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka höra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontor.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontor, som angå: Riksgäldskontorets föremål; med statsregleringen
gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontor anvisade kreditiv;
redovisningen af de till Riksgäldskontor ingående medel; styrelsen för Riksgäldskontor;
Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontor;
lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande föreskrifter
i 1881 års reglemente.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådan skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 25 April 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.
Bth. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
1
2
Stuts- Utskottets Memorial N:o 44.
Reglemente för Riksgäldskontoret.
♦
§ i.
RiJcsgäldsJcontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 17.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kong]. Maj:t uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.
3
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 18.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 19-
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
agande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
4
Stuts- Utskottets Memorial N:o dd.
§ 21.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontor! utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 47.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 48.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
5
§ 49.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ SO.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel voch tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, Indika vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
-Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 51.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 52.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föijeskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
6
Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.
§ 53.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor^ gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 54.
Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 55.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 56.
Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 65 innehåller.
Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkuing erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
7
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga,uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 57.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontor ds tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 58. .
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 59.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
8
Stats-Utskottds Memorial N:o 44.
§ 60.
Med undantag af de enligt § 56 ät vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mai inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 61.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 62.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf ioreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheten
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 63.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
§ 64.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 65.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfvei’ensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
9
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 66.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär •
deivid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfående^ den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.
§ 82.
De å Riksgäldskontorets aflöniugsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Käft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
§ 83.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 84.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 89
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla säiskild aflöning,
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 44.
11
§ 85.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 86.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 87.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken
; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 88.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tiden han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 44.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste
försummelser m. m.
§ 89.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 90.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.
§ 91.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 92.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för
-
13
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 93.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 94.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 89 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 95.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontor bestämmas
efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 96.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 97.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio ”år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerde
de lar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
§ 98.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat jförftytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.
15
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 99.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
*■
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Reglemen tets -
Årtal §.
1866 5
1868 90
1870 72
1872 88
1875 35
1876 33
187839
187915
1880 38
1881 41
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1881 års sint utbalan&erade kapitalskulder.
Återstående kapitalskuld den 31 December |
||||
Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
1881. |
||
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|||
Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å |
1860 d. Va |
Thlr 868,333: 10 |
||
Obligationer för 1868 års |
1868 d. Vt |
5 % |
£ St. 1,099,000 |
— |
jernvägslån å 40,000,000 |
1870 d. 3(% |
5 % |
Kr. 13,924,500 |
|
Obligationer för 1872 års |
4 % |
|||
1872 d. 30l3 |
Kr. 20,919,000 |
|||
Obligationer för 1875 års |
||||
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
17
Reglemen
tets
Årtal §.
1876
1878
1879
1880
1879
1880
1866
33
39
15
38
46
38
13
Bill
tredje emission, å likaledes
18,000,000 Rmk, obligationer
å 3,236,700 Rmk....
Obligationer för 1876 ärs
jernvägslån å 2,000,000 £
St.....................................
Obligationer för 1878 ärs
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs,
deraf till 1881 års slut blifvit
utlemnade obligationer
å tillhopa 1,450,000 £ St.
eller 36,395,000 Francs......
Obligationer för 1879 års
tillfälliga lån, deraf till 1881
års slut blifvit utlemnade
obligationer å 9,000,000 Kr.
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1881 års
slut blifvit utlemnade en
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St., 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Rmk, samt
af en andra emission, å
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44.880.000 Rmk, obligationer
å 30,855,000 Kr.,
eller 1,700,000 £ St. eller
42.840.000 Francs eller
34.680.000 Rmk...................
Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami.
Tiden, då för1
bindelserna blifvit
utfärdade.
1875 d. 2/8
1876 d. lä/6
1878 d.
1879 d.
lä/e
1880 d.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
Rmk 40,680,900 |
— |
£ St. 1,945,000 |
|
£ St. 1,450,000 |
— — |
9,000,000 |
|
[Kr. 70,785,000 eller £ St. 3,900,000 Francs 98,280,000 {Rmk 79,560,000 |
1 Afd. SO Häft.
3
18
Stats- Utskottets Memorial N:o 44.
Reglemen- |
Tiden, då för-)indelserna blif-yit utfärdade. |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
||||
Jttanteiot. |
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||||
Årtal |
§• |
skuld. |
||||
1866 |
14 |
icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet........ Obligationer, utfärdade så-somgrundfond för Allmänna |
1798 d. 1811 d. 30/12 1861 d. V? |
5 % 4 Vs % |
— |
Kr. 10,125 |
1881 |
16 |
Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes |
1881 d. Vii |
4 Va % |
||
1866 |
15 |
Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks |
1750 d. Vs |
6 % |
||
1866 |
16 |
Årliga anslaget till H. M. |
1815 d. »/„ |
|||
1866 |
17 |
Ränta å H. K. H. Hertigens |
1778 |
■ 5 % |
||
1866 1866 |
18 19 |
Innestående fond för Göta kanals underhållande........ Dito för Södertelje dito..... |
1833 d. 31/i2 |
5 % 5 % |
Kr. 140,889 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 44
19
Reglemen- |
Tiden, då för-oindelserna blif-yit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 December 1881. |
|||
F onderad skuld. |
Icke fonderad |
|||||
Årtal |
8- |
skuld. |
||||
1866 |
20 |
Fond för Hjelmare kanals |
||||
1866 |
21 |
Dito för Strömsholms kanals |
__ |
|||
1866 1866 |
22 25 |
Lappmarks ecklesiastikfonds |
— |
— |
— |
— |
1869 |
77 |
Post-assuransfonden (ingår |
20
Stats- Utskottets Memorial N:o M -
Bil. B.
Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalauserade kapital fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
a) Byggnadslån■ |
|||||||||
1866 |
58 |
Lån till staden Malmö, för |
|||||||
uppförande af kasern- och |
1813—1815 |
\ ? % \ 1 jemte > 1 ränta. J |
4 % |
32,000 |
2,578 |
60 |
|||
» |
39 |
Lån till staden Kristine- |
|||||||
hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............ |
]1849\ |
\ 2 °/o \ i ränta. J |
3 % |
37,500 |
15,080 |
33 |
|||
53 |
Lån till staden Lidköping, |
11854} |
|||||||
för återuppbyggande af den |
|||||||||
nämnda, stad........ |
1852 |
6 % |
4 % |
63,666 |
3,838 |
99 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
21,497 |
92 |
Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.
21
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
slut. |
|||||||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
21,497 |
92 |
||
1866 |
41 |
Lån till Knäreds församling |
1852 |
6 % |
4 % |
24,000 |
1,977 |
92 |
|
» |
» |
Lån till Markaryds försam- |
|||||||
ling i Kronobergs län, för |
1854 |
» |
10,000 |
1,726 |
37 |
||||
» |
54 |
Lån till staden Örebro, för |
|||||||
återuppbyggande af den år |
/I854\ |
||||||||
stad............. |
» |
» |
375,000 |
135,286 |
65 |
||||
» |
Lån till staden Jönköping, |
Ut) Ut> ut> ut) OO 00 T-H r—i |
|||||||
100,000 |
31,504 |
05 |
|||||||
» |
55 |
Lån till staden Eksjö, för |
|||||||
delen af nämnda stad . . . |
1857 |
6 o. 7 % |
4 o. 41/, % |
200,000 |
— |
71,819 |
88 |
||
48 |
Lån till Skara domkyrka, |
1858 |
6 % |
4 % |
50 |
||||
25,000 |
9,002 |
||||||||
» |
» |
Lån till Yesterås domkyrka, |
|||||||
\ 187 8 |
3 |
för densammas reparation |
1858 |
» |
» |
22,500 |
— |
9,227 |
25 |
1866 |
42 |
Lån till Vallentuna försam- |
|||||||
ling i Stockholms län, för |
1859 |
» |
» |
20,000 |
10,515 |
68 |
|||
» |
43 |
Lån till Vesterås domkyrka, |
|||||||
för densammas reparation |
1860 |
— |
— |
28,000 |
— |
28,000 |
— |
||
» |
36 |
Lån till staden Jönköping, |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
320,558 |
22 |
22
Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.
Reglemen- tets |
i |
liden, då lånet ^ |
Annuitet. ! |
läntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
|||
Årtal. |
§ |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
320,558 |
12 |
|||
or uppförande derstädes af |
1861 |
5 % |
4 % |
120,000 |
92,441 |
78 |
|||
1866 |
90 |
hån till Apotekare-societe- |
|||||||
ten, för uppförande af en |
36,165 |
77 |
|||||||
institutet ......................... |
1862 |
» |
50,000 |
— |
|||||
» |
37 |
Lån till staden Umeå, för |
|||||||
uppförande af byggnader för |
1864 |
» |
25,000 |
__ |
21,227 |
46 |
|||
» |
Lån till staden Falun, för |
||||||||
uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes............... |
1864 |
» |
» |
40,000 |
__ |
33,980 |
45 |
||
» |
2> |
Lån till staden Sala, för upp- |
|||||||
förande af ett nytt läro-verkshus derstädes............... |
1865 |
» |
» |
12,000 |
— |
10,177 |
36 |
||
Lån till staden Halmstad, för |
|||||||||
uppförande af byggnad för |
1 |
22,002 |
15 |
||||||
läroverk derstädes............... |
1866 |
» |
25,000 |
||||||
» |
» |
Lån till staden Kalmar, för |
|||||||
uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes |
1866 |
» |
40,000 |
— |
35,161 |
34 |
|||
» |
148r |
Lån till staden Venersborg |
|||||||
för uppförande af en nj |
1867, 1868 |
» |
40,00( |
)- |
36,334 |
46 |
|||
» |
148 |
Lån till staden Vestervik, föi |
|||||||
uppförande af ny byggnac |
|||||||||
Transpor |
— |
— |
— |
- 608,04i |
l 99 |
i) jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
Stats- Utskottets Memorial N:o 44.
23
«
Reglemen- tets |
[iden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
Deioppet |
slut. |
|||||||
Årtal. |
§ |
||||||||
Transport |
— |
— |
'' — |
— |
— |
608,048 |
99 |
||
åt elementarläroverket der-städes ................................ |
1867, 1868 |
5 % |
4 % |
20,000 |
18,006 |
63 |
|||
1866 |
1481) |
Lån till Upsala Domkapitel, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes............ |
1867, 1868 |
» |
140,000 |
126,118 |
18 |
||||
1482) |
Lån till Karlstads Domka- |
||||||||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
» |
40,000 |
36,352 |
96 |
||||
» |
1483) |
Lån till Skara Domkapitel, |
|||||||
för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks- |
|||||||||
byggnaden derstädes............ |
1868, 1869 |
» |
» |
40,000 |
— |
36,591 |
74 |
||
1868 |
474) |
Lån till domkyrkan i Karl- |
|||||||
stad, för densammas repa-ration....,.............................. |
1869 |
6 % |
* |
23,500 |
_ |
16,437 |
86 |
||
1866 |
148ä) |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes ........................... |
1873, 1875 |
5 % |
20,000 |
19,587 |
68 |
||||
1874 |
5 |
Lån till Direktionen för se- |
|||||||
minarium för bildande ai |
53 |
||||||||
narium ................... |
1875 |
» |
» |
59,000 |
— |
55,086 |
|||
= 916,230: 57 |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
916,230 |
57 |
1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
*) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
24
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 44.
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Slut. |
|||||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
916,230 |
57 |
||
b) Tomtreglering slån. |
|||||||||
1866 |
57 |
Lån till staden Lidköping |
1854 |
6 % |
4 % |
20,000 |
4,432 |
05 |
|
» |
» |
Lån till staden Örebro, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1854 |
1854 |
37,500 |
10,051 |
49 |
|||||
* |
Lån till staden Jönköping, |
||||||||
1855 |
15,000 |
3,242 |
64 |
||||||
» |
Lån till staden Eksjö, för |
||||||||
ny tomtreglering efter 1856 |
1857 |
30,000 |
12,171 |
53 |
|||||
» |
142 |
Lån till staden Karlstad, |
|||||||
för reglering af torg, gator |
|||||||||
eldsvåda.......... |
1867 |
50,000 |
36,513 |
66 |
|||||
1872 |
32 |
Lån till staden Strengnäs |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1872 |
» |
» |
30,000 |
26,020 |
21 |
|||
1877 |
7 |
Lån till staden Strömstad |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
» |
5 % |
50,000 |
50,000 |
||||
» |
8 |
Lån till staden Söderhamn |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878, 1879 |
200,000 |
200,000 |
||||||
1880 |
13 |
Lån till staden Hudiksvall |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1881 |
» |
» |
100,000 |
100,000 |
||||
= 442,431: 58. |
|||||||||
Transport |
— |
— |
—11,358,662 |
15 |
Stats- Utskottets Memorial N:o 44.
25
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
slut. |
|||||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,358,662 |
15 |
|||
1866 |
45 |
c) Lån till Allmänna barn- |
|||||||
liusinr ältning en i Stock-holm. ........... |
1851 |
6 % |
4 % |
75,000 |
— |
11,870 |
74 |
||
d) Lån till hamn- och bro- |
|||||||||
byggnader samt åars |
|||||||||
62 |
Lån till staden Cimbrishamn, |
1843 |
5 % |
3 % |
37,500 |
10,302 |
89 |
||
» |
63 |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för hamnanläggning vid |
1848 |
30,000 |
5,753 |
91 |
|||||
» |
84 |
Lån till Gustafs församling i |
|||||||
Stora Kopparbergs län, för |
1853 |
» |
6,000 |
678 |
01 |
||||
» |
63 |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för återstående hamnarbe-ten vid Åhus samt Hernesta |
1855 |
» |
» |
30,000 |
3,400 |
81 |
|||
» |
68 |
Lån till staden Vadstena, för |
|||||||
fullbordande af hamnbygg-naden derstädes....... |
1855 |
15,000 |
1,721 |
84 |
|||||
» |
» |
Lån till staden Arboga, för |
|||||||
Arboga-åns uppmuddring |
1855 |
» |
15,000 |
— |
1,694 |
06 |
|||
» |
Lån till staden Köping, för |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
1,394,084 |
41 |
||||
Bill |
till ii |
likså. Prot. 1883. 4 Sami. 1 |
A fä. 30 Höft |
4 |
28
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet, |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
1,394,084 |
41 |
|||||||
upprensning och fördjup-ning af Köpings å ............ |
1855 |
6 % |
4 % |
20,000 |
2,212 |
23 |
|||
1886 |
60 |
Lån till staden Ystad, för |
|||||||
haranuppmuddring . |
1857 |
» |
» |
60,000 |
_ |
16,357 |
45 |
||
» |
69 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad... |
1858 |
» |
15,000 |
4,143 |
93 |
||||
» |
70 |
Lån till Färjestadens hamn- |
|||||||
bjrgguadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i |
1858 |
12,850 |
3,420 |
85 |
|||||
» |
85 |
Lån till arbetsdirektionen, för |
|||||||
anläggning af ny bro öfver |
1858 |
» |
» |
100,000 |
26,799 |
63 |
|||
» |
84 |
Lån till Torsångs församling |
|||||||
ångs kyrka, den ena öfver |
|||||||||
öfver Lillelfven .. |
1859 |
» |
» |
10,000 |
— |
4,035 |
83 |
||
69 |
Lån till staden Karlstad, för |
||||||||
anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt |
1859 |
» |
100,000 |
31,493 |
92 |
||||
» |
69 |
Lån till staden Falkenberg, |
1859 |
» |
» |
47,000 |
_ |
14,809 |
45 |
> |
71 |
Lån till staden Grenna, för |
|||||||
byggande af hamn vid denna |
1861 |
» |
» |
37,500 |
15,180 |
69 |
|||
Transport |
— |
— |
! - |
|-- |
1,512,538 |
39 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
27
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
1,512,538 |
39 |
|||||||
1 8GG |
71 |
Lån till staden Åmål, för |
1861 |
6 % |
4 % |
8,00,0 |
3,716 |
65 |
|
» |
Lån till staden Karlstad, för |
1861 |
» |
» |
70,000 |
28,306 |
59 |
||
j, |
Lån till staden Piteå, för |
||||||||
uppmuddring af segelleden |
1861 |
» |
» |
26,000 |
10,502 |
56 |
|||
» |
86 |
Lån till arbetsdirektionen, |
|||||||
för brobyggnad öfver Ume |
1861 |
» |
» |
55,000 |
_ |
22,249 |
22 |
||
» |
71 |
Lån till Ronneby köping, för |
1S61 |
» |
» |
10,000 |
4,044 |
72 |
|
» |
Lån till staden Helsingborg, |
1862 |
» |
» |
230,000 |
103,018 |
57 |
||
» |
86 |
Lån till Umeå härad, för |
|||||||
brobyggnad öfver Ume eif |
1864 |
8 % |
5 % |
20,000 |
— |
4,482 |
58 |
||
/1877 |
6 |
Lån till staden Oskarshamn, |
|||||||
\1878 |
12 |
för förbättrande af dess |
1878 |
6 % |
80,000 |
77,919 |
84 |
||
= 396,246: 23. |
|||||||||
Transport |
— |
— |
---- |
1,766,779 12 |
ÖB
Stats-Utskottets Memorial N:o 4.4
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
|||||
Årtal. |
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,766,779 |
12 |
||||
e) Lån till kanal- och |
||||||||||
slussanläggningar. |
||||||||||
1866 |
72 |
Lån till Deijefors och Förs-iggå slussverksaktiebolag, |
1856 |
6 % |
4 |
% |
150,000 |
25,063 |
1 14 |
|
93 |
Lån till Dalslands kanalak- |
|||||||||
tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid |
||||||||||
» |
94'')] |
Venern till sjön Stora Lee |
1865,1867 |
5 % |
3 |
% |
800,000 |
— |
661,262 |
57 |
» |
118 } |
Lån till Kinda kanalaktiebo- |
||||||||
* |
143 J |
lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise- |
||||||||
ring af Stångån från sjön |
1865—1870 |
» . |
437,500 |
— |
370,453 |
45 |
||||
» |
143 2) |
Lån till Dalslands kanalak- |
||||||||
tiebolag, för kanal-och sluss- |
||||||||||
anläggning mellan sjöarne |
||||||||||
Dalsland...................... |
1868,1869 |
6 % |
4 |
% |
51,200 |
— |
34,436 |
68 |
||
= 1,091,215: 84. |
||||||||||
Transport |
— |
— h |
2,857,994 |
96 |
’) Se vidare § 134 mom. 14 i 18C3 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1 Sfi7 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.
29
Reglemen tets -
Årtal.
J1866
11878
(18G6
\1878
1866
75
3
74
3
74
77
76
78
Transport
f) Län till jernvägsantäggningar.
Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anläggning
af jernväg fr. Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag
till sjön Åmänningen
Lån till dito, för fullbordande
af samma jernväg.........
Lån till Nora—Ervallajernvägsaktiebolag,
föranläggning
af jernväg mellan
Nora och Ervalla...............
Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan städerna
Falun och Gefle......
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län......
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för fullbordande
af samma jernväg
Lån till Hudiksvallsjernvägsaktiebolag,
för anläggning
Transport
Tiden, då lånet |
Annuitet |
Räntefot |
Ursprung!] beloppet |
ga |
Kapitalåterstod |
|
• |
— |
— |
— |
— |
2,857,994 |
96 |
Jl852} |
K 0/ o 70 |
4 * |
150,000 |
95,228 |
97 |
|
jl855\ \1856J |
SR CO |
2 % |
150,000 |
— |
101,513 |
44 |
1854 |
6 % |
4 % |
150,000 |
— |
8,736 |
12 |
1855 — 1859 |
» |
2 % |
2,400,000 |
— |
835,973 |
13 |
J1856\ \1857| |
5 % |
3 % |
200,000 |
— |
78,252 |
01 |
1858 |
6 % |
4 % |
200,000 |
— |
63,947 |
10 |
— |
— |
_ |
— |
— |
4,041,645 |
73 |
Stats-Utshsttets Memorial N:o 4A.
30
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntelot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§ |
||||||||
Transport |
__ |
_ |
— |
4,041,645 |
73 |
||||
af jernväg mellan Hudiks- |
/1858} }1859j |
||||||||
J1866 }1878 |
78} 3/ |
vall oeh sjöarna Dellen ... |
5 % |
4 % |
370,000 |
— |
243,252 |
21 |
|
aktiebolag, för anläggning |
1858—1860 |
» |
» |
500,000 |
340,148 |
05 |
|||
1866 |
79 |
Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af |
1862, 1863 |
» |
1,377,055 |
24 |
1,074,437 |
11 |
|
SO |
Lån till Yexiö—Alfvestads |
||||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
1864 |
» |
» |
434,000 |
343,916 |
94 |
|||
81 |
Lån till Köping—Uttersbergs |
fl 864} |
7 % |
500,000 |
188,808 |
75 |
|||
80 |
Lån till Helsingborg—Lands- |
||||||||
krona—Eslöfs (Helsingborg |
1864, 1865 |
5 % |
4 % |
1,100,000 |
895,525 |
32 |
|||
» |
80 |
Lån till Kristianstad—Hess- |
|||||||
leholms jernvägsaktiebolag, |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
1 1 |
7,127,734 |
11 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
31
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
__ |
_ |
_ |
__ |
_ |
7,127,734 |
11 |
||
mellan Kristianstad och |
1864, 1865 |
720,000 |
571,744 |
10 |
|||||
70 |
|||||||||
18G6 |
80 |
Lån till ¥stad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs |
1864—1866 |
» |
» |
30 |
|||
2,450,000 |
2,004,274 |
||||||||
» |
» |
Lån till Landskrona—Eslöfs |
|||||||
• |
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
1864—1866 |
» |
1,200,000 |
977,972 |
27 |
|||
» |
82 |
Lån till Uddevalla—Veners- |
|||||||
borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
1865—1867 |
» |
» |
3,240,000 |
2,751,496 |
72 |
|||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Vexiö |
|||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
118721 |
||||||||
Vexiö............................... |
1873} |
6 % |
5 % |
2,600,000 |
2,487,936 |
75 |
|||
» |
» |
Lån till Krylbo—Norbergs |
|l 874] |
||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
|1872\ |
406,000 |
383,565 |
94 |
|||||
» |
» |
Lån till Sundsvalls jernvägs- |
\1873/ |
||||||
aktiebolag, för anläggning |
|||||||||
Transport |
---- |
— |
— |
—— |
— |
16,304,724 |
19 |
32
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Reglemen- tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
--- |
— |
— |
— |
16,304,724 |
19 |
|||
af jernväg från Sundsvall |
118721 |
||||||||
till Torpshammar . , |
J1873> |
6 % |
5 % |
1,494,000 |
1,429,606 |
73 |
|||
1871 |
31 |
Lån till Upsala—Margrete- |
(18 7 4 J |
||||||
hills jernvägsaktiebolag, för |
1873 |
» |
» |
500,000 |
478,449 |
37 |
|||
» |
» |
Lån till Bergslagernas jern- |
|||||||
vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skulder- |
118741 |
■ . |
|||||||
bindelse .............................. |
1875} |
» |
» |
5,000,000 |
_ |
5,000,000 |
|||
1878 |
11 |
Lån till Bergslagernas jern- |
(l876J |
||||||
vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Falun |
1878, 1879 |
» |
6,078,240 |
6,025,590 |
|||||
1876 |
5 |
Lån till Vestervik—Åtvida- |
|||||||
berg-Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning al |
118771 |
||||||||
bana till Storsjön............... |
J18 7 8 > |
6 % |
» |
1,865,000 |
_ |
1,865,000 |
__ |
||
» |
5 |
Lån till Hultsfred—Vester- |
118 7 9 J |
||||||
viks jernvägsaktiebolag, för |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
31,103,370 |
29 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
3B
Reglemen tets -
Årtal. §,
1876
\1879
» 1
13/
Transport |
— |
spår till Ankarsrum och |
[1877] |
hamnspår vid Verkebäck... |
{1878} |
Lån till Vislanda—Bolmens |
1879 |
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från |
Jl87 7\ |
Lån till Gotlands jernvägs- |
[1878/ |
aktiebolag, för anläggning |
[1877 |
Hemse kyrka.. |
J187 8 > |
Lån till Södra Dalarnes jern- |
[1879 |
1876
vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
(beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
250,000 Kr. ännu ej blifvit
lyftade)................................
Lån till Yarberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver
Fritsla och Borås...............
= 36,130,375: 33.
liden, då lånet
utbetalts.
1879
1879
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Summa
1,750,000
785,000
500,000
2,250,000
2,600,000
Kapitalåterstod
vid 1881 års
slut.
31,103,370
1,750,000
785,000
500,000
29
2,250,000
2,600,000
38,988,370 29
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Käft.
5